Att bli förälder till ett barn som redan finns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bli förälder till ett barn som redan finns"

Transkript

1 Att bli förälder till ett barn som redan finns

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Information till allmänheten. Det innebär att den innehåller information om lagstiftning, reformer, Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling mm., som är riktad till allmänhet, patienter och/eller klienter, närstående m.fl. ISBN: Artikelnr: Formgivning: FGO Form Gunnel Olausson AB Foto: SuperStock Omslaget samt sid 11, 55, 97. Scanpix Sid 23, 37, 69, 83. Tryck: Andra upplagan, första tryckningen, Edita Västra Aros, juni 2007

3 Förord Samhället har ett stort ansvar för den familjebildning som uppstår vid adoptioner. För barnets skull måste förberedelsen som samhället erbjuder blivande adoptivföräldrar vara så grundlig som möj ligt. Alla som vill adoptera barn från utlandet måste därför delta i av kommunen anvisad föräldrautbildning. Materialet har på regeringens uppdrag tagits fram av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, i samråd med Socialstyrelsen. Sociono merna Marie Alm och Lovisa Kim [Sammarco], MIA, har ställt samman kunskap och erfarenhet samt utarbetat materialet. I arbetet har MIA fått värde fullt stöd och hjälp av en referensgrupp, som bestått av adoptionsorganisationerna, adopterades organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting samt personer med relevant sakkunskap. I utarbetandet av detta utbildningsmaterial har erfarenheter tagits till vara från Danmark och Holland som sedan flera år tillbaka har haft obligatorisk föräldrautbild ning för blivande adoptivföräldrar. Utbildningsmaterialet är främst tänkt för internationella adoptioner, men går utmärkt att använda som förberedelse även vid nationella adoptioner. Vår förhoppning är att föräldrautbildningsmaterialet ska belysa det positiva med adoption, men även förbereda föräldrar på svårigheter som kan uppstå. Inger Widén Cederberg Enhetschef Socialstyrelsen ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 3

4 FÖRORD MIA har också fått synpunkter under arbetets gång av många initierade personer. Särskilt delaktiga i arbetet har varit: Anna Elmund, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa vid Uppsala Universi tet, Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial Medicin och Karolinska Institutet, Malin Irhammar, Högskolan Kristianstad, Magnus Kihlbom, barnpsykiater, psy koanalytiker och f.d. överläkare vid Ericastiftelsen, Christina Lagergren, Kungsholmens BUP-mottagning och NU-teamet Sachsska barnsjukhuset, Lotta Lander holm, leg. psykoterapeut och handledare samt lärare vid Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning, Heléne Mohlin, Familjeföreningen för internationell adop tion, Monica Norrman, Socialstyrelsen, Anita Sundin, Sveriges Kommuner och Landsting, Elsa Nyberg, aukt. socionom, Margret Josefsson, Adoptionscentrum, Gudmund Stintzing, docent, Högskolan Dalarna, Gunilla Syrén, leg. psykolog, Hanna Wallensteen, Adopterad Kompetens och Maud Zackrisson, Familjeföreningen för internationell adoption. Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, Göte borgs Universitet, har faktagranskat textavsnitten Att vilja ha barn, Att bli förälder, Växelverkan mellan arv och miljö, Tidigt samspel, Anknytning, Trygg och otrygg anknytning och Föräldrars anknytning. 4 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

5 Innehåll Förord...3 Inledning...7 Mål och syfte...7 Läsanvisningar...7 Förberedelse...8 Teoretiska utgångspunkter...8 Internationell adoption Hur går en adoption till? Internationell adoption som samhällsfenomen Konventioner Etnisk diskriminering i samhället Att bilda familj Att vilja ha barn Ofrivillig barnlöshet Att välja att leva utan barn Att välja att adoptera Att bli förälder Olika familjebildningar Nätverket Att bli till Växelverkan mellan arv och miljö Anknytning Språkutveckling Att svikas tidigt i livet Adoptionstriangeln ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 5

6 INNEHÅLL Vilka barn behöver en familj? Anledningar till att barn lämnas Barnbesked Hälsorisker Funktionshindrade barn Välja barn? Resan till barnet Att vänta och förbereda sig Vad händer i barnets ursprungsland? Överlämnandet av barnet Att hjälpa barnet att knyta ihop livet före och efter adoptionen Språkbytet Barnets namn Att bli en adoptivfamilj För barnet förändras hela världen Övergiven men inte ensam Att bli förälder till ett barn som har att leva med tidigare förluster Att inte likna varandra Adopterades ursprung Att vara en familj Livsloppsperspektiv Återresor Att vara ett stöd för sitt adopterade barn Var kan man få hjälp? Förteckning över lästips Referenser Länkar Deltagare i referensgruppen ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

7 Inledning Mål och syfte I samband med adoption har samhället ett särskilt ansvar för att barnet kommer till så väl förberedda föräldrar som möjligt. I Sverige ska förberedelse ske dels genom del tagande i föräldrautbildning och dels genom den hemutredning som är underlag för so ci alnämn dens beslut om medgivande. Din hemkommun har ansvar för att anvisa lämplig utbildning. Syftet är att du ska få kunskap och möjlighet att nå insikt om adoptivbarn och deras behov. Med insikt menas att du som vill adoptera ska förstå vad adoptionen innebär för dig själv och bar net. Utbildningen ska också ge kunskap om vilka regler som gäller, hur en adop tion praktiskt går till, och vilken hjälp som finns om problem skulle uppstå efter adoptionen. Under kursen kommer du att få inblick i vad ett barn kan ha varit med om och hur barnet självt kan tänkas uppleva adoptionen både när den sker och i senare skeden i livet. Du kommer att diskutera med andra i samma situation och få möjlighet att leva dig in i adoptionsprocessen. Förhoppningsvis kommer föräldrautbildningen att väcka tankar och funderingar som leder till fortsatt diskussion hemma med dina närstående. Målet är att du ska ges förutsättningar att fatta ett väl genomtänkt beslut om du vill ansöka om att få adoptera ett barn. Du ska själv ta ställning till om du tror att du kan tillgodose ett adoptivbarns behov. Kunskap kan göra den ibland oförutsäg bara adoptionsprocessen lättare att hantera och klargöra vilka förväntningar du kan ha på myn digheter och adoptionsorganisationer. Du ska vara delaktig i adop tionsprocessen så att den blir en positiv upplevelse, som på bästa sätt förbereder dig inför att ta emot ett barn. Läsanvisningar Boken är indelad i sju teman: Internationell adoption, Att bilda familj, Att bli till, Vilka barn behöver en familj?, Resan till barnet, Att bli en adoptivfamilj och Att vara en familj. En del citat representerar olika individers upplevelser, andra är ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 7

8 INLEDNING hämtade ur fack litte ratur. Under varje avsnitt finns frågor som det är meningen att du ska ställa till dig själv. Det finns också läs tips för den som vill läsa mer. Längst bak i boken finns för teckningar över lästips, referenser, länkar och deltagarna i referensgruppen. Boken kan läsas från pärm till pärm men du kan också välja att läsa valda delar i den ordning som du själv vill. Texten bör ses som en in troduktion till internationell adoption. För att få en djupare kunskap behöver man läsa vidare. Tanken med boken är att du ska kunna an vända den som en informationskälla även i framtiden. För att få ut så mycket som möjligt av utbildningen är det en fördel att ha läst bo ken innan kursen börjar. Det blir då lättare att delta i de gemensamma diskussio nerna och du kan förbereda frågor på det du inte förstår eller vill veta mer om. Förberedelse Som förälder ställs man inför både väntade och oväntade situationer. Detta gör föräld raskap till en av de stora utmaningarna i livet. Innan man fått barn är det svårt att veta hur man själv blir som förälder. Det går dock att förbereda sig ge nom att inhämta in formation och fundera över sina egna erfarenheter av barn och inte minst den egna barndomen. Som förälder utvecklas man i samspel med barnet. Därför kanske ordet förbere delse bättre än ordet utbildning beskriver vad som ska uppnås. Barn behöver inte föräldrar som alltid gör det rätta i varje situation. Däremot behöver de föräldrar som är så trygga i sig själva att de kan ta ansvar för både det som går bra och det som går mindre bra. Teoretiska utgångspunkter Det finns en mängd teorier om människan. Dessa är försök att systematisera kun skap för att förstå och förutsäga människans känslor, handlingar och utveckling. Teorier är inte sanningar utan meningskonstruktioner som utformas i ett kulturellt och tidsmässigt sammanhang. 1 Föräldrautbildningsmaterialet vilar huvudsakligen på tankar ut formade inom modern spädbarnspsykologi och anknytningsteori. Vår värld förändras men barn föds med samma grundläggande 1 Landerholm 2005:19 8 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

9 INLEDNING behov oavsett tid och plats. De föds med en förmåga att utvecklas i samspel med den omgivning som de föds till och för att utvecklas väl behöver de en trygg miljö som erbjuder kontinuerlig kontakt med en eller flera vuxna. Därför är det som skrivs i det här materialet om barns behov giltigt för alla barn. Det som är speciellt för adopterade barn är att deras erfarenheter före och under adoptionen gör att deras förmåga att erfara och signa lera sina behov kan vara annorlunda i förhållande till barn som växer upp i sin biologiska familj. ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 9

10 10 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

11 Internationell adoption ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 11

12 INTERNATIONELL ADOPTION Hur går en adoption till? Genom adoption skapas ett förhållande mellan förälder och barn. Relationen formaliseras ge nom ett juridiskt bindande adop tionsbeslut som inte kan hävas. I den administra tiva pro cess som leder fram till adoptionen ska myndigheter och andra aktörer, i varje steg, arbeta med barnets bästa som främsta riktmärke. I korta och förenklade drag innebär en internationell adoptionsprocedur följande steg för adoptivföräldrarna: ó Den som vill adoptera ska delta i av kommunen anvisad för äl drautbildning och genomgå en hemutredning. Om de sökan de anses lämpliga att adoptera får de ett medgivande av kommunen. ó De blivande adoptivföräldrarna skickar genom en adoptionsorganisation en ansö kan till utlandet. I särskilda fall kan adoption ske utan medverkan av ad optionsor ganisation. I dessa fall krävs tillstånd från MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor). ó I barnets ursprungsland utreds om det är till barnets bästa att barnet adopteras av en familj i ett annat land. Om så är fallet väljer barnets företrädare en familj bland de ansökningar som de mottagit. ó De blivande adoptivföräldrarna får information om det barn som de valts ut till. ó De blivande adoptivföräldrarna får resa till barnets ursprungs land och hämta barnet. ó Adoptionsbeslutet fattas i barnets ursprungsland eller i Sverige beroende på vilket land barnet kommer ifrån. ó När familjen kommit hem med barnet behöver barnet genom gå en läkarundersök ning. ó De flesta ursprungsländer vill ha en eller flera rapporter om hur barnet har det och hur barnet utvecklas i sin nya familj. Rapporterna skrivs av socialnämn den eller adoptivföräldern/adoptivföräldrarna. ó Socialnämnden har ett ansvar att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas efter adoptionen. ó Föräldrarna har ett ansvar för att finnas till hands och stödja barnet när barnet vill veta mer om sitt ursprung. 12 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

13 INTERNATIONELL ADOPTION I skriften Så går det till att adoptera finns ytterligare information om hemutred ningen och hur en adoption praktiskt går till. Internationell adoption som samhällsfenomen Svensk adoptionslagstiftning ur ett historiskt perspektiv En statligt tillsatt kommitté fann i slutet av 1800-talet att barn som omhändertagits av samhället for mycket illa. Utredningen visade att barn såldes som arbetskraft och att oönskade spädbarn dödades, s.k. änglamakeri. Detta ledde till ett omfat tande lag stift ningsarbete som bl.a. ledde till att Sverige fick sin första adoptions lag En ligt den var barnets ställning i adoptivfamiljen svag. Adoptionen kunde hävas om barnet visade sig ha lyten eller sjukdomar och barnet ärvde inte sin adoptivsläkt utan endast adoptivföräldrarna. År 1958 övergick Sverige till den adoptionsform som gäller idag, dvs. stark adop tion. Det innebär att adoptionen klipper av alla ju ridiska band till den biologiska familjen och att det adopterade barnet jämställs med ett barn som fötts inom fa miljen. Ett par rester av den gamla adoptionslagen fanns dock med under många år. Den första för svann 1971 då möjligheten att häva en adoption avskaffades. Genom en lagändring den 1 januari 2005 avskaffades vidare möjligheten för ad optivförälder och adoptiv barn att in gå äktenskap med varandra. Enligt socialtjänstlagen är det sedan länge obligatoriskt att ha kommunens medgi vande för att få adoptera ett barn. År 1998 fick kommunerna genom ett förtyd ligande i socialtjänstlagen en skyldighet att tillgodose det särskilda behov av hjälp och stöd som kan finnas efter en adoption. Sedan den 1 januari 2005 ska alla som vill adoptera genomgå föräldrautbildning inför adoption. Internationell adoption ur ett historiskt perspektiv Synen på barnlöshet och adoption varierar mellan olika religioner och olika folkliga uppfattningar om hur barn blir till, uppfattningar om familjebildningar och in ställning till kvinnors och barns sociala och juridiska rättigheter. Som exempel på detta kan nämnas att i muslimska länder tillåter Koranen inte adoption, varför nå gon lagre glering inte förekommer. I vissa länder tillåts adoption endast om det sker inom samma trossamfund och i andra länder förekommer adoptioner inom släkten. Adoption av utländska barn till Sverige började i slutet av ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 13

14 INTERNATIONELL ADOPTION talet. De som adopte rade var svenskar som under perioder av ar bete utomlands kommit i kon takt med barn. De hjälpte också vänner och bekanta att adoptera. 2 Från mitten av 1950-talet kunde Socialstyrelsen ge information om internationella organisationer som förmed lade barn för adoption. 3 Antalet internationella adoptioner ökade och i slutet av talet adopterades fler barn från utlandet än inom landet. Anledningarna till detta var flera. Allt färre svenska barn lämnades för adoption. Detta berodde på de förbättrade materiella för hål lan den som rådde i Sverige, attitydförändringar till barn födda av ogifta för äldrar, sociala reformer och bruket av preventivmedel. En annan anledning var att svenskar i ökande omfattning reste och arbetade i världen. I mitten av 1960-talet slöt Socialsty relsen avtal om förmedlingssamarbete med ett barnhem i Grekland och med koreanska staten. 4 År 1974 bildades Socialstyrelsens nämnd för in ternatio nella adoptionsfrå gor, NIA, för att möta det växande intresset för internationell adoption. Aktiva adoptivföräldrar bildade intresseföreningar som erbjöd kontaktnät vilka hjälpte människor att adoptera utan att själva behöva resa ut i världen. De arbe tade också för adoptivfamiljens rätt till sociala förmåner såsom föräldraförsäkring och ut veckling av stöd för adopterade och deras familjer. När privatpersoner själva gav sig ut för att adoptera hade samhället ingen insyn. Det fanns skäl att reglera internationell adoption. 5 En utredning resulterade i lagen (1979:552) om internationell adoptionsförmedling, LIA, som trädde i kraft För medlingsarbetet skulle skötas av auktoriserade adoptionsorganisationer som stod under tillsyn av NIA. Genom att kanalisera för medlingsverksamheten till organi sationer fick samhället viss kont roll över adoptionerna. Det har funnits skilda meningar om hur stort samhällets ansvar ska vara beträf fande internationella adoptionsfrågor. En del har hävdat att adoption är en privat fråga me dan andra menat att samhällets insyn är nödvändig. Verksamheten har efterhand blivit alltmer reglerad, och idag förmedlas cirka 90 procent av de drygt internationella adoptioner som årligen sker genom auktoriserade adoptions organisationer. Flera olika lagar styr adop SOU1994:137 s. 47 Ds S 1978:6 s. 26 f SOU 1967:57 s. 36, 40 Ds S 1978:6 s. 3, 26, ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

15 INTERNATIONELL ADOPTION tionsverksamheten. Föräldrabalken, socialtjänstlagen och LIA är några av dem. År 1997 anslöt sig Sverige till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och sam arbete vid internationella adoptioner. Haagkonventionen är ett resultat av flera års in ternationellt arbete och syf tar till att motverka risken för att handel med barn uppstår och att värna om barnets bästa samt möjliggöra adoption på ett tryggt och etiskt god tagbart sätt. NIA blev centralmyndighet i Haagkonventionens mening. I samband med att Sverige tillträdde Haag-konventionen begränsades möjligheten till enskilda adop - tioner till att gälla släktingadoptioner och andra fall då särskilda skäl föreligger. Den 1 januari 2005 ombildades NIA till Myndigheten för internationella adop tions frågor, MIA. Kraven på adoptionsorganisationerna har skärpts och den nya adop tionsmyndigheten har fått utvidgade möjligheter till kontroll av adoptionsor ganisationernas arbete i utlandet. Etiska dilemman Den ojämna resursfördelningen i världen är både anledning till och förutsättning för internationell adoptionsverksamhet. Detta väck er många etiska frågor. Internationell adoption kan inte lösa de globala grundläggande problem som är orsak till att barn överges. För ett enskilt barn kan adoption dock vara den bästa lösningen sedan andra möjligheter uttömts. För att förbättra villkoren för barn i utsatta situatio ner på lång sikt krävs framför allt insatser som gynnar välfärdsut vecklingen i ur sprungsländerna. Målet med sådana insatser är att stimulera en ut veckling som kan leda till att färre barn överges och att internationell adoption inte längre behövs. 6 Det faktum att barnen är önskade i andra länder har förändrat synen på barnen i deras hemländer. I en del ursprungsländer har nationell adoption ökat. I några länder har det internationella adoptionssamarbetet bidragit till att föräldralösa och funktionshindrade barn har fått och får det bättre. Adoptionsorganisationerna be driver också utveck lingsarbete i ursprungsländerna för att möjliggöra för familjer att behålla sina barn och förbättra situationen för de barn som blir kvar på barn hem. Det finns dock en risk för att det i barnens ursprungsländer skapas ett beroende av in komsterna från den internationella adop tions- 6 SOU 2003:49 s. 144 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 15

16 INTERNATIONELL ADOPTION verksamheten. Det finns också en risk för att internationella adoptioner bidrar till att bevara strukturer med en kvinno syn och en syn på barn till ogifta föräldrar och funktionshindrade barn som vi i Sverige inte anser acceptabel. 7 En fråga man kan ställa sig är om det är hjälp till barnen eller hjälp till de barnlösa paren som är den starkaste drivkraften till internationell adoption. De flesta vuxna vill ha ett så nyfött och friskt barn som möjligt. Eftersom det finns fler barnlösa vuxna som vill adoptera än det finns nyfödda friska barn som är till gängliga för adoption kan en konkurrenssituation uppstå. Detta innebär också att många barn som är tillgängliga för adoption inte blir adopterade för att de inte passar in på de önske mål som blivande adoptivföräldrar har. Vidare kan man undra om det är etiskt försvarbart att flytta barn från ena sidan jord klotet till den andra. Många ursprungsländer har ett födelseunderskott. Dräne rar vi dessa länder på deras viktigaste resurser när vi adopterar deras barn? Fundera på Ü Hur ser jag på internationell adoption? Konventioner Varje adoption ska vara till barnets bästa En grundtanke i både FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 och Haag konventionen från 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella ad op tioner är att ett barn för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveck ling av sin personlighet bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. När biologiska föräldrar av olika anledningar inte förmår ta hand om sitt barn kan adoption vara en lösning för att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Därför följer en ligt svensk lag och internationella konventioner att inga andra intressen får gå före barnets bästa när beslut om adoption fattas. 7 ibid: ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

17 INTERNATIONELL ADOPTION I Barnkonventionen är barnets bästa den vägledande värdegrunden för tolkning av alla de andra bestämmelserna. Vad som är barnets bästa är i vissa avseenden själv klart, t.ex. att barnet ska ha rätt till sitt liv och skydd mot misshandel. I andra situa tioner är det en fråga om att väga samman olika faktorer till en helhetsbedömning i det enskilda fallet. I adoptionssammanhang är hemutredningen ett ex empel på en helhetsbedömning då flera faktorer vägs in för att avgöra om ett hem är lämpligt att ta emot ett barn för adoption. En motsvarande bedömning i barnets hemland är den ut redning som görs för att undersöka om det går att finna en fa milj för barnet i hemlan det eller om det är till barnets bästa att få en adoptivfamilj i ett annat land. Olika barnperspektiv Barnombudsmannen beskriver Barnkonventionens barn perspektiv: Ett barnperspektiv som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga skall behandlas som mer sårbara än vuxna med tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resurs starka indi vider med rätt till delaktighet i alla beslut som rör dem. ur Barnets bästa från vision till verklighet Det finns olika barnperspektiv t.ex. ett vuxet barnperspektiv, samhällets barnper spek tiv och varje enskilt barns barnperspektiv. 8 Det vuxna barnperspektivet präg las av den vuxnes barndomserfarenheter, kunskaper och det kulturella samman hanget. Sam hällets barnperspektiv är det kollektiva synsättet på barns rättigheter och behov. Även det är byggt på kunskaper, värderingar och kulturella föreställ ningar. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation. Detta är beroende av bar nets ålder och ut veckling samt vad barnet ser, upplever och känner i den sociala miljö där det befinner sig. 9 Vid internationella adoptioner möts skilda kulturers syn på barn och adoptioner. Det är inte självklart att barnens företrädare i länder där det finns många barn på institu tioner tycker att internationell adoption är ett alternativ till institutionsvård. En del 8 9 SOU 2001:72 s. 93 f. Socialstyrelsen 2004:10 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 17

18 INTERNATIONELL ADOPTION länder har aldrig inlett och andra har avbrutit sitt adoptionssamarbete med andra län der. Barnets upplevelse av adoption är individuell och präglas av omständigheterna i det enskilda fallet. Gemensamt är dock att adoptionen innebär en stor förändring. Fram till dess att barnet vant sig vid sitt nya liv och blivit tryggt med sina nya för äldrar kan barnet uppleva sin situation som skrämmande och otrygg. Det är därför viktigt att genomföra adoptionen på ett sådant sätt att barnet ges de bästa förut sättningar att klara av de stora förändringarna. Haagkonventionen Haagkonventionen är utformad för att göra Barnkonventionens mål för adoption praktiskt tillämpbara. Haagkonventionen fördelar ansvar mellan mottagarländer och ursprungsländer. En grundläggande tanke är att samhället har ansvar för att adoption sker med barnets bästa som riktmärke och konventionen ger staterna det yttersta an svaret för att detta efterlevs. Myndigheter i barnens ursprungsländer har ansvar för att utreda om en internatio nell adoption är den bästa lösningen för det enskilda barnet. Subsidiaritetsprinci pen, eller närhetsprincipen, innebär att ett barn som inte kan tas om hand i sin fa milj ska ges en annan familj så nära sitt ursprung som möjligt. Därför är det inte aktuellt med inter nationell adoption förrän det konstaterats att det inte finns någon möjlighet att ge bar net tillfredsställande omsorg i ursprungslandet. Myndigheter i mottagarländerna har ett ansvar för att de blivande adoptivföräld rarna är förberedda inför och lämpliga att ta emot ett adoptivbarn från ett annat land. I Sverige sker detta genom att de som vill adoptera ska ha deltagit i föräldrautbild ning och ge nomgått en hemutredning som är underlag för socialnämndens beslut om medgivande. Kommunen har efter adoptionen ett an svar för att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas se dan adoptionen har genom förts. När myndighetsföreträdare och andra som har ansvar för barnet i barnets ur sprungs land ger personer i mottagarländer förtroendet att ta hand om deras barn är det viktigt att förvalta detta förtroende väl. Föräldrautbildning och hemutredning för barnets bästa I Sverige sker förberedelsen inför adoption och lämplighetsbedömningen i kom mu nen. Genom föräldrautbildningen ska de sökande ges möjlighet att få kunskap och insikt om adopterade barn och 18 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

19 INTERNATIONELL ADOPTION deras behov samt innebörden av en adoption. Hemut redningen ut gör underlag för socialnämndens beslut om medgivande men kan också ses som en del i förberedelsen. Den är inte till för att ifrå gasätta de sö kande utan prövningen görs för att tillgodose bar nets bästa. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk. Socialnämndens beslut om medgivande innebär inte att man är färdig att bli adoptiv förälder. Det är ett steg i en process och ett gott samspel med hemutreda ren ökar möjligheterna för att adoptivföräldraskapet ska bli en positiv resa. Hemutredningen har också betydelse för barnets företrädare i ursprungslandet. När de ska välja föräldrar till ett barn är hemutredningen den information om de sökande som de har att utgå från. Etnisk diskriminering i samhället Men jag klarade mig undan den värsta mobbingen därför att: Du är ju inte invandrare. Sade klasskamraterna. I nästa stund kunde de sitta och gasta om att svart skal larna borde kastas ut. Att de bara kommer hit för att tjäna pengar. Blattarna. Svarting arna. När en pojke från Ungern började i min klass blev han snabbt klassens svart skalle, inte jag, fast min hårfärg var densamma. Han blev mobbad, inte jag. ur Blod är tjockare än vatten av Astrid Trotzig Internationellt adopterade barn räknas enligt svensk statistik som första generatio nens invandrare. Adoptivfamiljen kan komma att påverkas av olika synsätt som finns på invandring i det svenska sam hället. Många av de adopterade barnen har ett utseende som avviker från det skandinaviska. Det innebär att adoptivfamiljer sticker ut och inte längre kan vara anonyma. En kunskapsöversikt gjord av Integrationsverket visar att diskriminering före kommer i samhället. I översikten pekas på att det inte är fråga om isolerade före teelser utan ett system av förtryck som genomsyrar relationerna mellan männi skor i så gott som alla ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 19

20 INTERNATIONELL ADOPTION samhällsområden. 10 Vidare menar man att den etniska diskrimineringen har kopplingar till rasistiska föreställningar som används för att rättfärdiga social ojäm likhet i postkoloniala samhällen. 11 En annan bakgrund till fördomar om olika folkgrupper är människans benägenhet att se sitt eget sammanhang som centrum i världen. Det man själv är van vid upp fattas som naturligt och överlägset. 12 Vår bild av omvärlden blir vanligen mindre nyanserad ju längre bort något är. Detta påverkar den allmänna uppfattningen om de länder vi adopterar från, som ofta är avlägsna både geografiskt och kulturellt. Då information om ursprungsländerna förekommer i media skildras ofta svårig heter. Det kan handla om krig, svält, naturkatastrofer eller sjukdomar. Mer sällan handlar det om sådant som i västvärlden betraktas som status- och prestigefyllt, t.ex. aktieindexkurser, design, litteratur, tekniska innovationer, etc. Rapporteringen kan bidra till vilka förväntningar vi har på olika länder och människorna därifrån. Detta innebär att adopterade och adoptivföräldrar kan komma att möta diskrimine ring, vardagliga fördomar om etnisk olikhet och rasistiska attityder. Sådana föreställ ningar kan även påverka adoptivföräldrars förväntningar på sina adopterade barn och det adopterade barnets egna förväntningar på sig självt och sin omgivning. Fundera på Ü Hur brukar jag reagera när jag hör diskriminerande åsikter? 10 de los Reyes och Wingborg 2002:76 11 de los Reyes och Wingborg 2002:74 f 12 Skovdahl 1996:23f 20 ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS

21 INTERNATIONELL ADOPTION Lästips Barnets bästa från vision till verklighet, kan beställas på Barnombudsmannens webbplats Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor, Adoption till vilket pris? SOU 2003:49 Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige, Integrationsverkets rapportserie 2002:13, Paulina de los Reyes & Mats Wingborg, www. integrationsverket.se/upload/publikationer/vardagsdiskriminering.pdf Intercountry Adoption, Innocenti digest 4, publications/ Shanti Holmström, Mitt okända hemland. Boken är delvis självbiografisk. Den hand lar om Shanti och hur det var för henne att växa upp i Sverige och vara både adopte rad, mörkhyad, skilsmässobarn och dessutom från landet. När Shanti var 17 år be stämmer hon sig för att göra en resa till sitt okända hemland Indien. Lasse Lindroth, Där inga änglar bor. En självbiografisk berättelse om att växa upp som internationellt adopterad. Boken beskriver en svart verklighet som inte alla ser, eller vill se, men som för många unga, både svenskar och invandrare, är den enda verkligheten. Frank Lindblad, Adoption, kap 6, Fördomar. I boken beskrivs vad vetenskapen vet om adoption. Författaren presenterar svar på frågor om adoption utifrån aktuell forskning. Dessutom ger han förslag på hur adoptivföräldrar kan förhålla sig till många av de omständigheter som tas upp i boken. ATT BLI FÖRÄLDER TILL ETT BARN SOM REDAN FINNS 21

Att bli förälder till ett barn som redan finns

Att bli förälder till ett barn som redan finns Att bli förälder till ett barn som redan finns September 2005 Förord Barndomen är en tid av intensiv utveckling. Detta innebär att barn är sårbara men samtidigt också att möjligheterna är stora att de

Läs mer

Föräldrautbildning inför adoption

Föräldrautbildning inför adoption Föräldrautbildning inför adoption Start januari - 2017 Göteborgs Psykoterapi Institut 1 Innehållsförteckning Sid Föräldrautbildning inför adoption Bakgrund, målgrupp, syfte, omfattning och lärare 3 Kursinnehåll

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Föräldrautbildning inför adoption

Föräldrautbildning inför adoption Föräldrautbildning inför adoption Göteborgs Psykoterapi Institut 1 Innehållsförteckning Sid Föräldrautbildning inför adoption Bakgrund, målgrupp, syfte, omfattning och lärare 3 Kursinnehåll 4 Kostnad,

Läs mer

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen

Föräldraskap genom adoption. Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Föräldraskap genom adoption Utbildningsmaterial till föräldrautbildningen Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor

Motion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

AnneMarie Danon avdelningschef Socialstyrelsen

AnneMarie Danon avdelningschef Socialstyrelsen Alla barn har rätt att få omvårdnad, rätt att växa upp under trygga förhållanden och rätt att utvecklas i sin egen takt utifrån sina förutsättningar. För att barn som adopteras ska få ett så bra liv som

Läs mer

Adopterades rätt till sitt ursprung

Adopterades rätt till sitt ursprung 2012-05-16 Adopterades rätt till sitt ursprung Sammanfattning Undertecknande organisationer anser att adopterade har rätt att få så mycket information som möjligt om sin bakgrund och sitt ursprung och

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Så går det till att adoptera

Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Så går det till att adoptera Inledning Före adoptionen Varje adoption ska vara till barnets bästa... 3 Vem får adoptera?... 3 Föräldrautbildning... 4 Medgivandeutredning...

Läs mer

Föräldraskap genom adoption. Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare

Föräldraskap genom adoption. Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare Föräldraskap genom adoption Handledning för föräldrautbildare och samtalsledare Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Personal som möter barn och unga i sitt arbete Föräldrar och blivande föräldrar Nyhet! Familjer Nyhet! Ungdomar

Personal som möter barn och unga i sitt arbete Föräldrar och blivande föräldrar Nyhet! Familjer Nyhet! Ungdomar 1 I katalogen hittar du föreläsningar, utbildningsdagar och träffar som Resurscentrum för adopterade och deras familjer arrangerar. Personal som möter barn och unga i sitt arbete erbjuder vi föreläsningen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) 2010-06-01 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) Det är positivt att adoptionslagstiftningen reformeras och att barnets rätt tydligt framhävs.

Läs mer

Meddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier

Meddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling och skolhälsovården. April 2004 Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Ta upp hur man förbereder det äldre barnet för att ett syskon är på väg så

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken

Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken Anna Singer Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken Att alla barn skall ha två rättsliga föräldrar har länge varit en tydlig målsättning för svensk lagstiftning. Att det skall vara rätt föräldrar,

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet

Biståndsarbetet inom Adoptionscentrum samt policy för biståndsarbetet För att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör barnet växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse Ur inledningen till FN:s konvention

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete 2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget vid Adoptionscentrums förbundsmöte 2015 Innehåll Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är inget hem för barn... 4 Barns rätt...

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

Kommittédirektiv. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Dir. 2013:70. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013

Kommittédirektiv. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Dir. 2013:70. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013 Kommittédirektiv Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet Dir. 2013:70 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga olika sätt att

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning Tjänsteskrivelse Ärende 10 1(1) Regionkontoret Linda Jonsson, utvecklare Hälso- och sjukvårdsutveckling Linda.M.Jonsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-11-27 RS140507, HSS140031 Regionstyrelsen

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer