Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun Budget 2010 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 Bild: Anna Rehnberg

3 1 kr Miljö- och hälsoskydd 1 kr Politik 1 kr Kollektivtrafik 1 kr Färdtjänst 1 kr Teknisk planering 2 kr Räddningstjänst 3 kr Gator och parker 3 kr Fritid och kultur 4 kr Administration 5 kr Socialtjänst inkl sfi 8 kr Omsorg enl LSS och LASS 13 kr Gymnasieskola inkl komvux högskoleutbildning (ky) och uppdragsutbildning 16 kr Barnomsorg 17 kr Äldreomsorg 24 kr Grundskola 3

4 Innehåll Kommunens övergripande Styrdokument 5 Vision Kommunstyrelsens ordförande 7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys...8 Verksamhetsuppföljning...10 Finansiell profil...24 Finansiella rapporter...26 Ekonomisk analys...31 Driftredovisning...37 Investeringsredovisning...40 Exploateringsredovisning...41 Sammanställd redovisning finansiella rapporter...42 Sammanställd redovisning ekonomisk analys...48 Koncernföretagen...50 Redovisningsprinciper...53 Personalredovisning...56 VA-verksamhet VA-verksamhet finansiella rapporter...58 VA-verksamhet...60 Revisionsberättelse 62 4

5 Inledning Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål årsredovisning vision budget verksam hetsplan Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5

6 Inledning Vision 2025 Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Vision 2025 Den 19 november 2009 antog kommunfullmäktige visionen att Lerum år 2025 ska vara Sveriges ledande miljökommun. Ett högt ställt mål som endast kan bli verklighet om alla hjälps åt. Sveriges ledande miljökommun behöver landets klimatsmartaste invånare, företag och föreningsliv. Arbetet med visionen har startat utifrån fem strategiska områden: gröna jobb, förändrad energianvändning, klimatberedskap, hållbart samhällsbyggande och en klimatsmart vardag. Samtliga områden bygger på Kommunen har ett viktigt uppdrag i att säkerhetsställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet utvecklas positivt. Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Den ska bidra till att göra samverkan och dialog, därför behöver kommunen engagera medborgare, företag och föreningar till att bidra med sina idéer till arbetet. Visionen omfattar hela Lerums kommun och arbetet med visionen pågår på flera ställen och tar sig olika uttryck. Initialt kommer vision 2025 att synas tydligast i Gråbo, som är den kommundel där arbetet startat på bred front. Redan nästa år kommer Gråbo att ha tre nya skolor byggda med yttersta hänsyn till miljö och klimat. Skolorna är början på målet att göra Gråbo till Sveriges mest hållbara tätort. Lerum vill vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Framtiden rymmer många utmaningar och Lerum till en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska vägleda arbetet i kommunens verksamheter och alla verksamheter ska tillsammans bidra till att den förverkligas. det finns en stor kraft i att arbeta utifrån en gemensam vision. Samtidigt är visionen en målsättning som förpliktigar. Kommunen lovar därför att anlägga ett tydligt miljöperspektiv på allt kommande utvecklingsarbete fram till LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och gente- utveckling.vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 6 7 LeVP_1210d.indd :10:14

7 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Sakta men säkert sprider sig Vision 2025 ut i det nätverk som organisationer, företag, verksamhet och medborgare bildar. För att bli Sveriges ledande miljökommun krävs ett medvetet och strukturerat arbete, tydliga mål och en vilja till förändring. Att redan efter ett år se en hög uppfyllelse bland de mål som relaterar till miljö, klimat och hållbarhet är naturligtvis otroligt glädjande. Kommunfullmäktige antog under året en revidering av kommunens klimatstrategi vars mål är att begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsius. För att nå dit ska kommunen bland annat motivera och inspirera medborgare att leva klimatsmart, ge barn och unga möjlighet att leva miljövänligt och minska klimatpåverkan från kommunens samtliga verksamheter. Visionen får liv genom människors engagemang för klimat och miljö, i stort och smått: genom att miljö aspekten finns med i all planering och genomförande inom samhällsbyggnad, genom att andelen ekologisk mat som serveras på förskolor, skolor och äldreboenden ökar, genom att fler har sökt rådgivning om energi frågor och antalet miljödiplomerade företag i kommunen har ökat, genom en miljöblogg av och för gymnasieungdomar, genom hållbarhet, kreativitet och inflytande. Samtidigt som stora delar av världen fortfarande kämpar med sin ekonomi har Sveriges BNP för helåret 2010 stigit med hela 5,5 procent enligt SCB. Det är den största ökningen sedan Lerums kommun har länge haft en välskött ekonomi och 2010 är inget undantag. God ekonomisk hushållning och en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till nya situationer är några orsaker till årets och tidigare års ekonomiska resultat. Den ekonomiska prognosen för 2011 ser idag bättre ut än vad som förutspåddes när finanskrisen slog till. Förändringen beror bland annat på att skatteunderlaget är högre och arbetslösheten är lägre än vad som beräknades. Positiva prognoser behövs då vi framför oss har ett år med ett antal stora utmaningar inom vård och omsorg och inom skolan. Jag känner mig trygg med att vi även fortsättningsvis kommer att arbeta på ett bra sätt och hushålla med våra ekonomiska resurser effektivt. Vi arbetar hårt för att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans. Det är mycket viktigt för att vi inte ska behöva genomföra drastiska åtgärder i kommunens verksamheter och för att vi ska kunna ge medborgare den goda service de förväntar sig. Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande Bild: Stefan Vikberg 7

8 Omvärldsanalys Den svenska ekonomin återhämtar sig snabbt och konjunkturen visade en stark utveckling under I Lerum minskade arbetslösheten mot slutet av året samtidigt som befolkningstillväxten ökade jämfört med året innan, två viktiga faktorer för kommunens ekonomi. Valdeltagandet i årets val ökade jämfört med valet Därmed blev årets valdeltagande det högsta under 2000-talet. Fortsatt Återhämtning i världsekonomin Världsekonomin fortsatte sin återhämtning under Den höga tillväxten i de asiatiska ekonomierna gav världen ett BNP (bruttonationalprodukt) på drygt fyra procent medan Europas tillväxt ökade till strax under två procent. 1 Vändningen i den globala konjunkturen var till stor del ett resultat av en kraftigt expansiv ekonomisk politik och en förbättring av läget på de finansiella marknaderna. Effekterna av finanskrisen och de kostbara stimulanspaketen har emellertid inneburit att flera europeiska nationer har stora budgetunderskott med en ökande statsskuld som följd. Särskilt kriserna i Grekland och Irland påverkar återhämtningen. Dessutom finns en fortsatt oro för att den ekonomiska situationen i bland annat Portugal och Spanien kan förvärras. Den svenska konjunkturen återhämtar sig snabbt och BNP ökade för det tredje kvartalet med 6,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Årets uppgång utgör dock till stor del en återhämtning från tidigare år. Efterfrågan från omvärlden har ökat, vilket har gynnat svensk export samtidigt som efterfrågan från de svenska hushållen fortsätter. Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar stämningen hos företag och hushåll, ökade under större delen av 2010 och konjunkturläget i december beskrevs som mycket starkt. Fortsatt ökad arbetslöshet Utvecklingen på arbetsmarknaden släpar efter den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten för helåret 2010 fortsatte att öka. I Lerum ökade arbetslösheten från 3,5 till 4,0 procent medan ungdomsarbetslösheten ökade från 7,0 till 7,7 procent. Möjligtvis kan ett trendbrott ha skett då den månatliga arbetslösheten under andra halvåret 2010 sjönk till under fyra procent. Även ungdomsarbetslösheten minskade under andra halvan av Jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen har Lerum en låg arbetslöshet. (procent) Samtliga år Ungdomar år År Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män ,0 3,7 4,3 7,7 6,0 9, ,5 3,0 4,0 7,0 5,1 8, ,8 1,8 1,7 3,0 2,6 3, ,2 2,3 2,0 3,7 3,7 3, ,3 3,4 3,2 5,5 4,6 6,2 Källa: Arbetsmarknadsverket. Fler flyttar till kommunen Folkmängden i Lerums kommun uppgick den 31 december 2010 till personer vilket är en ökning med 279 personer jämfört med år Kommunen har därmed en befolkningsökning på cirka 0,7 procent. Under året valde fler att flytta till kommunen än från, samtidigt som antalet födda minskade marginellt. 1 Internationella valutafonden 8

9 Bild: Monica Rönn Biologisk mångfald och utsläppsminskning Förenta nationerna utlyste 2010 till internationella året för biologisk mångfald. Nära knutet till den biologiska mångfalden är ekosystemens hållbarhet. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar ekosystemen kraftigt och måste därför minska globalt. I Lerum har utsläppen av växthusgaser minskat med 25 procent sedan Kommunens mål är att max 1,5 ton koldioxidutsläpp ska släppas ut per person till För att nå dit behöver utsläppen minska med ytterligare 50 procent. Idag kommer drygt två tredjedelar av Lerums utsläpp av växthusgaser från transporter av olika slag. Ökat förtroende för demokratin I Sverige ökade valdeltagandet vid höstens val då hela 84,6 procent av Sveriges befolkning valde att rösta och därmed tillvarata sina demokratiska rättigheter. I Lerum röstade 89,6 procent av befolkningen vilket är en ökning med 2,6 procent jämfört med riksdagsvalet Valdeltagandet i Lerum har ökat vid varje val under tjugo hundratalet. En ökning som möjligtvis kan förklaras med att medborgarna i Västra Götaland under de senaste tio åren fått allt större förtroende för demokratin, enligt undersökningar från från SOM-institutet (Samhälle, opinion och media vid Göteborgs Universitet) som visar att medborgarna både anser att de har större möjligheter att påverka och att de är mer nöjda med demokratin idag än för tio år sedan. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2010 Miljöpartiet de gröna 4 Vänsterpartiet 3 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Moderata Samlingspartiet 17 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Folkpartiet liberalerna 6 Totalt 51 mandat 9

10 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen handlar om de mål, inriktningar och uppdrag som låg till grund för budget Att 75 procent av målen är helt eller delvis uppfyllda visar på en god måluppfyllelse. Det är glädjande att konstatera en hög måluppfyllelse inom målområdet klimat. Framhållas kan också att det systematiska arbetet med kvalitetssäkring inom verksamheterna och brukarfokus har gett positiva effekter. Jämfört med kommunerna i riket rankas Lerum högt upp vad gäller kostnadseffektiv verksamhet inom lärande, samtidigt som eleverna i Lerum uppger att de är nöjda med sin skola. De senaste årens volymökningar inom vård och omsorg fortsatte även under En utveckling och effektivisering av verksamheterna inom vård och omsorg för att förhindra fortsatta kostnadsökningar har därmed inte kunnat uppnås. Läsanvisning De mål, inriktningar och uppdrag som låg till grund för budget 2010 presenterades utifrån fem målområden: Kvalitet, Valfrihet och mångfald, Klimat, Tillväxt och Hälsa. För målen har följande bedömning av måluppfyllelsen använts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Målet är uppfyllt. Bedömningen har gjorts antingen utifrån uppnådda effekter av åtgärder eller genom att man uppnått de värden som fastställts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. Arbetet med att uppnå målet har inletts men inga effekter kan ännu konstateras. Arbetet har inte inletts eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner. Kvalitet Måluppfyllelsen inom kvalitet bedöms som god under det gångna året. Kvalitetssäkringen av kommunens arbete har utvecklats väl samtidigt som miljöfrågan bevakas och finns med i planering och utveckling av samhället. Skolelever visar en något lägre måluppfyllelse men är nöjda med sin skola, samtidigt som verksamheten inom lärande bedrivs relativt kostnadseffektivt. Brukarna är fortsatt nöjda med verksamheten, vilket framkommer i de brukarundersökningar som gjorts under året. Jämställdhetsarbetet gentemot brukarna har tagit ett nytt avstamp genom undertecknandet av den europeiska jämställdhetsdeklarationen, CEMR. Här görs en grundlig inventering av vad som krävs för att jämställdhetsarbetet ska komma vidare. Ett genombrott har skett i bullerfrågan, där arbetet med att utforma ett avtal med Trafikverket har påbörjats. Kvalitetssäkring Verksamheten ska kvalitetssäkras genom att systematiskt arbeta med planering, genomförande och uppföljning, i syfte att ständigt förbättra verksamheten Utvecklingsprojektet Så styr vi Lerum avslutades av kommunstyrelsen i juni Projektet hade som mål att skapa kvalitet i styrning och uppföljning. Tilllämpningen av styrmodellen ska årligen utvärderas med särskilt fokus på att styrkedjan mellan kommunfull 10

11 mäktige, kommunstyrelse och förvaltning fungerar på ett bra sätt. Som ett led i utvecklingen av styrning och uppföljning har arbete med intern styrning och kontroll i förvaltningen inletts. Arbetet har resulterat i att en riskanalys har gjorts av samtliga sektorer som ligger till grund för kontrollplan En organisation för det fortsatta arbetet har också etablerats. Utveckling av arbetssätt och tillämpning av det ramverk som är utgångspunkt för intern styrning och kontroll förväntas fortsätta under en längre tid. Från och med 2010 gäller nya tjänstegarantier. En översyn av tjänstegarantierna har medfört en revidering som innebär att antalet tjänstegarantier kommer att minska från och med Kommunens deltagande i det nationella Jämförelseprojektet avslutades Under tre år har kommunen deltagit i projektet och sammanlagt har fyra områden undersökts: hemtjänst, barn och ungdomars fritid, trafikmiljö och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunens medverkan i projektet har varit positivt för utveckling av arbetet med styrning, ledning och kvalitet. Erfarenheten av att använda jämförelser som ett verktyg i utveckling av verksam heter har lett till fokus på hur information om kommunens service och verksamhet utformas för att passa brukaren. En slutrapport lämnades till kommunstyrelsen i augusti Kartläggning av processer, framtagande av verksamhetsindikatorer och användandet av evidensbaserade metoder är led i arbetet med system för kvalitetssäkring av verksamheterna. Arbete sker även över sektorsgränserna för att kvalitetssäkra bedömningsmetoder. All verksamhet ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete gentemot brukarna och arbeta aktivt med bemötandefrågor ur ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv Den europeiska jämställdhetsdeklarationen undertecknades av kommunen i juni. I och med det ansluter sig kommunen till deklarationens principer om jämställdhet och lovar att arbeta för att de förverkligas. Undertecknandet innebär inte bara ett brett åtagande i jämställdhetsarbetet, det utgör samtidigt ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Representanter från samtliga sektorer har under hösten arbetat med att förbereda och börja genomföra deklarationens intentioner. En första avrapportering lämnades till kommunstyrelsen i december Kunskap om genus och jämställdhet är grund läggande för att åstadkomma resultat i arbetet och verka för att målet uppnås. För att öka chefers och personalens kunskaper i genus och jämställdhet har arbetet med att informera och utbilda startat. Ett exempel är ledarrådslaget som genomfördes i mars med temat Jämställdhet ur ett brukarperspektiv. Variationen är stor både inom och mellan sektorerna på vilket sätt arbetet med genus och jämställdhetsfrågor bedrivs och hur långt man kommit i arbetet. Överlag saknas verktyg för uppföljning av resultat och effekter av arbetet. Likaså saknas könsuppdelad statistik, vilket krävs för ett systematiskt arbete med jämställdhet mot brukare. Nätverk och en bättre blandning av manliga och kvinnliga representanter i arbetsgrupper som möter brukare är exempel på steg som tagits i arbetet med jämlikhet och jämställdhet. Brukare och medborgare ska ges ökat utrymme i kvalitets- och uppföljningsfrågor Under året har ett antal aktiviteter genomförts för att bättre ta tillvara på medborgarnas synpunkter i syfte att öka brukarnas möjlighet till påverkan. Arbetet med en webbaserad synpunktshantering har pågått under året och har utvärderats under hösten. De verktyg som finns i dagsläget är inte tillräckliga för att kunna införa synpunktshanteringen fullt ut. För 2010 har arbetet med system och rutiner för synpunkts hanteringen pågått, men arbetet har inte kommit så långt som planerat då antalet inkomna synpunkter varit för få för att kunna dra slutsatser utifrån. Synpunkter från kommuninvånare har samlats in under Bo- och energidagarna samt Kommunen möter. Den senare var en aktivitet som ägde rum i Gråbo, Sjövik samt på Hultet under Här fick medborgarna möjlighet att ställa frågor och samtidigt lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Under det gångna året har också två kommundelsträffar ägt rum. Dessa har gett medborgare möjlighet att lämna synpunkter i särskilda ärenden eller förslag rörande kommundelarna. Resultatet från 2009 års Medborgarundersökning visar generellt sett goda resultat i jämförelse med övriga 72 deltagande kommuner. Kommunen har särskilt fördjupat sig i svaren från invånare i åldern 18 till 24. Ett arbete har också påbörjats kring att utveckla medborgarundersökningens roll i verksamhets planeringen. Ett antal olika brukar- och bemötandeundersökningar har under årets genomförts för flertalet verksamheter för att 11

12 ta reda på hur väl kommunen lever upp till sitt uppdrag och brukarnas nöjdhet. Utöver snabbprotokoll finns nu även ljudupptagningar från kommunfullmäktiges sammanträden tillgängliga på kommunens webbplats. Det är ett stort framsteg i arbetet med att återge och göra den politiska processen och debatten tillgänglig för medborgare och andra intressenter i samhället. Ett andra ledarrådslag genomfördes under temat Service och attityder gentemot brukare och medborgare. Fortsatt fokus på temat med möjlighet till fördjupning och åtgärder planeras framöver. Vidare har metoder och rutiner arbetats fram och utvecklats för kvalitetsmätningar inom miljö och bygglov. Undersök om begreppet folkhälsa kan utvecklas till ett kvalitetsindex för kommunens verksamhet Under året har möjligheterna att utveckla ett kvalitetsindex för folkhälsa utretts. För en mer långsiktig, och därmed relevant, uppföljning av folkhälsan vore det lämpligt att arbeta fram nyckeltal för folkhälsoarbetet att utgå ifrån. Nyckeltalen skulle underlätta möjligheten att analysera folkhälsans förändringar över tid kopplat till olika kommunala verksamheter. Samhällsutveckling och miljö Miljöfrågan ska konsekvent finnas med i alla led i kommunens planering och utveckling av samhället Energiplan, K2020, Handelsstrategi, Naturvårdsprogram (2010) och Parkeringspolicy (2010) är några av kommunens styrdokument för samhällsplaneringen utifrån ett klimat- och miljöperspektiv. Många av dem bygger på översiktsplanen och Göteborgsregionens gemensamt antagna strukturbild. Ytterligare två styrdokument är i dagsläget under framtagande, det ena är Tematiskt tillägg till översiktsplanen: Vindkraft och det andra är Bostadsstrategiskt program. Kommunstyrelsen beslutade under året att visionsarbetet initialt ska ske utifrån fem strategiska inriktningar. Byt fokus i samhällsplaneringen är en av dessa och säkerställer att miljöfrågan finns med i kommunens planering och utveckling av samhället. Arbetet med att miljödiplomera hela kommun förvaltningen har påbörjats. Diplomeringen är en viktig kvalitetssäkring av kommunens miljöarbete, där samhällsplaneringen är en stor del. Sveriges första plusvärmehus för flerfamiljsbruk har byggts av kommunens bostadsbolag, Förbo. Det värmeöverskott som huset producerar tas omhand i kommunens fjärrvärmenät. Fjärrvärmenätet har byggts ut till att också omfatta Hulan området och fjärrvärmepanncentralen har under 2010 kompletterats med en flispanna som i huvudsak eldas med närproducerad flis från bland annat kommunens egna skogar. Ett banbrytande projekt görs tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att kombinera buller skydd med solenergi. Under året har LED-lampor monterats längs med Alingsåsvägen i Lerum och området runt gymnasiet för en mer miljövänlig och energisnål belysning. Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Genom att tillsammans med exploatörer och markägare aktivt formulera program som underlag för planbestämmelser integreras målet tidigt i processen. Vid bygglovsprövning utanför detaljplan, inklusive förhandsbesked, värderas hur nya bostäder passar in i landskapet. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden Att öka tillgängligheten och lyfta fram närheten till vatten ingår som en naturlig del i all stadsplanering. I utvecklingen av Lerums och Floda centrum är ambitionerna att förstärka kontakten med Säveån. Målet att integrera vattnet i stadsbilden pågår även inom ramen för arbetet med Aspedalen och Björboholm. I Lilla Bråta och nya skolan i Gråbo har särskilda ansträngningar gjorts i planeringen för att synliggöra dagvattenhanteringen i stadsmiljön med hjälp av dagvattendammar. Gröna kilar i bostadsområden ska bevaras Kommunen arbetar med att bevara gröna kilar både regionalt och lokalt. Inom Göte borgsregionen sker arbetet genom att undvika avstyckningar och planläggning i områden som ligger utanför befintlig bebyggelse eller i anslutning till värdefull naturmark. Lokalt skyddas gröna kilar inom eller i anslutning till kvartersmark genom att vegetation sparas och att gröna ytor planeras i bebyggelsen. I det naturvårdsprogram som antogs 2010 anges att alla boende i kommunens tätortsområden ska ha tillgång till gröna kilar och natur med goda rekreationsmöjligheter inom ett gångavstånd på 1,5 km. 12

13 Tre levande centrum Kommunen arbetar för tre levande centrum Lerum, Floda och Gråbo och planerar att stärka utbudet av bostäder, handel och verksamheter. Under året har arbetet med detaljplaner för centrumbildningarna i Lerum, Gråbo och Floda fortsatt enligt 2010 års verksamhetsplan. I Lerums centrum har ett flertal samrådsmöten skett där förslag presenterats gällande utformning av och innehåll för verksamheter och bostäder. Under slutet av 2010 pågick arbetet med att sammanställa och besvara de synpunkter som kom in. I Gråbo har arbetet med ett levande centrum startat, här kommer resultatet av den pågående markanvisningstävlingen att bli tongivande för det framtida arbetet. Också i Floda påbörjades arbetet med detaljplanen. Buller från järnväg och motorväg ska minska Enligt de mätningar som gjorts under året har det framkommit att många störs av buller i området längs tätortsstråket Lerum Tollered/Norsesund. För att minska bullret har ett antal inriktningar pekats ut: En överenskommelse om bullerskyddsåtgärder i samarbete med Trafikverket ska nås. Det sammanlagda bullret från väg- och tågtrafik ska åtgärdas i form av bullerskydd. Antalet människor som störs av trafikbuller ska minska och mätbara förbättringar av människors hälsa ska kunna redovisas. Riktlinjer och policys för att minimera kommunens eget bidrag till buller ska finnas. De största bullerkällorna i kommunen är Västra Stambanan och E20, transportleder som Trafikverket ansvarar för. Under hösten inleddes avtalsarbetet mellan Lerums kommun och Trafikverket. Samtidigt tas förslag fram på utformning av bullerskärmar. Kunskapsresultat i skolan Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår I årskurs 3 har 93 procent av eleverna nått målen i kursplanen för svenska och matematik, vilket är en ökning från föregående år. I årskurs 5 har antalet elever som når målet minskat något, i årskursen når 91 procent av eleverna målen i svenska och matematik och 90 procent i engelska. Eleverna i årskurs 9 har en fortsatt hög måluppfyllelse med 96 procent för svenska och engelska och 95 procent för matematik. Därmed är en stor del av eleverna behöriga till gymnasiet. En förklaring till de sjunkande siffrorna för årskurs 5 kan vara att det numera bara finns två bedömningsnivåer, uppnått/ej uppnått, i stället för som tidigare tre, varav en för ej uppnått målet. Noteras bör att resultatet av de nationella proven för årskursen ligger på samma nivå som året innan, vilket tyder på att elevernas kunskaper inte sjunker. Utvecklingsområden inom svenska är bland annat undervisningen i språklära, läsförståelse och pojkars läsoch skrivkunnighet. Områden som behöver utvecklas inom matematik är undervisningen i taluppfattning och i att hantera tal, geometriundervisning och att undervisningen behöver anpassas så att flickor och pojkar presterar lika i provsituationer. Alla elever ska ges skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Målet ska vara nått 2010 Samtliga skolor har idag rutiner för att ge eleverna skriftligt omdöme. Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår 2 Bland eleverna i årskurs 2 kan 93 procent läsa och skriva. Målet på 100 procent läskunniga uppnås därmed inte. Läs- och skrivkunnigheten i årskurs 2 har minskat 2010 jämfört med föregående år. Det finns en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat, och det är till största delen pojkar som inte når målen. Ökad medvetenhet bland lärarna, förfinade observationsinstrument och tydligare mål beskrivning kan vara en del av förklaringen till sjunkande siffror. Det är viktigt med tidiga insatser bland de barn som inte kommit igång med sin läsning och skrivning. I kommunen finns därför en central läs- och skrivutvecklare som tillsammans med genuspedagoger stödjer skolorna i deras uppdrag. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Under året har den jämställdhetsbas som togs fram 2009 implementerats på skolorna och följts upp med Örebroenkäten och en SCB-enkät. Enkätsvaren visar att elever i årskurs 4 till 5 och gymnasiet upplever att de 13

14 arbetat mer med jämställdhet och jämlikhet, däremot upplever eleverna i årskurs 6 till 9 att de arbetat mindre med frågan. Det är osäkert om detta är en trend eller en engångsföreteelse, men det är viktigt att följa utvecklingen. Vad gäller jämställt bemötande upplever både pojkar och flickor i samtliga skolformer att bemötandet har blivit mer jämställt. Det förekommer ett omfattande miljöarbete på alla skolor. Däremot brister arbetet i systematik och uppföljning. Därför har en checklista tagits fram för en mer regelbunden och noggrann uppföljning av skolornas miljöarbete. Kvalitet inom kultur, fritid och lärande Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom lärande intensifieras, i syfte att möta krav från brukare/ medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet Grundskolorna i Lerum rankas på femtonde plats i landet vad gäller effektivitet, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, öppna jämförelser Effektiviteten är en sammanvägning av resultat indikatorer och avvikelser från standardkostnad och placerar Lerum på en sjätte plats i Göteborgsregionen. Vad gäller resurser, som nettokostnad/elev och avvikelse från standardkostnad, ligger Lerum på en tolfte plats i landet och en tredje plats inom Göteborgsregionen. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent För att ta reda på hur kommunens elever i årskurs 6 till 9 upplever sin skola i helhet genomfördes under året en undersökning av SCB. Hela 85 procent svarade på enkäten. Resultatet från enkäten visar att Lerums elever generellt är nöjda med sin skola. Mycket nöjda är eleverna när det kommer till trivsel, trygghet och bemötande. Mindre nöjda är eleverna med skolmiljö och skolmat och deras inflytande över dessa två. Enkäten visar också att elever med annat modersmål än svenska är mindre nöjda med skolan. Däremot finns inga skillnader i nöjdhet mellan pojkar och flickor. Bland vårdnadshavarna har ingen undersökning genomförts under Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procent Statistik från Skolverket visar att andelen behöriga till gymnasiet 2010 var 91,7 procent, en minskning jämfört med 2009 års 92,6 procent. Andelen niondeklassare behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program sjunker även nationellt, Lerum följer således denna trend. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen ska öka med en procent Andelen elever som inom fyra år fullföljt gymnasieutbildningen på Lerums gymnasium var 78 procent för läsåret 2009/2010. Det är en minskning jämfört med föregående läsår då motsvarande siffra var 82 procent. De kommunala skolorna ska vara mer attraktiva än friskolorna Under året genomfördes en enkätundersökning av SCB, på samtliga 6 9-skolor i kommunen. Tillsammans med resultat från tidigare undersökningar riktade till andra målgrupper är bilden att brukarna är nöjda med förskola och skola. Mest nöjda är brukarna på friskolan Montessoriskolan i Floda. Genom att presentera uppgifter om kvalitet på skolornas hemsidor har kommunen gett föräldrar och elever möjligheter att i högre utsträckning välja skola på kvalitativa grunder. Konstateras kan att majoriteten väljer en skola i det egna upptagningsområdet. Almekärrskolan och Berghultskolan förbereds för att kunna göras om till F 9-skolor Arbetet har påbörjats men är för närvarande vilande då direktivet till förstudien omarbetas. Arbetet kommer att återupptas under våren Undersöka intresset hos personalen eller andra intressenter, exempelvis Fridaskolan, av att göra Hulanskolan till en friskola Arbetet har påbörjats men är för närvarande vilande då direktivet till förstudien omarbetas. Arbetet kommer att återupptas under våren

15 Kvalitet inom vård, omsorg och funktionshinder Utred möjligheten att införa anhöriglots Möjligheten att införa anhöriglots har utretts under året och kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att införa anhöriglots. Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom äldreomsorg och funktionshinder intensifieras. Syftet är att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet Omvårdnadsbehovet på äldreboenden omfattar idag fler personer än tidigare, likaså personer som behöver extra stöd i livets slutskede. Därmed har kostnaderna för extrapersonal ökat och arbetet med en högre kostnadseffektivitet har påverkats negativt. Inom hemvården pågår ett intensivt arbete med att begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt behålla den goda kvalitet som kommunens hemvård är känd för, och som är viktig för den kommunala hemvårdsorganisationens konkurrenskraft i valfrihetssystemet. Hemvården arbetar därför med att försöka minimera den tid som personal lägger utanför vårdtagarens hem. Personer som behöver mer omfattande insatser har ofta även ett större behov av både samverkan och dokumentation för att stödet ska bli fullgott. När hemvården arbetar för att minimera sådan tid finns en risk att den enskilde blir lidande. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Andelen nöjda brukare har sjunkit något. Enligt 2010 års undersökning är andelen nöjda brukare 91,8 procent för särskilda boenden och 93,7 procent för hemvård. Ökade volymer i form av fler hemvårdsärenden och ökad vårdtyngd förklarar varför något färre är nöjda. Kvalitet inom individ- och familjeomsorg Under 2010 ska individ- och familjeomsorgens omställning mot mer förebyggande arbete fortsätta Kommunen har under året arbetat intensivt med det förebyggande arbetet. För att få ett naturligt samarbete mellan verksamheter är gemensamma mötesplatser för olika målgrupper viktigt. Att mäta effekterna av det förebyggande arbetet är svårt då ett gott resultat oftast innebär att socialtjänsten inte fått kännedom om ett barn eller en familj. Lättare är det att mäta nöjdhet bland brukare, vilket också påbörjats för de insatser som är förebyggande och frivilliga. Förberedelser för Ungdomscentralen har pågått under året. Ungdomscentralen ska arbeta förebyggande och ge ungdomar hjälp och stöd av en samlad kompetens. Samverkan sker mellan Sektor lärande, Samordningsförbundet, ungdomsmottagningen och vuxenpsykiatrin. Tjänstegarantin för drogtest är ett led i det förebyggande arbetet. Däremot har antalet personer som använt garantin inte ökat som förväntat. För att öka kännedomen om drogtest kommer information att spridas aktivt och målgruppsanpassat. Antalet barn som anmäls vid upprepade tillfällen har minskat och ses som en effekt av kommunens förbättringsarbete kring risk- och skyddsbedömning i samband med anmälan. De minskade anmälningarna är också en väntad effekt av förebyggande insatser där familjer kan få stöd utan biståndsbeslut. Valfrihet och mångfald Kommunen arbetar på många sätt med att förbättra medborgarnas möjligheter till valfrihet och mångfald, vilket är i linje med fullmäktiges långsiktiga mål. En hög måluppfyllelse kan ses inom området och är ett positivt kvitto på att arbetet gett resultat. Värt att nämna är att den fastlagda bostadsstrategin förväntas ge en bättre mångfald i planering och produktion av bostäder. Invånarna ska själva ges rätt att fatta beslut i så stor utsträckning som möjligt Inom de områden där myndighetsutövningar förekommer har brukaren begränsade möjligheter att fatta beslut. Däremot är brukarens möjlighet till beslut större när det gäller de servicetjänster som kommunen erbjuder. I och med införandet av valfrihet inom hemvården har invånarna själva rätt att fatta beslut om vem som utför tjänsten och byta utförare om man inte är nöjd. Kommunen godkänner leverantörer utifrån uppställda krav och den enskilde kan välja leverantör. Skolelever placeras inte per automatik i en skola enligt närhetsprincipen, vilken skola barnet går i väljs aktivt av 15

16 vårdnadshavarna. För att underlätta valet redovisas uppgifter om kvalitet för samtliga skolor i kommunen. Mångfald i bostadsutbudet Byggande i kommunen ska omfatta olika typer av boende Idag finns i kommunen 16 procent hyresrätter, 9 procent bostadsrätter och 75 procent äganderätter. Det praktiska arbetet handlar om att ge förutsättningar för såväl enfamiljshus som flerfamiljshus i detaljplaner och att styra val av exploatör. Arbetet med det bostadsstrategiska programmet förväntas ge en tydlig bild av hur den framtida utvecklingen ska se ut. Målet är starkt förknippat med hållbar utveckling, befolkningstillväxten och tre levande centrum. Vård, omsorg och funktionshinder Mångfalden av boende inom vård och omsorg ska öka Under året har en strategi utarbetats. Strategin behandlar mångfald på flera plan, både mångfald av utförare, profilering av boenden och utbud av enskilda boenden. För att öka mångfalden inom vård och omsorg kommer det kontinuerligt att prövas om boenden kan drivas av annan utförare än kommunen. Detta gäller såväl nystartade som befintliga boenden. I samband med byggnation av ett nytt äldreboende i Gråbo utreds möjligheten att skapa en avdelning med inriktning mot geripsykiatri. För att öka mångfalden av inriktning inom ett specifikt boende kommer kommunen att arbeta för att utbudet av aktiviteter på äldre- och LSSboenden (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska öka. Ett led i det är att utveckla samarbetet med frivilligorganisationer och volontärer. Kommunen utreder också förutsättningarna för ett trygghetsboende i kommunen där personer över 70 år kan bo i vanliga bostäder med tillgång till service i samma hus. Inflytandet över vård och service ska öka för människor med funktionsnedsättning Utifrån en analys av 2009 års brukarundersökning konstaterades att underlaget var bristfälligt. Därför planerar kommunen att pröva en ny form av undersökning. Valfrihet för människor med funktionsnedsättning ska öka. Ett led i det arbetet är att öka samverkan med frivilligorganisationer Arbetet med att utveckla frivilligarbetet inom ramen för kommunens policy har påbörjats. Ett antal frivilligorganisationer finns redan representerade, exempelvis på kommunens äldreboenden. Valfrihet och mångfald inom lärande En mångfald av olika pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Kommunens samtliga 6 till 9-skolor och gymnasiet deltar i satsningen med att utbilda arbetslagen i entreprenöriellt lärande. Det entreprenöriella lärandet kommer också att vara den vägledande pedagogiska inriktningen för Gråbo nya skolor. Det entreprenöriella lärandet kräver att nätverk med såväl näringsliv som andra skolor skapas och byggs. Som pedagogiskt alternativ i kommunen finns två montessoriskolor inom grundskolan. Inom barnomsorgen finns ett flertal olika pedagogiska inriktningar. De kommunala förskolorna i Almekärr arbetar efter Reggio Emilia-filosofin och i kommunen finns tre fristående Montessoriförskolor och en Waldorfförskola. Den enskildes önskemål ska vara styrande för vuxenutbildningen. Detta ska ske genom ökat samarbete med andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR) En gemensam ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, Yrkesvux, gjordes av GRregionens kommuner. Lerum beviljades statsbidrag för hantverksutbildningarna på Nääs. Genom Yrkesvux erbjuds vuxenstuderande att i större utsträckning söka utbildningar i andra GR-kommuner. Övergången mellan olika skolor och mellan olika skolformer ska underlättas genom att information om kunskapsnivå och sociala faktorer överförs till den nya skolan. System för detta ska vara genomfört till 2010 Samtliga skolor har en handlingsplan för övergång mellan olika skolor och skolformer, vid övrig organisationsförändring och vid val av skola. Riktlinjer för övergång 16

17 mellan grundskola och gymnasium finns framtagna inom Göteborgsregionen, samt överlämningsblankett för elever i behov av särskilt stöd. En modell för att redovisa kvalitet i skolan ska tas fram. Modellen ska kunna användas på alla skolverksamheter, och resultera i en kvalitetsredovisning som riktas till medborgarna. Syftet är att förbättra förutsättningarna för medborgarna att välja skola efter egna önskemål. Kvalitetsredovisningen görs senast 2010 På kommunens webbplats redovisas samtliga skolors och förskolors kvalitet. Kvalitet redovisas utifrån pedagogisk personal med högskoleexamen, SCB:s undersökningar om elevers och föräldrars upplevelse av förskola och skola samt statistik för betyg och måluppfyllelse. Individanpassad skolstart Individanpassad skolstart, utifrån elevens skolmognad, ska införas. Alla barn börjar samtidigt under hösten, men har möjlighet att under två år komma in i skolan i sin takt. Systemet ska vara infört 2010 Samtliga 13 skolor i kommunen har nått målet med en individanpassad skolstart och informerat vårdnadshavare om systemet. Utbud inom kultur och fritid Kommunens kultur- och fritidsutbud ska förnyas. Utgångspunkten för förnyelse ska vara den pågående samhällsutvecklingen Under 2010 har biblioteket startat en ungdomssida på nätet för att samla och lyfta fram information som riktar sig till tonåringar och unga vuxna. Biblioteken arbetar kontinuerligt med lovverksamhet för barn och ungdomar och erbjuder aktiviteter som ligger i tiden och passar olika åldrar och målgrupper. En grupp med fokus på jämställdhets arbete har också startats i syfte att skapa ett mer varierat kultur- och fritidsutbud. Som en del i arbetet har skateutrustning köpts in för flickor i Stenkullen. Bedömningen är att verksamheten följer samhällsutvecklingen och ligger i framkant när det gäller förnyelse och olika slags anläggningar, som till exempel BMX-bana, actionpark och näridrottsplatser. Kommunen ska satsa på anläggningar för nya intressen, utanför det traditionella föreningslivet Under året har kommunen varit med och startat en LAN-förening. Föreningen har tillsammans med kommunen planerat och skapat en LAN-lokal på Torpskolan som invigdes i december. Kulturskolans utveckling kräver förändrade lokaler Efter branden i kulturskolan flyttade delar av kulturskolan in i tillfälliga lokaler i gymnasiet. Kulturskolan ska enligt beslut flytta in i bibliotekets nuvarande lokaler, vilket blir aktuellt 2015 när biblioteket flyttar till nya lokaler i det resecentrum som planeras. Konkurrensutsättning Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Kommunen har flera delar av sin verksamhet i privat regi, bland annat skolor, förskolor, äldreboenden, hemvård, idrottsanläggningar, IT-drift och datakommunikation samt fakturaskanning. Inom väghållning, väg- och parkförvaltning, renhållning, fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering är stora delar av verksamheten utlagd på externa entreprenörer och konsulter. Kommunen har beslutat om förlängning av upphandlade verksamheter inom de tre områdena samtalsmottagning, familjerådgivning samt föräldrarådgivning. I dagsläget drivs 17 av 56 förskolor och 2 av 19 grundskolor i enskild regi. Kommunen för löpande dialog med friskole organisationer rörande såväl övertaganden av kommunala skolor som nyetablering. Ett underlag för att lägga ut Hallsås förskola på entreprenad har tagits fram och förvaltningen har i uppdrag att arbeta fram en strategi för att stimulera etableringen av fristående förskolor och skolor. Andelen verksamhet som drivs av andra utförare har under året ökat inom funktionshinder och äldreomsorg och är nu 38 procent respektive 35 procent. I juni övertog externa utförare driften av tre bostäder (Fredriksberg, Fredriksäng och Brahevägen) enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktions hindrade, LSS, och driften av daglig verksamhet. 17

18 Klimat Klimatområdet är även under 2010 målområdet med bäst måluppfyllelse, vilket bådar gott inför visionen att 2025 bli Sveriges ledande miljökommun. Arbetet med att öka allmänhetens delaktighet i energifrågor har förbättrats under året, och klimat- och energimålen utvecklas i stort enligt plan. Utsläppsmål Minska koldioxidutsläppen, bland annat genom minskad energiförbrukning Perspektiven för utsläpp är långsiktiga och förändringar sker långsamt. Sedan 1990 har växthusgaserna minskat från fyra till tre ton per invånare, målet för 2020 är ett och ett halvt ton per invånare. Utsläppen för transporter har varit relativt konstant sedan 1990 trots att utsläpp från personbilstrafiken minskat med 20 procent. Andelen energi som används för uppvärmning och produktion av varmvatten har sedan 1990 minskat med 30 procent. Den senaste mätningen från 2008 visar att 9,7 MWh användes, målet för 2020 är 9 MWh. Kommunens höga energikrav innebär att alla, både bostäder och nya kommunala fastigheter, projekteras för att uppnå kravet om 35 procent lägre energiförbrukning än vad lagen kräver. Utökningen av fjärrvärmeområden och ökad användning av solenergi ger goda förutsättningar att nå målen för minskade koldioxid utsläpp från uppvärmning. För att minska elanvändningen krävs däremot en fortsatt energieffektivisering. Personbilstrafiken står för 81 procent av det totala energianvändandet bland transporter. Totalt sett har energi användandet ökat med sju procent mellan 2006 och 2009, på grund av fler lastbilar. Förutsättningarna för en fortsatt minskning är inte optimala, vilket beror på Västra Stambanans kapacitetsbrist, att utpendlingen ökat, små möjligheter till arbete nära hemmet och att färre väljer att använda sig av kollektivtrafiken. För att motverka utvecklingen inom kollektivtrafiken har både nya linjer etablerats och antalet turer utökats, dessutom finns fler parkeringsplatser vid pendeltågsstationen i Aspedalen. Antalet leverantörs transporter till och inom kommunen har minskat. Av de tio största leverantörerna levererar hälften sina varor endast en gång i veckan. Också kommunens interna postutkörning har effektiviserats. Transport av beställda varor sker numera via den interna postutkörningen. Öka andelen förnyelsebar energi Användningen av eldningsolja har minskat med 90 procent mellan 1990 och Målet är att ingen olja används Kommunen har ett fortsatt stort elberoende och andelen el av energiförbrukningen ökar, hur stor del som är grön el är okänt. Av kommunens totala elförbrukning produceras cirka åtta procent genom lokala vattenkraftverk. I kommunen finns därtill cirka 180 anläggningar för produktion av solel som idag bidrar med en mycket liten men viktig del av den totala energiproduktionen. Under de senaste åren har befintliga solvärmeanläggningar byggts ut och ytterligare två anläggningar är planerade. Två bygglov för vindkraftverk är utfärdade. I utkastet till vindbruksplan förutspås en vindkraftsproduktion som täcker 70 procent av kommunens elförbrukning. Under 2010 har Ölslanda och Hulanområdet i Lerum anslutits till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmepanncentralen i Lerum har också kompletterats med en flispanna och eldas nu i huvudsak med närproducerad flis. Bensinanvändningen i Lerum har minskat med 17 procent bland personbilar och med 59 procent bland lastbilar, däremot har användandet av diesel ökat. Fordonsgas och etanol utgör 2009 enbart fyra procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybart av den totala energianvändningen är nu sju procent då både bensin och diesel blandas ut med miljövänliga alternativ. Kommunens anläggningar Övergången till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ i kommunens fastigheter ska intensifieras Under 2010 har konverteringar från direktel till alternativa metoder som bergvärme, solvärme och fjärrvärme genomförts i stor skala. Fyra sådana projekt är påbörjade eller genomförda under 2010 och anslag för ytterligare elva planerade projekt har beviljats. I alla nyproducerade fastigheter som uppfördes under 2010 finns solenergilösningar. Solcellsanläggningar diskuteras i flera större kommunala projekt. Tillskottet under 2010 är däremot så litet i förhållande till den totala energimängden att kommunen inte kommer att uppnå målet på en procent. Trenden är dock positiv och bedömningen är att de långsiktiga målen kommer att uppnås. 18

19 Sedan år 2000 har kommunen avsatt fem miljoner kronor årligen för energiinvesteringar i det befintliga fastighetsbeståndet. Lerums kommun ska till år 2050 minska utsläpp av klimatgaser så att kommunen bidrar till att den globala uppvärmningen kan begränsas till två grader. Ett riktmärke för svenska förhållanden är att utsläppen behöver minskas med cirka 85 procent (Lerums kommuns klimatstrategi) Under 2010 har klimatarbetet, utifrån beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott, inriktats på att minska belastningen på klimatet. Klimatbelastningen från hushåll och företag ska minska inom el och värme och inom transporter, genom att utveckla samhällsplaneringen Kommunstyrelsen har dessutom tagit beslut om att arbetet med Vision 2025, i första skedet inriktas på klimatet med följande fem strategiska inriktningar: Byt fokus i samhällsplaneringen; Ändra energianvändningen; Skapa beredskap mot ett annat klimat; Skapa nya hållbara jobb och Gör det lätt att leva klimatsmart i Lerum. För en mer detaljerad information om det arbete som genomförts under året, statistisk uppföljning och analys av nuläget, se övriga klimatmål. Målen rör såväl den geografiska kommunen som kommunens egen verksamhet. Kommunens produktion Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges Information om alternativa energilösningar finns tillgänglig på flertalet ställen. Under 2010 har rutiner arbetats fram för att kunna ge byggherrar och ägare till byggklara tomter energirådgivning i ett tidigare skede än bygglovsansökan. Dessutom har information om rådgivning kopplats till bygglovsansökan. Allmänhet, näringsliv med mera Allmänheten ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsbyggnad hos allmänheten informera om solenergins fördelar i livsmedelsbutiker och på bibliotek, dessutom anordnades en gratis föreläsning om hur medborgare själva kan producera solenergi. På Nääs slottsområde hölls Världsmiljödagen som hade drygt 800 besökare. Autoadapt AB utsågs till Årets miljöföretag i Lerums kommun för sitt visionära sätt att producera morgondagens miljövänliga fordon, en eldriven bil. Kommunens miljöpris och stipendium tilldelades Reinhart von Nordenskjöld för att ha visat på möjligheterna att småskaligt framställa biogas, en helt klimatneutral energikälla. Bo- och Energidagarna besöktes av personer, på plats fanns kommunen med information om bostadsplanering och kommunala tomter, tips och råd gavs även inom energi och klimat. Årets klimatföreläsning hölls av Anders Wijkman på temat Den stora förnekelsen. Projektet Nya Vägvanor dialog om hållbart resande med hushållen har slutförts under året. Syftet var att informera om olika möjligheter att resa och hur valet av färdsätt påverkar människor och omgivning. Samtidigt kartlades resvanor och attityder bland 80 procent av de hushåll som finns längs kollektivtrafikstråken i Lerums kommun. Kartläggningen gav viktig information i det fortsatta arbetet att påverka allmänheten till att bidra i klimatarbetet. Cirka 200 personer kontaktar årligen kommunens energi- och klimatrådgivare som kostnadsfritt svarar på frågor om uppvärmning, energi, transporter, klimatet och statliga bidrag på energiområdet. Samtliga fastighetsägare i kommunen som eldar med olja fick under året informationsmaterial om alternativ för uppvärmning. Utskicket gjorde att fler frågade om miljövänliga uppvärmningsalternativ. Under 2010 har återbruksinlämning på Hultet införts och informationskampanjer om såväl farligt avfall som källsortering har genomförts. I november delades en informationsskrift om Återvinning från A Ö ut till samtliga hushåll. Se över kollektivtrafikens linjer med låg beläggning En utredning är genomförd och presenterad för kommunstyrelsen avseende busslinjer med lågt antal resande. Utifrån utredningen har beslut tagits att i nuläget inte göra några förändringar i den lokala busstrafiken. För andra året i rad genomfördes Earth Hour den 27 mars med resultatet att elförbrukningen minskade med cirka sju procent. European Solar Days är en europeisk solenergikampanj som kommunen deltog i genom att 19

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Lerum. Lerum 2011-06-08. Förslag till. Budget 2012. Socialdemokraterna i Lerum. Budget 2012

Lerum. Lerum 2011-06-08. Förslag till. Budget 2012. Socialdemokraterna i Lerum. Budget 2012 Lerum Lerum 2011-06-08 Förslag till Budget 2012 Socialdemokraterna i Lerum Budget 2012 2 (12) Innehållsförteckning 1. Kommunens övergripande styrdokument...3 2. Vision 2025...4 3. Mål och Viljeinriktningar...5

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2015-02-26 Kommunfullmäktiges presidium KS15.206-1 Innehåll 1 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 5 2 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM. Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING!

MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM. Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING! MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING! 1 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,

Läs mer

32 Dnr Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016.

32 Dnr Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016. 14(14) 32 Dnr 2015-000021 Verksamhetsplan 2016 Beslut Nämnden har tagit del av och ställer sig bakom verksamhetsplanen 2016. Ärendebeskrivning 1 FINANSIELLT God ekonomisk hushållning är en sammanvägd bedömning

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen PM 2012: RVI (Dnr 303-172/2012) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2012-2015 med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Programförklaring Majoritet Mölndal. Förord

Programförklaring Majoritet Mölndal. Förord Programförklaring Majoritet Mölndal Mölndal 2014-12-08 Förord Mölndal ska styras med tydliga mål. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är tillsammans den styrande majoriteten

Läs mer

Lerums kommun. årsredovisning 2009

Lerums kommun. årsredovisning 2009 Lerums kommun årsredovisning ens tryckta styrdokument verksamhetsplan budget vision årsredovisning mål & vilja Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Karlslund och Åkerbo 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun 2014 Fakta i fickformat 2016 Köpings kommun Köpings befolkning 2015-12-31 Folkmängd fördelad på ålder Antal Procent 0-9 2 828 11 10-19 2 776 11 20-29 3 109 12 30-39 2 689 11 40-49 3 161 12 50-59 3 418

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Lerums kommun. Vilja & mål

Lerums kommun. Vilja & mål Lerums kommun Vilja & mål 2011 2014 Innehåll Inledning och vision 5 Inledning 5 Att vara sveriges ledande miljökommun 6 Hållbarhet 6 Kreativitet 6 Inflytande 6 Strukturbild för dokumentet Vilja och mål

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Ökade kostnader inom vård och omsorg

Ökade kostnader inom vård och omsorg Året som gick 2011 Miljöranking: 13 Ökade kostnader inom vård- och omsorg >> Sveriges kommuner Visions rapport Fairtrade City 2011 Sveriges Bästa Barnkommun Ökade kostnader inom vård och omsorg Minskade

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer