Recent Auroral Research

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Recent Auroral Research"

Transkript

1 Recent Auroral Research A little something for everyone Björn Gustavsson, Department of Physics, University of Tromsø Recent Auroral Research p. 1/1

2 Flickering aurora Recent Auroral Research p. 2/1

3 Under 8 har vi slutfört ett par studier om så kallat flickering aurora, som är intensitetsvariationer snabbare än 5 Hz. I den ena delrapporten [1] så lyckades vi visa att sådana roterande och virvlande mönster som vi observerat, direkt följer från en av de två föreslagna teorierna (En modell ( Temerin-Sakanoi ) där intensitetsvariationerna orsakas av interfererande Alfvénvågor), medans den andra teorin, som förklarar modulationen med en tidsvarierande accelerationspotential, inte kan åstadkomma några liknande förutsägelser. Detta tar vi som en falsifikation av accelerationspotentialteorin, åtminstonne tills någon kan visa att den teorin också medför liknande virvelstrukturer. I den andra delrapporten [2] så använde vi variationerna i ljusintensitet till att synkronisera data från EISCAT Svalbard Radar. Genom att integrera radarpulser som mottas i samma fas av den optiska intensitetsvariationen kan man nå en tidsupplösning på -20 ms med radar. Detta gjorde det möjligt att undersöka hur jonosfären påverkas av så snabba variationer ( 0.01 s) i elektronnederbörd. Det har tidigare inte gjorts för snabbare variationer än ca 1 s. 2-1

4 Black Aurora T 19:54:17 20:01:30 20:24:19 21:24:19 21:28:56 21:42: altitude (km) n e (cm 3 ) e flux (cm 2 s 1 ev 1 ) energy (kev) Recent Auroral Research p. 3/1

5 Under året har vi också slutfört en studie [3] om svart norrsken, dvs smala mörkare strukturer i diffust norrsken, som ofta uppträder efter kraftiga magnetosfäriska stormar. I ett internationellt samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige och Storbritannien, lyckades vi kombinera mätningar, med radar (EISCAT), video (Odin (N), DASI (Uk)), och spektrala optiska mätningar (ALIS (S)) så lyckades vi visa att den traditionella teorin, som hävdar att de mörkare områdena orsakas av nedåtriktade E- fält ovanför jonosfären som hindrar elektroner från att tränga ner och excitera norrsken, inte stämmer för det stabila svarta norrskenet vi observerade. Under Februari-Mars 9 så deltar vi i en kombinerad raket/radar/optisk kampanj kring Poker Flat, Alaska för att studera skillnader mellan olika typer av svart norrsken. 3-1

6 Black Aurora 21:33: Rayleighs :33: Rayleighs Rayleighs :33: Recent Auroral Research p. 4/1

7 Heating experiment Genom att sända ut radiostrålar med hög effekt är det möjligt att utföra repeterbara och kontrollerade experiment på norrskensjonosfären. Det har lett till en allt mer detaljerad fenomenologi över vilka signaturer som jonosfären ger ifrån sig när man sänder ut olika typer av radiopulser och under vilka omständigheter. Den teoretiska förståelsen för vad som händer har också tagit stora steg framåt. Men en kärnfårga återstår: Hur accelereras elektronerna till energier höga nog för att jonisera atomer och molekyler i termosfären. Under de senaste åren har en serie experiment utförts i Tromsø vid EISCAT, och i Alaska vid HIPAS och HAARP. EISCAT, HAARP och HIPAS är forskningsanläggningar med radiosändare med hög effekt som kan användas för att sända radiostrålar med frekvens från 2.6 till 8 MHz för jonosfärsexperiment 4-1

8 Heating Experiment 500 log electron concentration (m 3 ) 12 altitude (km) electron temperature (K) altitude (km) Time (UT) 500 Recent Auroral Research p. 5/1

9 Heating experiment Under året har vi lyckats ta ett ordentligt steg framåt genom att göra de bästa uppskattningarna [4] hittills av hur radiovågorna accelererar jonosfärselektronerna i området runt reflektionshöjden. Det gjordes genom att kombinera mätningar av elektrontäthet och temperatur gjorda med EISCAT UHF radar och optiska mätningar av konstgjort norrsken i fyra norrskensemissioner i en avancerad modell som tar hänsyn till elektronacceleration och transport. 5-1

10 Heating Experiment 70 Steady state enhancements Column emission rates (R) Time (UT) Recent Auroral Research p. 6/1

11 Dessa resultat ger uppskattningar av det radio-pumpaccelererade elektronspektrat. Schematiskt kan electronspectrat beskrivas som termiskt upp till 2 ev (Te 3500 vilket motsvarar en termisk energi på 0.35 ev) från 2 till ca 3-4 ev är electronflödet reducerat, framförallt på grund av energiförluster i kollisioner med N 2, och från 4 ev är det en accelererad svans upp till mer än 0 ev. 6-1

12 Heating Experiment 18: flux (/evm2s) : flux (/evm2s) flux (/evm2s) altitude (km) 18:28 18: flux (/evm2s) : Energy (ev) 2 flux (/evm2s) Energy (ev) Recent Auroral Research p. 7/1

13 Dessa uppskattningar kan användas till att räkna ut intensitetsförhållanden mellan olika emissioner, och deras höjdfördelning. De förutsägelser av höjdvariationen konstgjort norrsken vi kunnat test (6 och 5577 Å), visade sig stämma rimligt bra med observationer som vi gjort under en experimentkampanj under Mars 7 vid HIPAS, Alaska [5]. Där gjorde vi optiska mätningar av konstgjort norrsken från två stationer, vilket gjorde det möjligt att bestämma det konstgjorda norrskenets höjdvariation i de två ljusstarkaste emissionerna (grönt vid 5577 Å och rött vid 6 Å). 7-1

14 Heating Experiment RIOE at 5577 A x 5 RIOE at 6 A x 6 05:33; x = 21.0 x = Altitude (km) 05:39; x = Volume emission rate (m 3 s 1 ) x = :45; x = 21.0 x = Volume emission rate (m 3 s 1 ) :51; x = x = North of HIPAS (km) 0 Recent Auroral Research p. 8/1

15 Heating Experiment 270 Pulse 05:32 05:34 Pulse 05:44 05: Altitude (km) x 6 x 6 Volume emission rate (m 3 s 1 ) Recent Auroral Research p. 9/1

16 Vi har också lyckats visa att elektronaccelerationen variera beroende på om den utsända radiofrekvensen är under, på eller just över en dubbelresonans, där pumpfrekvensen är identisk med både en multipel av elektrongyrofrekvensen och övre hybridfrekvensen på samma höjd. Det vi såg var att emissionerna från atomärt oxygen med förhållandevis låga excitationströsklar var ungefär lika starka över och under, medans emissionen från N 2 + med högre excitationströskel bara var tydlig när pumpfrekvensen var just över dubbelresonansfrekvenser [6]. 9-1

17 Heating Experiment Recent Auroral Research p. /1

18 Dessutom har vi deltagit i en serie experiment vid HAARP, Alaska. De mest framträdande resultaten från de experimenten är: observationer av jonosfärens respons på en radiostråle med spinn [7], observationer som visar att plasmaturbulens som drivs av radiovågor med cirkulärpolarisation (vänster) kan undertryckas av högerpolariserade radiovågor [8]. -1

19 Heating Experiment Photometer measurement of I 6 enhancements I 6 X+O O 50 I 6 (counts) time (UT) Recent Auroral Research p. 11/1

20 Heating Experiment Photometer measurement of I 6 enhancements I 6 X+O O 50 I 6 (counts) time (UT) 04:14:45 04:15:00 04:15:15 04:15:30 04:15:45 04:16:00 04:16:15 04:16:30 04:16:45 04:17:00 04:17:15 04:17:30 04:17:45 04:18:00 HAARP Intensity (counts) Total enhanced red line intensity Time (UT) Recent Auroral Research p. 12/1

21 Heating Experiment 400 log electron density (/m 3 ) Altitude (km) Electron temperature (K) Ion temperature (K) Time (UT) 500 Recent Auroral Research p. 13/1

22 Dessutom har ett antal experiment med EISCAT Heating genomförts som visar att reflektion av radiovågorna inte krävs för att elektrontemperaturen tillfälligt ska kunna höjas med grader över bakgrundstemperaturen. Enligt våra preliminära beräkningar så Detta kommer att utnyttjas för att undersöka hur energi överförs från jonosfärens elektroner till atomer och molekyler i den yttersta atmosfären. 13-1

23 Heating Experiment Frequency (MHz) f O F2 and pump frequency O O O Frequency (MHz) Frequency difference Time (UT) Recent Auroral Research p. 14/1

24 Heating Experiment Observed T e (K) altitude (km) K 500 Modeled T e (K) altitude (km) 150 O O O K T e at 230 km Temperature (K) O O O time (UT) Recent Auroral Research p. 15/1

25 Publications [1] Gustavsson, B., J. Lunde, and E. M. Blixt, Optical observations of flickering aurora and its spatio-temporal characteristics, J. Geophys. Res., 113, December, 8, doi:.29/8ja013515, [2] Grydeland, T., B. Gustavsson, L. Baddeley, J. Lunde, and E. M. Blixt, Conditional integration of incoherent scattering in relation to flickering aurora, J. Geophys. Res., 113, A08,305, 8, doi:.29/8ja013039, [3] Gustavsson, B., M. J. Kosch, A. Senior, A. J. Kavanagh, B. U. E. Brändström, and E. M. Blixt, Combined EISCAT radar and optical multispectral and tomographic observations of black aurora, Journal of Geophysical Research (Space Physics), 113, A06,308, 8, doi:.29/7ja012999, [4] Gustavsson, B., and B. Eliasson, Hf radio wave acceleration of ionospheric electrons: Analysis of hf-induced optical enhancements, J. Geophys. Res., 113, 8, doi:.29/7ja012913,

26 [5] Gustavsson, B., M. Kosch, A. Wong, T. Pedersen, C. Heinselman, C. Mutiso, B. Bristow, J. Hughes, and W. Wang, First estimates of volume distribution of hf-pump enhanced emissions at 6 and 5577 Å: a comparison between observations and theory, Annales Geophysicae, 26, , ISSN , 8, doi:.29/8gl034563, [6] Gustavsson, B., T. B. Leyser, M. Kosch, M. T. Rietveld, Å. Steen, B. U. E. Brändström, T. Aso, Electron Gyroharmonic Effects in Ionization and Electron Acceleration during High-Frequency Pumping in the Ionosphere, Phys. Rev. Lett., 97, , 6, [7] Leyser, T. B., L. Norin, M. McCarrick, T. R. Pedersen, and B. Gustavsson, Radio pumping of ionospheric plasma with orbital angular momentum, Phys. Rev. Lett., 2, 065,004, 9, [8] Gustavsson, B., R. Newsome, T. B. Leyser, M. Kosch, L. Norin, M. McCarrick, T. Pedersen, B. J. Watkins, First Observations of X-mode Suppression of O-mode HF Enhancements at 6 Å, Inskickad till Geoph. Res. Lett. 15-2

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike

Läs mer

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik Sensorteknik FOTON: DAGMAR ZITKOVA Norrskensforskaren Urban Brändström visar hur solaktiviteten orsakar norrsken och olika typer av störningar i magnetosfären, jonosfären och på jorden vilket i sin tur

Läs mer

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies Norrsken över Mars Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies R. Lundin 1, D. Winningham 2, S. Barabash 1, R. Frahm 2, M. Holmström 1, J.-A. Sauvaud 3, A. Fedorov 3, K. Asamura 4, A. J. Coates

Läs mer

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

Läs mer

har blicken mellan jorden och rymden AKTUELL FORSKNING EISCAT_3D

har blicken mellan jorden och rymden AKTUELL FORSKNING EISCAT_3D AKTUELL FORSKNING EISCAT_3D har blicken mellan jorden och rymden Lappland blir hem för en ny, stor anläggning med ett spännande syfte: att rikta radar mot rymden. I Nordnorge finns redan antenner på plats.

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. 343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas

Läs mer

Norrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m

Norrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m Norrskensforskning Innehåll- tisdag 3/2-2 Norrskensforskning Lite om elektron- och joninstrument Rymdväder Tips för norrskensskådare 2009-02-03 Introduktion till rymdteknik IIngrid Sandahl, Institutet

Läs mer

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell

Läs mer

Polar molecules in femto- and attosecond pulses. Lars Bojer Madsen 2010

Polar molecules in femto- and attosecond pulses. Lars Bojer Madsen 2010 Polar molecules in femto- and attosecond pulses Lars Bojer Madsen 2010 Thanks Christian Bruun Madsen Christian P.J. Martiny Henriette A. Leth Jan C. Baggesen Adam Etches Henrik Stapelfeldt Christer Bisgaard

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Spektroskopi med optiska frekvenskammar Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Ionospheric modification by powerful HF-waves

Ionospheric modification by powerful HF-waves UPTEC F08 070 Examensarbete 30 hp December 2008 Ionospheric modification by powerful HF-waves Underdense F-region heating by X-Mode Henrik Löfås Abstract Ionospheric modification by powerful HF-waves Henrik

Läs mer

Examples on Analog Transmission

Examples on Analog Transmission Examples on Analog Transmission Figure 5.25 Types of analog-to-analog modulation Figure 5.26 Amplitude modulation Figure 5.29 Frequency modulation Modulation och demodulation Baudrate = antal symboler

Läs mer

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Bengt Edlén, atomspektroskopist 83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 14 JANUARI 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Läs mer

6 Meter / 50 MHz. Det Mystiska bandet! av N4UFP Marc C. Tarplee, Ph.D.

6 Meter / 50 MHz. Det Mystiska bandet! av N4UFP Marc C. Tarplee, Ph.D. 6 Meter / 50 MHz Det Mystiska bandet! av N4UFP Marc C. Tarplee, Ph.D. 6 Meter - Retorik versus Realitet Ingen är aktiv på 6 meter N4UFP har genomfört över 1500 QSO på 6 m sedan 1992 Det finns inga DX på

Läs mer

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. 1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. Solution: Man ser efter ett tag att några kombinationer återkommer, till exempel vertikala eller horisontella

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Dopplereffekt och lite historia

Dopplereffekt och lite historia Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia

Läs mer

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs

Läs mer

High altitude ion heating observed by the Cluster spacecraft

High altitude ion heating observed by the Cluster spacecraft High altitude ion heating observed by the Cluster spacecraft Martin Waara Doctoral Thesis Kiruna, Sweden, 2011 Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Rektor vid Umeå universitet för avläggande

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING MATTIAS MARKLUND Matematik, naturvetenskap och teknik i ett samhälls- och forskningsperspektiv. 170411 ÖVERSIKT Några olika forskningsfält. Koppling till

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling

Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling Vågkraft Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Avd. För 751 05 Uppsala, Sweden Introduction PhD-student Uppsala University Avd. För Field of Research: Electromagnetic

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Kontroversen om regressionsmetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial

Kontroversen om regressionsmetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial Kontroversen om smetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial av Pehr Björnbom Varför ger den direkta smetod som både Trenberth och Dessler förespråkar i samband med studier av klimatkänsligheter

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter Figur 2. Magnetiska kraftlinjer i form av bågar.de sträcker sig från solytan upp i solens korona. Inför solfäcksmaximet 2013-2014: Kortkort om olika sorters solaktiviteter ----- Av Bertil Pettersson, SM5VZW

Läs mer

Tor Hagfors. 18 December January Donald Farley Cornell University Ithaca, NY. CEDAR Workshop, Santa Fe 1. June 2007

Tor Hagfors. 18 December January Donald Farley Cornell University Ithaca, NY. CEDAR Workshop, Santa Fe 1. June 2007 Tor Hagfors 18 December 1930 17 January 2007 Donald Farley Cornell University Ithaca, NY CEDAR Workshop, Santa Fe 1 Versatile theorist Scientific leader and politician Creative engineer Jan 2007 A man

Läs mer

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe Räkneövning 3 Termodynamiska potentialer Hösten 206 Assistent: Frans Graeffe (03-) Concepts in Thermal Physics 2.6 (6 poäng) Visa att enpartielpartitionsfunktionen Z för en gas av väteatomer är approximativt

Läs mer

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson. Nanoelektronik FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT 2014 Martin Magnusson martin.magnusson@ftf.lth.se Fält, potentialer mm i vakuum Lägg en spänning mellan två elektroder Stoppa dit en elektron e

Läs mer

Sett i ett lite större perspektiv

Sett i ett lite större perspektiv Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Konstruktion & Produktion

Konstruktion & Produktion Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion Drift & Underhåll Nätintegration En ny modell för turbulensen i atmosfärens gränsskikt Antonio Segalini Johan Arnqvist johan.arnqvist@geo.uu.se Mål och

Läs mer

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1 GPS GPS Global Positioning System Started in 1978 Operational in 1993 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 1 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 2 A. Einstein Classical navigation 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning

Läs mer

Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015

Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015 ? Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015 Finns Aliens!? Naturligtvis! Men det är inte det vi studerar Rymdmiljön Joniserande strålning (EUV/X, energirika partiklar) Startar kemiska processer i atmosfärer

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5

KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 ALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-11-12 KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade lösningarna

Läs mer

Preliminär timplanering: Plasmafysik

Preliminär timplanering: Plasmafysik Vågor, plasmor antenner F700T Preliminär timplanering: Plasmafysik Litteratur: Chen F. F., Plasma physics and controlled fusion, Plenum, nd ed. Etra problem i plasmafysik. X-plasma (Från hemsidan) Pass

Läs mer

Interaktiv undervisning

Interaktiv undervisning Interaktiv undervisning Effektivare inlärningsmiljö genom små förändringar Magnus Gustafsson Institutionen för kemi 16 december, 2008 Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 1 / 17 Magnus

Läs mer

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar.

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar. v.2.1 Sida 1 av 8 16. MARKVÅG Författare Bertil Lindqvist, SM6ENG Denna myt handlar om att många sändareamatörer ofta tillmäter markvågen större betydelse än vad den har. Vidare så behandlar den en del

Läs mer

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Omtentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå

Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia Miklos Långvik, miklos.langvik@gmail.com NO-biennalen Umeå 5.4-6.4.2017 Innehåll Mål och motivering Observationer och förklaringsmodeller

Läs mer

Plasmonic Steam Generator T2

Plasmonic Steam Generator T2 Inledning Denna uppgift handlar om avancerade och effektiva metoder för att producera ånga, metoder som visat sig fungera experimentellt. Sfäriska nanostora silverpartiklar finns lösta i vatten (endast

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

Forskningsdokumentation - Labböcker. Föreläsning: Johan Weigelt, PhD Biomedicinarutbildningen, Termin 1, 19 september 2012

Forskningsdokumentation - Labböcker. Föreläsning: Johan Weigelt, PhD Biomedicinarutbildningen, Termin 1, 19 september 2012 Forskningsdokumentation - Labböcker Föreläsning: Johan Weigelt, PhD Biomedicinarutbildningen, Termin 1, 19 september 2012 Översikt Vad är en labbok? Varför labböcker? Labboksanvändning på MBB Hur? Foskningsfusk

Läs mer

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar

Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar Martin Lundmark Institutionen för teknikvetenskap och matematik Luleå Tekniska Universitet 2 Livslängd

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai

Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Abstrakt Detta dokument avhandlar vad som händer när ett torn faller. Såväl elastiska som stela kroppar behandlas.

Läs mer

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring Fredrik Domhagen, Bijan Adl-Zarrabi Contents 1 Bakgrund... 2 2 Teori... 2 3 Experiment... 3 4 Resultat... 3 4.1 Påverkan på konduktivitet...

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF4 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Tid och plats: Tisdag aug, kl 8.3-.3 i Väg och vatten -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

1. Elektromagnetisk strålning

1. Elektromagnetisk strålning 1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS

SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS R. Lundin 1,S. Barabash 1, H. Andersson 1, M. Holmström 1, A. Grigoriev 1, M. Yamauchi 1, J.-A. Sauvaud 2, A.

Läs mer

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5 Elektromagnetisk strålning Lektion 5 Bestämning av ljusets hastighet Galilei lyckades inte bestämma ljusets hastighet trots flitiga försök Ljuset färdas med en hastighet av 300000 km/s genom tomma rymden

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)

Läs mer

HYDRAULIK Rörströmning IV

HYDRAULIK Rörströmning IV HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 15 april, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 15 apr 2016 / 2 Innehåll

Läs mer

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task

Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task Nils Dahlbäck, Linköping, Sweden Rego Granlund, Sweden Helena Granlund, Sweden Swedish Defence Research Agency,

Läs mer

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon

Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla

Läs mer

Antenner exempel. Klassiska antenner

Antenner exempel. Klassiska antenner Antenner exempel Gerhard Kristensson Institutionen för elektro- och informationsteknik Klassiska antenner Dipolantenn (Wi-Fi) Yagi-Uda-antenn GK Sida 1 Klassiska antenner, små antenner GK Sida 2 Kommunikationsantenner

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både

Läs mer

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning

Läs mer

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005

Laboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005 Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara

Läs mer