Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Utveckla arbetet för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter

Transkript

1 Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Utveckla arbetet för stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter STK Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 16 mars 2015 beslutat förorda kommunstyrelsen beslutar ge stadskontoret i uppdrag fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen tidplan, ge stadskontoret i uppdrag till folkhälso- och jämställdhetsberedningens sammanträde i oktober 2015 inkomma med delrapport avseende kartläggningen av förvaltningarnas förslag till utvecklingsområden, samt ge stadskontoret i uppdrag våren 2016 återrapportera och lämna förslag på stödstruktur för utvecklingsarbetet med införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström

2 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum Vår referens Jenny Hägerklint Utvecklingssekreterare jenny.hagerklint@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Utveckla arbetet för stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter STK Sammanfning Stadskontoret har i uppdrag göra en översyn av Kommunfullmäktiges beslut angående Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän, samt se över förutsättningarna i befintliga strukturer. Förslaget som lämnas innebär ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete påbörjas genom en grundlig kartläggning utförs. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ge stadskontoret i uppdrag fortsätta arbetet i enlighet med föreslagen tidplan, ge stadskontoret i uppdrag till folkhälso- och jämställdhetsberedningens sammanträde i oktober 2015 inkomma med delrapport avseende kartläggningen av förvaltningarnas förslag till utvecklingsområden, samt ge stadskontoret i uppdrag våren 2016 återrapportera och lämna förslag på stödstruktur för utvecklingsarbetet med införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Folkhälso- och jämställdhetsberedningen - 16/3 - Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Utveckla arbetet för stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund I maj 2010 (Dnr ) beslutade kommunstyrelsen inrätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö med uppdrag lämna vetenskapligt underbyggda förslag på strategier för hur skillnader i hälsa skulle kunna minska i Malmö. I april 2013 (Dnr ) beslutade kommunsty-

3 relsen godkänna kommissionens slutrapport och de två övergripande rekommendationerna om införa en social investeringspolitik samt förändra processerna genom skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. I mars 2014 (Dnr STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsa arbetet för en socialt hållbar utveckling och utredningsuppdrag varav föreliggande ärende är ett. 2 (10) Utredningsdirektivet Direktivet anger en översyn av kommunfullmäktiges beslut (Dnr 219/2201) Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän ska göras. I översynen bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras och målkonflikter som uppkommer i t.ex. planärende ska uppmärksammas. Barnrättsperspektivet behöver utvecklas och stärkas väsentligt och arbetet bör ses som ett brett värdegrundsarbete i kommunens verksamheter. Barnrättsperspektivet ska integreras i beslutsprocessen. Särskilt fokus ska läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna utveckla formerna för barnkonsekvensanalys. Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv Utgångspunkten i barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Att ha ett barnperspektiv innebär analysera vilka följder beslut och åtgärder kan få för ett enskilt barn eller barn och unga som grupp. Det handlar också om ta del av barnets perspektiv, ta reda på hur barnet upplever och uppfar sin situation och låta dem komma till tals och få inflytande i beslut och åtgärder som rör dem. I definitionen av barnperspektiv ryms således också barnets egna perspektiv. 1 Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter barn har enligt barnrättskonventionen för säkerställa barnets rättigheter, d.v.s. belysas ur ett barnrättsperspektiv. 2 FN:s konvention om barnets rättigheter benämns fortsättningsvis barnrättskonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättskonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och Sverige ratificerade konventionen Konventionen är juridiskt bindande mellan de stater som ratificerat den. Sverige valde, för införliva konventionen, transformationsmetoden vilket innebär rättigheterna successivt förs in i den nationella lagstiftningen och det sker en anpassning till svenska förhållanden i stort. FN-kommittén förordar inkorporering vilket den svenska regeringen har signalerat den har för avsikt genomföra. Barnrättskonventionen innehåller 54 artiklar varav fyra är huvudprinciper: Artikel 2: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 1 Englund, Elizabeth (2009) Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning 2 Regeringskansliet (2014), Konventionen om barnets rättigheter med strategi för stärka barnets rättigheter i Sverige

4 Artikel 3: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 3 (10) Artikel 6: Konventionsstaterna erkänner varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd bilda egna åsikter rätten fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. De fyra huvudartiklarna ska särskilt beaktas i implementeringen, de ska tillämpas av alla och genomsyra tolkningen av de andra s.k. sakartiklarna. De sistnämnda relaterar mer till tematiska områden, såsom t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård. Det är viktigt sätta sig in i vilka artiklar som rör den egna verksamheten. Barnrättskonventionen går inte tolka utifrån enskilda artiklar utan sakartiklarna ska läsas som helhet och tolkas i relation till varandra. Nationell strategi Riksdagen fade 1999 beslut om en nationell strategi för förverkliga barnrättskonventionen i Sverige. En ny strategi Strategi för stärka barnets rättigheter i Sverige - godkändes 2010 och den syftar till vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Strategin består av nio grundläggande förutsättningar: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det pågår f.n. en statlig utredning, barnrättighetsutredningen (kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt, 2013:35), som bl.a. ska kartlägga särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med inkor-

5 porera barnrättskonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni (10) Barnrättskommitténs rekommendationer Barnrättskommitténs rekommendationer 3 baseras på en omfande granskning av Sverige som pågått under 2014 och kritiken som riktas omfar bl.a.: Gör barnrättskonventionen till svensk lag Barnrättskommittén vill regeringen skyndar på processen och den utredning som just nu ser över hur detta ska gå till. Barnrättskommittén betonar också barnrättskonventionen ska väga tyngre vid en konflikt med nationell lag. Ge barn i utsa situationer likvärdig tillgång till grundläggande tjänster Barn i utsa situationer får ofta olika stöd beroende på var i landet de bor, skillnaderna är stora mellan olika kommuner och landsting. Barn och unga måste få kunskap om sina rättigheter Många barn känner inte till sina mänskliga rättigheter och vad de kan göra om dessa inte respekteras. Barnrättskommittén rekommenderar Sverige satsa på utbilda barn. Yrkesgrupper som arbetar med barn måste få utbildning om barns rättigheter Inte heller vuxna har tillräckligt med kunskap om barns rättigheter, vilket är nödvändigt för barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättskommittén rekommenderar Sverige alla yrkesgrupper som arbetar med barn ska utbildas. Bland annat i hur man upptäcker tecken på barn far illa och i vårdmetoder som undviker våld eller tvång. Barn i samhällsvård måste få sina rättigheter respekterade Barnombudsmannen har i flera årsrapporter uppmärksammat hur barn och unga får sina rättigheter kränkta när de är omhändertagna och placerade i familjehem, på HVB och särskilda ungdomshem. De asylsökande barnens rättigheter behöver också stärkas. Barn har rätt göra sin röst hörd i rättsprocesser. Inget barn som är placerad i samhällets vård på grund av föräldrarna inte klarar ta hand om dem ska heller utvisas tillsammans med sina föräldrar. Regionalt utvecklingsarbete Som en del av den nationella strategin ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en särskild överenskommelse som innebar kommuner, landsting och regioner ska intensifiera och utveckla arbetet med barnets rättigheter, inom alla verksamheter som rör barn och unga. Kommunförbundet Skåne tog initiativ till starta upp Barnrättsforum Skåne för stärka genomförandet av arbetet. Planerings- och förankringsprocessen startade med representanter från Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och Malmö högskola, i nära samverkan med SKL. Flera aktörer involverades efter hand, på såväl regional som kommunal nivå. Målet var få politisk förankring och politiska beslut för arbetet med stärka barnets rättigheter inom samtliga verksamheter i de skånska kommunerna och i Region Skåne och syftade till integrera arbetet med barnets rättigheter i ordinarie verksamheter och skapa långsiktiga hållbara strukturer ,

6 Inom ramen för överenskommelsen mellan regeringen och SKL utsågs Skåne 2011 till pilotlän. Syftet med satsningen var ge stöd för intensifiera och utveckla ett strategiskt och systematiskt arbete på lokal och regional nivå för stärka genomförandet av barnets rättigheter (i form av bl.a. konferenser och utbildningssatsningar) fanns det 117 utbildade barnrättsstrateger i Skåne. I Malmö stad finns fem utbildade barnrättsstrateger och under våren 2015 kommer ytterligare barnrättsstrateger utbildas. 5 (10) Länsstyrelsen i Jönköpings län fick 2014 i uppdrag av regeringen i samverkan med övriga länsstyrelser ta fram förslag på en stödstruktur för barnets rättigheter ska kunna tillgodoses på regional och lokal nivå. Uppdraget utgick från den nationella strategin och det ingick även ge förslag på hur utvecklingen av barnets rättigheter på dessa nivåer kan följas upp. Utredningen visade på det finns tydlig efterfrågan på stöd i kompetensutveckling, praktik tillämpning och uppföljning bland ledare och tjänstemän. Förslaget som utarbetats innebär i korthet stöd i form av regionala forum, rådgivning för praktisk tillämning, uppföljning och samordning. Beslut om förslaget har ännu inte fats. Malmö stad och barnrättskonventionen 2004 beslutade kommunfullmäktige anta Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän användas av samtliga nämnder och stadsrevisionen. Det fades även beslut om behövlig information gällande handledningen skulle läggas på KomIn och malmo.se samt i den information som ges till nyanställda. Samtliga nämnder och stadsrevisionen rekommenderades genomföra fortbildningsinsatser inom området. Handledningen utformades som ett litet gult kort, och syftar till vara ett stöd vid handläggningen av ett ärende, för barns rättigheter ska beaktas. Innan detta beslut fades fanns det en barnchecklista som kommunfullmäktige beslutade om Denna checklista skulle användas som underlag vid alla politiska beslut men sammantaget upplevdes den inte fylla sitt syfte. Kommunstyrelsen tillse en parlamentarisk kommitté med uppdrag göra en översyn av barnchecklistan, vilket resulterade i Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. Under 2009 genomförde stadsrevisionen en löpande granskning av den interna kontrollen avseende beaktandet av handledningen samt hur fortbildningsinsatser av politiker och tjänstemän genomförts. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder utom Miljönämnden omfades. Granskningen visade på olikheter mellan nämndernas arbete, ett par förvaltningar hade utarbetade rutiner för beaktandet av handledningen och en förvaltning hade löpande fortbildning. Det fanns brister i uppföljningen av hur handledningen användes och det hade på det stora hela inte genomförts fortbildning. En del förvaltningar beskrev barnperspektivet var införlivat även om det inte alltid framgick i dokumentationen. Revisionen gjorde ingen ny systematisk granskning. År 2009 fade kommunstyrelsen beslut om ett gemensamt kontrollmål för uppföljning av den interna kontrollen 2010 skulle avse rutiner som säkerställer de konsekvenser som anges i handledningen beaktas i ärendeberedning och beslut. Vid redovisningen till kommunstyrelsen 2011 konstaterades den interna kontrollen fungerade tillfredsställande.

7 I början av 2011 presenterade Rädda Barnen i samarbete med Malmö stad en kartläggning 4, innehållande en beskrivning av hur anställda i Malmö stad upplever arbetet med barnets rättigheter utifrån beslutet om handledningen som fades En del av kartläggningen beskriver hur andra organisationer arbetat med barnrättskonventionen. Sammantaget visade kartläggningen på handledningen inte fått tillräckligt genomslag, det behövdes ett mer systematiskt arbete, ökad kunskap, metodutveckling, tydliga mål och uppföljning. 6 (10) Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande Arbetet med ungas inflytande, utifrån policyn Jag bor i Malmö, följs upp årligen och vid varje ny mandatperiod ska det tas ställning till om den ska revideras, en utvärdering har nyligen slutförts. Policyn är ett styrdokument som ska vara vägledande i arbetet för hur Malmö stad ska arbeta med ungas inflytande I policyn ingår principer som ska vara vägledande i arbetet med inflytande, varav barn och ungas rättigheter är en. Det anges bl.a. Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter och den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän och se till dessa dokument tillämpas i verksamheten. Malmö stad ska också se till unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. I utvärderingen av policyn framkommer bl.a. det saknas en tydlig struktur för bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete. Det finns stora variationer och i ett par förvaltningar har policyn införlivats i nämndsmål, verksamhetsplanering och uppföljning men det saknas på de flesta förvaltningar långsiktiga strukturer och tvärsektoriell samverkan för arbetet utifrån policyn ska kunna införlivas i alla verksamhetsområden. De förvaltningssamordnare som finns i varje förvaltning och som har ett ansvar stödja arbetet med implementera policyn arbetar med sitt uppdrag utifrån skilda förutsättningar i de olika förvaltningarna, både vad gäller mandat, resurser och placering i organisationen vilket skapar en skillnad i hur policyn införlivas i verksamheterna. En utvärderingsrapport finns ta del av i ärende STK Nätverket Malmö för barnets rättigheter Sedan 2012 finns Nätverket Malmö för barnets rättigheter 5 (Nätverket MFBR) som initierades i samband med Jag bor i Malmö-policyn trädde i kraft. Handläggare på stadskontoret är sammankallande och syftet med nätverket är vara en plform där olika aktörer träffas, utbyter kunskap, erfarenheter och kraftsamlar kring förverkligandet av barnets rättigheter. Nätverket ska planera och genomföra gemensamt överenskomna aktiviteter och insatser, utveckla metoder för öka kunskapen om barnets rättigheter, samt stärka varandra i olika roller och uppdrag i arbetet mot samma mål. Nätverket ansvarar även för återkommande skapa ett arrangemang i Malmö för belysa och uppmärksamma den 20 november som är årsdagen då FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Bedömning Arbetet med barns rättigheter behöver stärkas och utvecklas, detta konstateras i kommissionens slutrapport. Handledningen som funnits ett tiotal år har inte varit ett tillräckligt stöd för införliva barnrättsperspektivet i Malmö stads beslutsprocesser och i den dagliga verksamheten. I 4 Rädda Barnen och Malmö stad (2011), Barnkonventionen Handledning för politiker och tjänstemän i Malmö stad, kunskapsunderlag 5 I nätverket är följande organisationer just nu representerade: BRIS, Plangruppen, Malmö FN-förening, ABF- Tjejer i förening, Röda Korsets ungdomsförbund, Unicef, Rädda Barnen, Retoy, Ensamkommandes förening, Aif Barrikaden, Normbrytande rättigheter/ungdom mot rasism och Malmö stad.

8 samband med beslut om handledningen fades 2004 utarbetades ingen plan för implementering eller systematisk uppföljning av barnrättsarbetet. Det har anordnats utbildning i barnrättsfrågor men det har inte varit med kontinuitet, och det har sett olika ut i olika förvaltningar. Det infördes en princip om barns rättigheter i Jag bor i Malmö-policyn men dels är fokus bara på målgruppen år, dels går det skönja en effekt som innebär barnrättsperspektivet till viss del blivit synonymt med inflytande och delaktighet medan perspektivet måste genomsyra hela arbets- och beslutsprocessen. 7 (10) Ett konkret exempel i sammanhanget är granskningen som Inspektionen för vård och omsorg, (IVO) gjorde under 2013, gällande Malmö stads arbete med barn i hemlösa familjer. Granskningen visade socialtjänstens arbetssätt i ärenden med hemlösa barn behövde utvecklas och till stor del handlade det om det måste föras samtal med barnen kring deras situation och hur de upplever den. Barnets perspektiv måste tas tillvara för barn- och barnrättsperspektivet ska kunna tillgodoses, det är inte tillräckligt med den vuxnes perspektiv på barnets situation. När det gäller barns delaktighet och inflytande pågår det inom barn- och ungdomsvården i Malmö stad ett utvecklingsarbete, i syfte öka kvaliteten genom ta tillvara barnens synpunkter. En reflektion som kan göras i sammanhanget är det finns studier 6 som visar på det kan vara svårare få gehör för barnperspektivet hos de som arbetar inom verksamheter som riktar sig till barn, då de menar de redan tillämpar rättigheterna för de arbetar i en barnverksamhet. I utredningsdirektivet anges det i översynen ska ingå se över förutsättningarna i befintliga strukturer. I samband med utvärderingen av Jag bor i Malmö-policyn har det uppmärksammats det finns brister i strukturen som ska bidra till barnrättsperspektivet införlivas. Nätverket av förvaltningssamordnare behöver i sin nuvarande form ses över utifrån funktion och mandat, och ansvars- och rollfördelningen mellan stadskontoret och förvaltningarna behöver förtydligas. En inkorporering av barnrättskonventionen i svensk lag kommer ställa krav på verksamheterna i Malmö stad aktivt utveckla arbetsprocesser och metoder. Oavsett när detta kommer ske behövs en struktur för hur Malmö stads nämnder och förvaltningar tillsammans med andra ska arbeta systematiskt för stärka barnets rättigheter i Malmö. Stadskontoret har ett ansvar samordna olika utvecklingsprocesser, och detta behöver genomsyra alla faser från planering till implementering och uppföljning. Det behövs en stödstruktur för utvecklingsarbetet kring barns rättigheter ska bli effektivt och hållbart, och för insatserna ska kunna samordnas i Malmö stad som helhet, men även inom och mellan förvaltningarna och andra involverade aktörer. Barn och ungas inflytande bör framöver vara en del av barnrättsarbetet och demokratiutveckling och erfarenheterna av arbetet utifrån Jag bor i Malmö-policyn ska tas tillvara. Stadskontoret har för avsikt förena arbetet med delaktighet och inflytande gällande barn och unga i utvecklingsarbetet avseende barnrättsperspektivet och arbetet med en eventuell revidering av policyn bör därför avvaktas. Det intersektionella perspektivet bör ha särskilt fokus i det kommande arbetet, ett fokus på stärka barnets rättigheter ligger i linje med andra övergripande utvecklingsarbeten i Malmö stad, såsom arbetet med jämställdhetsintegrering, antidiskriminering, HBTQ och nationella minoriteter. Stadskontoret har en viktig samordnande roll när det gäller uppmärksamma eventuella målkonflikter och för ge stöd så utvecklingsarbete inom olika områden kan ge synergieffekter istället för bidra till stuprörstänkande som kan bli kontraproduktivt. 6 Englund, Elizabeth (2009) Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning

9 Handledningen som kommunfullmäktige fade beslut om 2004 är ett hjälpmedel för beakta barnrättsperspektivet vid ärendeberedning och beslut. Vid utvärderingen av barnchecklistan som fanns innan handledningen, framkom synpunkter på den var för omfande och förändringen som följde var handledningen utformades som ett litet kort, med några frågeställningar beakta. Stadskontorets bedömning är handledningen inte är tillräcklig för barnrättsperspektivet ska kunna genomsyra beslutsprocesserna i Malmö stad. Det behövs både kunskap och förståelse för varför barnrättsperspektivet ska beaktas, samt fler verktyg för ha möjlighet kunna omsätta det i praktik. Handledningen kan fylla en funktion i sin nuvarande form men ett ställningstagande behöver tas under utarbetandet av stödstrukturen, kring om handledningen ska revideras. Det finns olika metoder för säkerställa barnrättsperspektivet och utredningsdirektivet nämner särskilt fokus bör läggas på utveckla formerna för barnkonsekvensanalys. Detta kommer uppmärksammas vidare under processen framöver. 8 (10) Det finns andra utredningar och processer i Malmö stad, som på sikt kan bidra till arbetet med barnrättsperspektivet kan förstärkas. Det är för lyckas införliva barnrättsperspektivet viktigt samordna olika utvecklingsarbeten vilket också lyfts i utväderingen av Jag bor i Malmöpolicyn. Förvaltningarna lyfter behovet av en samordning av olika policys, planer och perspektiv och stadskontoret kan stödja förvaltningarna utifrån ett samlat grepp i olika utvecklingsprocesser. Stadskontoret kommer i det fortsa arbetet beakta möjligheten koppla följeforskning till det långsiktiga utvecklingsarbetet. Forskningscirklar är en modell som kan användas för kunskapsbildning och metodutveckling och detta bör också tas i beaktande i det fortsa arbetet. Parallellt har stadskontoret i uppdrag utreda förutsättningarna för stärka samarbetet med universitet och högskola gällande följeforskning och forskningscirklar som ett led i arbetet med ett socialt hållbart Malmö. I lägesrapporten (STK ) beskrivs hur det fortsa arbetet kommer fortskrida. Det pågår ett långsiktigt arbete med integrera hållbarhetsperspektivet i styr- och ledningssystemet. Förslaget är under 2015 utveckla indikatorer och det under 2016 kan färdigställas en hållbarhetsrapport i pilotform. Arbetet med utveckla den epidemiologiska bevakningen är en annan process vars resultat kan vara en viktig komponent i få kunskap om barns levnadsvillkor, likaså har den nya målstrukturen och utvecklingsarbetet med styr- och ledningssystem betydelse för hur Malmö stad framöver kan säkerställa barns rättigheter förverkligas. Detta innebär det är av vikt arbeta både kort- och långsiktigt, på politisk och på tjänstemannanivå, på strategisk och på operativ nivå. I stadsområde Öster, pågår ett pilotprojekt gällande Communities That Care (CTC) som är ett styrsystem för kvalitetssäkra preventionsarbete. Det pågår en utredning gällande folkhälsopolicyn och preventionsarbetet, en angående samverkan kring barns hälsa samt en utredning som syftar till utarbeta av handlingsplan för minska den ekonomiska utsheten för barn som ska återrapporteras till kommunstyrelsen under våren När det gäller Nätverket MFBR så har det under åren varit fokus på aktiviteter för sprida kunskap om barnens rättigheter. Det har varit en otydlighet kring roller och mandat och Malmö stads roll har varit sammankalla till mötena. Flera av nätverkets deltagare är med på ideell basis vilket kan innebära svårigheter få kontinuitet i deltagandet, det finns heller ingen tydlighet i vilka organisationer som bör ingå, utifrån syftet som det ser ut idag. Det finns ett behov av hitta former för hur nätverket tillsammans med Malmö stad ska arbeta med frågan gällande

10 stärka barnrättsarbetet i Malmö, både vad gäller operativa insatser och strategisk nivå. Det har påbörjats en diskussion i nätverket angående framkomliga vägar för skapa kontinuitet och långsiktighet i arbetet som kan stärka barnrättsarbetet i Malmö och det finns ett konkret förslag till organisering av nätverkets arbete som organisationerna ska diskutera vidare. 9 (10) När kommunstyrelsen beslutade om inriktningen av det fortsa arbetet för en socialt hållbar utveckling fades även beslut om ett utredningsdirektiv - Utveckla former för samverkan kring social hållbarnet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället - vilket är en central del av en av kommissionens övergripande rekommendationer - demokratisera styrningen. Civilsamhället fyller en viktig roll i en långsiktigt hållbar utveckling exempelvis vad gäller delaktighet och kunskapsspridning. Stödstruktur för stärka barnrättsperspektivet Barnrättskonventionen är en värdegrund och ett dynamiskt verktyg för skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv och den kan appliceras på alla verksamheter som direkt eller indirekt berör barn. Stadskontoret anser ett omfande utvecklingsarbete för säkerställa barnets rättigheter tas tillvara i Malmö stad bör påbörjas och arbetet med barns och ungas inflytande bör ingå som en av flera viktiga delar. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Barns villkor måste kartläggas, och barnrättskonventionen måste få tillräcklig legitimitet och integreras i styr- och ledningssystem. Detta förutsätter mer än grundläggande kunskap om barnets rättigheter och levnadsvillkor och det åligger beslutsfare använda och avsätta tillräckliga resurser för uppnå målsättningar och resultat som berör fullgörande av rättigheter. Det kommer troligtvis fas beslut om den regionala stödstrukturen, som tidigare nämnts, under våren 2015 och om beslut fas om anta förslaget kommer det sannolikt kunna utgöra ett stöd för det fortsa utvecklingsarbetet i Malmö stad. Stadskontoret kommer under våren 2015 genomföra en noggrann kartläggning gällande arbetet med barnrättsperspektivet i respektive förvaltning, främst i syfte få ett underlag för hur utvecklingsarbetet bör fortgå men också i syfte öka medvetenheten. Därefter, i dialog med förvaltningar, civilsamhälle och andra berörda aktörer, bör förslag till en hållbar stödstruktur utarbetas. Både långsiktiga och kortsiktiga mål för utvecklingsarbetet behöver utarbetas, samt processmål och effektmål. Utvecklingsarbetet kan ha Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som förebild och de erfarenheter som finns ska tas tillvara, både vad gäller arbetet med jämställdhetsintegrering och andra utvecklingsarbeten. En långsiktig planering för hur utvecklingsarbetet med barnrättsperspektivet ska genomföras bör spänna över flera år, med olika fokus olika år, såsom kompetenshöjande insatser på olika nivåer och riktat till olika verksamheter och funktioner, metodutveckling, verksamhetsnära praktik, uppföljning och utvärdering.

11 Förslag på tidplan för arbetet: 10 (10) - Mars-april Bilda en ändamålsenlig processorganisation för arbetet med kartläggningen och för utveckla en stödstruktur som involverar stadskontoret, övriga förvaltningar och civilsamhället. - April-juni Kartläggning för ta reda på hur nämnder/förvaltningar arbetar idag och vilka behov som finns när det gäller stödstrukturer. Metod: enkäter, intervjuer och workshop. - Aug-sep Analys av behov utifrån kartläggningen, stadskontoret i dialog med förvaltningar och andra aktörer, bl.a. civilsamhället. - Okt 2015 Återrapportering till folkhälso- och jämställdhetsberedningen avseende kartläggningen - Okt 2015-feb Utarbeta förslag på stödstruktur och planering för utvecklingsarbetet. - Förslag till stödstruktur och planering gällande det fortsa arbetet återrapporteras till kommunstyrelsen våren Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör