Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Nordic Outlook - Maj 2004"

Transkript

1 Sammanfattning Nordic Outlook - Maj Internationellt Den globala tillväxten accelererar. I USA blir BNP-tillväxten i år, procent. Nästa år blir tillväxten något lägre, då finanspolitiken stramas åt och räntorna höjs. Inflationen stiger nu p g a tidigare dollarförsvagning och högre råvarupriser. Lågt resursutnyttjande och svagt underliggande inflationstryck gör ändå att Fed går försiktigt fram. Styrräntehöjningen inleds under sommaren; mot slutet av ligger Fed funds på, procent. Den japanska ekonomin överraskar positivt, bl a tack vare stark export till Kina. Tillväxten blir över procent och Bank of Japan börjar nästa år en normalisering av penningpolitiken. Kina är på väg mot överhettning. En åtstramning dämpar tillväxten under andra halvåret. Euro-zonen släpar efter. Tillväxten blir bara,7 procent i år och, nästa år. ECB ligger still med styrräntan resten av året och höjer försiktigt till,7 procent mot slutet av. Inflationen kryper uppåt på många håll, och inflationsoro har drivit upp obligationsräntorna. De disinflationistiska krafterna är emellertid fortfarande starka. Hög produktivitet och lågt resursutnyttjande talar för att obligationsräntornas uppgång framöver blir måttlig. Det finns dock risk att starka konjunktursiffror och inflationsoro kan medföra en snabbare ränteuppgång. Dollarn har bottnat. Marknadens fokus ligger åter på tillväxt, vilket gynnar dollarn. Den stärks långsamt till, mot euron. Kina går till en valutakorg och en mindre revalvering mot dollarn. Sverige BNP-tillväxten accelererar till, procent i år, stödd av konsumtion, export och investeringar. En del av uppgången beror dock på att har fler arbetsdagar. Under blir tillväxten, procent. Tillväxten räcker inte till för att nämnvärt stärka arbetsmarknad eller offentliga finanser. Arbetslösheten förblir hög, och budgetmålet nås inte. Inflationen har bottnat men förblir mycket låg. Den underliggande inflationen stannar under procent både och. Låg inflation och hög arbetslöshet talar för fortsatt låg styrränta. Riksbanken börjar inte höja förrän sent i höst. I slutet av är styrräntan, procent. I höstbudgeten tvingas regeringen ge besked i känsliga frågor. Trepartisamarbetet sätts på hårda prov, men består. Inkomst- och förmögenhetsskatterna sänks, men någon sammanhängande tillväxtstrategi är svår att urskilja. Övriga Norden Danmarks tillväxt ökar till, procent i år, med privat konsumtion som främsta drivkraft. Inflationen förblir låg och överskottet i bytesbalansen består. I Finland stiger BNP-tillväxten till,9 procent i år med understöd av den privata konsumtionen. Exporten återhämtar sig. Inflationen blir den lägsta i Euro-zonen. Norges BNP-tillväxt stiger till,9 procent i år, tack vare investeringar i oljesektorn och stigande privat konsumtion. Inflationen har bottnat, liksom styrräntan. Räntehöjningar inleds efter sommaren.

2 Innehållsförteckning Nordic Outlook - Maj Sammanfattning Internationell översikt USA Japan Kina Euro-zonen Storbritannien 8 Central- och Östeuropa 9 Sverige Danmark 8 Norge 9 Finland Nordiska nyckeldata Internationella nyckeldata Fördjupningsrutor Internationell översikt: Ingen repris på 9 7 Höga oljepriser 9 USA: Svagt underliggande inflationstryck Euro-zonen: Inflationsskillnaderna minskar igen Euro-zonen: Reformer straffas av väljare 7 Storbritannien: Skilda förutsättningar för BoE och ECB 8 Ny BNP-indikator för Sverige Sverige: Hur oroande är hushållens skuldtillväxt? Lägre inflation i Sverige Sverige: Överföring från AP-fonden minskar statsskulden

3 Internationell översikt Nordic Outlook - Maj Uppsvinget får fäste Centralbankernas exit-strategi lyckas Måttlig ränteuppgång Men uppåtrisker för såväl tillväxt som räntor Den globala ekonomin ökar tempot. Alla viktiga regioner växer för närvarande snabbare än för ett år sedan. Det amerikanska uppsvinget vilar på stark produktivitet, Japan går igenom en remarkabel förbättring och Kinas ekonomi växer i sådant tempo att den är på väg att bli överhettad. Till och med eftersläntraren Europa visar vissa om än försiktiga tecken på återhämtning. Återhämtningen har hittills varit fri från inflationstryck. Centralbankerna i USA och Japan har reflaterat i massiv skala. Nu syns dock tecken på att centralbankerna är på väg att lätta på gasen: Bank of England har redan börjat sin höjningsprocess. Efter tecken på en vändning för inflation och arbetsmarknad har Federal Reserve börjat signalera att man kommer att minska den monetära stimulansen framöver. I Japan lättar deflationstrycket, och vi spår nollinflation. Även Bank of Japan kommer därför att börja fundera på hur en återgång till en mer normal penningpolitik ska kunna inledas. I Kina stiger inflationen, om än från låg nivå, och centralbanken bromsar kreditgivningen via kvantitativa kontroller; den kommer dessutom att höja styrräntan. Euro-zonen avviker genom att konjukturuppgången ännu bara är i sin linda. ECB har därför ingen brådska att höja. Den stora frågan är hur stark inflationsuppgången blir och hur kraftfullt centralbankerna måste lägga om kurs. Huvuduppgiften, i första hand för Fed, blir att normalisera styrräntorna på ett sätt som inte skapar panik på obligationsmarknaden eller bryter nacken av konjunkturuppgången. Denna Nordic Outlook kretsar i hög grad kring dessa frågeställningar. Vår uppfattning är att de disinflationistiska krafterna fortfarande är starka och att inflationsuppgången globalt sett blir måttlig. Centralbankerna behöver därför inte skynda sig att pressa upp styrräntorna. Det finns med andra ord en god chans att återgången till neutrala räntor kan ske i ordnade former, utan dramatik. Utvecklingen är dock inte utan risker. Vi ser två hot mot vår tämligen ljusa prognosbild. Det första är att vi underskattar kraften i den reala uppgången. Det andra är att marknadernas inflationsoro initialt skapar ett skarpt tryck upp på räntorna även om den reala ekonomin skulle motivera en försiktigare uppgång. Några bedömare fruktar en repris av den branta räntestegringen 99 och är beredda att föregripa den på ett sätt som kan göra farhågorna självförverkligande. Även om centralbankernas i synnerhet Federal Reserves strategi i efterdyningarna av den brustna bubblan lyckats väl, så här långt, är det således för tidigt att blåsa faran över. BNP-tillväxt Årlig tillväxt i procent USA,,,, Japan -,,7,, Euro-zonen,9,,7, OECD,8,,, Världsekonomin,,9,7, Källor: OECD, IMF, SEB Måttlig ränteuppgång av flera skäl Vår tro på en måttlig uppgång av styrräntor och obligationsräntor baseras på flera argument, av både lång- och kortsiktig karaktär: Inflationstryck och kapacitetsutnyttjande: Kapacitetsutnyttjandet i USA är så lågt att det tar flera år att sluta outputgapet, trots att arbetsmarknaden kvicknat till. Även om vi nu ser en första prisuppgång driven av råvarupriser och valutaförändringar, är det underliggande inflationstrycket fortfarande mycket lågt, med bl a fallande enhetsarbetskostnader. Politikens verkningsgrad: På kort sikt är visserligen hushållen relativt väl skyddade mot räntehöj- USA: Fed funds och kapacitetsutnyttjande Procent Fed funds (vä axel) Kapacitetsutnyttjande (hö axel) Källa: EcoWin

4 Internationell översikt Nordic Outlook - Maj ningar genom att den övervägande delen har bostadslån som ligger i bundna räntor. Hushållens höga skuldsättning och låga sparande gör dem ändå på sikt sårbara för stora räntehöjningar. Mekanismen går främst genom effekterna på hus- och aktiepriser, men också via ett ökat sparande då räntan stiger. Hanterbara obalanser: Det amerikanska bytesbalansunderskottet har toppat och är på väg att vända ned. De asiatiska länderna fortsätter dessutom att ackommodera underskottet genom massiva köp av amerikanska räntepapper. Det bromsar ränteuppgången. Disinflation och kort realränta på längre sikt: Även om vi nu står inför en cyklisk uppgång i inflationen kvarstår flera av de krafter som bidragit till den trendmässiga nedgången de senaste decennierna; en stark produktivitetstillväxt och hårdnande konkurrens, prispressen från exportexpansionen av billiga varor från Kina och trovärdiga centralbanker med väl etablerade inflationsmål. Detta har implikationer för synen på styrräntans jämviktsnivå. Som diagrammet visar, har den korta realräntan i USA i genomsnitt legat på drygt procent sett i ett långt tidsperspektiv. Endast under kriget mot inflationen främst på 98-talet har den korta realräntan legat över procent då som element i en kraftfullt åtstramande penningpolitik ägnad att knäcka en hög inflation. den prognos vi hade i förra Nordic Outlook, även om vi efter den senaste tidens starka konjunktursiffror flyttat fram tidpunkten för den första höjningen. Vi räknar nu med att den första höjningen kommer i juni. Därefter höjer Fed i små steg och utvärderar marknadseffekterna av varje höjning. Vid årsskiftet ligger Fed fundsräntan på,7 procent. Vid slutet av har den nått, procent. Den nivån ligger nära den jämviktsnivå som analysen ovan pekar på; skälet är att vi räknar med att Fed vid denna tidpunkt inte längre vill stimulera ekonomin utan varsamt bromsar en viss tid innan outputgapet sluts. ECB har fortfarande ett visst utrymme att sänka refiräntan, eftersom tillväxten i Euro-zonen ligger under den potentiella och inflationstrycket är svagt. Vi tror dock att ECB avstår i ett läge när konjunkturen trots allt visar en del ljusglimtar och andra centralbanker är på väg att börja höja styrräntorna. Procent 7 Styrräntor Prognos SEB Procent 7 USA: -månaders realränta Genomsnitt 9 - =, % Euro-zonen: Refiränta (Tyskland fram till 999) USA: Fed funds Källor: EcoWin och SEB Källor: EcoWin, SEB Har vi rätt i vår tro att inflationen är besegrad en syn som tycks delas av Alan Greenspan borde jämviktsläget för den korta realräntan framöver ligga lägre än genomsnittet för de senaste decennierna. Vår bedömning är att en neutral nominell ränta ligger vid ca, procent. Fed behöver således inte höja styrräntan till exempelvis de nivåer som gällde Dessa faktorer underlättar Feds balansgång och skapar utrymme för att gå försiktigt fram med styrräntehöjningar. Vi håller därför i stora drag kvar vid Vi räknar med att ECB börjar sin höjningscykel först i början på nästa år klart efter Fed. Höjningen går också långsammare. Mot slutet av är styrräntan fortfarande bara,7 procent. Bank of Japan brottas med sin exit-strategi från nollräntepolitiken. Vi bedömer att BoJ vill se tydliga inflationsförväntningar innan styrräntan börjar höjas. Dit är det ytterligare något år. Det första steget är att bromsa tillförseln av likviditet. BoJ kommer sedan att arbeta över hela avkastningskurvan för att söka få till stånd en jämn och måttlig uppgång av marknadsräntorna. Obligationsräntorna har stigit kraftigt under senare tid till följd av ökad inflationsoro. Mot bakgrund av vår analys ovan är prognosen att långränteuppgången framöver blir måttlig. Vi bedömer att -årsräntan i USA i december i år ligger på, procent, och att den stigit till, i december. För Tyskland blir motsvarande prognos, procent i december i år och,8 mot slutet av. Det är en smärre upprevidering jämfört med vår förra Outlook.

5 Internationell översikt Nordic Outlook - Maj Ingen repris på 9 Oron för en repris på 99 års stora ränteuppgång har fått fäste på marknaden. Parallellerna med nuläget är i vissa fall onekligen slående. Våren 99 skruvades förväntningarna på den globala tillväxten hastigt upp. Efter tre år med fallande inflation började också indikatorer som råvarupriser och ISM tyda på tilltagande inflationstryck. Några tydliga tendenser till stigande faktisk inflation fanns dock inte. Fed hade sänkt sin styrränta från 8 procent i slutet av 99 till procent i slutet av 99 och hade sedan legat still på denna nivå under 99. Avkastningskurvan var brant och omfattande carry trading förekom; placerarna lånade kort och placerade långt. Alla insåg att styrräntan på sikt skulle upp, men förväntningarna var inställda på en långsam uppgång. I detta läge höjde Fed styrräntan med hela tre procentenheter på ett år, mellan februari 99 och januari 99. Reaktionen på obligationsmarknaden blev våldsam. När krutröken hade lagts sig hade långräntan stigit från ca till drygt 8 procent. Så långt syns tydliga risker för en repris. Men det finns betydande skillnader mellan 9 och : Konjunkturuppgången 99 kom med oväntat kraft och förväntningarna på tillväxten skruvades upp markant i samband med Feds första höjning. I dag har förväntningarna justerats upp mer gradvis, under hela det gångna året. Arbetsmarknadsläget är mindre ansträngt, vilket ökar Feds manöverutrymme. Enhetsarbetskostnaderna faller nu i bjärt kontrast till 99. Det gör det underliggande inflationstrycket mer avlägset. Hushållens höga skuldsättning gör att Fed inte behöver höja lika mycket för att uppnå avsedd verkan. Även om många bundit sina lån börjar flera hushåll visa tecken på en allt för stor kreditbörda. Den viktigaste skillnaden är dock den långa perioden av mycket låg inflation som passerat. År 99 inledde Fed en aggressiv höjningscykel i förebyggande, anti-inflatoriskt syfte. Man såg den fallande inflationen i början av 99-talet företrädesvis som ett cykliskt fenomen. Det var därför naturligt att snabbt återställa räntan när konjunkturen vände upp. Nu är läget väsentligt annorlunda. Inflationsförväntningarna är etablerade på låg nivå. En skillnad gentemot 99 som kan förefalla oroande är att det utländska ägandet av amerikanska statspapper i dag är väsentligt större. Vi ser dock inga starka skäl till att de asiatiska centralbankerna skulle sluta att köpa amerikanska obligationer. Det troliga är således att de kommer att fortsätta att ackommodera underskotten. Sammantaget innebär det nedpressade inflationstrycket att Fed har råd att normalisera penningpolitiken gradvis och långsammare än för år sedan. Dollarn gynnas av räntorna Vår prognos i förra Nordic Outlook var att valutamarknadernas fokus på de finansiella obalanserna skulle driva dollarn något svagare under våren, innan förväntningarna om högre räntor skulle börja stärka dollarn igen. Den vändningan har gått snabbare än vi räknade med. Det amerikanska bytesbalansunderskottet har kulminerat och marknadens fokus har åter förskjutits till tillväxtdifferenser. Detta gynnar dollarn. Den senaste tidens dollarförstärkning gentemot euron fortsätter därför en bit till. Vi spår att EUR/ USD i slutet av detta år står i,, och att dollarn i december noteras i, mot euron, dvs runt den långsiktiga jämviktsnivån. Yenens rörelser har den senaste tiden varit dramatiska, till följd av massiva valutainterventioner. De japanska myndigheterna försökte tidigare i våras att inte bara bromsa förstärkningen mot dollarn utan att aktivt etablera en ny, betydligt svagare yennivå. Kraftiga amerikanska protester satte dock stopp för försöket, varefter den trendmässiga yenförstärkningen fortsatte. Med den upprevidering av japansk tillväxt som gjorts i denna prognos ser vi goda skäl att behålla riktmärket att yenen handlas i intervallet - mot dollarn. 7,,,,,,,,, -åriga statsobligationsräntor Veckogenomsnitt, procent 99 USA Tyskland Prognos SEB 7,,,,,,,,, Källor: EcoWin, SEB 7

6 Internationell översikt Nordic Outlook - Maj Fundamentala faktorer talar för en starkare yen än så, men den uttalade viljan från finansministeriet att begränsa yenförstärkningen gör att kursen inte går under. Även andra asiatiska länder med Kina i spetsen har ambitionen att hålla stabila kurser mot dollarn. Relationen USA-Kina liknar i detta avseende relationen USA- Europa under Bretton Woods-systemets dagar. Då utgjorde de europeiska valutorna systemets periferi och hölls stabila mot dollarn; i dag är det de asiatiska tigerekonomierna och Kina som i detta avseende utgör periferin. Dessa länder har uppenbarligen målet att växa genom export, och en stabilt undervärderad valuta mot dollarn är ett verktyg i den strategin. Handelsöverskotten mot USA omvandlas till köp av amerikanska statsobligationer i stor skala. Att dessa länder verkar beslutna att åtskilliga år framåt driva denna strategi minskar riskerna för att obalanserna i världshandeln ska leda till valutaoro. Vi räknar med att Kina går till en fast kurs mot en valutakorg under hösten och passar vid inträdet på att revalvera yuanen bara med några få procent mot dollarn. Kina fortsätter att ackommodera de amerikanska underskotten. Börserna mellan konjunktur och ränta Den kraftiga börsuppgången under fjolåret hängde samman med konjunkturuppsvinget, fortsatt låga räntor och överraskande höga företagsvinster. Dessa förutsättningar utvecklas nu åt motstridiga håll Växelkurser EUR/USD och USD/JPY Månadsgenomsnitt EUR/USD (vä axel) USD/JPY (hö axel) Prognos SEB.8 99 Källor: EcoWin, SEB Den globala konjunkturuppgången förstärks och får ett bredare fotfäste. Å andra sidan stiger både styrräntor och marknadsräntor. Vinstprognoserna har skrivits upp och sannolikheten att de överträffas än en gång har minskat. Värderingarna ter sig höga både i ett långsiktigt perspektiv och mot bakgrund av stigande räntor. 9 Vår sammantagna bedömning blir att de globala börserna är sårbara. Konjunkturen ger mer stöd än vi tidigare räknat med, men geopolitiska spänningar och ränteoro utgör risker. Underskattar vi de reflationistiska krafterna? Huvudrisken mot vår grundprognos är ett scenario där kraften i uppgången, främst i den amerikanska ekonomin, blir betydligt starkare. Två faktorer skulle kunna driva en sådan utveckling: Den positiva spiralen: Om arbetsmarknaden repar sig betydligt snabbare än i vår prognos, bidrar stigande sysselsättning till att hålla uppe hushållens köpkraft också när injektionerna från skattesänkningar och refinansiering försvinner. Investeringarna skulle då få extra kraft trots att kapacitetsutnyttjandet ännu inte är särskilt högt. Ketchupeffekt av reflateringen: Effekterna av stimulanspolitiken har hittills hållits tillbaka av efterdyningar från den brustna bubblan. När dessa efter hand har värkt ut, saknar stimulanspolitiken motvikter och ekonomin expanderar med full kraft. En sådan utveckling ligger väl i linje med en monetaristisk syn på ekonomin, där likviditetstillväxten står i centrum för analysen. Denna tanke förefaller inte alltför avlägsen när det gäller företagssektorn, där försiktighet i investeringsbesluten hastigt kan slå om till sin motsats när förbättringen av balansräkningarna kommit långt. För hushållens del är emellertid sparandet relativt lågt, varför det förefaller långsökt med någon snabb förändring i expansiv riktning. Ett scenario med kraftfullt uppsving och snabb likviditetstillväxt skulle utan tvekan ställa centralbankerna, framför allt Fed, inför en betydligt svårare uppgift. Risken för finansiell turbulens skulle bli stor. Skulle tillväxten i BNP och sysselsättning bli betydligt starkare, samtidigt som den starka produktivitetstillväxten enbart visar sig vara ett cykliskt fenomen blir de inflationistiska krafterna mer kraftfulla än vad som för närvarande ligger i centralbankernas prognoser. Den senaste tidens statistikflöde har fört med sig en bris av ett sådant, ur centralbanksperspektiv, mardrömsliknande scenario. Fortfarande finns dock alltför många faktorer som talar emot detta för att vi ska tillmäta det en hög sannolikhet. Men även om vår realekonomiska analys i grunden skulle vara korrekt kan man tänka sig en ryckigare finansiell utveckling. Denna skulle i så fall drivas av marknadspsykologi. Efter en så lång period med låga räntor och baksmälla efter en stor brusten bubbla, finns en osäkerhet om 8

7 Internationell översikt Nordic Outlook - Maj Höga oljepriser Oljepriserna har under vintern och våren stigit från redan höga nivåer. Råoljepriset (Brent) har stadigt legat över USD per fat, med noteringar på spotpriser kring 7 dollar i början av maj de högsta priserna sedan Gulfkriget 99. En förklaring är det senaste halvårets kraftfulla globala konjunkturuppsving, inte minst pådrivet av stark kinesisk efterfrågan. Dessutom har utbudsstörningar från oron i Mellanöstern samt politiska spänningar i Nigeria och Venezuela pressat priserna uppåt. De amerikanska reservlagren är låga. Till bilden hör också dollarns försvagning. Ovanpå allt detta har prisuppgången i sig drivit fram en viss spekulation. Prisuppgången slår både mot tillväxten och prisstabiliteten. Om de höga priserna håller i sig dämpas hushållens disponibla inkomster i de oljeimporterande länderna. OECD:s känslighetskalkyler visar att en dollars uppgång i oljepriset som består i ett år, sänker produktionsnivån inom OECD med, procent och höjer inflationen med en halv procentenhet. Skulle den höga prisnivån bestå, förvärras effekten betydligt. Arbetslösheten skulle stiga. En oljeprischock slår hårdast mot nettoimportörerna Euro-zonen och Japan. I främst Euro-zonen har dock den negativa effekten av oljeprisstegringen hittills mildrats väsentligt av eurons förstärkning. Dyrare oljeimport bromsar också tillväxten i snabbväxande länder som Kina och Indien. Opec-länderna, som står för en tredjedel av världens oljeutbud, är måna om att hålla uppe priserna, även korrigerat för växelkurseffekterna. Opec har länge siktat på prisintervallet -8 USD per fat. Efter det senaste årets dollarförsvagning har företrädare för Opec antytt att riktpriset bör ligga något högre. Från den april har Opec minskat produktionskvoterna med miljon fat per dag. Samtidigt bidrar den höga prisnivån till att andra producenter ökar utbudet. Stigande produktion i länder utanför OPEC såsom Ryssland, Norge och Mexiko kan därmed hålla tillbaka och så småningom dämpa priserna. Enligt vår prognos sker en gradvis sänkning av oljepriset till USD i slutet av och 8 USD i slutet av. Detta är något under priserna på terminsmarknaden. Skälet är att vi räknar med att de spekulativa priseffekterna efter hand sjunker undan. Vi ser därmed inte den senaste tidens oljeprisuppgång som något allvarligt problem för centralbankerna och vi tror inte att de driver fram snabbare räntehöjningar. Problemet ligger snarare i att högre oljepriser hotar styrkan i konjunkturuppgången. Den långa sikten Den långsiktiga synen på oljepriset har förändrats på senare tid. I stället för en påtaglig optimism om att nya borrmetoder på längre sikt skulle leda till genomsnittspriser på - USD per fat har oron för höga framtida oljepriser kommit tillbaka. Efterfrågan på olja väntas enligt IEA stiga totalt med ca ½ procent per år under de kommande åren. Huvudskälet är snabb tillväxt i nya industriländer som Kina. Produktionen av olja byggs ut i Opec-länder, medan den faller tillbaka i Nordamerika och Nordsjön. Denna koncentration till några få länder ökar konsumenternas sårbarhet. Nettoeffekten kan mycket väl bli ett oljepris på märkbart högre nivå än vad som antogs för bara några år sedan. Det kommer sätta tydliga avtryck i de globala kapitalflödena. Flera oljeexporterande länder kan räkna med att bli stora kapitalexportörer. De geopolitiska spänningarna runt de stora oljereserverna lär bestå. var en neutral räntenivå egentligen ligger. Inflationsoro kan generera en säljvåg på obligationsmarknaden. Det skulle i sin tur driva marknadsräntorna i höjden med konsekvensen att de på många håll uppdrivna huspriserna faller, hushållssparandet snabbt drivs upp och att den reala uppgången knäcks. 9

8 USA Nordic Outlook - Maj På fastare mark Styrketecknen dominerar Inflationsimpulsen klingar av Jobben på väg, men mycket lediga resurser Starka jobbsiffror, stigande kärninflation och hög tillväxt har gjort att bilden av den amerikanska ekonomin svängt kraftigt den senaste månaden. Oro för svag sysselsättning och osunt låg inflation har ersatts av osäkerhet om hur snabbt resursutnyttjande och priser kommer att stiga. Detta leder i sin tur till frågan huruvida Fed kommer att svara med en mer aggressiv räntepolitik. Vi har reviderat upp vår prognos för BNP-tillväxten till, procent i år. Det är främst den allt starkare företagssektorn och allt tydligare exporteffekter av den tidigare dollarförsvagningen som ligger bakom upprevideringen. 8 USA: Bruttonationalprodukt Procent Annualiserad procentuell förändring Källor: EcoWin, SEB Prognos SEB Nästa år går tillväxten in i en lugnare fas, när penning- och finanspolitiken blir stramare. BNPtillväxten dämpas därför till ½ procent. Hushållen och den offentliga konsumtionen påverkas mest. Hushållens sparande ligger kvar på rekordlåga nivåer och skulderna är höga. Vi räknar med att sparkvoten stiger från nuvarande ca procent till - procent mot slutet av nästa år. Därtill kommer att frånvaron av nya skattesänkningar bidrar till att dämpa konsumtionsökningen. Däremot har företagssektorns balansräkning förbättrats markant genom stigande vinster och kostnadsnedskärningar. Detta gör att investeringsaktiviteten påverkas i mindre grad av en måttlig ränteuppgång. 8 - Fler jobb, men högt till tak Den senaste sysselsättningsstatistiken har i ett slag förändrat debatten om det amerikanska arbetsmarknadsläget. Inte nog med att nya jobb tillkom i mars och april; de svaga talen för januari och februari reviderades också uppåt. Underliggande faktorer talar för att sysselsättningen fortsätter att öka i god takt det närmaste halvåret. Med normal eftersläpning mellan produktion och sysselsättning blir jobbtillväxten som störst under andra och tredje kvartalet i år för att därefter dämpas. De starkare sysselsättningssiffrorna motsäger dock inte viktiga inslag i vår analys från förra Nordic Outlook: Offshoring p g a ökad global konkurrens samt införande av ny teknik fortsätter att långsiktigt driva upp produktiviteten och hålla tillbaka sysselsättningen. Den långa perioden med fallande sysselsättning i kombination med växande befolkning har skapat en stor expansionspotential. En sysselsättningsökning motsvarande - miljoner jobb krävs för en återgång till vad som kan betecknas som normalt resursutnyttjande eller jämvikt på arbetsmarknaden. För att det ska nås under vår prognosperiod krävs i snitt nya jobb varje månad fram till slutet av nästa år. 8 8 USA: Sysselsättning Miljoner Sysselsättning (exkl. jordbruk) Återgång till normalt resursutnyttjande Prognos Trend 99 Källor: Bureau of Labor Statistics och SEB Vår analys av inflation och arbetsmarknad pekar således på ett lågt underliggande inflationstryck (se ruta). Det ger Fed möjligheter att på ett trovärdigt sätt gå varsamt fram. Vår huvudprognos är att Fed genomför en första höjning om punkter i juni och sedan successivt höjer Fed fundsräntan till,7 procent i slutet av året och, procent i slutet av nästa år. 8 8

9 USA Nordic Outlook - Maj Svagt underliggande inflationstryck Den underliggande inflationen i USA har gradvis avtagit under de senaste åren (det enda undantaget var perioden -). Den långa nedåtriktade trenden har varit densamma i många andra länder. Disinflationen har drivits av avreglerade marknader, tilltagande internationell priskonkurrens, ny teknik, ökad trovärdighet för inflationsbekämpningen etc. Vändningen uppåt i inflationen i USA reser nu frågan om den långsiktiga trenden brutits och hur stark inflationsuppgången blir. Det underliggande inflationstrycket är dock fortsatt lågt. Hög produktivitet och låga löneökningar gör att enhetsarbetskostnaderna (ULC) faller. 8 USA: ULC och tjänstepriser 8 Inflation KPI, exkl energi och livsmedel, årlig procentuell förändring Källa: EcoWin ULC Lönekostnader KPI, tjänster Euro-zonen Japan USA Källa: EcoWin Uppgången den senaste tiden har främst drivits av en försvagning av dollarn i kombination med stigande råvarupriser. Detta har inneburit att de senaste två årens prisfall på varor avtagit. Denna process fortsätter ännu en tid. Fallande kostnader talar för att inflationen på tjänster i allmänhet snarast kommer att avta. Någon snar uppgång i ULC är heller inte att vänta, eftersom sysselsättningen troligen kan växa ytterligare en tid innan lönekostnaderna börjar stiga. Därtill kommer att stigande lönekostnader påverkar inflationen med fördröjning. Vår slutsats är därför att när väl de kortsiktiga effekterna från råvarupriser och växelkursförändringar klingar av, kommer inflationsbanan att plana ut. USA: Dollarkurs och inflation KPI, %, varor exkl livsmedel Växelkurs, indexnivå... USA: Kärninflation Prognos SEB KPI exkl energi och livsmedel Källa: EcoWin Källor: EcoWin, SEB. Även inflationen på tjänster har vänt upp, till stor del på grund av ökade kostnader för boende och sjukvård. Uppgången i boendekostnader är delvis en teknisk effekt, kopplad till energipriserna, efter en mycket låg boendeinflation under.

10 USA Nordic Outlook - Maj Viss lindring i de dubbla underskotten I vissa avseenden ser de underliggande obalanserna i den amerikanska ekonomin ut att mildras. Bytesbalansunderskottet har de senaste månaderna (mätt på årsbasis) börjat minska både i löpande priser och som andel av BNP. Vår tolkning är att den trendmässiga dollarförsvagningen nu börjat ge betydande effekt på handelsmönstren och att förbättringen av bytesbalansen sakta fortsätter. Pressen på ytterligare dollarförsvagning skulle då minska och de skräckkalkyler för dollarn som florerat skulle visa sig vara mindre relevanta USA: Budgetsaldo och bytesbalans Procent av BNP Budgetsaldo, federalt Bytesbalans Källa: EcoWin skattesänkningar och höga försvarsutgifter överskuggar positiva effekter av konjunkturåterhämtningen på finanserna. Underskottet i den federala budgeten ligger på en nivå som motsvarar ca ½ procent av BNP. Måttlig åtstramning efter höstens val Oavsett utgången i höstens president- och kongressval kommer med stor sannolikhet en viss finanspolitisk konsolidering nästa år. Enligt OECD har en åtstramning av storleksordningen ½- procent av BNP skett varje eftervalsår sedan 97, med undantag av krisoch terroråret. Det stora underskottet i nuläget talar snarast för en större åtstramning än det historiska genomsnittet. Vi tror dock knappast att så blir fallet. En Bushadministration som får fortsatt förtroende kommer knappast att ta tillbaka någon del av de beslutade skattesänkningarna. Besparingar på utgiftssidan tar tid att processa genom kongressen och lär inte få full kraft redan år. Skulle demokraterna och John Kerry ta över ökar sannolikheten för skattehöjningar. Vi tror dock att demokraterna kommer att vara motvilliga mot att profilera sig alltför mycket som skattehöjare och därför väljer en försiktig linje. Vår prognos baserar sig därför på en försiktig åtstramning nästa år på ca ½ procent av BNP, oavsett utgången i valet. När det gäller de offentliga finanserna är en tydlig konsolidering på gång i delstater och städer. Underskottet som förra året uppgick till ca ½ procent av BNP ser ut att ungefär halveras i år. Däremot syns ingen förbättring i den federala budgeten. Fortsatta

11 Japan Nordic Outlook - Maj Styrkebesked Bestående uppsving Deflationen lättar Minst ett år tills BoJ börjar höja Den japanska ekonomin har växt överraskande starkt de senaste kvartalen. Flera faktorer drar tillväxten: Snabbt växande handel med Kina, ett kraftigt investeringsuppsving och gradvis stigande privat konsumtion. Såväl hushållens som företagens framtidstro har förstärkts, och hushållssparandet faller trendmässigt. Till följd härav reviderar vi upp vår tillväxtprognos till, procent för innevarande år och till, procent båda åren klart över potentiell tillväxt. Uppgången har blivit allt mer bredbasig. Industriproduktionens ökning har spritt sig till tjänstesektorn, och sentimentsindikatorerna fortsätter att peka upp. Även detaljhandelssiffrorna visar en påtaglig uppgång under första kvartalet. Gradvis börjar arbetsmarknaden att ljusna och sysselsättningen visar tecken på att öka, om än svagt Källa: EcoWin Japan: Export till Kina Procentuell andel av BNP 9 9 Uppgången blir bestående denna gång Detta är det tredje cykliska uppsvinget sedan den stora bubblan brast i början av 99-talet. De båda tidigare uppgångarna 99 och bröts på ett tidigt stadium. En feltimad momshöjning, internationell lågkonjunktur, bräckliga banker och vågor av pessimism har i olika kombinationer knäckt de olika uppgångarna. Viktiga faktorer talar emellertid för att uppgången denna gång blir mer uthållig: Exportexpansionen till Kina spelar en betydligt större roll i dag. Den japanska exporten har vuxit kraftigt, både i bredd och omfattning, och japanska företag planerar för fortsatt stora satsningar i Kina. Den drivkraften kan fortsätta att spela en kraftfull roll länge än. Företagen har nu hunnit sanera sina balansräkningar i långt högre grad än vid tidigare uppgångar. Deras skuldsättningsgrad har fallit påtagligt de senaste åren. Detta har i sin tur också bidragit till att bankernas situation ljusnat. Andelen dåliga lån är äntligen på väg ned. Orsaken till förbättringen är inte den ekonomiska politiken eller att myndigheternas åtgärder mot bankkrisen blivit mer effektiva. I stället är det många års åtgärder på mikroplanet i företagen som nu börjar bära frukt. Baksmällan efter den stora brustna bubblan har till slut efter snart år värkt igenom systemet. Därmed bör även deflationen efter hand släppa sitt grepp. Huspriserna har bottnat, och KPI-fallet har bromsats. Olika mätmetoder visar dock fortfarande högst varierande utveckling, och BNP-deflatorn är fortfarande starkt negativ. Vår bedömning är att inflationen (mätt som KPI) i år blir minus, procent och plus, procent. BoJ måste börja tänka på exitstrategin Bank of Japan har under det senaste året behållit nollräntepolitiken och samtidigt aggressivt ökat likviditeten i ekonomin. Ungefär en tredjedel av statsbudgetens stora underskott finansieras via sedelpressarna; dessutom pumpar centralbanken ut likviditet direkt i näringslivet genom köp av olika slags värdepapper från företagen. Då marknaden trott att BoJ förberett räntehöjning och marknadsräntorna börjat glida upp, har banken ingripit för att pressa ned hela avkastningskurvan. BoJ har slagit fast att denna politik kommer att fortsätta tills deflationen släppt, och tills risken för att åter halka in i deflation bedöms ha fallit bort. Vår tolkning av BoJs utfästelser är att deflationen måste ha upphört och tydliga inflationsförväntningar etablerats innan penningpolitiken läggs om. Det tyder på att nollräntepolitiken kan upphöra först någon gång långt in på nästa år. Vår bedömning är att BoJ går långsamt fram, och att man fortsätter att sträva efter att bromsa obligationsränteuppgången.

12 Kina Nordic Outlook - Maj Mjuklandning Överhettning driver fram åtstramning Inbromsning under andra halvåret Övergång till valutakorg Ett annat skäl är att exporten fortsätter att växa snabbt och att reformprocessen WTO-inträdet, kommersialiserandet av de stora statsföretagen mm fortsätter att driva på produktivitetstillväxten. Vår grundprognos blir därför även om riskerna på nedsidan har ökat att tillväxten under andra halvåret dämpas ned mot 7 procent, och att den stabiliseras där under. Inflationen toppar strax över dagens nivå. Den kinesiska tillväxten blev enligt officiell statistik drygt 9 procent under. I verkligheten var den sannolikt ännu högre och klart starkare än den potentiella tillväxten på 7-8 procent. Faktum är att Kina under fjolåret, om man räknar köpkraftskorrigerad BNP, stod för en större andel av den globala BNP-tillväxten än USA. Den kinesiska ekonomins stimulans till omvärlden förstärktes ytterligare av att importökningen var mycket snabb. Kina: Inflation - - Åtstramning på gång Utvecklingen har fortsatt starkt uppåt under första kvartalet i år. Statistiken visade nästan procents BNP-ökning. Flera tecken tyder på att tillväxten nu blivit ohållbart hög, och att regeringen måste bromsa hårdare än vad som tidigare planerats: Investeringarna växte under med över procent, och kreditgivningen från de stora affärsbankerna ökar snabbt. Dålig kreditkontroll medför att andelen dåliga lån i expansionen sannolikt är hög. Periodvis har energibrist uppstått. Inflationen har krupit uppåt, om än från låg nivå; den ligger nu på drygt procent. Marknadsräntorna har börjat stiga, trots att en stor del av kreditmarknaden är reglerad. Regeringen och centralbanken har signalerat en gradvis åtstramning av den ekonomiska politiken. Energiskatterna höjs försiktigt och kraven på säkerhet i kreditgivningen har skärpts. Kinas tillväxt sedan reformprocessen inleddes för år sedan uppvisar flera stora kast. Fruktan börjar nu sprida sig för att överhettningen tvingar myndigheterna att också denna gång strama åt så kraftigt att resultatet blir en hårdlandning. Även vi tror att kraftfullare åtgärder behöver vidtas, sannolikt måste kreditpolitiken stramas åt betydligt och räntorna höjas påtagligt. Likväl är vår bedömning att regeringen och centralbanken lyckas åstadkomma en mjuklandning. Huvudskälet är att inflationen, trots att den stigit något, fortfarande ligger på låg nivå. Detta i bjärt kontrast till tidigare boom-bust-cykler, då hög inflation (uppåt procent) tvingade fram hård åtstramning med åtföljande abrupt inbromsning Valutareform i höst Vi håller fast vid vår tidigare bedömning att den kinesiska yuanen någon gång under andra halvåret i år knyts till en korg av valutor, i stället för som i dag enbart mot dollarn. En korg ger fördelen av viss rörlighet (gentemot de individuella valutor som ingår i korgen) och samtidigt stabilitet (fast kurs mot snittet). Vid övergången till en valutakorg finns möjligheten att skriva upp yuanen. Källa: EcoWin Den amerikanska debatten om outsourcing utgör ett visst externt politiskt tryck för en revalvering, och detta tryck kan tänkas bli starkare inför presidentvalet i höst. En revalvering kan också bidra till att svalka av den överhettade inhemska ekonomin. Mot detta står att handelsöverskottet nu vänds i ett underskott samt att Kina klart signalerat att man inte vill använda växelkursförändringar som ett cykliskt instrument. Långsiktigt har man tvärtom poängterat att valutastabilitet och exporttillväxt är högt prioriterade. Vi har tidigare bara räknat med en liten, symbolisk revalvering mot dollarn max procent i samband med övergången till korg. Den tilltagande överhettningen har dock ökat möjligheten att revalveringen blir något större. - -

13 Euro-zonen Nordic Outlook - Maj Fortfarande trögt Exporten driver trevande återhämtning Inflationen i linje med ECB:s mål Reformer möter motstånd Den starka globala tillväxten drar långsamt med sig Euro-zonen ur lågkonjunkturen. Stigande exporttillväxt, framöver stimulerad av en svagare euro, och tecken på en vändning i investeringskonjunkturen utgör ljuspunkter. Frågetecken kvarstår dock kring kraften i återhämtningen, inte minst beroende på den alltjämt svaga framtidstron hos hushållen. Euro-zonen: Bidrag till BNP-tillväxten Procent BNP Nettoexport Inhemsk efterfrågan Källor: EcoWin, SEB Prognos SEB BNP-tillväxten ligger kvar under den potentiella större delen av. I år blir tillväxten,7 procent, varav, procentenheter beror på fler arbetsdagar under jämfört med. Nästa år stiger BNP med, procent när stimulansen från den globala uppgången dominerar över inhemska svagheter. Att återhämtningen i så hög grad står och faller med den externa efterfrågan gör dock uppgången sårbar. Förbättringar i export och investeringar Den starka återhämtningen i världshandeln fick exporten att vända upp under slutet av förra året, trots den starka euron. Exportexpansionen fortsätter nu i en takt av procent både och, driven av tilltagande global tillväxt i år och av att effekterna av euroförstärkningen klingar av. Vår valutaprognos innebär att fjolårets appreciering med drygt procent i effektiva termer vänds till en svag depreciering. De ljusare exportutsikterna börjar smitta av sig på investeringarna. Dessa steg fjärde kvartalet, efter en närmast oavbruten nedgång de senaste tre åren. Flera faktorer talar för att en varaktig vändning i investeringskonjunkturen är på gång. Produktionsplanerna är expansiva och lönsamheten är på väg upp i takt med att produktiviteten stärks. Företagen har också - kommit en bra bit på väg i saneringen av sina balansräkningar. Frågetecken kring konsumtionen Samtidigt som optimismen i företagssektorn stigit har förväntningarna bland hushållen varit betydligt mer dämpade. Återhämtningen i konsumtionen tappade fart mot slutet av året. De senaste månadernas indikatorer för konsumtionen, såsom detaljhandel och nybilsförsäljning har dock sett hyggliga ut i flera länder. Undantaget är Tyskland, där läget är fortsatt dystert. Till stor del kan de senaste årens svaga konsumtion förklaras med låga inkomstökningar, men ökat sparande har också spelat en roll. Tänkbara förklaringar är osäkerheter kring framtida socialförsäkringssystem och att hushållen parerat försämrade offentliga finanser med att öka sitt eget sparande. Det höga sparandet ger möjlighet för framtida snabb konsumtionsökning. Fortsatt politisk osäkerhet om reformer av pensionssystem mm (se ruta om reformer) kan dock medföra att hushållen väljer att försiktighetsspara. Vi räknar därför inte med någon stor nedgång i hushållens sparande, utan konsumtionen antas växa ungefär i linje med inkomsterna. Inkomsttillväxten stärks gradvis till cirka, procent per år tack vare lägre inflation, vissa skattesänkningar och en långsam återhämtning i sysselsättningen. Tillfälligt högre inflation Inflationen föll klart under procent under första kvartalet. Därefter har inflationstakten stigit till följd av högre energipriser och som en effekt av att de kraftiga oljeprisfallen efter Irak-kriget fallit ur -månaderstalen. Under de närmaste mänaderna kommer inflationen att överstiga procent. Det underliggande pristrycket är dock svagt och inflationen faller tillbaka igen efter sommaren; därefter ligger den kvar klart under procent fram till Euro-zonen: Inflation Prognos SEB. KPI KPI exkl livsmedel, alkohol, tobak & energi. 99 Källor: Eurostat, SEB

14 Euro-zonen Nordic Outlook - Maj Inflationsskillnaderna minskar igen Efter några år av stigande inflationsskillnader mellan Euro-zonens länder minskade spridningen förra året och nedgången fortsatte under första kvartalet i år. Samtidigt som prisstegringarna avtagit betydligt i höginflationsländer som Spanien och Irland har inflationen varit relativt stabil i Tyskland och Frankrike. En bidragande orsak till att inflationen inte fallit tillbaka i de sistnämnda länderna är stora höjningar av olika avgifter och indirekta skatter på bl a tobak. Försämrat cykliskt läge i flera länder med hög inflation under perioden -, t ex Irland och Nederländerna, har också bidragit till minskande inflationsskillnader Euro-zonen: Inflationsdifferenser Standardavvikelser för HIKP * Källor: EcoWin, SEB * Avser första kvartalet slutet av. Löneökningarna är måttliga och dämpas ytterligare något. Låga avtal har slutits i t ex Tyskland och Nederländerna, och den svaga arbetsmarknaden håller tillbaka löneglidningen. I kombination med en återhämtning i produktiviteten innebär det att enhetsarbetskostnadernas ökningstakt mer än halveras mellan och. Kvarvarande effekter av tidigare euroappreciering bidrar till att hålla nere importpriserna. En viss uppåtrisk utgörs dock av de oväntat höga oljepriserna. Sammantaget sjunker inflationen till, procent i år och, procent. ECB har sänkt klart Med en inflation som ligger i linje med ECB:s mål och med en svag återhämtning kantad med risker finns enligt vår prognos utrymme för ytterligare lättnader i penningpolitiken. ECB:s syn är dock att det låga konsumentförtroendet är en följd av de osäkerheter som skapats av de försämrade offentliga finanserna och senfärdigheter i implementering av strukturella reformer. ECB framhåller också sin roll som garant för prisstabiliteten när det gäller att stötta hushållens förtroende Det faktum att inflationsriskerna ökat något genom försvagad euro och högt oljepris talar också för att ECB väljer att inte sänka räntan ytterligare. Till detta kommer också att en räntesänkning i ett läge när Fed är på väg att höja skulle riskera att ge ett större fall för euron något som vi tror ECB vill undvika. För att en sänkning ska komma till stånd krävs därför ytterligare påtagliga besvikelser i den inkommande statistiken. Finanspolitiken har inte stöttat Trots de stora offentliga underskotten i Euro-zonen har inte finanspolitiken aktivt bidragit till att stimulera ekonomin de senaste åren. Enligt OECD:s beräkningar försämrades det strukturella saldot med endast, procent mellan och, vilket indikerar en i det närmaste neutral finanspolitik. Förra året var finanspolitiken t o m något åtstramande. Kombinationen av stabilitetspaktens restriktioner och en svag finanspolitik under högkonjunkturen då man försummade att bygga överskott som kunde vara buffertar inför nedgången har inneburit att utrymmet för att föra en expansiv politik har varit obefintligt. Budgetsaldo enligt stabilitetsprogram Procent av BNP 7 Tyskland -, -, -, -, Frankrike -, -,9 -, -, Italien -, -, -,7, Euro-zonen -, -,8 -, -,8 Euro-zonen, -,7 -, - - SEB prognos Källor: Stabilitetsprogrammen, SEB Kontrasten mot USA är slående, där den expansiva finanspolitiken resulterade i en ökning av det strukturella underskottet med ½ procent under samma period. Denna skillnad i finanspolitiken är en viktig förklaring till den lägre tillväxten i Euro-zonen. Budgetbalans allt avlägsnare Återkommande tillväxtbesvikelser har gjort att målet om balanserade budgetar fått skjutas längre och längre i tiden. I de stabilitetsprogram som lades fram i slutet av förra året nås inte målet om balanserade budgetar ens 7. Vi räknar med att underskottet ligger kvar på,7 procent av BNP i år och att en förbättring till, procent uppnås tack vare starkare tillväxt. Förutom Frankrike och Tyskland riskerar en rad andra länder att överskrida procentsgränsen i år. Grekland, Portugal, Nederländerna och Italien ligger alla i farozonen. För Nederländerna, som hade ett underskott på mer än procent, kommer en underskottsprocedur att inledas och för Italien har en varning utfärdats.

15 Euro-zonen Nordic Outlook - Maj Det finanspolitiska ramverket är under översyn från EU-kommissionen och kommer troligtvis att resultera i ett förslag i linje med de tankar som framfördes redan hösten, d v s ökad vikt vid det strukturella saldot och den offentliga skulden. I dag ligger dock diskussionerna kring paktens framtid i malpåse. Fokus i Europasamarbetet ligger på att besluta om ett nytt EU-fördrag i juni och valet till parlamentet samma månad. Därefter ska en ny kommission tillträda. Förnyade diskussioner kring en reformering av pakten lär därför dröja till tidigast någon gång under hösten. Utvidgningen Utvidgningen av EU med nya medlemsländer som genomfördes den maj var en stor händelse. Unionens befolkning ökade med procent eller 7 miljoner invånare. De kortsiktiga ekonomiska konse- kvenserna av utvidgningen blir dock begränsade. Dels är de nya EU-ekonomierna relativt små (ungefär procent av det gamla EU:s BNP), dels har de ekonomiska konsekvenserna av utvidgningen i stor utsträckning redan inträffat. Vidare kommer i stort sett samtliga gamla EU-länder att tillämpa någon form av övergångsregler när det gäller rörligheten för arbetskraften. En viss ökad integration via utrikeshandeln kan förväntas, men potentialen är begränsad då Västeuropa redan i dag tar emot två tredjedelar av de nya ländernas export. Investeringarna i de nya länderna kommer också få viss stimulans via EU-stöd. Låglönekonkurrens från öst kommer fortsätta att utgöra en viss press nedåt på lönerna i främst grannländer som Tyskland. Trenden mot utflyttning av produktion från väst till öst lär också fortsätta. Reformer straffas av väljare Under de senaste åren har låg tillväxt, försämrade offentliga finanser och hårdare globaliseringstryck satt press på euroländerna att genomföra reformer. Än så länge har åtgärderna varit försiktiga. Ändå har de steg som trots allt tagits stött på hård opposition i de tre stora länderna. Rekordlåga opinionssiffror för Schröder I Tyskland nåddes i slutet av förra året en uppgörelse mellan regering och opposition som följde huvudlinjerna i regeringens reformpaket Agenda. Paketet omfattade i första hand reformer på arbetsmarknaden och hälsoområdet. Dessutom genomfördes åtgärder i syfte att minska incitamenten till förtida pensioneringar. Samtidigt sänktes inkomstskatterna. De kortsiktiga effekterna har varit nedslående. Konsumentförtroendet ligger kvar på låga nivåer. Sänkta skatter har inte fått hushållen på bättre humör när man samtidigt tvingats betala högre patientavgifter och högre egenavgifter - och dessutom fått sämre arbetslöshetsunderstöd. Samtidigt har stödet för det socialdemokratiska partiet sjunkit till rekordlåga nivåer och med siktet inställt på nästa val till förbundsdagen är sannolikheten låg för att regeringen ska lägga fram ytterligare impopulära reformförslag. Hård strid om sjukreform i Frankrike I Frankrike genomfördes i somras en reformering av pensionerna för offentliganställda under stora protester. Förslag till personalneddragningar inom offentlig sektor fick dock dras tillbaka, då motståndet blev alltför stort. Nästa stora strid gäller en reformering på sjuk- och hälsoområdet, som alltmer har utvecklats till en gökunge i Frankrikes offentliga finanser. Motståndet mot reformer lär bli betydande också på detta område. En försmak av kommande strider fick regeringen i de regionala valen. Resultatet blev ett svidande nederlag för de borgerliga regeringspartierna. Det är svårt att tolka valnederlaget för regeringssidan som något annat än en misstroendeförklaring mot regeringens reformpolitik. Pensionsreform i Italien möter starkt motstånd I Italien har regeringen Berlusconi under stor vånda tagit fram förslag som ska minska förtidspensioneringar. Förslagen har mött stora folkliga protester. Även inom den borgerliga regeringskoalitionen har förslagen lett till betydande spänningar. Pensionsreformen har skjutits upp, och för närvarande ägnar sig regeringen åt betydligt angenämare frågor som fortsatt sänkta inkomstskatter. Väljarna förda bakom ljuset? Det utbredda missnöjet med de rätt försiktiga steg som tagits för att reformera socialförsäkringssystemen talar inte för att reformtempot ökar framöver. Väljarnas dom över de sittande regeringarna i Tyskland, Frankrike och Italien kan analyseras på olika sätt. En tolkning är att krismedvetandet är lågt och att reformer på socialförsäkringsområdet uppfattas som onödiga. En annan är att de sittande regeringarna länge duckat inför välfärdsstatens stora utmaningar och att man gått till val på budskap som mer gått ut på att allt ska förbli vid det gamla. Denna kritik har t ex riktat mot SPD:s valkampanj i Tyskland. I Frankrike har president Chirac ofta intagit en vacklande hållning till regeringens politik och i Italien har stridigheter inom regeringskoalitionen varit betydande. Utmaningen framöver blir att förklara och genomföra en politik vars positiva effekter tar tid att slå igenom men vars negativa effekter visar sig omedelbart. 7

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Nordic Outlook. Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI 2004

Nordic Outlook. Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI 2004 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI Nordic Outlook Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Nordic Outlook. Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI 2004

Nordic Outlook. Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI 2004 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA AUGUSTI Nordic Outlook Stark svensk tillväxt ger ekonomiskt-politiskt dilemma Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Nordic Outlook. Jobless growth : Orsaker och konsekvenser EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA

Nordic Outlook. Jobless growth : Orsaker och konsekvenser EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA Nordic Outlook Jobless growth : Orsaker och konsekvenser Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects your rights. FEBRUARI

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Konjunkturläget December 2005

Konjunkturläget December 2005 Konjunkturläget December Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius.

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Nordic Outlook September 23 Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer