Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun Budget 2010 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 Bild: Anna Rehnberg

3 1 kr Miljö- och hälsoskydd 1 kr Politik 1 kr Kollektivtrafik 1 kr Färdtjänst 1 kr Teknisk planering 2 kr Räddningstjänst 3 kr Gator och parker 3 kr Fritid och kultur 4 kr Administration 5 kr Socialtjänst inkl sfi 8 kr Omsorg enl LSS och LASS 13 kr Gymnasieskola inkl komvux högskoleutbildning (ky) och uppdragsutbildning 16 kr Barnomsorg 17 kr Äldreomsorg 24 kr Grundskola 3

4 Innehåll Kommunens övergripande Styrdokument 5 Vision Kommunstyrelsens ordförande 7 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys...8 Verksamhetsuppföljning...10 Finansiell profil...24 Finansiella rapporter...26 Ekonomisk analys...31 Driftredovisning...37 Investeringsredovisning...40 Exploateringsredovisning...41 Sammanställd redovisning finansiella rapporter...42 Sammanställd redovisning ekonomisk analys...48 Koncernföretagen...50 Redovisningsprinciper...53 Personalredovisning...56 VA-verksamhet VA-verksamhet finansiella rapporter...58 VA-verksamhet...60 Revisionsberättelse 62 4

5 Inledning Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål årsredovisning vision budget verksam hetsplan Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5

6 Inledning Vision 2025 Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Vision 2025 Den 19 november 2009 antog kommunfullmäktige visionen att Lerum år 2025 ska vara Sveriges ledande miljökommun. Ett högt ställt mål som endast kan bli verklighet om alla hjälps åt. Sveriges ledande miljökommun behöver landets klimatsmartaste invånare, företag och föreningsliv. Arbetet med visionen har startat utifrån fem strategiska områden: gröna jobb, förändrad energianvändning, klimatberedskap, hållbart samhällsbyggande och en klimatsmart vardag. Samtliga områden bygger på Kommunen har ett viktigt uppdrag i att säkerhetsställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet utvecklas positivt. Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Den ska bidra till att göra samverkan och dialog, därför behöver kommunen engagera medborgare, företag och föreningar till att bidra med sina idéer till arbetet. Visionen omfattar hela Lerums kommun och arbetet med visionen pågår på flera ställen och tar sig olika uttryck. Initialt kommer vision 2025 att synas tydligast i Gråbo, som är den kommundel där arbetet startat på bred front. Redan nästa år kommer Gråbo att ha tre nya skolor byggda med yttersta hänsyn till miljö och klimat. Skolorna är början på målet att göra Gråbo till Sveriges mest hållbara tätort. Lerum vill vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Framtiden rymmer många utmaningar och Lerum till en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska vägleda arbetet i kommunens verksamheter och alla verksamheter ska tillsammans bidra till att den förverkligas. det finns en stor kraft i att arbeta utifrån en gemensam vision. Samtidigt är visionen en målsättning som förpliktigar. Kommunen lovar därför att anlägga ett tydligt miljöperspektiv på allt kommande utvecklingsarbete fram till LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och gente- utveckling.vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 6 7 LeVP_1210d.indd :10:14

7 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Sakta men säkert sprider sig Vision 2025 ut i det nätverk som organisationer, företag, verksamhet och medborgare bildar. För att bli Sveriges ledande miljökommun krävs ett medvetet och strukturerat arbete, tydliga mål och en vilja till förändring. Att redan efter ett år se en hög uppfyllelse bland de mål som relaterar till miljö, klimat och hållbarhet är naturligtvis otroligt glädjande. Kommunfullmäktige antog under året en revidering av kommunens klimatstrategi vars mål är att begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsius. För att nå dit ska kommunen bland annat motivera och inspirera medborgare att leva klimatsmart, ge barn och unga möjlighet att leva miljövänligt och minska klimatpåverkan från kommunens samtliga verksamheter. Visionen får liv genom människors engagemang för klimat och miljö, i stort och smått: genom att miljö aspekten finns med i all planering och genomförande inom samhällsbyggnad, genom att andelen ekologisk mat som serveras på förskolor, skolor och äldreboenden ökar, genom att fler har sökt rådgivning om energi frågor och antalet miljödiplomerade företag i kommunen har ökat, genom en miljöblogg av och för gymnasieungdomar, genom hållbarhet, kreativitet och inflytande. Samtidigt som stora delar av världen fortfarande kämpar med sin ekonomi har Sveriges BNP för helåret 2010 stigit med hela 5,5 procent enligt SCB. Det är den största ökningen sedan Lerums kommun har länge haft en välskött ekonomi och 2010 är inget undantag. God ekonomisk hushållning och en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till nya situationer är några orsaker till årets och tidigare års ekonomiska resultat. Den ekonomiska prognosen för 2011 ser idag bättre ut än vad som förutspåddes när finanskrisen slog till. Förändringen beror bland annat på att skatteunderlaget är högre och arbetslösheten är lägre än vad som beräknades. Positiva prognoser behövs då vi framför oss har ett år med ett antal stora utmaningar inom vård och omsorg och inom skolan. Jag känner mig trygg med att vi även fortsättningsvis kommer att arbeta på ett bra sätt och hushålla med våra ekonomiska resurser effektivt. Vi arbetar hårt för att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans. Det är mycket viktigt för att vi inte ska behöva genomföra drastiska åtgärder i kommunens verksamheter och för att vi ska kunna ge medborgare den goda service de förväntar sig. Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande Bild: Stefan Vikberg 7

8 Omvärldsanalys Den svenska ekonomin återhämtar sig snabbt och konjunkturen visade en stark utveckling under I Lerum minskade arbetslösheten mot slutet av året samtidigt som befolkningstillväxten ökade jämfört med året innan, två viktiga faktorer för kommunens ekonomi. Valdeltagandet i årets val ökade jämfört med valet Därmed blev årets valdeltagande det högsta under 2000-talet. Fortsatt Återhämtning i världsekonomin Världsekonomin fortsatte sin återhämtning under Den höga tillväxten i de asiatiska ekonomierna gav världen ett BNP (bruttonationalprodukt) på drygt fyra procent medan Europas tillväxt ökade till strax under två procent. 1 Vändningen i den globala konjunkturen var till stor del ett resultat av en kraftigt expansiv ekonomisk politik och en förbättring av läget på de finansiella marknaderna. Effekterna av finanskrisen och de kostbara stimulanspaketen har emellertid inneburit att flera europeiska nationer har stora budgetunderskott med en ökande statsskuld som följd. Särskilt kriserna i Grekland och Irland påverkar återhämtningen. Dessutom finns en fortsatt oro för att den ekonomiska situationen i bland annat Portugal och Spanien kan förvärras. Den svenska konjunkturen återhämtar sig snabbt och BNP ökade för det tredje kvartalet med 6,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Årets uppgång utgör dock till stor del en återhämtning från tidigare år. Efterfrågan från omvärlden har ökat, vilket har gynnat svensk export samtidigt som efterfrågan från de svenska hushållen fortsätter. Konjunkturinstitutets barometerindikator, som sammanfattar stämningen hos företag och hushåll, ökade under större delen av 2010 och konjunkturläget i december beskrevs som mycket starkt. Fortsatt ökad arbetslöshet Utvecklingen på arbetsmarknaden släpar efter den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten för helåret 2010 fortsatte att öka. I Lerum ökade arbetslösheten från 3,5 till 4,0 procent medan ungdomsarbetslösheten ökade från 7,0 till 7,7 procent. Möjligtvis kan ett trendbrott ha skett då den månatliga arbetslösheten under andra halvåret 2010 sjönk till under fyra procent. Även ungdomsarbetslösheten minskade under andra halvan av Jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen har Lerum en låg arbetslöshet. (procent) Samtliga år Ungdomar år År Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män ,0 3,7 4,3 7,7 6,0 9, ,5 3,0 4,0 7,0 5,1 8, ,8 1,8 1,7 3,0 2,6 3, ,2 2,3 2,0 3,7 3,7 3, ,3 3,4 3,2 5,5 4,6 6,2 Källa: Arbetsmarknadsverket. Fler flyttar till kommunen Folkmängden i Lerums kommun uppgick den 31 december 2010 till personer vilket är en ökning med 279 personer jämfört med år Kommunen har därmed en befolkningsökning på cirka 0,7 procent. Under året valde fler att flytta till kommunen än från, samtidigt som antalet födda minskade marginellt. 1 Internationella valutafonden 8

9 Bild: Monica Rönn Biologisk mångfald och utsläppsminskning Förenta nationerna utlyste 2010 till internationella året för biologisk mångfald. Nära knutet till den biologiska mångfalden är ekosystemens hållbarhet. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar ekosystemen kraftigt och måste därför minska globalt. I Lerum har utsläppen av växthusgaser minskat med 25 procent sedan Kommunens mål är att max 1,5 ton koldioxidutsläpp ska släppas ut per person till För att nå dit behöver utsläppen minska med ytterligare 50 procent. Idag kommer drygt två tredjedelar av Lerums utsläpp av växthusgaser från transporter av olika slag. Ökat förtroende för demokratin I Sverige ökade valdeltagandet vid höstens val då hela 84,6 procent av Sveriges befolkning valde att rösta och därmed tillvarata sina demokratiska rättigheter. I Lerum röstade 89,6 procent av befolkningen vilket är en ökning med 2,6 procent jämfört med riksdagsvalet Valdeltagandet i Lerum har ökat vid varje val under tjugo hundratalet. En ökning som möjligtvis kan förklaras med att medborgarna i Västra Götaland under de senaste tio åren fått allt större förtroende för demokratin, enligt undersökningar från från SOM-institutet (Samhälle, opinion och media vid Göteborgs Universitet) som visar att medborgarna både anser att de har större möjligheter att påverka och att de är mer nöjda med demokratin idag än för tio år sedan. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2010 Miljöpartiet de gröna 4 Vänsterpartiet 3 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Moderata Samlingspartiet 17 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Folkpartiet liberalerna 6 Totalt 51 mandat 9

10 Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen handlar om de mål, inriktningar och uppdrag som låg till grund för budget Att 75 procent av målen är helt eller delvis uppfyllda visar på en god måluppfyllelse. Det är glädjande att konstatera en hög måluppfyllelse inom målområdet klimat. Framhållas kan också att det systematiska arbetet med kvalitetssäkring inom verksamheterna och brukarfokus har gett positiva effekter. Jämfört med kommunerna i riket rankas Lerum högt upp vad gäller kostnadseffektiv verksamhet inom lärande, samtidigt som eleverna i Lerum uppger att de är nöjda med sin skola. De senaste årens volymökningar inom vård och omsorg fortsatte även under En utveckling och effektivisering av verksamheterna inom vård och omsorg för att förhindra fortsatta kostnadsökningar har därmed inte kunnat uppnås. Läsanvisning De mål, inriktningar och uppdrag som låg till grund för budget 2010 presenterades utifrån fem målområden: Kvalitet, Valfrihet och mångfald, Klimat, Tillväxt och Hälsa. För målen har följande bedömning av måluppfyllelsen använts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt Målet är uppfyllt. Bedömningen har gjorts antingen utifrån uppnådda effekter av åtgärder eller genom att man uppnått de värden som fastställts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. Arbetet med att uppnå målet har inletts men inga effekter kan ännu konstateras. Arbetet har inte inletts eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner. Kvalitet Måluppfyllelsen inom kvalitet bedöms som god under det gångna året. Kvalitetssäkringen av kommunens arbete har utvecklats väl samtidigt som miljöfrågan bevakas och finns med i planering och utveckling av samhället. Skolelever visar en något lägre måluppfyllelse men är nöjda med sin skola, samtidigt som verksamheten inom lärande bedrivs relativt kostnadseffektivt. Brukarna är fortsatt nöjda med verksamheten, vilket framkommer i de brukarundersökningar som gjorts under året. Jämställdhetsarbetet gentemot brukarna har tagit ett nytt avstamp genom undertecknandet av den europeiska jämställdhetsdeklarationen, CEMR. Här görs en grundlig inventering av vad som krävs för att jämställdhetsarbetet ska komma vidare. Ett genombrott har skett i bullerfrågan, där arbetet med att utforma ett avtal med Trafikverket har påbörjats. Kvalitetssäkring Verksamheten ska kvalitetssäkras genom att systematiskt arbeta med planering, genomförande och uppföljning, i syfte att ständigt förbättra verksamheten Utvecklingsprojektet Så styr vi Lerum avslutades av kommunstyrelsen i juni Projektet hade som mål att skapa kvalitet i styrning och uppföljning. Tilllämpningen av styrmodellen ska årligen utvärderas med särskilt fokus på att styrkedjan mellan kommunfull 10

11 mäktige, kommunstyrelse och förvaltning fungerar på ett bra sätt. Som ett led i utvecklingen av styrning och uppföljning har arbete med intern styrning och kontroll i förvaltningen inletts. Arbetet har resulterat i att en riskanalys har gjorts av samtliga sektorer som ligger till grund för kontrollplan En organisation för det fortsatta arbetet har också etablerats. Utveckling av arbetssätt och tillämpning av det ramverk som är utgångspunkt för intern styrning och kontroll förväntas fortsätta under en längre tid. Från och med 2010 gäller nya tjänstegarantier. En översyn av tjänstegarantierna har medfört en revidering som innebär att antalet tjänstegarantier kommer att minska från och med Kommunens deltagande i det nationella Jämförelseprojektet avslutades Under tre år har kommunen deltagit i projektet och sammanlagt har fyra områden undersökts: hemtjänst, barn och ungdomars fritid, trafikmiljö och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunens medverkan i projektet har varit positivt för utveckling av arbetet med styrning, ledning och kvalitet. Erfarenheten av att använda jämförelser som ett verktyg i utveckling av verksam heter har lett till fokus på hur information om kommunens service och verksamhet utformas för att passa brukaren. En slutrapport lämnades till kommunstyrelsen i augusti Kartläggning av processer, framtagande av verksamhetsindikatorer och användandet av evidensbaserade metoder är led i arbetet med system för kvalitetssäkring av verksamheterna. Arbete sker även över sektorsgränserna för att kvalitetssäkra bedömningsmetoder. All verksamhet ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete gentemot brukarna och arbeta aktivt med bemötandefrågor ur ett jämställdhetsoch jämlikhetsperspektiv Den europeiska jämställdhetsdeklarationen undertecknades av kommunen i juni. I och med det ansluter sig kommunen till deklarationens principer om jämställdhet och lovar att arbeta för att de förverkligas. Undertecknandet innebär inte bara ett brett åtagande i jämställdhetsarbetet, det utgör samtidigt ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Representanter från samtliga sektorer har under hösten arbetat med att förbereda och börja genomföra deklarationens intentioner. En första avrapportering lämnades till kommunstyrelsen i december Kunskap om genus och jämställdhet är grund läggande för att åstadkomma resultat i arbetet och verka för att målet uppnås. För att öka chefers och personalens kunskaper i genus och jämställdhet har arbetet med att informera och utbilda startat. Ett exempel är ledarrådslaget som genomfördes i mars med temat Jämställdhet ur ett brukarperspektiv. Variationen är stor både inom och mellan sektorerna på vilket sätt arbetet med genus och jämställdhetsfrågor bedrivs och hur långt man kommit i arbetet. Överlag saknas verktyg för uppföljning av resultat och effekter av arbetet. Likaså saknas könsuppdelad statistik, vilket krävs för ett systematiskt arbete med jämställdhet mot brukare. Nätverk och en bättre blandning av manliga och kvinnliga representanter i arbetsgrupper som möter brukare är exempel på steg som tagits i arbetet med jämlikhet och jämställdhet. Brukare och medborgare ska ges ökat utrymme i kvalitets- och uppföljningsfrågor Under året har ett antal aktiviteter genomförts för att bättre ta tillvara på medborgarnas synpunkter i syfte att öka brukarnas möjlighet till påverkan. Arbetet med en webbaserad synpunktshantering har pågått under året och har utvärderats under hösten. De verktyg som finns i dagsläget är inte tillräckliga för att kunna införa synpunktshanteringen fullt ut. För 2010 har arbetet med system och rutiner för synpunkts hanteringen pågått, men arbetet har inte kommit så långt som planerat då antalet inkomna synpunkter varit för få för att kunna dra slutsatser utifrån. Synpunkter från kommuninvånare har samlats in under Bo- och energidagarna samt Kommunen möter. Den senare var en aktivitet som ägde rum i Gråbo, Sjövik samt på Hultet under Här fick medborgarna möjlighet att ställa frågor och samtidigt lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Under det gångna året har också två kommundelsträffar ägt rum. Dessa har gett medborgare möjlighet att lämna synpunkter i särskilda ärenden eller förslag rörande kommundelarna. Resultatet från 2009 års Medborgarundersökning visar generellt sett goda resultat i jämförelse med övriga 72 deltagande kommuner. Kommunen har särskilt fördjupat sig i svaren från invånare i åldern 18 till 24. Ett arbete har också påbörjats kring att utveckla medborgarundersökningens roll i verksamhets planeringen. Ett antal olika brukar- och bemötandeundersökningar har under årets genomförts för flertalet verksamheter för att 11

12 ta reda på hur väl kommunen lever upp till sitt uppdrag och brukarnas nöjdhet. Utöver snabbprotokoll finns nu även ljudupptagningar från kommunfullmäktiges sammanträden tillgängliga på kommunens webbplats. Det är ett stort framsteg i arbetet med att återge och göra den politiska processen och debatten tillgänglig för medborgare och andra intressenter i samhället. Ett andra ledarrådslag genomfördes under temat Service och attityder gentemot brukare och medborgare. Fortsatt fokus på temat med möjlighet till fördjupning och åtgärder planeras framöver. Vidare har metoder och rutiner arbetats fram och utvecklats för kvalitetsmätningar inom miljö och bygglov. Undersök om begreppet folkhälsa kan utvecklas till ett kvalitetsindex för kommunens verksamhet Under året har möjligheterna att utveckla ett kvalitetsindex för folkhälsa utretts. För en mer långsiktig, och därmed relevant, uppföljning av folkhälsan vore det lämpligt att arbeta fram nyckeltal för folkhälsoarbetet att utgå ifrån. Nyckeltalen skulle underlätta möjligheten att analysera folkhälsans förändringar över tid kopplat till olika kommunala verksamheter. Samhällsutveckling och miljö Miljöfrågan ska konsekvent finnas med i alla led i kommunens planering och utveckling av samhället Energiplan, K2020, Handelsstrategi, Naturvårdsprogram (2010) och Parkeringspolicy (2010) är några av kommunens styrdokument för samhällsplaneringen utifrån ett klimat- och miljöperspektiv. Många av dem bygger på översiktsplanen och Göteborgsregionens gemensamt antagna strukturbild. Ytterligare två styrdokument är i dagsläget under framtagande, det ena är Tematiskt tillägg till översiktsplanen: Vindkraft och det andra är Bostadsstrategiskt program. Kommunstyrelsen beslutade under året att visionsarbetet initialt ska ske utifrån fem strategiska inriktningar. Byt fokus i samhällsplaneringen är en av dessa och säkerställer att miljöfrågan finns med i kommunens planering och utveckling av samhället. Arbetet med att miljödiplomera hela kommun förvaltningen har påbörjats. Diplomeringen är en viktig kvalitetssäkring av kommunens miljöarbete, där samhällsplaneringen är en stor del. Sveriges första plusvärmehus för flerfamiljsbruk har byggts av kommunens bostadsbolag, Förbo. Det värmeöverskott som huset producerar tas omhand i kommunens fjärrvärmenät. Fjärrvärmenätet har byggts ut till att också omfatta Hulan området och fjärrvärmepanncentralen har under 2010 kompletterats med en flispanna som i huvudsak eldas med närproducerad flis från bland annat kommunens egna skogar. Ett banbrytande projekt görs tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut för att kombinera buller skydd med solenergi. Under året har LED-lampor monterats längs med Alingsåsvägen i Lerum och området runt gymnasiet för en mer miljövänlig och energisnål belysning. Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Genom att tillsammans med exploatörer och markägare aktivt formulera program som underlag för planbestämmelser integreras målet tidigt i processen. Vid bygglovsprövning utanför detaljplan, inklusive förhandsbesked, värderas hur nya bostäder passar in i landskapet. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden Att öka tillgängligheten och lyfta fram närheten till vatten ingår som en naturlig del i all stadsplanering. I utvecklingen av Lerums och Floda centrum är ambitionerna att förstärka kontakten med Säveån. Målet att integrera vattnet i stadsbilden pågår även inom ramen för arbetet med Aspedalen och Björboholm. I Lilla Bråta och nya skolan i Gråbo har särskilda ansträngningar gjorts i planeringen för att synliggöra dagvattenhanteringen i stadsmiljön med hjälp av dagvattendammar. Gröna kilar i bostadsområden ska bevaras Kommunen arbetar med att bevara gröna kilar både regionalt och lokalt. Inom Göte borgsregionen sker arbetet genom att undvika avstyckningar och planläggning i områden som ligger utanför befintlig bebyggelse eller i anslutning till värdefull naturmark. Lokalt skyddas gröna kilar inom eller i anslutning till kvartersmark genom att vegetation sparas och att gröna ytor planeras i bebyggelsen. I det naturvårdsprogram som antogs 2010 anges att alla boende i kommunens tätortsområden ska ha tillgång till gröna kilar och natur med goda rekreationsmöjligheter inom ett gångavstånd på 1,5 km. 12

13 Tre levande centrum Kommunen arbetar för tre levande centrum Lerum, Floda och Gråbo och planerar att stärka utbudet av bostäder, handel och verksamheter. Under året har arbetet med detaljplaner för centrumbildningarna i Lerum, Gråbo och Floda fortsatt enligt 2010 års verksamhetsplan. I Lerums centrum har ett flertal samrådsmöten skett där förslag presenterats gällande utformning av och innehåll för verksamheter och bostäder. Under slutet av 2010 pågick arbetet med att sammanställa och besvara de synpunkter som kom in. I Gråbo har arbetet med ett levande centrum startat, här kommer resultatet av den pågående markanvisningstävlingen att bli tongivande för det framtida arbetet. Också i Floda påbörjades arbetet med detaljplanen. Buller från järnväg och motorväg ska minska Enligt de mätningar som gjorts under året har det framkommit att många störs av buller i området längs tätortsstråket Lerum Tollered/Norsesund. För att minska bullret har ett antal inriktningar pekats ut: En överenskommelse om bullerskyddsåtgärder i samarbete med Trafikverket ska nås. Det sammanlagda bullret från väg- och tågtrafik ska åtgärdas i form av bullerskydd. Antalet människor som störs av trafikbuller ska minska och mätbara förbättringar av människors hälsa ska kunna redovisas. Riktlinjer och policys för att minimera kommunens eget bidrag till buller ska finnas. De största bullerkällorna i kommunen är Västra Stambanan och E20, transportleder som Trafikverket ansvarar för. Under hösten inleddes avtalsarbetet mellan Lerums kommun och Trafikverket. Samtidigt tas förslag fram på utformning av bullerskärmar. Kunskapsresultat i skolan Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår I årskurs 3 har 93 procent av eleverna nått målen i kursplanen för svenska och matematik, vilket är en ökning från föregående år. I årskurs 5 har antalet elever som når målet minskat något, i årskursen når 91 procent av eleverna målen i svenska och matematik och 90 procent i engelska. Eleverna i årskurs 9 har en fortsatt hög måluppfyllelse med 96 procent för svenska och engelska och 95 procent för matematik. Därmed är en stor del av eleverna behöriga till gymnasiet. En förklaring till de sjunkande siffrorna för årskurs 5 kan vara att det numera bara finns två bedömningsnivåer, uppnått/ej uppnått, i stället för som tidigare tre, varav en för ej uppnått målet. Noteras bör att resultatet av de nationella proven för årskursen ligger på samma nivå som året innan, vilket tyder på att elevernas kunskaper inte sjunker. Utvecklingsområden inom svenska är bland annat undervisningen i språklära, läsförståelse och pojkars läsoch skrivkunnighet. Områden som behöver utvecklas inom matematik är undervisningen i taluppfattning och i att hantera tal, geometriundervisning och att undervisningen behöver anpassas så att flickor och pojkar presterar lika i provsituationer. Alla elever ska ges skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Målet ska vara nått 2010 Samtliga skolor har idag rutiner för att ge eleverna skriftligt omdöme. Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår 2 Bland eleverna i årskurs 2 kan 93 procent läsa och skriva. Målet på 100 procent läskunniga uppnås därmed inte. Läs- och skrivkunnigheten i årskurs 2 har minskat 2010 jämfört med föregående år. Det finns en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat, och det är till största delen pojkar som inte når målen. Ökad medvetenhet bland lärarna, förfinade observationsinstrument och tydligare mål beskrivning kan vara en del av förklaringen till sjunkande siffror. Det är viktigt med tidiga insatser bland de barn som inte kommit igång med sin läsning och skrivning. I kommunen finns därför en central läs- och skrivutvecklare som tillsammans med genuspedagoger stödjer skolorna i deras uppdrag. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Under året har den jämställdhetsbas som togs fram 2009 implementerats på skolorna och följts upp med Örebroenkäten och en SCB-enkät. Enkätsvaren visar att elever i årskurs 4 till 5 och gymnasiet upplever att de 13

14 arbetat mer med jämställdhet och jämlikhet, däremot upplever eleverna i årskurs 6 till 9 att de arbetat mindre med frågan. Det är osäkert om detta är en trend eller en engångsföreteelse, men det är viktigt att följa utvecklingen. Vad gäller jämställt bemötande upplever både pojkar och flickor i samtliga skolformer att bemötandet har blivit mer jämställt. Det förekommer ett omfattande miljöarbete på alla skolor. Däremot brister arbetet i systematik och uppföljning. Därför har en checklista tagits fram för en mer regelbunden och noggrann uppföljning av skolornas miljöarbete. Kvalitet inom kultur, fritid och lärande Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom lärande intensifieras, i syfte att möta krav från brukare/ medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet Grundskolorna i Lerum rankas på femtonde plats i landet vad gäller effektivitet, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, öppna jämförelser Effektiviteten är en sammanvägning av resultat indikatorer och avvikelser från standardkostnad och placerar Lerum på en sjätte plats i Göteborgsregionen. Vad gäller resurser, som nettokostnad/elev och avvikelse från standardkostnad, ligger Lerum på en tolfte plats i landet och en tredje plats inom Göteborgsregionen. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent För att ta reda på hur kommunens elever i årskurs 6 till 9 upplever sin skola i helhet genomfördes under året en undersökning av SCB. Hela 85 procent svarade på enkäten. Resultatet från enkäten visar att Lerums elever generellt är nöjda med sin skola. Mycket nöjda är eleverna när det kommer till trivsel, trygghet och bemötande. Mindre nöjda är eleverna med skolmiljö och skolmat och deras inflytande över dessa två. Enkäten visar också att elever med annat modersmål än svenska är mindre nöjda med skolan. Däremot finns inga skillnader i nöjdhet mellan pojkar och flickor. Bland vårdnadshavarna har ingen undersökning genomförts under Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procent Statistik från Skolverket visar att andelen behöriga till gymnasiet 2010 var 91,7 procent, en minskning jämfört med 2009 års 92,6 procent. Andelen niondeklassare behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program sjunker även nationellt, Lerum följer således denna trend. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen ska öka med en procent Andelen elever som inom fyra år fullföljt gymnasieutbildningen på Lerums gymnasium var 78 procent för läsåret 2009/2010. Det är en minskning jämfört med föregående läsår då motsvarande siffra var 82 procent. De kommunala skolorna ska vara mer attraktiva än friskolorna Under året genomfördes en enkätundersökning av SCB, på samtliga 6 9-skolor i kommunen. Tillsammans med resultat från tidigare undersökningar riktade till andra målgrupper är bilden att brukarna är nöjda med förskola och skola. Mest nöjda är brukarna på friskolan Montessoriskolan i Floda. Genom att presentera uppgifter om kvalitet på skolornas hemsidor har kommunen gett föräldrar och elever möjligheter att i högre utsträckning välja skola på kvalitativa grunder. Konstateras kan att majoriteten väljer en skola i det egna upptagningsområdet. Almekärrskolan och Berghultskolan förbereds för att kunna göras om till F 9-skolor Arbetet har påbörjats men är för närvarande vilande då direktivet till förstudien omarbetas. Arbetet kommer att återupptas under våren Undersöka intresset hos personalen eller andra intressenter, exempelvis Fridaskolan, av att göra Hulanskolan till en friskola Arbetet har påbörjats men är för närvarande vilande då direktivet till förstudien omarbetas. Arbetet kommer att återupptas under våren

15 Kvalitet inom vård, omsorg och funktionshinder Utred möjligheten att införa anhöriglots Möjligheten att införa anhöriglots har utretts under året och kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att införa anhöriglots. Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom äldreomsorg och funktionshinder intensifieras. Syftet är att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet Omvårdnadsbehovet på äldreboenden omfattar idag fler personer än tidigare, likaså personer som behöver extra stöd i livets slutskede. Därmed har kostnaderna för extrapersonal ökat och arbetet med en högre kostnadseffektivitet har påverkats negativt. Inom hemvården pågår ett intensivt arbete med att begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt behålla den goda kvalitet som kommunens hemvård är känd för, och som är viktig för den kommunala hemvårdsorganisationens konkurrenskraft i valfrihetssystemet. Hemvården arbetar därför med att försöka minimera den tid som personal lägger utanför vårdtagarens hem. Personer som behöver mer omfattande insatser har ofta även ett större behov av både samverkan och dokumentation för att stödet ska bli fullgott. När hemvården arbetar för att minimera sådan tid finns en risk att den enskilde blir lidande. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Andelen nöjda brukare har sjunkit något. Enligt 2010 års undersökning är andelen nöjda brukare 91,8 procent för särskilda boenden och 93,7 procent för hemvård. Ökade volymer i form av fler hemvårdsärenden och ökad vårdtyngd förklarar varför något färre är nöjda. Kvalitet inom individ- och familjeomsorg Under 2010 ska individ- och familjeomsorgens omställning mot mer förebyggande arbete fortsätta Kommunen har under året arbetat intensivt med det förebyggande arbetet. För att få ett naturligt samarbete mellan verksamheter är gemensamma mötesplatser för olika målgrupper viktigt. Att mäta effekterna av det förebyggande arbetet är svårt då ett gott resultat oftast innebär att socialtjänsten inte fått kännedom om ett barn eller en familj. Lättare är det att mäta nöjdhet bland brukare, vilket också påbörjats för de insatser som är förebyggande och frivilliga. Förberedelser för Ungdomscentralen har pågått under året. Ungdomscentralen ska arbeta förebyggande och ge ungdomar hjälp och stöd av en samlad kompetens. Samverkan sker mellan Sektor lärande, Samordningsförbundet, ungdomsmottagningen och vuxenpsykiatrin. Tjänstegarantin för drogtest är ett led i det förebyggande arbetet. Däremot har antalet personer som använt garantin inte ökat som förväntat. För att öka kännedomen om drogtest kommer information att spridas aktivt och målgruppsanpassat. Antalet barn som anmäls vid upprepade tillfällen har minskat och ses som en effekt av kommunens förbättringsarbete kring risk- och skyddsbedömning i samband med anmälan. De minskade anmälningarna är också en väntad effekt av förebyggande insatser där familjer kan få stöd utan biståndsbeslut. Valfrihet och mångfald Kommunen arbetar på många sätt med att förbättra medborgarnas möjligheter till valfrihet och mångfald, vilket är i linje med fullmäktiges långsiktiga mål. En hög måluppfyllelse kan ses inom området och är ett positivt kvitto på att arbetet gett resultat. Värt att nämna är att den fastlagda bostadsstrategin förväntas ge en bättre mångfald i planering och produktion av bostäder. Invånarna ska själva ges rätt att fatta beslut i så stor utsträckning som möjligt Inom de områden där myndighetsutövningar förekommer har brukaren begränsade möjligheter att fatta beslut. Däremot är brukarens möjlighet till beslut större när det gäller de servicetjänster som kommunen erbjuder. I och med införandet av valfrihet inom hemvården har invånarna själva rätt att fatta beslut om vem som utför tjänsten och byta utförare om man inte är nöjd. Kommunen godkänner leverantörer utifrån uppställda krav och den enskilde kan välja leverantör. Skolelever placeras inte per automatik i en skola enligt närhetsprincipen, vilken skola barnet går i väljs aktivt av 15

16 vårdnadshavarna. För att underlätta valet redovisas uppgifter om kvalitet för samtliga skolor i kommunen. Mångfald i bostadsutbudet Byggande i kommunen ska omfatta olika typer av boende Idag finns i kommunen 16 procent hyresrätter, 9 procent bostadsrätter och 75 procent äganderätter. Det praktiska arbetet handlar om att ge förutsättningar för såväl enfamiljshus som flerfamiljshus i detaljplaner och att styra val av exploatör. Arbetet med det bostadsstrategiska programmet förväntas ge en tydlig bild av hur den framtida utvecklingen ska se ut. Målet är starkt förknippat med hållbar utveckling, befolkningstillväxten och tre levande centrum. Vård, omsorg och funktionshinder Mångfalden av boende inom vård och omsorg ska öka Under året har en strategi utarbetats. Strategin behandlar mångfald på flera plan, både mångfald av utförare, profilering av boenden och utbud av enskilda boenden. För att öka mångfalden inom vård och omsorg kommer det kontinuerligt att prövas om boenden kan drivas av annan utförare än kommunen. Detta gäller såväl nystartade som befintliga boenden. I samband med byggnation av ett nytt äldreboende i Gråbo utreds möjligheten att skapa en avdelning med inriktning mot geripsykiatri. För att öka mångfalden av inriktning inom ett specifikt boende kommer kommunen att arbeta för att utbudet av aktiviteter på äldre- och LSSboenden (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska öka. Ett led i det är att utveckla samarbetet med frivilligorganisationer och volontärer. Kommunen utreder också förutsättningarna för ett trygghetsboende i kommunen där personer över 70 år kan bo i vanliga bostäder med tillgång till service i samma hus. Inflytandet över vård och service ska öka för människor med funktionsnedsättning Utifrån en analys av 2009 års brukarundersökning konstaterades att underlaget var bristfälligt. Därför planerar kommunen att pröva en ny form av undersökning. Valfrihet för människor med funktionsnedsättning ska öka. Ett led i det arbetet är att öka samverkan med frivilligorganisationer Arbetet med att utveckla frivilligarbetet inom ramen för kommunens policy har påbörjats. Ett antal frivilligorganisationer finns redan representerade, exempelvis på kommunens äldreboenden. Valfrihet och mångfald inom lärande En mångfald av olika pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Kommunens samtliga 6 till 9-skolor och gymnasiet deltar i satsningen med att utbilda arbetslagen i entreprenöriellt lärande. Det entreprenöriella lärandet kommer också att vara den vägledande pedagogiska inriktningen för Gråbo nya skolor. Det entreprenöriella lärandet kräver att nätverk med såväl näringsliv som andra skolor skapas och byggs. Som pedagogiskt alternativ i kommunen finns två montessoriskolor inom grundskolan. Inom barnomsorgen finns ett flertal olika pedagogiska inriktningar. De kommunala förskolorna i Almekärr arbetar efter Reggio Emilia-filosofin och i kommunen finns tre fristående Montessoriförskolor och en Waldorfförskola. Den enskildes önskemål ska vara styrande för vuxenutbildningen. Detta ska ske genom ökat samarbete med andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR) En gemensam ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, Yrkesvux, gjordes av GRregionens kommuner. Lerum beviljades statsbidrag för hantverksutbildningarna på Nääs. Genom Yrkesvux erbjuds vuxenstuderande att i större utsträckning söka utbildningar i andra GR-kommuner. Övergången mellan olika skolor och mellan olika skolformer ska underlättas genom att information om kunskapsnivå och sociala faktorer överförs till den nya skolan. System för detta ska vara genomfört till 2010 Samtliga skolor har en handlingsplan för övergång mellan olika skolor och skolformer, vid övrig organisationsförändring och vid val av skola. Riktlinjer för övergång 16

17 mellan grundskola och gymnasium finns framtagna inom Göteborgsregionen, samt överlämningsblankett för elever i behov av särskilt stöd. En modell för att redovisa kvalitet i skolan ska tas fram. Modellen ska kunna användas på alla skolverksamheter, och resultera i en kvalitetsredovisning som riktas till medborgarna. Syftet är att förbättra förutsättningarna för medborgarna att välja skola efter egna önskemål. Kvalitetsredovisningen görs senast 2010 På kommunens webbplats redovisas samtliga skolors och förskolors kvalitet. Kvalitet redovisas utifrån pedagogisk personal med högskoleexamen, SCB:s undersökningar om elevers och föräldrars upplevelse av förskola och skola samt statistik för betyg och måluppfyllelse. Individanpassad skolstart Individanpassad skolstart, utifrån elevens skolmognad, ska införas. Alla barn börjar samtidigt under hösten, men har möjlighet att under två år komma in i skolan i sin takt. Systemet ska vara infört 2010 Samtliga 13 skolor i kommunen har nått målet med en individanpassad skolstart och informerat vårdnadshavare om systemet. Utbud inom kultur och fritid Kommunens kultur- och fritidsutbud ska förnyas. Utgångspunkten för förnyelse ska vara den pågående samhällsutvecklingen Under 2010 har biblioteket startat en ungdomssida på nätet för att samla och lyfta fram information som riktar sig till tonåringar och unga vuxna. Biblioteken arbetar kontinuerligt med lovverksamhet för barn och ungdomar och erbjuder aktiviteter som ligger i tiden och passar olika åldrar och målgrupper. En grupp med fokus på jämställdhets arbete har också startats i syfte att skapa ett mer varierat kultur- och fritidsutbud. Som en del i arbetet har skateutrustning köpts in för flickor i Stenkullen. Bedömningen är att verksamheten följer samhällsutvecklingen och ligger i framkant när det gäller förnyelse och olika slags anläggningar, som till exempel BMX-bana, actionpark och näridrottsplatser. Kommunen ska satsa på anläggningar för nya intressen, utanför det traditionella föreningslivet Under året har kommunen varit med och startat en LAN-förening. Föreningen har tillsammans med kommunen planerat och skapat en LAN-lokal på Torpskolan som invigdes i december. Kulturskolans utveckling kräver förändrade lokaler Efter branden i kulturskolan flyttade delar av kulturskolan in i tillfälliga lokaler i gymnasiet. Kulturskolan ska enligt beslut flytta in i bibliotekets nuvarande lokaler, vilket blir aktuellt 2015 när biblioteket flyttar till nya lokaler i det resecentrum som planeras. Konkurrensutsättning Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Kommunen har flera delar av sin verksamhet i privat regi, bland annat skolor, förskolor, äldreboenden, hemvård, idrottsanläggningar, IT-drift och datakommunikation samt fakturaskanning. Inom väghållning, väg- och parkförvaltning, renhållning, fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering är stora delar av verksamheten utlagd på externa entreprenörer och konsulter. Kommunen har beslutat om förlängning av upphandlade verksamheter inom de tre områdena samtalsmottagning, familjerådgivning samt föräldrarådgivning. I dagsläget drivs 17 av 56 förskolor och 2 av 19 grundskolor i enskild regi. Kommunen för löpande dialog med friskole organisationer rörande såväl övertaganden av kommunala skolor som nyetablering. Ett underlag för att lägga ut Hallsås förskola på entreprenad har tagits fram och förvaltningen har i uppdrag att arbeta fram en strategi för att stimulera etableringen av fristående förskolor och skolor. Andelen verksamhet som drivs av andra utförare har under året ökat inom funktionshinder och äldreomsorg och är nu 38 procent respektive 35 procent. I juni övertog externa utförare driften av tre bostäder (Fredriksberg, Fredriksäng och Brahevägen) enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktions hindrade, LSS, och driften av daglig verksamhet. 17

18 Klimat Klimatområdet är även under 2010 målområdet med bäst måluppfyllelse, vilket bådar gott inför visionen att 2025 bli Sveriges ledande miljökommun. Arbetet med att öka allmänhetens delaktighet i energifrågor har förbättrats under året, och klimat- och energimålen utvecklas i stort enligt plan. Utsläppsmål Minska koldioxidutsläppen, bland annat genom minskad energiförbrukning Perspektiven för utsläpp är långsiktiga och förändringar sker långsamt. Sedan 1990 har växthusgaserna minskat från fyra till tre ton per invånare, målet för 2020 är ett och ett halvt ton per invånare. Utsläppen för transporter har varit relativt konstant sedan 1990 trots att utsläpp från personbilstrafiken minskat med 20 procent. Andelen energi som används för uppvärmning och produktion av varmvatten har sedan 1990 minskat med 30 procent. Den senaste mätningen från 2008 visar att 9,7 MWh användes, målet för 2020 är 9 MWh. Kommunens höga energikrav innebär att alla, både bostäder och nya kommunala fastigheter, projekteras för att uppnå kravet om 35 procent lägre energiförbrukning än vad lagen kräver. Utökningen av fjärrvärmeområden och ökad användning av solenergi ger goda förutsättningar att nå målen för minskade koldioxid utsläpp från uppvärmning. För att minska elanvändningen krävs däremot en fortsatt energieffektivisering. Personbilstrafiken står för 81 procent av det totala energianvändandet bland transporter. Totalt sett har energi användandet ökat med sju procent mellan 2006 och 2009, på grund av fler lastbilar. Förutsättningarna för en fortsatt minskning är inte optimala, vilket beror på Västra Stambanans kapacitetsbrist, att utpendlingen ökat, små möjligheter till arbete nära hemmet och att färre väljer att använda sig av kollektivtrafiken. För att motverka utvecklingen inom kollektivtrafiken har både nya linjer etablerats och antalet turer utökats, dessutom finns fler parkeringsplatser vid pendeltågsstationen i Aspedalen. Antalet leverantörs transporter till och inom kommunen har minskat. Av de tio största leverantörerna levererar hälften sina varor endast en gång i veckan. Också kommunens interna postutkörning har effektiviserats. Transport av beställda varor sker numera via den interna postutkörningen. Öka andelen förnyelsebar energi Användningen av eldningsolja har minskat med 90 procent mellan 1990 och Målet är att ingen olja används Kommunen har ett fortsatt stort elberoende och andelen el av energiförbrukningen ökar, hur stor del som är grön el är okänt. Av kommunens totala elförbrukning produceras cirka åtta procent genom lokala vattenkraftverk. I kommunen finns därtill cirka 180 anläggningar för produktion av solel som idag bidrar med en mycket liten men viktig del av den totala energiproduktionen. Under de senaste åren har befintliga solvärmeanläggningar byggts ut och ytterligare två anläggningar är planerade. Två bygglov för vindkraftverk är utfärdade. I utkastet till vindbruksplan förutspås en vindkraftsproduktion som täcker 70 procent av kommunens elförbrukning. Under 2010 har Ölslanda och Hulanområdet i Lerum anslutits till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmepanncentralen i Lerum har också kompletterats med en flispanna och eldas nu i huvudsak med närproducerad flis. Bensinanvändningen i Lerum har minskat med 17 procent bland personbilar och med 59 procent bland lastbilar, däremot har användandet av diesel ökat. Fordonsgas och etanol utgör 2009 enbart fyra procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybart av den totala energianvändningen är nu sju procent då både bensin och diesel blandas ut med miljövänliga alternativ. Kommunens anläggningar Övergången till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ i kommunens fastigheter ska intensifieras Under 2010 har konverteringar från direktel till alternativa metoder som bergvärme, solvärme och fjärrvärme genomförts i stor skala. Fyra sådana projekt är påbörjade eller genomförda under 2010 och anslag för ytterligare elva planerade projekt har beviljats. I alla nyproducerade fastigheter som uppfördes under 2010 finns solenergilösningar. Solcellsanläggningar diskuteras i flera större kommunala projekt. Tillskottet under 2010 är däremot så litet i förhållande till den totala energimängden att kommunen inte kommer att uppnå målet på en procent. Trenden är dock positiv och bedömningen är att de långsiktiga målen kommer att uppnås. 18

19 Sedan år 2000 har kommunen avsatt fem miljoner kronor årligen för energiinvesteringar i det befintliga fastighetsbeståndet. Lerums kommun ska till år 2050 minska utsläpp av klimatgaser så att kommunen bidrar till att den globala uppvärmningen kan begränsas till två grader. Ett riktmärke för svenska förhållanden är att utsläppen behöver minskas med cirka 85 procent (Lerums kommuns klimatstrategi) Under 2010 har klimatarbetet, utifrån beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott, inriktats på att minska belastningen på klimatet. Klimatbelastningen från hushåll och företag ska minska inom el och värme och inom transporter, genom att utveckla samhällsplaneringen Kommunstyrelsen har dessutom tagit beslut om att arbetet med Vision 2025, i första skedet inriktas på klimatet med följande fem strategiska inriktningar: Byt fokus i samhällsplaneringen; Ändra energianvändningen; Skapa beredskap mot ett annat klimat; Skapa nya hållbara jobb och Gör det lätt att leva klimatsmart i Lerum. För en mer detaljerad information om det arbete som genomförts under året, statistisk uppföljning och analys av nuläget, se övriga klimatmål. Målen rör såväl den geografiska kommunen som kommunens egen verksamhet. Kommunens produktion Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges Information om alternativa energilösningar finns tillgänglig på flertalet ställen. Under 2010 har rutiner arbetats fram för att kunna ge byggherrar och ägare till byggklara tomter energirådgivning i ett tidigare skede än bygglovsansökan. Dessutom har information om rådgivning kopplats till bygglovsansökan. Allmänhet, näringsliv med mera Allmänheten ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsbyggnad hos allmänheten informera om solenergins fördelar i livsmedelsbutiker och på bibliotek, dessutom anordnades en gratis föreläsning om hur medborgare själva kan producera solenergi. På Nääs slottsområde hölls Världsmiljödagen som hade drygt 800 besökare. Autoadapt AB utsågs till Årets miljöföretag i Lerums kommun för sitt visionära sätt att producera morgondagens miljövänliga fordon, en eldriven bil. Kommunens miljöpris och stipendium tilldelades Reinhart von Nordenskjöld för att ha visat på möjligheterna att småskaligt framställa biogas, en helt klimatneutral energikälla. Bo- och Energidagarna besöktes av personer, på plats fanns kommunen med information om bostadsplanering och kommunala tomter, tips och råd gavs även inom energi och klimat. Årets klimatföreläsning hölls av Anders Wijkman på temat Den stora förnekelsen. Projektet Nya Vägvanor dialog om hållbart resande med hushållen har slutförts under året. Syftet var att informera om olika möjligheter att resa och hur valet av färdsätt påverkar människor och omgivning. Samtidigt kartlades resvanor och attityder bland 80 procent av de hushåll som finns längs kollektivtrafikstråken i Lerums kommun. Kartläggningen gav viktig information i det fortsatta arbetet att påverka allmänheten till att bidra i klimatarbetet. Cirka 200 personer kontaktar årligen kommunens energi- och klimatrådgivare som kostnadsfritt svarar på frågor om uppvärmning, energi, transporter, klimatet och statliga bidrag på energiområdet. Samtliga fastighetsägare i kommunen som eldar med olja fick under året informationsmaterial om alternativ för uppvärmning. Utskicket gjorde att fler frågade om miljövänliga uppvärmningsalternativ. Under 2010 har återbruksinlämning på Hultet införts och informationskampanjer om såväl farligt avfall som källsortering har genomförts. I november delades en informationsskrift om Återvinning från A Ö ut till samtliga hushåll. Se över kollektivtrafikens linjer med låg beläggning En utredning är genomförd och presenterad för kommunstyrelsen avseende busslinjer med lågt antal resande. Utifrån utredningen har beslut tagits att i nuläget inte göra några förändringar i den lokala busstrafiken. För andra året i rad genomfördes Earth Hour den 27 mars med resultatet att elförbrukningen minskade med cirka sju procent. European Solar Days är en europeisk solenergikampanj som kommunen deltog i genom att 19

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål

Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014. Prioriterade mål Nämnd Mål Översikt samtliga nämnders mål i Eslövs kommun, mandatperiod 2011-2014 Prioriterade mål Nämnd Mål God ekonomisk hushållning AoF Sänka kostnaderna för försörjningsstödet. BoF Alla elever ska kunna läsa

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer