En skola för alla En utbildningssatsning med tema genus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En skola för alla En utbildningssatsning med tema genus"

Transkript

1 En skola för alla En utbildningssatsning med tema genus

2 En skola för alla

3 Amanda von Matern, process- och projektledare Förord Att bli världens mest jämställda gymnasieskola och integrera genusperspektivet i vardagen är en av utmaningarna för utbildningssatsningen En skola för alla tema genus. Den här skriften handlar om en utvecklingsprocess och om att flytta fram positionerna. Förutsättningarna för ett framgångsrikt förändringsarbete var goda i december 2008 när utbildningen startade: En förvaltningschef som tog initiativet, resurserna fanns, en bra projektplan var beviljad, en pilot var genomförd, en processägare var utsedd och utbildningen för ledarna skulle vara obligatorisk. Det övergripande målet har varit ökad kunskap i genus och jämställdhetsintegrering (Göteborgs Stads budgetmål 2009/2010), för att kunna gå från ord till handling. Ytterst handlar jämställdhet om vilken verklighet som är viktig, vad som får utrymme, vem som har inflytande och vem som får synas. För en ung tjej eller kille på gymnasiet handlar det inte sällan om samma sak. Känner sig tjejer och killar lika trygga på skolgården? Vad möter ungdomarna då de kommer till våra gymnasieskolor? Hur tar vi hand om elever som gör otraditionella val? En rad styrdokument, från FN, europeisk, nationell och lokal kommunal nivå talar om för oss att kön inte skall vara ett kriterium för att vara viktig, få utrymme och inflytande i skolans värld. Ytterst är det en fråga om kvalitet och en hållbar framtid. För en skola som lyckats väl i sitt kvalitetsarbete kan detta bli en konkurrensfaktor att utnyttja till exempel i sin marknadsföring Göteborgs Stads prioriterade mål för jämställdhet 2011 är: Andelen jämställdhetssäkrade verksamheter inom nämnder och bolag ska öka, vilket ytterligare efterfrågar handling från nämnder och bolag. Den största utmaningen vi står inför nu är att ha uthållighet och att envist alltid beakta jämställdhet, länge nog för att se de långsiktiga effekterna och avtrycket hos eleverna och deras framtid. På Göteborgs Stads kommunala gymnasie- sär- och vuxenskolor finns idag ett drygt åttiotal ledare, utbildade i genus, jämställdhet och förändringsarbete. De är alla ambassadörer för att skapa Världens mest jämställda gymnasieutbildning. Läs om deras utmaningar och framgångsfaktorer. n Ansvarig utgivare Sven Höper Redaktör Amanda von Matern Adress Skånegatan 20 Box Göteborg Telefon Fax E-post Webbplats Grafisk form och produktion Sipski Form Anneli Engelbrektsson Foto Anna Danielsson Tryck Intryck Reklam AB Innehåll En processledare reflekterar På god väg mot En skola för alla Utbildning en väg till insikt Lärande exempel Vägledningscentrum vill bryta mönster Gymnasieområde skånegatan En genuskriminells bekännelser Idrott och hälsa på lika villkor? en långsam kick-off Från a-ha till genusmanual På Munkebäck är alla stilar välkomna Gymnasieområde Centrum Från jättejobbigt till jättebra Årlig chans till förändring på IHGR Gymnasieområde lindholmen Jämställdhetsprojekt som påverkat skolutvecklingen Trygg praktik Mot samma mål på bred front Ständigt förbättringsarbete Jämställdhet är naturligt på Polhemsgymnasiet Gymnasieområde STUDIUM Från motstånd till nyfikenhet och utveckling Gymnasiesärskola och särvux Dubbel utmaning för elever och personal YRKESFÖRBEREDANDE- OCH STUDIEFÖRBEREDANDE CENTRUM En utmaning i det mångkulturella mötet Trygghet i fokus

4 Karin Ingelhag En processledare reflekterar Ledningens engagemang har i alla led präglat utvecklingsprogrammet Ledarutveckling tema genus, liksom viljan att jämställdhetsintegrera verksamheten utifrån enkelhetsprincipen, det vill säga att integrera jämställdhetsarbetet som en del av det ordinarie kvalitetsarbetet. Utmaningen framåt är att vara uthållig och lägga samma fokus i jämställdhetsarbetet som hittills. Det är det långsiktiga jämställdhetsarbetet som stärker kunskapsstaden Göteborg. n Förändringstrappan Trappan En helhetsbild av alla delar som bör ingå i ett systematiskt och kontinuerligt arbete för jämställdhetsintegrering. 7 8 Följ upp resultaten Modellen är hämtad från SOU 2007:15 och har använts i utbildningen av ledarna på Göteborgs Stad Utbildning. 5 6 Formulera mål och åtgärder Genomför åtgärder 4 Kartlägg och analysera 3 Inventera verksamheten 2 Planera och organisera h 1 Grundläggande förståelse Undersök förutsättningarna f Förbättra

5 Sven Höper, förvaltningschef På god väg mot En skola för alla Vi försöker greppa frågan från flera olika håll, säger Sven Höper, förvaltningschef på Göteborgs Stad Utbildning. Dels från medarbetarperspektivet med satsning på ledarna genom kunskapshöjning. Med ökad kunskap kan man göra medvetna val. Dels från det administrativa perspektivet genom att fokusera på ökad jämställdhet i budgetarbetet, hur vi mäter och kontoför. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Det tredje sättet är att jobba med elevperspektivet, genom arbetslagen och dem som är nära eleverna. Dessa tre delar är en förutsättning för att uppnå nytt arbets- och förhållningssätt. Framgångsfaktorerna är enligt Sven Höper långsiktighet, med medvetna strategiska steg och tålamod. Man får se det i ett 5-10 års perspektiv. Vi fortsätter på det vi nu byggt upp, bland annat genom den nya ansökan som vi har inne hos Europeiska Social Fonden (ESF-rådet). Vi är tydliga med vad vi vill. Att ledarna och medarbetarna har kunskap är viktigt. Jag har själv förändrats mycket de senaste tio åren av att arbeta med frågan. Jag trodde mig då redan vara öppen, men fördomar har man alltid. Det är viktigt att det är efterfrågat: annars blir det ryggradsreflexen som styr, då är man tillbaka i det gamla igen. Också att vi får berätta om vårt arbete för varandra och andra. Det är en utmaning och input som vi alla behöver. Även om de har en lång väg att vandra så hör Sven Höper på sina medarbetare att man tänker i andra banor nu. Man kommenterar varandra om man går över en gräns och man lägger in perspektivet ofta- re än förr. Förhållningssättet är ändrat och jämställdhetsperspektivet är med. Satsningen på Ledarutveckling tema genus har varit nödvändig för att ge ledarna grundläggande kunskap och handlingsplaner att gå vidare med. Sven Höper tror mycket på kombinationen kunskap och att göra som en bas. Jag fick en idé häromdagen när jag var på studiebesök på vår Hår- och stylistutbildning och fick manikyr. De skulle kunna vara revolutionerande genom att närma sig branschen och vända sig till en ny målgrupp killar i det här fallet, säger Sven Höper. Totalt sett har alla kommit en bra bit på vägen. Exempelvis så fick jag en kommentar i samband med rekryteringar av två män på raken det hade inte hänt för två år sedan. Sven Höper är glad och stolt över utvecklingen i arbetet, men inte nöjd. Man måste fira det man har uppnått, men vi har långt kvar. Största förändringen är att jämställdhet är på dagordningen: och det är inte konstruerat utan naturligt. Området är med och trängs med andra frågor och blir mindre och mindre särkopplat. Språkbruket är en bra temperaturmätare på hur långt man har kommit i arbetet. Exempelvis i mötet med andra branscher och verksamheter där man hör ett helt annat språkbruk, då slår det en att man är inne i sin värld. Närmsta stegen mot En skola för alla är att jobba med kompetenshöjning på bredare front, att omfatta alla anställda och arbetet med jämställd budget som görs i samarbete med stadskansliet. Det är två tydliga delar vi har framför oss, säger Sven Höper. n Jämställdhetsmål Övergripande mål Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målen är antagna av riksdagen i maj 2006 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken proposition (2005/06:155).

6 Marie Alkvist-Carlsson, processägare och ekonomichef Utbildning en väg till insikt Könsuppdelad statistik, kartläggning och jämställdhetsperspektiv i ärendehantering är exempel på aktiviteter inom Göteborgs Stad Utbildning. Nästan alla chefer och ledare har gått utbildning. Ökad insikt leder till förändring. Nu måste kunskapshöjningen ner en nivå i organisationen, säger Marie Alkvist-Carlsson, ekonomichef och biträdande förvaltningschef på Göteborgs Stad Utbildning. Text: Amanda von Matern Foto: anna danielsson Utmaningen är tiden att ta till sig utbildningen. En annan utmaning är att utveckla våra system som inte alltid är utformade för att kunna könsuppdela. Och att finna vägen hur vi når eleverna i marknadsföringen. Hur uttrycker man sig på bästa sätt för att nå eleverna? Är det att vi är Världens mest jämställda gymnasieutbildning? Hållbarheten ligger i att vi inte får sluta nu. Att söka medel från Europeiska Social Fonden (ESF-rådet) för fortsatt utbildningssatsning är en tydlig markering. Och om vi inte får esf-medel så finns det andra medel, men utvecklingen kommer då att ske i långsammare takt. Ökad kunskap, handlingsplaner, återkoppling och resurser krävs. Jämställdhetsintegrering sker inte av sig själv. Tanken är att väcka intresse, genom att ständigt ställa frågor: hur klarar sig flickor och pojkar i våra utbildningar. Det är det enda sättet, annars blir det inget. Vi lät göra en kartläggning om otraditionella val. Gör man ett otraditionellt val så skall man få stöttning på sin skola. Vi skall också titta på resursfördelningen mellan program och om det finns någon orättvisa i föredelningen mellan flickrespektive pojkdominerade utbildningar, säger Marie Alkvist-Carlsson. Satsningen har lett till ökad insikt, bättre arbetsmetoder och ett mer systematiskt arbetssätt att jobba med jämställdhetsintegrering. Övergång till något nytt, såsom nya mallar och arbetssätt, tar tid. Storleken på resurser avgör omfattningen på nästa steg. Målet är att utbilda övrig personal och att de nu utbildade cheferna får återkommande inslag, för att upprätthålla kunskapen som har byggts upp. Det handlar också om att ha med perspektivet vid nyrekryteringar, av chefer och andra tjänster. Det är också viktigt att vara med och påverka externa kontakter, till exempel att vara med och utforma utbildningar för extern personal som på olika sätt finns i vår verksamhet, säger Marie Alkvist-Carlsson. n Elva arbetslag har hittills fått utbildning, nu är det dags för resten av arbetslagen inom förvaltningen. Effekten ut till eleverna måste ske långsiktigt, säger Marie Alkvist-Carlsson. Hon ser uthållighet som en framgångsfaktor. Det får vi genom att se till att ha en särskild funktion för utvecklingsarbetet. Vardagen är fylld med stora och små frågor och man behöver påminnas återkommande om bland annat jämställdhet. Enligt en så kallad swot-analys som vi har gjort i år, så är en av våra styrkor hur vi marknadsför och paketerar jämställdhet så att det blir fokus på frågan i många sammanhang. En annan styr- ka är att arbetet med frågan är organiserad på ett bra sätt. Marie Alkvist-Carlsson är processägare för jämställdhetsfrågan på förvaltningen. Vi har sedan augusti en ny organisation, med en halverad förvaltningsledning vilket gör det lättare att få en samsyn i frågan och därmed bättre genomslag ute på enheterna. Vi har också hittat bra metoder, till exempel Växthusmetoden, från Diskrimineringsombudsmannen och genusmanualen som ett arbetslag har tagit fram. Det gör jämställdhet lite mer begripligt. Det finns ett jättetydligt engagemang för jämställdhet hos vår förvaltningschef. Det skapar engagemang hos övrig personal i organisationen. Jämställdhet är ett demokratiskt värde som ingår i skolans värdegrund. Enligt skollag (1985:1100) och läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Lagen om kvalificerad yrkesutbildning (2001:239) anger att utbildningen ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Jämställdhetsprojektet har varit en möjlighet för de enskilda skolorna inom utbildningsförvaltningen att uppfylla de krav och riktlinjer som finns i styrdokument och lagar. Nyckelansvaret för ett aktivt jämställdhetsarbete inom utbildningsförvaltningen ligger på förvaltningsledning, skolledning och politisk ledning. Det är därför av yttersta vikt att genus- och jämställdhetsfrågorna förankras hos dessa nyckelpersoner genom att höja kunskapsnivån i frågorna

7 Lärande exempel I detta avsnitt presenteras resultatet av det som projektet En skola för alla, ledarutveckling tema genus har lett till hittills. Programmet har delvis varit finansierat av medel från Sveriges kommuner och Landsting genom satsningen Hållbar Jämställdhet. Fjorton kommunala gymnasieskolor har nu kompetenshöjt sina ledare. Alla skolor står inför sina utmaningar i att få det nu påbörjade arbetet med att jämställdhetsintegrera sina skolor hållbart. Med elevernas framgång och framtid i sikte

8 Vägledningscentrum vill bryta mönster Vägledningscentrum har undersökt hur många pojkar och flickor som gör spontanbesök och bokade besök, samt hur mycket tid respektive kön får. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Att verka för att bryta könstraditionella studie- och yrkesval är ett av målen för vårt arbete på Vägledningscentrum. Vi vill vara säkra på att nå både pojkar och flickor med vägledningsinsatser. Vi vill också säkerställa att våra metoder är anpassade till både pojkar och flickor, och till elevers olika behov, säger Åsa Lorentzi, verksamhetschef på Vägledningscentrum. Når vi inte alla elever har vi ingen möjlighet att bidra till vidgade perspektiv i studie- och yrkesvalet. Därför har studie- och yrkesvägledarna kartlagt antalet vägledningssamtal, uppdelat på pojkar och flickor, liksom hur långa samtalen är med UTMANING Åsa Lorentzi pojkar respektive flickor. Då det visade sig vara jämnt i detta avseende har inga verksamhetsförändringar blivit aktuella. Diskussionerna kring besöksstatistiken skapade en vilja bland medarbetarna att undersöka innehållet i elevsamtalen med hjälp av metoden samtalsanalys. Vi ser det som ett utvecklingsområde att förankra medvetenheten djupare i vårt arbete, och göra bruk av den samt att säkerställa att allt det material som vi själva producerar för att använda i arbetet med eleverna berör likabehandlingsperspektivet. Under hösten har de inlett inspelning av elevsamtal och använder sig av samtalsanalysen för att undersöka innehållet i dessa. Målet har fastställts till att en tredjedel av alla vägledare ska ha spelat in elevsamtal, observerat och analyserat dessa innan årets slut. Därefter kommer de att sammanställa resultatet för att identifiera eventuella könsmönster och utifrån dessa formulera förändringar av verksamheten. Dessa mål har skrivits in i budget. Tillsammans med andra styrdokument som verksamhetsuppdraget och riksdagens jämställdhetspolitiska mål etcetera har budgeten hjälpt till att motivera medarbetarna att driva arbetet framåt. Parallellt har de studerat boken Att göra kön i alla sina arbetsgrupper och haft utbildning i normkritik. I reflekterande team har de samlat sig kring resultatet av sina kartläggningar och den nya kunskap de fått. Vi fortsätter våra studier med boken Jämställt Vägval. Målet är att öka medvetenheten hos oss alla och att det avspeglar sig i hur vi samtalar med eleverna, hur vi formulerar frågor och hur våra metoder utformas. Vi ska inte medverka till att kön begränsar studie- och yrkesvalet, säger Åsa Lorentzi. Hon tycker att kunskapen och medvetenheten om genusproblematik har ökat avsevärt i organisationen som helhet. Medarbetarna uppger att de reflekterar kring likabehandling i anslutning till sina elevsamtal i en utsträckning som de inte gjorde tidigare. Det har också skapats en lust att fortsätta arbeta; när projektet startade fanns det viss skepsis och känsla av att detta tog tid och energi från ordinarie arbete. Det fanns också en tämligen utbredd uppfattning av man behandlade alla lika. Idag ser man En skola för alla som en nödvändig och spännande del av arbetet även om man glömmer bort det ibland och man frågar sig om man är så bra som man vill vara och tror. Man pratar om hur vi alla är delaktiga i att återskapa könskonstruktionerna och om strategier för att undvika att reproducera dem. Vi ser det som ett utvecklingsområde att förankra medvetenheten djupare i vårt arbete och göra bruk av den, samt att säkerställa att allt det material som vi själva producerar för att använda i arbetet med eleverna berör likabehandlingsperspektivet, säger Åsa Lorentzi. Det är rimligt att anta att om frågan finns uttryckt i det material man arbetar med så minskar risken för att den tappas bort. De planerar nu att fräscha upp och fördjupa sina kunskaper om normkritik. n Då det är den ordinarie personalen som enligt jämtegreringsprincipen ska göra det huvudsakliga jobbet är en upplevd resurskonflikt bara att förhålla sig till. Arbetet kräver initialt extra uppmärksamhet varför det inte är märkligt att det i det skedet upplevs som en konflikt. Men då arbetet är en utveckling och del av ordinarie aktiviteter bör konflikten på sikt upplevas som mindre Åsa Lorentzi Vägledningscentrum Vägledningscentrum samlar tre verksamheter: förutom Vägledningscentrum har de också Prövningsenheten och Praktikenheten. Vägledningscentrum ansvarar för studie- och yrkesvägledning för elever i grundskola, gymnasieskola och särskola i Göteborg. De säljer också vägledningstjänster till fristående skolor och utbildare inom komvux och svenska för invandrare i Göteborg

9 Gymnasieområde skånegatan Stefan Öhman, områdeschef Skånegatan En genuskriminells bekännelser Som en del av förvaltningens styrgrupp för jämställdhet har Stefan Öhman, områdeschef Skånegatan, myntat begreppet genuskriminell. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Kriminell är naturligtvis ett starkt ord som man skall ta med en nypa humor, men jag tror nog att vi omedvetet, var och en av oss, begår brott, som i värsta fall kan motverka vår strävan att bli än mer jämställda. Vi är i vår linda och fortfarande i ett utbildningsskede vad det gäller arbetet med jämställdhetsintegrering på Katrinelundsgymnasiet, där Stefan Öhman vid tiden för utbildningen var verksamhetschef. Vi har utbildat chefer som skall hitta vägar och instrument för att arbeta med och genomlysa hela verksamheten ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Vi jobbar i en linjeorganisation och det gäller att sätta frågan på agendan och hitta bra arbetssätt. Det finns lärande exempel inom verksamheten men inte på alla nivåer. Ett exempel från Katrinelunds ledningsgrupp är att de tidigt säkerställde att genus skall finnas med på alla arbetsplatsträffar, för att få upp medvetenheten. Än så länge är det få förunnat att ha tagit del av utbildningen En skola för alla. Fokus hamnar på olika delar i verksamheten beroende på i vilken period man befinner sig. Därför är det viktigt att hitta metoder för att på ett naturligt sätt uppmärksamma jämställdhet i det dagliga arbetet. Stefan Öhman har en ny roll som områdeschef och med det bildades en ny konstellation av ledningsgrupp. Områdets tre skolors ledningsgrupper utgör även hela områdets ledningsgrupp. Han har tagit med sig jämställdhetsperspektivet till den nya gruppen och planerar att förankra mallar och tips för att arbeta med jämställdhetsintegrering. I en omorganisation har jämställdhet varit en del av rekryteringsprocessen men inte riktigt med önskat utfall. Utmaningen är nu att få en grupp män att få vara olika och att inte hamna i ett gubbigt yrkesutövande. Det gäller att ha jämställdhet med i diskussionerna och det har vi, säger Stefan Öhman. Även om det finns med ett uppifrån perspektiv, med tydliga politiska mål så krävs det en engagerad förvaltningschef med en genuin känsla för att detta är viktigt. Det är ett ledaransvar att se till att alla nås av kunskapen, nu när man har utbildat på ledningsnivå. Det finns utrymme för påtryckning och uppföljning. För att bli Världens mest jämställda gymnasieskola måste arbetet nå eleverna. Det vi har lyckats med är att ha uppe frågan i klassråd, programråd och skolkonferenser, vilket i sig är ett stort steg. Målsättningen är att ha med frågan i alla forum och att det diskuteras på samma självklara sätt som bambamaten. Om man tvingas till att ha frågan på agendan, så blir det hållbart. Om man slarvar med att säga och så var det detta med jämställdhet i dessa sammanhang så funkar det inte, säger Stefan Öhman. Det finns många medarbetare som är intresserade och tillsammans kan vi hålla frågan levande. Han tror även att det blir hållbart om man uppnår en naturlig dialog om jämställdhet och som UTMANING resulterar i att man gör något, där det behövs göras något stort som smått. Utbildningen har till viss del inneburit ett uppvaknande för Stefan Öhman. Han upplever att det varit en markant höjning av kunskapsnivån, vilket har lett till att frågan är aktuell och att den finns med mitt i allt annat som pågår. Det finns inga optimala tider för förändring. Vi har att förbereda oss för en ny gymnasieskola, samtidigt som vi genomför en omorganisation för att möta framtiden och en ökande konkurrens. Ett nytt betygssystem skall införas vad betyder det ur ett jämställdhetsperspektiv? Det finns inga optimala tider för förändring. Stefan Öhman Det är inte bara en motkraft att det sker mycket samtidigt, utan istället har man fått in frågan i många sammanhang samtidigt. Inte som en pålaga, säger Stefan Öhman. Han är glad att man satsar på jämställdhetsfrågan. Resan är påbörjad och nu är det upp till oss att nå målen för att bli den jämställda skolan. n Utmaningen är nu att få en grupp män att få vara olika och att inte hamna i ett gubbigt yrkesutövande. Det gäller att ha jämställdhet med i diskussionerna och det har vi

10 katrinelundsgymnasiet Gymnasieområde skånegatan Idrott och hälsa på lika villkor? en långsam kick-off Att arbeta med könsuppdelad statistik som diskussions- och planeringsunderlag har gett mersmak och ledningsgruppen jobbar för att fler ämnen än Idrott och hälsa skall könsuppdela sin statistik, även de nationella proven. Det är bra med så många perspektiv som möjligt inte bara genus för att bättre förstå varför vissa elever inte lyckas, säger Johan Andersson, rektor för Bernadottesgymnasiet på Katrinelundsgymnasiet. Johan Andersson Katrinelundsgymnasiet Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Ledningsgruppen på Katrinelundsgymnasiet började med att titta på om och hur betyg i Idrott och hälsa A skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Det är det ämnet som pojkar fortfarande oftast har högre betyg i än flickor. Deras hypotes var att pojkar även på deras skola skulle ha högre betyg i idrott. Och om det är så varför? Metoden för kartläggningen var betygsstatistik och enkät. Det vi sett så här långt är att genus 53% flickor 47% pojkar Idrottsprogrammet, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Vård och Omsorg, Hörselgymnasiet samt Bernadottesgymnasiet, Samhällsvetenskap med profil Uniformsyrken. s 18 19

11 katrinelundsgymnasiet Gymnasieområde skånegatan Frågeställning Har pojkar och flickor samma möjligheter att uppnå kursmålen i Idrott och hälsa A? Hypotes Skolledningens hypotes är att pojkar har högre betyg än flickor. Om så är fallet, varför? Metod Kartläggning genom sammanställning av könsuppdelad betygsstatistik (per program) analys av resultat från kursutvärderingar inom ämnet vid behov; djupintervjuer med betygsättande lärare och elever kopplat till etnicitet visar på större skillnader. Från det har vi gått vidare genom att visa statistiken för idrottslärarna och startat diskussioner kring orsakerna till att det ser ut som det gör och hur det skall lösas, säger Johan Andersson. Kanske måste vi hitta på något annat för denna målgrupp och försöka anpassa utbildningen. Huvudsyftet är att alla skall bli godkända oavsett anledning till lågt betyg. De kommer nu att se över elevernas betyg i Idrott och hälsa kopplat till deras slutbetyg och se om det finns mönster utifrån det. Att jobba med att medvetandegöra personalen i frågan om jämställdhet och genus, tror Johan Andersson är en del av nyckeln, eftersom det finns ett underliggande intresse hos medarbetarna. Det måste bli en självklarhet för alla lärare att ha med genus i sin kursplanering. Men det funkar inte med att ställa krav, utan att det istället nämns ofta och att det ges tid för reflektion, som ledningsgruppen har fått. Och att det ges förslag på verktyg på vägen. Det måste komma underifrån, samtidigt som det finns med i alla styrdokument och efterfrågas. Vi kommer att ha med genusperspektivet i en trygghetsanalys som vi nu skall genomföra, det är en förändring. Vi står också inför en ny skollag, GY2011 och då skall jämställdhet integreras i arbetet med att tillämpa den, säger Johan Andersson. Vi har kommit en bit på väg. Vi har fler genusrelaterade diskussioner och frågan reflekteras när vi anställer ny personal. Lärarna kommer att erbjudas utbildning i genus och jämställdhet. Johan Andersson poängterar att jämställdhetsfrågan inte är helt naturlig än: tiden behövs. n Att arbeta med könsuppdelad statistik som diskussionsoch planeringsunderlag har gett mersmak och ledningsgruppen jobbar för att fler ämnen än Idrott och hälsa skall könsuppdela sin statistik, även de nationella proven. Johan Andersson 20 21

12 burgårdens utbildningscentrum Gymnasieområde skånegatan Från a-ha till genusmanual Lisa Sparrström, lärare på Lärcentrum och Aspergerenheten på Burgårdens Utbildningscentrum, var övertygad om att hon var jämställd innan hon gick utbildningen En skola för alla. Mixen med föreläsningar och ett längre processarbete är en framgångsfaktor. Genom att flera av medarbetarna fick chansen att gå utbildningen så har den kollektiva kompetensen ökat. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Burgårdens Utbildningscentrum 81% flickor 19% pojkar Skolan rymmer både gymnasieutbildningar, vuxenutbildning och yrkesskola såsom Bageri/Konditori och Trädgård. Antalet elever gäller gymnasieutbildningarna. Lisa Sparrström Gruppen gick direkt från en a-ha upplevelse och insikt om att de hade många blinda fläckar till att ta fram en genusmanual. Manualen består av fem frågor och är tänkt att fungera som kvalitetssäkring i planering av kurser. Mycket av planeringen handlar om att hitta så könsneutrala begrepp som möjligt i undervisningen och att se över valet av ord är en av punkterna i genusmanualen. En a-ha upplevelse fick jag kring ordet gärningsman. Jag undervisar i sex och samlevnad på Lärcentrum och en del av kursen är att titta på lagstiftningen kring sexuella övergrepp. Vid ett tillfälle pratade jag om gärningsman, vilket en kille kände sig anklagad av. Vi kunde också se i statistiken att verkligheten inte alltid är som den mediala bilden som förmedlas, säger Lisa Sparrström. Numera använder hon begreppet förövare. På sex- och samlevnadslektionen tar de även upp ämnen som könsidentitet och genuskontraktet. Utmaningen är att det finns en grupp som inte ser problemet. Exempelvis när man bjuder in en föreläsare som är medveten om genus, kan man se att det ibland krockar med dem som inte har gått utbildningen. Men det är svårt att tvinga medarbetare att gå utbildning. Ledningen har en avgörande roll. När det är blandat med medvetna och omedvetna personer blir det svårare att komma framåt i hela arbetsgruppen, säger Lisa Sparrström Utmaningen är att det finns en grupp som inte ser problemet. Lisa Sparrström Det gör också att ett verktyg som genusmanualen används i olika omfattning beroende på förkunskaperna. Manualen har presenterats på en konferens för övriga lärare på Lärcentrum och för alla ledare inom utbildningsförvaltningen. För att det skall bli hållbart behövs samma utbildning och grundkunskaper till alla och att det är återkommande, exempelvis med en studiedag inför terminsstart. Just nu har Lisa Sparrström en demokratikurs med en elev och då utgår de från boken Tusen gånger starkare. Eleven skall formulera en broschyr om elevdemokrati. Broschyren skall sedan delas ut till de andra eleverna. Nästa steg på Aspergerenheten är att ha en temadag om jämställdhet. För Lisa Sparrström är planen att ta med sig det nya arbetssättet med genusperspektiv till sin nya arbetsplats. n Genusmanual för jämställd undervisning Vi har tänkt att följande manual ska användas av alla lärare som undervisar. Det kommer sedan att följas upp med en temadag per termin som belyser genusproblematiken. De lärare som ännu inte har gått genusutbildningen kommer bli insatta i genustänkandet med hjälp av oss som har genomgått utbildningen. Dessa frågor ska alltid användas av alla ämneslärare och specialpedagoger när man planerar ett moment, en lektion eller övning. Genusmanual 1. tas ämnet upp ur ett genusneutralt perspektiv? 2. om det finns skillnader mellan män och kvinnor som är av betydelse för momentet tas båda perspektiven upp? 3. Går det att vända på det traditionella perspektivet för genus för att få igång en tankeprocess eller nya reflektioner? 4. Har ordet genusperspektiv använts någon gång under kursen? 5. Genomsyras ämnet/momentet/ lektionen av allas lika värde oavsett kön, genus, etnicitet, sexuell läggning, religion, ålder och funktionshinder? Manualen är framtagen av ett lärarlag på Aspergerenheten, Burgårdens Utbildningscentrum, Göteborgs Stad Utbildning

13 munkebäcksgymnasiet Gymnasieområde skånegatan På Munkebäck är alla stilar välkomna I sin kartläggning har ledningsgruppen på Munkebäcksgymnasiet tittat på betyg i Matte A, fördelat på flickor och pojkar. Och precis som nationell statistik så visar kartläggningen att flickor har högre betyg än pojkar. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Åtgärden utifrån kartläggningen blir att lyfta det på ämneskonferenserna och i arbetslagen tillsammans med frånvaroproblematiken. Det handlar om att öka medvetenheten om genus hos lärarna även när de bedömer och sätter betyg. De tittar nu på frånvaron, som framför allt är ett problem på medieprogrammet. Kartläggningen visar att det är skillnad på närvaro/frånvaro bland flickor och pojkar. Särskilt när det gäller den anmälda frånvaron är skillnaden stor, sett till att det på skolan går sjuttio procent flickor och trettio procent pojkar. Flickor anmäler i högre utsträckning sin frånvaro. Att titta närmare på kopplingen mellan sämre resultat och högre frånvaro hos pojkarna är intressant, säger Reinhold Svensson, verksamhetschef på Munkebäcksgymnasiet. Resultatet finns med i arbetsplanen för Fokus ligger på att formulera hur de skall tackla problematiken. I grunden handlar det om att eleverna måste bli sedda och bekräftade i sina behov, det är därför de är här. Reinhold Svensson Munkebäcksgymnasiet 70% flickor 30% pojkar Har program som Estetiska, Individuellt, Medieprogrammet, Samhällsvetenskapliga och Teknik. s 24 25

14 Hvitfeldtska gymnasiet Gymnasieområde centrum UTMANING Utmaningen och nästa steg är att få personal och elever involverade, nu när ledningen är utbildad. Mikael O Karlsson, områdeschef Centrum Om vi vuxna föregår med gott exempel på hur man pratar och beter sig, så kommer förändringen efter tid, säger Reinhold Svensson. Han har en föreställning om att flickor i större utsträckning inspireras av pojkars ibland vårdslösa sätt att vara snarare än att pojkarna inspireras av flickornas ofta ordentliga sätt. Det är något som skolan inte skall acceptera. De pratar mycket om detta med eleverna och bekräftar dem med bra beteende och tvärtom. För att lyckas i arbetet med jämställdhet krävs en medveten hållning hos skolledningen, och att frågan finns med i dialogen, säger Reinhold Svensson. De jobbar mycket med värdegrunden med eleverna. Deras slogan Alla stilar är välkomna, genomsyras av mångfaldsperspektivet. En tydlig strategi från ledningen som sipprar neråt är nödvändig. Annars drunknar man i vardagsbestyren. Reinhold Svensson tycker att de har ett medvetet sätt att hantera genus på Munkebäcksgymnasiet: vid rekrytering och sammansättning av klasser. De har haft tjejkvällar för att uppmuntra fler tjejer att välja teknikprogrammet och killkvällar för att få killar att välja estetiska programmet. Men det är inte alltid att de som är i minoritet finner varandra och blir kompisar. Det är starka processer bakom det som styr valet till flick- respektive pojkprogram, det ligger i den västerländska kulturen. Reinhold Svensson hoppas kunna involvera eleverna i ett tematiskt genusarbete. De har projekt som anknyter till genus. Ett av dem är ett sex- och samlevnadsprojekt som är obligatoriskt för eleverna att delta i men inte betygsgrundande. Utmaningen och nästa steg är att få personal och elever involverade, nu när ledningen är utbildad. Arbetslag har blivit erbjudna att vara med i En skola för alla. Men eftersom de har haft fokus på två andra utvecklingsområden så hade de inte tidsutrymmet att hoppa på utbildningserbjudandet. De försöker begränsa antalet mål i den lokala arbetsplanen, för att det skall kunna vara genomförbart. Det är lämpligt att kommande fokusområde är genus, säger Reinhold Svensson. n Varför är du duktigare än alla andra på hockey? Alla andra åker dit pucken är, medan jag åker dit den är på väg. Reinhold Svensson citerar ishockeyspelaren Wayne Gretzky för att beskriva hur arbetet blir hållbart. Från jättejobbigt till jättebra På Hvitfeldtska gymnasiet satsar man på att sprida och integrera jämställdhetsarbetet. Som ny områdeschef för tre gymnasieskolor har Mikael O Karlsson initierat att slå samman en utbildningssatsning om den nya skollagen GY2011 och om att integrera jämställdhet i praktiken. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson I vardagen är det varje rektors ansvar att förankra jämställdhet i sina respektive arbetslag. Ett av målen är att frågan skall dyka upp minst en gång per arbetsplatsträff. Det andra steget är att utifrån kartläggning av elevkårsverksamheten arbeta vidare med dem och intresseorganisationen Seco. Mikael O Karlsson har själv haft möte med kåren och diskuterat jämställdhet som en del av deras arbete. Hur de bemöter eleverna i sina aktiviteter, som ligger utanför lektionstid. Finns det specifika flick- respektive pojkaktiviteter? Mikael O Karlsson ser det som en framgångsfaktor att alla gör det samtidigt, och att det inte bara är ett projekt här och där. Man jobbar med det på flera nivåer: Förutom utbildning av ledar- Hvitfeldtska gymnasiet 52% flickor 48% pojkar Har program som: Estetiska, Affärs-programmet, Handel- och administration, International Baccalaureate, Individuellt, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap s 26 27

15 Hvitfeldtska gymnasiet Gymnasieområde centrum Det du inte kan mäta vet du ingenting om! Mikael O karlsson na och ett antal arbetslag, så arbetar även skolhälsovården med projektet Våga vara dig själv i årskurs tre, som har koppling till jämställdhet. Allt bygger på trygghet. Det börjar i varje möte man har mellan rektor lärare elev, i klassrummet, säger Mikael O Karlsson. Därför genomför de nu en kartläggning på alla tre skolorna för att mäta tryggheten, kopplat till arbetet med likabehandlingsplanen. Arbetet görs i samverkan mellan elever, elevhälsan och skolledningen. Ett steg framåt är att det finns med när vi kartlägger alla beslutsprocesser. Snart kan vi se om vi är bra eller dåliga. Vi försöker hitta mätmetoder för att se brister och framgångsfaktorer på ett bättre sätt än tidigare. Kartläggningen av våra beslutsprocesser har hittills visat att vi hade för dåliga metoder för att bland annat mäta jämställdhet. Det var för mycket tycka och tro och för lite veta och faktiska siffror. Den största förändringen har varit mentalt. Från oj då mer arbete till att se att här har vi något som kan vara en del av skolutvecklingen och vardagsfrågorna. Istället för att se det som tidskonkurrens och tillägg utöver den vanliga undervisningen, stoppar vi in perspektivet som en del av undervisningen. Vi har kommit en bit på vägen dit. Skollagen GY2011 är inte så revolutionerande och ny, men det är ett bra läge att få in genus i varje ämne, eftersom vi nu faktiskt diskuterar igenom innehållet i varje ämne, säger Mikael O Karlsson. En framgångsfaktor är också att arbetet ligger rätt i tiden. Man får mycket stöd utanför skolan, bland annat medialt. Samtidigt är media, särskilt skräp-tv, en utmaning i arbetet med jämställdhet tycker Mikael O Karlsson. Han tycker att många program på tv går bakåt i tiden. Eller så är det han själv som blivit mer medveten han hoppas på det senare. Även musik-tv är en verklig motvind. Utmaningen ligger i att hitta arbetssätt för att jobba med detta. Det är bra timing att vi har haft genusutbildning nu när ämnesdiskussionerna kör igång på allvar. Ingen enskild skolledare, lärare eller genuspedagog kan driva genusfrågan på en skola. Det är hela kollektivets ansvar. n UTMANING Utmaningen ligger i att hitta arbetssätt för att jobba med att hantera skräp-tv, som har många program som går bakåt i tiden. Likaså musik-tv är en verklig motvind i arbetet med jämställdhet, tycker Mikael O Karlsson

16 the international highschool of the gothenburg region ihgr Gymnasieområde centrum Årlig chans till förändring på IHGR Jämställdhet har förts högre upp på dagordningen och ledningsgruppen har fått ökad kunskap. IHGR arbetar för att få in jämställdhet i sina processer. Just nu är det fokus på undervisningssituationen. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Medvetenheten om genusfrågan varierar bland lärarna, säger Kristina Bergman Alme, rektor på IHGR. För att öka medvetenheten har de ett antal aktiviteter. Dels har de en genuspedagog på skolan, men han används inte i fullt så stor utsträckning som han borde, dels den pågående kartläggningen, som kommer att användas som diskussionsunderlag med lärare och elever. Kartläggningen består av att ett tiotal elever i årskurs tre på gymnasiet har fått i uppdrag att under en veckas tid kritiskt granska lektionerna, en så kallad Gender Check. Uppdraget bestårav fem punkter. Både miljö och jämställdhet är sådana områden som det är lätt att säga att man skall ha särskilda glasögon på hela tiden. Vi jobbar för att det verkligen skall bli så. För Kristina Bergman Alme är två nyckelord medvetenhet och samarbetsanda. Det är undervisningen som skall förändras, alltså ett samarbete med eleverna. Vi har till exempel några killar som inte har klarat kursen Life skills (på svenska Livskunskap). De läser nu boken En riktig våldtäcksman och skall utgå från den i diskussioner. Valet av litteratur är ett sätt att integrera genusperspektivet i undervisningen, säger Kristina Bergman Alme. Kristina Bergman Alme The International High school of the Gothenburg Region ihgr 67% flickor 33% pojkar Har program som International Baccalaureate, Individuellt, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap s 30 31

17 lindholmens tekniska gymnasium Gymnasieområde lindholmen UTMANING Karl-Johan Höjer, områdeschef Lindholmen Utmaning nummer ett för IHGR är att de har en sådan speciell sammansättning av elever, med dels elever som gått i svensk utbildning sedan förskoleålder, dels elever som är helt nya i systemet. Det är också viktigt att våga visa sårbarhet och att man utifrån det kan utvecklas, vilket kan vara tufft för lärare som är experten i klassrummet. Det är särskilt klurigt med lärare som har så mycket erfarenhet och när personalgrupper är något åldersstigna. Utmaning nummer ett för IHGR är att de har en sådan speciell sammansättning av elever, med dels elever som gått i svensk utbildning sedan förskoleålder, dels elever som är helt nya i systemet. Ett exempel på vad som kan uppstå är en elev som uttryckte nedsättande syn på kvin- Gender Check 1. Count how the word is distributed in the classes by the teachers, divided into women and men. Subject by subject please. 2. Count how much activity you can see in class when it comes to students raising their hands. Divided into women and men. Count also total amount of women and men. 3. see if and in that case how, teachers treat students differently based upon students sex. Give examples without names. 4. see if and in that case how, students treat other students differently based upon the other sex. Give examples without names. 5. see if any comments in class are made that speaks of non-heterosexuality. If so, what type of comments. nor och homosexuella. Läraren hade till en början svårt att bemöta detta förhållningssätt. När de tittade på World Values Survey (http://www. worldvaluessurvey.org/) för att förstå så kunde de se en del av bakgrunden till beteendet. I elevens ursprungliga hemland är det dödsstraff på homosexualitet. Det man kan förstå då är att det är en lång resa från det synsättet till hur vårt samhälle ser på homosexualitet och arbeta utifrån det. Utmaning nummer två är att flickor upplever att de har frihet och är jämställda. Men de ser inte eventuella hinder: till exempel vilken plats pojkar tar i klassrummet. Eleverna har tagit initiativ till en så kallad cross-dressing day, vilket innebär att man skall klä sig i något som man tycker används av det motsatta könet. Rektor Kristina Bergman Alme kommer att bära slips denna dag. För att lyckas med jämställdhetsintegrering handlar det om att verkligen få in det i befintliga processer. Och det gör man bland annat genom att vi påminns och väcks med jämna mellanrum. Förändringstrappan (modell för systematiskt förändringsarbete, SOU 2007:15) är bra, att man förflyttar sig uppåt, först med erhållen grundkunskap och sedan vidare mot handling. För att gå till handling kan man behöva någon att hålla i handen. Det är svårt att bli expert i jämställdhet, säger Kristina Bergman Alme. Trettiotre procent av eleverna byts ut varje år det blir en naturlig påminnelse och tillfälle till ifrågasättande av normerna på skolan. n Jämställdhetsprojekt som påverkat skolutvecklingen På Lindholmens Tekniska Gymnasium tar jämställdhet plats på dagordningen vid arbetsplatsträffar, programråd, skolkonferenser och finns med som ett viktigt tema med särskilda aktiviteter under året. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Med kunskap från ledarutbildningen ser vi till att vår handlingsplan blir en naturlig del av vårt pågående utvecklings- och kvalitetsarbete, säger Karl-Johan Höjer, områdeschef Lindholmen, före detta verksamhetschef för Lindholmens Tekniska Gymnasium. Utmaningen i allt utvecklingsarbete är att klara av att bryta mönster och skapa nya vägar. Han ser tre framgångsfaktorer: 1. Att ledningsgruppen bestämmer att det är en viktig del av verksamhetsutvecklingen, 2. Att frågan sätts i ett sammanhang och inte blir ett särskilt spår, 3. Den enskilda individens kraft, lust och förmåga. Det är lätt att luta sig tillbaka och förlita sig på det invanda. I skolan och även inom den sociala forskningsvärlden fokuseras det mycket på att arbetet skall ske utifrån beprövad erfarenhet Lindholmens Tekniska Gymnasium 6% flickor 94% pojkar Har program som El, Energi, Industri, Individuellt, Specialutformade program och Teknik. s 32 33

18 lindholmens tekniska gymnasium Gymnasieområde lindholmen UTMANING En utmaning är att vara i takt med tiden, förutsättningarna ändras och då måste man vara beredd på att möta det nya. och det är viktigt. Men det är centralt att man i detta kan spegla de nya utgångspunkterna och värderingarna så att beprövad erfarenhet innefattar ett jämställdhetsperspektiv. En utmaning är också att vara i takt med tiden, förutsättningarna ändras och då måste man vara beredd på att möta det nya. Arbetet blir hållbart när det har blivit en naturlig och nödvändig bas för planering och utveckling. Kontinuerlig omvärldsspaning och återkommande kompetensförsörjning fördjupar, ger färg och form åt arbetet - ett systematiskt jämställdhetsarbete. Då får man vara vaken så att man inte låser in individer med det nya systemet. Karl-Johan Höjer bedömer att de kommit en bra bit med jämställdhetsintegrering i vissa delar av verksamheten. Han säger att om det var sju utvecklingskliv att ta så kanske vi har tagit tre. Genom utbildning har de fått insikt och kunskap i genus och jämställdhet. Arbetet har fungerat som en kollektiv ögonöppnare. Det har också inneburit att de som ledarlag har blivit bättre på att fokusera och på att ta en fråga i taget. De har fått ett arbetssätt som utvecklar och ger synergieffekter. De har jobbat med att teoretisera sin egen praktik, dokumenterat och ställt frågor till sin verksamhet utifrån hypoteser de formulerat. Kartläggningarna har skett på flera nivåer. Dels har de tittat på hur de rekryterar flickor och pojkar till utbildningarna, dels har de lagt med genus som ett perspektiv i kriterierna när de ombildades till ett så kallat Teknikcollege. De arbetar med att jämställdhetssäkra APU (arbetsplatsförlagd utbildningspraktik). De har infört genusspan som en del av sina APT (arbetsplatsträffar) och de har framför allt kartlagt beteenden. Bland annat har de blivit uppmärksamma på språkbruk, och uttryck som Kom igen grabbar, nu går vi in, efter en rast, säger Karl-Johan Höjer. De är uppmärksamma på att det finns en dominant, manlig kultur och jobbar långsiktigt med kulturprocessen. De har genusperspektivet som en tydlig del i likabehandlingsarbetet och i introduktionen av nya elever. Ett led i arbetet är att de nu söker projektmedel för ett tvärnordiskt samarbete. Projektet går under namnet Rätt val och utgår från vad flickor och pojkar säger om sina val. Tre framgångsfaktorer i skolans arbete: 1. att ledningsgruppen bestämmer att det är en viktig del av verksamhetsutvecklingen. 2. att frågan sätts i ett sammanhang och inte blir ett särskilt spår. 3. den enskilda individens kraft och förmåga. s 35

19 lindholmens tekniska gymnasium Gymnasieområde lindholmen Tidigare har det säkerligen funnits driv av enskilda personer i enskilda ämnen men inte så omfattande och övergripande som det gör nu. Och medvetenhet leder till handling. Karl-Johan Höjer Det viktigaste är att satsa på att var och en gör rätt val utifrån lust, längtan och intresse, inte på grund av kön. Flickgrupper kan ge en positiv effekt för flickorna, men ger oftast inte ringar på vattnet. Det ger mer om det sprider sig att de som går på skolan är väldigt nöjda och känner att de gjort rätt val. Den största förändringen är enligt Karl-Johan Höjer att de så medvetet pratar kring genus och jämställdhet, även ute på arbetsplatserna. Att frågorna finns med: Hur ser det ut hos oss? Är vi jämställda?. Tidigare har det säkerligen funnits driv av enskilda personer i enskilda ämnen men inte så omfattande och övergripande som det gör nu. Och medvetenhet leder till handling, tycker Karl-Johan Höjer. En följd är till exempel att de satt upp andra kriterier för att välja elever som skall representera skolan på Öppet hus, när niorna kommer på besök. Det är ett kvalitetssteg som skolan har tagit. Det är en mer fokuserad och medveten grupp elever som valts ut i år. De har ett uppdrag att bjuda in andra elever, tidigare var det mer som en kul grej för eleverna att vara med på. Lindholmens Tekniska Gymnasium planerar för en omorganisation i samband med att de blir ett så kallat Teknikcollege. I byggplaneringen finns ett tydligt genusperspektiv med och för att kvalitetssäkra bygget genomför man en workshop med Växthusmetoden från Diskrimineringsombudsmannen. Man har även förtydligat genusperspektivet i verksamhetsidén. Det har varit roligt att utvecklas i samtal och delta i den synergieffekt som har uppstått. Att tvingas till att ringa in ett begränsat område, det har varit viktigt. Dessutom med ett tema som är angeläget. Det har varit en viktig grupputveckling för den förändring som nu har blivit. Istället för tre rektorer och en verksamhetschef är de nu tre rektorer, då har det hjälpt med grupputveckling för att rustas för det. Vi skall ta de resterande fyra stegen, säger Karl-Johan Höjer. n 36 37

20 ester mosessons gymnasium Gymnasieområde lindholmen Trygg praktik På Ester Mosessons gymnasieskola är en stor del av utbildningstiden förlagd till praktik. För att öka medvetenheten och minska risken för trakasserier och stereotypa jargonger under praktikperioden, är genus en del av handledarutbildningen. Skolledningen ser även över rutinerna för anmälan av eventuella trakasserier under praktikperioden. Text: amanda von matern Foto: anna danielsson Ledningsgruppen på Ester Mosessons gymnasium har till att börja med tittat särskilt på några områden, som ibland även har lett till verksamhetsförbättringar: 1. De har gjort en kartläggning av processen för APU (arbetsplatsförlagd utbildningspraktik). Eleverna har minst 20 veckor APU. På lärlingsutbildningen är hälften av utbildningen APU. Ett arbetslag har också jobbat med kartläggning under sin utbildning. Arbetet har lett till att de försöker väva in genus som en del av handledarutbildningen. Yrkeslärarna på skolan har sina rötter i restaurang- och livsmedelsbranschen, så de är också en viktig målgrupp. Förutom att påverka praktikplatsernas handledare arbetar de också med att ge eleverna verktyg för att kunna förändra den verklighet de på sikt skall komma till. 2. Vi har också informerat om det pågående arbetet till övriga medarbetare på en personalkonferens, säger Marianne Persson, rektor på Ester Mosessons gymnasium. 3. På ett av programråden för Livsmedelsprogrammet har vi också kartlagt utbildningens lokaler med hjälp av Växthusmetoden från Diskrimineringsombudsmannen. Marianne Persson Ester Mosessons gymnasium 59% flickor 41% pojkar Har program som Hotell- och restaurang, Individuellt och Livsmedel s 38 39

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter

Jämställdhetsgaranti. För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter Jämställdhetsgaranti 2014/15 För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasium Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor Verksamhetsplan Blästad och Fredriksbergs förskolor 2008-2009 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av området. 2. Styrdokument. 3. Målsättning för Blästad Fredriksbergs förskolor. 4. Innehåll i förskolornas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING SID 1(5) INFORMATION Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 Denna plan syftar till att främja vuxenstuderandes

Läs mer

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin, Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, anne-charlott.callerstig@oru.se Fredagsakademin, 2016-10-21 1 Forskning om implementering inom offentlig förvaltning Vilka

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327 Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret 2016-2017 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 1 Innehållsförteckning Sid 1. Vår

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta

Läs mer