Om teckning, tecken, text och teori;

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om teckning, tecken, text och teori;"

Transkript

1 CON TEXT Eirin Marie Solheim Pedersen Om teckning, tecken, text och teori; aktteckning i ett kontextuellt, diskursivt och paradigmatisk perspektiv.

2 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I Eirin Marie Solheim Pedersen, 2004 ISSN x ISBN CON-TEXT Avhandling 16 Akademisk doktorgradsavhandling avgitt ved Arkitekthøgskolen i Oslo UTGIVER: Arkitekthøgskolen i Oslo BILDE OMSLAG: Eirin Pedersen TRYKK: Unipub DESIGN AV BASISMAL: BMR

3 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - D E D I K A T I O N Avhandlingen är tillägnad Gregory Bateson utan vars tänkande den aldrig kunnat bli till. i

4 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I ii

5 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Innehållsförteckning iii Bildförteckning ix Förord xiii Avhandlingens devis 1 Sammanfattning 3 Summary I N L E D N I N G EN BÖRJAN; om perspektiv och 9 målsättning med avhandlingsarbetet : om avhandlingens ämnesområde och några 12 begreppsliga avklaringar PERSONLIG OCH FAGLIG BAKGRUND; om 16 varför jag gör ett kunstfagligt doktorgradsprojekt ETT FÖRSTA "KUNSTFAGLIGT PROJEKT"; 19 min hovedoppgave 1.1 UPPTAKT TILL AVHANDLINGENS 23 FRÅGESTÄLLNINGAR;om frågeställningar genererade genom hovedfagsarbetet : varför ingår aktundervisning ännu i utbildningen av konstnärer? : kan aktteckning vara något mer än ett redskap 25 för att öva uppteckningsförmågan? : har reflektion om inre processer någon plats i 30 konstnärsutbildningen? : har konstnären och det konstnärliga arbetet 33 kön? iii

6 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G : kan konstnärligt arbete vara förenligt med forskning? 1.2 VAD VAR DET JAG VILLE UPPNÅ MED ÄNNU ETT KUNSTFAGLIGT PROJEKT; om frågeställningar 1.3 HUR BLEV JAG SKRIVFÖR; om synliggörandet av en process D E L I INLEDANDE REDOGÖRELSE; om en 59 kunskapsteoretisk avklaringsprocess : om "objektivitet" och "subjektivitet" KUNSKAPSTEORETISK POSITIONERING; 75 om Batesons kommunikationsteoretiska perspektiv : avslutande dryftande om semiotik BEGREPP FÖR ATT TALA TEORETISKT; 86 inledning OM KONTEXT; enligt Bateson : om text och kontext (yttring och genre) INLEDNING; om diskursanalys : OM DISKURS; enligt Foucault OM PARADIGM; enligt Kuhn : om kritik av Kuhns paradigmförståelse ATT FÖRSTÅ OCH ANVÄNDA BEGREPP; 126 avslutande reflektion 2.2 PARADIGMFÖRSTÅELSE OCH KONSTVÄRLDEN; om teoretisk vinkling 131 D E L I I UPPTAKT; om utgångspunkt och målsättning FAGLIG POSITIONERING; om sökande efter 143 förebilder 3.2 FÄLTARBETE I EGEN MILJÖ; om bakgrund METODOLOGISK AVKLARING; om det observerande självets position. 152 iv

7 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G DOKTORGRADSPROJEKTETS 161 FÄLTARBETE; om omfattning och innehåll ATT GÖRA FÄLTARBETE PÅ EN KONSTAKADEMI; avslutande reflektion REFLEKTION FRÅN AKTUNDERVISNINGS 171 LÄRORUM; om teckningssal, kvardröjande reliker och blick : om teckningssalen : om reliker i aktens lärorum : om blick LINJEN SOM THE SITE OF MEANING 187 OCH TECKNING SOM VISUELL REFLEKTION; om bakgrund och teoretisk vinkling till akttecknandet under fältarbetet Målsättning 187 Bakgrund 188 Teoretisk förståelse 189 Problemställningar för mitt visuella arbete VISUELL REFLEKTION; innehållsförteckning till medföljande CD 195 D E L I I I INLEDNING; om utgångspunkt och 199 målsättning 4.1 FÖRELÄSNINGAR I KONSTHISTORIA; om om min obehagskänsla : om dilemmat med alltför många likadana 206 bilder (eller problemet med att inte vara uppmärksam på sin publik) NÄRLÄSNING AV BÖCKER OM AKTEN; 209 om en "obehaglig" och en "icke-obehaglig" bok : om analysen av den obehagliga boken 211 The Nude : om analysen av den behagliga boken 226 The Female Nude NÅGOT FALLER PÅ PLATS; om Nead versus Clark och föreläsningar i konsthistoria 240 v

8 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G ÄNNU ETT STEG NÄRMARE MIN OBEHAGS-KÄNSLA; om konnässörstraditionen och om att se sin publik 4.2 EN SKISS FÖR FORTSATT ARBETE; om modellarbete som en diskurs för konstituering av konstnären D E L I V INLEDNING; om utgångspunkt och 261 målsättning TEXTREFERENSER; om fagfält, metodisk 266 infallsvinkel och forskningsmaterial : om den litteratur som jag har använt för att 272 "bygga berättelsen" om konstakademiernas historia och ge en bild av undervisningen 5.1 EN BERÄTTELSE OM KONSTAKADEMIER; 283 om konstutövning i rennässansens Italien : om begreppet accademia och uppkomsten av 286 akademier : om arbetet med att förändra "konstnärens" 290 status under renässansen : om instiftandet av två officiella konst- 292 akademier : om disegno, en filosofisk-estetisk diskurs om 298 teckning KONSTAKADEMIER OCH TECKNINGS- 302 UNDERVISNING EFTER RENÄSSANSEN; om 1600-talets franska konstakademi : om 1700-talets akademietablering och dess 308 filosofisk-estetiska kontext 5.2 EN BILD AV TECKNINGSUNDERVISNING; 312 om den tidiga franska konstakademins undervisningsmodell : om didaktiskt innehåll i 1800-talets 316 akademiska teckningsundervisning : om akademisk teckning, några kommentarer PARADIGMPERSPEKTIV PÅ TECKNINGSFÄLTET; avslutande resonemang 327 vi

9 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G A V S L U T N I N G AVSLUTANDE REFLEKTION 339 R E F E R E N S E R 349 vii

10 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - B I L D F Ö R T E C K N I N G viii

11 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - B I L D F Ö R T E C K N I N G B I L D F Ö R T E C K N I N G ( om inte annat anges är teckningar och fotografier av Eirin Pedersen) 1."croquis"/ 34x23 cm / blyerts på papper / 1995 (omslag) 2. Gregory Bateson / omslagsfoto från Steps to an i Ecology of Mind (1987) 3. "på huk"/ 33x28 cm / kolstift på papper / "på knä"/ 38x30 cm / kolstift på papper / I N L E D N I N G 5. "fighting for a space of my own"/ 70x100cm / 7 pastellkrita på papper / "min första akt"/ 15x20 cm / blyerts på papper / "händer och fot"/ 65x50 cm / blyerts på papper / "croquis"/ 41x28 cm / blyerts på papper / "meditation över Giacomettis metod"/ 50x65 cm / 31 blyerts och stomp på papper / "croquis: två modeller som rör sig IV"/ 34x50 cm / 37 kolstift på papper / "liten vit fyrkant"/ 46x61 cm / olja på duk / D E L I 12. "croquis: fot"/ 29x42 cm / blyerts på papper / "croquis: huvud"/ 29x42 cm / blyerts på papper / ix

12 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - B I L D F Ö R T E C K N I N G 14. "croquis: kropp"/ 42x29 cm / blyerts på papper / "croquis: rörlig modell"/ 34x50 cm / kolstift på papper / "händer och stol"/ 65x50 cm / blyerts på papper / D E L I I 17. "croquis: två modeller som rör sig III"/ 34 x54cm / / kolstift på papper / "The Women s Life Class"/ Alice Barber Stephens (1879 / Foto: Pennsylvania Academy of the Fine Art 19. Material från anatomikurs (1992) / Statens Kunstakademi v/ Calina Yttredal 20. Från Människan i fokus (1966) s. 211 / / Almqvist & Wiksell:Stockholm 21. Från Encyclopédie, ou dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers / Planch VII / / Diderot et d Alembert (1772) 22. "Studier av mänskliga ögon och ögonbryn"/ / Charles Le Brun / Musée du Louvre, Paris (G.M. 6759) D E L I I I 23. "atleter i St. Petersburg"/ fotografi / "Ephebe av Kritio"/ c. 480 f. K "Apollo av Piombino"/ c. 490 f.k Gammal kvinna som tvättar sina fötter / etsning / 219 /Rembrandt 27. "croquis: fem gånger två minuter"/ 42x59 cm / 233 / blyerts på papper 28. "både kvinna och man"/ 64x52 cm / blyerts 248 på papper / 1987 x

13 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - B I L D F Ö R T E C K N I N G D E L I V 29. "parafras på frontespis ACADEMIA LEONAR 259 DI VICI"/ silver och blod på ikongrunderad träplatta / / 30x30 cm / "sommarträdgården i St.Petersburg"/ 262 / fotografi / "staty i Danmark"/ fotografi / "blindteckning"/ blyerts på papper / 42x59 cm / "Målarakademi"/ gravyr av N. Dorigny efter Carlo 283 Maratta / Foto: Courtesy Trustees of the British Museum 34. "En målares akademi i Rom"/ gravyr ( ) / 312 / Foto: The Metropolitan Museum of Art, New York 35. "Ansiktsdelar från Apollo Pythian"/ gravyr av 318 Gérard Audran (1683) / I Les Proportions des corps humain Bibliothèque Nationale / cliché Bibliothèque Nationale de France, Paris 36. "Gipsmodeller från Åbo ritskola"/ Willner-Rönnholm 318 (1996): Konstnärsslit och vardagsdröm. Åbo Ritskola s "frontespis ACADEMIA LEONAR DI VICI"/ gravyr / 335 / Foto: Museum of Art, Rhode Island School of Design A V S L U T N I N G 38. "a space of my own"/ 70x100 cm/ pastellkrita på papper / "urdhvayoni"/ 27x22 cm / blyerts, kol och vit grund på pannå / xi

14 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - B I L D F Ö R T E C K N I N G xii

15 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - F Ö R O R D FÖRORD Jag vill först tacka min huvudhandledare Halina Dunin-Woyseth för att hon trott på mig och varit ett stöd för mig genom hela avhandlingsprocessen, något som säkert inte alltid varit lätt. För att överhuvudtaget kunna påbörja mitt arbete behövde jag en person som trodde på mig och på min möjlighet att genomföra projektet, den personen har varit Halina. Jag är speciellt tacksam för att hon låtit min process ha sin gång, så att jag kunnat göra mina misstag och lära av dem. När jag har behövt henne har hon varit där. Jag vill också tacka mina många andra hjälpare: min andra handledare Sigmund Ongstad för att han givit mig fagligt motstånd och goda råd, och för att han stått löpet ut. Lena Månström för att hon hört på mig, sett ting, diskuterat med mig och uppmuntrat mig - och inte minst hjälpt mig med att få en dialog med min egen text. Jag vill också tacka Norges Forskningsråd för att de gav mig stipendium som gjorde det möjligt att sätta igång med projektet och Arkitekthøgskolen i Oslo för att de vid en tidpunkt gjorde det möjligt att fortsätta och vid en annan att avsluta. Ett tack också till Jan Sæther och Jaroslav Kozlowski för att de ville ha mig som elev; Hanne Wilhjelm för att hon ställt upp som hjälpande läsare i en period när jag hade ont om tid och behövde konkreta råd och praktisk hjälp.tack till min dotter, Ragnhild Pedersen som hjälpt mig med bildbearbetning och design, och till Helga Eriksen, Sigrid Øyrehagen och Tom Gundersen för de läst min text, kommenterat den och inte minst, funnits till hands både med uppmuntran och med pengar när det har behövts. Tack till xiii

16 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - F Ö R O R D Eva Rygg, Berit Skorpen, Ingeborg Hatlem och många andra för ekonomiskt bistånd och vänskap och till personalen på biblioteken på Kunsthøgskolen i Oslo avd. Statens Kunstakademi och Arkitekthøgskolen för deras tålamod med mina långa låneperioder. Och till slut ett tack till Hector LiKanleo för att han gjorde så att jag höll fast i avhandlingsarbetet, oavsett vad som än annars hände. O M A V H A N D L I N G S T E X T E N : Min avhandling har behövt en lång tid för att bli till; jag har arbetat aktivt med den under minst fem år. Den behövde speciell födelsehjälp och min viktigaste hjälpare i det arbetet har varit Lena Månström. Utan hennes arbete med att göra min text till svenska, hade det varit betydligt svårare för mig att kunna avsluta avhandlingsarbetet. Lena kom till min hjälp vid en tidpunkt när jag hade gått vilse i orden och de enskilda meningarna och var desperat för att jag inte hade ett modersmål längre; hennes arbete gjorde det möjligt för mig att komma i kontakt med min egen text. Trots Lenas arbete, finns det norska ord i min text. Jag har praktiserat svorsk så länge att svenska och norska blivit ett språk för mig. Några norska ord har jag därför inte velat ge från mig, eftersom det inte finns ett lika bra ord på svenska. Jag har inte markerat dem i texten, utan låtit dem ingå som om de vore svenska. Fag: Det handlar om den innehållsmässiga aspekten av en profession, yrke, hantverk eller disciplin. Ibland är det detsamma som "ämne" och ibland "professionell", men absolut inte "fack"; det engelska subject ligger nog nära. I texten förekommer det som fagområde, faglig, hovedfag, fagligt innehåll, fagfält, kunstfag, kunstfaglig. Förhoppningsvis hjälper kontexten till med betydelsen. Kunstfaglig forskning: På engelska motsvaras det av practice-based research. Jag har inte lyckats finna ut om det finns ett motvarande fagbegrepp på svenska, så jag har använt det norska. Erkjennelse: Det är det man får när erfarenhet reflekteras, ett ord som jag inte funnit någon svensk motsvarighet till. Ibland ligger "insikt" nära erkjennelse, ibland "kunskap". På norska sätts det i relation till resultat av "tankemessig bearbeiding av erfaringer; komme till sannhetserkjennelse". xiv

17 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - F Ö R O R D S P R Å K V A S K? Eirin hade länge talat om att hennes text så småningom skulle behöva språkvaskas. När det började bli aktuellt kändes det naturligt för mig att ta mig an det. Jag hade ju följt Eirins tankar och text genom åren och trodde att jag visste ungefär vad jag gav mig in på. Det visade sig att jag faktiskt inte alls hade förstått vad det skulle innebära. Vaska på svenska tvätta, göra rent vad kan det innebära i samband med text? Jag har bytt mängder av för till av, massor av om till på och otaliga att till som. Jag har skrivit om oräkneliga inte bara utan även. Jag har tagit bort högvis att således, emellertid och ikke, ändrat en mängd det till den och jag har grubblat över möjliga bra svenska ord för klönete, dröfting, erkännelse och betimligt. Jag har rumsterat en hel del i texten, men kan man egentligen säga att jag har rengjort den? Texten har vandrat mellan oss ett antal gånger, jag har ändrat, Eirin har ändrat, ibland tror jag att hon har ändrat tillbaka det ser bättre ut på norsk!? För det mesta har vi blivit överens (vi tror båda att vi fått som vi vill). Ur turerna fram och tillbaka har så småningom innehållet stigit fram allt tydligare. Så slår det mig att det kanske inte alls är rengöring det handlar om, det kanske är vaska, som i vaska guld! Tillsammans har vi vaskat fram det språk som nu bär Eirins fölelser, dröftingar, undringar och konklusioner. Det är vad språkvask handlar om! Numera undrar min familj varför jag har övergått till att prata en helt ny dialekt. Min dotter säger att jag har lyft ut språk ur Eirins text och satt in det i mitt huvud! En arbetsskada som jag tar med nöje, det har varit fantastiskt att få ha en liten, liten del i Eirins arbete. Tack Eirin, för förtroendet. Lena Oslo oktober 2004 Eirin Marie Solheim Pedersen xv

18 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - F Ö R O R D xvi

19 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - A N S L A G ANSLAG It has been said so often, we should not strive for limitation, but for liberation. We should not condemn anything without first making a determined effort to discover life. It is better to believe the dead living, than the living dead. If only once "på huk" (33x28 cm) 4. "på knä" (38x30 cm) 1 Wassily Kandinsky (okänd referens) 1

20 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - S A M M A N F A T T N I N G 2

21 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - S A M M A N F A T T N I N G SAMMANFATTNING Teckning efter modell är utgångspunkten för avhandlingen. Den handlar om mitt arbete med att utveckla ett diskusivt språk, som också är personligt, och om min undersökning av modellteckning utifrån ett kontextuellt, diskursivt och paradigmatiskt perspektiv. Ett viktigt metodiskt grepp för avhandlingstexten är redogörelse. Avhandlingen kan förstås i ett grundforskningsperspektiv och jag ställer grundläggande frågor om konstnärligt arbete inom en akademisk diskurs (forskningsbaserad konst). I avhandlingen behandlas frågeställningar som sträcker sig från artikuleringen av ett kunskapsteoretiskt perspektiv (kommunikationsteori och semiotik), via erövrandet av teoretiska begrepp (kontext, diskurs, paradigm) och metoder för analys (observerande deltagande, textanalys, användnng av historiska fakta) till forskarsubjektets positionering i texten (det observerande självets postion). Avhandlingen består av en inledning, fyra delar och en avslutning. De fyra delarna ( I-IV) kan ses som spår, som följts till ett temporärt uppehåll. De olika delarna har, liksom avhandlingen som helhet, en bild, ett citat och en överskrift som devis (deviserna hänvisar till utgångspunkten för texten och sammanfattar vad den handlar om). Avhandlingstextens skriftlig del kompletteras av ett bildmaterial, som i huvudsak är mitt eget (teckningar och fotografier). Det egna bildmaterialet kommer från min hovedoppgave och från det "fältarbete", som jag genomförde på Statens Kunstakademi i Oslo under mitt doktorgradsprojekt. Materialet presenteras dels som tryckta bilder och dels digitalt på en medföljande CD-ROM. De digitala teckningarna är uttryck för min visuella reflektion över teckning efter modell. Bildmaterialet knyter an till det underliggande temat för avhandlingen - konstitueringen av ett skapande subjekt. 3

22 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - S A M M A N F A T T N I N G Textens delar uttrycker olika former för positionering, i Inledningen är positionen generell och personlig, i Del I är den kunskapsteoretiskt orienterad. Del II, Del III och Del IV har begreppen kontext, diskurs och paradigm,som utgångspunkt för undersökningen av arbete med modell. Begreppen skall förstås som "kommunikationsrum" och tillsammans med matchande metoder (fältarbete, dekonstruktion (närläsning) och undersökning av historiska fakta) använder jag dem för att markera en analytisk position i förhållande till ämnet. I avslutningen är positioneringen åter personlig, med både ett retrospektivt och ett framåtblickande perspektiv. I inledningen presenteras målsättning och frågeställningar, samt den personliga och fagliga bakgrunden för projektet. Det är speciellt betydelsen av mitt hovedfagsprojekt som här lyfts fram, eftersom det har fungerat som ett förprojekt för formuleringen av doktorgradsprojektets frågeställningar. Även hovedfaget hade teckning efter modell som utgångspunkt och det var mitt första kunstfagliga projekt. Inledningen avslutas med en redogörelse för skrivprocessen, för att ge en bakgrund till den djupt personliga infallsvinkel som jag har valt för avhandlingstexten. Del I utgår från mitt behov av kunskapsteoretisk avklaring. Där redogör jag för mitt arbete med att förkasta det positivistiskt färgade forskningsideal, som jag tyckte mig möta inom den kunstfagliga diskursen och för mitt arbete med att bli teoretiskt talande. Det sistnämda har inneburit att etablera ett kommunikationsteoretisk och semiotiskt perspektiv, baserat på Gregory Batesons, Michel Foucaults och Thomas S. Kuhns tänkande. Del I avslutas med att jag dryftar paradigmbegreppet som ett teoretiskt redskap för att analysera grundläggande förändringar inom konstfältet. Del II har en konceptuell vinkel till modellteckning. Delen börjar med ett avklarande avsnitt, där jag positionerar mina både kunstfagliga projekt inom den konceptuella riktningen inom konsten. Med utgångspunkt i det "fältarbete" jag har gjort i en konstnärlig utbildningskontext, gör jag sedan en metodologisk reflektion över att använda "sig själv" som kontext för information. Så kommer en essayistisk reflektion, som tar utgångspunkt i teckningssalen som en kontext för centrala kulturella fenomen. Jag fokuserar i det avsnittet på skelettet, muskelmannen och leddockan, som kvardröjande reliker i aktteckningens lärorum, och på blickens betydelse. Delen avslutas med en redogörelse för den teoretiska utgångspunkten för mitt arbete med teckning och modell. Teckning blir här sedd som en kontext för avgränsning och subjektkonstituering och baseras på Donald Winnicotts förståelse av mellanrummet och Gregory Batesons en skillnad som gör en skillnad. Min visuella reflektion presenteras på en medföljande CD-ROM. 4

23 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - S A M M A N F A T T N I N G I Del III är det mitt obehag med den kvinnliga akten, som är utgångspunkt för min analys. Jag intar en diskursiv vinkel till temat genom att göra närgångna analyser av några "texter" om akten (föreläsningar och böcker), för att på så sätt undersöka orsaken till min känsla. Genom min dekonstruktion visar sig aktgenren som en sexualiserad och könad diskurs och en diskurs för konstituering av ett paradigmatiskt manligt subjekt. Orsaken till mitt obehag har sin grund i en avvisning av kvinnor (mig) som skapande subjekt. Delen avslutas med en skissartad formulering av en teoretisk infallsvinkel till ett fortsatt arbete med aktteckning / kroppen. Utgångpunkten för Del IV är ett historiskt perspektiv på teckning efter modell. Mot bakgrund av Kuhns paradigmbegrepp ser jag på förhållandet mellan aktteckning, etableringen av konstakademier och konstitueringen av konstnärer som en egen yrkesgrupp (skiljd från hantverkare). Texten är baserad på forskning inom området och har en narrativ karaktär. Eftersom jag uppfattar teckning av människokroppen och instiftandet av konstakademier, som historiskt situerade kontexter för konstitueringen av konstnären, ser jag annekterandet och utvecklingen av teckning som ett specifikt kunskapsfält för konstnärer. För mig gör den förståelsen uttalandet "teckning ligger bakom all konstutövning" meningsfullt. I Del IV redogör jag också för det didaktiska innehållet i konstakademiernas aktundervisning och diskuterar det sedan i förhållande till egna erfarenheter. Avslutningsvis dryftar jag förändringar inom aktteckningsdiskursen i ett paradigmatiskt perspektiv. I avslutningen tar jag utgångspunkt i "avhandling" som en diskurs för erkjennelse och gör en personligt färgad reflektion över det jag lärt genom avhandlingsarbetet; över de olika spår som jag följt och det som jag inte haft möjlighet att gå närmare in på, men som ändå funnits i ytterkanten av arbetet (genusaspekten). Till slut skissar jag några möjliga riktningar för mitt fortsatta arbete med teckning. 5

24 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - S A M M A N F A T T N I N G 6

25 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N L E D N I N G INLEDNING 5. fighting for a space of my own 7

26 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N L E D N I N G 8

27 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N L E D N I N G A woman is mute within our culture in that when she speaks she speaks as a man 2 POSITIONERING; om målsättning, bakgrund och frågeställningar, samt en redogörelse för skrivprocessen 1.0 EN BÖRJAN; om perspektiv och målsättning med mitt doktorgradsprojekt Min doktorsavhandling ingår i ett större personligt projekt, som handlar om att avklara vad konstnärligt arbete kan vara för mig. Jag tänker mig att mitt djupt personliga projekt också är av professionellt intresse 3 och med utgångspunkt i mitt intresse för teckning efter modell och för akunder-visning, vill jag med detta doktorgradsprojekt, liksom med mitt hovedfags-projekt, bidra till diskussionen om förhållandet mellan akademisk forskning och konst. Jag ser mina projekt som försök att reda ut om en konstnärlig och en vetenskaplig vinkling till ett ämne, låter sig förenas inom ramen för det jag benämner forskningsbaserad konst 4. Sedan mitt doktor-gradsprojekt i hög grad är riktat mot konstvärlden 5 är det i det perspektivet ett försök att undersöka om en doktorsavhandling kan ses som ett verk och accepteras som konst. Mitt projekt är följaktligen en undersökning av vad som kan tillåtas inom ramen för kunstfaglig forskning 6, men också ett försök att positionera 7 ett 2 Einzig, Barbara red. (1996): Thinking about Art. Conversations with Susan Hiller s. xiv not 11 3 Eftersom jag beviljades, som en av de första i Norge med konstnärlig bakgrund, ett tre-årigt doktorgradsstipend av Norges Forskningsråd kan det tyda på att mitt projekt ansågs ha fagligt intresse. 4 Med begreppet forskningsbaserad konst menar jag ett koncept som omfattar någon form av akademiskt orienterad text och konstnärligt arbete. Både mitt doktorgradsprojekt och mitt hovedfagsprojekt har denna struktur och projekt hänvisar här till den arbets- och tankeprocess som ligger bakom arbetet med ett konkret "verk". Mitt hovedfagsprojekt är utfört på hovedfagsnivå, och "verket" bestod av en utställning av teckningar och en uppsats - hovedoppgaven (se mer om den i avsnitt 1.0.2). På motsvarande sätt kallar jag denna avhandlingstext, det konstnärliga arbetet och den tanke- och arbetsprocess knuten till genomförandet av doktorgraden för doktorgradsprojekt. 5 Jag baserar min förståelse av begreppet "konstvärld" på Solhjells definition. För en utförlig definition se avsnitt Kunstfaglig forskning är den norska beteckningen på det som i Storbritannien kallas practice-based research, dvs forskning inom estetiska ämnen. 7 För en definition om positioneringsbegreppet se not 12 9

28 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N L E D N I N G sådant arbete inom både en akademisk och en konstnärlig kontext, således både som avhandling och som konstverk. Jag har medvetet positionerat mitt projekt i förhållande till konstvärlden, eftersom jag är konstnär 8, om än en något otraditionell sådan, eftersom jag också har en gedigen akademisk utbildning 9. Jag är intresserad av teori och teoretisk reflektion, och vill arbeta med bild och text. Andra inom det kunstfagliga fältet har det inte nödvändigtvis på samma sätt; det finns många infallsvinklar 10. Fördelen med ett så oetablerat fagområde, som det kunstfagliga, är att gränserna inte är dragna, varken teoretiskt eller metodologiskt. Möjligheterna till faglig utprovning är därför stora. Med mina två kunstfagliga projekt har jag velat undersöka om de skiljelinjer som en gång drogs mellan konst och vetenskap är relevanta också idag. Inom ramen för den crossover-kultur som vi lever i, frågar jag om det är möjligt (och/eller önskvärt) att upprätthålla dessa gränser. Kanske är gränsdragningen mellan epistemologi och estetik, den "arbetsdelning" mellan vetenskap och konst som engång drogs, inte längre giltig. Debatten om kunstfaglig forskning har ännu inte kommit så långt i Norden, i Storbritannien har den pågått sedan begynnelsen av talet 11. Hur det än är med svaren, så menar jag att det inom ramen för ett kunstfagligt projekt är viktigt att ställa dessa frågor, det är också befogat att undersöka de kriterier som gränsdragningen mellan konst och vetenskap grundas på. Då kunstfaglig forskning är ett fagområde under uppbyggnad har grundläggande frågor av teoretisk och metodologisk art knappt hunnit ställas, än mindre besvaras. Därför blev det helt nödvändigt för mig att reda ut problemställningar som handlar om kunskapsteoretiskt perspektiv, metodiska infallsvinklar och begreppsanvändning. Mitt projekt måste därför förstås i relation till en grundforskningskontext, något som avhandlingens omfattning också måste ses i förhållande till. Ur det perspektivet har det också varit nödvändigt för mig att ställa frågor om genren "akademisk doktorsav-handling" och om begreppet "text" 12. Jag ställer frågan om hur subjektiv en avhandlingstext kan vara; går det att referera till känslor, inre bilder, förnimmelser och samtidigt vara inom en akademisk diskurs? Jag har också frågat i hur hög grad författarsubjektets process kan vara närvarande inom denna genre, genom att låta 8 För en närmare diskussion om vad som är konst och vem som är konstnär se de Duve, Thierry (2003): Kant efter Duchamp och Vilks, Lars (1999): Det konstnärliga uppdraget? En historia om KONSTHISTORIA, KONTEXTKONST och DET METAFYSISKA ÖVERSKOTTET. 9 Jag har en filosofie kandidatexamen från Stockholms Universitet (1976) bestående av socialantropologi, etnologi och religionshistoria. När jag avbröt mina akademiska studier i Sverige hade jag blivit antagen till forskarutbildningen i socialantropologi. 10 För en presentation av några andra kunstfagliga projekt på doktorgradsnivå i Norge se Dunin-Woyseth, Halina (2003b): Faglig relevans. Ett møte med fem forskere fra de skapande og utøvende fag. 11 Dunin-Woyseth, Halina (2003a): A continuum from scientific Research to Creative Practice? Noen tanker omkring forskning i skapende og utøvende fag. 12 En diskussion om genre- och textbegreppen finns i kapitel 2, avsnitt

29 O M T E C K N I N G, T E C K E N, T E X T O C H T E O R I - I N L E D N I N G mina egna skriv/arbets-och tankeprocesser synliggörs. På ett mer generellt plan frågar jag därmed om genren avhandling kan användas för personlig positionering 13 och som ett redskap för erkjen-nelse. Om avhandling kan förstås som "text" i utvidgad betydelse har också varit en viktig frågeställning, och jag frågar om konstnärligt arbete kan ingå som en självständig del av avhandlingstexten genom att låta mina egna teckningar ingå som visuell reflektion och inte enbart som illustration till skriften. Arbetet med den här avhandlingen kan liknas vid ett arkeologiskt arbete i Foucaults anda, eller som en nödvändig form av städarbete; ett arbete som inte främst har handlat om att göra rent, utan mer om att leta fram, sortera bort och bestämma vad som kan vara användbart. Detta arbete har kanske främst varit knutnet till den "positivistiska forskningstraditionen" och handlat om att klargöra grundläggande föreställningar om vad vetenskapligt arbete kan vara, till forskarens position i förhållande till detta arbete och till vad en avhandling är. Jag har tänkt om arbetet som att städa bort en del mentala och känslomässiga spöken" hos mig själv. Att fördriva dessa har samtidigt betytt att artikulerat en ny kunskapsteoretisk utgångspunkt för mig själv och för mitt vidare kunstfagliga arbete. I förlängningen av städarbetet tog arbetet med att tillägna mig teoretiska begrepp, analysmetoder och praktisk skrivfärdighet vid. Jag blev då tvungen att förhålla mig till frågan om hur en akademiskt hållbar text blir till, vad det innebär att skriva en text när jag stod utan både personligt och professionellt språk. Jag påbörjade mitt doktorgradsprojekt med en medvetenhet om jag led av en form av "diskursiv stumhet" och när författandet av avhandlingstexten skulle ta vid, insåg jag att jag var språklös på ett sätt som övergick min fattningsförmåga. Arbetet med att finna en faglig begreppsapparat och ett personligt språk, som kunde göra det möjligt att förmedla mina tankar, insikter och reflektioner har därför varit avhandlingsarbetets centrala punkt. Reflektionen runt min språklöshet gjorde mig uppmärksam på att mitt språkliga projekt måste förstås i ett större sammanhang; det var inte bara relaterat till min personlig historia, utan också till könsproblematik och faglig 13 Positionering har med konstruktionen av subjektivitet att göra och är ett sätt att visa att det skrivande subjektet kan inta olika positioner, i sin text såväl som utanför den. Positionering är av relationell karaktär, dvs den uppstår i förhållande till något som yttras. Genom att positionera sig själv positionerar man också de andra och vice versa. Positionering uttrycker i en triadisk uppfattning av yttringen (utsagan) var den yttrande befinner sig. Den som yttrar sig måste alltid balansera yttringens form (struktur) med dess innehåll (referenselement) och dess användning (handling). Ongstad skriver att det alltid varit enklare i den analytiska och pedagogiska forskningen, att hantera referenspositionering (det-positionering eller det epistemologiska [kunskaps-] aspektet) och handlingspositionering (du-positionering eller det etiska [handlings-] aspektet) än självpositioneringen (som är den emotionella positioneringen eller den estetiska aspekten). Självpositionering är en positionering där "selvet gis prioritet som kommunikativt fokus". Harré, Rom och Luc van Langenhove (1991): Varieties of Positionering; Ongstad, Sigmund (1997a): (Post)moderne selv-posisjonering og didaktikk. Om semiotiske tegntriader som didaktisk og vitenskapsteoretisk utfordring och (1999): Vad är positioneringsanalys? 11

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Estetiska läroprocesser

Estetiska läroprocesser Estetiska läroprocesser Erfarenheter från olika uppdragsutbildningar i Estetiskt lärande som kunskapsväg inför RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska lärprocesser 2011-2012 På väg Varför tematisk

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Vietnamesisk konst - teknik

Vietnamesisk konst - teknik Vietnamesisk konst - teknik ett förstudium till lektions upplägg PM, Examensarbete i Konst 20p Yen Le Hoang, BI4 VT, Konstfack 2009 Innehållsförteckning 1.1 Bakgrund och Syfte s. 3-4 1.2 Frågeställning

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27

FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV 27 FORSBERGS SKOLA DISTANSKURS DISTANSKURS BREV BREV 27 POCKETBÖCKER Här kommer ett axplock av gamla, nya, svenska och utländska pocket. Olika formspråk och olika titlar. Den första pocketboken kom ut i England

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Allmän studieplan för doktorsexamen i spanska Dnr U 2013/29 Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den xx-xx-2013. Studieplanen kompletteras med följande

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer