Lika barn leka bäst hur vidareutbildningar skapar likformiga chefer. Birds of a feather flock together how further education creates similar managers

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lika barn leka bäst hur vidareutbildningar skapar likformiga chefer. Birds of a feather flock together how further education creates similar managers"

Transkript

1 Lika barn leka bäst hur vidareutbildningar skapar likformiga chefer Birds of a feather flock together how further education creates similar managers Linn Saalbach Gabriella Dorén Ledarskap & organisation, OL110A Kandidatnivå 15 hp HT 2013 Handledare: Anders Edvik

2 Sammanfattning Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer och ledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA). DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragning mot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionell isomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori, men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuellt för uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet att undersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver en kunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varför vidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer lika organisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gått en svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats har valts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vad det bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studera ur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hur vidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer. Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, är kontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efter utbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få känna gemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov, som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet av empirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena chefer och i sin tur mer likformiga organisationer. Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressant för vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningar bidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

3 Nyckelord Institutionell isomorfism, EMBA, homogenitet, chefskap, ledarskap, kontaktnät, legitimitet

4 Förord Först och främst vill vi tacka alla personer som varit delaktiga och gjort vår uppsats möjlig att genomföra. Vi vill ägna vår handledare Anders Edvik ett särskilt tack för vägledning, inspiration och stöd genom hela processen. Utan de nio intervjupersonerna som tog sig tid för att delta i undersökningen hade uppsatsen inte varit möjlig. Ett stort tack till er alla som hjälp och stått ut med oss under arbetets gång! , Malmö Gabriella Dorén & Linn Saalbach

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemområde Syfte Frågeställningar Avgränsningar Teoretisk referensram Institutionell isomorfism Tvingande isomorfism Mimetisk isomorfism Normativ isomorfism Chef- och ledarskap Rollen som chef Makt och personlig utveckling Sociala behov och egoism Metodkapitel Undersökningsdesign Forskningsstrategi Teoretiska angreppssätt Tillvägagångssätt Insamling av data Källkritik Urvalskriterier Bearbetning och analys av materialet Forskningsetik Informationskravet Samtyckeskrav Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet Utvärdering av undersökningen Trovärdighet Överförbarhet Pålitlighet Konfirmering Äkthet Empiri Krav på dagens chefer och ledare enligt branschtidningar Vad utbildningen förmedlade Kontaktnät Erfarenheter av utbildningen Gruppen Att vara chef och/eller ledare Analys och diskussion Individen i rollen som chef och/eller ledare Strävan efter gemenskap Gruppen och sociala behov Legitimitet och homogenitet efter vidareutbildningen Sammanfattning

6 6 Slutsats Förslag till vidare forskning Referensförteckning Bilaga Bilaga

7 1 Inledning Lika barn leka bäst Under följande kapitel ges en presentation av ämnet och problemområdet specificeras. Tidigare forskning inom ämnet återges i bakgrund samt problemformulering. Uppsatsens frågeställningar och syfte presenteras och även de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund Enligt Trollestad definierar fler och fler ledarskap som ett genuint socialt fenomen. Ett vanligt uttryck för att särskilja chefskap och ledarskap är att ledarskap utövas i en relation medan chefskap utövas från en position. (Trollestad, 2003, s ) Chefskap definieras ofta utifrån ett mer byråkratisk perspektiv med fokus på företagets helhet. Ledarskapet ska guida medarbetarna inom förtaget medan chefskapet ger riktlinjerna. (Yukl, 2012, s. 3, 9; Kotter, 1990, s. 5-6) Kotter (1990, s. 7-8) menar dock att ett starkt chefskap är i behov av ett starkt ledarskap för att skapa framgång. Att vara en chef behöver inte betyda att personen också är en ledare (Trollestad, 2003, s. 80). En chef är alltid utsedd (Alvesson, 2009, s. 136) men behöver nödvändigtvis inte ha en utbildning för det. Under de senaste åren har det skett en utveckling i näringslivet med en stark accelererande förändringstakt, krav på organisatorisk flexibilitet och intensifierat lärande, en utsuddning mellan arbetets- och privatlivets gränser och ökade krav på kvalitet samt ny kompetens. (Trollestad, 2003, s. 13) På grund av att affärsvärlden utvecklats i takt med teknologin har även informationsflöden accelererat. För att överleva i en komplex organisationsvärld kan chefer och ledare inte enbart förlita sig på sin tidigare utbildning. Det i sin tur har skapat en större efterfrågan av avancerade vidareutbildningar för chefer och ledare. (Choi, 2010, s. 13) Enligt Berry (2011, s. 6) borde chefer få möjligheten att träna sitt ledarskap, men med en förståelse att ledarrollen inte automatiskt kommer att förbättra kulturen, lösa problem som uppstår i chefskapet eller möta det personliga bekräftelsebehovet. Chefer som har ledande roller och som inte har granskats för den typen av position kommer fort att bli en belastning eftersom de möjligen inte är lämpade för rollen. Berry menar även att ett starkt ledarskap med svagt chefskap är ett recept för en katastrof. Det finns en uppsjö av ledarskaps- och chefskapsutbildningar idag (Utbildning.se, 2013) men en av de mest kända vidareutbildningarna är Master of Business Administration (MBA) som även kan läsas på deltid och då kallas Executive Master of Business Administration (EMBA) (Boussard, 2013). EMBA är, enligt utbildningsanordnarnas information, en vidareutbildning som bygger på MBA och som ger en examen i företagsekonomi (U.N.H. M.B.A., 2012). EMBA fokuserar på ekonomi, redovisning, marknadsföring och finansiell analys. Utbildningen 3

8 innefattar även ledarskap, gruppdynamik och coaching. Utbildningen läses på deltid och kan se olika ut beroende på vilket läroverk som ger utbildningen. EMBA riktar sig till chefer och ledare som har varit verksamma i rollen under en längre tid. (Executive EMBA, 2013; Dahlin, 2012; GU School of Executive Education, 2013) Enligt Choi (2010, s. 13) kostar vidareutbildningar mycket pengar för företagen som investerar i sina chefer och ledare. EMBA ska bidra till att skapa enastående chefer och ledare samtidigt som återbetalningen av investeringen ska bidra till snabbt växande karriärer. 1.2 Problemområde Organisationer vill vara unika eftersom det kan ge en konkurrensfördel, men DiMaggio och Powell (1983, s. 149) menar att det finns en organisatorisk strävan mot homogenitet. För att dagens chefer ska kunna möta de krav som ställs (Trollestad, 2003, s. 13) går många chefer en vidareutbildning (Trollestad, 1994, s. 139). Olika synvinklar skildras då Trollestad inte tittar på det organisatoriska perspektivet ur en institutionell synvinkel som DiMaggio och Powell gör. Tidigare forskning har tagit upp det organisatoriska livet och undersökt det med institutionell teori, men inte i kombinationen institutionellt isomorfism och vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv. I tidigare forskning tar exempelvis Salomon och Zheying (2012, s ) upp att det finns en ofullständig förståelse för hur institutionell distans påverkar operativa strategier som är tillgängliga för utländska företag i värdlandet. Författarna tittar därför på om variansen i nivån på lokal isomorfism antagits av utländska företag från länder med skilda institutionella miljöer, vilket kan härledas till mimetisk isomorfism. Ashworth m.fl. (2005, s ) har undersökt om isomorfistiska förändringar i organisationer inom den offentliga sektorn i Storbritannien var i linje med det institutionella perspektivet. Författarnas analys tyder på att den institutionella teorin ger ett lovande komplement till rationella teorier om just organisatoriska förändringar, men även att offentliga chefer söker formell legitimitet och materiella resultat. Tidigare forskning om vidareutbildningar tittar på hur vägen från teori till praktik fungerar och/eller olika utlärningssätt. Exempelvis enligt Schlegelmilch och Thomas (2011, s. 478) kan inte chefskap räknas som ett äkta yrke jämfört med till exempel juridiska eller medicinska yrken. Chefer delar ingen normativ, etisk kod eller en gemensam kunskapsgrund som vilar på en allmänt accepterad teoretisk bas som kan användas för samhällets bästa. MBA och EMBA är idag kanske det system som ligger närmast att certifiera chefer och skapa ett äkta yrke. Dock menar Schlegelmilch och Thomas (Ibid., s. 478) att MBA och EMBA som certifieringssystem är dömt att misslyckas så länge det inte finns en överenskommen, gemensam kunskapsbas och 4

9 en normativ kod som kan följas. Dock utgår EMBA-anordnarna i Sverige från en gemensam grund gällande innehåll och teori (Executive EMBA, 2013; Dahlin, 2012; GU School of Executive Education, 2013) vilket i sin tur kan skapa en normativ kod deltagarna emellan. Den tidigare forskning som tagits upp belyser inte hur och varför vidareutbildningar bidrar till likformiga organisationer utifrån deltagarnas perspektiv. Uppsatsen fokuserar på hur nio deltagare upplevt sin EMBA-utbildning för att kunna finna ett fenomen ur både individ- och samhällsperspektiv som kan förklara homogenitet i organisationer och hur vidareutbildningar formar chefer och ledare utefter samhällets förväntningar. För att kunna förstå varför chefer och ledare väljer att vidareutbilda sig kommer uppsatsen att titta på fenomenet, som ur individperspektiv representerar vad vidareutbildningarna ger individen utöver kunskapen och ur samhällsperspektiv om vidareutbildningarna via deltagarna skapar likformiga organisationer. Har homogenitet i organisationer och vidareutbildningar inom chef och ledarskap ett gemensamt fenomen? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att komplettera tidigare forskning och få en djupare förståelse för hur och varför vidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till liknande organisationer. Syftet är också att genom vidareutbildningen EMBA som exempel undersöka om och i så fall vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver den kunskapsteoretiska basen. Genom att undersöka vad som förmedlas under vidareutbildningen och vad som upplevs av deltagarna kan fenomenet identifieras och därmed kan det klargöras varför det uppstått Frågeställningar Hur har deltagarna sett på chef- och ledarskapsutbildningen Executive Master of Business Administration och vad har den förmedlat utöver teorin? Varför bidrar vidareutbildningar inom chef- och ledarskap till likformiga organisationer? 1.4 Avgränsningar I uppsatsen berörs inga andra vidareutbildningar för chefer och ledare utöver EMBA, likaså undersöks inga EMBA-utbildningar i andra länder bortsett från Sverige. Utbildningens kursplan 5

10 har studerats men då uppsatsen endast tar hänsyn till vad som förmedlas utöver kunskapsgenereringen kommer den inte att presenteras. Uppsatsen kommer inte handla om en utvärdering av den specifika utbildningen EMBA, utan ska se den ur ett kritiskt perspektiv. Inga personer med befattningen ledare har intervjuats, dock kan några anses vara både chef och ledare. 6

11 2 Teoretisk referensram Under kapitlet presenteras tidigare teorier inom ämnena institutionell isomorfism, chef- och ledarskap. Rubriken 2.3 utgår från att intervjupersonerna innehar positionen chef och ska därför ge en bättre förståelse för vad chefskap innebär. Teorierna används senare i uppsatsen som referensram till analysen och diskussionen av det empiriska materialet. 2.1 Institutionell isomorfism DiMaggio och Powell hävdar i sin artikel The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective rationality in Organisational Fields (1983, s. 148) att många tidigare forskningsstudier gällnade moderna organisationer har undersökt skillnader i organisationers strukturer och beteende. DiMaggio och Powell frågar istället varför det finns en stor homogenitet bland organisationer. De menar att i början av livscykeln är organisationerna olika i synsätt och form men när de blir etablerade uppkommer en strävan mot homogenisering. Författarna menar att det koncept som bäst kan förklara homogenitetsprocessen är isomorfism (1983, s. 149). Isomorfism kan, enligt Hawley (1986, s. 84), bäst förklaras genom att systemstrukturer konvergerar till den punkt då deras samarbete är frekvent. Isomorfism är alltså en begränsande process som tvingar en enhet i en population att likna andra enheter som står inför samma förhållanden. DiMaggio och Powell (1983, s. 149) hävdar att det finns två typer av isomorfism, konkurrenskraftig och institutionell. Tidigare forskning behandlar den konkurrenskraftiga isomorfismen, men DiMaggio och Powell menar att det inte räcker för att presentera en bild av den moderna världens organisationer. Aldrich (citerad av DiMaggio & Powell, 1983, s. 150) menar att de viktigaste faktorerna som organisationer måste ta hänsyn till är andra organisationer. DiMaggio och Powell (1983, s. 150) hävdar därför att det genom institutionell isomorfism är möjligt att förstå politik och kulturer som genomsyrar stora delar av det moderna, organisatoriska livet. DiMaggio och Powell identifierar tre olika processer av institutionell isomorfism; tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism och normativ isomorfism. Nedan kommer de tre formerna förklaras närmare Tvingande isomorfism Tvingande isomorfism kan resultera både från formella och informella påtryckningar från andra organisationer och kulturella förväntningar i samhället. Påtryckningarna kan kännas som övertalande eller inbjudande. I vissa fall kan också organisatorisk förändring vara ett direkt resultat av lagar som bestämts av regeringen. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 150) Meyer och 7

12 Rowan (1977, s. 340) menar att som ett resultat av att stora rationella organisationer utökar sin dominans reflekterar organisationsstrukturer de regler som institutionaliserats och legitimerats av staten. Det bidrar i sin tur till att organisationer blir allt mer homogena inom vissa områden Mimetisk isomorfism All institutionell isomorfism härstammar inte från tvingande faktorer. Osäkerhet kan också vara en faktor som leder till imitation. När organisationer inte har den kunskap som behövs eller om målen är otydliga kan de ibland titta på andra organisationer för att hitta en passande modell. Organisationen som blir imiterad behöver inte alltid veta om det och har möjligen ingen önskan att imiteras. Modellerna som sprids kan göra det oavsiktligt, till exempel indirekt genom medarbetares förflyttning eller genom konsultföretag. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 151) Alchian (1950, s ) menar att innovation också kan förklaras genom imitation. Samtidigt som det finns de som medvetet förnyar, finns det också de, som i sina ofullkomliga försök att imitera andra, omedvetet skapar innovation. Det genom att ovetandes införskaffa vissa oväntade eller unika attribut som under omständigheterna visar sig vara delvis ansvariga för framgången. Det finns också de som kommer att försöka kopiera det unika och på så sätt kommer innovations-imitering att fortsätta. DiMaggio och Powell (1983, s ) menar att mycket av de homogena organisationsstrukturerna uppkommer från det faktum att det, trots sökandet efter mångfald, finns lite variation att välja från. Organisationer byggs hela tiden på det som redan finns, chefer söker aktivt efter modeller att bygga sin organisation på Normativ isomorfism Den tredje källan till organisatorisk förändring genom isomorfism är normativ och härstammar från professionalisering. Det finns två aspekter av professionalisering som är viktiga källor till isomorfism. Den första baseras på en formell utbildning och legitimitet som skapas av universitet och dess specialister, den andra är tillväxten och integreringen av professionella nätverk som spänner över organisationerna och där nya modeller sprids. Universitet och yrkesutbildande institutioner är centrum för utvecklingen av organisatoriska normer och det är just sådana mekanismer som skapar en grupp av nästintill utbytbara individer som har liknande positioner inom olika organisationer. Individerna bär på en liknande orientering och disposition som kan överskrida variation i tradition och kontroll som möjligen annars hade kunnat forma ett organisatoriskt beteende. En annan viktig mekanism som uppmuntrar normativ isomorfism är filtrering av personal. Inom många organisationer sker filtreringen genom anställning av individer från liknande organisationer inom samma bransch. Rekryteringen sker inom samma 8

13 bransch men också inom ett smalt utbud av utbildningsforum. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 152) DiMaggio och Powell (Ibid., s. 153) menar dessutom att många professionella karriärer är så noga bevakade både i början och genom hela karriären att personer som tar sig till toppen nästan är omöjliga att särskilja. Avsaknaden av variation bland högt uppsatta personer kan vara stor, gemensamma förväntningar och uppförande, så väl som ord- och klädval är oerhört likt. När chefer och högt uppsatta personer kommer från samma universitet och har liknande utbildning kommer de filtreras på gemensamma kännetecken. De kommer därför att se problem och hur de kan lösas på liknande sätt vilket skapar en homogenitet. När organisationer inom samma bransch liknar varandra och när den yrkesmässiga socialiseringen utbyts under exempelvis workshops, utbildningar och konsultarrangemang, samt mellan arbetsgivare och anställda, fungerar den som en isomorfistisk kraft, en liknande kraft. Professionaliseringen av management tenderar att gå hand i hand med struktureringen av organisationer. Utbytet av information mellan de yrkesverksamma bidrar till den hierarkiska statusen som i sin tur bidrar till att information och personal kan röra sig mellan organisationer. Det kan ske med både formella och informella medel. (Ibid., s. 153) DiMaggio och Powell presenterar olika hypoteser varav två av dem baseras på diskussionen om normativ isomorfism och är följande; 1) The greater the reliance on academic credentials in choosing managerial and staff personnel, the greater the extent to which an organization will become like other organizations in its field. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 155) 2) The greater the participation of organizational managers in trade and professional associations, the more likely the organization will be, or will become, like other organizations in its field. (Ibid.) Med hypotes ett menar DiMaggio och Powell att arbetssökande med akademiska meriter redan har genomgått en socialiseringsprocess i själva universitetsprogrammet och är därför mer benägna än andra att ha med sig rådande normer och dominerande organisationsmodeller. Med hypotes två menar de att den är parallell till den institutionella uppfattningen att ju mer genomarbetat det relativa nätverket är mellan organisationer och deras medlemmar, desto större samling av liknande organisationer. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 155) Även två hypoteser som baseras på diskussionen om professionell filtrering, socialisering och struktur presenteras och de är; 9

14 1) The greater the extent of professionalization in a field, the greater the amount of institutional isomorphic change. (Ibid., s.156) 2) The greater the extent of structuration of a field, the greater the degree of isomorphics. (Ibid.). DiMaggio och Powell menar med hypotes ett att professionalism kan mätas genom universitetsbetygen och den stabilitet som härrör från professionella program. Med hypotes två menas att de organisatoriska områden som är stabila och brett accepterade är mer homogena eftersom det finns en rutin kring spridningen av nya modeller och normer, men också för att samverkan mellan organisationer inom samma bransch är större. (DiMaggio & Powell, 1983, s. 156) 2.2 Chef- och ledarskap Inledningsvis nämndes att chef- och ledarskap har både likheter och skillnader, en person kan vara ledare utan att vara chef och vara chef utan att leda. En chef behöver alltså inte ha medarbetare under sig för att vara chef. Det finns en mängd olika diskussioner kring vad som är skillnaden mellan en chef och en ledare. En chef kan anses värdera stabilitet, ordning och effektivitet medan en ledare värderar flexibilitet, nytänkande och förmågan att anpassa. Ledarskap driver processer som ska skapa förändring av individer, grupper och organisationer. Även motivation är något som förknippas med ledarskap. Chefskap är till skillnad från ledarskap mer byråkratiskt med siktet inställt på kontroll, arbetsledning, styrning och budget. (Yukl, 2012, s. 3, 9) Alvesson (2009, s. 136) menar också att chefskap har en formell ställning medan ledarskap har en informell ställning. Chefer är utsedda men ledare behöver inte alltid vara det. Kotter (1990, s. 5) påpekar att det finns vissa likheter mellan chef- och ledarskap eftersom de båda innefattar beslutsfattande, skapande av grupper som kan nå målen och sedan se till att de utvalda personerna gör sitt jobb. Även Kotter (Ibid., s. 6) menar att chefskap är mer byråkratiskt och fokuserar bland annat på planering, budget, struktur och problemlösning. Ledarskapet fokuserar på att hitta rätt väg, motivera och inspirera och försöka skapa en skillnad. Dock menar Kotter (Ibid., s. 7-8) att starkt chefskap med starkt ledarskap, eller tvärtom, behövs för att en situation ska kunna utvecklas på rätt håll. Berry (2011, s. 1-2) skriver om utlärning av ledarskap i MBA-utbildningar och menar att om man vet vem man själv är kan man leda andra bättre. Om man har en självkännedom är det 10

15 lättare att förstå hur och varför man agerar som man gör i olika situationer. Det i sin tur underlättar beslutstagandeprocessen och de svåra samtalen exempelvis vid avskedning. Berry menar att om personen inte är bekväm i sig själv är den inte redo för att ta på sig ledarrollen. Det är viktigt att det finns en tydlig skillnad mellan chefer och ledare, att deras roller är tydliga och av lika värde. Berry (Ibid., s. 7) skriver att den ena rollen inte är en ersättning för den andra, en kan inte vara stark och den andra svag i ett lönsamt företag. Att respektera och värdera den roll som både ledare och chef har, samt erkänna de distinkta skillnaderna, kan skapa den harmoni, ansvarsskyldighet och öppenhet som är nödvändig i företaget. 2.3 Rollen som chef Enligt Trollestad (2003, s. 15) har det i samband med forskning och praktiskt förändringsarbete kommit fram att chefer behöver reflektera då något cheferna kan sakna är att pausa och tänka över prioriteringar och värderingar. Cheferna i Trollestads undersökning (Ibid.) upplever att deras ideal inte stämmer överens med deras chefskap, vilket resulterar i en frustration i brist på balans på det personliga planet. Men för att kunna fungera i sin yrkesroll hämtas kraft i trygghet och tillit hos den egna familjen. Familjen symboliserar en långsiktighet som blir trygg i förhållande till kortsiktighet och instabilitet på arbetet. (Ibid., s. 29) Cheferna uttryckte även att de behövde arbeta med sin egna personliga trygghet. Utan den tryggheten i sig själv minskades förutsättningarna att prioritera och hantera svåra val i den personliga utvecklingen. (Ibid., s. 46) Trollestad (Ibid., s. 50) påpekar att värderingarna i det västerländska samhället är i förändring, att det numera är fokus på individens välbefinnande. Förr låg materiella ting i den ganska homogena samhällskulturen högt på värderingsskalan medan det idag är fokus på ickemateriella ting, vilket i sin tur bildar heterogena samhällskulturer. 2.4 Makt och personlig utveckling Trollestads intervjuer med chefer visade att makt var den drivkraft som både skapar engagemang och ger motivation. Cheferna syftade på makt i den bemärkelsen att kunna äga, förändra, påverka och skapa utveckling i organisationen. Dock undviker man ordet makt då det kan ha en negativ laddning. Makt kan exempelvis utövas genom att en chef med sin position, tidigare erfarenhet eller kunskap kan göra det möjligt för medarbetare att utvecklas både personligt och arbetsmässigt med idéer. (Trollestad, 2003, s ) Om relationen mellan chef och medarbetare är möjliggörande och stöttande bygger den på förutsättningen att chefen som ledare har en balans och ett moget självmedvetande. (Ibid., s. 56) En god ledares utmärkande egenskaper bör vara tydlighet, öppenhet och ärlighet enligt de cheferna som Trollestad 11

16 intervjuade, dock beskrevs dessa i samband med relationen till medarbetarna (Ibid., s. 67). Personlig utveckling kommer att vara en avgörande faktor i framtiden vad gäller ledare inom framgångsrika företag. En god ledare måste utstråla inre trygghet, personlig mognad samt självförtroende för att kunna leda andra, enligt de chefer som intervjuades av Trollestad. (Ibid., s. 73, 83) Det är även väsentligt för deras chefskap att stödja chefernas självinsikt och personliga mognad (Ibid., s. 95, 172). För chefers utveckling är det av stor vikt att de deltar i olika typer av nätverk samt har ett erfarenhetsutbyte med personer i liknande uppdrag. Det är en ovärderlig del av en chefs både personliga och arbetsmässiga utveckling att få delge sina erfarenheter och idéer likaså att få ta del av andras. Det kan bero på att många chefer i sina uppdrag känner sig ensamma, därför kan nätverket bidra till ett lärande och bekräftelse. Om utbytet sker mellan chefer från olika organisationer kan öppna och tydliga samtal föras om framgångar och misstag och då kan kontakten leda till en förtroendefull relation även utanför arbetet. (Ibid., s ) 2.5 Sociala behov och egoism Trollestad (1994, s ) beskriver i sin avhandling om människosyn i ledarskapsutbildningar att självcentrering är ett socialt behov. Genom sina intervjuer har författaren kunnat urskilja att människans behov av att bli bekräftade av andra skapar ett centrum för de egna intressena, ett slags egoistiskt intresse. Människan kan handla utifrån sitt eget intresse eftersom det finns ett behov av att må bra och ha en självkännedom och självrespekt för att kunna intressera sig för andras situationer. Självrespekten kan vara en förklaring till egoismen, människan handlar utifrån sina egna behov och intressen oavsett om det är medvetet eller inte. Trollestad (Ibid., s ) betonar i sin forskning att människans sociala behov är dominerande samtidigt som de existentiella behoven också kommer före basbehoven i de genomförda intervjuerna. De sociala behoven är gemenskap, bekräftelse och solidaritet medan de existentiella är individuella behov av personlig utveckling och att kunna finna en meningsfull relation till arbetet och samhället. Basbehoven är de grundläggande behoven som mat, kläder, boende och säkerhet. De sociala behoven är de som motiverar i arbetet eftersom en känsla av delaktighet skapar en självsäkerhet hos människan, en känsla av att vara accepterad för den man är. De existentiella behoven lyfts fram i samband med de sociala behoven och kan dras till behovet att få växa som människa i arbetslivet. Detta kan ske genom vidareutbildningar för att lära känna sig själv och på så sätt kunna behålla personal på ett effektivt sätt. (Ibid., s. 139) 12

17 3 Metodkapitel Lika barn leka bäst Under följande kapitel kommer läsaren att få en större inblick i hur forskningsfrågorna angripits och vilken undersökningsdesign samt forskningsstrategi som använts. Även vilket teoretiskt angreppssätt och tillvägagångssätt som använts tas upp, samt källkritik och urvalskriterier. Slutligen förklaras hur bearbetningen och analysen av materialet gått till samt vilka etiska principer som tagits hänsyn till och avslutningsvis utvärderas undersökningen. 3.1 Undersökningsdesign Uppsatsen ämnar till att komplettera tidigare forskning och utifrån deltagarnas upplevelser få en djupare förståelse för hur vidareutbildningar inom chef- och ledarskap kan bidra till mer likformiga chefer och organisationer. Genom att undersöka vidareutbildningen EMBA och finna vad som förmedlas utöver den kunskapsteoretiska basen kan fenomenet identifieras. För att sedan kunna studera fenomenet har en fenomenologisk ansats tillämpats vilket enligt Bryman (2008, s ) innebär att man studerar hur en individ skapar en meningsfullhet i sin egen värld. Det är av stor vikt att forskarna tar avstånd från sina egna förutfattande meningar vid undersökningen för att kunna förstå studieobjektets värld. Den fenomenologiska ansatsen blir lämplig då det är det levda innehållet i processen som ska undersökas (Alvesson, 2008, s. 166). Dock är fenomenologi svårt att koppla till den institutionella isomorfismen som redogörs för i det teoretiska kapitlet eftersom fenomenologin begrundar individens personliga upplevelser medan den institutionella isomorfismen begrundar den samhällsenliga nivån. I undersökningens syfte har båda beaktats för att få en större bild som inkluderar både individens och samhällets perspektiv. En metod i linje med Grounded Theory har använts för att utvinna teorier och mönster ur insamlad data under processens gång. Grounded Theory innebär att teori utvunnits ur datainsamlingen (intervjuerna och branschtidningarna) och analyserats på ett systematiskt sätt under själva processens gång. Metoden fokuserar på ett nära samband mellan insamlingen av data, analysen och själva teorin då den sker parallellt. (Bryman, 2008 s. 28, 513). En strategi som kallas iterativ (upprepande) är när en forskare bearbetat empirin kan ytterligare information behövas för att konstatera om empirin är sannolik eller ej. Det iterativa angreppssättet är tydligt i Grounded Theory, vilket är teoribildning på empirisk grund. (Ibid., s ) Exempelvis har det empiriska materialet i uppsatsen samlats in i samband med att tidigare forskning studerats för att empirin ska kunna analyseras parallellt med fortsatt insamling. 13

18 3.2 Forskningsstrategi Baserat på uppsatsens frågeställningar har en kvalitativ intervjustudie genomförts eftersom en kvalitativ undersökning kan bidra till ett tolkande perspektiv. Intervjuerna som genomförts har varit semistrukturerade vilket bidrar till att intervjupersonens egna uppfattningar och upplevelser kommer i fokus. Att genomföra en semistrukturerad intervju ger också mer detaljerande svar då intervjupersonen får prata öppet, intervjun blir då flexibel och kan ändra riktning baserat på intervjupersonens svar. (Bryman, 2008, s. 340, ) En urvalsundersökning som används i en kvalitativ studie innebär att det samlas in mycket information från färre antal studieobjekt, medan en kvantitativ studie använder en totalundersökning vilket innebär lite information från många studieobjekt (Körner & Wahlgren, 2010, s. 22). 3.3 Teoretiska angreppssätt Ett abduktivt angreppssätt har använts i uppsatsen eftersom undersökningsdesignen har varit i behov av att teori och empiri korrigerats efterhand som uppsatsen tagit form. Abduktion har inslag av både induktion och deduktion men tillför även egna moment. Till skillnad från induktion och deduktion innefattar abduktion förståelse eftersom den utgår från empirin (likt induktion) men utesluter inte teori (likt deduktion). Med abduktion justeras och utvecklas både empirin och teorin under processens gång, där analysen av empirin kan kombineras med teori för att upptäcka mönster, som i sin tur ger förståelse. (Alvesson & Sköldberg, 2008, s ) Ett induktivt angreppssätt syftar till att forskningsinsatsen, i detta fall intervjuer, mynnar ut i en teori. Det är tvärtemot vad tillvägagångssättet vid ett deduktivt angreppssätt är, då teorin bekräftas eller motsägs av empirin. Dock är det svårt att vara helt induktiv i angreppssättet då det ofta kan finnas inslag av deduktion. (Bryman, 2008, s ) 3.4 Tillvägagångssätt För att kunna fastställa syfte och svara på frågeställningarna har den empiriska undersökningen kompletterats med existerande teorier och analysmodeller. Det teoretiska materialet har bestått av vetenskapliga artiklar, litteratur, tidigare forskning och studier. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med personer som innehar en ledande position som chef och har gått vidareutbildningen EMBA. För att ytterligare kunna förstå och tolka intervjusvaren har data från branschtidningar använts som empiriskt material. 14

19 3.4.1 Insamling av data Intervjupersonerna som kontaktades via mejl var både män och kvinnor. Mejlet innehöll en kort beskrivning om forskningen, hur de blivit utvalda samt en förfrågan om att delta i studien. Respondenterna fick välja mellan en telefon-, Skype- eller fysisk intervju och mestadels valdes en fysisk intervju. Intervjun varade i minuter och inspelningen skedde med hjälp av en inspelningsfunktion. Intervjufrågorna har baserats på uppsatsens syfte samt frågeställningar. De har varierats en aning efterhand som intervjuerna har ägt rum. Formuleringarna av frågorna anpassades efter respondentens språkbruk utan att härma, frågornas ordningsföljd varierade och eventuella följdfrågor ställdes beroende på svar. Exempel på intervjufrågor är (se Bilaga 1); Hur ser du på dig själv som chef idag jämfört med innan utbildningen? och Hur var stämningen under utbildningens gång? Mellan studenter/lärare?. Intervjuerna hölls med andra ord med en låg grad av standardisering. (Trost, 2005, s. 19, 82) Frågorna innehöll inga fasta svarsalternativ och kan därför anses vara ostrukturerade med öppna svarsalternativ (Ibid., s. 20), vilket ger respondenten möjlighet till att prata öppet och okontrollerat (Bryman, 2008, s. 340, ). Intervjuns fokus var att förstå (Trost, 2005, s. 23) hur respondenten upplevde under utbildningen och vad hen har för erfarenheter av utbildningen. Utöver intervjuerna har det samlats in dokument i form av branschtidningarna Chef och Forbes. Tidskrifterna har valts för att de båda har en stor läsarkrets och riktar sig till chefer och ledare. (Chef [b], 2013, Forbes, 2014) Chef har ett svenskt fokus medan Forbes har ett internationellt vilket ger en större förståelse för trender inom chef- och ledarskap. Informationen tillhör insamlad data då den ger en djupare förståelse för vilka normer och trender som sprids inom branschen, både i Sverige samt internationellt Källkritik Kriterierna för källkritik är enligt Thurén (2013, s. 7-8) äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Alltså ska källan vara det den utger sig att vara, om lång tid gått mellan källans ursprung och uppsatsen ska den behandlas med aktsamhet. Källan ska inte vara kopierad utan kunna stå för sig själv och vara opartisk. (Ibid.) För att säkerställa att de teoretiska källorna är äkta har tryckt litteratur använts tillsammans med vetenskapligt granskade artiklar. De vetenskapliga artiklarna har kontrollerats utifrån var de är publicerade, vem som är författare samt metoden. Vissa källor har försökt styrkas med andra då de har varit äldre men några har också betraktats som äkta trots åldern då de använts och analyserats i många forskningsartiklar under årens lopp. Primärkällor har i största möjliga mån använts förutom vid enstaka tillfällen då den inte kunnat återfinnas och sekundärkällan ansetts trovärdig. För att en opartisk teoretisk 15

20 bas ska framställas har informationen som förmedlats via utbildningsanordnarna inte tagits som fakta utan endast använts för att beskriva utbildningen. I det empiriska materialet har intervjuarna varit opartiskt inställda till utbildningen och på så sätt kritiskt kunna analysera svaren. Undersökningen som genomförts hade kunnat vara kvantitativ men uppsatsen syfte är inte att generalisera fyndet utan istället få en djupare förståelse. Ett mål var att intervjua lika många kvinnor som män men detta uppnåddes ej då fler män svarade på det utskickade mejlet och färre kvinnor framkom genom snöbollsurvalet. Branschtidningarna är inte vetenskapligt granskade och därför kan de inte fastställas som teoretisk fakta men kan inte heller motsägas. Det beaktas i hanteringen av informationen från tidningarna och insamlad data redovisas som en del av det empiriska materialet. Informationen har värderats som trovärdig på grund av publiceringskanalernas bredd men har värderats med en viss försiktighet. Dock har det tagits i beaktning att informationen i tidningarna också når chefer och ledare vilket i sin tur kan ge liv åt trender inom branschen. 3.5 Urvalskriterier Urvalskriterierna för utbildningen var att den skulle vara allmänt känd både i Sverige och internationellt samt att den skulle kunna läsas parallellt av en person med chefs- eller ledarposition. Ytterligare kriterier innefattade att utbildningen var en vidareutbildning för chefer och ledare eftersom ett syfte med uppsatsen är att undersöka vad vidareutbildningar förmedlar utöver det teoretiska. Utefter urvalskriterierna valdes utbildningen EMBA som uppfyller alla kraven. Kriterierna har valts för att kunna passa in på de utbildningar som flest chefer och ledare väljer att gå eftersom den mest populära utbildningen i sin tur har störst inverkan på organisationers verksamhet. Intervjupersonerna har först och främst valts ut på det sociala nätverket LinkedIn med hjälp av utbildningen EMBA som sökord, samt den geografiska avgränsningen Sverige och Skåne. Träffarna gav ett sökresultat som visade personer som har utbildningen i sin profilbeskrivning och de som hade en ledande position valdes ut och kontaktades via mejl. Urvalskriterier för respondenterna var att de ska inneha en ledande position efter genomförd utbildning men också att de haft det innan. Urvalskriterierna har innefattat att respondenten kan ha en ledande roll oavsett nivå och att de ska ha gått samma typ av EMBA-utbildning i Sverige för att lättare kunna jämföra svaren. Endast en person fullföljer inte kravet på att ha haft en ledande position innan utbildningen men har ändå haft visst operativt ansvar innan utbildningen och valdes därför inte bort. Efter deltagandet var det upp till intervjupersonerna att lämna tips på fler 16

21 personer som gått utbildningen. Det resulterade i ett mindre snöbollsurval som ibland kan anses problematiskt eftersom urvalet inte är representativt för en större population (Bryman, 2008, s ). Dock syftar inte undersökningen till att vara representativ för en population då en kvalitativ studie valts. Gällande branschtidningar har två stora magasin, ett internationellt och ett svenskt, valts ut på grund av antalet läsare. Fokus ligger inte på att granska tidningarnas innehåll utan att få en syn och djupare förståelse för de normativa trender som finns i branschen. Institutionell isomorfism utgör grunden för teorikapitlet eftersom uppsatsen strävar efter att undersöka hur vidareutbildning för chefer och ledare kan bidra till en homogenisering bland organisationer i samhället. Isomorfism är ett relevant begrepp eftersom det förklarar hur organisationer i en population kan efterlikna varandra (Hawley, 1986, s. 84). Institutionell isomorfism innefattar tvingande, mimetisk och normativ isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983, s. 150). Övrig teori speglar rollen som chef och ledare ur olika perspektiv för att, med hjälp av individernas perspektiv, kunna analysera och hitta fenomen. 3.6 Bearbetning och analys av materialet Teorin och referensramen formades före men även under insamlingen av data. Under intervjuerna gav okunskapen en opartisk bild och förståelse medan förkunskapen hjälpte att lyssna efter det som inte sades. Det finns en risk att anamma samma syn som intervjupersonen beskriver och därmed bli blind (Alvesson, 2008, s. 466), därför är distans nödvändigt för att kunna analysera kritiskt men det nära arbetet ger en förståelse för intervjupersonen. När det empiriska materialet granskades uppmärksammades fem olika faser, sammanställning av data, demontering av data, remontering, tolkning och slutledning. Det är viktigt att ha tre åtgärder i åtanke under granskningen för att säkerställa noggrannheten. Det är viktigt att kontrollera att data är korrekt, att göra analysen genomgripande och fullständig samt att se kritisk på arbete så att analysen inte blir förvrängd. (Yin, 2013, s ) Analysen av det aktuella materialet har följt de fem faserna för att säkerställa att ingen viktig information förlorats i analys och tolkningsprocessen. Sammanställningen gjordes genom transkribering av intervjuerna och anteckningar. Vid transkribering har alla överflödiga läten som harkling, överdrivet långa stakningar och dylikt uteslutits. Skratt och läten vid fördröjning av svar har inkluderats då de kan ge en beskrivning av stämningen under intervjun. Inget datorprogram har använts för att sammanställa och organisera materialet. Under intervjuerna har anteckningar gjorts gällande tankar och observationer. I demonteringsprocessen har de utskrivna intervjuerna 17

22 kartlagts och överflödigt material har tagits bort och relevant data för undersökningen har belysts (Kvale, 1997, s. 171). Demonteringen har gjorts med öppen kodning i linje med Grounded Theory för att kunna se och förstå olika perspektiv, med och utan distans. Den öppna kodningen har gått till på så sätt att data från intervjuerna har brutits ner och studerats samtidigt som den jämförts och konceptualiserats för att bilda olika kategorier. Utifrån kategorierna bildas gemensamma begrepp som grupperats i nya kategorier. (Bryman, 2008, s. 28, ) Remonteringsprocessen har inte gjorts med hjälp av bilder och tabeller (Yin, 2013, s. 181) utan med hjälp av diskussion och omflyttning av transkriberingstext för att hitta mönster. En viktig del i processen har varit att ständigt ifrågasätta när idéer har framkommit och mönster skapats. Remonteringen har skett utan datorprogram. (Ibid., s ) Tolkning med bakomliggande innebörder gjordes för att skapa en förståelse. Därefter har kritisk tolkning utifrån teori, tidigare forskning och branschtidningar gjorts för att förstå de olika perspektiven samt yttre påverkningar i intervjupersonernas svar. De sammanställda texterna bröts även ner med kritiskt tänkande gällande språk. Liknande uttryck och ord från de olika intervjupersonerna har kategoriserats för att hitta ett mönster sinsemellan som styrker eller motsäger teori, tidigare forskning och branschtidningar för att ge olika tolkningsalternativ. Se citat nedan. (Alvesson, 2008, s. 492) Element/nivå Interaktion med empiriskt material Tolkning Kritisk tolkning Självkritisk och språklig reflektion Fokus Utsagor, egna observationer m.m. Bakomliggande innebörder Ideologi, politik, social reproduktion Egen text, auktoritetsanspråk, selektivitet Likt Alvessons citat har empirin analyserats, genom att ständigt försöka se de bakomliggande ståndpunkter som respondenterna har samtidigt som materialet kritiskt har ifrågasatts och tolkats. Alvesson (2008, s. 451) belyser vikten av att lyfta fram det som inte sägs eller vad som är svagt i det empiriska materialet. Det ska vara med försiktighet som fenomen ska få en uttalad innebörd, dock är det tillåtet om alternativa innebörder beaktas. Det kan även ske genom att alternativa tolkningar får representera empirin genom olika slags beskrivningsspråk. På detta vis har det undvikits att tolkningarna i uppsatsen framställts som det enda rimliga alternativet. Slutledningen, slutsatsen, är baserad både på tolkningsfasen och den empiriska forskningens resultat (Yin, 2013, s. 220). Uppsatsens slutsats bidrar till att komplettera tidigare forskning, vilket i sin tur har lett till ett förslag på vidare forskning för att kunna generalisera slutsatsen. Enligt Yin (Ibid., s ) fångar slutsatsen den vida signifikansen med uppsatsen. Det finns 18

23 olika exempel på slutsatser och de är enligt Yin (Ibid., s. 220) genom förslag på ny forskning, att ifrågasätta stereotyper och generaliseringar, att bidra med nya koncept och upptäckter om det mänskliga beteendet, att uttala självständiga förslag och genom att generalisera till en större population. 3.7 Forskningsetik Forskning är en mycket viktig del i samhällets utveckling och därmed är forskning ett berättigande krav. Dock får inte forskning skada individen på något sätt och därför finns individskyddskravet som är en stor del i det forskningsetiska tänket. För att ta hänsyn till respondenterna och deras åsikter har fyra krav följts som beskrivs nedan. (Vetenskapsrådet, 2013) Informationskravet Genom ett mejl till respondenterna (se Bilaga 2) vid förfrågan om medverkan fick intervjupersonerna också grundlig information om uppsatsens syfte och vilket ämne som skulle belysas under intervjuerna. Informationsmejlet tydliggjorde också att medverkan var frivillig och anonym. Trots att syfte redogjordes för respondenterna tillbakahölls information som kunde påverka respondenternas åsikter i intervjuarnas önskade riktning. (Vetenskapsrådet, 2013) Samtyckeskrav Alla respondenter har varit i myndig ålder och därför har samtyckte inhämtats då godkännande till medverkan lämnats via mejl. Undersökningen har krävt ett aktivt deltagande från respondenterna och därför har samtyckte varit en förutsättning. (Vetenskapsrådet, 2013) Respondenterna har haft möjlighet att själva bestämma var och hur intervjun ska genomföras vilket är bättre ur en trygghetssynpunkt för respondenten (Trost, 2005, s ). Enligt Vetenskapsrådet (2013) ska de medverkande få information om att en bruten medverkan inte kommer påverka dem negativt men detta var inget som respondenterna fick information om. Vid intervjuerna informerades dock intervjupersonerna ytterligare en gång om uppsatsens syfte, att de är anonyma, intervjuns tillvägagångssätt, att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas (Kvale, 1997, s ). 19

24 3.7.3 Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet Information om personen, dess företag eller känsligt material kommer att skyddas och återges med fiktiva namn, allt för att skydda den personliga integriteten (Kvale, 1997, s. 109). Endast intervjuarna kommer att ha tillgång till respondenternas fullständiga namn, arbetsplats och annan information som av respondenterna kan uppfattas känslig och informationen kan inte återfinnas i det transkriberade materialet. Dock har respondenternas kön inte undanhållits eller neutraliserats. Insamlad data från respondenterna kommer inte användas i annat syfte än till uppsatsen. (Vetenskapsrådet, 2013; Trost, 2005, s ) 3.8 Utvärdering av undersökningen Det har riktats kritik mot den kvalitativa forskningsintervjun eftersom den avfärdats som inte vetenskaplig, den kan ge intressanta resultat men den vetenskapliga metoden förbises. Dock är en definition av vetenskap att det är det resultat som forskaren bidrar med. Att se den kvalitativa intervjun som ovetenskaplig är att blunda för diskussion och tydliggörande. (Kvale, 1997, s ) Beroende på det mänskliga samspelet vid en intervju har det hävdats ett antal gånger att den kvalitativa forskningsintervjun saknar objektivitet. Men då det finns ett flertal definitioner av vad objektivitet är kan den kvalitativa intervjun inte objektivt kännetecknas som varken objektiv eller subjektiv. (Ibid., s ) Bryman (2008, s. 52) menar att man inte kan använda begrepp likt reliabilitet, validitet och objektivitet i den kvalitativa forskningsstudien. Istället kan trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering användas som kriterium för att bedöma hur tillförlitlig en kvalitativ undersökning är Trovärdighet Trovärdighet i uppsatsen stärks i största mån av att all data finns tillgänglig för granskning (Yin, 2013, s. 31) förutom resultatet från intervjuerna som modifierats med fiktiva namn samt uteslutna angivelser av företag eller organisationer. Dock finns ljudfilerna att tillgå men på grund av tystnadsplikt och etiska överväganden kommer dessa inte att vara offentliga. För att göra uppsatsen tillförlitlig och trovärdig har forskningsmetoden dokumenterats och beskrivits under metodkapitel. Det gör att andra opartiska läsare kan bedöma samt granska metoden och arbetet som stödjer uppsatsens slutsatser. (Ibid., s. 31) För att trovärdigheten i empirin ska säkerställas bör den få ett godkännande av de personer som studerats för att de ska kunna bekräfta att de uppfattats rätt (Bryman, 2008, s. 354), vilket ej har säkerställts eftersom de intervjuade inte tagit del av transkriberingarna. 20

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Skriv uppsatsens titel här

Skriv uppsatsens titel här Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Ledarskapets betydelse för verksamhetsstyrningen

Ledarskapets betydelse för verksamhetsstyrningen Ledarskapets betydelse för verksamhetsstyrningen Författare: Annelie Gustavsson Anna Kånåhols Handledare: Program: Ämne: Thomas Karlsson Turismprogrammet Företagsekonomi inriktning ekonomistyrning Nivå

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar En kvalitativ studie av Länsförsäkringar, Kalmar Bilcentrum AB, Goexcellent och Swedbank Författare: Abdillahi Mohammed Handledare: Petter Boye Fristående

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer