Håller Anna på att bli dement?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håller Anna på att bli dement?"

Transkript

1 FoU-rapport Håller Anna på att bli dement? Faktorer som kan ha orsakat beteendeförändringar hos vuxna med Downs syndrom och hur omgivningen tolkar dessa Anne Thinesen-Grönmark Handikapp & Habilitering

2 Det kinesiska tecknet på rapportens omslag heter biàn och betyder att förändras. Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Anne Thinesen-Grönmark och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Håller Anna på att bli dement?

4

5 Sammanfattning År 1999 startades ett projekt inom Handikapp & Habilitering, Stockholm läns landsting, vars syfte var att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom. Framför allt var man intresserad av att kartlägga förekomsten av tidig demensutveckling. Jag anställdes i projektet för att testa de personer som anmälts till projektet och därefter tillsammans med projektledaren göra bedömningar om personerna verkade inne i en demensutveckling eller inte. Vart efter jag gjorde testningarna dök en hel del frågor upp hos mig. Diagnosen demens verkade inte så enkel att ställa och många faktorer tycktes påverka omgivningens tolkning av förändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Denna rapport har tillkommit på grund av intresset av att söka svar på dessa frågor och är fristående från det ursprungliga projektet. Syftet med min rapport är att med utgångspunkt i det insamlade materialet undersöka hur omgivningen tolkar beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Syftet har delats in i tre övergripande frågeställningar. Finns det 1. hälsorelaterade, 2. psykologiska och 3. sociala faktorer som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? Instrumenten som använts vid datainsamlingen är dels ett kanadensiskt testmaterial, Dementia Scale for Down syndrom (DSDS), dels ett eget bedömningsinstrument som är en modifierad variant av Mini Mental Test och dels egna fältanteckningar. Mina data består av testningar och intervjuer som gjorts på sammanlagt 43 personer, 22 kvinnor och 21 män. Databearbetningen är inspirerad av Grounded Theory, vilket är en lämplig metod när man har ett stort datamaterial som man vill närma sig förutsättningslöst. Personerna delades in i följande tre grupper: Demens, Misstänkt-demens och Icke-demens. I demensgruppen finns fem individer, i Misstänkt- och Ickedemensgrupperna finns vardera 19 personer. Resultatet visar att det inte var så många som förväntat, med tanke på åldersfaktorn, som var inne i en demensutveckling. En fråga i DSDS, fråga 12 som handlar om att personen blivit mer irriterad, uppjagad eller ångestfylld, visade sig vara en viktig differentialdiagnostisk fråga som fångar in diffusa beteendeförändringar som oroar omgivningen. Slutsatsen blir att hälso-, psykologiska och/eller sociala faktorer i många fall ligger bakom förändringar hos individen. När dessa faktorer inte uppmärksammats och beaktats har detta medfört att omgivningen har tolkat förändringarna som om de handlar om en begynnande demens. Denna tolkning kan till viss del förklaras av förväntningarnas makt, då det såväl i litteraturen som rent allmänt talas om att demens är vanligare hos personer med Downs syndrom och att debuten sker i en yngre ålder än hos normalbefolkningen.

6 Författarens förord Denna rapport har tillkommit mot bakgrund av mitt tidigare arbete i det så kallade Downs syndromprojektet, år , vars syfte var att studera hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom. I anmälan till studien betonades särskilt att man vet att depression och Alzheimers sjukdom är vanligare bland personer med Downs syndrom än hos den övriga befolkningen men att man för närvarande inte vet hur vanligt det är. Arbetet i projektet genererade många frågor hos mig. Någon studie av svenska förhållanden när det gäller vuxna med Downs syndrom och demens har mig veterligen inte publicerats. Jag ville därför söka svar på mina frågor och lämna mitt bidrag till ökade kunskaper i ämnet. Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Britta Högberg, fil dr och forskningsledare vid FoUU- enheten i Stockholms läns landsting, som hela tiden trott på att jag skulle ro den här rapporten i land. Handledningssamtalen har varit till ovärderlig hjälp i forskningsprocessen. Tack också till FoUU-enheten som bidragit med medel för att rapportskrivandet skulle bli möjligt. Jag vill också tacka logoped Camilla Gustafsson och specialpedagog Inger Sigfridsson Dahlberg och för att de läst igenom råmanuset och kommit med många värdefulla synpunkter. Ett tack också till min man Olle Grönmark och min son Johan Grönmark som varit till stor hjälp när det gäller den kvantitativa delen av databearbetningen. Tack också till mina nuvarande och mina före detta arbetskollegor som stöttat och peppat mig under denna mödosamma resa. Sist men inte minst ett varmt tack till alla de personer som ingår i min studie och deras personal och anhöriga som så generöst släppt in mig i sin tillvaro och tålmodigt svarat på alla frågor och medverkat i test och intervjuer. Sollentuna den 20 juli 2005 Anne Thinesen-Grönmark Leg. psykolog

7 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...6 Syfte...9 Metod...10 Beskrivning av instrumenten som använts vid datainsamlingen DSDS Downs syndromprojektets eget bedömningsinstrument Anteckningar och observationer Datainsamling Data Databearbetning Steg Steg Steg Steg Steg Steg Resultat...17 Inledning Beskrivning av de testade personerna Jämförelse mellan grupperna Demens, Misstänkt-demens och Icke-demens vad gäller hälso-, psykologiska och sociala faktorer Hälsofaktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Grupperna akuta och icke-akuta Hälsofaktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Fallbeskrivningar Tage Mia Faktorer som kan ha orsakat förändringar hos akutgruppen och hur omgivningen tolkar dessa Reversibel demens Fråga 12 i DSDS - en viktig differentialdiagnostisk fråga som fångar in diffusa beteendeförändringar som oroar omgivningen Förändring på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos gruppen med Misstänkt-demens Petra... 33

8 Förändring på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos Demensgruppen Per Förändringar på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos ID-gruppen Förändringar på de övriga frågorna i DSDS Att bedöma demensutveckling - Sammanfattning och analys av resultaten Metoder för att bedöma demensutveckling Faktorer som kan ligga bakom beteendeförändringar Diskussion...46 Referenser...50 Bilagor

9 Inledning Denna rapport handlar om beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Studien belyser vilka faktorer som kan ha orsakat förändringarna, hur omgivningen tolkar dessa och hur man kan bedöma demensutveckling. Som en följd av bland annat samhällets sociala och medicinska insatser är medellivslängden för personer med Downs syndrom idag cirka 57 år. I början av talet var den två till tre år och så sent som på 1970-talet var den 34 år. Att livslängden fortfarande är kortare än inom normalbefolkningen har visat sig till största delen bero på tidigt insjuknande i Alzheimers demenssjukdom. Olika internationella studier har hittills visat att en anmärkningsvärd stor andel av personer med Downs syndrom utvecklar denna demenssjukdom. Jämfört med andra som får Alzheimers sjukdom drabbas de vid tidigare ålder samt utvecklar ett snabbare sjukdomsförlopp. Åldrande när det gäller utvecklingsstörda har länge varit ett föga känt område. Björkman m.fl. 1 beskriver att Lindrigt utvecklingsstörda personer som levde med släktingar försvann i den allmänna befolkningen och deras åldrande och ålderdom betraktades som naturliga medan de måttligt och gravt utvecklingsstörda i allmänhet var omhändertagna på institutioner, där den genomsnittliga livslängden var betydligt kortare än i den övriga befolkningen. Tidiga tecken på åldrande uppmärksammades i allmänhet inte som sådana på institutionerna, uppmärksamheten låg där i stället på beteendestörningar som inte betraktades ur ett åldrandeperspektiv. Under det senaste årtiondet har åldrandeprocessen hos utvecklingsstörda alltmer uppmärksammats internationellt men någon studie av svenska förhållanden har hittills inte publicerats. År 1998 tog Dr Arna Oskarsdotir, geriatriker på Huddinge sjukhus, kontakt med omsorgsöverläkare Monica Björkman för att inleda ett samarbete om Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom. Monica Björkman visste sedan tidigare, genom sitt arbete som omsorgsöverläkare, att det förekommer demensutveckling hos personer i gruppbostäder och föräldrahem eftersom hon under senare år ofta hade fått frågor kring detta tema. Hennes erfarenhet är att det finns ett stort intresse och mycket farhågor bland personalen och kanske ännu mer hos föräldrar till personer med Downs syndrom. 1 Monica Björkman m.fl., Tidig demensutveckling och Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom i Stockholms län (Stockholm, 2000) s. 1. 3

10 Medel söktes därför hos Handikapp & Habiliterings FoUU-enhet för att genomföra en studie vars syfte var att kartlägga faktorer som kunde hänga samman med insjuknande i Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom. Man ville även försöka att närmare precisera insjuknandeåldrar och förlopp. Tanken var också att de personer som uppvisade tecken på begynnande sjukdom, det vill säga hade förlorat förmågor de tidigare haft, skulle erbjudas en fullständig utredning vid Huddinge sjukhus geriatrisk klinik. Sommaren 1999 gick en inbjudan ut till anhöriga/gode män till vuxna personer med Downs syndrom som bodde i Stockholms län, se bilaga 1. De fick anmäla intresse för att delta i en studie vars syfte var att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna personer med Downs syndrom. I inbjudan framhölls att av särskilt intresse var att samla information om depression och tidig demensutveckling/alzheimers sjukdom. Intresseanmälan distribuerades till gruppbostäder och till de sex habiliteringscentren för vuxna för vidare befordran till godemän/anhöriga. Det finns inte längre något centralt register över utvecklingsstörda personer i länet så man kunde inte vara säker på att alla gode män/anhöriga fick kännedom om projektet. Totala antalet personer inom gruppen vuxna med Downs syndrom i Stockholm län uppskattades till cirka 300 av dr Monica Björkman. Det kom snabbt mer än 150 anmälningar om att man önskade delta i studien. Flera svar åtföljdes av brev eller telefonsamtal från oroliga anhöriga/gode män/personal, som ville att den som stod under deras uppsikt snabbt skulle få komma till en undersökning eftersom man var orolig för personen. Man tyckte att personen hade förändrats och undrade vad det betydde. När intresseanmälan skickades ut var följande personer knutna till projektet: projektledare Monica Björkman och specialpedagog Inger Sigfridsson Dahlberg samt dr Arna Oskarsdotir. I början av hösten -99 flyttade Arna Oskarsdotir till Island och i och med detta upphörde samarbetet med Huddinge geriatriska klinik. Tanken hade från starten varit att det även skulle medverka en psykolog i studien och jag anställdes i november -99. Min uppgift i projektet var att testa de personer som anmälts och att därefter tillsammans med projektledaren göra bedömningar om personen verkade vara inne i en demensutveckling. Om så var fallet såg vi till att de fick lämplig hjälp. Testresultatet skulle bilda en baslinje där man kunde se hur personen har fungerat kognitivt, före eventuella förändringar. Baslinjen är även till nytta för de personer som idag inte uppvisar några förändringar. Den kan då användas som en sorts referenspunkt om en person längre fram skulle förändras på ett sätt som skulle ge upphov till misstanke om en begynnande demensutveckling. 4

11 I februari år 2000 var förarbetet klart och vi kunde sätta igång med testningarna av de anmälda personerna. Under tiden som projektet pågick kom det in nya anmälningar om att delta och mot slutet av projekttiden var drygt 160 personer anmälda. En första delrapport 2 sammanställdes av Björkman m.fl. inför att Monica Björkman skulle medverka i en konferens i Seattle i september år Vart efter jag gjorde testningarna dök en hel del frågor upp hos mig. Hur påverkar faktorer som uppväxt, grad av utvecklingsstörning, nätverk, boendeform personens nuvarande funktionsnivå? Jag började också undra över hur omgivningen tolkade utvecklingsstördas åldrande. Diagnosen demens verkade inte så enkel att ställa och många faktorer tycktes påverka omgivningens misstanke om att en person var inne i en demensutveckling. Föreliggande rapport har tillkommit på grund av detta intresse av att söka svar på dessa frågor och är fristående från det ursprungliga projektet. Jag har använt de testdata jag samlade in under projekttiden. En stor del av de data som ligger till grund för rapporten består dessutom av anteckningar som jag började göra fortlöpande då tolkningen av demensmisstanken visade sig vara betydligt mer sammansatt än vad jag antog från början. Jag har fått egna medel av FoUU-enheten inom Handikapp & Habilitering för att analysera de faktorer som kan tänkas påverka omgivningens bedömning av demens och åldrande hos personer med Downs syndrom. Det är resultaten av den studien som presenteras i denna rapport. 2 Monica Björkman m.fl. (Stockholm 2000). 5

12 Bakgrund Det normala åldrandet innebär att kroppens organ och vävnader blir uttröttade och fungerar allt sämre. Åldrandet påverkas av arv, den så kallade biologiska klockan, och miljö. Den biologiska klockan är det inte så mycket att göra något åt då den är långtidsprogrammerad av arvsmassan. Miljöns inflytande på åldrandeprocessen kan däremot påverkas genom sättet att leva. Björkman & Molander beskriver i sin bok 3 hur varje organ i kroppen har sitt eget åldrandeförlopp men att det finns individuella skillnader som har medicinska, psykologiska och sociala orsaker. Normalt åldrande personers minnesförmåga är tämligen välbevarad upp i hög ålder men de behöver längre tid på sig att lagra i minnet och för att plocka fram ur det. Kraftiga minnesförändringar är inte typiskt för ett normalt åldrande. Normalt intellektuellt åldrande innebär bland annat att den genomsnittliga nedgången i prestationsförmåga på intelligenstest sker i små steg fram till 70-årsåldern men det finns stora individuella skillnader. Hos utvecklingsstörda tycks intelligensnivån förbli stabil tills personerna är runt 65 år och därefter blir det en gradvis sänkning. För personer med Downs syndrom inträffar sänkningen vid års ålder. Utvecklingsstörda drabbas liksom alla andra människor av åldrandesjukdomar när de olika organens kapacitet minskar men som grupp har de mer av olika sjukdomar i alla åldrar. Downs syndrom medför dessutom särskilda hälsorisker och personerna löper en större risk för syn- och hörselsvårigheter, störningar i sköldkörtelns funktion och utveckling av Alzheimers sjukdom. Personer som är lindrigt eller måttligt utvecklingsstörda åldras ungefär på samma sätt och vid samma tidpunkt som andra människor, medan det för gruppen med Downs syndrom finns en ökad risk för ett alltför tidigt åldrande. Internationellt har åldrandeprocessen hos utvecklingsstörda alltmer uppmärksammats under det senaste årtiondet. Några större svenska studier har dock inte gjorts så vitt jag vet. Kristina Nilson 4 redovisar i en uppsats en utländsk studie som visar att 55 % av personer med Downs syndrom mellan 50 och 59 år hade demens och förekomsten för dem över 60 år var 75 %. Göran Annéren m.fl. 5 nämner liknande siffror i boken Downs syndrom. I Annérens bok används begreppet DSD, Downs syndrom demens, eftersom det finns vissa kliniska skillnader mellan demensen vid Downs syndrom och 3 Monica Björkman & Lars Molander, När utvecklingsstörda åldras (Stockholm, 1995). 4 Kristina Nilsson, Demensutveckling hos personer med Downs syndrom klinisk bild samt diagnosticering (Jönköping, 2002) s Göran Annéren m.fl., Downs syndrom (Stockhom, 1996) s

13 Alzheimers sjukdom, som antyder att demensen har andra orsaker. Enligt Björkman & Molander 6 så är sen debut av Alzheimers demens vanligare hos människor som inte är utvecklingsstörda och genomsnittsåldern ligger vid 75 år. I sin undersökning Ålderspensionerade utvecklingsstörda 7 fann Lindh & Owen bland annat att det finns många uppfattningar om när psykiskt utvecklingsstörda ska anses vara gamla. En anledning tror de kan vara att det ofta är svårt att åldersbestämma utvecklingsstörda och att bemöta dem på en adekvat åldersnivå. Att det är så kan vara en följd av att den biologiska åldern inte stämmer vare sig med den intellektuella, den sociala eller den emotionella utvecklingen. Så kan man klä en liten flickliknande kvinna i 50-årsåldern i tonårskläder och halsband av plastkulor. Det gör det svårt att bemöta henne som den 50- åring hon är. Författarna finner det också troligt att den fördröjning och långsamhet som utvecklingsstörda personer har tolkas som ålderströghet när det gäller äldre utvecklingsstörda och att omgivningen inte ser det som en följd av begåvningshandikappet. Även det motsatta kan förekomma, det vill säga att man inte godtar en normal ålderslångsamhet. Personalen kan bli irriterad på Nisse, som är 74 år, för att han nu tar mycket längre tid på sig för att klä sig, tvätta sig, äta etc. än vad han gjorde tidigare. Annéren m.fl. 8 beskriver att man under senare år alltmer uppmärksammat depression hos ungdomar i övre tonåren och hos unga vuxna med Downs syndrom. Ofta misstolkar omgivningen symtomen som en för tidig demensutveckling. I boken redovisas de symtom som är lika och de som skiljer sig åt vid depressivitet och demens hos vuxna personer med Downs syndrom. Depression kan dock också vara ett led i en begynnande demensutveckling. Den amerikanska psykologen A. Gedye 9 har utvecklat en skala för bedömning av demensutveckling för personer med Downs syndrom. I manualen tar hon upp problemet med feldiagnosticering då man bedömer att en person är inne i en progressiv demensutveckling när symtomet i själva verket beror på något annat tillstånd som är vanligt vid Downs syndrom. Det kan till exempel handla om depression, syn- och hörselproblem med mera. Hon påpekar också att traumatiska händelser som inträffat under de senaste åren kan medföra en tillfällig kognitiv tillbakagång. Gedye använder begreppet reversibel demens när individer som 6 Björkman & Molander (Stockholm 1995) s Jane Lindh & Monica Owen, Ålderspensionerade utvecklingsstörda (Stockholm, 1988) s Göran Annéren. m.fl,( Stockholm 1996) s A. Gedye, DSDS. Dementia Scale For Down Syndrome. Manual (Vancouver: Canada, 1995). 7

14 först diagnosticerats som dementa sedan så småningom tillfrisknar och återgår till sin tidigare funktionsnivå. Ingrid Liljeroth 10 använder sig av E. H. Eriksons teori om den psykosociala utvecklingen när hon beskriver utvecklingsstördas identitetsutveckling. Enligt denna teori genomgår individen utvecklingsstadier som följer på varandra i en viss ordning. Under varje stadium, totalt åtta stycken under en hel livscykel, så ställs individen inför vissa bestämda kriser. Ingrid Liljeroth skriver Under tonåren ska de utvecklingsstörda liksom andra sträva efter att finna sin blivande roll i samhället där yrkes- och könsrollerna är dominerande inslag. Förståndshämningen drar gränser för möjligheterna till självständighet och val. Samhället drar ytterligare gränser genom omsorgernas art och utformning. Dessutom har många utvecklingsstörda hämmats av att de inte genomgått tidigare faser på ett konstruktivt sätt, med en åtföljande utveckling av negativa identitetselement. Identitetsutvecklingen sett ur detta perspektiv utgör en viktig pusselbit när jag senare ska tolka och förstå mina resultat. Personer med utvecklingsstörning genomgår inte samtliga åtta utvecklingsfaser som de flesta normalbegåvade gör och de har dessutom svårare att reflektera över sitt åldrande på grund av sitt kognitiva handikapp. Åldrandet blir därmed komplicerat och det blir svårt för dem att förstå förändringar som har med åldrandet att göra som att förstå att deras tillstånd handlar om en förändring i sättet att fungera, att kunna identifiera förändringarna och att kunna kommunicera dessa till omgivningen. Det är inte svårt att föreställa sig vilken skrämmande upplevelse det kan vara att sakta känna på såväl åldersförändringar som andra förändringar utan att kunna förstå vad de handlar om. De blir i den situationen väldigt beroende av hur omgivningen tolkar och reagerar på förändringarna. Identiteten konstrueras i samspelet med omgivningen och som Lindh & Owen 11 beskrivit så hindrar omgivningens bemötande många gånger den utvecklingsstörda individens möjlighet att uppfatta sig själv som gammal. Det verkar således som att många faktorer kan spela in när beteendet förändras. Eftersom det främst handlar om förändrat beteende är risken stor för felbedömningar. Oftast är det personer i omgivningen som tolkar beteendet och därför ställer det stora krav på att man kan utesluta andra faktorer när man diagnosticerar demens, inte minst för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. I föreliggande studie försöker jag identifiera faktorer som kan ha orsakat beteendeförändringar och hur omgivningen tolkat dessa. 10 Ingrid Liljeroth, Personlighetsutveckling i särskolan (Stockholm, 1976) s Lindh & Owen (1988). 8

15 Syfte Downs syndromprojektets övergripande syfte var som nämnts i inledningen att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom och med särskilt fokus på att upptäcka tidig demensutveckling. När det blev dags att skriva föreliggande rapport så snävade jag in syftet utifrån de frågor som väckts under arbetet i projektet. Syftet med min bearbetning och analys av det datamaterial som samlats in under Downs syndromprojektet är: Att med utgångspunkt i det insamlade materialet undersöka hur omgivningen 12 tolkar beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Syftet har delats in i tre övergripande frågeställningar: - Finns det hälsorelaterade faktorer förutom begynnande demens som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? - Finns det faktorer av psykologisk natur som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? - Finns det faktorer av social natur som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? 12 Definition av omgivning: personal i gruppbostaden eller på den dagliga verksamheten och/eller närstående 9

16 Metod I det här kapitlet presenteras de instrument som använts vid datainsamlingen, hur datainsamlingen gick till, vilka mina data är samt databearbetningsprocessen som gjordes i sex olika steg. Beskrivning av instrumenten som använts vid datainsamlingen För att finna svaren på frågor som berör förekomst och antal fall av Alzheimers sjukdom hos vuxna personer med Downs syndrom så behövdes någon form av baslinje/referenspunkt att utgå ifrån. Med baslinje avses här en beskrivning av personens kognitiva funktionsnivå samt hälsotillstånd före eventuella förändringar. Datamaterialet är insamlat under Downs syndrom projekttiden och härrör från följande källor: DSDS För att skapa en baslinje användes Dementia Scale for Down Syndrome 13, i fortsättningen förkortat DSDS. Detta är ett kanadensiskt testmaterial utarbetat av psykolog A. Gedye. Testet består av ett frågeformulär som riktar sig till föräldrar/anhöriga eller vårdare. I motsats till andra bedömningsinstrument som finns tillgängliga för att diagnosticera kognitiv nedgång så kräver denna skala inte att klienten ska kunna följa instruktioner, utföra färdigheter eller svara på frågor. I detta instrument förlitar man sig på den information man får av vårdare eller någon annan person som känner personen väl, i en strukturerad intervju. När man använder sig av personer i närmiljön kommer man ifrån svårigheten med att testa personer som kanske aldrig skulle ha klarat av att följa en testinstruktion och utföra uppgifter i ett test eller klarat att svara på frågor och man undviker härmed en så kallad golveffekt. Testet innehåller fyra olika delar för screening av de olika stadierna i en demensutveckling early-, middle-, late- och very late stage. Testprotokollet gör det möjligt att följa en individs förändring över tid på ett lättöverskådligt sätt. Enligt Gedye så räcker det förmodligen med en årlig omtestning efter den första skattningen för de personer som har få eller inga förändringar. För att undvika att feldiagnosticera en progressiv demens där symtomen/förändringarna egentligen beror på andra tillstånd som är vanliga hos personer med Downs syndrom, som till exempel sköldkörtelstörning, så rekommenderar Gedye 13 A. Gedye, (1995). 10

17 att en rad differentialdiagnostiska frågor också ställs. Om en person uppvisar flera förändringar på DSDS-frågorna så ställs de så kallade Differential Diagnosis Screening Questions, i fortsättningen förkortat till DDSQ-frågorna, som också finns med i testmanualen. DDSQ täcker följande områden: syn, hörsel, smärta, sköldkörtelstörning, depression, påverkan av mediciner, folsyrabrist, plötsliga symtom (till exempel stroke) samt sömnapné. DSDS-skalan är konstruerad så att det är möjligt att med sex till tolv månaders intervaller omtesta de personer som börjat att förlora kognitiva förmågor. Gedyes test är konstruerat i en annan kultur än den vi har i Sverige och detta har medfört att det blev nödvändigt att göra avsteg från hennes scoring kriterier för att beräkna när demensutvecklingen startade. Man ska nämligen då först räkna ut en så kallad Cognitive Cut off Score (CCS) och för att kunna beräkna den krävs att personal/anhöriga kan ange exakt månad och år, när de tidigaste tecknen på förändring började. I Sverige är det över lag inte vanligt att kontinuerligt dokumentera exakt datum och år när förändringar inträffar och i vår studie användes därför Gedyes test mer som en strukturerad intervjuguide. Svaren på frågorna gör att man får en grov uppfattning om eventuella förändringar, så att en baslinje kan upprättas och att förändringarna kan följas över tid. På ett tidigt stadium blev det uppenbart för oss att enbart DSDS-intervjun blir otillräcklig om inte intervjuaren har viss kunskap om och utgår från den enskilda personens livssituation och funktionsnivå. Gedye förespråkar också att testledaren gör någon form av direkt bedömning av personen och försöker få en uppfattning om bland annat: ordflödet, hur klart personen uttrycker sig, intresset för föremål och andra människor, förmågan att svara på enklare frågor som rör här och nu samt långtidsminnet. Downs syndromprojektets eget bedömningsinstrument För att testledaren själv skulle kunna skaffa sig en egen bild av personen och dennes funktionsnivå i den aktuella testsituationen på ett systematiskt och likartat sätt kompletterades DSDS med en av oss i projektet modifierad variant av Mini Mental Test 14, i fortsättningen förkortat MMT, som är ett vanligt skattningsinstrument vid demensutredningar inom sjukvården. Med utgångspunkt från MMT konstruerade vi ett eget test där vi ersatte uppgifter som vi förmodade skulle vara för svåra för vår grupp med uppgifter som fodrar samma typ av förmågor men på enklare nivå. Vi placerade in uppgifterna i vårt bedömningsinstrument under följande rubriker: orientering, korttidsminne, perception och förmåga till visuellt resonerande (testpersonen får lägga tre olika bildsekvensserier i rätt ordning), språklig förmåga samt allmänna frågor som hur trivs du på ditt arbete?. 14 Folstein, MF m.fl., Mini-Mental State: Journal of Psychiatric Research 12, ( 1975) s

18 Jag startade alltid med detta test för att få en egen bild av personen innan jag intervjuade personal/anhöriga. Vårt test konstruerades enkom för Downs syndromprojektet och är inte tänkt att användas i andra sammanhang. I denna rapport har resultatet från vårt test använts som ett sätt att få en egen bild av den utvecklingsstörde. Resultatet på testet har också varit till hjälp när det gäller att bedöma funktionell begåvning och graden av utvecklingsstörning hos de olika individerna. Anteckningar och observationer Förutom frågorna i DSDS har jag ställt frågor till personal/anhöriga av typen allmänt om Anna, sådant som kan vara viktigt men inte kommit fram under intervjun. Jag har också efter testningen skrivit ned hur mötet med personen själv var, hur hon/han reagerade på mig och situationen, lite om miljön och personalens förhållningssätt. För vissa personer finns också anteckningar från telefonsamtal med anhöriga, särvuxlärare med flera som önskat att få komplettera med sin information om individen. Dessa data kan betraktas som fältanteckningar. Det är således främst den förmedlade erfarenheten jag nu har studerat och analyserat. Det har gjort det möjligt att närmare studera faktorer som fått omgivningen att reagera. Att samla in data om individen ur tre olika perspektiv - data från DSDS, individens resultat på vårt eget test samt fältanteckningarna - bidrar till säkrare tolkningar. Datainsamling Som nämnts i Inledningen var det 150 personer som anmält sig från början. Datainsamlingen ägde rum under två år, från februari år 2000 och till december år Nio intresseanmälningar åtföljdes av brev eller telefonsamtal från oroliga anhöriga/gode män/personal, som ville att just deras skyddsling snabbt skulle få komma till en undersökning. Man var orolig och tyckte att personen hade förändrats och undrade vad det betydde. På deras anmälan noterades akut och de blev de som först kontaktades när vi var redo att påbörja testningarna. Därefter kontaktades de som var äldst bland de anmälda eftersom risken för demens ökar med stigande ålder. Ibland fick även praktiska omständigheter styra som när jag var i en gruppbostad för att testa en äldre person och det i samma boende fanns en mycket yngre person med Downs syndrom så passade jag på att även testa den yngre. För en del av de anmälda blev väntan lång och det dröjde nästan ett par år innan de kontaktades medan andra åter inte hann kontaktas alls innan projektet upphörde. Rent praktiskt gick datainsamlingen till enligt följande. Inledningsvis tog jag i de flesta fall först kontakt med god man eller anhörig som anmält personen ifråga till projektet. Efter detta kontaktades gruppbostaden för 12

19 att boka tid samt diskutera var de trodde att det var mest gynnsamt att testningen ägde rum. I några fall har god man eller anhöriga medverkat men för det stora flertalet har det i första hand varit gruppbostadspersonal som besvarat frågorna. Testningen med vårt eget bedömningsinstrument har för majoriteten ägt rum i gruppbostaden. I arton fall gjordes DSDS-intervjun med både personal från gruppbostaden och daglig verksamhet. I början av projektet planerades att intervjua både personalen vid gruppbostaden och den daglig verksamheten för att få en så fyllig bild som möjligt av individen. De olika personalgrupperna ser ju individen i helt olika situationer och miljöer vilket kan påverka vilka förändringar de uppfattar. Det visade sig ganska snart att det blev för tidsödande att hinna med att träffa både gruppbostads- och daglig verksamhetspersonalen. Så jag inriktade mig på att i första hand intervjua gruppbostadspersonalen som ju träffar individen i fler olika typer av situationer än vad dagligverksamhetspersonalen gör. Personalen i gruppbostaden vet av naturliga skäl mer om till exempel förändringar av dygnsrytmen och fritidsintressen. I vissa fall, när den bild gruppbostaden gav inte riktigt kändes överensstämmande med den bild jag som testledare fick av individen, så intervjuades även dagligverksamhetspersonalen. Ibland när förändringar hos individen var svårtolkade var det också viktigt att komplettera med hur personalen vid den dagliga verksamheten uppfattade individen. I samtliga fall där intervju med både gruppbostadspersonal och daglig verksamhetspersonal ägt rum nära i tiden har gruppbostadspersonalens svar på DSDS använts i föreliggande rapport utom i två fall: Ett där daglig verksamhetspersonalen känt personen betydligt längre än gruppbostadspersonalen och ett där det var den dagliga verksamheten som tagit initiativ till kontakt med Projektet eftersom de var oroliga över att en kvinnlig arbetstagare plötsligt var så förändrad. Kvinnans gruppbostadspersonal uppfattade inte några förändringar hos henne. Data Data består av testningar och intervjuer som gjordes på sammanlagt 43 personer - 22 kvinnor och 21 män. 17 personer har bedömts vid mer än ett tillfälle, mellan två och fyra gånger. Totalt har 27 omtestningar gjorts. För 18 individer har DSDS intervjun gjorts med både gruppbostaden och dagligverksamhetspersonalen och i några fall har även föräldrar/god man intervjuats. Totalt finns data från 97 DSDS-intervjuer men i denna rapport har endast data från det första intervjutillfället med de 43 personerna analyserats. Databearbetning Databearbetningen är inspirerad av grounded theory 15 som är en metod där man 15 Srauss, A & Corbin, J, Basics of Qualitative Research (California 1998). 13

20 utgår från sina data för att formulera en teori. Metoden är lämplig just när man som i mitt fall närmar sig ett relativt outforskat område. När man tillämpar grounded theory försöker man att så förutsättningslöst som möjligt bringa ordning i sina data och försöker hitta något gemensamt som går att tematisera. I mitt fall har det inte varit fråga om att formulera en ny teori utan jag har försökt tilllämpa själva tekniken att sortera en stor mängd data. Mitt material var omfattande och jag fick närma mig det stegvis. Jag följde olika spår för se vart de ledde och om spåret verkade fruktbart att spinna vidare på. Jag visste alltså inte på förhand var färden skulle sluta. Nedan följer en beskrivning av de olika stegen i min bearbetning av data. Steg 1 För att göra alla data, testprotokoll och anteckningsblad tillgängliga för bearbetning behövdes en databas. En mall konstruerades i vilken alla data fördes in. Mallen gjorde det möjligt att relativt enkelt plocka fram data angående de olika individerna. Genom att alla fall blev dokumenterade på samma vis så möjliggjordes också att jämförelser lättare kunde göras mellan olika individer. Steg 2 Nästa steg blev att kategorisera data så att det blev möjligt att göra jämförelser mellan individer och för att skapa mening beträffande orsaken till olika förändringar och vad som låg bakom dem. Detta gjorde det möjligt att se i vilken utsträckning de faktorer jag misstänkte kunde påverka bedömningen av demensmisstanke hos en person faktiskt också gjorde det. Det var också viktigt att få en fungerande och meningsfull struktur på materialet samt att närma sig materialet från en mer psykologisk infallsvinkel. De testade delades in i tre huvudkategorier. Demens: Medicinsk definition. En läkare har fastställt diagnosen. Misstänkt-demens: Operartionell definition. Omgivningen (personal, föräldrar) uppger påtagliga förändringar, tillbakagång. Det handlar om utsagor från omgivningen som att Anna har gått tillbaka, förändrats och/eller försämrats utan att nödvändigtvis använda ordet demens i klartext. Det rör sig med andra ord inte om en medicinsk definition utan mer om en psykologisk/social. Icke-demens: Frånvaron av påtagliga rapporterade förändringar. Steg 3 Data bearbetades med utgångspunkt från hälso-, psykologiska och sociala faktorer. Nedan redovisas vilka kategorier jag tittade på för varje faktor. 14

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Att åldras med utvecklingsstörning

Att åldras med utvecklingsstörning 2015-02-20 15/25 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Socialnämnden (motsv) Landstinget Att åldras med utvecklingsstörning BAKGRUND Personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Att tolka smärta hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Att tolka smärta hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar 2014-12-01 15/24 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Socialnämnden (motsv) Landstinget Att tolka smärta hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar BAKGRUND

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.nu 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer