Håller Anna på att bli dement?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håller Anna på att bli dement?"

Transkript

1 FoU-rapport Håller Anna på att bli dement? Faktorer som kan ha orsakat beteendeförändringar hos vuxna med Downs syndrom och hur omgivningen tolkar dessa Anne Thinesen-Grönmark Handikapp & Habilitering

2 Det kinesiska tecknet på rapportens omslag heter biàn och betyder att förändras. Denna rapport kan beställas genom Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Anne Thinesen-Grönmark och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting ISSN

3 Håller Anna på att bli dement?

4

5 Sammanfattning År 1999 startades ett projekt inom Handikapp & Habilitering, Stockholm läns landsting, vars syfte var att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom. Framför allt var man intresserad av att kartlägga förekomsten av tidig demensutveckling. Jag anställdes i projektet för att testa de personer som anmälts till projektet och därefter tillsammans med projektledaren göra bedömningar om personerna verkade inne i en demensutveckling eller inte. Vart efter jag gjorde testningarna dök en hel del frågor upp hos mig. Diagnosen demens verkade inte så enkel att ställa och många faktorer tycktes påverka omgivningens tolkning av förändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Denna rapport har tillkommit på grund av intresset av att söka svar på dessa frågor och är fristående från det ursprungliga projektet. Syftet med min rapport är att med utgångspunkt i det insamlade materialet undersöka hur omgivningen tolkar beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Syftet har delats in i tre övergripande frågeställningar. Finns det 1. hälsorelaterade, 2. psykologiska och 3. sociala faktorer som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? Instrumenten som använts vid datainsamlingen är dels ett kanadensiskt testmaterial, Dementia Scale for Down syndrom (DSDS), dels ett eget bedömningsinstrument som är en modifierad variant av Mini Mental Test och dels egna fältanteckningar. Mina data består av testningar och intervjuer som gjorts på sammanlagt 43 personer, 22 kvinnor och 21 män. Databearbetningen är inspirerad av Grounded Theory, vilket är en lämplig metod när man har ett stort datamaterial som man vill närma sig förutsättningslöst. Personerna delades in i följande tre grupper: Demens, Misstänkt-demens och Icke-demens. I demensgruppen finns fem individer, i Misstänkt- och Ickedemensgrupperna finns vardera 19 personer. Resultatet visar att det inte var så många som förväntat, med tanke på åldersfaktorn, som var inne i en demensutveckling. En fråga i DSDS, fråga 12 som handlar om att personen blivit mer irriterad, uppjagad eller ångestfylld, visade sig vara en viktig differentialdiagnostisk fråga som fångar in diffusa beteendeförändringar som oroar omgivningen. Slutsatsen blir att hälso-, psykologiska och/eller sociala faktorer i många fall ligger bakom förändringar hos individen. När dessa faktorer inte uppmärksammats och beaktats har detta medfört att omgivningen har tolkat förändringarna som om de handlar om en begynnande demens. Denna tolkning kan till viss del förklaras av förväntningarnas makt, då det såväl i litteraturen som rent allmänt talas om att demens är vanligare hos personer med Downs syndrom och att debuten sker i en yngre ålder än hos normalbefolkningen.

6 Författarens förord Denna rapport har tillkommit mot bakgrund av mitt tidigare arbete i det så kallade Downs syndromprojektet, år , vars syfte var att studera hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom. I anmälan till studien betonades särskilt att man vet att depression och Alzheimers sjukdom är vanligare bland personer med Downs syndrom än hos den övriga befolkningen men att man för närvarande inte vet hur vanligt det är. Arbetet i projektet genererade många frågor hos mig. Någon studie av svenska förhållanden när det gäller vuxna med Downs syndrom och demens har mig veterligen inte publicerats. Jag ville därför söka svar på mina frågor och lämna mitt bidrag till ökade kunskaper i ämnet. Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Britta Högberg, fil dr och forskningsledare vid FoUU- enheten i Stockholms läns landsting, som hela tiden trott på att jag skulle ro den här rapporten i land. Handledningssamtalen har varit till ovärderlig hjälp i forskningsprocessen. Tack också till FoUU-enheten som bidragit med medel för att rapportskrivandet skulle bli möjligt. Jag vill också tacka logoped Camilla Gustafsson och specialpedagog Inger Sigfridsson Dahlberg och för att de läst igenom råmanuset och kommit med många värdefulla synpunkter. Ett tack också till min man Olle Grönmark och min son Johan Grönmark som varit till stor hjälp när det gäller den kvantitativa delen av databearbetningen. Tack också till mina nuvarande och mina före detta arbetskollegor som stöttat och peppat mig under denna mödosamma resa. Sist men inte minst ett varmt tack till alla de personer som ingår i min studie och deras personal och anhöriga som så generöst släppt in mig i sin tillvaro och tålmodigt svarat på alla frågor och medverkat i test och intervjuer. Sollentuna den 20 juli 2005 Anne Thinesen-Grönmark Leg. psykolog

7 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...6 Syfte...9 Metod...10 Beskrivning av instrumenten som använts vid datainsamlingen DSDS Downs syndromprojektets eget bedömningsinstrument Anteckningar och observationer Datainsamling Data Databearbetning Steg Steg Steg Steg Steg Steg Resultat...17 Inledning Beskrivning av de testade personerna Jämförelse mellan grupperna Demens, Misstänkt-demens och Icke-demens vad gäller hälso-, psykologiska och sociala faktorer Hälsofaktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Grupperna akuta och icke-akuta Hälsofaktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Fallbeskrivningar Tage Mia Faktorer som kan ha orsakat förändringar hos akutgruppen och hur omgivningen tolkar dessa Reversibel demens Fråga 12 i DSDS - en viktig differentialdiagnostisk fråga som fångar in diffusa beteendeförändringar som oroar omgivningen Förändring på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos gruppen med Misstänkt-demens Petra... 33

8 Förändring på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos Demensgruppen Per Förändringar på fråga 12 samt förändringar på övriga frågor hos ID-gruppen Förändringar på de övriga frågorna i DSDS Att bedöma demensutveckling - Sammanfattning och analys av resultaten Metoder för att bedöma demensutveckling Faktorer som kan ligga bakom beteendeförändringar Diskussion...46 Referenser...50 Bilagor

9 Inledning Denna rapport handlar om beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Studien belyser vilka faktorer som kan ha orsakat förändringarna, hur omgivningen tolkar dessa och hur man kan bedöma demensutveckling. Som en följd av bland annat samhällets sociala och medicinska insatser är medellivslängden för personer med Downs syndrom idag cirka 57 år. I början av talet var den två till tre år och så sent som på 1970-talet var den 34 år. Att livslängden fortfarande är kortare än inom normalbefolkningen har visat sig till största delen bero på tidigt insjuknande i Alzheimers demenssjukdom. Olika internationella studier har hittills visat att en anmärkningsvärd stor andel av personer med Downs syndrom utvecklar denna demenssjukdom. Jämfört med andra som får Alzheimers sjukdom drabbas de vid tidigare ålder samt utvecklar ett snabbare sjukdomsförlopp. Åldrande när det gäller utvecklingsstörda har länge varit ett föga känt område. Björkman m.fl. 1 beskriver att Lindrigt utvecklingsstörda personer som levde med släktingar försvann i den allmänna befolkningen och deras åldrande och ålderdom betraktades som naturliga medan de måttligt och gravt utvecklingsstörda i allmänhet var omhändertagna på institutioner, där den genomsnittliga livslängden var betydligt kortare än i den övriga befolkningen. Tidiga tecken på åldrande uppmärksammades i allmänhet inte som sådana på institutionerna, uppmärksamheten låg där i stället på beteendestörningar som inte betraktades ur ett åldrandeperspektiv. Under det senaste årtiondet har åldrandeprocessen hos utvecklingsstörda alltmer uppmärksammats internationellt men någon studie av svenska förhållanden har hittills inte publicerats. År 1998 tog Dr Arna Oskarsdotir, geriatriker på Huddinge sjukhus, kontakt med omsorgsöverläkare Monica Björkman för att inleda ett samarbete om Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom. Monica Björkman visste sedan tidigare, genom sitt arbete som omsorgsöverläkare, att det förekommer demensutveckling hos personer i gruppbostäder och föräldrahem eftersom hon under senare år ofta hade fått frågor kring detta tema. Hennes erfarenhet är att det finns ett stort intresse och mycket farhågor bland personalen och kanske ännu mer hos föräldrar till personer med Downs syndrom. 1 Monica Björkman m.fl., Tidig demensutveckling och Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom i Stockholms län (Stockholm, 2000) s. 1. 3

10 Medel söktes därför hos Handikapp & Habiliterings FoUU-enhet för att genomföra en studie vars syfte var att kartlägga faktorer som kunde hänga samman med insjuknande i Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom. Man ville även försöka att närmare precisera insjuknandeåldrar och förlopp. Tanken var också att de personer som uppvisade tecken på begynnande sjukdom, det vill säga hade förlorat förmågor de tidigare haft, skulle erbjudas en fullständig utredning vid Huddinge sjukhus geriatrisk klinik. Sommaren 1999 gick en inbjudan ut till anhöriga/gode män till vuxna personer med Downs syndrom som bodde i Stockholms län, se bilaga 1. De fick anmäla intresse för att delta i en studie vars syfte var att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna personer med Downs syndrom. I inbjudan framhölls att av särskilt intresse var att samla information om depression och tidig demensutveckling/alzheimers sjukdom. Intresseanmälan distribuerades till gruppbostäder och till de sex habiliteringscentren för vuxna för vidare befordran till godemän/anhöriga. Det finns inte längre något centralt register över utvecklingsstörda personer i länet så man kunde inte vara säker på att alla gode män/anhöriga fick kännedom om projektet. Totala antalet personer inom gruppen vuxna med Downs syndrom i Stockholm län uppskattades till cirka 300 av dr Monica Björkman. Det kom snabbt mer än 150 anmälningar om att man önskade delta i studien. Flera svar åtföljdes av brev eller telefonsamtal från oroliga anhöriga/gode män/personal, som ville att den som stod under deras uppsikt snabbt skulle få komma till en undersökning eftersom man var orolig för personen. Man tyckte att personen hade förändrats och undrade vad det betydde. När intresseanmälan skickades ut var följande personer knutna till projektet: projektledare Monica Björkman och specialpedagog Inger Sigfridsson Dahlberg samt dr Arna Oskarsdotir. I början av hösten -99 flyttade Arna Oskarsdotir till Island och i och med detta upphörde samarbetet med Huddinge geriatriska klinik. Tanken hade från starten varit att det även skulle medverka en psykolog i studien och jag anställdes i november -99. Min uppgift i projektet var att testa de personer som anmälts och att därefter tillsammans med projektledaren göra bedömningar om personen verkade vara inne i en demensutveckling. Om så var fallet såg vi till att de fick lämplig hjälp. Testresultatet skulle bilda en baslinje där man kunde se hur personen har fungerat kognitivt, före eventuella förändringar. Baslinjen är även till nytta för de personer som idag inte uppvisar några förändringar. Den kan då användas som en sorts referenspunkt om en person längre fram skulle förändras på ett sätt som skulle ge upphov till misstanke om en begynnande demensutveckling. 4

11 I februari år 2000 var förarbetet klart och vi kunde sätta igång med testningarna av de anmälda personerna. Under tiden som projektet pågick kom det in nya anmälningar om att delta och mot slutet av projekttiden var drygt 160 personer anmälda. En första delrapport 2 sammanställdes av Björkman m.fl. inför att Monica Björkman skulle medverka i en konferens i Seattle i september år Vart efter jag gjorde testningarna dök en hel del frågor upp hos mig. Hur påverkar faktorer som uppväxt, grad av utvecklingsstörning, nätverk, boendeform personens nuvarande funktionsnivå? Jag började också undra över hur omgivningen tolkade utvecklingsstördas åldrande. Diagnosen demens verkade inte så enkel att ställa och många faktorer tycktes påverka omgivningens misstanke om att en person var inne i en demensutveckling. Föreliggande rapport har tillkommit på grund av detta intresse av att söka svar på dessa frågor och är fristående från det ursprungliga projektet. Jag har använt de testdata jag samlade in under projekttiden. En stor del av de data som ligger till grund för rapporten består dessutom av anteckningar som jag började göra fortlöpande då tolkningen av demensmisstanken visade sig vara betydligt mer sammansatt än vad jag antog från början. Jag har fått egna medel av FoUU-enheten inom Handikapp & Habilitering för att analysera de faktorer som kan tänkas påverka omgivningens bedömning av demens och åldrande hos personer med Downs syndrom. Det är resultaten av den studien som presenteras i denna rapport. 2 Monica Björkman m.fl. (Stockholm 2000). 5

12 Bakgrund Det normala åldrandet innebär att kroppens organ och vävnader blir uttröttade och fungerar allt sämre. Åldrandet påverkas av arv, den så kallade biologiska klockan, och miljö. Den biologiska klockan är det inte så mycket att göra något åt då den är långtidsprogrammerad av arvsmassan. Miljöns inflytande på åldrandeprocessen kan däremot påverkas genom sättet att leva. Björkman & Molander beskriver i sin bok 3 hur varje organ i kroppen har sitt eget åldrandeförlopp men att det finns individuella skillnader som har medicinska, psykologiska och sociala orsaker. Normalt åldrande personers minnesförmåga är tämligen välbevarad upp i hög ålder men de behöver längre tid på sig att lagra i minnet och för att plocka fram ur det. Kraftiga minnesförändringar är inte typiskt för ett normalt åldrande. Normalt intellektuellt åldrande innebär bland annat att den genomsnittliga nedgången i prestationsförmåga på intelligenstest sker i små steg fram till 70-årsåldern men det finns stora individuella skillnader. Hos utvecklingsstörda tycks intelligensnivån förbli stabil tills personerna är runt 65 år och därefter blir det en gradvis sänkning. För personer med Downs syndrom inträffar sänkningen vid års ålder. Utvecklingsstörda drabbas liksom alla andra människor av åldrandesjukdomar när de olika organens kapacitet minskar men som grupp har de mer av olika sjukdomar i alla åldrar. Downs syndrom medför dessutom särskilda hälsorisker och personerna löper en större risk för syn- och hörselsvårigheter, störningar i sköldkörtelns funktion och utveckling av Alzheimers sjukdom. Personer som är lindrigt eller måttligt utvecklingsstörda åldras ungefär på samma sätt och vid samma tidpunkt som andra människor, medan det för gruppen med Downs syndrom finns en ökad risk för ett alltför tidigt åldrande. Internationellt har åldrandeprocessen hos utvecklingsstörda alltmer uppmärksammats under det senaste årtiondet. Några större svenska studier har dock inte gjorts så vitt jag vet. Kristina Nilson 4 redovisar i en uppsats en utländsk studie som visar att 55 % av personer med Downs syndrom mellan 50 och 59 år hade demens och förekomsten för dem över 60 år var 75 %. Göran Annéren m.fl. 5 nämner liknande siffror i boken Downs syndrom. I Annérens bok används begreppet DSD, Downs syndrom demens, eftersom det finns vissa kliniska skillnader mellan demensen vid Downs syndrom och 3 Monica Björkman & Lars Molander, När utvecklingsstörda åldras (Stockholm, 1995). 4 Kristina Nilsson, Demensutveckling hos personer med Downs syndrom klinisk bild samt diagnosticering (Jönköping, 2002) s Göran Annéren m.fl., Downs syndrom (Stockhom, 1996) s

13 Alzheimers sjukdom, som antyder att demensen har andra orsaker. Enligt Björkman & Molander 6 så är sen debut av Alzheimers demens vanligare hos människor som inte är utvecklingsstörda och genomsnittsåldern ligger vid 75 år. I sin undersökning Ålderspensionerade utvecklingsstörda 7 fann Lindh & Owen bland annat att det finns många uppfattningar om när psykiskt utvecklingsstörda ska anses vara gamla. En anledning tror de kan vara att det ofta är svårt att åldersbestämma utvecklingsstörda och att bemöta dem på en adekvat åldersnivå. Att det är så kan vara en följd av att den biologiska åldern inte stämmer vare sig med den intellektuella, den sociala eller den emotionella utvecklingen. Så kan man klä en liten flickliknande kvinna i 50-årsåldern i tonårskläder och halsband av plastkulor. Det gör det svårt att bemöta henne som den 50- åring hon är. Författarna finner det också troligt att den fördröjning och långsamhet som utvecklingsstörda personer har tolkas som ålderströghet när det gäller äldre utvecklingsstörda och att omgivningen inte ser det som en följd av begåvningshandikappet. Även det motsatta kan förekomma, det vill säga att man inte godtar en normal ålderslångsamhet. Personalen kan bli irriterad på Nisse, som är 74 år, för att han nu tar mycket längre tid på sig för att klä sig, tvätta sig, äta etc. än vad han gjorde tidigare. Annéren m.fl. 8 beskriver att man under senare år alltmer uppmärksammat depression hos ungdomar i övre tonåren och hos unga vuxna med Downs syndrom. Ofta misstolkar omgivningen symtomen som en för tidig demensutveckling. I boken redovisas de symtom som är lika och de som skiljer sig åt vid depressivitet och demens hos vuxna personer med Downs syndrom. Depression kan dock också vara ett led i en begynnande demensutveckling. Den amerikanska psykologen A. Gedye 9 har utvecklat en skala för bedömning av demensutveckling för personer med Downs syndrom. I manualen tar hon upp problemet med feldiagnosticering då man bedömer att en person är inne i en progressiv demensutveckling när symtomet i själva verket beror på något annat tillstånd som är vanligt vid Downs syndrom. Det kan till exempel handla om depression, syn- och hörselproblem med mera. Hon påpekar också att traumatiska händelser som inträffat under de senaste åren kan medföra en tillfällig kognitiv tillbakagång. Gedye använder begreppet reversibel demens när individer som 6 Björkman & Molander (Stockholm 1995) s Jane Lindh & Monica Owen, Ålderspensionerade utvecklingsstörda (Stockholm, 1988) s Göran Annéren. m.fl,( Stockholm 1996) s A. Gedye, DSDS. Dementia Scale For Down Syndrome. Manual (Vancouver: Canada, 1995). 7

14 först diagnosticerats som dementa sedan så småningom tillfrisknar och återgår till sin tidigare funktionsnivå. Ingrid Liljeroth 10 använder sig av E. H. Eriksons teori om den psykosociala utvecklingen när hon beskriver utvecklingsstördas identitetsutveckling. Enligt denna teori genomgår individen utvecklingsstadier som följer på varandra i en viss ordning. Under varje stadium, totalt åtta stycken under en hel livscykel, så ställs individen inför vissa bestämda kriser. Ingrid Liljeroth skriver Under tonåren ska de utvecklingsstörda liksom andra sträva efter att finna sin blivande roll i samhället där yrkes- och könsrollerna är dominerande inslag. Förståndshämningen drar gränser för möjligheterna till självständighet och val. Samhället drar ytterligare gränser genom omsorgernas art och utformning. Dessutom har många utvecklingsstörda hämmats av att de inte genomgått tidigare faser på ett konstruktivt sätt, med en åtföljande utveckling av negativa identitetselement. Identitetsutvecklingen sett ur detta perspektiv utgör en viktig pusselbit när jag senare ska tolka och förstå mina resultat. Personer med utvecklingsstörning genomgår inte samtliga åtta utvecklingsfaser som de flesta normalbegåvade gör och de har dessutom svårare att reflektera över sitt åldrande på grund av sitt kognitiva handikapp. Åldrandet blir därmed komplicerat och det blir svårt för dem att förstå förändringar som har med åldrandet att göra som att förstå att deras tillstånd handlar om en förändring i sättet att fungera, att kunna identifiera förändringarna och att kunna kommunicera dessa till omgivningen. Det är inte svårt att föreställa sig vilken skrämmande upplevelse det kan vara att sakta känna på såväl åldersförändringar som andra förändringar utan att kunna förstå vad de handlar om. De blir i den situationen väldigt beroende av hur omgivningen tolkar och reagerar på förändringarna. Identiteten konstrueras i samspelet med omgivningen och som Lindh & Owen 11 beskrivit så hindrar omgivningens bemötande många gånger den utvecklingsstörda individens möjlighet att uppfatta sig själv som gammal. Det verkar således som att många faktorer kan spela in när beteendet förändras. Eftersom det främst handlar om förändrat beteende är risken stor för felbedömningar. Oftast är det personer i omgivningen som tolkar beteendet och därför ställer det stora krav på att man kan utesluta andra faktorer när man diagnosticerar demens, inte minst för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. I föreliggande studie försöker jag identifiera faktorer som kan ha orsakat beteendeförändringar och hur omgivningen tolkat dessa. 10 Ingrid Liljeroth, Personlighetsutveckling i särskolan (Stockholm, 1976) s Lindh & Owen (1988). 8

15 Syfte Downs syndromprojektets övergripande syfte var som nämnts i inledningen att kartlägga hälsa och åldrande hos vuxna med Downs syndrom och med särskilt fokus på att upptäcka tidig demensutveckling. När det blev dags att skriva föreliggande rapport så snävade jag in syftet utifrån de frågor som väckts under arbetet i projektet. Syftet med min bearbetning och analys av det datamaterial som samlats in under Downs syndromprojektet är: Att med utgångspunkt i det insamlade materialet undersöka hur omgivningen 12 tolkar beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs syndrom. Syftet har delats in i tre övergripande frågeställningar: - Finns det hälsorelaterade faktorer förutom begynnande demens som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? - Finns det faktorer av psykologisk natur som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? - Finns det faktorer av social natur som kan ha orsakat individens förändringar? Hur tolkar omgivningen dessa förändringar? 12 Definition av omgivning: personal i gruppbostaden eller på den dagliga verksamheten och/eller närstående 9

16 Metod I det här kapitlet presenteras de instrument som använts vid datainsamlingen, hur datainsamlingen gick till, vilka mina data är samt databearbetningsprocessen som gjordes i sex olika steg. Beskrivning av instrumenten som använts vid datainsamlingen För att finna svaren på frågor som berör förekomst och antal fall av Alzheimers sjukdom hos vuxna personer med Downs syndrom så behövdes någon form av baslinje/referenspunkt att utgå ifrån. Med baslinje avses här en beskrivning av personens kognitiva funktionsnivå samt hälsotillstånd före eventuella förändringar. Datamaterialet är insamlat under Downs syndrom projekttiden och härrör från följande källor: DSDS För att skapa en baslinje användes Dementia Scale for Down Syndrome 13, i fortsättningen förkortat DSDS. Detta är ett kanadensiskt testmaterial utarbetat av psykolog A. Gedye. Testet består av ett frågeformulär som riktar sig till föräldrar/anhöriga eller vårdare. I motsats till andra bedömningsinstrument som finns tillgängliga för att diagnosticera kognitiv nedgång så kräver denna skala inte att klienten ska kunna följa instruktioner, utföra färdigheter eller svara på frågor. I detta instrument förlitar man sig på den information man får av vårdare eller någon annan person som känner personen väl, i en strukturerad intervju. När man använder sig av personer i närmiljön kommer man ifrån svårigheten med att testa personer som kanske aldrig skulle ha klarat av att följa en testinstruktion och utföra uppgifter i ett test eller klarat att svara på frågor och man undviker härmed en så kallad golveffekt. Testet innehåller fyra olika delar för screening av de olika stadierna i en demensutveckling early-, middle-, late- och very late stage. Testprotokollet gör det möjligt att följa en individs förändring över tid på ett lättöverskådligt sätt. Enligt Gedye så räcker det förmodligen med en årlig omtestning efter den första skattningen för de personer som har få eller inga förändringar. För att undvika att feldiagnosticera en progressiv demens där symtomen/förändringarna egentligen beror på andra tillstånd som är vanliga hos personer med Downs syndrom, som till exempel sköldkörtelstörning, så rekommenderar Gedye 13 A. Gedye, (1995). 10

17 att en rad differentialdiagnostiska frågor också ställs. Om en person uppvisar flera förändringar på DSDS-frågorna så ställs de så kallade Differential Diagnosis Screening Questions, i fortsättningen förkortat till DDSQ-frågorna, som också finns med i testmanualen. DDSQ täcker följande områden: syn, hörsel, smärta, sköldkörtelstörning, depression, påverkan av mediciner, folsyrabrist, plötsliga symtom (till exempel stroke) samt sömnapné. DSDS-skalan är konstruerad så att det är möjligt att med sex till tolv månaders intervaller omtesta de personer som börjat att förlora kognitiva förmågor. Gedyes test är konstruerat i en annan kultur än den vi har i Sverige och detta har medfört att det blev nödvändigt att göra avsteg från hennes scoring kriterier för att beräkna när demensutvecklingen startade. Man ska nämligen då först räkna ut en så kallad Cognitive Cut off Score (CCS) och för att kunna beräkna den krävs att personal/anhöriga kan ange exakt månad och år, när de tidigaste tecknen på förändring började. I Sverige är det över lag inte vanligt att kontinuerligt dokumentera exakt datum och år när förändringar inträffar och i vår studie användes därför Gedyes test mer som en strukturerad intervjuguide. Svaren på frågorna gör att man får en grov uppfattning om eventuella förändringar, så att en baslinje kan upprättas och att förändringarna kan följas över tid. På ett tidigt stadium blev det uppenbart för oss att enbart DSDS-intervjun blir otillräcklig om inte intervjuaren har viss kunskap om och utgår från den enskilda personens livssituation och funktionsnivå. Gedye förespråkar också att testledaren gör någon form av direkt bedömning av personen och försöker få en uppfattning om bland annat: ordflödet, hur klart personen uttrycker sig, intresset för föremål och andra människor, förmågan att svara på enklare frågor som rör här och nu samt långtidsminnet. Downs syndromprojektets eget bedömningsinstrument För att testledaren själv skulle kunna skaffa sig en egen bild av personen och dennes funktionsnivå i den aktuella testsituationen på ett systematiskt och likartat sätt kompletterades DSDS med en av oss i projektet modifierad variant av Mini Mental Test 14, i fortsättningen förkortat MMT, som är ett vanligt skattningsinstrument vid demensutredningar inom sjukvården. Med utgångspunkt från MMT konstruerade vi ett eget test där vi ersatte uppgifter som vi förmodade skulle vara för svåra för vår grupp med uppgifter som fodrar samma typ av förmågor men på enklare nivå. Vi placerade in uppgifterna i vårt bedömningsinstrument under följande rubriker: orientering, korttidsminne, perception och förmåga till visuellt resonerande (testpersonen får lägga tre olika bildsekvensserier i rätt ordning), språklig förmåga samt allmänna frågor som hur trivs du på ditt arbete?. 14 Folstein, MF m.fl., Mini-Mental State: Journal of Psychiatric Research 12, ( 1975) s

18 Jag startade alltid med detta test för att få en egen bild av personen innan jag intervjuade personal/anhöriga. Vårt test konstruerades enkom för Downs syndromprojektet och är inte tänkt att användas i andra sammanhang. I denna rapport har resultatet från vårt test använts som ett sätt att få en egen bild av den utvecklingsstörde. Resultatet på testet har också varit till hjälp när det gäller att bedöma funktionell begåvning och graden av utvecklingsstörning hos de olika individerna. Anteckningar och observationer Förutom frågorna i DSDS har jag ställt frågor till personal/anhöriga av typen allmänt om Anna, sådant som kan vara viktigt men inte kommit fram under intervjun. Jag har också efter testningen skrivit ned hur mötet med personen själv var, hur hon/han reagerade på mig och situationen, lite om miljön och personalens förhållningssätt. För vissa personer finns också anteckningar från telefonsamtal med anhöriga, särvuxlärare med flera som önskat att få komplettera med sin information om individen. Dessa data kan betraktas som fältanteckningar. Det är således främst den förmedlade erfarenheten jag nu har studerat och analyserat. Det har gjort det möjligt att närmare studera faktorer som fått omgivningen att reagera. Att samla in data om individen ur tre olika perspektiv - data från DSDS, individens resultat på vårt eget test samt fältanteckningarna - bidrar till säkrare tolkningar. Datainsamling Som nämnts i Inledningen var det 150 personer som anmält sig från början. Datainsamlingen ägde rum under två år, från februari år 2000 och till december år Nio intresseanmälningar åtföljdes av brev eller telefonsamtal från oroliga anhöriga/gode män/personal, som ville att just deras skyddsling snabbt skulle få komma till en undersökning. Man var orolig och tyckte att personen hade förändrats och undrade vad det betydde. På deras anmälan noterades akut och de blev de som först kontaktades när vi var redo att påbörja testningarna. Därefter kontaktades de som var äldst bland de anmälda eftersom risken för demens ökar med stigande ålder. Ibland fick även praktiska omständigheter styra som när jag var i en gruppbostad för att testa en äldre person och det i samma boende fanns en mycket yngre person med Downs syndrom så passade jag på att även testa den yngre. För en del av de anmälda blev väntan lång och det dröjde nästan ett par år innan de kontaktades medan andra åter inte hann kontaktas alls innan projektet upphörde. Rent praktiskt gick datainsamlingen till enligt följande. Inledningsvis tog jag i de flesta fall först kontakt med god man eller anhörig som anmält personen ifråga till projektet. Efter detta kontaktades gruppbostaden för 12

19 att boka tid samt diskutera var de trodde att det var mest gynnsamt att testningen ägde rum. I några fall har god man eller anhöriga medverkat men för det stora flertalet har det i första hand varit gruppbostadspersonal som besvarat frågorna. Testningen med vårt eget bedömningsinstrument har för majoriteten ägt rum i gruppbostaden. I arton fall gjordes DSDS-intervjun med både personal från gruppbostaden och daglig verksamhet. I början av projektet planerades att intervjua både personalen vid gruppbostaden och den daglig verksamheten för att få en så fyllig bild som möjligt av individen. De olika personalgrupperna ser ju individen i helt olika situationer och miljöer vilket kan påverka vilka förändringar de uppfattar. Det visade sig ganska snart att det blev för tidsödande att hinna med att träffa både gruppbostads- och daglig verksamhetspersonalen. Så jag inriktade mig på att i första hand intervjua gruppbostadspersonalen som ju träffar individen i fler olika typer av situationer än vad dagligverksamhetspersonalen gör. Personalen i gruppbostaden vet av naturliga skäl mer om till exempel förändringar av dygnsrytmen och fritidsintressen. I vissa fall, när den bild gruppbostaden gav inte riktigt kändes överensstämmande med den bild jag som testledare fick av individen, så intervjuades även dagligverksamhetspersonalen. Ibland när förändringar hos individen var svårtolkade var det också viktigt att komplettera med hur personalen vid den dagliga verksamheten uppfattade individen. I samtliga fall där intervju med både gruppbostadspersonal och daglig verksamhetspersonal ägt rum nära i tiden har gruppbostadspersonalens svar på DSDS använts i föreliggande rapport utom i två fall: Ett där daglig verksamhetspersonalen känt personen betydligt längre än gruppbostadspersonalen och ett där det var den dagliga verksamheten som tagit initiativ till kontakt med Projektet eftersom de var oroliga över att en kvinnlig arbetstagare plötsligt var så förändrad. Kvinnans gruppbostadspersonal uppfattade inte några förändringar hos henne. Data Data består av testningar och intervjuer som gjordes på sammanlagt 43 personer - 22 kvinnor och 21 män. 17 personer har bedömts vid mer än ett tillfälle, mellan två och fyra gånger. Totalt har 27 omtestningar gjorts. För 18 individer har DSDS intervjun gjorts med både gruppbostaden och dagligverksamhetspersonalen och i några fall har även föräldrar/god man intervjuats. Totalt finns data från 97 DSDS-intervjuer men i denna rapport har endast data från det första intervjutillfället med de 43 personerna analyserats. Databearbetning Databearbetningen är inspirerad av grounded theory 15 som är en metod där man 15 Srauss, A & Corbin, J, Basics of Qualitative Research (California 1998). 13

20 utgår från sina data för att formulera en teori. Metoden är lämplig just när man som i mitt fall närmar sig ett relativt outforskat område. När man tillämpar grounded theory försöker man att så förutsättningslöst som möjligt bringa ordning i sina data och försöker hitta något gemensamt som går att tematisera. I mitt fall har det inte varit fråga om att formulera en ny teori utan jag har försökt tilllämpa själva tekniken att sortera en stor mängd data. Mitt material var omfattande och jag fick närma mig det stegvis. Jag följde olika spår för se vart de ledde och om spåret verkade fruktbart att spinna vidare på. Jag visste alltså inte på förhand var färden skulle sluta. Nedan följer en beskrivning av de olika stegen i min bearbetning av data. Steg 1 För att göra alla data, testprotokoll och anteckningsblad tillgängliga för bearbetning behövdes en databas. En mall konstruerades i vilken alla data fördes in. Mallen gjorde det möjligt att relativt enkelt plocka fram data angående de olika individerna. Genom att alla fall blev dokumenterade på samma vis så möjliggjordes också att jämförelser lättare kunde göras mellan olika individer. Steg 2 Nästa steg blev att kategorisera data så att det blev möjligt att göra jämförelser mellan individer och för att skapa mening beträffande orsaken till olika förändringar och vad som låg bakom dem. Detta gjorde det möjligt att se i vilken utsträckning de faktorer jag misstänkte kunde påverka bedömningen av demensmisstanke hos en person faktiskt också gjorde det. Det var också viktigt att få en fungerande och meningsfull struktur på materialet samt att närma sig materialet från en mer psykologisk infallsvinkel. De testade delades in i tre huvudkategorier. Demens: Medicinsk definition. En läkare har fastställt diagnosen. Misstänkt-demens: Operartionell definition. Omgivningen (personal, föräldrar) uppger påtagliga förändringar, tillbakagång. Det handlar om utsagor från omgivningen som att Anna har gått tillbaka, förändrats och/eller försämrats utan att nödvändigtvis använda ordet demens i klartext. Det rör sig med andra ord inte om en medicinsk definition utan mer om en psykologisk/social. Icke-demens: Frånvaron av påtagliga rapporterade förändringar. Steg 3 Data bearbetades med utgångspunkt från hälso-, psykologiska och sociala faktorer. Nedan redovisas vilka kategorier jag tittade på för varje faktor. 14

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Åldrande och utvecklingsstörning. Gnesta maj 2015 Monica Björkman

Åldrande och utvecklingsstörning. Gnesta maj 2015 Monica Björkman Åldrande och utvecklingsstörning Gnesta maj 2015 Monica Björkman 1 Alla vill bli gamla men ingen vill vara det (Cicero) 2 Unga gamla = 65-79 år Gamla gamla = 80 år och däröver 3 Något om hur människokroppen

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv. Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Att åldras med utvecklingsstörning

Att åldras med utvecklingsstörning 2015-02-20 15/25 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Socialnämnden (motsv) Landstinget Att åldras med utvecklingsstörning BAKGRUND Personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Hösten 2015 Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu ANMÄLAN TILL VÅRA KURSER Våra kurser riktar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin! 1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer