Att bli förälder till ett barn som redan finns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bli förälder till ett barn som redan finns"

Transkript

1 Att bli förälder till ett barn som redan finns

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Information till allmänheten. Det innebär att den innehåller information om lagstiftning, reformer, Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling mm., som är riktad till allmänhet, patienter och/eller klienter, närstående m.fl. ISBN: Artikelnr: Formgivning: FGO Form Gunnel Olausson AB Foto: SuperStock Omslaget samt sid 11, 55, 97. Scanpix Sid 23, 37, 69, 83. Tryck: Andra upplagan, första tryckningen, Edita Västra Aros, juni 2007

3 Förord Samhället har ett stort ansvar för den familjebildning som uppstår vid adoptioner. För barnets skull måste förberedelsen som samhället erbjuder blivande adoptivföräldrar vara så grundlig som möj ligt. Alla som vill adoptera barn från utlandet måste därför delta i av kommunen anvisad föräldrautbildning. Materialet har på regeringens uppdrag tagits fram av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, i samråd med Socialstyrelsen. Sociono merna Marie Alm och Lovisa Kim [Sammarco], MIA, har ställt samman kunskap och erfarenhet samt utarbetat materialet. I arbetet har MIA fått värde fullt stöd och hjälp av en referensgrupp, som bestått av adoptionsorganisationerna, adopterades organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting samt personer med relevant sakkunskap. I utarbetandet av detta utbildningsmaterial har erfarenheter tagits till vara från Danmark och Holland som sedan flera år tillbaka har haft obligatorisk föräldrautbild ning för blivande adoptivföräldrar. Utbildningsmaterialet är främst tänkt för internationella adoptioner, men går utmärkt att använda som förberedelse även vid nationella adoptioner. Vår förhoppning är att föräldrautbildningsmaterialet ska belysa det positiva med adoption, men även förbereda föräldrar på svårigheter som kan uppstå. Inger Widén Cederberg Enhetschef Socialstyrelsen ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 3

4 FÖRORD MIA har också fått synpunkter under arbetets gång av många initierade personer. Särskilt delaktiga i arbetet har varit: Anna Elmund, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa vid Uppsala Universi tet, Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial Medicin och Karolinska Institutet, Malin Irhammar, Högskolan Kristianstad, Magnus Kihlbom, barnpsykiater, psy koanalytiker och f.d. överläkare vid Ericastiftelsen, Christina Lagergren, Kungsholmens BUP-mottagning och NU-teamet Sachsska barnsjukhuset, Lotta Lander holm, leg. psykoterapeut och handledare samt lärare vid Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning, Heléne Mohlin, Familjeföreningen för internationell adop tion, Monica Norrman, Socialstyrelsen, Anita Sundin, Sveriges Kommuner och Landsting, Elsa Nyberg, aukt. socionom, Margret Josefsson, Adoptionscentrum, Gudmund Stintzing, docent, Högskolan Dalarna, Gunilla Syrén, leg. psykolog, Hanna Wallensteen, Adopterad Kompetens och Maud Zackrisson, Familjeföreningen för internationell adoption. Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, Göte borgs Universitet, har faktagranskat textavsnitten Att vilja ha barn, Att bli förälder, Växelverkan mellan arv och miljö, Tidigt samspel, Anknytning, Trygg och otrygg anknytning och Föräldrars anknytning. 4 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

5 Innehåll Förord...3 Inledning...7 Mål och syfte...7 Läsanvisningar...7 Förberedelse...8 Teoretiska utgångspunkter...8 Internationell adoption Hur går en adoption till? Internationell adoption som samhällsfenomen Konventioner Etnisk diskriminering i samhället Att bilda familj Att vilja ha barn Ofrivillig barnlöshet Att välja att leva utan barn Att välja att adoptera Att bli förälder Olika familjebildningar Nätverket Att bli till Växelverkan mellan arv och miljö Anknytning Språkutveckling Att svikas tidigt i livet Adoptionstriangeln ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 5

6 INNEHÅLL Vilka barn behöver en familj? Anledningar till att barn lämnas Barnbesked Hälsorisker Funktionshindrade barn Välja barn? Resan till barnet Att vänta och förbereda sig Vad händer i barnets ursprungsland? Överlämnandet av barnet Att hjälpa barnet att knyta ihop livet före och efter adoptionen Språkbytet Barnets namn Att bli en adoptivfamilj För barnet förändras hela världen Övergiven men inte ensam Att bli förälder till ett barn som har att leva med tidigare förluster Att inte likna varandra Adopterades ursprung Att vara en familj Livsloppsperspektiv Återresor Att vara ett stöd för sitt adopterade barn Var kan man få hjälp? Förteckning över lästips Referenser Länkar Deltagare i referensgruppen ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

7 Inledning Mål och syfte I samband med adoption har samhället ett särskilt ansvar för att barnet kommer till så väl förberedda föräldrar som möjligt. I Sverige ska förberedelse ske dels genom del tagande i föräldrautbildning och dels genom den hemutredning som är underlag för so ci alnämn dens beslut om medgivande. Din hemkommun har ansvar för att anvisa lämplig utbildning. Syftet är att du ska få kunskap och möjlighet att nå insikt om adoptivbarn och deras behov. Med insikt menas att du som vill adoptera ska förstå vad adoptionen innebär för dig själv och bar net. Utbildningen ska också ge kunskap om vilka regler som gäller, hur en adop tion praktiskt går till, och vilken hjälp som finns om problem skulle uppstå efter adoptionen. Under kursen kommer du att få inblick i vad ett barn kan ha varit med om och hur barnet självt kan tänkas uppleva adoptionen både när den sker och i senare skeden i livet. Du kommer att diskutera med andra i samma situation och få möjlighet att leva dig in i adoptionsprocessen. Förhoppningsvis kommer föräldrautbildningen att väcka tankar och funderingar som leder till fortsatt diskussion hemma med dina närstående. Målet är att du ska ges förutsättningar att fatta ett väl genomtänkt beslut om du vill ansöka om att få adoptera ett barn. Du ska själv ta ställning till om du tror att du kan tillgodose ett adoptivbarns behov. Kunskap kan göra den ibland oförutsäg bara adoptionsprocessen lättare att hantera och klargöra vilka förväntningar du kan ha på myn digheter och adoptionsorganisationer. Du ska vara delaktig i adop tionsprocessen så att den blir en positiv upplevelse, som på bästa sätt förbereder dig inför att ta emot ett barn. Läsanvisningar Boken är indelad i sju teman: Internationell adoption, Att bilda familj, Att bli till, Vilka barn behöver en familj?, Resan till barnet, Att bli en adoptivfamilj och Att vara en familj. En del citat representerar olika individers upplevelser, andra är ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 7

8 INLEDNING hämtade ur fack litte ratur. Under varje avsnitt finns frågor som det är meningen att du ska ställa till dig själv. Det finns också läs tips för den som vill läsa mer. Längst bak i boken finns för teckningar över lästips, referenser, länkar och deltagarna i referensgruppen. Boken kan läsas från pärm till pärm men du kan också välja att läsa valda delar i den ordning som du själv vill. Texten bör ses som en in troduktion till internationell adoption. För att få en djupare kunskap behöver man läsa vidare. Tanken med boken är att du ska kunna an vända den som en informationskälla även i framtiden. För att få ut så mycket som möjligt av utbildningen är det en fördel att ha läst bo ken innan kursen börjar. Det blir då lättare att delta i de gemensamma diskussio nerna och du kan förbereda frågor på det du inte förstår eller vill veta mer om. Förberedelse Som förälder ställs man inför både väntade och oväntade situationer. Detta gör föräld raskap till en av de stora utmaningarna i livet. Innan man fått barn är det svårt att veta hur man själv blir som förälder. Det går dock att förbereda sig ge nom att inhämta in formation och fundera över sina egna erfarenheter av barn och inte minst den egna barndomen. Som förälder utvecklas man i samspel med barnet. Därför kanske ordet förbere delse bättre än ordet utbildning beskriver vad som ska uppnås. Barn behöver inte föräldrar som alltid gör det rätta i varje situation. Däremot behöver de föräldrar som är så trygga i sig själva att de kan ta ansvar för både det som går bra och det som går mindre bra. Teoretiska utgångspunkter Det finns en mängd teorier om människan. Dessa är försök att systematisera kun skap för att förstå och förutsäga människans känslor, handlingar och utveckling. Teorier är inte sanningar utan meningskonstruktioner som utformas i ett kulturellt och tidsmässigt sammanhang. 1 Föräldrautbildningsmaterialet vilar huvudsakligen på tankar ut formade inom modern spädbarnspsykologi och anknytningsteori. Vår värld förändras men barn föds med samma grundläggande 1 Landerholm 2005:19 8 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

9 INLEDNING behov oavsett tid och plats. De föds med en förmåga att utvecklas i samspel med den omgivning som de föds till och för att utvecklas väl behöver de en trygg miljö som erbjuder kontinuerlig kontakt med en eller flera vuxna. Därför är det som skrivs i det här materialet om barns behov giltigt för alla barn. Det som är speciellt för adopterade barn är att deras erfarenheter före och under adoptionen gör att deras förmåga att erfara och signa lera sina behov kan vara annorlunda i förhållande till barn som växer upp i sin biologiska familj. ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 9

10 10 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

11 Internationell adoption ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 11

12 INTERNATIONELL ADOPTION Hur går en adoption till? Genom adoption skapas ett förhållande mellan förälder och barn. Relationen formaliseras ge nom ett juridiskt bindande adop tionsbeslut som inte kan hävas. I den administra tiva pro cess som leder fram till adoptionen ska myndigheter och andra aktörer, i varje steg, arbeta med barnets bästa som främsta riktmärke. I korta och förenklade drag innebär en internationell adoptionsprocedur följande steg för adoptivföräldrarna: ó Den som vill adoptera ska delta i av kommunen anvisad för äl drautbildning och genomgå en hemutredning. Om de sökan de anses lämpliga att adoptera får de ett medgivande av kommunen. ó De blivande adoptivföräldrarna skickar genom en adoptionsorganisation en ansö kan till utlandet. I särskilda fall kan adoption ske utan medverkan av ad optionsor ganisation. I dessa fall krävs tillstånd från MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor). ó I barnets ursprungsland utreds om det är till barnets bästa att barnet adopteras av en familj i ett annat land. Om så är fallet väljer barnets företrädare en familj bland de ansökningar som de mottagit. ó De blivande adoptivföräldrarna får information om det barn som de valts ut till. ó De blivande adoptivföräldrarna får resa till barnets ursprungs land och hämta barnet. ó Adoptionsbeslutet fattas i barnets ursprungsland eller i Sverige beroende på vilket land barnet kommer ifrån. ó När familjen kommit hem med barnet behöver barnet genom gå en läkarundersök ning. ó De flesta ursprungsländer vill ha en eller flera rapporter om hur barnet har det och hur barnet utvecklas i sin nya familj. Rapporterna skrivs av socialnämn den eller adoptivföräldern/adoptivföräldrarna. ó Socialnämnden har ett ansvar att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas efter adoptionen. ó Föräldrarna har ett ansvar för att finnas till hands och stödja barnet när barnet vill veta mer om sitt ursprung. 12 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

13 INTERNATIONELL ADOPTION I skriften Så går det till att adoptera finns ytterligare information om hemutred ningen och hur en adoption praktiskt går till. Internationell adoption som samhällsfenomen Svensk adoptionslagstiftning ur ett historiskt perspektiv En statligt tillsatt kommitté fann i slutet av 1800-talet att barn som omhändertagits av samhället for mycket illa. Utredningen visade att barn såldes som arbetskraft och att oönskade spädbarn dödades, s.k. änglamakeri. Detta ledde till ett omfat tande lag stift ningsarbete som bl.a. ledde till att Sverige fick sin första adoptions lag En ligt den var barnets ställning i adoptivfamiljen svag. Adoptionen kunde hävas om barnet visade sig ha lyten eller sjukdomar och barnet ärvde inte sin adoptivsläkt utan endast adoptivföräldrarna. År 1958 övergick Sverige till den adoptionsform som gäller idag, dvs. stark adop tion. Det innebär att adoptionen klipper av alla ju ridiska band till den biologiska familjen och att det adopterade barnet jämställs med ett barn som fötts inom fa miljen. Ett par rester av den gamla adoptionslagen fanns dock med under många år. Den första för svann 1971 då möjligheten att häva en adoption avskaffades. Genom en lagändring den 1 januari 2005 avskaffades vidare möjligheten för ad optivförälder och adoptiv barn att in gå äktenskap med varandra. Enligt socialtjänstlagen är det sedan länge obligatoriskt att ha kommunens medgi vande för att få adoptera ett barn. År 1998 fick kommunerna genom ett förtyd ligande i socialtjänstlagen en skyldighet att tillgodose det särskilda behov av hjälp och stöd som kan finnas efter en adoption. Sedan den 1 januari 2005 ska alla som vill adoptera genomgå föräldrautbildning inför adoption. Internationell adoption ur ett historiskt perspektiv Synen på barnlöshet och adoption varierar mellan olika religioner och olika folkliga uppfattningar om hur barn blir till, uppfattningar om familjebildningar och in ställning till kvinnors och barns sociala och juridiska rättigheter. Som exempel på detta kan nämnas att i muslimska länder tillåter Koranen inte adoption, varför nå gon lagre glering inte förekommer. I vissa länder tillåts adoption endast om det sker inom samma trossamfund och i andra länder förekommer adoptioner inom släkten. Adoption av utländska barn till Sverige började i slutet av ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 13

14 INTERNATIONELL ADOPTION talet. De som adopte rade var svenskar som under perioder av ar bete utomlands kommit i kon takt med barn. De hjälpte också vänner och bekanta att adoptera. 2 Från mitten av 1950-talet kunde Socialstyrelsen ge information om internationella organisationer som förmed lade barn för adoption. 3 Antalet internationella adoptioner ökade och i slutet av talet adopterades fler barn från utlandet än inom landet. Anledningarna till detta var flera. Allt färre svenska barn lämnades för adoption. Detta berodde på de förbättrade materiella för hål lan den som rådde i Sverige, attitydförändringar till barn födda av ogifta för äldrar, sociala reformer och bruket av preventivmedel. En annan anledning var att svenskar i ökande omfattning reste och arbetade i världen. I mitten av 1960-talet slöt Socialsty relsen avtal om förmedlingssamarbete med ett barnhem i Grekland och med koreanska staten. 4 År 1974 bildades Socialstyrelsens nämnd för in ternatio nella adoptionsfrå gor, NIA, för att möta det växande intresset för internationell adoption. Aktiva adoptivföräldrar bildade intresseföreningar som erbjöd kontaktnät vilka hjälpte människor att adoptera utan att själva behöva resa ut i världen. De arbe tade också för adoptivfamiljens rätt till sociala förmåner såsom föräldraförsäkring och ut veckling av stöd för adopterade och deras familjer. När privatpersoner själva gav sig ut för att adoptera hade samhället ingen insyn. Det fanns skäl att reglera internationell adoption. 5 En utredning resulterade i lagen (1979:552) om internationell adoptionsförmedling, LIA, som trädde i kraft För medlingsarbetet skulle skötas av auktoriserade adoptionsorganisationer som stod under tillsyn av NIA. Genom att kanalisera för medlingsverksamheten till organi sationer fick samhället viss kont roll över adoptionerna. Det har funnits skilda meningar om hur stort samhällets ansvar ska vara beträf fande internationella adoptionsfrågor. En del har hävdat att adoption är en privat fråga me dan andra menat att samhällets insyn är nödvändig. Verksamheten har efterhand blivit alltmer reglerad, och idag förmedlas cirka 90 procent av de drygt internationella adoptioner som årligen sker genom auktoriserade adoptions organisationer. Flera olika lagar styr adop SOU1994:137 s. 47 Ds S 1978:6 s. 26 f SOU 1967:57 s. 36, 40 Ds S 1978:6 s. 3, 26, ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

15 INTERNATIONELL ADOPTION tionsverksamheten. Föräldrabalken, socialtjänstlagen och LIA är några av dem. År 1997 anslöt sig Sverige till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och sam arbete vid internationella adoptioner. Haagkonventionen är ett resultat av flera års in ternationellt arbete och syf tar till att motverka risken för att handel med barn uppstår och att värna om barnets bästa samt möjliggöra adoption på ett tryggt och etiskt god tagbart sätt. NIA blev centralmyndighet i Haagkonventionens mening. I samband med att Sverige tillträdde Haag-konventionen begränsades möjligheten till enskilda adop - tioner till att gälla släktingadoptioner och andra fall då särskilda skäl föreligger. Den 1 januari 2005 ombildades NIA till Myndigheten för internationella adop tions frågor, MIA. Kraven på adoptionsorganisationerna har skärpts och den nya adop tionsmyndigheten har fått utvidgade möjligheter till kontroll av adoptionsor ganisationernas arbete i utlandet. Etiska dilemman Den ojämna resursfördelningen i världen är både anledning till och förutsättning för internationell adoptionsverksamhet. Detta väck er många etiska frågor. Internationell adoption kan inte lösa de globala grundläggande problem som är orsak till att barn överges. För ett enskilt barn kan adoption dock vara den bästa lösningen sedan andra möjligheter uttömts. För att förbättra villkoren för barn i utsatta situatio ner på lång sikt krävs framför allt insatser som gynnar välfärdsut vecklingen i ur sprungsländerna. Målet med sådana insatser är att stimulera en ut veckling som kan leda till att färre barn överges och att internationell adoption inte längre behövs. 6 Det faktum att barnen är önskade i andra länder har förändrat synen på barnen i deras hemländer. I en del ursprungsländer har nationell adoption ökat. I några länder har det internationella adoptionssamarbetet bidragit till att föräldralösa och funktionshindrade barn har fått och får det bättre. Adoptionsorganisationerna be driver också utveck lingsarbete i ursprungsländerna för att möjliggöra för familjer att behålla sina barn och förbättra situationen för de barn som blir kvar på barn hem. Det finns dock en risk för att det i barnens ursprungsländer skapas ett beroende av in komsterna från den internationella adop tions- 6 SOU 2003:49 s. 144 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 15

16 INTERNATIONELL ADOPTION verksamheten. Det finns också en risk för att internationella adoptioner bidrar till att bevara strukturer med en kvinno syn och en syn på barn till ogifta föräldrar och funktionshindrade barn som vi i Sverige inte anser acceptabel. 7 En fråga man kan ställa sig är om det är hjälp till barnen eller hjälp till de barnlösa paren som är den starkaste drivkraften till internationell adoption. De flesta vuxna vill ha ett så nyfött och friskt barn som möjligt. Eftersom det finns fler barnlösa vuxna som vill adoptera än det finns nyfödda friska barn som är till gängliga för adoption kan en konkurrenssituation uppstå. Detta innebär också att många barn som är tillgängliga för adoption inte blir adopterade för att de inte passar in på de önske mål som blivande adoptivföräldrar har. Vidare kan man undra om det är etiskt försvarbart att flytta barn från ena sidan jord klotet till den andra. Många ursprungsländer har ett födelseunderskott. Dräne rar vi dessa länder på deras viktigaste resurser när vi adopterar deras barn? Fundera på Ü Hur ser jag på internationell adoption? Konventioner Varje adoption ska vara till barnets bästa En grundtanke i både FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 och Haag konventionen från 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella ad op tioner är att ett barn för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveck ling av sin personlighet bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. När biologiska föräldrar av olika anledningar inte förmår ta hand om sitt barn kan adoption vara en lösning för att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Därför följer en ligt svensk lag och internationella konventioner att inga andra intressen får gå före barnets bästa när beslut om adoption fattas. 7 ibid: ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

17 INTERNATIONELL ADOPTION I Barnkonventionen är barnets bästa den vägledande värdegrunden för tolkning av alla de andra bestämmelserna. Vad som är barnets bästa är i vissa avseenden själv klart, t.ex. att barnet ska ha rätt till sitt liv och skydd mot misshandel. I andra situa tioner är det en fråga om att väga samman olika faktorer till en helhetsbedömning i det enskilda fallet. I adoptionssammanhang är hemutredningen ett ex empel på en helhetsbedömning då flera faktorer vägs in för att avgöra om ett hem är lämpligt att ta emot ett barn för adoption. En motsvarande bedömning i barnets hemland är den ut redning som görs för att undersöka om det går att finna en fa milj för barnet i hemlan det eller om det är till barnets bästa att få en adoptivfamilj i ett annat land. Olika barnperspektiv Barnombudsmannen beskriver Barnkonventionens barn perspektiv: Ett barnperspektiv som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga skall behandlas som mer sårbara än vuxna med tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resurs starka indi vider med rätt till delaktighet i alla beslut som rör dem. ur Barnets bästa från vision till verklighet Det finns olika barnperspektiv t.ex. ett vuxet barnperspektiv, samhällets barnper spek tiv och varje enskilt barns barnperspektiv. 8 Det vuxna barnperspektivet präg las av den vuxnes barndomserfarenheter, kunskaper och det kulturella samman hanget. Sam hällets barnperspektiv är det kollektiva synsättet på barns rättigheter och behov. Även det är byggt på kunskaper, värderingar och kulturella föreställ ningar. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation. Detta är beroende av bar nets ålder och ut veckling samt vad barnet ser, upplever och känner i den sociala miljö där det befinner sig. 9 Vid internationella adoptioner möts skilda kulturers syn på barn och adoptioner. Det är inte självklart att barnens företrädare i länder där det finns många barn på institu tioner tycker att internationell adoption är ett alternativ till institutionsvård. En del 8 9 SOU 2001:72 s. 93 f. Socialstyrelsen 2004:10 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 17

18 INTERNATIONELL ADOPTION länder har aldrig inlett och andra har avbrutit sitt adoptionssamarbete med andra län der. Barnets upplevelse av adoption är individuell och präglas av omständigheterna i det enskilda fallet. Gemensamt är dock att adoptionen innebär en stor förändring. Fram till dess att barnet vant sig vid sitt nya liv och blivit tryggt med sina nya för äldrar kan barnet uppleva sin situation som skrämmande och otrygg. Det är därför viktigt att genomföra adoptionen på ett sådant sätt att barnet ges de bästa förut sättningar att klara av de stora förändringarna. Haagkonventionen Haagkonventionen är utformad för att göra Barnkonventionens mål för adoption praktiskt tillämpbara. Haagkonventionen fördelar ansvar mellan mottagarländer och ursprungsländer. En grundläggande tanke är att samhället har ansvar för att adoption sker med barnets bästa som riktmärke och konventionen ger staterna det yttersta an svaret för att detta efterlevs. Myndigheter i barnens ursprungsländer har ansvar för att utreda om en internatio nell adoption är den bästa lösningen för det enskilda barnet. Subsidiaritetsprinci pen, eller närhetsprincipen, innebär att ett barn som inte kan tas om hand i sin fa milj ska ges en annan familj så nära sitt ursprung som möjligt. Därför är det inte aktuellt med inter nationell adoption förrän det konstaterats att det inte finns någon möjlighet att ge bar net tillfredsställande omsorg i ursprungslandet. Myndigheter i mottagarländerna har ett ansvar för att de blivande adoptivföräld rarna är förberedda inför och lämpliga att ta emot ett adoptivbarn från ett annat land. I Sverige sker detta genom att de som vill adoptera ska ha deltagit i föräldrautbild ning och ge nomgått en hemutredning som är underlag för socialnämndens beslut om medgivande. Kommunen har efter adoptionen ett an svar för att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas se dan adoptionen har genom förts. När myndighetsföreträdare och andra som har ansvar för barnet i barnets ur sprungs land ger personer i mottagarländer förtroendet att ta hand om deras barn är det viktigt att förvalta detta förtroende väl. Föräldrautbildning och hemutredning för barnets bästa I Sverige sker förberedelsen inför adoption och lämplighetsbedömningen i kom mu nen. Genom föräldrautbildningen ska de sökande ges möjlighet att få kunskap och insikt om adopterade barn och 18 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

19 INTERNATIONELL ADOPTION deras behov samt innebörden av en adoption. Hemut redningen ut gör underlag för socialnämndens beslut om medgivande men kan också ses som en del i förberedelsen. Den är inte till för att ifrå gasätta de sö kande utan prövningen görs för att tillgodose bar nets bästa. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. Socialnämndens beslut om medgivande innebär inte att man är färdig att bli adoptiv förälder. Det är ett steg i en process och ett gott samspel med hemutreda ren ökar möjligheterna för att adoptivföräldraskapet ska bli en positiv resa. Hemutredningen har också betydelse för barnets företrädare i ursprungslandet. När de ska välja föräldrar till ett barn är hemutredningen den information om de sökande som de har att utgå från. Etnisk diskriminering i samhället Men jag klarade mig undan den värsta mobbingen därför att: Du är ju inte invandrare. Sade klasskamraterna. I nästa stund kunde de sitta och gasta om att svart skal larna borde kastas ut. Att de bara kommer hit för att tjäna pengar. Blattarna. Svarting arna. När en pojke från Ungern började i min klass blev han snabbt klassens svart skalle, inte jag, fast min hårfärg var densamma. Han blev mobbad, inte jag. ur Blod är tjockare än vatten av Astrid Trotzig Internationellt adopterade barn räknas enligt svensk statistik som första generatio nens invandrare. Adoptivfamiljen kan komma att påverkas av olika synsätt som finns på invandring i det svenska sam hället. Många av de adopterade barnen har ett utseende som avviker från det skandinaviska. Det innebär att adoptivfamiljer sticker ut och inte längre kan vara anonyma. En kunskapsöversikt gjord av Integrationsverket visar att diskriminering före kommer i samhället. I översikten pekas på att det inte är fråga om isolerade före teelser utan ett system av förtryck som genomsyrar relationerna mellan männi skor i så gott som alla ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 19

20 INTERNATIONELL ADOPTION samhällsområden. 10 Vidare menar man att den etniska diskrimineringen har kopplingar till rasistiska föreställningar som används för att rättfärdiga social ojäm likhet i postkoloniala samhällen. 11 En annan bakgrund till fördomar om olika folkgrupper är människans benägenhet att se sitt eget sammanhang som centrum i världen. Det man själv är van vid upp fattas som naturligt och överlägset. 12 Vår bild av omvärlden blir vanligen mindre nyanserad ju längre bort något är. Detta påverkar den allmänna uppfattningen om de länder vi adopterar från, som ofta är avlägsna både geografiskt och kulturellt. Då information om ursprungsländerna förekommer i media skildras ofta svårig heter. Det kan handla om krig, svält, naturkatastrofer eller sjukdomar. Mer sällan handlar det om sådant som i västvärlden betraktas som status- och prestigefyllt, t.ex. aktieindexkurser, design, litteratur, tekniska innovationer, etc. Rapporteringen kan bidra till vilka förväntningar vi har på olika länder och människorna därifrån. Detta innebär att adopterade och adoptivföräldrar kan komma att möta diskrimine ring, vardagliga fördomar om etnisk olikhet och rasistiska attityder. Sådana föreställ ningar kan även påverka adoptivföräldrars förväntningar på sina adopterade barn och det adopterade barnets egna förväntningar på sig självt och sin omgivning. Fundera på Ü Hur brukar jag reagera när jag hör diskriminerande åsikter? 10 de los Reyes och Wingborg 2002:76 11 de los Reyes och Wingborg 2002:74 f 12 Skovdahl 1996:23f 20 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

21 INTERNATIONELL ADOPTION Lästips Barnets bästa från vision till verklighet, kan beställas på Barnombudsmannens webbplats Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor, Adoption till vilket pris? SOU 2003:49 Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige, Integrationsverkets rapportserie 2002:13, Paulina de los Reyes & Mats Wingborg, www. integrationsverket.se/upload/publikationer/vardagsdiskriminering.pdf Intercountry Adoption, Innocenti digest 4, publications/ Shanti Holmström, Mitt okända hemland. Boken är delvis självbiografisk. Den hand lar om Shanti och hur det var för henne att växa upp i Sverige och vara både adopte rad, mörkhyad, skilsmässobarn och dessutom från landet. När Shanti var 17 år be stämmer hon sig för att göra en resa till sitt okända hemland Indien. Lasse Lindroth, Där inga änglar bor. En självbiografisk berättelse om att växa upp som internationellt adopterad. Boken beskriver en svart verklighet som inte alla ser, eller vill se, men som för många unga, både svenskar och invandrare, är den enda verkligheten. Frank Lindblad, Adoption, kap 6, Fördomar. I boken beskrivs vad vetenskapen vet om adoption. Författaren presenterar svar på frågor om adoption utifrån aktuell forskning. Dessutom ger han förslag på hur adoptivföräldrar kan förhålla sig till många av de omständigheter som tas upp i boken. ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 21

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Föräldraskap genom adoption Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta

Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta Att få barn och bli förälder en omtumlande upplevelse Om samliv och sexualitet med ett nytt barn i familjen Författare och copyright: Birgitta Hulter, SESAM AB ATT LÄNGTA EFTER BARN Möjligheten till fortplantning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande.

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande. 1 Handläggning i Huddinge Aktbilaga 12 Mål nr Handläggning utan att parterna är närvarande RÄTTEN Tingsfiskalen Johanna van Rooij FÖRARE Tingsnotarien Maria Sundqvist PARTER Sökande Anders Olsson, 621221-0097

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA

FÖRORD. Susanne Eberstein Riksdagsledamot Ordförande i NIA FÖRORD De råd och rekommendationer som NIA lämnar i denna handbok bygger på lång erfarenhet och kunskap om utländska adoptivbarns behov både som små och som vuxna. Erfarenheterna och kunskaperna har vi

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:131

Regeringens proposition 2003/04:131 Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor Prop. 2003/04:131 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 2004 Göran Persson Berit Andnor (Socialdepartementet)

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Adoptionskriterier och dess begränsningar för potentiella adoptanter

Adoptionskriterier och dess begränsningar för potentiella adoptanter Umeå universitet Institutionen för Socialt arbete C-uppsats Vårterminen 2009 Adoptionskriterier och dess begränsningar för potentiella adoptanter En jämförelse av tre fiktiva sökandes möjligheter och begränsningar

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner

Adoption. Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Handbok för socialtjänstens handläggning av internationella och nationella adoptioner Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum.

Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Avtal AVTAL om förmedling av adoption mellan er och Adoptionscentrum Sista bladet i avtalet ska undertecknas och returneras till Adoptionscentrum. Box 11139, 161 11 Bromma, Sverige. Ekbacksvägen 22, 4

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer