Ungdomsbrottslighet i gäng: risk och prevention

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsbrottslighet i gäng: risk och prevention"

Transkript

1 Examensarbete Ungdomsbrottslighet i gäng: risk och prevention Litteraturöversikt med teoretiska analyser Sanela Alic Handledare: Erika Hedenskog

2 Risk factors for juvenile delinquency - A systematic review with theoretical analysis 2 Abstract/Sammanfattning I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken.

3 3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Metod och material Bakgrund Tidigare forskning om kriminella ungdomar Riskfaktorer Gängkriminalitet Prevention Teori Socialaband teorin Inlärningsteorin Maskulinitet Analys/Teoriernas möjliga anknytning Diskussion/Avslutning Referenser

4 4 Förord Det här arbetet har för mig varit intressant och givande. Jag vill uttrycka min tacksamhet till min familj som stöttat mig genom arbetets gång. Jag vill även rika ett stort tack till min handledare Erika Hedenskog som gett mig råd och konstruktiv kritik genom arbetet. 1. Inledning Samhället innehåller och kommer förmodligen alltid att innehålla brottslighet. Ett stort område, nämligen så kallad ungdomsbrottslighet, är benämningen på den brottslighet som ungdomar mellan år begår. Under 1900-talet har åtgärderna för ungdomar som begått brott pendlat mellan allt från inhumant straffarbete till vård och behandling för att på senare tid landa i ett vårdande synsätt med straffande inslag. 1 De ungdomar som utsatts för brott har knappt uppmärksammats förrän på senare tid. Åsikterna har varit och är många kring vad som är ett bra sätt att förhindra att ungdomar fastnar i kriminalitet. Behövs hårdare tag eller mer vård och behandling? Vi vet att bestraffning i rättslig mening inte påverkar unga människor positivt, därför har man inte så stor hjälp av och införa hårdare tag. Istället har väl utprovade och kunskapsbaserade tidiga insatser inom socialtjänst i samarbete med andra myndigheter visat sig vara en effektiv metod att förebygga och undvika allvarlig brottslighet och andra sociala problem bland ungdomar. 2 Ungdomsbrottslighet är ett återkommande tema i samhällsdebatten. Detta kan förklaras på så vis att ungas brottslighet ses som en viktig markör för samhällsutvecklingen. Om ungdomsbrottsligheten ökar, kan man konstruera att framtida sociala problem kan utvecklas, såväl för ungdomarna själva som för samhället i stort. Media påvisar ofta att ungdomsbrottsligheten ökar medan den 1 Handbok för socialtjänsten, Barn och unga som begår brott (2008) 2 Ibid.

5 kriminologiska forskningen visar på en annan bild. Ungdomar är de mest brottsaktiva gruppen i samhället. Pojkar är mer brottsaktiva än flickor Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det kommer sig att en ungdom utför kriminella handlingar i gäng och vilka faktorer det är som ligger bakom. Det som också kommer att behandlas i uppsatsen är hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsbrottslighet. Hur maskulinitet och brottslighet är kopplat kommer också att tas upp. För att addera en teoretisk infallsvinkel så tänker jag använda mig av två olika teorier, nämligen sociala bandteorin och inlärningsteorin. Med hjälp av teorierna vill jag försöka hitta möjliga förklaringar till mina huvudsakliga frågeställningar. Mina huvudsakliga frågeställningar är Hur kommer det sig att en ungdom går med i ett kriminellt gäng? Hur kan man försöka förklara vad det är som får en ungdom att stanna i ett kriminellt gäng? Och Hur kan man på bästa sätt kan förebygga nyrekrytering till kriminella gäng? 3. Metod och material För att få ihop material som uppsatsen baseras på har jag sökt information i ett antal olika databaser. Inledningsvis sökte jag i Malmö högskolas biblioteks databas samt Malmö stadsbibliotek databas, MALIN, för att hitta relevant litterär litteratur. Sökord som jag använde mig av är bland annat kriminella gäng, ungdomsbrottslighet, gang delinquency, criminality gang och ungdomskriminalitet. Jag hittade ett antal böcker som behandlade ämnet gängkriminalitet på ett bra sätt för uppsatsens syfte. Jag hittade mycket material som var användbart och fick alltså rensa bort ganska mycket. Urvalet valdes genom att göra en övervägning på vad som ansågs kunna besvara huvudfrågeställningarna på bästa möjliga sätt. Jag läste igenom det materialet som jag fick ihop och därefter valde jag bort det som var mindre relevant för min 3 Ibid.

6 6 uppsats. På så sätt hittades flera olika relevanta artiklar med bra information och med olika intressanta utgångspunkter. Eftersom att jag anser att det är näst intill inte genomförbart att få fram hur exakt gängkriminalitet ser ut, med de resurser vi har, beslutade jag mig för att inte genomföra kvantitativa eller kvalitativa undersökningar. Istället fokuserar jag på litterära källor. Valet att inte använda kvantitativa eller kvalitativa undersökningar grundar sig både i att det känns obekvämt att ta kontakt med ungdomsbrottslingar men också i att det känns som ett väldigt stort och omfattande projekt. Därmed bestämdes det att fokuseringen hamnar på att analysera redan befintlig forskning utifrån våra valda teorier. 4. Bakgrund Socialtjänsten har en central roll vad gäller samhällets åtgärder för unga lagöverträdare. De har även uppgiften och arbeta förebyggande med ungdomar. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för unga människor i åldern 15 till 18 år. Att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden har de ansvar för. De ska även vara särskilt uppmärksamma på om barn verkar ha svårigheter som kan leda till problem i framtiden. Barn som det går illa för ska få det skydd och stöd som de behöver, detta är socialtjänstens uppgift och ordna. I lagen står det att socialtjänsten i sitt arbete ska se till barnets bästa och ha ett barnperspektiv när man arbetar med barn. Men vad som är barnets bästa skiljer sig från situation till situation. De insatser som socialtjänsten gör ska först och främst vara frivilliga och anpassade efter den enskilde individens behov. Dessa insatser måste planeras tillsammans med individen där barnets vilja är centralt. Om barnet är under 15 år måste man få både barnets och vårdhavarnas samtycke, för att insatsen ska ges. I vissa fall har socialtjänsten möjlighet och att ge insatser men tvång med stöd av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 4 Vad gäller brottsligheten bland ungdomar har samhällets vårdande och rättsvårdande myndigheter haft största fokus på gärningspersonerna. Polisen jagar dem, åklagaren lagför dem och socialtjänsten ska behandla dem. Det sägs att 4 Vainik Anne- Lie (2008)

7 7 ungdomar som utsätter andra har oftast själva blivit brottsutsatta, alltså dubbel utsatthet. Att ta hand om de unga brottoffren tror man kan förebygga psykosocial ohälsa och även förhindra att brottsutsatta ungdomar själva hamnar i den kriminella cirkeln. 5 Ungdomar som begår brott är varken barn eller vuxna utan håller fortfarande på att utvecklas. Hormonerna förändras i kroppen och man känner inte riktigt igen sig själv längre. Då kan det vara så att man känner att man behöver ändra på någonting eftersom man själv håller på och förändras, därför provar man gärna på nya saker, och brottslighet är en av sakerna. Om det är så att man hamnar i fel umgänge, med personer som håller på med exempelvis snatteri, så kan man tycka att det är spännande och på så vis också börja snatta. Som tonåring som vill man tillhöra någon grupp, så som alla andra människor vill. I samhället finns det en mängd olika grupperingar av människor. Vi människor kommer alltid att söka oss till andra människor som till exempel delar samma intressen eller som man trivs ihop med. Så har det alltid varit och så kommer det fortsätta att vara. Människornas grupperingar kan se ut på olika sätt, såsom familjen, kompisgäng, arbetskollegor och klasskamrater. De olika grupperna hålls samman på grund av olika anledningar och orsaker. Att man som familj håller ihop kan beror på de sociala banden och gemenskapen som finns mellan medlemmarna medan man som arbetskollegor istället förmodligen håller ihop på grund av arbetsuppgifterna man tillsammans ska genomföra för att uppnå ett mål. För att man som ungdom ska få tillhöra en grupp är det lätt att man begår brott, och detta för att passa in. Man är ung och oerfaren, därför tänker man inte på vilka konsekvenserna blir. I media hör man nästan bara talas om kriminella ungdomsgäng från förorterna. Många som bor i välbärgade områden påstår att kriminaliteten inte berör dem eller deras barn, men så är det inte. Alla stadsdelar har sina gäng och grupperingar men skillnaden ligger i olika socioekonomiska situationer. Allting har att göra med var man befinner sig, vem man umgås med, hur ens ekonomiska ställning är och vart man bor. 6 5 Vainik Anne- Lie, (2008) 6 Lundh Michael (2006)

8 8 Ungdomar i de segregerade områdena har ofta utländsk bakgrund och många har även kommit hit som flyktingar. Dessa ungdomar löper större risk att hamna i kriminalitet, om inte samhället satsar på ungdomarna i tid. 7 Stormakten USA har högst våldsbrott än något annat industrialiserat land. 83 % utav dessa brott begicks av män år Detta är ingenting nytt eftersom männen varit grovt överrepresenterade vad gäller de flesta brotten sedan man började samla officiell brottsstatistik. Det tas för givet att det är männen som är mer kriminella än kvinnorna. Detta används som ett underliggande antagande som sällan försöks förklaras. Särskilda manliga egenskaper eller manliga egenskaper överhuvud taget har inte undersökts systematiskt i relation till våldsbrott. National Research Council rapport som handlar om att förstå och förhindra våldsbrott misslyckades i själva verket att ens nämna kön som en social process som i sin tur kan leda till våld. 8 Senare verk har föreslagit att manlighet är en viktig konstruktion för att man ska kunna förstå brott och våld. 9 Vissa centrala egenskaper hos maskulina identiteter är seghet, dominans och vilja att ta till våld för att på så vis lösa mellanmänskliga konflikter. 10 I samhällsvetenskaplig forskning är man allmänt överens om att tron på att könsroller är socialt konstruerade. 11 Det finns naturligtvis skillnader i könsroller och alla människor har inte samma nivåer av manliga egenskaper. Därför är det svårt att förstå sig på varför vissa använder sig av våld och andra inte. 5. Tidigare forskning om kriminella ungdomar Här nedan kommer jag att redovisa tidigare forskning om ungdomsbrottslighet och därefter presenteras valen av teorier. Att en människa begår brott någon gång under sin ungdomstid är ganska vanligt och det vanligaste brottet är snatteri. De ungdomar som lagförs för första gången är vanligtvis i 16-årsåldern och de ungdomar som är mest brottsaktiva är mellan 15 och 17 år. Genom forskning har vi fått en bekräftelse på att om en ungdom 7 Lundh Micke (2006) 8 Messerschmidt (1993) 9 Ibid. 10 Kersten et al ( ) 11 Hagedorn (1998)

9 9 begår en viss typ av brott, så kallade strategiska brott, som kommer tidigt i en lång och allvarlig kriminell bana och blir lagförd för detta för allra första gången, innebär det en högre risk för att personen ska gå vidare och utveckla en brottskarriär än vid annan debutbrottslighet. 12 Exempel på sådana strategiskt brott är att stjäla och använda någons bil, detta kallas då tillgrepp av fordon, rån och och hot mot offer samt ett antal olika kombinationer av brott. Brottet som i största utsträckning kan kallas för ett strategiskt brott är tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ungefär vart fjärde person, som lagförs för ett sådant brott i sin debut, kommer i framtiden att till tillhöra den lilla gruppen som svarar för ungefär hälften av den totala brottsligheten. 13 Om man i sin debut lagförs för rån eller hot mot offer är risken även här stor att dessa personer kommer att utveckla en karriär som kronisk brottsling. I en rapport har det framkommit att rån och hot mot offer är mer ett strategiskt brott än exempelvis tillgrepp av fordon. 14 Forskningen tyder på att risken för fortsatt brottslighet är mycket låg för en ungdom som endast snattat och som lagförs för det första gången. 15 I rapporten organiserad kriminalitet, grov narkotikabrottslighet fastställs det att kriminella nätverk och kriminella ungdomsgäng finns i alla större städer, mellanstora samt mindre städer i Sverige. Ungdomsbrottsligheten handlar ofta om grova rån och narkotikahantering. Medlemmarna i de mer avancerade kriminella grupperingarna är oftast rekryterade från kriminella ungdomsgäng samt att bostadsområdena spelar en stor roll som rekryteringsbas. 16 På så vis kan framväxten av gängen kopplas till segregationen mellan eftersatta och mer välbärga områden. Klyftorna mellan olika befolkningsgrupper har vidgats i de svenska storstäderna under de senaste åren. Problematiken har också kopplats till invandrares svårigheter att bli integrerade och får en känsla att bli accepterade och fullvärdiga medlemmar i det svenska samhället. När vanliga utvecklingsvägar upplevs som stängda, kan de kriminella grupperingarna erbjuda ett alternativ för en del unga i orättvist behandlade bostadsområden. 17 När forskare försöker förklara orsaker till kriminalitet tar dem ofta upp att genom att de har kontakter av olika slag, med antingen positiva eller negativa förtecken. För att belysa betydelsen av sociala 12 Vainik Anne- Lie, BRÅ- rapport (1989) 14 Ibid 15 Vainik Anne- Lie (2008) 16 Puhakka, O., Ferngren, L. (2005) 17 Puhakka, O. Ferngren, L. (2005)

10 10 kontakter och i vilken utsträckning personer begår brott tillsammans, har Jerzy Sarnecki gjort nätverksanalyser av stora material med uppgifter om brott och brottslingar. Sarnecki talar om så kallad co-offending, vilket kan översättas till medbrottslighet. Det handlar om i vilken utsträckning kriminellt aktiva personer begår brott tillsammans, i grupper eller nätvärk samt vad det är som kännetecknar dessa relationer. 18 Sarnecki menar att det är fel att vanliga kriminologiska undersökningar inte tar hänsyn till att individerna som studerats ofta är sammanlänkade med varandra, genom kontakter av olika slag, och genom att de begår brott tillsammans. Forskningen visar att unga förövare väljer medbrottslingar som liknar dem själva, genom att ha samma kön och vara ungefär samma ålder. De flesta brottslingar begår också brott med medbrottslingar som bor nära dem själva, detta gäller mest vid lindrigare brott, som butiksstölder. I grövre brott är det valigare att man söker medbrottslingar som inte bor nära. Detta kan sägas vara en förklaring till att inlärning av kriminellt beteende sker i nätverk och att det till stor del handlar om kunskapsöverföring mellan personer med ungefär lika omfattande kriminell erfarenhet. Alltså kan man utifrån denna kunskap säga att kriminellt handlande inte lärs ut från äldre erfarna förövar till yngre nybörjare. För att säga hur social inlärning enligt Sarnecki påverkar ungdomars brottslighet, kan man ta upp några utan de empirisk analyserna som tas upp i Delinquent networks, youth co-offending in Stockholm. 19 Man kan säga att ungdomar som tvångsvårdats för kriminalitet eller annat avvikande beteende, inte skapar någon närakontakt med andra ungdomar som är placerade på samma ställe. Placeringen av unga i tvångsvård, leder till att deras medbrottslingar, som inte tvångsvårdats, minskar sin kriminella aktivitet, fast på kort sikt. 20 När det gäller etnisk tillhörighet visar en analys att det är vanligt att unga med olika etnisk bakgrund begår brott tillsammans, åtminstone då det gäller våld. Detta anses hänga samman med att de flesta etniska grupper i Sverige är förhållandevis små, och att de ofta återfinns i multikulturella miljöer där unga med olika etnisk bakgrund, och några få svenskar ur underklassen, lever nära varandra BRÅ- Apropå 2/ Ibid. 20 Ibid. 21 BRÅ- Apropå 2/2002

11 Riskfaktorer Det är givet att det finns en del olika samhälls-, bostads- och individuella faktorer som kan höja risken till att hamna i kriminella umgängen och grupperingar. Några olika exempel på riskfaktorer i bostadsmiljön kan vara att leva i områden med hög arbetslöshet, låg kollektiv styrka i grannskapet och högfrekvent in och utflyttning i området. Riskfaktorer på ett mer individuellt plan kan vara att iaktta många vålds filmer och att intressera sig för annan sorts media som tar upp och presenterar våldslika inslag. 22 Samhälliga riskfaktorer kan vara till exempel dåliga resurser i skolan, känna utanförskap och arbetslöshet. Detta är faktorer som förhöjer risken för att hamna i kriminella umgängen. Det betyder dock inte att bara för att en individ är exponerad för ett flertal av dessa faktorer behöver det inte betyda att individen kommer att utveckla ett kriminellt beteende. En individ behöver inte enbart vara exponerad för vissa riskfaktorer utan kan även vara skyddad av en del skyddsfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer kan vara en stabil familj, bra vänner och goda framtidsplaner. 23 Familjen är en mycket viktig del av en individs liv och även en stor del i hur en individs utvecklas och vad den får för värderingar. 24 I en familj där det inte finns något avståndstagande från kriminellt beteende sänder det en signal till barnet/ungdomen om att det är ok att begå kriminella handlingar. Som föräldrar och syskon har man en stor del och ett stort ansvarstagande i hur man för vidare sina moraliska och etiska tankar och åsikter. Andra individuella riskfaktorer kan vara beteende så som hyperaktivitet hos individen, till exempel ADHD och DAMP. En riskfaktor kan både vara ett utåtagerande beteende såsom aggressivitet och impulsivitet men det kan också vara inåtagerande beteenden såsom lågt självförtroende, depression och upplevd utanförskap. 25 Majoriteten av unga människor som begår brott gör det tillsammans med annan person som är i samma ålder, går i samma skola som en själv eller är samma kön. 22 SOU 2010:15: (2010) 23 Andershed, H,. Andershed A- K, (2005) 24 SOU 2010:15: (2010) 25 Andershed, H, Andershed A- K (2005)

12 12 Enligt forskningslitteraturen är det pojkar och män, från etniska minoriteter, som oftast är med i ett kriminellt gäng. Man löper större risk att gå med i ett kriminellt nätverk som ung om man använder sig utav narkotika eller andra droger, uppvisar ett aggressivt beteende tidigt och om man är hyperaktiv samt har inlärningssvårigheter. Personer som inte tycker att det är fel att begå brott är oftast de som riskerar att dras med i ett kriminellt gäng. 26 Det framkommer även att personer med psykisk ohälsa, personer som varit utsatta för brott ofta eller har dåligt självförtroende, blir gängmedlemmar. Även utanförskap och diskriminering är några anledningar. 27 Forskningslitteraturen tyder på att riskfaktorer är kopplade till en individs familj och släktingar. Om man är uppväxt i en familj som är ekonomisk och socialt instabila eller om föräldrarna är skilda, är det större risk att man dras med i ett kriminellt gäng. Har man syskon, föräldrar eller andra nära som är kriminellt belastade är risken stor att man själv också blir det. 28 Unga människor som går med i kriminella gäng har ofta problem i skolan och har även äldre syskon, antingen bröder eller systrar, som också är kriminella. De ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell cirkel är dem från de socialt mest utsatta bostadsområdena i storstäderna. Utredningen gör en bedömning som tyder på att cirka 5000 unga personer som är under 21 år riskerar att rekrytras till kriminella gäng. Myndigheter och andra måste samarbeta långsiktigt och uthålligt på lokal nivå för att förhindra rekrytering till kriminella gäng. 29 Vad betyder sociala band för ungdomars brott? Finns det några skillnader i sociala förhållanden som exempelvis familje- och skolsituation eller kamratumgänge, mellan ungdomar med olika grad av brottsbelastning? Och vilken betydelse har bakgrundsfaktorer, som ungdomarnas kön, invandrarbakgrund och föräldrarnas socioekonomiska situation för 26 Larsson, M. & Wierup, L (2007) 27 Larsson, M. & Wierup, L. (2007) 28 Ibid. 29 SOU 2010:15: (2010)

13 13 brottsligheten? Dessa frågor diskuteras i en nyligen publicerad doktorsavhandling i kriminologi. De generella förklaringsförsöken i en studie är att unga individer med svaga sociala band är mer brottsbelastade än unga individer med starka sociala band. Studien visar även att påverkan från kompisar som begår brott medför ökad risk för lagöverträdelser. En annan frågeställning handlar om vilken påverkan olika bakgrundsfaktorer som exempelvis låg socioekonomisk status hos föräldrar, splittrad familj och invandrarbakgrund har på elevens brottsbelastning. Bakgrundsfaktorerna som tagits upp kan innebära en ökad risk för att föräldrarna är socialt utsatta. Den sociala utsattheten hos ungdomarnas föräldrar kan påverka den unges föräldra- och skolanknytning på ett negativt sätt. I kriminologiska studier, bland annat Rings studie, är det vanligt att man undersöker skillnader med avseende och olika strukturella bakgrundsfaktorer hos individer, som exempelvis familjestruktur under uppväxten, föräldrarnas socioekonomiska klass och utbildningsnivå eller invandrarbakgrund. Anledningen till det är antagandet om att en persons sociala bakgrund tenderar att påverka hans eller hennes framtida liv på olika sätt. 30 Tyngdpunkten i Rings undersökning ligger på Hirschis sociala bandteori. Den grundläggande frågeställningen är vad som hindrar individen från att begå brott och svaret på detta är den sociala kontrollen som kopplas till de fyra begreppen anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. 31 Dessa fyra element i människans anknytning till det etablerade samhället är relaterade till varandra. Begreppet anknytning är relaterad till föräldrakontakt, tillsyn och reaktion och skolanknytning till variabler som trivsel och ambition. I strävan efter framgång samhället, såsom utbildning och arbete, används variabeln åtagande 32 Delaktighet utgår från ungdomars engagemang i t.ex. skolan och 30. Ring, Jonas (2010) 31 Ibid 32 Ibid

14 14 fritidsaktiviteter och övertygelse från moral och ansvar att följa samhällets regler. 33 Resultatet av Rings undersökning visar att som ofta förknippas med brottsligt beteende bland ungdomar i 15-års åldern även har ett samband i detta fall. Ungdomar med flera riskfaktorer står för den största kriminaliteten och därigenom får teorin om sociala band stöd. 34 Bland annat blir det tydligt att föräldratillsynen och kännedom om ungdomars umgänge på fritiden är en viktig komponent i detta avseende. Ju starkare anknytning, desto mer har man att förlora på att bryta mot normerna och begå brott. Studien ger inte enbart stöd för att god känslomässig anknytning till kamrater har brottavhållande inverkan. 35 Omständigheter som inverkar på hur troligt det är att ungdomar begår brott kan enligt kriminologisk forskning återfinnas bland de sociala miljöer om relationer som individen ingår i. Det beror på att barn och ungdomar utvecklas i ett samspel mellan en rad olika sociala sammanhang, bland annat familjen, skolan och kamratkretsar, som alla påverkar varandra. 36 Föräldrar och skola Huvudresultaten i Jonas Rings avhandling var följande: Sambanden med bakgrundsfaktorerna (föräldrars socioekonomiska status, splittrad familj, invandrarbakgrund) och de unga individernas brottsbelastning gick alla i förväntad riktning och var statistiskt säkerställda, men förhållandevis svaga generellt. Bakgrundsfaktorn som hade starkast samband med brottslighet var kön. Det visade sig att fler pojkar än flickor hade begått brott. Det näst starkaste sambandet är mellan splittrad familj och brottbelastning Ibid 34 Ring, Jonas (2010) 35. Ibid 36 Ibid 37 Ring, Jonas (1999)

15 15 Svaga sociala band till skola och till föräldrar innebär ofta en högre grad av brottsbelastning. De elever i studierna som var mer brottsbelastade, tenderade att ha dåliga föräldrarelationer, de kom sämre överens, gjorde sällan saker tillsammans och kunde inte prata om sina problem med föräldrarna. Föräldrarnas låga grad av tillsyn och att de inte satte bestämda tider för när ungdomarna skulle vara hemma på helgerna, påverkar de ungas brottslikhet. 38 De ungdomar som hade högre brottsbelastning trivdes inte så bra i skolan och hade även låga utbildningsambitioner och låga betyg. Sambanden var måttliga i styrka. Det tydligaste av sambanden mellan förädrar/skola och brottsbelastning gällde föräldratillsyn. Detta mätte man genom och ställa frågor om föräldrarnas insyn i var deras barn befann sig och vilka han/hon umgicks med på fritiden. Bra relationer till kamrater var inte entydigt kopplat till lägre brottsbelastning. Enligt Ring ger studierna inte något klart stöd för att ungdomar som sysselsätter sig med exempelvis fotboll på fritiden skulle vara mindre brottsbenägna än andra. 39 Rökning, umgänge med motsatta könet och rökning hade ett tydligt samband med brottsbelastningen däremot. Elevernas inställning till att deras vänner begick brott, hade ett starkt samband med deras egen brottslighet. Att de umgicks med kamrater som begick brott och att kamraterna inte ogillade olika brottsliga handlingar, var förknippat med högre grad av brottsbelastning. 40 Om det var så att eleverna uppgav att de hade bra kontakt med föräldrarna, att de stod dem nära samt kunde prata med varandra, då var det också så att föräldrarna i allmänhet också utövade hög grad av tillsyn. Föräldratillsyn påverkade på något vis även elevernas skolprestationer (betygen). De elever som hade goda skolprestationer och bra kontakt med sina föräldrar trivdes även bättre i skolan än vad elever som inte hade det. Om eleverna hade en hög grad av föräldratillsyn och 38 Ibid 39 Ibid 40 Ring, Jonas (1999)

16 trivdes bra i skolan, då var risken mindre att de skulle umgås med vänner som 16 begick brott och hade en tolerant inställning till brott. 41 Sammanfattningsvis ger forskningsresultaten stöd åt att svaga sociala band till föräldrar och skola ökar risken för att ungdomar dras till kamratkretsar som inspirerar och förstärker brottsligt beteende. En av uppgifterna för vidare forskning kan vara att ytterligare undersöka vilka individuella och samhälleliga faktorer som påverkar ungdomars band till föräldrar, skola och kamrater Gängkriminalitet Det finns många olika lockelser för ungdomar inom gäng. Till exempel kan gäng erbjuda en alternativ utvecklings väg för ungdomar och unga vuxna som upplever att andra dörrar är stängda. De olika gängen kan även erbjuda stöd, säkerhet och en identitet som ungdomar har svårt att hitta på annat håll. 42 Ungdomar som väljer att gå med i ett kriminellt gäng har oftast problem i skolan och i många fall har de även äldre syskon eller föräldrar som också lever ett sådant liv. Störst risk att bli kriminell eller gå med i gäng är det för personer som bor i något av de socialt mest utsatta bostads områdena. 43 Som tidigare nämnt finns det en mängd olika förklaringar till varför unga män söker sig till kriminella gäng. Några förklaringar är längtan efter spänning, gemenskap och en längtan efter makt. För många handlar det också om att tjäna pengar och att skaffa sig ett bra rykte inom de kriminella grupperingarna. Många gängmedlemmar eller allmänt kriminella personer saknar en manlig förebild under uppväxten och söker sig därför till någonting som får dem att känna en samhörighet utan gränser. 44 De får också möjlighet att känna sig uppmärksammade, betydelsefulla och dessutom uppleva ett skydd från gänget som de saknar där hemma. Inte heller är det ovanligt att de ungdomar som söker sig till gäng har problem med självkänslan samt olika slags identitets problem. 41 Ibid 42 Puhakka, O. (2005) 43 Wierup L, Larsson, M (2007) 44 Ibid

17 Prevention De flesta nyrekryteringarna sker när gängmedlemmen är i ungdomsår. Därför handlar mycket av det preventiva arbetet att hjälpa ungdomar att hitta en annan utväg än kriminella gäng. För att förstår ungdomars beteende och för att kunna arbeta preventivt mot gängen, måste man ha lärdom om de kriminella gängen. 45 När man talar om preventivt arbete för kriminella gäng brukar man prata om primärt, sekundärt och tertiärt förebyggande arbete. Det primära arbetet handlar om att man riktar in sig på alla individer i befolkningen för att på så vis försöka förhindra att olika sorters problem uppkommer. I det sekundära förebyggande arbetet lägger man istället tyngden på olika grupper i befolkningen som faller i riskzonen för att utveckla ett kriminellt beteende. Det tertiära förebyggande arbetet är på individuell nivå. 46 Som tidigare nämnt kan en av anledningarna till att ungdomar söker sig till kriminella gäng ha att göra med att de söker trygghet. Detta kan bero på att de inte fått den trygghet och lärt sig det normala sociala livet under uppväxten i hemmet. Det krävs tidiga insatser för att man ska kunna förhindra detta. Samarbetet mellan verksamheter, frivilligorganisationer, polis och föräldrar bör ökas, men även individens inflytande i det hela. Detta hade kunnat medföra att drogproblem och gängkriminalitet blad ungdomar hade minskat. Det preventiva arbetet måste ständigt utvecklas och förnyas så att det på bästa sätt anpassas efter de aktuella kriminella gänggrupperingarna. 47 För att kunna lägga sitt gamla kriminella liv bakom sig och påbörja ett bättre liv måste man ha möjligheter inför framtiden. Genom att som förälder eller terapeut, våga vara öppen för misslyckanden hos ungdomen eller hos sin klient håller man 45 Sandström, S (2000) 46 Ander, B (2005) 47 Nyberg, L.I: Johansson K- E (1997)

18 18 möjligheten till förändring levande för ungdomen. Likaså måste det finnas en vilja och en tro på att dessa misslyckanden en dag, kan leda till något bra och positivt. 48 En annan del av det preventiva arbetet är att försöka bygga upp en bra relation mellan ungdomar som har olika livssituationer. Detta gör det lättare att få reda på hur ungdomar tänker, känner och mår. På så sätt kan man fånga upp de ungdomar som känner sig utanför samhället och möjligtvis befinner sig i riskzonen till att utveckla ett kriminellt beteende. En av uppgifterna i arbetet är att ge bekräftelse till ungdomarna och hjälper dem att finna en positiv utvecklingsväg som inte innebär att välja en kriminell väg. Det är även viktigt att varje ungdom får en möjlighet att upptäcka sina resurser. 49 Till exempel att arbeta med ungdomar på skolnivå. De elever som har dåliga betyg ska få ta sitt ansvar för sin egen målsättning så att man kan uppnå lyckade framgångar med realistiska målsättningar. Detta är inte så lätt eftersom elever oftast väljer för lätta mål som känns enkla att uppnå eller för svåra mål som är omöjliga att uppnå med elevens resurser. Man borde alltid utgå från elevens resurser och föreslå flera olika alternativ som man anser är uppnåbara och men även delvis utmanade för att åstadkomma en motivation. 50 Gustavsson menar att samverkan mellan olika verksamheter är mycket viktigt och att man kan vinna mycket på det. Ibland kan de insatser som görs bidrar till att stärka gängens sammanhållning. Det beror på att gängen då kämpar för sitt gäng och på så sätt kan banden mellan gängmedlemmarna stärkas. Det har visat sig vara mer effektivt att arbeta med varje enskild individ för att på så sätt göra att gängen splittras upp. När man jobbar med individerna är en stor del av arbetet att ge ungdomen positiva tankar och ett nytt tankesätt som kan hjälpa ungdomen att tänka sig ett liv och en framtid utan sitt kriminella gäng Wrangsjö, B. (2004) 49 Johansson, H. & Ivarsson, M. I: Johansson K- E (1997) 50 Jenner, H (2004) 51 Sandström, S. (2000)

19 19 Exhelp Livsstilshus är en fristående del av Kris och vänder sig till killar i åldern år som frivilligt vill lämna gängkriminalitet. Huset kan ta emot upp till åtta personer samtidigt och vistelsetiden är 3 12 månader. Projektet är treårigt. Arbetssättet bygger på flera metoder som används för personer som vill lämna en kriminell livsstil. Bland annat används stöd- och självhjälpsgruppen Criminals and Gangmembers Anonymous (CGA). Alla åtta som arbetar på livsstilshuset har kriminell bakgrund, sex har varit gängkriminella. Inspirationen till huset har Kris fått från Homeboy industries, en verksamhet i Los Angeles, där före detta gängkriminella bland annat driver kafé. Även i Uppsala är ett livsstilshus för unga kriminella som vill lämna gänglivet på väg att starta Teori I min uppsats har jag valt att utgå ifrån teorierna sociala bandteorin och inlärningsteorin. Anledningen till att jag valde dessa teorier är för att jag tror att de till viss del kan förklara hur det kommer sig att en tonåring/ungdom går med i ett kriminellt ungdomsgäng eller överhuvudtaget varför den unge begår brott samt varför individen väljer att stanna kvar. Jag har även tittat på teorier om maskulinitet och kriminalitet Sociala band teorin Teorins huvudfråga lyder: Varför begår vi inte brott? Teorin utgår alltså från att alla skulle begå brott om vi inte var bundna och kontrollerade av något eller någon. Hirschi påstår att det finns fyra viktiga variabler som hindrar oss från att bryta mot lagen och alla är av något sorts socialt band. 53 Den första är 52 Tillgänglig: hämtad: Lilly, J.R., Cullen, F.T. & Ball, R. A. (2007)

20 20 känslomässig anknytning, till viktiga och vardagliga personer/aktiviteter såsom föräldrar, kompisar, skola och arbete. Den andra är åtagande, vad man har satt för mål och hur man har investerat i dem till exempel om man har skaffat sig en bra utbildning och arbete. Den tredje är delaktighet, i viktiga och vardagliga aktiviteter såsom att engagera sig i skolan, arbetet och andra fritidsaktiviteter. Den fjärde och sista är övertygelse, om samhällsordningens legitimitet - alltså bra och positiva inställningar till lagstiftningen och negativa förhållningssätt till brott. 54 Teorin handlar i korta drag om att man med någon eller några av dessa variabler inte är benägen att begå brott. Man har då något socialt band som håller en bunden till legitimiteten och man känner att man har något att förlora på att begå ett brott. Enligt denna teori begås brott först och därnäst söker man upp likasinnade kompisar Inlärningsteorin Teorins huvudfråga lyder: Varför begår vi brott? Teorin utgår alltså från att brott är ett avvikande beteende och fokuserar på att förklara varför vissa människor har benägenheten att bryta mot lagar och regler. Det var Sutherland som utformade den s.k. differentiella associationsteorin som sedan Akers utökade med tillägg och med det formade sociala inlärningsteorin. 56 De centrala dragen i teorin är att brottsligt beteende är inlärt och att det lärs genom sociala samspel med andra likasinnade personer. Man kopierar det brottsliga beteendet genom imitation. Man tittar på vad och hur andra handlar och handlar därefter likadant. Det är även därför brottsliga kamrater spelar en viktig roll i teorin. Om inte kamraterna finns, finns det ju heller inte något brottsligt beteende att imitera alltså heller inga brottshandlingar. 57 Brott är ett beteende som lärs in genom interaktion med familj, vänner eller föreningar. Tidigare förklaringar vad gäller brottslighet är inriktade på individen, dens biologiska egenskaper, personligheten eller om det är så att man föds som kriminell eller inte. Sutherlands teori om inlärning fungerar som en av 54 Ibid 55 Ibid 56 Lilly, J.R., Cullen, F.T. & Ball, R. A. (2007) 57 J.Robert Lilly et al (2001)

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar Carin Götblad, länspolismästare Ungdomsbrottsligheten Egenrapporterad brottslighet i Brå:s Nationella skolundersökning bland

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer