TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM RÖRLIGHET RAPPORT RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 1 (17)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM RÖRLIGHET RAPPORT - 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM 1 (17)"

Transkript

1 1 (17) RAPPORT - TUFFA VILLKOR FÖR MS-SJUKA I ARBETS- OCH VARDAGSLIV 1212 RÖSTER OM MS OCH RÖRLIGHETSPROBLEM

2 2 (17) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 BAKGRUND MS EN SJUKDOM MED MÅNGA ANSIKTEN 4 RÖRLIGHETEN FÖRSÄMRAS GRADVIS VID MS 5 SNABB UTVECKLING AV BEHANDLING AV MS 6 SVÅRT FÅ TILLGÅNG TILL UNDERSÖKNING AV RÖRLIGHET 6 UNDERSÖKNING - SÅ GICK VI TILLVÄGA 7 FYRA AV FEM HAR PROBLEM MED RÖRLIGHET 7 VAR FEMTE BLIR AV MED JOBBET 8 SVÅRT ATT KLARA GRUNDLÄGGANDE BEHOV 9 TRE AV FYRA MÅR PSYKISKT DÅLIGT 10 EN AV TRE FÅR SÄMRE RELATION TILL PARTNER 11 ÄVEN UMGÄNGET MED BARNEN PÅVERKAS 12 SVÅRT ATT HA EN AKTIV FRITID 12 OSÄKERHET KRING TRÄNING VID MS 12 INTERVJUER: 13 DOCENT MAGNUS ANDERSSON OM NEDSATT RÖRLIGHET 13 ANNE WICKSTRÖM, SJUKGYMNAST OM NEDSATT RÖRLIGHET 14 NÅGRA AKTUELLA FRÅGOR FÖR NHR 16 AVSTAMP WEBBASERAD UTBILDNING FÖR BALANS I LIVET 16 FLEXJOBB UTAN HINDER 16 NEUROSJUKVÅRDENS UPPRUSTNING 17

3 3 (17) SAMMANFATTNING Det är lätt att ta förmågan att fritt kunna gå och förflytta sig för givet om man är frisk. När du ska gå på toaletten, när barnen ropar på hjälp eller när du behöver byta några ord med en kollega på jobbet, så kan du alltid snabbt ta dig dit du vill och där du behövs. För personer som fått sjukdomen multipel skleros (MS) kan det se annorlunda ut. NHR:s undersökning visar att en av de mest krävande sidorna av sjukdomen är att behöva förflytta sig. Det präglar både familjeoch arbetsliv samt kräver noggrann planering och prioritering av varje moment i tillvaron. I Sverige lever idag cirka personer med MS och varje år insjuknar ytterligare cirka 450 personer. MS slår till mitt i livet och fler kvinnor än män får sjukdomen. Att få MS, i den ålder som man ska bilda familj, ställer naturligtvis stora krav. För många kan det bli extremt tufft att hantera de rörlighetsproblem som kan uppstå på grund av sjukdomen. Dålig balans, minskad koordinationsförmåga, nedsatt muskelstyrka, muskelstelhet, spasticitet, nedsatt uthållighet och känselstörningar är några exempel. För att belysa omfattningen av rörlighetsproblem vid MS har NHR gjort en undersökning där personer med MS deltog. Den visar att problem med nedsatt rörlighet är mycket omfattande, fyra av fem personer har stora problem. De flesta har så stora problem att de behöver gånghjälpmedel för att förflytta sig som till exempel käpp, kryckor, rullator eller rullstol. Undersökningen visar också att rörlighetsproblem vid MS: har en stor negativ inverkan på arbetslivet. Var femte person har blivit av med jobbet och lika många anser att de förlorar inkomster på kr eller mer varje månad. hindrar många att leva ett självständigt liv. Varannan person har problem att hinna på toaletten, fyra av tio har problem att hinna till telefonen när det ringer och sju av tio har problem med att tvätta och städa. leder till försämrade relationer. En av tre anser att parrelationen försämras. Även umgänget med barnen påverkas negativt. påverkar den psykiska hälsan negativt. Tre av fyra mår dåligt av att det har svårt att röra sig. Varannan isolerar sig och blir sittande hemma och nästan en av tio har självmordstankar. förhindrar en aktiv fritid. Fyra av tio anser att de är helt förhindrade att ha en aktiv fritid som innehåller promenader, löpning och liknande. Tre av tio har problem med att gå på café, restaurang, teater och bio.

4 4 (17) INLEDNING Nedsatt rörlighet är en av de mest krävande aspekterna av MS både fysiskt och känslomässigt. 1 Begränsningar i rörelseförmågan kan variera från person till person och innebära alltifrån mindre begränsningar i styrka och uthållighet till total förlamning. Att kunna röra sig någorlunda bra är för många en central del av en god livskvalitet. Rörlighetsproblem uppkommer ur symptom kopplade till sjukdomen, som påverkar motoriken. Det kan till exempel bero på dålig balans, minskad koordinationsförmåga, nedsatt muskelstyrka, muskelstelhet, nedsatt uthållighet och känselstörningar. 2 Problem med rörligheten kan uppstå oavsett vilket skede av sjukdomen personen är i, och påverkar många delar av livet. En internationell studie visar att 70 procent av personer med MS som har svårigheter att gå, tycker att det är den mest krävande aspekten av deras sjukdom 3. Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) har för att belysa problemen bland personer med MS i Sverige, genomfört en undersökning för att kartlägga omfattningen av problemet och hur det påverkar vardagsliv och arbetsliv. Undersökningen har genomförts med stöd av BiogenIdec. BAKGRUND MS EN SJUKDOM MED MÅNGA ANSIKTEN MS är en livslång neurologisk sjukdom som ger upphov till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige har omkring personer MS 4 och varje år får drygt 450 personer diagnosen. Sjukdomen är nästan dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män och insjuknandet sker oftast i åldern år. I tidiga stadier går sjukdomen oftast i skov, perioder med förvärrade MS-symptom som sedan försvinner helt eller delvis. Senare under sjukdomsprocessen kan sjukdomen utvecklas med tilltagande, permanenta kroppsliga och kognitiva funktionsnedsättningar. MS brukar kallas en sjukdom med många ansikten. Det beror på att symptomen kan skilja sig mycket från en person till en annan. Nerverna i det centrala nervsystemet påverkar många olika funktioner. Myelinet, det fetthölje som omsluter nervfibrerna, kan bli inflammerat på olika ställen både i hjärnan och i ryggmärgen. Beroende på var inflammationen finns, kan många olika symptom uppstå som spasticitet, förändringar i känseln, balanssvårigheter, synbesvär, trötthet, humörsvängningar, koordinationsstörningar, skakningar, värk, talsvårigheter och depression. 1 A Patient Survey of Mobility and Exercise Issues Among MS Patients (enkät) Acorda Therapeutics och the Multiple Sclerosis Association of America. februari Multiple Sclerosis International Federation [July 2010] 3 Harris Interactive. Experiences with Multiple Sclerosis (MS): Perspectives of People with MS and MS Care Partners [Enkät]. Acorda Therapeutics Inc and the National MS Society. Mars, Ahlgren C, Oden A, Lycke J. High nationwide prevalence of multiple sclerosis in Sweden. Mult Scler 2011;17:

5 5 (17) Sjukdomen debuterar oftast med ett skov, vanligtvis synnervsinflammation, dubbelseende eller känselbortfall i en arm eller ett ben. I de flesta fall går symptomen bort helt efter några dagar, kanske ett par veckor. Många uppsöker inte läkare förrän skovet kommer tillbaka, kanske efter flera år. Det man vet idag är att sjukdomen är aktiv hela tiden efter debut, även om patienten är symptomfri. Tabell 1 : Fakta om MS MS debuterar oftast i åldrarna år MS är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män MS påverkar olika människor på olika sätt Det är mycket svårt att förutsäga förloppet av MS MS är en neurologisk sjukdom Sjukdomens orsak är okänd, men tros vara en kombination av olika faktorer Omkring svenskar har MS Varje år får cirka 450 nya personer diagnosen RÖRLIGHETEN FÖRSÄMRAS GRADVIS VID MS Den skala som oftast används inom sjukvården för att bedöma hur sjukdomen MS utvecklas är den så kallade EDSSskalan (Expanded Disability Status Scale). Den bygger på mätningar av åtta områden i centrala nervsystemet. De första stegen i skalan mäter graden av nedsättning i dessa områden, exempelvis övergående domningar i ansiktet eller fingrarna, eller synrubbningar. I senare steg mäter skalan funktionsnedsättningar i rörelseförmågan, framför allt förmågan att gå en viss sträcka. Av nedanstående figur framgår hur rörligheten gradvis kan försämras ju högre upp på skalan en person befinner sig. Från EDSS 6 så är rörelseförmågan så nedsatt att gånghjälpmedel behöver användas. Figur 1: EDSS-skalan visar på hur rörligheten kan försämras steg för steg

6 6 (17) SNABB UTVECKLING AV BEHANDLING AV MS Behandlingen av MS har genomgått en oerhörd snabb kunskapsutveckling de senaste tio åren. Genombrott inom både grundforskning, diagnostik och behandling har lett till helt nya möjligheter att förebygga och behandla. Nya effektiva läkemedel vid MS bromsar sjukdomsutvecklingen, framför allt om den sätts in i början av sjukdomen. Medicinerna minskar antalet skov och dämpar utbredningen av förändringarna i nervsystemet vid skovvis MS. När sjukdomen övergår i en progressiv fas, finns ännu ingen bromsmedicin. Möjligheten till symtomlindrande behandling är ännu begränsad. Det finns olika preparat som kan användas för att lindra symptom, som exempelvis trötthet, depression och svårigheter att gå. Rehabilitering och allmänt bra hälsa, har också positiva effekter. SVÅRT FÅ TILLGÅNG TILL UNDERSÖKNING AV RÖRLIGHET Det är idag långa väntetider i Sverige för personer med MS som vill undersöka sin rörlighet jämfört med flera andra länder. Det visar en internationell studie som mätt väntetider till återbesök för patienter med neurologiska sjukdomar i sex olika länder däribland Sverige. Övriga länders om ingick i studien var Tyskland, Frankrike, Kanada, Spanien och Storbritannien. Studien genomfördes under sommaren Frågan som ställdes till patienter med neurologiska diagnoser var "Hur ofta träffar du neurolog för att följa upp din rörlighet ("How often do you have follow-upp assessments to monitor your mobility?) Genomsnittlig väntetid mellan besök hos neurolog i de sex länderna var 244 dagar. Svenska patienter med neurologiska sjukdomar får vänta nästan dubbelt så länge. I Sverige var det i genomsnitt 474 dagar mellan återbesöken. 5 Källa: Mobility in MS: Patient Perspectives, juli 2010, Opionion Matters Kate Norfolk & Nik Harta

7 7 (17) UNDERSÖKNING - SÅ GICK VI TILLVÄGA För att belysa problem med nedsatt rörlighet NHR har genomfört en enkätundersökning om nedsatt rörlighet bland 1833 medlemmar i NHR. Av dessa svarade 820 personer, en svarsfrekvens på 44,7%. Dessutom inkom 392 öppna svar via olika hemsidor, vilket innebär att totalt har personer svarat. Undersökningen omfattade trettiotalet frågor om hur nedsatt rörlighet påverkar livssituation, både i vardagen och i arbetslivet. Undersökningen genomfördes i april För att fördjupa kunskapen om nedsatt rörlighet har vi även gjort ett antal kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat Mattias 34 år och Ylva 44 år. Båda är förvärvsarbetande småbarnsföräldrar som fick MS mitt i livet. De har båda problem med nedsatt rörlighet och behöver gånghjälpmedel för att förflytta sig. Vi har också, för att ytterligare belysa problem med nedsatt rörlighet, intervjuat Magnus Andersson, docent och överläkare vid neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och Anne Wickström, sjukgymnast vid Linköpings Universitetssjukhus. Båda har lång erfarenhet av att hjälpa patienter med just rörlighetsproblem. När vi i följande avsnitt redovisar undersökningen varvas resultaten med kommentarer från Mattias och Ylva samt från de öppna svarsalternativ som fanns i undersökningen. De sistnämnda redovisas i pratbubblor bredvid den löpande texten. FYRA AV FEM HAR PROBLEM MED RÖRLIGHET Nedsatt rörlighet är ett stort problem bland personer med MS. Fyra av fem personer som deltog i undersökningen har dessa problem. Mest besvärliga är symptom som påverkar balans och koordination, följt av svaghet i benen och gångsvårigheter (se tabell 2). Min uthållighet är minimal. Jag kan gå uppför ett trappsteg och ett eller två till innan jag tar helt slut. Sedan är det som att gå upp för resten av trappan i ett par pjäxor som väger 20 kilo. (Mattias, 34 år). Sju av tio har så stora problem att de använder hjälpmedel som käpp, kryckor, gångstavar, rullator, rullstol, elmoped och liknande. Undersökningen visar också att nedsatt rörlighet snabbt blir ett problem efter att man fått sin diagnos. Var tredje person får problem med rörligheten direkt i samband med diagnosen. Inom tre år har två av tre problem med rörligheten. Jag behöver ofta hålla i barnvagnen eller i äldsta barnet, framför allt i trappor eller när jag går på ojämnt underlag Min rörlighet har försämrats snabbt. Det tog ett år från att jag kunde springa två kilometer tills att jag inte kunde springa alls. I början fick jag droppfot när jag sprang lite längre sträckor. Sedan ökade problemen. Sträckan jag kunde springa minskade från 1 kilometer till 100 meter till 10 meter och till slut kunde jag inte springa alls. (Mattias 34 år) Problemen med nedsatt rörlighet gör sig dagligen påminda. Sju av tio anser att det påverkar dem i stor eller mycket stor utsträckning. Av dessa personer anser tre av tio att det påverkar dem i precis allt de gör.

8 8 (17) Tabell 2: Mest besvärliga symptom kopplade till försämrad rörlighet Alternativ Procent Sämre balans och koordination 82% Svaghet i benen 78% Trötthet 68% Svårt att gå 59% Domningar i benen 37% Värk 37% Droppfot 31% Svårt att skriva/teckna 27% VAR FEMTE BLIR AV MED JOBBET Att ha MS och samtidigt ha ett aktivt arbetsliv är många gånger en svår kombination. Med dagens bromsmediciner så klarar alltfler personer med MS av att arbeta heltid, men variationen hos olika personer är stor. Mer än hälften anser att försämrad rörelseförmåga påverkar arbetssituationen negativt. Var femte person anser att de har blivit av med jobbet på grund av försämrad rörlighet och av de som får behålla jobbet leder det till drastiskt sänkta inkomster. Tre av fyra tycker att den försämrade rörelseförmågan har lett till minskad inkomst och var femte anser att de varje månad förlorar minst kr. Jag har i 1,5 år arbetat med stort lönebidrag. Från sista maj har arbetsgivaren inte råd med sin lilla löneandel längre och jag blir arbetslös Sedan två år tillbaka jobbar jag hemifrån för att orka jobba mer. Jag får lägga alldeles för mycket kraft på att göra mig presentabel på en arbetsplats och förflytta mig till jobbet. Det blir svårt om jag skulle lägga all kraft på att göra mig i ordning och inte ha någon kraft över till att arbeta. (Ylva, 44 år) Sex av tio har förkortat sin arbetstid och tre av tio arbetsgivare har försökt att anpassa arbetsuppgifterna till följd av försämrad rörelseförmåga. Tabell 3: Har din begränsade rörelseförmåga lett till att du blivit av med jobbet? Alternativ Procent Ja 22% Nej 67%

9 9 (17) SVÅRT ATT KLARA GRUNDLÄGGANDE BEHOV För att kunna leva ett självständigt liv finns ett antal grundläggande aktiviteter som en person måste klara av att göra själv som på- och avklädning, gå på toaletten, sköta inköp, laga mat, diska, tvätta, städa och dylikt. Det är besvärligt med alla situationer när jag behöver förflytta mig, till exempel från stol till stol, till toaletten, när jag ska gå och sova eller om jag ska laga mat. (Mattias, 34 år) Av undersökningen framgår att flera har problem med den dagliga livsföringen. Nästan hälften av de tillfrågade har problem med att hinna till toaletten, fyra av tio har problem med att hinna svara i telefon, medan två av tio har problem med att sköta sin personliga hygien. Jag sörjer förlorad självständighet och förlorade möjligheter. Att handla mat är för mig en oerhörd ansträngning. Jag måste använda all energi och ork jag har till att plocka ihop de varor jag ska ha och förflytta mig i affären. Jag är så koncentrerad på det att jag inte också klarar av att prata med någon som eventuellt är med mig i affären. Därför handlar jag trots allt helst ensam. Jag har kundvagnen som rullator och när jag har handlat klart så är jag så trött att jag knappt orkar ta mig ut till bilen på parkeringsplatsen för att köra hem. (Ylva 44 år) Många behöver assistans i vardagen. Sex av tio har färdtjänst och två av tio har personlig assistans för att få hjälp med behov som att tvätta, klä sig, äta mat och förflytta sig. Tabell 4: Grundläggande behov som påverkas av nedsatt rörlighet Alternativ Procent Möjlighet att gå i trappor 77% Städa och tvätta 67% Handla mat 55% Hinna till toaletten 46% Hinna till telefonen 40% Leka med barnen 29% Sköta personlig hygien 18%

10 10 (17) TRE AV FYRA MÅR PSYKISKT DÅLIGT Att få diagnosen MS kan naturligtvis vara svårt och kan leda till en depression. När vi talar om psykisk hälsa handlar det om hur vi mår känslomässigt och hur vi klarar av att hantera stress. Undersökningen visar tydligt att problem med att kunna förflytta sig har en mycket negativ inverkan på sinnesstämningen. Det anser tre personer av fyra. Var tredje påverkas dagligen av dåligt humör och nedstämdhet. Jag gråter när jag kommer hem och det har varit extra svårt att ta sig fram Det går väl lite upp och ned. Skulle man gå från fullt frisk till min nivå i ett slag skulle man nog bli mycket beklämd, men för mig har utvecklingen av sjukdomen gått långsamt och jag har hunnit att succesivt anpassa mig. Ibland tänker jag att varför skulle det blir så här, men samtidigt kan jag känna tacksamhet att jag inte har någon sjukdom jag håller på dö av. (Ylva, 44 år) Den nedsatta sinnesstämningen yttrar sig på olika sätt. Varannan blir hemmasittande och isolerar sig, medan tre av tio inte orkar arbeta och lika många blir arga på sin familj. Nära var tionde har självmordstankar. Tabell 5: Påverkar dina problem med en försämrad rörlighet din sinnesstämning negativt? Alternativ Procent Ja 76% Nej 24%

11 11 (17) EN AV TRE FÅR SÄMRE RELATION TILL PARTNER Det finns en mängd olika relationer i livet. Vi har relationer till vår partner, våra syskon, föräldrar, vänner och kollegor. Undersökningen visar att flera av dessa relationer påverkas. En av tre i undersökningen anser att relationen till partnern utvecklats till det sämre på grund av nedsatt rörlighet. Drygt åtta procent anser att deras relation avslutats på grund av försämrad rörlighet. Jag måste planera allt noggrant vilket gör umgänget mer komplicerat. Eftersom allt tar längre tid, så måste jag planera noggrant och fundera hur och var man kan träffas. Det ska helst vara plant för att jag ska ta mig fram med rullstolen. (Mattias, 34 år) Nästan fyra av tio har problem att gå och titta på idrott och konserter. Flera anger att de är oroliga för att bli knuffade och tappa balansen i folkhav. Tre av tio har problem att gå på café, restaurang, teater och bio. En förklaring är att det är svårt att sitta still på grund av värk och stelhet. Sex innebär olika saker för olika människor, men det är ofta en mycket viktig del av livet och i relationen med partnern. Fysiska symptom som nedsatt rörlighet, påverkar förmågan att genomföra samlag. I denna undersökning anser var tionde att det helt och hållet förhindrar sexlivet. Dessutom anser var fjärde att sexlivet förhindras i stor eller mycket stor utsträckning. Orsaker som anges är att det är svårt med samlag och att lusten är obefintlig. Från att ha varit en mycket social person gör jag idag inte ett skit när det gäller sociala evenemang Tabell 6: Hur har din parrelation påverkats av din försämrade rörlighet? Alternativ Procent Till det sämre men lever kvar i relation 26% Till det sämre, relationen avslutad 8% Oförändrat 40% Till det bättre 2% Ingen uppfattning 10% Ej relevant för min livssituation 14%

12 12 (17) ÄVEN UMGÄNGET MED BARNEN PÅVERKAS Att umgås aktivt med sina barn genom att gå till lekparken och gunga, cykla, simma, delta i idrott eller gå i affärer tillsammans, försvåras av nedsatt rörlighet. Tre av tio anser att nedsatt rörlighet leder till att det blir svårare att leka och umgås med sina barn. Min dotter älskar att gå shoppa men tycker det är tråkigt att vi inte kan göra det tillsammans SVÅRT ATT HA EN AKTIV FRITID Den som ser till att aktivera sig och gör roliga saker på fritiden mår många gånger bra både fysiskt och psykiskt. Fritiden kan innehålla aktiviteter kopplade till naturupplevelser, kultur, nöjen, träning med mera. Fyra av tio i enkäten anser att de till följd av gångsvårigheter är helt och hållet förhindrade att ha en aktiv fritid som innehåller promenader, löpning, längdåkning, gymnastik och dylikt. Ytterligare drygt fyra av tio anser att de hindras i stor eller mycket stor utsträckning. Nedsatt rörlighet gör det också svårt att gå på promenader. Bara drygt en av tio klarar det. Tabell 7: Hur påverkar gångsvårigheter dina möjligheter till aktiv fritid? Alternativ Procent Förhindrar mig helt 37% Förhindrar mig i mycket stor utsträckning 27% Förhindrar mig i stor utsträckning 17% Förhindrar mig i liten utsträckning 13% Förhindrar mig i mycket liten utsträckning 3% Förhindrar mig inte alls 2% Ingen uppfattning 1% OSÄKERHET KRING TRÄNING VID MS Träning och motion betyder mycket för människors hälsa och välbefinnande, oavsett om man har MS eller inte. För personer med MS, är träningen kanske ännu viktigare för att förbättra eller behålla rörligheten. Träning rekommenderas idag för personer med MS då det finns bevis för att muskelfunktion, kondition och förflyttningsförmågan förbättras. Åtta av tio i undersökning tror att träningen påverkar deras MS positivt. Men bara varannan anser att de har tillräcklig kunskap om hur man ska träna när man har MS. Tidigare kunde jag träna aerobics, step-up och gympa på Friskis & Svettis.

13 13 (17) INTERVJUER: DOCENT MAGNUS ANDERSSON OM NEDSATT RÖRLIGHET Magnus Andersson är docent och överläkare vid neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och har lång erfarenhet av att hjälpa personer med MS med deras rörlighetsproblem. Hur stort är problemet med nedsatt rörelseförmåga hos patienter med MS? Resultaten i undersökningen speglar väl det jag ser när jag träffar mina patienter. Det här är ett mycket stort problem. Jag har dagligen kontakt med patienter som har gångsvårigheter. Svårigheterna är mycket krävande för dem, eftersom det påverkar allt de tar sig för. Varje förflyttning är en stor ansträngning för många. Hur påverkar nedsatt rörelseförmåga livskvalitén? Det är klart att det påverkar livskvalitén på ett negativt sätt och i slutändan självkänslan. Svårigheter att gå och att röra sig, gör att en person inte kan leva ett självständigt liv, utan måste vara beroende av andra. Hur snabbt blir det ett problem när man fått MS? Redan vid små funktionsnedsättningar blir det här snabbt ett problem, som sedan gradvis ökar när sjukdomen utvecklas. Därför är det viktigt att patienterna snabbt får en diagnos och får behandling, så att man kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Idag tar det alldeles för lång tid innan patienterna diagnostiseras. Hur påverkas deras vardag? Patienterna påverkas i princip i allt de gör. Mycket i vardagen kräver förflyttning med en viss hastighet. Om man inte klarar det, så blir det problem att exempelvis hinna svara i telefon när det ringer, hinna till toaletten i tid, att hinna till spisen när det kokar över eller hjälpa barnen när de ramlat och slagit sig. Många med MS får fatigue. Det är en trötthet som skiljer sig från vanlig trötthet och ger en känsla av utmattning och brist på energi. Rörlighetsproblem gör att man får lägga mycket kraft på att förflytta sig, vilket innebär att det inte blir mycket kraft över till annat på grund av tröttheten. Hur påverkas arbetslivet? Rörelseförmåga har stor betydelse. Många yrken kräver att man rör sig obehindrat. Att arbeta som hantverkare eller inom barnomsorgen går inte, eftersom det kräver att man kan förflytta sig snabbt, hoppa, springa och lyfta. Därför behöver personer med MS hitta arbetsuppgifter och individuellt anpassad tid utifrån arbetsförmåga.

14 14 (17) Hur går det att kombinera familj- och arbetsliv? Det är oerhört tufft så klart. Många som får MS är i stor utsträckning unga kvinnor mitt i livet. Det blir ofta extremt tufft för dem. Det är nästan omöjligt för dem som har små barn att hitta ett sätt att både klara av att jobba, hämta barnen på dagis, sköta matlagning och ta med barnen på aktiviteter. ANNE WICKSTRÖM, SJUKGYMNAST OM NEDSATT RÖRLIGHET Anne Wickström är sjukgymnast vid neurologkliniken vid Linköpings Universitetssjukhus och forskar om MS och arbetsförmåga vid Umeå Universitet. Hon har arbetat inom neurologisk sjukgymnastik i 25 år med fokus på MS - kurser för personer tidigt i sjukdomen, träning och traditionell neurologisk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Hur påverkar nedsatt rörelseförmåga livskvalitén? En stadig gångförmåga har stor betydelse för livskvalitén. Det är lätt att glömma bort att friska personer har en obegränsad gångförmåga och kan gå hur mycket som helst från morgon till kväll. Det är väldigt tufft om du har begränsad rörelseförmåga. Att kunna bevara gångförmåga så du kan gå meter gör en enorm skillnad. Då kan du ta dig från ett rum till ett annat. Du kan lämna rullstolen och ta dig sista stegen. Kan du bevara en gångförmåga på 100 meter så kan du kanske ta bilen, parkera den och gå i en affär utan att vara totalt slut när du är klar. Hur lång tid tar det innan rörlighet blir ett problem för en person som fått diagnosen MS? Med dagens bromsläkemedel har vi fått en positiv förskjutning, med flera år, av symtom som påverkar rörligheten och framför allt gångförmågan. Personer som deltar i nysjukekurser har sällan synliga gångsvårigheter. Däremot känner en del av att de får uttröttningssymtom när de anstränger sig fysiskt, det vill säga symtom som efter ansträngning går tillbaka. Men fortfarande ser jag att det för en del blir ett problem väldigt fort, framför allt när du har barn. Då kan du aldrig bestämma själv när du orkar, utan måste hela tiden anpassa dig till barnets behov. Även om du är utom dig av trötthet så måste du byta en blöja. Vilka är utmaningarna med nedsatt rörlighet? De är många, men jag tror att det har väldigt stor betydelse hur du ser på dig själv och hur du hittar ett sätt att leva med sjukdomen. Fokuserar du på att vara delaktig i en aktivitet, så behöver den inte blir så begränsande för livskvalitén. Däremot kan du inte kompensera för att allt tar lite längre tid, jämfört med när du var helt frisk. Ska du vara hos tandläkaren klockan nio så kan du inte först åka in till jobbet lite snabbt. Det tar tid att ta sig till bilen, få in rullstolen i bilen, sedan ska du ta ur den och förflytta dej. Allt tar helt enkelt mycket längre tid. Det största steget i mina ögon är när rörelseförmågan blir så nedsatt att du behöver använda rullstol. En del tycker att det är jobbigt att visa sig i rullstol, vilket kan leda till att man inte följer med på olika aktiviteter och därmed isolerar sig.

15 15 (17) Vad finns det för andra svårigheter kopplade till nedsatt rörlighet? Det är mycket som kan bli problematiskt. Allt ifrån att vända dig i sängen till att sätta dig på sängkanten, förflytta dig till och från rullstol, till att hinna till toaletten i tid. Det som är ett väldigt handikappande problem kopplat till rörelseförmåga är inkontinens. Det är svårt att hinna till toaletten i tid och du är beroende av att det finns toaletter som är tillgängliga och att det inte är några köer. Hur är det att ha små barn om du har nedsatt rörelseförmåga? Småbarnsföräldrar har det allra mest krävande. De måste kunna vara lite snabba i fötterna. Där kan det ske olyckor om du inte är steget före. Har du en fyraåring hemma och du antingen behöver hjälpa fyraåringen eller behöver hämta grejer från köket. Då går det inte att gå så långsamt. När barnen blir äldre kan det vara svårt att följa med till skolan eller se på när de utövar sina aktiviteter, till exempel när de spelar fotboll. Unga mammor med små barn kan ha det jobbigt med att hitta ett sätt att både klara av att jobba och hämta barnen på dagis, sköta matlagning och ta barnen på aktiviteter. De mest extrema situationerna, där man känner sina begränsningar, gäller självklart även för pappor. Men fortfarande är det mer vanligt att mammorna arbetar deltid och tar hand om barnen. Hur påverkas arbetslivet för personers med nedsatt rörlighet? Det är helt beroende på vilka krav dina arbetsuppgifter ställer. Kräver ditt arbete en fri flexibel gångförmåga som för en plåtslagare, snickare eller förskollärare, så behövs det små begränsningar i rörligheten för att det ska ge stora begränsningar i arbetet. Däremot påverkas du inte alls i samma utsträckning om du har ett kontorsarbete. Vad kan en person som får problem med nedsatt rörlighet göra? Jag tror att det är viktigt för en person som fått MS att veta vilka symtom som hör till sjukdomen och förstå hur de kan påverka rörligheten. Om nya symtom framträder känner man igen dem och behöver inte oro sig för vad det är. Har man kunskaper om hur symtomen påverkar rörligheten, så har man goda förutsättningar att sätta sig in i hur man kan hantera dessa på bästa sätt. Det finns många olika kurser man kan gå när man får diagnosen, allt från nysjukekurser vid neurologkliniker till diagnoskurser vid rehabiliteringskliniker. Det är bra att redan tidigt i sjukdomen vara aktiv inom egna fysiska intresseområden eller friskvård. Ta tag i problemen på en gång om man får problem med rörligheten. Diskutera det med din neurologläkare eller ta direkt kontakt med en sjukgymnast som är specialiserad på neurologiska sjukdomar. De kan hjälpa dig att komma i gång med regelbunden och anpassad träning. I de flesta landsting finns både kontinuerlig öppenvårdsrehabilitering och sammanhängande (3 veckors) rehabilitering att tillgå. Däremot är platserna ofta begränsade. Därtill finns det en hel del symtomlindrande läkemedel som i kombination med träning har en betydande effekt.

16 16 (17) NÅGRA AKTUELLA FRÅGOR FÖR NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund. NHR, arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för alla som lever med neurologiska sjukdomar, sprida information om olika diagnoser och ge råd ochstöd. MS är ett diagnosområde som NHR arbetar aktivt inom och där vi har många medlemmar. Här ges några exempel på aktuella insatser och frågeställningar. Mer information finns att hämta på AVSTAMP WEBBASERAD UTBILDNING FÖR BALANS I LIVET MS är som beskrivits i inledningen av denna rapport en sjukdom med många ansikten. Att nedsatt rörlighet är en krävande sida av sjukdomen framgår tydligt av de resultat som vi redovisat från undersökningen. Både vardagsliv och arbetsliv påverkas i stor utsträckning av dessa symtom, men även andra förändringar på grund av sjukdomen För att lära sig hantera sin nya livssituation är det viktigt att så tidigt som möjligt få bra kunskap om sjukdomen, behandlingar och om stödresurser i samhället. NHR har därför utvecklat en ny interaktiv utbildning. Utbildningen heter Avstamp och vänder sig till alla som fått diagnosen multipel skleros, och andra intresserade. Med denna utbildning vill vi skapa insikt och förståelse kring hur vardag, familj och arbete kan fungera. Materialet kan också med fördel genomföras i seminarieform för mindre grupper på neurologkliniker och i föreningsliv. Det är uppdelat i sex olika avsnitt: Vad är MS? Så behandlas MS Att leva med MS Friskvård och träning Hantera en kronisk sjukdom Vi som kan hjälpa dig FLEXJOBB UTAN HINDER NHR anser att Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknad, så att personer med MS och andra svåra neurologiska sjukdomar kan fortsätta arbeta så länge som möjligt. I Danmark är Flexjobb en anpassad tjänst, där arbetsgivaren betalar för det arbete som utförs av arbetstagaren. Det gemensamma betalar resten av den kollektivavtalsreglerade heltidslönen. I Danmark arbetar Flexjobbaren mellan 50 eller 75 procent. Systemet infördes för att hålla kvar personer med funktionsnedsättningar i arbete. Forskningen visar tydligt att de arbetsgivare som en gång anställt en person med lönesubvention, är mer benägen att göra det igen. NHR anser därför att ett liknande system i Sverige, kan hjälpa även dem som står utanför arbetsmarknaden att få en chans till arbete.

17 17 (17) NEUROSJUKVÅRDENS UPPRUSTNING En halv miljon svenskar har en neurologisk sjukdom och varje år insjuknar ca personer i någon diagnos inom området. Men landets neurosjukvård och rehabilitering hänger inte med. NHR menar att det råder akut kris på området. Antalet neurologer är alldeles för få, vilket gör att alla inte får tillgång till den bästa vården och de läkemedel som finns idag. De regionala skillnaderna är dessutom stora både vad gäller resurser till neurosjukvård och rehabilitering. Neurologiskt Handikapades Riksförbund arbetar sedan flera år för att neurosjukvården måste upprustas. Några exempel på förbättringsområden: Antalet neurologer måste fördubblas. Bostadsorten ska inte avgöra om du får rätt behandling. Återbesök ska ingå i vårdgarantin. Vårdteam behövs i hela neurosjukvården. Garanti för rehabilitering.

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Neuroförbundet är en idéell och partipolitiskt obunden

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Förord I den här rapporten möter du Christer som tänker

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi Cykeln en fristad. Cykling är den aktivitet där Mattias Ryde känner sig minst begränsad. Efter mil av cykling vilar han. Konditionen sviker aldrig, det är benen Varje dag jag kan cykla Mattias Ryde har

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Quality of Life Questionnaire

Quality of Life Questionnaire Quality of Life Questionnaire Qualeffo-41 (10 December 1997) Users of this questionnaire (and all authorized translations) must adhere to the user agreement. Please use the related Scoring Algorithm. A

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Utgiven av Neuroförbundet augusti 2014. Special

Utgiven av Neuroförbundet augusti 2014. Special Utgiven av Neuroförbundet augusti 2014 Special 100 % av förmågan 100 % av lönen D et finns en tyst jobbkris i Sverige och det är inte arbetslösheten bland de unga eller personer med utländsk bakgrund jag

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby

Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007 FoU-Centrum/CKFD

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Förstå din Plegridy - behandling

Förstå din Plegridy - behandling Behandlingsdagbok Information i denna broschyr är avsedd som ett led i behandlande läkares patientinformation om Plegridy. Texten är baserad på bipacksedel och produktresumé för Plegridy. Se även www.fass.se.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer