BL ADE T 04#2007. Nattskiftet. Scanningen av fakturor är igång. AFA skyddar dig som anställd. Studera sjukvården MITTEN

Transkript

1 BL ADE T 04#2007 En personaltidning for oss i landstinget kronoberg Nattskiftet MITTEN Studera sjukvården i EU AFA skyddar dig som anställd Scanningen av fakturor är igång sidorna 6 8 sidan 10 sidan 15

2 Komplicerat med kommunikation Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg som kommer ut med fem nummer om året. Ansvarig utgivare Ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: Redaktörer May Olsson, [may.a.olsson@ltkronoberg.se] Katarina Lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] Redaktionskommitté Maria Bolin-Lindberg (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Karin Helgesson (KLL) Birgitta Sönnerstedt (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Inga-Lis Nilsson (sekr) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Tryck: VF-Tryck, Karlstad ISSN Upplaga: ex Distribution: Posten Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Detta nummer är presslagt den 5 september. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer kommer den 17 december. Manusstopp fredag den 30 november. Utredning på utredning, rapport efter rapport läggs fram om hur man ska komma tillrätta med långtidssjukskrivningar, integration, diskriminering. Där frågar man ut chefer, försäkringskassa, företagsledningar, expertis men mera sällan den det handlar om den sjuke, invandraren, den diskriminerade. Varför det? Är det inte de som är experterna? I vårdvärlden är patienten i centrum, men ändå går resonemangen ofta över huvudet på henne. I forskningen syns hon mest bara som en och annan siffra i statistiken, mer sällan har hon en röst. I personaltidningsvärlden finns också fenomenet. Det är chefen som kliver fram och uttalar sig om läget på avdelningarna. Mera sällan den som är med i det praktiska arbetet hela dagarna (och nätterna). Beror det på att cheferna vill skydda sina medarbetare från att säga något fel och inte har förtroende för deras omdöme? I en trygg kompetent personalgrupp, chefen inräknad, borde var och en kunna, vilja och få lov att uttala sig om sitt arbete. Så hör gärna av dig till Bladet om du har något att berätta. Bra eller mindre bra, stort eller litet. Oavsett yrkeskategori. Så kan vi blanda och ge. HOPE ger perspektiv SidORNA 4 6 Vård på webben SidAN 7 Nya grepp mot klamydia Sidorna 8 9 Så gäller försäkringen SidAN 10 Män på gyn Sidan 11 En vaken natt på femman mitten Landstingsanställd och politiker Sidan 14 Det har varit kommunikationsdagar för informatörer i Jönköping med mycket nyttigt kunskapsutbyte också för andra än informatörer. Qulturum i Jönköpings landsting jobbar framgångsrikt med förbättringsarbete och är ett stöd inte bara för det egna landstinget. Vi ska sikta mot stjärnorna, säger representanterna från Qulturum i sitt inledningstal till informatörerna, och inte vara rädda för att sätta höga mål. Bäst i världen? Tja, varför inte. Men kärnan i det vi gör är fortfarande, så självklart och ändå så lätt att glömma bort, patienten. Vi är inlånade av skattebetalaren/ medborgaren/patienten för att göra det så bra som möjligt för henne och inte för att bygga upp en verksamhet som hon ska passas in i. Du kan ta del av innehållet från Kommunikationsdagarna på aktuella konferenser, dokumentation. may olsson Fakturor till ny adress SidAN 15 Jobbar med människor och maskiner sidorna Triage på akuten SidAN 18 Mobilt team för äldre SidAN 19 Ditt & datt Sidorna Psykiatrins framtid SidAN 22 Hösthändelser Sidan 23 Vinn en bok! sista SidAn

3 Ett bra verktyg långt ner i lådan Få har hittat det användbara vårdprogrammet för demenssjukdomar som ligger under Hälsa och vård, För hälso- och sjukvårdspersonal, Vårdprogram och Lokala vårdprogram. Det finns ett vårdprogram för demenssjukvård i Kronobergs län, framtaget i ett samarbete mellan länets kommuner, Landstinget Kronoberg och anhörigföreningar. Vårdprogrammet hittas på webben under Vårdprogram. Så långt är allt väl. Nu har FoU Välfärd utvärderat vårdprogrammet och konstaterat att många varken hittar det eller vet att det finns. Innehållet i vårdprogrammet har varit bra för dem som hittat det, men de är alltså för få. Resultatet av utvärderingen ledde till att en arbetsgrupp nu ska titta på vårdprogrammet och dela upp det så att det bättre kan anpassas till målgrupperna. Gruppen planerar också en fördjupad implementering av programmet, och ska knyta till sig en större referensgrupp med bred representation. FoU Välfärds utvärderingsarbete är genomfört av Yvette Ulmestig, sjuksköterska med magisterkompetens, med handledning av Eva Wikström. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från utvärderingen användas i andra sammanhang, där bra och nyttiga arbeten inte används fullt ut för att de inte är kända, säger Eva Wikström. Pengar att söka Nu är det dags att söka FoU-medel för forskning och utveckling! Landstinget Kronoberg har för år 2007 anslagit kronor för forsknings- och utvecklingsarbete. Projekt som får stöd ska vara väl avgränsade och främst syfta till att utveckla, följa upp och utvärdera vård och medicinska metoder, sjukvårdens organisation och rutiner eller vara inriktade mot folkhälsoområdet. Ansökningarna kan ha forskningsinriktning eller vara av utvecklingskaraktär. Forsknings- och utvecklingsarbetet får gärna gynna en gränsöverskridande samverkan mellan olika vårdnivåer med syfte att effektivisera vårdprocesserna och med en flerprofessionell inriktning. Ansökningshandlingar kan du hämta på www. ltkronoberg.se/fou Av FoU kan du också få mer information. Kontakta avdelningschef Eva Pettersson Lindberg, , eva.pettersson-lindberg@ltkronoberg.se eller assistent Yvonne Thörnemyr, , yvonne.thornemyr@ltkronoberg.se, fax Samarbete i mötet med hot och risker Säkerhet och beredskap inom Landstinget Kronoberg är med och arrangerar konferensen Robust samhälle men hur? Ny broschyr Ett gott liv i ett livskraftigt län, så heter den nya landstingsövergripande broschyren. Den kan användas vid till exempel studiebesök, rekryteringsarbete och mässor. Du kan beställa broschyren under sidan Beställa trycksaker. Ämnet är det sårbara samhället och våra möjligheter att möta dagens och morgondagens risker och hot. Målet är att skapa en bra plattform för framtida samarbete, att vi står förberedda och inte säger hoppsan, nu hände det en katastrof till. Forskningen, näringslivet och offentliga organisationer kan samverka bättre för att ligga steget före. Konferensen är den 28 november och vänder sig till beslutsfattare och medverkande i krishantering, säkerhet och riskreducerande verksamheter inom både privat och offentlig sektor.

4 Vidga vyerna i HOPE Genom utbytesprogrammet HOPE Exchange Programme, ges landstingsanställda möjlighet till fyra veckors praktiktjänstgöring på ett sjukhus i något av EUländerna. may olsson Sveriges kommuner och landsting representerar Sverige i HOPE European Hospital and Healthcare Federation. Hope verkar för ett utökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen i Europa och erbjuder ett utbytesprogram. Varje år har programmet ett tema som deltagare och värdar i huvudsak ska inrikta sig på och 2008 års tema är Improving continuity of care: the role of IT. Förutsättningarna för att delta är att man har minst tre års erfarenhet av ledningsuppgifter och att man behärskar något främmande språk som talas i det land man önskar praktisera i. Från och med nu är det möjligt för alla inom Landstinget Kronoberg att ansöka kommer två deltagare från andra länder att tas emot och samtidigt ges två av våra anställda möjlighet att åka ut i Europa och skaffa sig nya erfarenheter. Praktikperioden innehåller bland annat frågor som rör årets tema samt personal, ekonomi, organisation och planering samt kvalitet och säkerhet m m. Det är inte något medicinskt träningsprogram, utan den som blir utvald kommer att få studera sjukvården i ett helhetsperspektiv i ett land. I värdlandet får man också presentera svensk sjukvård och Landstinget Kronoberg. Utbytesprogrammet pågår från 28 april till 30 maj 2008 i följande länder: Österrike, Cypern, Tjeckien, Dan- mark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Lithauen, Luxembourg, Malta, Portugal, Slovakien, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna och England. Du som vill ta chansen och lära dig hur sjukvården organiseras och bedrivs i något annat europeiskt land är välkommen att kontakta Elisabet Brücher, klin kem lab, Centrallasarettet Växjö, elisabet.brucher@ltkronoberg.se. Ansökan ska vara inlämnad senast den 1 oktober Läs mer om HOPE på

5 Stort glapp mellan hälsa och ohälsa i England Mellan Kensington och Whitechapel i London är det tolv T-banestationer. Men det är också en resa mellan rik och fattig, hälsa och ohälsa. Det sägs att medellivslängden sjunker med ett år, statistiskt sett, mellan varje station på sträckan från det rika Kensington till det fattiga Whitechapel. may olsson Sociala skillnader som påverkar hälsotillståndet i Europas länder var temat för årets Hope-utbyte. Från lasarettet i Växjö reste Britt-Louise Andersson, sjuksköterska, och Carina Karlund, informatör, till England respektive Ungern. Efter fyra veckor i olika länder samlas stipendiaterna en vecka, detta år i Madrid, för att presentera sina erfarenheter för varandra i tävlingsform. Och här segrade Britt-Louises lag. Vinnarpresentationen var byggt på T-baneresans tolv stationer. För varje station presenterade de ett exempel på framgångsrikt hälsoarbete. Hem till gården Har du sett Hem till gården? I teveseriens sköna gröna landskap hamnade Britt-Louise Andersson, till vardags sårsjuksköterska med patientsäkerhet och omvårdnad som specialintresse. Men Yorkshire är inte bara får och gröna kullar. I en liten stad hon besökte var en fjärdedel av invånarna invandrare, och många av dessa analfabeter. Det fanns olika strategier för att nå fram med information till icke läskunniga. Ett exempel var att man, med imamernas godkännande, ställde sig utanför moskéerna och pratade om att sluta röka. CD-skivor och inspelade band med information används också i stor utsträckning. Det finns till exempel en Hjärtbok info efter en hjärtinfarkt med rehabtips, inspelad på de vanligaste språken. I England finns det inte någon särskild kunskap eller intresse för genusfrågor. Britt-Louise Andersson, sjuksköterska i Växjö, reste med Hope till Yorkshire. Gratis vård men sponsring krävs I England är sjukvården gratis för patienten, men man betalar för sina läkemedel. Många vårdinrättningar drivs till stor del med hjälp av sponsorpengar och donationer. Köer finns det här som där, men det är lättare att komma till vården, säger Britt-Louise. Fetma, liksom rökning, är de stora hälsoriskerna i England. I vissa förorter till Manchester har folk ont om pengar, och därför flyr matbutikerna till mer välmående områden. Det innebär bland annat att det knappt finns något utbud av frukt och grönsaker. Här reagerade mellanstadieelever tillsammans med lärare, och lyckades få ihop sponsringspengar till en buss, som numera rullar på Manchester gator och delar ut frukt och grönt, gratis, även den sponsrad. Livlig kommunikation Mest imponerande inom sjukvården var den fungerande kommunikationen, tyckte Britt-Louise. Man jobbade mycket enligt Lean Production* och på olika möten fick personal ta del av goda exempel inom sjukhuset och diskutera både med sjukhusledningen och varandra i smågrupper. Däremot förvånade det mig att hygienkunskaperna var på en så låg nivå. I England får man som läkare fortfarande ha privata kläder med lång ärm i patientnära arbete och vigselringen är tillåten. Britt-Louise tog tillfället i akt och förevisade en bild från smittskyddsavdelningen på centrallasarettet av bakterieansamlingen på en ring. Då blev britterna upprörda, detta var nyheter för dem. Det fanns heller ingen kunskap eller intresse för genusfrågor. Vid ett tillfälle var Britt-Louise med på en föreläsning om hur man som vårdgivare undviker att bli stämd inför domstol vilket är vanligt i England. Det var livaktigt! Folk stod upp och hade åsikter och framförde dem. Överhuvudtaget är det mer möten om rena vårdfrågor än vi har i Sverige, och alla yrkeskategorier finns med. Två gånger om året hade sjukhusledningen en workshop, där de svarade på frågor och diskuterade planer för framtiden med personalen. Kanske en idé för vårt sjukhus?

6 Två gånger om året hade sjukhusledningen en workshop, där de svarade på frågor och diskuterade planer för framtiden med personalen. Kanske en idé för vårt sjukhus? Programmet för Britt-Louise och hennes medresenär, en läkare från Bulgarien, var digert. Dagarna var fulltecknade och på helgerna tog hon sin ryggsäck och reste runt ensam. Folk var i allmänhet pratsamma och öppna, och när hon berättade att hon var sjuksköterska möttes hon med aktning i Storbritannien har sjuksköterskan hög status. resurseffektivt system med överlägset resultat. Det som kommit att kallas för Lean sprider sig i dag snabbt till alla typer av varu- och tjänsteproducerande verksamheter. Lean innebär att se helheten och att få ett system att fungera optimalt. Det handlar om att i praktisk handling omsätta resurseffektiva tankesätt och principer, att producera kvalitet i varje led och att arbeta med ständiga förbättringar. * Fordonstillverkaren Toyota lämnade för många år sedan massproduktionens logik och har skapat ett smidigt och Läs mer om Hope på webben under Om landstinget, arbetsområden, personalfrågor, kompetensutveckling Slitna sjukhus men arbetslust i Ungern Bakom de gråaste väggarna kan den mest smittande värmen dölja sig. Det är en av lärdomarna jag har med mig från mitt HOPE-utbyte i Ungern. carina karlund I fyra veckor hade jag förmånen att få besöka sjukhus både i huvudstaden Budapest och på landsbygden i sydöstra och norra delen av landet. Många är nerslitna och i våra mått mätt färdiga för rivning, men trots det är den medicintekniska utrustningen och kompetensen oftast god och värmen och viljan hos personalen att bota, lindra och vårda går inte att ta miste på. Men jag mötte också mycket oro och frustration. Vid årsskiftet införde regeringen en ny sjukvårdsreform som innebär att vårdplatser ska dras in vilket kommer att drabba många sjukhus hårt. I korridoren utanför patientrummen på kardiologen på Pandy Kalman Hospital i Gyula hade sjuksköterskorna sin expedition. Innanför de grå betongväggarna på Gyulas Hospice dolde sig en varm och inbjudande atmosfär. Förlossningsrummet på Pandy Kalman Hospital i Gyula. Inte riktigt den standard vi är vana vid i Sverige. Även om lokalerna var gamla och slitna fanns det modern medicinteknisk utrustning på sjukhusen i Ungern. På BB ligger bebisarna på barnsal och skjutsas in på vagn till sina mammor när det är dags för amning. Bebisarna är inte lindande, men placerade i praktiska bäddpåsar.

7 Och i Sverige har Växjö lyckats bäst... Om alla människor hade samma levnadsvillkor som de socialt mest gynnande grupperna skulle procent av alla hälsoproblem elimineras. Detta gäller för Sverige liksom i andra länder inom EU. May Olsson EU-projektet Closing the Gap vill öka kunskapen i EU-länderna om hur man minskar de sociala hälsoskillnaderna. När Folkhälsoinstitutet arrangerade konferens i ämnet, var Växjö i fokus. Växjö är den kommun i Sverige som lyckats bäst med att utjämna hälsoskillnader. Och hur förklaras det då? Statistiken ger kanske lite vägledning? Socialstyrelsen har tittat på exemplet Växjö utifrån åldersstruktur, men den ser ut ungefär som i landet i stort och förklarar inte de utjämnade hälsoskillnaderna. Andelen invandrare motsvarar också övriga landet. Kvinnor är lite mer välutbildade i Växjö jämfört med andra kommuner. En framgångsfaktor är antalet elever som gått ut grundskolan med godkända betyg. I Växjö är de klart fler än i andra delar av landet. Den genomsnittliga kostnaden per elev är tio procent högre än riksgenomsnittet. Det är fler som röstar i kommunvalen. Riskbeteenden som rökning, fetma, hög alkoholkonsumtion med flera, är mindre vanliga i Växjö, enligt Nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut konstaterade också att arbetslöshetsnivån ligger 20 procent lägre än i jämförbara kommuner och att Kronobergs län är ett av de fem län i landet som haft den starkaste ekonomiska tillväxten under det senaste decenniet. I sin inledning till Closing the Gap -konferensen sa folkhälsoinstitutes generaldirektör Gunnar Ågren bland annat att socioekonomiska skillnader är en av de tyngsta bakgrundsfaktorerna till rådande ojämlikhet på hälsoområdet. Ekonomisk utveckling och hälsostatus hänger ihop. Exempel på hälsostatistik Växjö Dödligheten på grund av hjärt- och kärlsjukdom (män) är 25 procent lägre än riksgenomsnittet. Dödligheten i lungcancer (kvinnor) är 40 % lägre än riksgenomsnittet. Dödsfall till följd av skador är 20 % lägre (män). En nationell ingång till hälso- och sjukvården Vården på webben heter det projekt som ska resultera i en nationell hälso- och sjukvårdsportal. Tanken är att det ska finnas en gemensam ingång till hälso- och sjukvården, oavsett var i Sverige man befinner sig. Liknande portaler finns redan i andra länder, till exempel i Danmark där de kommit väldigt långt med portalen sundhed.dk. Projektet Vården på webben drivs av Sjukvårdsrådgivningen AB i samverkan med landstingen och regionerna. Uppdraget kommer från landstingsdirektörerna och Socialdepartementet. olika nivåer Portalen kommer att bestå av olika nivåer. På den översta, nationella nivån kommer det att finnas kvalitetssäkrad, tillgänglig information om hälsa, sjukdomar och behandlingar. På ungefär samma sätt som det i dag finns på sjukvardsradgivningen. se. Där kommer också att finnas självtester och hälsoguider. På den lokala eller regionala nivån kommer det att finnas möjlighet för medborgarna att söka hälso- och sjukvårdsenheter i regionen, samt göra jämförelser dem emellan. Där kommer även lokala och regionala tillägg till den nationella informationen publiceras. Den sista nivån är personlig och kräver en inloggning. En patient kan skaffa sig ett användarkonto, ungefär som för att utföra bankärenden via webben. På så vis erbjuds en säker kommunikation med vården, som i sin tur gör det möjligt att utföra personliga tjänster via webben. Eftersom kommunikationen kommer att ske inom ett slutet system där användarens identitet är verifierad, finns möjlighet att utveckla helt andra tjänster än de vi har via e-postformulär i dag, säger Styrbjörn Östberg som är projektledare för vården på webben i Landstinget Kronoberg tillsammans med Carl Mölstad. Ambitionen är att senare versioner av webbplatsen även kommer att kunna kopplas till sjukvårdens egna informationssystem och på så sätt ge förutsättningar för bland annat tidsbokning via webben. Ett långsiktigt arbete Webbplatsen kommer att lanseras i olika etapper, målet är att den första versionen 1.0, som ännu inte har något namn, lanseras under Den kommer att ha en informationsbank, erbjuda sökning av vårdenheter och möjlighet till personlig inloggning för e-tjänster. Däremot är det inte klart exakt vilka tjänster som finns med i första versionen. Varje landsting avgör själva när de kan och vill ansluta sig till webbplatsen. Just nu pågår pilotprojekt i bland annat Region Skåne, där man testar att använda och utveckla de personliga tjänsterna, men då kopplade till sin egen webbplats. I Landstinget Kronoberg avvaktar vi utvärdering och fortsatta direktiv för pilotverksamheten av e-tjänsterna, säger Styrbjörn Östberg. När detta är klart kan det eventuellt bli aktuellt att införa de säkra e-tjänsterna även i Landstinget Kronoberg, redan innan lansering av den nationella portalen. Annars avvaktar vi tills version 1.0 av webbplatsen kommer, det vill säga någon gång under 2008 om tidplanen håller. Exempel på hur portalen kan komma se ut för en besökare från Skåne. Observera att detta endast är ett exempel och att vare sig namn, innehåll eller utseende är fastslaget. Bilden är hämtad från informtionsmaterialet om Vården på webben på sjukvardsradgivningen.se/vpw Läs och länktips Information om Vården på webben: www. sjukvardsradgivningen. se/vpw Danmarks hälso- och sjukvårdportal: Engelska NHS: ww.nhsdirect.nhs.uk Nationella it-strategin:

8 Klamydia ökar, trots mycket information Man kan spekulera i om spridningen av klamydia ökar för att unga har sexuella relationer tidigare, om det beror på negativa föreställningar om kondom, eller om det är alkohol som sätter ned omdömet, funderar Karin Akselsson på campushälsan, Växjö Universitet. Det är inte så enkelt. Det finns en tendens till Äsch, det gäller inte MIG -tänkande. När kvällen är glad, glömmer man sig. Medvetenheten är inte så stor. Karin Akselsson har jobbat några år i Mocambique, och funderar över likheterna med HIV. HIV sprids ju på samma sätt som klamydia, och det är rena turen att det inte är den spridningen som ökar. Men de allra flesta ungdomar är väldigt ansvarstagande när dom bara hinner tänka efter. Man är väl medveten av vikten att testa sej och Barnmorskemottagningen på Teleborgs vårdcentral erbjuder drop-in för studenter varje fredag En mycket välbesökt och populär mottagning. På campusområdet finns bland annat P6, en studentgrupp som är aktiva för att höja medvetenheten hos andra Mikrobiologen, Rose Kandell: Varför muterar en bakterie? Bakterier är ju levande material och den vill ju leva vidare. Beror det på att vi använder för mycket antibiotika? Det kan bero på det, men det beror också på att bakterien i sig själv förändras. Vad beror ökningen av hittade klamydiafall på? Nu plockar vi upp fler positiva resultat fall eftersom vi känner till den muterade klamydiabakterien och kan hitta den. Testmetoderna är nya. Ingen behöver vara rädd för att testen ska missa ett positivt svar. may olsson studenter. De ansvarar till exempel för flera kondomautomater och man kan också få det gratis på några ställen. Ansvar På ungdomsmottagningen i Växjö tycker Anette Birgersson att de unga är rätt duktiga på att komma in och testa sig, men ännu mer information behövs. Till exempel att klamydia innebär en risk för sterilitet både tjejer och killar. Kondomen glöms ofta bort i festliga sammanhang som slutar med ett one-night-stand. Jag brukar trycka på att det inte bara är klamydia man kan bli smittad av. Det finns andra sjukdomar som inte är så roliga. Kondylom är jättevanligt, Klamydiabakterien en överlevare Hur många tester gör ni? Cirka analyser /vecka. Ibland kan det vara två prover på samma patient. Har provtagningsvolymen ökat? Ja, det har den. Att det räcker med att lämna urinprov även för kvinnor, har nog bidragit till det. Kommer bakterien att förändras igen? Ja, förmodligen. Ingen kan förutsäga vad som händer med bakterier. Det gör mikrobiologens värld rätt spännande. och herpes, som inte botas lika enkelt som klamydia. Syfilis och gonorré har vi inte sett till, men risken finns där. Tar killarna ansvar och använder kondom? Det är förstås bådas ansvar, tycker jag. Höstprover Det är både tjejer och killar som kommer och testar sig på ungdomsmottagningen. Men flest tjejer. Det finns en särskild killmottagning. Fördelningen totalt sett på besöken är 20 procent killar, 80 procent tjejer. Klamydiatestningen har ökat. Antalet positiva svar har också ökat. Hittills i år (augusti) har 102 klamydiasmittade upptäckts, jämfört med 106 under hela fjolåret. Och då har vi inte ännu sett resultatet av sommarens festivaler och semestrar. Det brukar vara många som kommer in efter sommaren. Bakterien muterade Den muterade bakteriestammen hittades i Halmstad. När antalet positiva klamydiaprov plötsligt sjönk efter att ha följt en stadigt uppåtgående kurva, väcktes misstanken, och mycket riktigt var nedgången falsk, bakterien hade bara ändrat skepnad. År 2007, efter att man börjat testa för den nya bakterien, steg siffrorna igen. Från 277 fall år 2006 (jan-aug) till 482 fall samma period Drygt 30 procent av ökningen beror den muterade bakterien. Men hela ökningen kan inte skyllas på den, säger Arne Runehagen på smittskyddsenheten. Klamydia ökar stadigt, och enligt Folkhälsoinstitutets undersökningar beror det på att unga tar mer risker när det gäller sex. HIV-informationen, som var intensiv i slutet på 80-talet och under 90-talet, bidrog då till att många blev försiktigare. Nu är det tvärtom. När det gäller HIV ökar förekomsten i landet, men inte i länet. Ofta följer hivsmitta, syfilis och gonorré med flyktingströmmar till Sverige, men hiv ökar också bland homosexuella män och missbrukare i Stockholmsområdet. Skräckscenariot är att hiv sprider sig bland heterosexuella män, vilket det ökande risktagandet när det gäller sex kan leda till. Då kommer viruset att sprida sig mycket snabbt.

9 Anette Birgersson, barnmorska, Hanna Blomquist, Växjö konst- och designskola, Anna Strååth, John Bauer-gymnasiet, Jeanette Provencher, kurator, Jonas Lundborg, sex- och samlevnadsrådgivare, Maja Berg, Växjö konst- och designskola, MartinaWestphal, John Bauergymnasiet, Alexander Norén, John Bauergymnasiet och Frida Olofsson, John Bauergymnasiet. Gymnasieelever blir vidareinformatörer Vad gör ungdomsmottagningen i Växjö för att få de unga (klamydia är vanligast i åldrar upp till 25 år) att inse riskerna och använda kondom? Jo, de besöker, eller får besök av, samtliga niondeklassare i kommunen. may olsson För andra året i rad har ungdomsmottagningen också dragit igång en utbildning för gymnasietreor. Eleverna ska fungera som vidareinformatörer på sina skolor. Det är huvudsakligen gymnasieettorna som ska informeras. Utbildningen hålls av Anette Birgersson, Jonas Lundborg och Jeanette Provencher, kurator.vidareinformatörerna utbildas på ett tvådagars internat på Grimslövs folkhögskola. I år är det elever från John Bauer och Växjö konst & designskola. Intressant och lite annorlunda uppdrag, tycker de, och sex är ju kul. Vi vet att man tar till sig kunskaper lättare när det är unga som lär unga. Pinsamt? Nej, om vi inte själva tycker att det är pinsamt och det gör vi inte så gör nog inte våra åhörare det heller, säger Hanna. Är det otrendigt med kondom? Nej, egentligen inte, det är nog fyllesex som ställer till det, tror Alexander, som i och för sig gärna skulle sett att det fanns lite coolare kondomer. I guld, till exempel. Eller rutmönstrade. Självlysande finns ju redan. Och att använda dem är inte så krabbigt som den ovane tror. Det är synd att man inte ser män på film använda kondom vid sexscener. Precis! Det skulle vara lika naturligt som att använda bilbältet! De vill poängtera att kondom ju är det enda som faktiskt skyddar mot könssjukdomar. Och de kunde gärna vara billigare. Åttio kronor för tio är för dyrt. Och de vill gärna slå ett slag för ungdomsmottagningarna. Det känns säkert att gå dit, det är gratis och tystnadsplikt gäller. Klamydiafakta Klamydiainfektionen orsakas av en bakterie som smittar genom samlag. Bakterien finns i urinröret och hos kvinnor även i slidan. De flesta har inga symptom av klamydiainfektionen och vet inte om att de är smittade. Kvinnor kan få skador på äggledarna med risk för utomkvedshavandeskap och sterilitet. Män kan få bitestikelinflammation. Infektionen botas med antibiotika. Man kan ha klamydia utan att veta om det. Vid positivt klamydiaprov är man skyldig att medverka vid smittspårning, enligt Smittskyddslagen. Analyssvar på nätet Klinisk mikrobiologi har i samarbete med landstingets IT-avdelning, webbgrupp och barnmorskor tagit fram en webbaserad sökfunktion för svar på klamydiaprov analyserade på vårt mikrobiologiska laboratorium. Detta innebär, att patienten via Internet själv kan se resultatet av hans/hennes klamydiaundersökning. Varken personnummer eller namn används i funktionen, utan sökning sker på ett unikt nummer endast känt av patient och provtagare och endast använt vid ett enda tillfälle. Svaren söks via webbadressen se/internettjanster och där väljer man att klicka vidare till sidan Provsvar.

10 Vad vet du om dina försäkringar? Med landstingens avtalsförsäkringar står de anställda skyddade när olyckan är framme. Men det gäller att veta vad som gäller. Ansvaret ligger i de flesta fallen på försäkringstagaren själv. Och många vet inte vilket skydd de har. Den som drabbas av skada eller sjukdom är i de flesta fall skyddad via sjuklönelagen och Försäkringskassan. Men ersättningen från Försäkringskassan innebär ett inkomstbortfall. Det är bland annat detta som, till viss del, ska kompenseras via avtalsförsäkringarna. Landstingets avtalsförsäkringar administreras av AFA-Försäkring och bestäms i avtal mellan arbetsgivare och facket. Försäkringarna är en del av anställningsavtalet och ger stöd vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Alla anställda försäkras på lika villkor utan hälsoprövning. Individuell prövning Försäkringarna finansieras med en avgift som beräknas på landstingets totala lönekostnad. För den som tjänar kronor i månaden läggs ungefär 450 kronor på försäkringarna. Men vilken försäkring som gäller är inte alltid helt självklart. Gränserna är flytande. Till exempel täcker arbetsskadeförsäkringen också till och p-a sandberg från jobbet. Även en avstickare för att hämta eller lämna barn på dagis omfattas av försäkringen. Det gör däremot inte avvikelser från färdvägen för andra privata göromål. En annan förutsättning för att försäkringen ska gälla till och från arbetet är att det inte är fråga om en trafikolycka med trafikförsäkrat fordon. Skador som uppkommer genom att någon krockar, eller blir påkörd ersätts istället genom fordonets trafikförsäkring. Försäkrad när man slutat Vissa försäkringar gäller i två år efter att försäkringstagaren slutat sin anställning. Då ligger allt ansvar på den försäkrade eftersom arbetsgivaren inte längre håller reda på vad som händer. I fallet med Anna-Karin (se separat artikel) är arbetsgivaren skyldig att anmäla till försäkringskassan vad som hänt. Men ansvaret att kontakta AFA för att utnyttja försäkringarna ligger hos Anna-Karin. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att informera AFA, men på vissa håll gör man det ändå. På flera håll inom Landstinget Kronoberg skickar man ut försäkringsblanketter till försäkringstagaren om och när det blir aktuellt, men inte överallt. Dubbla bedömningar AFA gör, liksom Försäkringskassan en bedömning av vad som hänt, men bedömningarna skiljer sig lite åt. Medan Försäkringskassan ser mer till arbetsförmågan hos den drabbade, Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS KL) AGS är en sjukförsäkring. Den lämnar ersättning till den som är sjukskriven eller har beviljats sjukersättning/aktivitetsersättning. Under sjuklöneperioden (dag 2 14) står arbetsgivaren för av 80 procent av lönen. Från dag 15 betalar Försäkringskassan ut sjukpenning medan arbetsgivaren står för tio procent. Efter nittio dagar slutar arbetsgivarens betalningsansvar. Den delen täcks istället upp av försäkringen till och med dag 360. Avgiftsbefrielseförsäkring Försäkringen övertar arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen när man får sjuk- eller aktivitetsersättning. Avgiftsbefrielse betalas även vid arbetsskada. gäller försäkringen mer individens tillstånd. Skillnaden är diffus men kan ändå innebära olika slutsatser, med olika ersättningsnivåer som följd. Det finns mycket att kunna om försäkringarna. David Gottling är en av de PA-specialister som administrerar AFA-försäkringarna från landstingets sida som arbetar för att informationskanalerna om ämnet ska bli bättre. Man ska inte behöva kunna försäkringarna, men man ska veta vart man kan vända sig, säger han. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA KL) Arbetsskadeförsäkringen gäller vid olycksfall i arbetet och på väg till och från jobbet. TFA kan lämna ersättning både under den akuta sjuktiden och om en arbetsskada ger bestående invaliditet. Eventuella kostnader för den försäkrade kan också ersättas. Varje fall bedöms individuellt. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL KL) Tjänstegrupplivförsäkringen är ett komplement till efterlevandeskyddet från Försäkringskassan. Från TGL kan ersättning lämnas i form av engångsbelopp till efterlevande samt begravningshjälp till dödsboet. Engångsbeloppens storlek beror på den försäkrades ålder, arbetstid och på vilka efterlevande som finns. 10

11 Hur mycket ger försäkringen? Exempel 1 Anna-Karin är en 33-årig sjuksköterska. Hon trivs med sitt jobb och sina kollegor men tycker att lönen är för dålig. I samband med en brandövning i juni 2002, trillade hon och skadade höften. Först i oktober kunde hon börja jobba igen, dock med begänsad rörlighet i höften. Anna-Karin tjänar kronor i månaden. I samband med skadan hade hon utgifter på kronor. Via försäkringen får hon ungefär följande ersättning: Inkomstförlust: kronor Kostnader: 1000 kronor Lyte och men: kronor Sveda och värk: 8800 kronor Totalt: kronor Exempel 2 Eva har ett diskbråck som inte vill läka ut ordentligt. Från februari 2004 var hon sjukskriven i 13 månader, därefter fick hon sjukersättning i tio år. Hon var då 55 år och tjänade kronor i månaden. Under sjukersättningstiden är arbetsgivaren inte skyldig att betala pensionsavgift. Försäkringen ersätter: Sjukförsäkring (dag ): kronor Sjukförsäkring (sjukersättningstiden): kronor Pensionsavgift: kronor Totalt: kronor Madeleine Hjertqvist, avdelningschef på gynekologavdelningen. Männen flyttade in på gynekologavdelningen För att maximalt kunna utnyttja lasarettets vårdplatser under sommaren fick även gynavdelningen dela med sig. Det har inneburit att manliga patienter fått flytta in. Hur har det gått, Madeleine Hjertqvist? Det har gått bra. Vi har periodvis haft hög beläggning och rätt tufft. Men att vi också tagit emot män har inte påverkat vårt ordinarie arbete. Avdelning är ju i dag inte en ren gynavdelning utan två tredjedelar av vårdplatserna är vikta för ortoped- och kirurgklinikens patienter. Hur blev det så här? Avdelning 9 tillhör organisatoriskt Vårdenhet 1. Vårdenheten servar de opererande klinikerna med vårdplatser. Under sommaren minskar vi antalet vårdplatser både på vårdenheten och på hela sjukhuset. Beslutet kom till för att vi skulle underlätta och förebygga ojämn beläggning. Ja, att vi helt enkelt skulle kunna erbjuda may olsson patienterna så bra vårdplats som möjligt oavsett kön. Alternativet har ibland varit att lägga en man på en vårdsal för sex patienter på avdelning 34 eller att använda ett enkelrum på avdelning 9. Men alla har hittills varit kvinnor? Ja, så har det varit av gammal tradition. Hur många män har vårdats på avdelningen i sommar? Jag har tyvärr inte fått fram någon statistik på det ännu, utan det kommer efter augusti månad. Finns det tillfällen då det inte är bra att ha män på gynavdelningen? Nej, jag har svårt att hitta sådana tillfällen. För i de fall vi får in kvinnor som blivit utsatta för våldtäkter eller våldtäktsförsök undersöks och behandlas de på ett enskilt rum. Vi försöker för övrigt att tillgodose alla våra patienters behov av integritet oavsett sjukdomstillstånd. Är både patienter och personal nöjda med arrangemanget? Ja, som jag bedömer det. Sjukhusledningen har i nuläget inte förlängt beslutet att vi ska fortsätta att ta emot män, utan avdelningen återgår till enbart kvinnliga patienter. Det känns inte riktigt bra, eftersom ett blandat klientel med både kvinnor och män lättar upp stämningen och underlättar flödet av patienterna. Personalen hade gärna fortsatt att vårda både män och kvinnor på avdelning 9. 11

12 Natt på femman Det är tyst på avdelningen. Fotstegen långt bort i korridoren ackompanjeras av nycklar som skramlar förbi de extrasängar som står uppställda i korridoren. En av sängarna gnisslar lätt när en patient vänder på sig. I natt är en lugn natt på vårdavdelning 5. De 25 vårdplatserna är belagda. Ytterligare tre patienter ligger i korridoren, det hör till vanligheterna. Det är i huvudsak människor med lungsjukdomar och mag-, tarm-, leversjukdomar. Normalt jobbar tre personer under natten. Den här natten räcker det inte. Piroska Pap har kallats in som extravak. hinna äta frukost Ann Isaksson jobbade natten före också. Då var det körigt. Smärtstillande medel som skulle ges, lakan som skulle bytas, dropp som skulle sättas, oroliga patienter som behövde någon att prata med... Då text: p-a sandberg foto: hans runesson hann hon inte äta sin frukost. Det hoppas hon hinna med i natt. Det blir aldrig tråkigt när det mycket att göra. Men man behöver hinna sätta sig en stund ibland. Det krävs mycket energi att överhuvudtaget jobba här, säger Ann Isaksson. Men diskusionen om nattindex och obligatorisk rotationstjänst vill hon inte säga så mycket om. Själv jobbar hon deltid, 80 procent. Och det snälla schemat ger ett visst utrymme, omställningen påverkar henne inte så mycket. Men det är jobbigt när man vaknar tidigt efter att ha jobbat natt, säger hon. Det är inte det att Ann Isaksson inte har åsikter. Men hon är inte så säker på att de åsikterna stämmer överens med alla andra, så någon representant för hela sjuksköterskekåren vill hon inte vara. Men man ska ha en bra ersättning för att jobba natt, istället för att alla ska tvingas till det, tycker hon. Sköter sig själv på natten Två nätter i rad går bra. Tre är jobbigt. Tre sjuksköterskor och två undersköterskor på avdelningen jobbar bara natt. Camilla S Oscarsson är en av dem. Man sköter sig själv, styr sitt abete på ett annat sätt än på dagen. Och det är lugnare, inte så mycket folk som springer här på natten, förklarar hon. Vid halv ett är det fika. Men utan kaffe som håller dem vakna. Ann Isaksson, Camilla S Oscarsson äter medhavda smörgåsar. Conny Svitzer har valt våfflor med sylt. Alla tre dricker choklad. Men Ann Isaksson sitter inte länge. Piroska Pap som har extravak ska också äta, så Ann löser av henne en stund. Vi försöker äta vid tolv om det går. Men ibland blir det inte förrän framåt tvåtiden, berättar Conny Svitzer. ladda batterierna Sedan är det dags för Ann Isaksson att gå igenom journalerna. Kvällens avrapportering mellan dagoch nattskiftet blev försenad. Det blev bara en muntlig genomgång så nu är det dags att läsa. Då och då går ett larm. Men inte så ofta. Inte i natt. Så Ann Isaksson går några rundor ändå för att se så att allt är lugnt. Och kanske också för att hålla igång lite. Andra natten är lite segare. Är det fullt upp är det lättare att hålla sig pigg. Men i natt är det inte så mycket att göra. Det behövs några lugna pass emellanåt för att ladda batterierna. Så förhoppningsvis får hon sitta ner någonstans kring klockan fem och äta sin frukost. Men säker kan man ju aldrig vara. Rapportering. och lämnar öv natten. Vilka p sedan igår? Extravak. Piroska Pap förstärker den ordinarie arbetsstyrkan. Nattmacka. Det är inte alla nätter det finns tid att sitta ner tillsammans. Lite vila behövs. Men det gäller att inte slappna av för mycket. Då kommer tröttheten. Stilla natt. Det Ann Isaksson 12

13 Dagsköterskan Sofia Löfqvist rapporterar er till Ann Isaksson och Conny Svitzer inför atienter finns på avdelningen? Vad har hänt är lugnt i natt, men alla patienter sover inte. smyger omkring och kollar att allt är lugnt. 13

14 Med dubbla roller Hur är det att vara politiskt engagerad i samma organisation som man är anställd? Infinner sig inte känslan av att sitta på dubbla stolar? Och hur är det egentligen med jäv? För att få svar på dessa frågor tog Bladet kontakt med tre personer som befinner sig i denna situation. Anställd och politiskt aktiv inom Landstinget Kronoberg. Pernilla Sjöberg (m) Röntgen, CLV Ledamot i fullmäktige, ledamot i handikapprådet samt ordförande i vuxenutskottet När valet i höstas gick bra för Pernilla Sjöberg och hennes partikamrater stod hon själv inför ett svårt val. Då, för snart ett år sedan, jobbade hon som chef på Centrallasarettet i Växjös röntgenavdelning. En roll som hon haft i 14 år men som hon inte ansåg var förenlig med de politiska uppdragen. Fullmäktige beslutar om vad och vilken inriktning verksamheten ska ta. Hur det sedan ska genomföras är upp till verksamhetens chefer. Det kändes inte rätt att kunna påverka både vad och hur, förklarar Pernilla. Politiken gick först Valet föll sig på de politiska uppdragen och därmed lämnade hon sin chefsposition. Men hon är fortfarande kvar på röntgenavdelningen som anställd och bland kollegorna har hon bara känt stöd för sitt politiska engagemang. Jag får ju mycket information om vad som händer inom landstinget och kan förmedla det vidare till mina arbetskamrater. På samma sätt drar mina politiska kollegor nytta av att jag jobbar i verksamheten. Genom mig får de en bild av hur det faktiskt är ute i verksamheten. Dubbla stolar? Hon har inga problem att skilja mellan sin roll som politiskt aktiv och som anställd. Hon anser heller inte att hon sitter på dubbla stolar. malin persson Eftersom jag avsade mig uppdraget som chef, så försvann risken för jäv, säger Pernilla. Sjöberg ser många fördelar med att vara både anställd och politiker. Hon kan språket, organisationen och de stora verksamhetsområdena. Men det finns även nackdelar. Politiker som är nya i landstinget ställer många enkla, men viktiga frågor. Frågor som Pernilla själv inte tänker på att ställa. Men vilket är egentligen det viktigaste uppdraget? Att vara anställd eller förtroendevald? Jag tycker att båda rollerna är lika viktiga och roliga. Det är viktigt med engagerade medarbetare! Ann-Charlotte Kakoulidou (s) Undersköterska, VC Alstermo Landstingsfullmäktige, 2:e vice ordförande äldreutskottet Att vara både anställd och förtroendevald i samma organisation är för Ann-Charlotte Kakoulidou inga problem. Att ha båda rollerna är berikande och det ger en stor erfarenhet. Jag ser det som en stor fördel att få vara en av de fyrtiofem som faktiskt får bestämma, säger Ann-Charlotte. Dessutom är det kul att kunna variera det vardagliga arbetet med politiska inslag. positivt med Två roller I början kunde hon däremot känna att hon svek arbetskamraterna när hon skulle gå på möten. Men med tiden har det lagt sig och efter tio år som politiskt aktiv i landstinget ser hon de båda rollerna som enbart positivt. Hon har själv inte svårt att hålla isär sina roller. Men det har hänt att folk omkring henne har det. Ibland händer det att folk tror att jag som förtroendevald kan styra och ställa mer än vad jag kan. Att jag har mer befogenheter än vad jag faktiskt har, berättar Ann-Charlotte. I fullmäktige beslutar vi om vad landstinget ska göra, inte hur. Vad och hur Det är just skillnaden mellan vad och hur som gör att Ann-Charlotte inte upplever sig som jävig. Men det är klart, skulle vi rösta i någon fråga som direkt rör vårdcentralen i Alstermo skulle jag inte delta i den omröstningen, säger hon. För Ann-Charlotte är mötet med människor det bästa hon vet och hon har alltid tyckt om att gå till sitt jobb. Så på frågan om vilken roll som är viktigast är svaret självklart. Vårdcentralen i Alstermo! Fast jag tycker såklart om båda rollerna, avslutar Ann-Charlotte. Gerd Lansler (kd) Teamsekreterare, BUP Vice ordförande i folkhälsoutskottet och ersättare i fullmäktige Att vara både anställd och politiskt aktiv tar sin tid och det gäller att planera. Det har Gerd Lansler fått erfara. I dag arbetar hon 60 procent på barn- och ungdomspsykiatrin samtidigt som rollen som vice ordförande i folkhälsoutskottet beräknas ta 12,5 procent. När jag vid förra mandatperioden blev invald som ledamot i fullmäktige Man måste välja vilken roll man ska ta. Gerd Lansler och ersättare i landstingsstyrelsen så valde jag att gå ner ifrån 100 procent till 60 för att kunna få en balans i tillvaron och känna att man verkligen kunde satsa på både arbete och politik, berättar Gerd. försiktighet Som politiskt aktiv och anställd i samma organisation finns det ju en risk för att jävsituationer ska uppstå. För att undvika sådana situationer valde Gerd bort att engagera sig i barn- och ungdomsutskottet, vars frågor har en nära koppling till verksamheten på BUP. Även om risken för jäv inte är stor, så tycker jag att det är viktigt att vara försiktig. Det är alltid bättre att fråga en gång för mycket om man känner sig osäker, förklarar Gerd. Enligt Gerd är fördelen med att vara både anställd och förtroendevald att man vet hur organisationen fungerar och att man talar samma språk som andra anställda. Men hon har också sett negativa sidor. Ibland känner jag mig splittrad. Framförallt när det händer oförutsedda saker som ett extrainsatt eller flyttat möte. Då kan det vara svårt att välja mellan arbetsplatsen och politiken. Men som tur är har jag hjälpsamma arbetskamrater och oftast fungerar det att byta tider med dem. Anger sin roll Gerd berättar att hon alltid har varit bestämd när det gäller hennes båda roller. Hon deklarerar alltid i vilken roll hon uttalar sig i om så behövs och hon är noga med att inte diskutera sin arbetsplats inom politiken och tvärtom. När jag stämplar in på morgonen på BUP är jag anställd. När jag stämplar ut är jag antingen politiker eller privatperson. Jag tar inte med mig den ena rollen in i den andra. Det är viktigt att hålla isär dem och välja vilken roll man ska ta, avslutar Gerd. 14

15 Fakturaskanning: Ordning och reda och sparade slantar Nu ska alla fakturor till landstinget gå till samma adress. Här finns pengar att tjäna in. Men varken skanningen eller programmet är förstås självgående. may olsson Det är fyra personer bakom scanningcentralen; Ingrid Hakamäki, projektledare samt Nicklas Lundqvist, Elsa Karlsson och Lena Söderlund. De har utbildat sig i programmet, och nästa steg på resan är att utbilda alla dem som hanterar fakturor i landstinget. 737 personer har blivit kallade till utbildningen som ska pågå i fem veckor fyra dagar i veckan. Mycket att göra, Nicklas? Jo, men det är riktigt kul att dra igång något nytt och oprövat och få det att fungera. Nu har vi fyra utbildat oss i programmet och lagt in uppgifter på alla användare i systemet, med specifika befogenheter. Vem som helst ska inte kunna gå in. Vilka är de stora fördelarna med elektroniska fakturor? Effektiviteten. Ekonomin. Tidigare har landstinget betalat stora summor i förseningsavgifter. Med det här systemet kan fakturor inte bli liggande. Om den som ska attestera inte är på plats, lägger han eller hon in eftersändning, och fakturan går med automatik vidare till en ersättare. Nicklas Lundqvist gillar att vara med om både båtbygget och sjösättningen. Båten heter i detta fallet fakturaskanning. Bakom Nicklas sitter Lena Söderlund. Och landstingets leverantörer har de lärt sig att skicka fakturorna till rätt adress? Vi skickade ut brev till samtliga landstingets leverantörer i början av sommaren. Många av dem har hörsammat. Det var det första stora steget. Leverantörerna ska numera skicka fakturan till scanningcentralen, och uppge referensnummer, det vill säga kostnadsställets bas- och delenhetsnummer. Var hittar man det numret? Om man inte vet vad man har för bas- och delenhetsnummer på sin avdelning kan man titta i Ecan, hänvisningssytemet. Hur ser vardagen ut på scanningscentralen? Just nu tar vi emot pappersfakturor, sprättar och skannar, rättar och kollar att korrekta uppgifter kommer in i systemet. Före skanningen måste fakturorna sorteras i högar beroende på om de är en- eller flerbladiga, har bilagor och så vidare. Skannern har stor kapacitet och programmet jobbar snabbt. Snart drar utbildningarna igång och då blir det full fart. (Utbildningarna är i full gång när du läser denna tidning) 15

16 Färre distriktsläkare på jourarbete Från och med 1 september ändras öppettiderna på jourläkarcentralerna i Växjö och Ljungby. Jourläkarcentralerna kommer att ha öppet mellan kl 17 och 21 vardagar och mellan kl 8 och 21 helgdagar. Det här innebär att färre distriktsläkartimmar går åt till jourarbete. Vi frigör därmed resurser dagtid, framförallt i västra länsdelen, och det kommer att leda till ett totalt sett bättre patientomhändertagande, säger chefläkare Olof Cronberg. Med fler akuttider på vårdcentralen dagtid ska färre patienter helt enkelt behöva uppsöka läkare på jourtid. Åtgärderna har planerats gemensamt mellan närsjukvård och länssjukvård och är ett led i vårt arbete med att se till att våra patienter får bästa vård på rätt vårdnivå, säger närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn. För sjukhusens akutmottagningar kommer förändringen troligen föra med sig några extra besök nattetid. Det är något vi räknar med och som kan innebära att våra läkare får en högre belastning på sina jourer, men hur det påverkar verksamheten får en senare utvärdering visa, säger länssjukvårdsdirektör Martin Myrskog. Tillfällig flytt av jourläkarcentral Samtidigt som öppettiderna förändras, den 1 september, flyttar jourläkarcentralen i Växjö tillfälligt till vårdcentralen Teleborg. Anledningen är att de nuvarande lokalerna ska byggas om. När arbetet är klart, omkring 31 december, återvänder jourläkarcentralen till de nuvarande lokalerna på Strandbjörket. Spaden i jorden för ny vårdcentral I slutet av augusti togs första spadtaget för Alvestas nya vårdcentral. Grävde gjorde represetanter från Allbohus, Alvesta kommun, Landstinget Kronoberg och NCC, och 2009 ska vårdcentralen vara klar. Det blir vårdcentral, apotek och butik på bottenvåningen, lägenheter ovanpå, garage under och en innergård ett helt nytt kvarter. Sicko på bio Vad håller ni på med i Sverige? Förstör sjukvården? Ni var ju det ledande landet i världen, säger filmaren och författaren Michael Moore till en kvällstidning angående sin nya film Sicko. Sicko är en mycket kritisk granskning av det amerikanska sjukvårdssystemet. Många amerikaner saknar sjukförsäkring och också de som är försäkrade nekas ibland vård i ett system där, menar Moore, det gäller att skaffa mesta möjliga profit till sjukhusens, sjukförsäkringsbolagens och läkemedelsföretagens ägare. Filmen har Sverigepremiär den 5 oktober. Barnbarnet Elvis vet att passa sig när han är ute med Maritha Svensson bland de stora grävmaskinerna på företaget TUC AB i Hovmantorp. När Maritha är på sitt andra jobb på Dalbo vårdcentral, får Elvis stanna hemma. 16