Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr

Transkript

1 Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr Ur detta nummer: Solvens 2: Gemensam branschpraxis behövs Danska regler kan rädda svenska pensioner Brittisk granskning visar vägen

2 Välkommen till Blickpunkt: Försäkring! Innehåll Risker kan inte regleras bort... 5 Tuffare regler att vänta för revision av finansiella företag... 6 Intern styrning: Gemensam branschpraxis behövs Så påverkas rapporteringen Danska regler kan rädda svenska pensioner Så jobbar Folksam efter sanktionen Blickpunkt: försäkring skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Brittisk granskning visar vägen FTT en komplex värld med betydande risker Har ni synpunkter kring Blickpunkt: försäkring eller vill veta mer om ett specifikt område är ni alltid välkomna att kontakta KPMG genom Joachim Grebe, joachim.grebe@kpmg.se, eller Paul Andersson, paul.andersson@kpmg.se.

3 4 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 5 Risker kan inte regleras bort Västvärlden har haft lågkonjunktur i fem år och den fördjupas nu. Det nya normalläget är rekordhög statsskuld, höga budgetunderskott, rekordlåga styrräntor, låg inflation och låg tillväxt. T Till skillnad från andra lågkonjunkturer finns det denna gång inga enkla ekonomiska teorier som beskriver vad som bör göras. Vi är inne i vad som på finansspråk kallas uncharted territory. I detta landskap ska livbolagen bedöma risker och besluta om bästa sättet att förvalta våra framtida pensioner. Våra styrande myndigheter vill oss alla väl och vill lotsa oss genom det nya landskapet och genom nya lagar och regleringar. Många av de kommande regelverken har kommit till för att undvika att vi gör gamla misstag. Det är bra. Vi kan jämföra det med flygindustrin. Varje krasch gör flygplanen lite säkrare. Med en del nya regler är nyttan kanske lite tveksam: De verkar mer vara ett tecken på ökat kontrollbehov och det är tveksamt om de verkligen sänker risken i verksamheten. Tyvärr finns det även regler som man direkt kan ifrågasätta. Vi ser gammal legacy-lagstiftning där intentionerna en gång i tiden var goda men som i dag snarare skadar. Ett exempel är Sveriges regelverk för diskontering av framtida pensionsutbetalningar som gör att livbolag tvingas att sälja ut aktier och köpa lågavkastande obligationer. Den rekordlåga räntan har ställt till stora problem med nuvarande regelverk. I samma regelverk är obligationer den säkra placeringen. Men kan vi vara säkra på att centralbankerna inte lockas att hålla räntorna låga och börjar tillåta inflation? Kan vi vara säkra på att centralbankerna inte börjar trycka pengar? Röster för att öka inflationen och låta den ta hand om skulderna hörs från flera håll. Aktier bedöms som hög risk enligt detta regelverk. Men aktier är relativt inflationsskyddade. Investeringar i företag och infrastruktur är dessutom bra för tillväxt och välfärd. Aktier på börsen är i dag värderade (grovt uppskattat) med ett avkastningskrav på cirka 10 procent. Multinationella bolag finns med stor sannolikhet kvar även i framtiden eftersom vi lär behöva till exempel kullager, telefonväxlar och kläder även i morgon. I en svårbedömd och föränderlig värld som denna går det inte att endast förlita sig på reglering och regelverksefterlevnad. Det är lika viktigt att använda den inre kompassen och tänka själv. Mycket reglering riskerar att bli föråldrad och hämma korrekta beslut. Anledningen till att Sverige i dag inte är i samma prekära situation som vissa länder i Europa är inte bara att vi haft hårdare regler, utan även att vi ändrade beteende i samband med krisen i början på 1990-talet. Vi gjorde inte som alla andra utan började tänka själva och ta eget ansvar för konsekvenserna av vårt handlande. Det blev kultur att vi har ordning på ekonomin. Vi ändrade vår riskkultur. I det nya landskapet är både regelefterlevnad och riskkultur viktiga framgångsfaktorer. Men riskkultur är inget som kan lagstiftas fram. Det är något som varje individ, bolag och land självt måste välja. Av Joachim Grebe Senior Manager, Head of Financial Services Joachim Grebe har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn.

4 6 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 7 Tuffare regler att vänta för revision av finansiella företag Revision är det finaste som finns. Det sa finansmarknadsminister Peter Norman när han deltog i FAR:s branschdagar den 27 september Han uttryckte också sitt gillande till FAR:s nya rekommendation om revision av finansiella företag (RevR100) som gäller och ska tillämpas från och med innevarande räkenskapsår. H Han menade dock att det inte hade skadat om FAR hade kunnat gå längre i branschens självreglering. Peter Norman vill gärna se att revisorn ska våga mer och då särskilt kunna uttrycka sin uppfattning om den interna kontrollens ställning i företagen. Han menar att det finns många företag som har väl utvecklade riktlinjer och instruktioner, men där the tone at the top är sådan att det finns stora brister i efterlevnaden och uppföljningen av dessa riktlinjer och instruktioner. Mycket handlar om kulturen i företagen. Statssekreteraren i Justitiedepartementet, Magnus G Graner, deltog också vid branschdagarna och redogjorde på ett väldigt tydligt sätt för regeringens syn på EU-kommissionens förslag till förändrade regler i revisionen för företag av allmänt intresse (vilket enligt EU-kommissionens definition främst är noterade företag och finansiella företag). Här framgick med all önskvärd tydlighet att regeringen har starka invändningar mot merparten av förslaget. Regeringen kan dock mycket väl tänka sig att många av förslagen med erforderliga justeringar kan vara godtagbara vid revision av systemviktiga finansiella företag. I ett längre perspektiv ska vi räkna med att ha betydligt tuffare lagregler för revision av finansiella företag än vad som gäller för revision av noterade företag som inte bedriver verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn. Regeringen publicerade i februari en departementspromemoria (Ds 2012:4) om revision i finansiella företag. Promemorian innehöll bland annat förslag om att införa krav på revisionsutskott och krav på rotation av ansvarig revisor i finansiella företag. Dessutom innehöll förslaget bestämmelser för godkännande av fristående rådgivningsuppdrag. Tanken var att förslaget, efter remissbehandling, skulle mynna ut i en lagrådsremiss och ny lagstiftning som skulle träda i kraft den 1 november Regeringen har nu publicerat sin officiella lista över propositioner att besluta om fram till januari Propositionen om revisionen i finansiella företag saknas på den listan, varför vi förutsätter att den nya lagstiftningen inte kommer att träda i kraft förrän tidigast under I ett längre perspektiv ska vi räkna med att ha betydligt tuffare lagregler för revision av finansiella företag. Av Anders Bäckström Auktoriserad revisor Anders Bäckström har mer än 20 års erfarenhet från revision och praktisk rådgivning (redovisning, intern kontroll, riskhantering och compliance) till den finansiella sektorn i de nordiska länderna.

5 8 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 9 Intern styrning: Gemensam praxis behövs Det är drygt tre år sedan Solvens 2-direktivet antogs av EU-kommissionen och förberedelserna har kommit en bra bit på väg, men många frågor återstår att lösa. Hur ska försäkringsbolagen göra för att tillämpa det nya regelverkets krav på intern styrning och kontroll i praktiken? Otydligheter i texter och tolkningsdata skapar osäkerhet och efterfrågan på gemensam branschpraxis är stor. God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag sköts på ett så effektivt sätt som möjligt samtidigt som man har kontroll på bolagets risker och lever upp till regelverkskraven. För att säkerställa att det finns fokus på detta i bolagen har kraven successivt ökat på ansvarstagande och kompetens i bolagsledning och styrelse i finansiella institut. Det syns inte minst i Finansinspektionens praxisutveckling. Införandet av Solvens 2-regelverket skärper ytterligare kraven på intern styrning och kontroll. Olika arbetssätt men samma problem Nu har försäkringsbolagen arbetat med Solvens 2-direktivets krav i mer än tre år. Vissa bolag har drivit projektet under hela den tiden och hanterat det som ett helt internt projekt. Andra har precis börjat eller tagit hjälp av konsulter. Några bolag involverar hela verksamheten i arbetet med det nya regelverket, andra har låtit Solvens 2-projektet arbeta lite vid sidan av verksamheten och siktar på en tydlig implementeringsfas. Samtidigt florerar ständigt rykten om att tidplanen för regelverkets ikraftträdande kommer att fördröjas, vilket också har skett ett par gånger. Oavsett vilket angreppssätt bolagen har haft är det tydligt att de i dag brottas med ungefär likadana problemområden även när det gäller pelare 2 och governancefrågor. I samtal med personer som ansvarar för kontrollfunktioner (risk, compliance, intern revision och aktuariefunktioner) i de svenska försäkringsbolagen framkommer att de frågeställningar som följer med pelare 2-kraven i grunden inte skiljer sig så mycket åt mellan bolagen. De identifierade utmaningarna och svårigheterna är i det närmaste desamma. Branschpraxis i förtid Intresset är stort för hur andra bolag löser frågorna och många uttrycker behov av en branschpraxis redan innan regelverket träder i kraft. Företrädare för kontrollfunktionerna i Solvens 2-regelverket lyfter främst tre frågeställningar, eller utmaningar, kring den interna styrningen och kontrollen: Företagsstyrningssystemet Många försäkringsbolag har lagt mycket energi på att förstå regelverkets begrepp företagsstyrningssystemet, det vill säga det ramverk som är ett centralt krav i Solvens 2. Det har varit allt annat än lätt att veta hur begreppet ska tolkas och översättas till interna riktlinjer och processer som sedan ska förklaras och implementeras. Att illustrera systemet på ett pedagogiskt, begripligt och lättillgängligt sätt för såväl interna som externa intressenter har varit en utmaning i sig. Roller och ansvar När det gäller kontrollfunktionernas roller och ansvar finns stora oklarheter och olika synsätt mellan bolagen, exempelvis när det gäller oberoende, dualitet och gränsdragningar mellan de tre försvarslinjerna. Kompetens och utbildning Det finns en tydlig oro från kontrollfunktioner, ledning och styrelse när det gäller kompetensförsörjningen och därmed förmågan att hantera och driva konsekvenserna av regelverksförändringen. Företagsstyrningssystemet För att skapa ett företagsstyrningssystem med en god intern styrning och kontroll och därmed en effektiv riskstyrning måste en riskbaserad kultur genomsyra inte bara kontrollfunktionerna utan hela organisationen. Riskkulturfrågor måste initieras och drivas från styrelsenivå. Hur lyckas man med det? De funderingar som försäkringsbolagen har kretsar kring de centrala kraven på ett effektivt företagsstyrningssystem utformat så att styrningen av företaget kan ske på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Andra frågor som uppstår är: Hur säkerställer man en lämplig och överblickbar organisationsstruktur, ett effektivt system för överföring av information inom företaget och en tydlig fördelning av ansvar och arbetsuppgifter? De kursiverade begreppen har gett upphov till många diskussioner. Vad innebär till exempel kraven på lämplighet i praktiken för olika delar av bolagsstyrningen? När är en ansvarsfördelning tydlig och när är en organisation eller beslutsordning överblickbar och lämplig? Roller & ansvar samt gränsdragningsproblematiken Dualitet De tre försvarslinjerna finns inte som uttalat krav i Solvens 2-regelverket, som i stället fokuserar på begreppet dualitet. Bolagen kan dock välja att arbeta med de tre försvarslinjerna som modell för att möta kraven på dualitet. Begreppen självständighet och oberoende har varit en återkommande diskussionspunkt och inte alltid enkel att reda ut. 1: a och 2:a linjen En vanlig fråga är hur stor aktuarieavdelning som behövs när regelverket träder i kraft. Aktuariekompetens kommer att behövas i både 1:a och 2:a linjen. I dag finns den endast i 1:a linjen. En annan fråga att beakta är hur 2:a linjen ska kunna fullfölja sitt uppdrag som oberoende kontrollfunktion och samtidigt vara rådgivande till 1:a linjen. Det är inte heller kristallklart för bolagen hur begreppen riskhantering och riskkontroll ska definieras. Det råder oklarheter i branschen avseende vilken försvarslinje riskhantering och riskkontroll ska tillhöra i olika skeden i verksamheten och den interna kontrollen. Gränsdragningen mellan Compliance och Juridik är ett annat område som diskuteras flitigt. Hur ska roller och ansvar tydliggöras mellan dessa två enheter? 2:a och 3:e linjen Det är viktigt att 2:a och 3:e linjen har en gemensam syn på företagsstyrningssystemet i bolagen och hur det fungerar i praktiken. Det är också viktigt att Internrevision, Riskkontroll och Compliance har tydliga roller, det vill säga ansvar, arbetsuppgifter och arbetssätt för att kunna leverera på sina uppdrag på ett effektivt sätt. Resursfrågan är en svår nöt att knäcka och frågan har uppkommit i flera bolag om kontrollfunktionerna kan låna resurser från varandra om det behövs och hur FI skulle se på ett sådant personalbyte. Kompetens och utbildning på flera nivåer I resonemangen kring roller och ansvar och de ökande kraven på kontrollfunktionerna är naturligtvis kompetens, utbildning och resursfrågorna viktiga. Bolagen har förstått att det är viktigt att det finns rätt kompetens, men vad är det egentligen? De flesta ansvariga för kontrollfunktionerna är överens om att resurserna måste öka, men det gäller att den uppfattningen delas av ledningen.

6 10 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 11 Frågan om styrelsens utvidgade ansvar och de krav det för med sig på ökad kompetens och utbildning är en svårhanterlig fråga i många bolag. En del upplever det som svårt att få styrelsen att ta aktivt initiativ i dessa frågor och ansvaret för att utveckla processen har i stället legat på en kontrollfunktion och HR. Fit and Proper är en del av förberedelsearbetet som hanterats sent i Solvens 2-projekten och några bolag har inte ens börjat arbeta med frågan internt. De bolag som har börjat har lagt mycket arbete kring frågan om utbildning av styrelse och ledning. Koncernperspektivet förvirrar Solvens 2 är inte det enda regelverket som innehåller krav på organisationen och intern styrning och kontroll. Fondoch värdepapperverksamhet har haft motsvarande krav under några år. GL 44 innehåller nya krav för kreditinstituten som kommer resultera i föreskrifter från Finansinspektionen under våren Alla dessa regelverk innehåller regler om kontrollfunktionernas ansvarsområden och arbetsuppgifter, men kraven skiljer sig lite åt. Flera av regelverken anger att styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten och organisationen i den legala enheten samtidigt som de anger att i en koncern ansvarar moderbolaget för att verka för att gemensamma interna regler fastställs för den tillståndspliktiga verksamhet som drivs av företag inom koncernen. Större koncerner samordnar och centraliserar ofta kontrollfunktionerna i gruppen och skapar en Group Compliance/Risk Control/Internal Audit. Det finns naturliga samordningsfördelar. Nu diskuterar man hur man från gruppfunktionen ska organisera arbetet i de enskilda bolagen. Om till exempel moderbolaget är en bank, ska Compliance vara involverad i produktutvecklingsprocessen i dotterbolaget, som är ett försäkringsbolag, därför att GL 44 föreskriver det? Ska man arbeta med olika instruktioner för kontrollfunktionerna i de enskilda bolagen eller ha en gemensam instruktion som regelverken talar om och hur ska man organisera arbetet på ett effektivt sätt? Behov av branschpraxis Regelverksförändringarna ger upphov till många frågor och utmaningar och det finns ett uppenbart behov av en samsyn i branschen. Men; En efterfrågan på branschpraxis i förtid förutsätter ett informationsutbyte redan i projekt- och uppbyggnadsfasen som bolagen inte är vana vid. Det finns en vilja till dialog men det behövs forum där dessa samtal och utbyten av tankar tillåts äga rum trots att man är konkurrenter. Som konsulter kan KPMG fungera som bryggan i denna dialog. Det pågår redan nätverksträffar, exempelvis genom Svensk Försäkring, Finansinspektionen och KPMG. Samtliga forum präglas av ett stort engagemang från deltagande bolag. Frågorna i branschen är många och genom att nätverka och samverka kommer vi snabbare fram till målet. Av Ann-Marie Wancke Widemar, Regelverksexpert, Governance, Risk & Compliance Services Ann-Marie Wancke Widemar har mångårig erfarenhet av företagsstyrning och regelefterlevnad från en linjeroll som Compliancechef i försäkringsbolag. Hon har arbetat med tillsynsprocesser och rättsfrågor på Finansinspektionen och som ansvarig för Compliancetjänster i konsultbolag. Hon har också arbetat många år som advokat med rådgivning åt försäkringsbolag. Vad kan KPMG bidra med i arbetet kring pelare 2? Vi hjälper företaget att sätta och förklara företagsstrukturen i enlighet med Solvens 2. Legal och operativ organisation ska vara tydlig och den ska kunna förstås såväl internt som externt. Vi hjälper företaget att implementera en adekvat riskkultur och tar det från ett allmänt begrepp till verklig företagskultur. Vi hjälper koncernbolag att sätta en effektiv organisation av centraliserade kontrollfunktionerna på gruppnivå med iakttagande av de olika regelkrav som gäller för respektive typ av finansiella institut. Vi hjälper företaget i arbetet med den interna modellen i kommunikation med FI och i tillsynsprocessen Vi hjälper företaget och styrelsen att upprätta en Fit and Proper-process. Ofta leder arbetet till två processer; en som inskränker sig till efterlevnaden av de nya kraven i relation till FI, den andra är en utvidgning utanför nyckelpersonerna. Företaget passar på att ta ett helhetsgrepp på rekrytering och successionsplanering. Många gånger kan KPMG fungera som stöd till valberedningar i arbetet med Fit and Proper.

7 12 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 13 Vad händer med Solvens 2 på EU-nivå? Hur förväntas de svenska myndigheterna hantera de kommande reglerna? Vilka är utmaningarna och nyckelfrågorna för försäkringsföretagen? Vi frågade två som vet. Karin Chenon Senior Advisor på Svensk Försäkring Erik Blomgren Risk Manager på If Specialister från If och Svensk Försäkring: Så påverkas rapporteringen Vad händer med rapporteringsdelen i Solvens 2 på EU-nivå? Hur förväntas de svenska myndigheterna hantera de kommande reglerna? Vilka är utmaningarna och nyckelfrågorna för försäkringsföretagen? Vi frågade två som vet. Karin Chenon, Svensk Försäkrings specialist på rapporteringsdelen i Solvens 2, och Erik Blomgren, Risk Manager på If ett av de försäkringsföretag som ligger långt fram i sina förberedelser för Solvens 2. Insurance Europe har publicerat Position Paper on the Solvency II Reporting. Vad handlar den om? KC: Den sammanfattar den europeiska försäkringsbranschens viktigaste synpunkter på EIOPA:s rapporteringsförslag. EIOPA publicerade i november förra året en öppen konsultation angående förslag till kvantitativ (Quantitative Reporting templates, QRT) och kvalitativ tillsynsrapportering i enlighet med Solvens 2-direktivet. I december följde ännu en konsultation från EIOPA med förslag på ytterligare rapporteringskrav i syfte att få in uppgifter för att övervaka finansiell stabilitet. Insurance Europe arbetade fram ett svar på konsultationerna i sin medlemskrets, där Svensk Försäkring ingår. Några av våra viktigaste invändningarna var: Information från tredje part Vi ifrågasatte EIOPAs långtgående krav på underliggande information, så kallad look through, om försäkringsbolagens innehav i vissa tillgångsportföljer. Försäkringsbolagen har vanligtvis inte själva tillgång till sådan information, utan måste förlita sig på att externa parter kan leverera den information som behövs, dessutom i rätt tid, vilket kan bli mycket svårt. Det kan till exempel gälla information om företag som ingår i olika fondinstrument. Det kan också vara mycket kostsamt att få fram information från värderingsinstitut och andra distributörer av finansiell information. Avstämning mot redovisningen Vi hade starka invändningar mot EIOPA:s förslag att stämma av Solvens 2-balansräkningen mot den ordinarie balansräkningen i redovisningen. Det är och kommer att vara olika principer för värdering av försäkringstekniska skulder i redovisningen respektive inom Solvens 2-regelverket. Detta faktum kompliceras ytterligare av att vissa länder tillämpar IFRS i redovisningen medan andra länder använder nationella redovisningsregler. Det bör, enligt Insurance Europes tolkning av EU-regelverket, vara tillräckligt att i ord beskriva skillnaden mellan Solvens 2-balansräkningen och den ordinarie redovisningen. Krav på historiska data Insurance Europe hade invändningar mot kraven på omräkning av historiska data från tiden innan Solvens 2-regelverket träder i kraft. Insurance Europe hävdar att det borde vara tillräckligt att historik byggs upp från ikraftträdandet och framåt. Dubbelrapportering Information som ges i de kvantitativa delarna av rapporteringen ska inte behöva återupprepas i den kvalitativa rapporteringen. Rapporteringstidpunkt Enligt Solvens 2-direktivet ska tillsynsrapportering på bolagsnivå (solo) ske fem veckor efter rapporteringstidpunkten. Motsvarande rapportering på koncernnivå ska vara klar efter elva veckor. I de delar av EIOPA:s förslag som avser rapportering för finansiell stabilitet krävs uppgifter på koncernivå in redan efter fem veckor. Insurance Europe framhåller det orimliga i att kräva rapportering för finansiell stabilitet på koncernnivå vid samma tidpunkt som tillsynsrapportering för enskilda bolag (solonivå) ska lämnas. Rapporteringen för tillsynsändamål och finansiell stabilitet bygger på samma grunddata. Först när information på solonivå konsoliderats är det möjligt att lämna uppgifter om koncernen. En forcerad tidplan leder till sämre kvalitet. Unit-linked produkter bör undantas Insurance Europe föreslår att EIOPA mildrar rapporteringskraven på unitlinked/ fondförsäkringsprodukter och liknande produkter där försäkringstagaren själv bestämmer investeringsprofilen och står för den finansiella risken. Det är inte relevant att kräva långtgående uppgifter på underliggande tillgångar i fonder där försäkringsföretaget inte står risken. Solvens 2-regelverkets kapitalkrav baseras på de risker som försäkringsföretaget är exponerat för. Har EIOPA lyssnat på synpunkterna från branschen? KC: Ja, EIOPA lättade på kraven på några viktiga punkter i den uppdaterade versionen av rapporteringspaketet, deras så kallade Stabilised Package, som publicerades i juli i år. Gränsen för vilka bolag som ska rapportera uppgifter för finansiell stabilitet höjdes från sex till tolv miljarder euro i tillgångsvärden, och tidpunkten för koncernrapporteringen för dessa bolag senarelades med en vecka. Exempel på andra välkomna lättnader var att EIOPA tog bort krav på avstämning av Solvens 2- balansräkningen mot redovisningen. Dessutom infördes ett tröskelvärde för kvartalsvis rapportering av underliggande tillgångar. Den mer omfattande look through-rapporteringen ska nu endast göras om fondtillgångarna överstiger 30 procent av försäkringsföretagets totala tillgångar. Andra utmaningar? KC: Förutom de omfattande rapporteringskraven från EIOPA kan försäkringsbranschen eventuellt ställas inför krav på ytterligare statistikuppgifter som ska lämnas till Europeiska Centralbanken (ECB) i syfte att övervaka finansiell stabilitet i Europa. Vilket mandat har ECB kontra EIOPA i de här frågorna? KC: År 2011 förändrades EU:s ramverk för att möjliggöra övervakning av finansmarknaden på både mikro- och makronivå. Det resulterade i att European Systemic Risk Board (ESRB) och de tre överstatliga, europeiska tillsynsmyndigheterna bildades. En av dem är EIOPA. ECB fick i uppgift att förse ESRB med

8 14 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 15 analyser och statistiska underlag, och har för detta ändamål mandat att hämta in sådana uppgifter från de europeiska tillsynsmyndigheterna. På vilket sätt kan ECB få en direkt inverkan på svenska försäkringsföretags rapportering? KC: Solvens 2-rapporteringen till EIOPA kommer även att användas av ECB för att ge underlag till ESRB i deras analyser av systemrisker i Europa. Men ECB befarar nu att Solvens 2-rapporteringen antingen inte är tillräcklig för detta syfte eller att den inte kommer att lämnas i tillräckligt god tid. Ett nytt regelverk är därför under utveckling hos ECB för att ge dem möjlighet att eventuellt kräva in ytterligare rapportering från försäkringsbolag och andra så kallade non-banks. Som underlag till ECB:s nya regelverk genomfördes under sommaren 2012 en enkät, riktad till de nationella centralbankerna i EU, där försäkringsbranschen skulle bedöma om ECB:s ytterligare rapporteringskrav var möjliga att uppfylla. Svensk Försäkring svarade, via Riksbanken, att den rapportering som ska göras till EIOPA redan är mycket omfattande. Vi tillbakavisade många av ECBs krav, till exempel när det gäller uppgifter om insättning och utlåning, eftersom dessa krav är mer relevanta för banker. Försäkringsbranschen motsätter sig också ECB:s krav på än kortare rapporteringstid än vad EIOPA kräver. Vi har förklarat för ECB vilka omfattande beräkningar som krävs för att få fram uppgifter om försäkringsbolagens åtaganden till försäkringstagarna en skuldpost som utgör cirka 80 procent av balansomslutningen. Hur ska ESCB/ESRB:s krav på försäkringsstatistik samordnas med informationen i Solvens 2 QRT? KC: I första hand ska ECB hämta information från EIOPA ur Solvens 2- rapporteringen för detta syfte. Hur eventuell ytterligare rapporering till ECB ska gå till är inte klart. Det är möjligt att den i så fall kommer att ingå i den rapportering som de enskilda försäkringsbolagen gör till sin nationella tillsynsmyndighet, vilket för svensk del är Finansinspektionen. Alternativt kanske Statistiska Centralbyrån bemyndigas att samla in dessa uppgifter. Ett tredje alternativ är rapportering direkt till Riksbanken. Hur upplever branschen den ökade rapporteringsbörda som den regulatoriska utvecklingen medför och hur kan företagen förhålla sig till situationen? KC: Den framtida rapporteringsbördan inom Solvens 2-regelverket är mycket omfattande. För att uppfylla kraven krävs stora, resursslukande insatser och investeringar från försäkringsbolagens sida; utveckling av kompetens, stödsystem, interna kontrollfunktioner med mera. Det är förstås viktigt att försäkringsföretagen tidigt sätter sig in i kraven och börjar utveckla sina stödsystem och rutiner. Som underlag kan försäkringsföretagen använda EIOPA:s så kallade Stabilised Package, där man kan ta del av rapporteringskraven i så gott som slutlig form. Vi kan dock vänta oss en ytterligare uppdaterad slutlig version av rapporteringskraven från EIOPA. När försäkringsföretagen nu konkret börjar arbeta med att anpassa sina system till rapporteringskraven upptäcks många fel och oklarheter. Svensk Försäkring har tagit emot flera sådana synpunkter som vi, via Insurance Europe, kanaliserar till EIOPA. Vi för alltså en fortsatt dialog med EIOPA om rapporteringskraven. Enligt uppgift planerar EIOPA också att ge ut ett legalt bindande tilläggsdokument med ytterligare vägledning och definitioner. När de slutliga rapporteringsdokumenten från EIOPA kommer vet vi ännu inte, eftersom förseningarna för Solvens 2-projektet i stort förstås påverkar rapporteringen och hur den slutligt ska utformas. Hur ser ni på tidskraven för rapportering jämfört med nu gällande regler för rapporter till Finansinspektionen? EB: De initiala tidskraven är klart rimliga att möta. Enligt plan ska tiden för inrapporteringen gradvis förkortas, vilket kan bli en utmaning. Hur ser ni på möjligheterna till manuell hantering av rapporter? Blir det över huvud taget möjligt? EB: Det beror på vad man menar med manuell hantering. Viss information, som inte interagerar med annan information och som inte ligger till grund för beräkningar, kommer i hög grad att kunna hanteras manuellt. Vi arbetar däremot för att ha en automatiserad leverans till tillsynsmyndigheterna. Hur det slutligen kommer att se ut är dock avhängigt tillsynsmyndigheternas lösning för att ta emot rapporteringen. Är det rimligt att kräva att styrelsen ska godkänna all den rapportering som ska ske? EB: Styrelsen har redan i dag det övergripande ansvaret för verksamhetens risker, så i det avseendet är styrelsegodkännandet inga nyheter. En eventuell utmaning är tidsaspekten, att kunna utarbeta ett rapporteringsmaterial som styrelsen ska godkänna och skicka det till tillsynsmyndigheten inom givna tidsramar. I dagsläget omfattas inte operationella risker i trafikljusrapporteringen. Däremot ställs krav på att rapportera operationella risker i bland annat QRT-rapporteringen. Finns det några nya utmaningar i det? EB: Vår uppfattning är att det sedan tidigare finns en struktur för att hantera operationella risker inom branschen, men att detta är ett av de områden som behöver synkas med den kommande Solvens 2- rapporteringen. Hur ser ni på gruppbegreppet inom Solvens 2 i förhållande till koncernredovisningen? EB: Ur ett finansiellt perspektiv skulle Fakta det vara utmanande att använda sig av ett koncernbegrepp enligt IFRS och ett annat enligt Solvens 2. Om man utgår från metod 1, full konsolidering, är det samma grunddata som används. Det innebär att ett nytt fullt bokslut inte behövs. Det som krävs är Solvens 2- justeringar. Solvens 2 kräver en automatiserad rapporteringsprocess. Hur strikt tolkas det kravet i branschen? Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Som sådan arbetar de bland annat med att, tillsammans med medlemsföretagen, analysera effekter av olika lagförslag och föreslå ändringar i regelverken. Svensk Försäkring har ett 40-tal medlemmar, vilket motsvarar mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. If If är Nordens ledande skadeförsäkringsbolag med cirka 3,6 miljoner kunder, från privatpersoner till globala storföretag. Bolaget har cirka anställda fördelat mellan Sverige, Norge, Finland, Danmark och Baltikum. Insurance Europe Insurance Europe är den europeiska branschorganisationen för försäkring där de olika nationella branschorganisationerna, däribland Svensk Försäkring, samarbetar i europeiska frågor. EB: Sannolikt kommer få bolag att ha en fullt automatiserad rapporteringsprocess från dag ett. Mycket av det som ska rapporteras enligt Solvens 2- regelverket är nytt, det vill säga sådant som inte har rapporterats tidigare. Det kan därför saknas stöd stöd för sådan rapportering i bolagens försäkringssystem. Men min bild är att branschen strävar mot att skapa en så automatiserad rapporteringsprocess som möjligt. Allt fler bolag har börjat arbeta med rapporteringsfrågorna. En del har kommit långt i sina förberedelser, andra har precis börjat. Vill du veta mer om hur KPMG kan hjälpa er i arbetet? Kontakta Paul Andersson på eller paul.andersson@kpmg.se

9 16 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 17 Danska regler kan rädda svenska pensioner De extremt låga räntor som gäller i Sverige i dag är självklart till glädje för personer som är låntagare med exempelvis bolån. Men konsekvenserna av dessa låga räntor är också att livförsäkringsbolagen och indirekt deras kunder får problem. Gällande regelverk i Sverige, uttolkat av Finansinspektionen (FI), säger att alla åtaganden i livbolaget ska nuvärdesberäknas med marknadsräntor. Det gäller även för riktigt långa pensionsåtaganden som ska betalas ut om ungefär 50 år. Modellen utgår alltså från att nuvarande låga ränteläge ska bestå för all framtid. Ett särskilt bekymmer i sammanhanget är risken för att, genom den så kalllade dödsspiralen, utlösa en så kallad procyklikalitet, det vill säga att livbolag vid sjunkande ränteläge tvingas avyttra aktier (med börsfall som följd) och i stället köpa räntebärande papper, vilket ytterligare sänker marknadsräntorna. För sparprodukter med underliggande räntegarantier kan konsekvenserna bli lägre avkastning. Allt som en följd av de påtvingade reglerna om att bolaget ska nuvärdesberäknas med vid envar tidpunkt gällande marknadsräntor. Det riskerar att drabba många sparare, exempelvis dem med tjänstepension. Man måste ha i åtanke att många försäkringssparare efterfrågar produktgarantierna, vilket gör att det är bolaget inte den enskilde som tar ansvar för investeringsbesluten. Hela 52 procent av branschens totala nyteckning under det senaste året avser denna typ av tjänstepensioner, enligt branschorganet Svensk Försäkring. Risken är stor att dessa beräkningsregler leder till ett minskat utbud av dessa produkter en risk som förstärks av de kapitalkrav som det nya regelverket för livbolag, Solvens 2, kommer att ställa. Flera livbolag har redan stängt sina garanterade sparprodukter för nyteckning. Vi menar att - Av denna trend måste stoppas. Det skulle gynna både kommande försäkringssparare och konkurrensen på marknaden. Danmark är föregångsland Att något måste göras blev klart under våren då räntorna sjönk igen. FI angav i ett besluts-pm exceptionella omständigheter och införde under juni vissa modifieringar i regelverket. Livbolagen fick då tillstånd att som golv nuvärdesberäkna efter avlästa räntenivåer vid utgången av maj. Vi anser dock att detta inte är tillräckligt för att råda bot på de negativa effekterna av nuvarande regelverk. Beräkningsmodellen utgör en tolkning av regler som EU beslutat om i försäkringsdirektiv. Olika länder har dock tolkat detta på olika sätt och flertalet länder inom EU tillämpar i nuläget inte marknadsräntor i detta sammanhang. Vi anser att Danmark är ett föregångsland i denna fråga. De har modifierat regelverket baserat på marknadsräntor och har på så sätt lyckats undvika de negativa konsekvenser som vi beskrivit. Danmarks tillsynsorgan Finanstilsynet har infört räntor som ska tillämpas för nuvärdesberäkningar enligt följande: Åtaganden 0 2 år: Marknadsräntor enligt likvida realkreditobligationer noterade på OMX Köpenhamn. Åtaganden 2 7 år: Linjär interpolation, det vill säga en beräknad jämn utveckling mellan durationer på 2 år och 7 år. Åtaganden 7 20 år: Euroswapräntor plus vissa varierande justeringar baserade på spreaden mellan danska realkreditobligationer och danska swapkurvan. Åtaganden över 20 år: En extrapolationsmetod som baseras på beräkning av forwardräntor och spoträntor och som ytterst syftar till att nå Ultimate Forward Rate (långsiktigt bestämd räntenivå). Nivån på den mycket långsiktiga UFR:en bestäms till 4,2 procent baserat på: inflationsmålsättning 2,0 procent och realränteantagande 2,2 procent. Denna långsiktigt bestämda räntenivå stämmer överens med de beräkningsunderlag som gjordes på prov i samband med utvärdering av Solvens 2. Den danska modellen baseras på att räntepapper med upp till 20 års duration anses likvida. Genom att göra nuvärdesberäkningar baserade på högre räntor än aktuella marknadsräntor minskar bolagets skuld och kapitalbasen ökar därmed med motsvarande belopp. Med högre buffert kan livbolagen alltså investera i mer riskfyllda placeringar. Detta bör på sikt ge högre avkastning. Det är också danska Finanstilsynets officiella motiv: att säkerställa att pensionsspararna inte drabbas av onödiga förluster till följd av de historiskt låga räntorna Sverige bör nu ta efter! Svenska Finansinspektionen har rimligen likartat mandat som den danska Av Kjell Norling Ansvarig för kapitalförvaltning Kjell Norling har lång erfarenhet av kapitalförvaltningsfrågor och har under flera år ansvarat för förvaltning och styrning av institutionella förvaltningsuppdrag och fonder på såväl Handelsbanken som SEB. motsvarigheten. Vi anser att FI, utifrån det danska exemplet, bör försöka finna en hållbar lösning för svenska förhållanden. De svenska provberäkningarna för Solvens 2 baserades, precis som i fallet Danmark, på Riksbankens inflationsmålsättning. Även då sattes UFR till 4,2 procent. En sådan förändring skulle ge både livbolag och kunder bättre förutsättningar att uppnå realistiska garantier och viss återbäring utöver det, samtidigt som livbolag skulle få bättre möjligheter att investera i riskfyllda tillgångar när det är billigt. Vissa signaler tyder på att införandet av regelverket Solvens 2 kommer att försenas. Därför är det än mer angeläget att agera nu! Vem tror att de nuvarande extrema ränteförhållandena kommer att gälla 50 år framåt? En modell liknande den danska har dessutom fördelen att den borde kunna tillämpas även i ett annat ekonomiskt läge där inflationen tagit fart och pressat upp räntenivåerna. Vi anser alltså att den har långsiktig bäring och tvingar bolagen att investera när det är billigt och sälja när det är dyrt. Det skulle gynna såväl samhällsekonomin som den enskilde spararen. Göran Ronge, Aktuarie Göran Ronge har tidigare arbetat som aktuarie inom liv- och pensionsförsäkring på Finansinspektionen och Folksam. Han har mångårig erfarenhet av arbete med solvens- och konsumentrelaterade frågor inom området.

10 18 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 19 Så jobbar Folksam efter sanktionen I maj i år beslutade Finansinspektionen att ett av Folksams dotterbolag, Folksam LO Fond, ska betala sex miljoner kronor i straffavgift bland annat för otillräcklig intern styrning och kontroll. Fallet fick stor uppmärksamhet i branschen och har analyserats noggrant. Vad tänker Folksam såhär ett halvår i efterhand och vilka åtgärder har vidtagits? Paul Andersson, chef för Governance, Risk & Compliance and Actuarial Services på KPMG, har satt sig in i fallet och bett Ylva Wessén, chef för koncernstyrning, risk och compliance på Folksam, dela med sig av erfarenheterna från sanktionen och tiden efter. Paul Andersson: Det nya regelverket Solvens 2 adresserar flera av de frågor som Folksam LO Fond sanktionerades för, och går i flera fall ännu längre än det nuvarande regelverket. Hur har ert Solvens 2- program påverkats av sanktionsbeslutet? Ylva Wessén: Enligt Finansinspektionen har Folksam LO Fond varit organiserat på ett sätt som gjort det svårt för FI att bedriva en effektiv tillsyn över fondverksamheten. FI ansåg vidare att bolaget visat brister när det gäller fondbolagets identifiering och hantering av intressekonflikter i verksamheten. Det gör självklart att vi nu har ett särskilt fokus på vissa pelare 2- frågor i vårt solvensarbete, särskilt när det kommer till anpassningen av respektive dotterbolag och den individuella utformning som är nödvändig. PA: Finansinspektionen anmärker bland annat på att ni har haft en oklar organisation i fondbolaget och att verksamheten inte i tillräcklig utsträckning hållits avskild från den övrig verksamheten i Folksam. FI menar även att Folksams system med grupper och kommittéer som fattar beslut för bland annat Folksam LO Fonds räkning riskerar att skapa oklara beslutsstrukturer i fondbolaget och att styrelsens och vd:s ansvar riskerar att bli mindre tydligt när vissa frågor och beslut hanteras i olika grupper och kommittéer och inte av styrelse och vd själva. Hur har ni tagit till er FI:s beslut och hur påverkar det kommande Solvens 2-regelverket er organisation, roller och ansvar? YW: Vi har tagit fram en ny governancemodell som håller på att implementeras just nu. I denna fråga inväntar vi alltså inte ikraftträdandet av Solvens 2. Även om Finansinspektionens sanktionsbeslut riktade sig mot ett fondbolag, med de särskilda krav som reglerar dess verksamhet, hade vissa av iakttagelserna bäring även på försäkringsbolagens verksamhet. En lärdom som vi dragit är att vi i större utsträckning måste utgå från varje enskilt bolags verksamhet när det gäller att bedöma tydlighet i organisationen, roller och ansvar. När sedan Solvens 2 träder i kraft kommer vi dessutom att behöva ha företagsstyrningssystem på gruppnivå och utmaningen igen blir då att nå kompabilitet mellan dessa företagsstyrningssystem. PA: I Solvens 2-direktivet nämns den så kallade proportionalitetsprincipen. När det gäller möjligheten att kombinera rollen som verkställande direktör med rollen som ansvarig för funktionen för regelefterlevnad har Folksam LO Fond gjort gällande att kraven i fondföreskrifterna inte har varit proportionerliga med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och komplexitet samt att funktionen för regelefterlevnad ändå har kunnat arbeta effektivt. Finansinspektionen konstaterar dock att Folksam LO Fonds fonder under hela den aktuella perioden har haft ett mycket stort förvaltat kapital och ett mycket stort antal indirekta andelsägare. Folksam LO Fond är ett av Sveriges större fondbolag. Finansinspektionen anser inte att Folksam LO Fond har visat att dess verksamhet har varit av sådan art, omfattning och komplexitet att bolaget inte har behövt uppfylla kravet på oberoende enligt fondföreskrifterna. En verkställande direktör deltar i eller beslutar om utförandet av tjänster i den verksamhet som funktionen för regelefterlevnad ska kontrollera och kan därför, enligt FI:s uppfattning, inte ses som oberoende i den mening som avses i fondföreskrifterna. Hur har FI:s ställningstagande påverkat hur kontrollfunktionerna ska organiseras inom dotterbolagen? YW: I takt med att det förvaltade kapitalet i fondbolaget växte gjorde även fondbolagets ledning bedömningen att proportionalitetsprincipen inte kunde åberopas och att det därför inte var möjligt att kombinera rollen som verkställande direktör med funktionen för regelefterlevnad. Redan innan FI påbörjade sitt platsbesök hade en ny och oberoende compliance officer rekryterats. Funktionen för regelefterlevnad förstärktes ytterligare under tillsynsärendets gång, i dialog med FI. Vår bedömning framåt är att det i Solvens 2 endast finns en begränsad möjlighet för försäkringsbolagen att åberopa proportionalitetsprincipen. Det gäller även om ett visst dotterbolag är mindre i förhållande till moderbolagen Folksam Liv och Folksam Sak. PA: I Solvens 2-direktivet finns ett lämplighetskrav, Fit and Proper, som även avser styrelseledamöter och andra nyckelpersoner. Har er syn på Fit and Proper-kraven i direktivet ändrats efter FI:s anmärkningar? YW: Vår syn på styrelsekompetens har inte ändrats i och med sanktionsbeslutet. Kraven är fortsatt höga på de personer som ska ingå i en styrelse, vare sig det är ett dotterbolag eller ett moderbolag. Däremot kommer Solvens 2 att tydliggöra kraven på styrelsens samlade kompetens ytterligare. Vi har tagit fram två olika processer för att säkerställa att Fit and Proper-kraven uppfylls hos styrelseledamöter och personer som arbetar i nyckelfunktionerna. Beträffande de senare är avsikten att pröva fler personer internt mot Fit and Properkraven. Vi kommer alltså att pröva fler personer som arbetar i nyckelfunktionerna än de som ska rapporteras till FI. PA: Hur ser ni till att personer som ingår i funktioner för regelefterlevnad och riskkontroll inom dotterbolagen inte deltar i utförandet av tjänster i den verksamhet de kontrollerar? YW: Vi arbetar redan nu med en uppdelning i tre ansvarslinjer. De nämnda funktionerna ingår i den andra ansvarslinjen och är därmed separerade från den affärsdrivande verksamheten. PA: Hur ser ni på att Solvens 2 inte kommer att kunna antas i nationell lagstiftning i tid för att direktivet ska hinna träda i kraft den 1 januari 2014? (Detta på grund av utfallet från ett möte där EU-kommissionen, EU-parlamentet och rådet den 18 september 2012 kommit fram till att en konsekvensanalys för långa garanterade produkter behöver genomföras innan Omnibus2 kan antas.) YW: Förseningen av Solvens 2 har förts upp som en ny compliancerisk i samtliga försäkringsbolag i Folksam. Förseningen medför att bolagen får mindre tid på sig att implementera de anpassningar som behövs, vilket får konsekvenser eftersom det är implementationen som tar mest tid och kraft i anspråk. Frågan är om vi inte redan har passerat gränsen för att hinna till 1 januari 2014 om det nu är det datumet som gäller? Vår principiella inställning är dock att det är av yttersta vikt att det införs bra regler för långa garanterade produkter och att det hellre får ta tid att ta fram dessa regler än att det sker på bekostnad av kvaliteten. PA: Hur ser er strategi ut för att hantera de olika regelverken, nuvarande och kommande, för intern styrning och kontroll som Folksam lyder under? YW: Det är naturligtvis en utmaning av stora mått att få effektivitet och value for money ur de anpassningar som bolag gör till nya regelverk. Det gäller särskilt Solvens 2. Det gäller att bygga vidare på de rutiner som redan finns och vidareutveckla det som behöver förbättras. Oavsett vilket regelverk vi lever under gäller det att hitta en lösning som är anpassad till den bolagsstruktur och den operativa organisation som vi har. Vi renodlar även Folksams verksamhet till försäkring, vilket stärker vår förmåga att anpassa oss till nya regler. Utmaningen ligger i att hitta en lösning som dels fokuserar på rätt risker, dels bidrar med mest verksamhetsnytta. För att lyckas med det har Folksam inrättat en funktion där flera kompetenser finns representerade (affärsansvariga, aktuarier, jurister med flera) och som syftar till att fånga de viktigaste lagförslagen och de regelverksförändringar som får störst genomslag i Folksams verksamhet.

11 20 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 21 Brittisk granskning visar vägen Financial Services Authority, Storbritanninens motsvarighet till Finansinspektionen, har genomfört en första övning med sakoch livförsäkringsbolag för att granska hur bolagen hanterar data i interna modeller. Resultaten ger en hel del matnyttigt för svenska bolag. Övningen genomfördes av respektive bolags internrevision, som rapporterade resultatet till Financial Services Authority, FSA. En viktig notering från FSA var att de tittar på nuläget, det vill säga det som faktiskt finns på plats, inte på det som planeras. Några observationer: Alla bolag som deltog i övningen hade en datapolicy. Många av bolagen hade underskattat tiden det tog att implementera en datapolicy i verksamheten. Vissa bolag hade byggt ett Data Directory som var alldeles för komplext för syftet. Även en person som inte är it-specialist ska kunna förstå flödet av data genom framtagningsprocessen. Ett Data Directory behöver inte vara en fullständig specifikation. Datakvaliteten varierade. Vissa bolag hade tagit fram rutiner för att säkerställa datakvalitet men inte implementerat dessa än. Bolag förlitade sig ofta på den ordinarie it-revisionens granskningsprocess, vilket är ett bra stöd för att säkerställa en kontroll i processen. Kvalitetskontroller Att ta fram en datapolicy är en stor uppgift, att implementera den är ett än mer omfattande arbete. Många bolag hade underskattat den tid och de resurser som krävs för att lyckas. Många av bolagen förlitade sig på en komplex it-lösning för att kunna ta fram data, vilket ledde till en ökad komplexitet i hela systemet för datahantering. Övningen med försäkringsbolagen visade även att de stött på utmaningar i att definiera vad riktighet, fullständighet och lämplighet betyder för dem som använder datan, vilket gjorde det svårt att demonstrera hur datakvaliteten kontrolleras och följs upp. Brister i kontrollernas bevisning och inkonsekvent rapportering från datakvalitetskontrollerna var några av orsakerna. Tredjepartsinformation Att bolag använder information från en tredjepartsleverantör är inget som FSA anmärkte närmare på, dock visade övningen att bolagens beroende av kontroller som ligger hos den tredje parten inte godtogs av tillsynsmyndigheten. Bolagen måste alltså själva förvissa sig om datakvalitet. FSA konstaterar att källan inte gör data undantaget från kraven på kvalitet och kontroller. Det stämmer även överens med de svenska kraven. Förändringar i it-miljön Solvens 2-regelverket introducerar överlag ett ökat beroende av Data Warehouse-lösningar som en del i modelleringsarbetet, vilket ökar komplexiteten i it-miljön. Komplexa it-lösningar kräver, som alltid, tydligt ställda krav från verksamheten. Det kräver också mer från it-sidan med tanke på design, testning och kontroller för att kunna användas i den dagliga verksamheten. Även beroendet av Excel berördes i övningen. Beräkningar i Excel accepteras som en del av de behov en verksamhet har. Dock ställs samma krav på sådana beräkningar som på vilken annan it-lösning som helst särskilt med avseende på interna kontroller på indata, bearbetning och utdata. Det finns till exempel en utmaning i att säkerställa spårbarheten mellan olika kalkylark om man använder sig av länkade ark som delar data mellan sig. Beräkningarna i Excel bör även omfattas av kontroller för behörigheter, ändringshantering, dokumentation och kontinuitetsplanering. Datakvalitet i Sverige Den granskningsinsats som FSA har gjort har många beröringspunkter med hur FI har presenterat sin ansats med tanke på design, implementation, upprätthållande av en datapolicy och den it-miljö som data tas fram. Stor vikt läggs även här på införande och upprätthållande, hur man visar vilka kontroller som genomförs och hur det påverkar både data och hur policyn utvecklas med tiden för att möta nya eller förändrade krav. Det är också viktigt att ha en dokumentation på den nivån att man kan visa en extern part hur man tar fram data, vilka källor man baserar rapporteringen på, vilka roller som finns i organisationen och vem som ansvarar för vad. Fotnot: Läs mer om FSA:s undersökning på sök på Solvency II: internal model approval process data review findings Av Magnus Alexandersson Försäkringsansvarig på IT Risk Consulting Magnus Alexandersson arbetar med IT Compliance-frågor och har erfarenhet från projektledning inom försäkringsbolag och banker med särskilt fokus på hur regelverk som Solvens 2, IFRS, FATCA och GL44 påverkar IT.

12 22 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 23 FTT en komplex värld med betydande risker Under de senaste årens finansiella oro har den finansiella sektorns bidrag till statsfinanserna diskuterats allt mer. Vissa menar att den finansiella sektorn borde betala för de kostnader som uppstått för staterna i samband med finanskrisen och att sektorn är underbeskattad eftersom många finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. I detta sammanhang har ett antal olika typer av skatter och avgifter diskuterats, bland annat skatt på finansiella transaktioner. Den 28 september 2011 presenterade EU-kommissionen ett förslag till Financial Transaction Tax, FTT. Reglerna föreslogs omfatta bland annat köp och försäljning av finansiella instrument, överföring av risker knutna till ett finansiellt instrument mellan företag i en koncern (även om det inte är ett köp eller en avyttring) och ingående eller modifiering av derivatavtal. Transaktionsskatten skulle utgå för varje transaktion med finansiella instrument där ett eller flera finansinstitut, etablerade inom EU, agerat för egen eller annans räkning och i eget eller annans namn. Begreppet finansinstitut var brett definierat och innefattade exempelvis pensionsfonder, special purpose entitites och investeringsfonder. Om en av parterna i transaktionen var etablerad inom EU skulle transaktionen som huvudregel beskattas. Även finansinstitut utanför EU kunde enligt förslaget få betala transaktionsskatten. Skatten skulle enligt förslaget utgå för varje finansinstitut som är part i transaktionen, men för varje transaktion skulle skatt i praktiken endast utgå för två finansinstitut. EU-kommissionens förslag fick omfattande kritik från bland andra Sverige och Storbritannien, vilket fick processen att stanna av. Detta eftersom enhällighet krävs för att ett införande i hela EU. I stället har arbetet fortsatt som ett så kallat fördjupat samarbete. Det innebär att minst nio medlemsländer går samman om att införa ett för dem gemensamt regelverk. I skrivande stund har tio medlemsstater gått samman och begärt ett fördjupat samarbete avseende FTT. Nationella initiativ I avvaktan på det eventuella fördjupade samarbetet inom ramen för EU har vissa länder börjat arbeta med egna förslag till nationella transaktionsskatter. Ett exempel är Frankrike, där transaktionsskatt började gälla den 1 augusti Den franska transaktionsskatten är dock av betydligt mer begränsad omfattning än den FTT som föreslogs av EU-kommissionen. Illustrativt nog har det under våren och sommaren varit väldigt svårt att få praktisk information om transaktionsskatten för utländska finansiella institut. Om fler länder följer Frankrikes initiativ tillkommer ytterligare bedömningssvårigheter och komplexitet även för den svenska finanssektorn. De länder inom EU som för närvarande har någon form av finansiell transaktionsskatt är enligt KPMG:s kartläggning: Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Polen och Storbritannien, och såvitt vi kan bedöma är ytterligare länder på väg att utarbeta nationella regelverk att införa om det fördjupade samarbetet inte blir av. Praktiska effekter Införandet av FTT inom ramen för antingen ett fördjupat samarbete eller på nationell nivå kommer troligen att ha praktiska effekter även för svenska finansiella företag. Det är inte alltid helt enkelt att avgöra huruvida ett bolag är deklarationsskyldigt eller skyldigt att betala transaktionsskatt i utlandet, och värdepappersförvarare eller depåbanker är inte alltid helt insatta i de krav som ställs. Om en skattskyldig exempelvis underlåter att deklarera eller betala transaktionsskatt riskerar denne såväl betydande administrativa avgifter som ränta. Det kan också finnas risk för ett finansinstitut att framstå som mindre seriöst för det fall att institutet inte har fullgjort sin skyldighet att betala skatt och deklarera. Av Kristofer Brodin Skattespecialist Kristofer Brodin är skatterådgivare med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Han bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings-/finansieringslösningar och revisioner.

13 KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box Stockholm Tel: Fax: E-post: info@kpmg.se kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Joachim Grebe Head of Financial Services Tel: E-post: joachim.grebe@kpmg.se Paul Andersson Head of Governace, Risk & Compliance and Actuarial Services Tel: E-post: paul.andersson@kpmg.se KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 152 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. TBK3t450ex/1210/1/T/830