JONAS MÖLLER Ring the bells that still can ring Forget your perfect offering There is a crack in everything That s how the light gets in 6/2013

Transkript

1 6/2013 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning JONAS MÖLLER Ring the bells that still can ring Forget your perfect offering There is a crack in everything That s how the light gets in (Leonard Cohen) > Fredagsmys > Förstelärarnas kick-off > Nu vet vi att det inte bara handlar om sex

2 I DETTA NUMMER: Tillit och tilltro Nu vill jag dela mina tankar med dig om hur viktigt det är att mötas av tillit och tilltro för att kunna växa. Genom hela mitt yrkesliv har jag drivits av övertygelsen om att alla kan växa, om den man möter förväntar sig det. Och det handlar både om individer och om organisationer, stora som små. Vår ledningsgrupp har varit på studiebesök i Helsingfors för att spana på framgångsfaktorer, besöka skolor och samtala med finska kollegor. Självklart är vi nyfikna på vad det är som gör att skolan i Finland gång efter gång hamnar i topp i PISA-rapporterna. Det finns en mängd faktorer vi skulle kunna lyfta och lära av. Och en hel del har vi också att lära kollegorna i Finland, för det är mycket vi gör som är bra och våra förutsättningar är goda. Men det jag vill lyfta idag, för att det gjorde starkt intryck på mig, är tilliten och förtroendet som skolan har i det finska samhället. Elever, föräldrar, näringsliv, alla samhällets aktörer, litar på att skolan kan sin sak och att det är grunden för en positiv utveckling av samhället. Det gör också att det finns en stolthet för det man faktiskt bidrar med och stoltheten vill flera vara del av. I Finland är det kö till lärarutbildningen, kraven är höga för att komma in och läraryrket har hög status. Skolans arena är fredad i så måtto att fokus är inställt på det pedagogiska arbetet och ledarskapet värderas högt, både lärarens ledarskap i klassrummet och rektors uppdrag att leda pedagogerna. Solen har säkert sina fläckar även i det finska skolsystemet, men det är ändå slående vilken stor tillit skolan har i Finland. Och att det har betydelse för de goda resultaten. Här hemma har vi tillsatt de nya 1:a-lärarna med sina nya uppdrag. Det handlar också om tilllit till det goda pedagogiska arbetet, om kraften i det goda mötet elev/lärare, om kollegialt lärande i skolan och om möjligheten att göra karriär som pedagog utan att bli skolledare. Tillsättningen är ett första steg i en påbörjad positiv riktning och nu blir det viktigt hur vi tillsammans tar vara på erfarenheter och utvecklar möjligheten att göra skillnad. Ända sedan i våras har arbetsmiljön på Norra Sorgenfri gymnasium stått högt på agendan av förståeliga skäl. Det har inneburit mycket oro för många, elever och personal inte minst. Någonstans bör det ju vara självklart att man som elev, förälder och medarbetare ska kunna känna tillit för att skolan/ arbetsplatsen är trygg ur alla aspekter. Det är ju en förutsättning för lärandet. Jag har stundtals känt både hjälplöshet och frustration över att inte ha alla verktyg eller kunskaper för att fullt ut kunna veta vad som egentligen är rätt. Vi har tagit prover och väntat på svar i evigheter känns det som utan att för den skull kunna ge ett förtroendefullt svar om att miljön är bra och inte skadlig att vistas i. Detta är nog bland det svåraste jag har varit med om i rollen som förvaltningschef. Jag vill ju inget annat än att både Malmöbor och medarbetare ska känna tillit till mig. Nu är vi, som du vet, i ett annat skede. Skolan får bedrivas i andra, tillfälliga, lokaler. Även det en svår situation på många sätt, men säkert ändå bättre, för oro förlamar. Ytterligare tankar om tillit har jag när jag tänker på oroliga elever som läser svenska för invandrare i den upphandlade verksamheten. Som ny i Sverige och Malmö, ska man kunna ha tilltro till att man får en bra utbildning i svenska. Det är ju nyckeln till att hitta sitt sammanhang i ett nytt land. Många är istället nu oroliga och arga inför att nya utbildningsanordnare får uppdraget att undervisa i sfi de kommande åren. Eleverna vet ju inte det vi vet- att vi tar ett ansvar för kvaliteten när vi upphandlar och att vi lägger stor tyngd på att övergången ska bli bra. Det som är självklart för oss och förhoppningsvis också för de som vunnit tidigare anbud, är ju inte lika självklart för eleverna, särskilt inte om man har kommit ny till landet. Vi måste upphandla enligt lagen om offentlig upphandling med jämna mellanrum, i det har vi högt ställda kvalitets- och effektivitetskrav och det kan innebära att nya aktörer får anbuden. Men vi i Malmö stad har hela tiden ansvaret att följa upp att kvaliteten hålls, så att den enskilde eleven inte ska behöva oroa sig. Jag kan se att vi har något att lära av denna händelse. Vi kan vara mer proaktiva kring vår organisation och kommunicera detta till både elever och anordnare, med siktet inställt på att bygga och hålla förtroendet för att vi gör vårt yttersta för Malmöbons bästa. I varje svår situation finns alltid en möjlighet att lära något och att utvecklas. Det är inte lätt att se när man är mitt i stormens öga, men det är väl värt att ta sig tid att reflektera över när man tittar i backspegeln och ställer frågan; Vad kan vi lära? Att erkänna sina tillkortakommanden handlar också om att ge sig själv och organisationen en chans att växa. Jag tycker det är en del av det vi ofta pratar om som högt i taket. Och ska vi ha ett högt tak, måste vi känna tillit till varandra. Ledaren: Tillit och tilltro 2 Hallå där Bo Sundqvist 3 Pauliskolan 160 år 4-5 Andreas Schönström 6-7 Jonas Möller: Preventing dropout 8-10 Zerena Toroczkay - Preventing dropout 11 Vykort från Nya Zeeland 12 Genuspiloter 13 Sexuell hälsa Kick-off 16 Fredagsmys 17 SFI 18 Tack 19 Konstföreningen 20 Forskar Grand Prix 21 Vaccinationsprojekt 21 NSG 22 Krönikan: Fällda kolonner 23 7 snabba 24 EDICO ges ut av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, informationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens informations- och kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se MEDARBETARE Camilo Pozo, Norra Sorgenfri gymnasium, Jonas Nilsson, Heleneholms gymnasium, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn OMSLAGSBILD Freddy Billqvist TRYCK WikingTryck AB, MultiArt Silk, 2200 ex

3 HALLÅ DÄR Bo Sundqvist Hallå där! Det viktigaste för elevernas prestationer är att de möter skickliga och engagerade lärare. Men läraryrket har under lång tid tappat status och fram till nu har det saknats möjlighet för lärare att göra karriär. Det enda sättet att gå vidare har varit att bli rektor. Vad tror du att karriärtjänsterna kommer att leda till? Bara för att du är en bra lärare är det inte säkert att du passar som rektor. Det är ju helt skilda uppdrag. Jag tror att karriärmöjligheter för lärare kommer att ha positiva effekter på rekryteringen till lärarhögskolan, att lärarnas status kommer att höjas väsentligt och att det i slutänden bidrar till att skolorna bättre kan nå sina mål. Det är en verklighetsnära satsning. Jag tror att vi får lärare som har tid att vara motorer på skolorna, duktiga lärare som sprider sina goda undervisningsmetoder. Det kollegiala lärandet är ett viktigt uppdrag i förstelärartjänsterna. Vem är det som har fått förstelärartjänsterna? Man kan se att skolorna satsar mycket på svensklärare och svenska 2 lärare, men annars är det en stor spridning mellan olika ämnen. Bra är att förstelärartjänsterna ganska exakt avspeglar både ålders- och könsfördelningen inom förvaltningen. Ingen grupp är prioriterad eller bortprioriterad. Vad är det roligaste med ditt arbete? Jag var ju med och diskuterade fram idén om karriärtjänster redan på 90-talet och nu får jag vara med och färdigställa det. Det är ovanligt och väldigt kul att få vara med från frö till färdig planta. Hur ser framtiden ut? Nu kommer vi att följa resultaten och hålla koll på lärarnas arbetsbelastning. Och så ska det skapas nätverk så att lärarna kan samverka med varandra, både i och utanför den egna skolan. Till våren kommer det att utannonseras tjänster igen. I den första omgången har det tillsatts 29 förstelärare och till hösten ska det tillsättas en omgång till, förmodligen med fler tjänster än nu. Bo Sundqvist är projektledare för rekryteringen till karriärtjänster. Han var med och diskuterade fram idén om karriärtjänster redan på 90-talet. FOTO: PELLE JERNRYD Gymnasiemässan Skolinspektionen Egen kvotgrupp för F-A Gymnasiemässan 7-9 november, kommer i år att ingå i en större arbetsmarknads-, väglednings- och rekryteringsmässa som har fått namnet TO:DO En mötesplats för unga jobb och studier. TO:DO-mässan har ett övergripande mål att visa på Malmös samlade möjligheter då det gäller jobb och utbildningar. På mässan kommer det att finnas branschföreträdare, arbetsgivare, AF, Yrkeshögskolor och högskolor, vuxenutbildning, SFI, rekryteringsutbildning mm. Vägledning och yrkesdemonstrationer kommer att bedrivas över hela mässområdet. Det finns en hemsida på: Skolinspektionen genomförde tillsyn i Malmö kommuns skolor under perioden mars november Vid tillsynen tog Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten gav barn, elever och studerande i Malmö kommun förutsättningar att nå de nationella målen. Malmö kommun fick därefter ett beslut med krav om en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa de brister Skolinspektionen konstaterat. Denna redovisning inkom till Skolinspektionen den 7 maj 2012 och sedan gjordes uppföljningsbesök och intervjuer på ett antal skolor under Skolinspektionen kan i sin uppföljning konstatera att Malmö kommun genomfört omfattande insatser. Skolinspektionen bedömer att Malmö kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna har avhjälpts på de flesta enheter: Dock framgår det att det fortfarande finns brister i delar av verksamheterna som innebär att barn och elever inte ges likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De skolor som berörs ska senast 5 maj 2014 redovisa de vidtagna åtgärderna för Skolinspektionen. Elever som går ut med bokstavsbetyg i det nya betygssystemet kommer att få söka in till högskolan i en egen kvotgrupp. I det nya bokstavssystemet ger A, precis som MVG 20 poäng, trots att det är och ska vara betydligt svårare att få A. När det nya betygssystemet infördes, sa regeringen att det inte skulle bli några kvotgrupper och därför har det länge sett ut som de elever som går ut med de nya betygen skulle missgynnas när de ska söka till högskolan. Men i maj förra året ändrade regeringen sig och i våras kom beskedet: Från och med antagningarna 2014 kommer det att finna två kvotgrupper. En grupp med elever som söker på de gamla betygen och en grupp med de nya bokstavsbetygen. Bokstavsbetygseleverna ska få söka i båda kvotgrupperna. Kvotsystemet kommer att gälla i tre år framåt, till FOTO:COLOURBOX.COM 3

4 Pauliskolan 160 år men still going strong 1853 grundades Pauliskolan, Sveriges första tekniska läroverk med ca 20 elever. Det är 160 år sedan. Idag har skolan 800 gymnasieelever samt en årlig genomströmning av vuxenstuderande. Om du frågar mig om jag är extra glad för någonting så är det att vi åter har teknikutbildningen här, säger utbildningschef Krister Wahlström TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD & SANNE CEDERSTAM JAG TRÄFFAR HONOM på Pauiskolans skolgård där ungdomar med ballonger runt benen och lärare med stora bjudgodisskålar i händerna minglar med kollegor och kompisar till tonerna av Michael Jackson. Plötsligt ropar någon att tårtan är serverad och det blir rusning till matsalen. Dagen till ära är allting 160: Tårtan är 160 dm lång, programmet för dagen 160 minuter och antalet gömda presenter på skolan 160 stycken. Kristers mål är att de elever som går på skolan ska bli behöriga och väl förberedda för fortsatta högre studier. Vi har slagit an en ton, säger han. Kunskap är makt. Han hänvisar till den gamla inskriften ovanför ingången via Kungsgatan. Vi vill ge våra elever gedigen kunskap och satsar mycket på t.ex. duktig personal, IKT och bibliotek/mediatek. I år blev vi nominerade till årets bibliotek tillsammans med Stadsbiblioteket i Göteborg och GIH-biblioteket i Stockholm. Det var Göteborg som till slut vann, men det säger ändå vilken division vi spelar i. Firandet har hållit på i 100 av de 160 minuterna och eleverna börjar droppa av. Rektor Jerry Ahlström beslutar smida medan järnet fortfarande är någorlunda varmt, äntrar scenen och säger att ballongtävlingen kan börja. Alla som har en ballong knuten runt höger fot kan vara med. Tävlingen går ut på att trampa sönder motståndarnas balonger och skydda sin egen. Den som vinner är den som ensam har en hel ballong kvar runt foten. Efter 10 minuters kamp på skolgården koras en vinnare. Strax därefter är det ballongsläpp, konfettiregn och jubel. Sen är det slut. 4

5 Pauliskolan FAKTA PAULISKOLAN 1853 Tekniska elementarskolan och Tekniska söndags- och aftonskolan grundas Skolorna flyttar till Kungsgatan och tekniska söndags-och aftonskolan byter namn till Tekniska yrkesskolan Skolan byggs ut vid Löjtnantsgatan och Föreningsgatan Skolan byter namn från tekniska läroverket till Pauliskolan 2006 Pauliskolan, Öresundsgymnasiet med Bernadottegymnasiet slås ihop och blir Pauli gymnasium Komvux Kronborg blir en del av Pauli gymnasium Skolan återtar sitt tidigare namn Pauliskolan. Detta för att förtydliga och förenkla för Malmöborna i allmänhet och komvuxeleverna i synnerhet. På Pauliskolan finns: Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, med bl.a. Bernadottegymnasiet Teknikprogrammet Komvux Johannes Holmgren som Michael Jackson 5

6 Andreas Schönström Intervju med Andreas Schönström Skolan ur ett helhetsperspektiv Andreas Schönström är sedan i somras kommunalråd med ansvar för bland annat gymnasie- och vuxenutbildning. Hans portfölj innehåller också området arbetsmarknad. TEXT: JONAS NILSSON FOTO:SUSAN ENGLUND EDICO TRÄFFAR ANDREAS Schönström på hans kontor på sjunde våningen i stadshuset. Vi slår oss ner vid ett konferensbord och jag börjar med att fråga om vad som är tanken bakom att samma kommunalråd numera är ansvarigt för både arbetsmarknad och utbildning (förutom grundskola). Vi vill flytta in arbetsmarknadsfrågorna i vuxenutbildningen och på gymnasiet på ett tydligare sätt, berättar Andreas Schönström. Arbetslöshet handlar ofta om att människor behöver utbildning, eller att de har fel utbildning för det arbete som erbjuds. Ett exempel på detta nya tänk är TO:DO -mässan som går av stapeln i Hyllie 7-9 november. Istället för den traditionella gymnasiemässan blir det en kombinerad mässa med gymnasieskolor, vuxenutbildning och företag. Ungdomar och vuxna kommer att ha möjlighet att prata med företag direkt, och vi kan visa upp olika aspekter av yrkeslivet på ett konkret sätt. Det gäller att sammanföra de olika aktörerna, menar Schönström. Andreas Schönström säger också att han vill lyfta fram Studie- och yrkesvägledarna och betonar deras betydelse i skolan och i kontakter med yrkeslivet. SKOLAN INGEN Ö Malmö är - enligt Lärarförbundets senaste ranking - Sveriges 269:e bästa skolkommun (ner från plats 229 året innan). Samtidigt ligger kranskommuner som Staffanstorp, Lomma, Lund och Vellinge bland de 20 främsta. Det finns alltså rejäla utmaningar att ta tag i för ett nyblivet ansvarigt kommunalråd. Jag frågar honom vilken han ser som den största utmaningen. Segregationen, svarar han utan att tveka. Schönström menar att skolan inte längre kompenserar för föräldrarnas utbildningsbakgrund. Hur eleverna klarar sig i skolan hänger ihop med förädlarnas försörjning. Den ryggsäck man har med sig i form av social bakgrund blir man inte av med. Schönström för ett längre resonemang kring skolans uppdrag och i vilken grad situationen kan förbättras inom skolans ramar. Han menar att man inte kan förvänta sig att skolan ska lösa alla samhällets problem. Skolan kan inte göra allt. Vissa problem kan vi lösa i skolan, andra inte. Ibland ligger nycklarna till framgång på ett annat plan; försörjning, arbete och så vidare. Han berättar att staden arbetar med föreningsliv och med att ge ungdomar praktikjobb vid exempelvis olika event. Många bäckar små Schönström poängterar att man måste ha ett helhetsperspektiv. Vi kan inte se skolan som en ö! LÅNGSAMMA FÖRÄNDRINGAR Vad det gäller skillnaden mellan olika kommunala gymnasieskolor (där det varierar rejält vad det gäller elevernas bakgrund mellan skolor, något som förstärks genom en tydligare uppdelning mellan teoretiska och yrkesförberedande gymnasieskolor), menar Andreas Schönström att om resultaten förbättras i grundskolan, så kommer detta att leda till att det med automatik sker en förändring på gymnasiet. Men förändringar sker enormt långsamt. Vi hoppas att grundskolan ska lyfta sig ordentligt. Det finns förutsättningar för det. GODA EXEMPEL Andreas Schönström är en politiker av en typ som man inte direkt behöver dra orden ur. När han väl börjat prata verkar han inte riktigt kunna sluta. Att det finns ett engagemang för utbildnings- och välfärdsfrågor här går inte att ta miste på. Hur ser han då på lärarnas uppdrag och roll i arbetet med att lyfta Malmös skolor? Många skolor gör mycket gott, och vi måste lyfta fram de goda exemplen. Han talar om att visa förtroende för personalen på skolorna och framhåller vikten av högt ställda förväntningar på eleverna. I de länder som har fungerande skolsystem har man högt ställda förväntningar på eleverna, enligt Schönström. Om man förväntar sig att eleverna ska lyckas, så gör de ofta det. Han är tydlig med att skolan i sin helhet behöver mera uppmuntran och mindre kontroll. Ett exempel han tar upp är Skolinspektionen, vilken, som bekant, enbart påtalar brister, inte sådant som fungerar väl. JÄMN OCH HÖG KVALITET Jämfört med Stockholm och Göteborg går en förhållandevis liten del (ca 30%) av Malmös gymnasieelever på friskolor. Andelen friskoleelever minskade till och med något förra läsåret. Dessutom är det många elever från övriga Skåne som pendlar till Malmö för att gå på gymnasiet här. Andreas Schönström menar att denna trend är ett tecken på att Malmös gymnasieskolor gör ett bra jobb. Vi har hållit en jämn och hög kvalitet. Jag tycker att man ska sträcka på sig ute i verksamheterna! Schönström understryker också att en del uppmärksammade konkurser inom friskolebranschen (senast JB i juni i år) på senare tid skrämmer bort elever från de fristående alternativen. FÖRSTELÄRARE GODA EXEMPEL Andreas Schönström vill ogärna prata om det som kommit att bli ett av de stora samtalsämnena när man diskuterar skolan: lärarlönerna. Lönesättningen sker genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, blir svaret. Vad det gäller de nya karriärtjänsterna, så 6

7 Andreas Schönström hoppas Andreas att karriärmöjligheterna ska inspirera lärare att ta mera ansvar och att förstelärarna ska kunna fungera som goda exempel för andra. Däremot är det viktigt att reformen inte ger upphov till osund konkurrens och oginhet mellan lärare. Det är ju tänkt att alla lärare ska lyftas. Det får inte bli en vi och dom -situation. FAKTARUTA Andreas Schönström Ålder: 37 år Uppväxt i: Slottsstaden, Malmö Gick gymnasiet på: Söderslätt i Trelleborg EN SKOLA FÖR INDUSTRISAMHÄLLET Innan vi skiljs åt frågar jag hur Andreas Schönström ser på skolans utveckling i stort. Han går då in i ett långt resonemang, som går ut på att skolan på sikt måste förändras i grunden. Vi har en skola utformad för industrisamhället. Den fungerar som ett löpande band. När man är 8 år gammal är det meningen att man ska göra likadant som alla andra 8-åringar, när man är 9 som alla andra 9-åringar, och så vidare. När man är 15 så ska man sedan sorteras i ett teoretiskt eller ett praktiskt fack. Schönström talar om att vi måste se på kunskap på ett nytt sätt. Förr gick man till skolan för att hämta kunskap. Kunskapen bodde i skolan. Eleverna går fortfarande till skolan för att söka kunskapen och fostras, men samhället fungerar inte så längre. Idag finns kunskapen tillgänglig för alla med några knapptryckningar på en mobiltelefon. Han menar att skolan inte riktigt hängt med i utvecklingen. Vi lever i en spännande brytningstid där vi måste omvärdera en massa saker. Kunskap är på flera sätt en färskvara nu mera än förr. Andreas Schönström är dock tydlig med att han inte har några planer på stora ingrepp i Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens dagliga verksamhet i enlighet med dessa idéer. Det är inte min roll som kommunalråd. 7

8 jonas möller På hyllan ovanför hans skrivbord sitter en lapp med texten: Ring the bells that still can ring, Forget your perfect offering, There is a crack in everything, That s how the light gets in. Det är refrängen i Leonard Cohens Anthem och beskriver mycket av Jonas Möllers filosofi. Jonas är studie- och yrkesvägledare på Malmö Borgarskola sedan 14 år och arbetar för närvarande med ett EU-projekt som heter Preventing dropout. AV: SUSAN ENGLUND FOTO: FREDDY BILLQVIST HAN HADE EN del olika jobb innan valet föll på studie- och yrkesvägledare. Jag tror att det är en fördel att ha sett ett och annat inom yrkeslivet. Men det finns få yrken där det är en fördel att ha hoppat av gymnasiet och sedan börjat om igen, säger Jonas med ett leende. Jag har en handfast förståelse för hur det kan bli och kan sätta mig in i olika situationer. Det handlar om empati. SJÄLV EN TILLFÄLLIG DROPOUT Jonas blev nämligen själv en tillfällig dropout när han började gymnasiet i Hässleholm en gång i tiden. Första året i gymnasiet gick inte så bra. Men där fanns en bra studievägledare som utan fördömanden rekommenderade mig en paus. När jag hoppade av, sa min mamma till henne: Tack så mycket, tack för att ni har försökt. Nu tar jag över. Han börjar jobba på måndag. Är det okej att han kommer tillbaka i augusti? Studievägledaren såg lite paff ut. SKRUVADE IHOP SÄNGAR PÅ DUX Hans mamma var arg men ordnade ett jobb åt honom. Jo, min mamma var förbannad på mig, men hon fixade ett jobb till mig på JONAS MÖLLER Ålder: 50 år Gör just nu: Jobbar på Malmö Borgarskola Livsfilosofi: Ring the bells that still can ring Forget your perfect offering There is a crack in everything That s how the light gets in. (ur Anthem av Leonard Cohen) Född: Hässleholm Bor: På en åker i Hassle-Bösarp (utanför Skurup) Familj: Fru, tre barn Intressen: Resor, att upptäcka och uppleva nya saker, vin Dux, där jag fick skruva ihop sängar. Jag cyklade iväg sju på morgonen med lunchpåsen på styret. I augusti började jag om på gymnasiet igen. Detta var naturligtvis i en tid när det gick att få ett jobb på en vecka! Men skolan hade nog tänkt sig någon form av räddningsplan, istället för att jag skulle börja om i 1:an, säger Jonas. PREVENTING DROPOUT Nu är Jonas, passande nog, aktiv i Preventing Dropout som är ett nätverksprojekt med 12 samarbetspartner från Öresundsregionen. Gymnasieskolor, vägledare och forskare i både Sverige och Danmark arbetar för att förbättra stödet till ungdomar för att de ska välja rätt gymnasieutbildning eller att de ska fullfölja den utbildning som redan påbörjats. En sak som framkom när jag intervjuade elever inom ramen för Preventing dropout, var att det finns både dropouts och pushouts. Dropouts betyder i någon mening att eleven valt fel och behöver mer vägledning redan i grundskolan. Pushouts innebär att vi som skola/organisation måste titta på vad det är vi gör som får elever att sluta eller byta skola. Det kanske låter som en lek med ord men det är viktigt att vi använder rätt ord för att beskriva vad det 8

9 9

10 Jonas Möller - Preventing dropout handlar om, eftersom lösningen ligger i olika händer, säger Jonas. FRAMTIDENS VÄGLEDNING Framtidens vägledning är namnet på forskningscirkeln inom projektet som Jonas deltar i. Det är tredje året som projektet är igång och det här året handlar om implementering av kunskaper. I september var de på vägledningskonferens i Montpellier, och månaden efter blev det rundresa i Skottland. Där besökte vi åtta universitet tillsammans med lärare och 24 elever. Många IBelever söker sig dit och vi träffade också några gamla Borgar-elever under besöket. Det här är en fantastisk möjlighet att fortbilda sig med bra och givande föreläsningar. SYV FÖR IB OCH NA Jonas har under sina 14 år på Malmö Borgarskola haft olika tjänster. Först som spindeln i nätet på Individuella programmet där jag arbetade som studievägledare, mentor och med undervisning. Numera är jag SYV för IB och NA. Jag trivs verkligen med mitt jobb och dessutom är det ett väldigt trevligt kollegium här. Vi hittar vägar att samarbeta som fungerar bra och har ett ömsesidigt utbyte av information vilket underlättar för alla parter, särskilt eleverna. MÅNGA POSITIVA SAMTAL Ungdomarna på skolan har en massa drömmar och det blir många positiva samtal säger Jonas. De har dessutom ofta höga betyg och därför också rimliga chanser att infria sina drömmar. Men valet av utbildning blir ju i och för sig inte enklare för det. De har mycket att välja mellan och väljer ofta på à la carte menyn. Men problem som finns på alla andra skolor har vi också här, som stressade elever med prestationsångest. STÄLLS INFÖR KNEPIGA FRÅGOR Jonas hade besök av en amerikansk elev strax före vår intervju. Ska jag utbilda mig till advokat i Sverige eller i USA? frågade hon. Ja, det är svåra och ibland knepiga frågor jag ställs inför. Eleverna har höga förväntningar på mig, men det är inte alltid jag kan svara. Jag ställer frågor till dem istället, så att de kan komma fram till ett eget beslut. Det gäller att lotsa eleverna rätt, och vägleda får man göra hur mycket som helst, men jag kan inte säga vad JAG tycker. De måste ta ett eget ansvar för sina beslut. INGEN BRIST PÅ FRITIDSSYSSELSÄTTNING På sin fritid har Jonas fullt upp och lider ingen brist på fritidssysselsättning. Familjen bor i ett hus som ligger mitt i en åker utanför Skurup. Jag har fru och tre barn, tvillingar på 10 år och en på 7. Vi har hund, tre katter och en trädgård som ska skötas, så det snurrar på rätt så bra om dagarna. Men logistiken måste fungera för att få vardagen att fungera. Jag pendlar till och från jobbet och det är behagligt. Då kan jag varva ner och prata lite med medresenärerna. Det är en bra kombination att bo på landet och samtidigt arbeta i en större stad, i en stor organisation där det blir mycket puls, säger Jonas. VININTRESSERAD Vin är ett av hans intressen. Jag köper alltid lokalt vin med mig på mina resor och hittade flera lokala fynd i Montpellier. Det är kul med vin, men jag är ingen vinsnobb. En bag in box på en middag är helt ok. Så länge de inte serverar kylt rosévin till vilt så är allt ok, säger Jonas leende. 10

11 Zerena Toroczkay - Preventing dropout Språkbrist orsakar avhopp På vård- och omsorgsprogrammet på Universitetsholmens gymnasium studerar ca 600 vuxenelever för att bli undersköterskor. Omkring 90% av dem har utländsk bakgrund. Om man inte kan tillgodogöra sig ndervisningen på grund av bristande språkkunskaper är det stor risk att man inte fullföljer utbildningen. TEXT: OCH BILD: SANNE CEDERSTAM ZERENA TOROCZKAY ÄR lärare i svenska som andraspråk och religion och liksom Jonas Möller i föregående artikel med i ett av preventing dropouts nätverk som handlar om språkutveckling. Många av Zerenas elever har varit få år i Sverige, andra som kanske varit här länge har varit utanför arbetsmarknaden eller studierna och inte hållit igång språket. Det som är bra med projektet är att vi får stöd av forskare. En gång i månaden har det varit forskningscirkelträffar. I språkutvecklingsnätverket har vi fått stöd, tips och råd av språkutvecklingsforskaren Karen Lund. Det handlar mycket om att hitta metoder som ger eleverna mer utrymme i klassrummet, berättar Zerena. Projektet är nu inne på sitt tredje och sista år och Zerena arbetar med att implementera de metoder hon fått med sig kring att ge eleverna språklig stöttning och öka elevernas språkliga produktion, muntligt och skriftligt, i klassrummen. Det är viktigt att språket integreras i alla ämnen. I Danmark är det många ämneslärare som har varit med i nätverket, men inte i Sverige. Förra året var dock Yvonne Amundstad, omsorgslärare och Kristina Hallberg, vårdlärare med och jag fungerar som handledare åt dem, säger Zerena. När kommer man att kunna se resultat? När den språkutvecklande undervisningen är riktigt implementerad. Vi lärare måste ändra vårt förhållningssätt och hitta metoder där eleverna får tala och skriva på ämnesspråket på lektionerna. Eleverna lyssnar mycket, men deras kunskaper mäts i tal och skrift. Zerenas tips: Våga släppa kontrollen över centrala innehåll. Även om man kan tro att ämnesinnehållet ger vika om man arbetar med språket, så märks snart motsatsen när man börjar testa språkutvecklande metoder. FAKTA PREVENTING DROPOUT Preventing Dropout är ett samarbetsprojekt mellan Skåne och Själland. Det är EUfinansierat och har varit igång sedan Målet är att skapa en plattform, där aktörer i Öresundsregionen kan samarbeta för att få fler studerande att fullfölja sin utbildning. Forskare, lärare och vägledare arbetar tillsammans i olika nätverk med fokus på att utveckla och implementera ny kunskap för att förhindra avhopp från skolan. Preventing dropout består av fem nätverk: Språklig utveckling Elevtrivsel/hälsa Inkluderande undervisning Framtidens vägledning Ledningsnätverk Projektet är slut i juni Vill du veta mer: Filmer på Youtube: The Youth of Today - Career Guidance of Tomorrow Research Circles - a method for developing guidance practices 11

12 Hälsning från Nya Zeeland Vykort från Nya Zeeland I förra numret av Edico fick vi vykort från Roland Schötts resa till Nya Zeeland. Här kommer nästa hälsning: En betraktelse av de Nya Zeeländska vinerna som görs på långsamt mognade druvor och får en klar, frisk smak och gärna avnjuts i samband med fritidsaktiviteter TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: COLOURBOX.COM 12

13 Genuspiloter Det är mer än kön som påverkar våra positioner och möjligheter I Sverige är vi bra på att prata jämställdhet men ibland sämre på att göra jämställdhet Målet för Nya Malmö Latins genuspiloter Jonas Hedman och Clara Lindberg är att genus ska vara en del av det centrala innehållet i många ämnen. TEXT: PIA JAGRELIUS FOTO: CAMILO POZO MAN KAN GÖRA statistik på löneskillnader, se på män och kvinnor i historia, lära sig mer om härskartekniker och analysera könsrollerna i dataspel eller det centrala innehållet i en skönlitterär bok på engelskan. Piloterna har hållit pedagogiskt café på gamla Latin (som var lokaliserad på Pildammsskolan) och de förbereder nu kursmaterial som ska finnas tillgängligt och användbart för kollegiet. Genom att skolorna gått ihop och personal sökt nya tjänster är piloterna nu sex på Nya Latin. I fjor aktionsforskade Jonas Hedman och Clara Lindberg, alltså beforskade sin egen verksamhet. I det här fallet med en grupp som gick preparandutbildning och som behövde och ville träna sin svenska. På ett antal håltimmar diskuterade man normer, makt, genus, bakade kakor och såg film - t ex Aldrig som första gången ( watch?v=bnch4hzbedg) - som det blev het debatt runt, man gjorde normkritisk reklam och skrattade en hel del. INTERSEKTIONALITET Det finns ett behov, ett intresse för de här frågorna med jämställdhet eleverna är absolut med på noterna, säger Clara Lindberg och berättar att man lät de studerande rangordna: Vem har mest makt? Det var en handfast övning med bilder på olika människor som man gav olika attribut. Det gällde helt enkelt att placera fotografier på en temperaturskala. Den vite mannen i kostym kom överst på maktstegen och längst ner kom en svart kvinna med slöja. Om man sedan gav den vite mannen ett utländskt namn så flyttade han på stegen och om den vita kvinnan var lesbisk gjorde hon det också. Detta kallas för intersektionalitet det är mer än kön som påverkar våra positioner och möjligheter - förklarar Clara Lindberg och säger att det normkritiska perspektivet är vad skolan ska syssla med. Maktstegen och fotografierna användes som avstamp för att prata om hur normer och maktstrukturer influerar oss. INTE SÅ BRA SOM VI TROR Hon berättar att eleverna i deras studie kunde säga Här i Sverige är alla lika värda och har samma möjligheter men att de inte kunde få teorin att gå ihop med praktiken ibland. Likaså rådde ibland olika koder för könsroller ute i samhället, hemma och på fritiden. Jonas Hedman tipsar om den lilla youtubefilmen Myndigheten Handisam ( watch?v=s0xezuvq8ts) som visar hur besvärligt det är när en seende person söker information på en myndighet där alla är blinda. Ett normkritiskt perspektiv kan vända upp och ner på det vanliga, det som alltid brukar vara på ett visst sätt. Har du en gång insett att världen styrs av normer så kan du inte stänga av den insikten, säger Clara Lindberg. Du märker att det finns strukturer och det finns begränsningar. Vi måste också se till oss själva vilka normer reproducerar jag? Skolans uppdrag är att hjälpa till att göra samhället mer jämlikt. TIPS PÅ BRA LÄNKAR FRÅN GENUSPILOTERNA: URs nya tema om att titta på bilder, bland annat ur ett genusperspektiv ur.se/tema/kallkritik-genomskada-mediebruset/bildkritik PDF version av Alla olika/alla Lika, metodmaterial om nomkritik i klassrummet och%20skola/allaolikaallalikas_olika_lattlast_version.pdf Filmhandledning till Aldrig som, första gången (klippet finns på Youtube). 13

14 Sexuell hälsa Kunskap om sexuell h - en mänsklig rättighe Sfi på Komvux Malmö Södervärn satsar på en grundkurs i sexuell hälsa och samlevnad. En grupp lärare på skolan, som ska undervisa eleverna i ämnet, har genomgått en omfattande fortbildning. Vi har genomfört fortbildningen under tre år med representanter från alla Sfi-nivåer. Det är viktigt att ämnet kommer in i våra kursplaner, eftersom det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till kunskap om sexuell hälsa och vård, säger lärarna. TEXT OCH BILD: SUSAN ENGLUND UNDER DE SENASTE tre åren har lärarna gått fortbildning i sexuell hälsa och samlevnad. Tillsammans har de arbetat fram arbetsplan och kursmål samt språkanpassat elevmaterial. Projektets mål är att öka elev- ernas kunskaper i ämnet genom undervisning i klassrummen och förankring av ämnet på skolan. Genom att öka kunskapen hoppas vi att fördomar och myter när det gäller sexuell hälsa minskar. Vi vill bygga broar mellan föräldrar och barn, medverka till ökad trygghet och självkänsla och framförallt ökad språkutveckling, säger lärarna. Kursen består av fyra lektionspass om 14

15 Sexuell hälsa Meit Häller, Ellen Nilsson, Afaf Anayi, Hedeel Talib, Marie Norking, Kristina Blomberg, Mujahida Hidayat och Salwan Shaker. Saknas på bilden: Monica Tindberg, Joakim Dahlin, Sara Elovsson, Elisabeth Åkerberg om sexuell hälsa och samlevnad bland våra elever, säger Marie Norking, projektledare och lärare i Sfi på Komvux Malmö Södervärn. Vi bjöd hit barmorska, tolk, kurator och ordnade kvinno- och mansgrupper. Så småningom meddelade Sociala resursförvaltningen, som sponsrat barnmorskornas besök, att det vore bättre att istället höja lärarnas kompetens i ämnet, så att de själva kan stå för undervisningen. Jag hade kontakter på Sociala resursförvaltningen som ville satsa på oss lärare och förankra ämnet i skolans verksamhet genom fortbildning, säger Marie. älsa t 1,5 timmar och innehåller lagar och historia, anatomi, sexuellt ansvar samt utvärdering/ diskussionsforum. Tre modersmålslärare ingår i projektet och kommer att undervisa på modersmål som en extra resurs. På Södervärn har lärarna ett Infotek som bemannas i samband med undervisning. Dit kan elever komma efter undervisningen och få material, ställa frågor och bli hänvisade till rätt instans. BARNMORSKOR BESÖKTE SKOLAN Tidigare fick lärarna extern hjälp i form av barnmorskor som besökte skolan och informerade eleverna. Personal på skolan märkte tidigt att det fanns ett behov av att höja kunskapen Genom att öka kunskapen hoppas vi att fördomar och myter när det gäller sexuell hälsa minskar. ENGAGERAT SAMARBETE Lärarna har under fortbildningen bland annat samarbetat med HIV-preventionen Göteborg, Noaks ark, Järva mansmottagningen i Stockholm, Olle Waller på LAFA, Fryshuset United Sister, Apoteket och RFSU. Vi har lärt oss otroligt mycket och har redan börjat undervisa i ämnet på Komvux Malmö Södervärn. Under vårterminen hade vi åtta klasser, både män och kvinnor, och fortsätter nu under hösten, säger lärarna. Marie berättar att projektet präglats av stort engagemang från alla parter. Alla har engagerat sig oerhört mycket, både lärarna här i gruppen och alla våra samarbetspartner. Även eleverna har varit engagerade. De har behov av att hitta rätt ord när det gäller sexuell hälsa, för att bli behandlade med respekt hos olika instanser. POSITIV RESPONS FRÅN ELEVERNA För att kunna mäta elevernas kunskaper i ämnet har ett utvärderingsföretag, Split Vision, utarbetat ett enkätunderlag. Den första rapporten visar tydliga positiva effekter av vår utbildning, både kvantitativt och kvalitativt. Rapporten bygger på enkäter och intervjuer med både lärare och elever, säger Marie. Responsen från eleverna har varit mycket positiv, berättar lärarna. Nu kan våra barn gå på sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Nu vet vi ju att det inte bara handlar om sex, har många elever sagt efter kursen. Eleverna vågar också fråga mer nu än tidigare. De känner att det är okej att prata om sexuell hälsa och samlevnad, eftersom de vet att lärarna har kunskapen. Efter kursen kan de berätta och förklara vad de lärt sig för barnen och släktingarna. Kunskapen sprids via skolan, som blir en plattform för de här frågorna. Lärarna kommer att undervisa 160 elever i sexuell hälsa och samlevnad på Komvux Malmö Södervärn under höstterminen

16 Kick-off Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens direktör Eva Ahlgren och grundskoledirektör Anders Malmquist hälsar välkomna Förstelärarnas kick-off Etthundrafjorton förstelärare rekryterades till första omgången av karriärtjänster i Malmö stad. Tjugonio till gymnasie- och vuxenutbildningen och resten till grundskolan. Den 15 oktober var de tillsammans med sina skolledare på kick-off på Moriskan. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: SANNE CEDERSTAM & PELLE JERNRYD GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGS- FÖRVALTNINGENS direktör Eva Ahlgren och grundskoledirektör Anders Malmquist hälsade alla välkomna. Deras nya organisationer är en av satsningarna som ska förbättra resultaten och öka likvärdigheten mellan Malmös skolor. Tillsättandet av förstelärare är en annan. Eva Ahlgren som just varit i Finland på studiebesök välkomnar möjligheten att höja lärarstatusen. Det är viktigt att kunna premiera duktiga lärare. Det goda mötet mellan elev och lärare är oerhört viktigt. I Finland har lärarna en tydligt hög status. Viljan att bli lärare är stor och tilliten hög, säger Eva. UPPDRAGET Utbildningscheferna Krister Wahlström och Ingrid Sundström-Stokbro tar över scenen och börjar med att beskriva skolans uppdrag: Skolan ska förbereda barn och unga för jobb som ännu inte existerar, för att lösa problem som vi inte känner till med teknik som ännu inte är uppfunnen. Sedan beskriver de vad förstelärarupp- draget inte innebär: En förstelärare ska inte vara en biträdande rektor, inte administratör och inte ämnesansvarig. Förstelärartjänsterna innebär något nytt. För gör vi det vi alltid gjort får vi de resultat vi alltid fått, citerar Krister. Krister och Ingrid låter oss också förstå att det kollegiala lärandet och nätverkandet är viktigt. Att förstelärarna ska vara ledare utan att vara chefer. De ska vara goda exempel och förebilder. STORT ANSVAR Daniel Johnsson undervisar i historia och samhällskunskap och är från och med nu en av tre förstelärare på Nya Malmö Latin. Jag fick beskedet för en dryg vecka sedan. Det är smickrande och omtumlande, men fortfarande finns många frågetecken, säger han. Daniel tror på det kollegiala lärandet. Att tillsammans utveckla undervisningen och hitta sätt som fungerar. Han vill plocka russinen ur den erfarenhetskaka som många års undervisning har gett och utveckla dem vidare. Daniel tror att hans egen erfarenhet av IT-baserad och ämnesintegrerad undervisning kan komma till nytta. Trots en uppsluppen stämning på kickoffen förstår man att förväntningarna på förstelärarna är höga. Målet är att göra fler elever behöriga till vidare studier eller anställningsbara. I förlängningen handlar det om att säkra och stärka Sveriges position i världen och den svenska välfärden. Och det ansvaret vilar, i alla fall delvis, på förstelärarnas axlar. Daniel Johnsson 16

17 Fredagsmys Fredagsmys Fredag. Hela världen ligger framför fötterna och nya möjligheter öppnar sig. Hur tillbringar du helst din fredagskväll? TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: SANNE CEDERSTAM OCH CAMILO POZO BIBLIOTEKARIERNA ANNETTE GILHOLM OCH LENA EDWALL PÅ UNIVERSITETSHOL- MENS GYMNASIUM. ZAID LUNDBERG LÄRARE I RELIGION, PSYKOLOGI OCH SOCIOLOGI PÅ ST PETRI SKOLA Zaid gillar att jobba sent på fredagar, när allt är lugnt och han kan planera inför kommande vecka. Sedan går han gärna till Kallis eller på bikramyoga. Båda hjälper honom att svettas ut veckan. Ibland blir det after work också, innan han åker hem. Filmen som han önskar att alla lärare ska se: The great debaters från 2007 med Denzel Washington. Den utspelar sig på 30-talet och är baserad på en sann historia om ett färgat college som tävlar mot andra skolor i retorik. Varför passar den till fredagsmys? För att det är en sann historia som är osannolik. Den visar orättvisor och den lilla människans kamp mot makten. Den ger hopp och visar att man kan. Ibland behöver man sånt. Annette går gärna på Kallis eller after work med vänner och kollegor. Helst båda i kombination. Om hon skulle rekommendera en film till ett lite lugnare fredagsmys skulle det vara Hotell Marigold från 2011 med bl. a Judi Dench. Det är en engelsk dramakomedi som handlar om ett gäng pensionärer som åker till ett hotell i Jaipur i Indien. Men när de kommer dit är inte hotellet riktigt färdigt och det sker en mängd förvecklingar och underligheter. Varför passar den till fredagsmys? Alla kan se den. Den är vacker. Och så visar den att äventyr är möjligt även som pensionär. Den är varm och hoppfull. Lena åker gärna hem efter jobbet och kopplar av med matlagning. Därefter ett eller två avsnitt av den amerikanska succéserien Breaking Bad på Netflix. Lena är inne på tredje säsongen, det finns fem totalt. Den handlar om en kemilärare och familjefar som drabbas av cancer. För att få råd med behandling och säkra sin familjs framtid börjar han framställa och sälja metamfetamin tillsammans med en före detta elev. Varför passar den till fredagsmys? Den är bisarr, rolig, grymt spännande och inte alls deppig. FREDRIK DAHL LÄRARE I FOTOGRAFISK BILD PÅ NYA MALMÖ LATIN. Vid sidan av lärarjobbet är Fredrik konstnär och gillar att tillbringa tid i sin ateljé. Om han inte går ut och tar en öl med vänner bunkrar han upp med godis och kaffe och målar fram till tre, fyra på morgonen, gärna till tonerna av dödsmetall, hårdrock eller country. En film som han vill rekommendera är Death proof, en amerikansk slasherfilm från 2007, regisserad av Quentin Tarantino. Det är en klassisk mördarfilm som handlar om en stuntman som jagar ett gäng tjejer med sin Chevrolet. Varför passar den till fredagsmys? Den har en snygg vändning och ett snyggt slut. Jag gillar det oväntade i den och att den är fartfylld. 17

18 SFI Lärplattformar för analfabeter Under höstterminen 2013 arbetar Annika Hansen och Gisela Ståle, Sfi-lärare på Komvux Malmö Södervärn, med att skapa en nationell hemsida bekostad av Skolverket. Hemsidan ska innehålla språkträning för analfabeter på Sfi kurs A, dels med fokus på ord och fraser, dels på läs- och skrivinlärning. Vi har lång erfarenhet av att jobba med alfabetisering. Det är en speciell målgrupp som kräver speciell pedagogik, säger Annika och Gisela. TEXT OCH BILD: SUSAN ENGLUND Sfi-lärarna Gisela Ståle och Annika Hansen skapar en nationell hemsida för analfabeter. ANNIKA OCH GISELA har fått helt fria händer från Skolverket att skapa hemsidan. Det är en stor uppgift vi har fått, att med statliga pengar skapa en hemsida som ska användas nationellt. Projektet är ett av de största som Skolverket finansierar, och det inger respekt. Sin redaktion har de på Södervärn. Där arbetar de på heltid med att ta fram material och övningar som passar målgruppen. Teknik och design får de hjälp med. Vi samarbetar med en programmerare och en grafiker, Johan Salo från Do-Fi och Björn Bindel från DETTA. Vi har idéerna, och de gör det hela möjligt rent tekniskt och designmässigt. Vi har redan sett prototyperna och de är imponerande, det blir mycket snyggt. HEMSIDAN ÖPPEN FÖR ALLA Hemsidan blir gratis och öppen för alla. Den riktar sig alltså inte bara till Sfi-studerande. Även nyanlända och personer som inte är i studier för tillfället kan använda hemsidan och studera hemma. Det är ingen distanskurs, utan en möjlighet att träna språket utanför undervisning, säger Annika och Gisela Hemsidans innehåll och struktur ska passa nationellt, och de båda har många frågor att förhålla sig till. Vad säger kursplanen? Vilka fraser är bäst? Vilka bilder och fraser passar vår målgrupp bäst? Det är ständiga frågor för oss. Vi har haft dessa diskussioner många gånger redan, eftersom vi jobbat i många år med detta, men det är svårt ändå. Vårt mål med hemsidan är sammanhang, en viss gång i inlärningen så att eleven förstår sammanhanget. En enkel sida med en tydlig gång som är lätt att lära sig. BÖRJADE MED EN BLOGG Det hela började för tre år sedan med en blogg i undervisningen på Södervärn. Vi frågade oss: Vad kan eleverna göra hemma? Jobba med ord och fraser? Men hur gör man det om man inte kan läsa eller skriva? Vi arbetade med bilder och inläst text som våra elever kunde lyssna på. Vi hade 50 elever vid tidpunkten, men det visade sig att vi fick träffar på sidan! Eleverna delade med sig till vänner och bekanta och på så sätt fick vi många som använde bloggen, säger Annika och Gisela. De ville mer med bloggen än vad som var möjligt, de hade idéer som inte gick att ordna rent tekniskt. När kommunalrådet Andreas Schönström besökte Södervärn och uppmanade personalen med orden: Har ni en riktigt god idé, så skicka in en projektansökan, så nappade Annika och Gisela direkt. Vi var runt i kommunen och regionen för att hitta medfinansiärer. Länsstyrelsen tipsade oss att kontakta Skolverket för där fanns pengar att söka. Och de nappade! DELTAR OCKSÅ I NORDPLUS Två olika referensgrupper kommer att ta sig an materialet: lärare som arbetat mycket med alfabetisering samt testgrupper av elever. Annika och Gisela deltar också i Nordplus inom Nordiska ministerrådet ett nätverksprojekt som koordineras av Danmark. De vill gärna ha med oss och våra idéer, och det innebär att vi får referensgrupper även i Danmark och Norge, vilket är bra. Vi är fulla av förväntan. Det här är det roligaste vi gjort yrkesmässigt och vi hoppas på en fortsättning. 18

19 TACK! Vecka 46, inför gymnasieskolornas öppet hus, kommer vi på storbildspelare runt om i stan att se en affisch med devisen Vi ger kraft att växa och en hälsning från samtliga kommunala gymnasieskolor i Malmö. För att ge skolorna ett ansikte behövdes en bild med våra lärare. Grupp-fotograferingen ägde rum på studiedagen 2 oktober utanför Baltiska hallen. Ett stort tack till alla er som ställde upp. TACK 19

20 Konstföreningen Gallerinatten Portarna till Rådhushallen har just slagits upp men i lokalen finns redan mycket folk och besökarna fortsätter strömma till. I entrén bjuds på ostbågar, chips och bubbelvatten. Det är gallerinatt och i Rådhushallen har Malmö Kommunanställdas konstförening utställning med 24 svenska konstnärer. En av dem är Lena Ansner; konstnär och bild- och medielärare på Nya Malmö Latin. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: BRITTE MONTIGNY Lena Ansner; konstnär och bild- och medielärare på Nya Malmö Latin LENA ÄR UTBILDAD bland annat vid Konstfackskolan i Stockholm och har haft sitt konstnärliga skapande som sidoverksamhet sedan hon var i 20-årsåldern. Hennes arbeten spänner från fotografering till skulptur, måleri och glaskonst. Det är tur att det är så många konstnärer här med olika stilar. Annars hade mina arbeten tett sig extremt spretiga, säger Lena och guidar mig runt från sina glasfåglar med ljusdioder till landskapsmåleri i olja och den senaste av hennes konstuttryck; fotoscreentryck. Det var efter en kurs i konstvetenskap vid Lunds universitet i början på 80-talet som Lena började måla på riktigt. Efter det så blev det många konstskolor: Forum målarskola, Ölandsfolkhögskola estetlinjen, Konstfackskolan i Stockholm och flera kurser inom bland annat foto, keramik och screentryck. När Lena var färdig med sin utbildning på Konstfack flyttade hon tillbaka hem till Malmö och fick jobb som bildlärare. Hon började arbeta på grundskolan och var med om att bygga upp Apelgårdsskolans högsta- dium, något som hon upplevde som väldigt roligt och stimulerande. Efter några år sökte hon sig vidare till gymnasiet och hamnade på Latinskolan. Där stod estetämnena inte högt i kurs och det fanns inga pengar till material och så var det för stora klasser. Jag trivdes inte riktigt, minns Lena fick hon i stället jobb på Mediegymnasiet och arbetade där som bild- och medielärare under de 11 år som skolan fanns. På Mediegymnasiet utvecklades jag mycket. Dels fick vi 1:1 och dels arbetade vi ämnesövergripande. Bildämnet fick helt nya möjligheter, säger Lena. Sedan hösten 2013 arbetar hon på Nya Malmö Latin och trivs bra. Att det finns en utbildning specifikt med inriktning bild och formgivning på det studieförberedande estetiska programmet har gett bildämnena ett lyft tycker Lena Hur ser framtiden ut? Jag vill fortsätta utveckla ljusdioder i glas och så gillar jag att kombinera olika tekniker. När jag kör fast i en teknik brukar jag byta, avslutar Lena. Malmö Kommunanställdas Konstförening är konstföreningen för dig som är anställd i Malmö stad. Den har till uppgift att väcka, underhålla och bredda intresset för konst och kultur bland medlemmarna. I detta syfte arrangerar föreningen minst en årlig konstutställning, gör inköp av konst för utlottning, ordnar utställningsbesök, föreläsningar om konst och kultur samt anordnar resor. Vill du bli medlem? Betala in 260:- på plusgiro tillsammans med uppgift om namn, personnummer, adress, telefon samt e-postadress. Om du blir medlem innan 30 november hinner du vara med i årets konstlotteri För mer info: 20