LIGHTer. En Verksamhetsbeskrivning av LIGHTer. En nationell branschöverskridande lättviktsarena. Version 1.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIGHTer. En Verksamhetsbeskrivning av LIGHTer. En nationell branschöverskridande lättviktsarena. Version 1."

Transkript

1 LIGHTer En nationell branschöverskridande lättviktsarena En Verksamhetsbeskrivning av LIGHTer Version

2 Verksamhetsbeskrivning v (25) SAMMANFATTNING LIGHTer är en industriellt ledande branschöverskridande lättviktsarena som på ett effektivt sätt skapar konkurrenskraft åt svensk industri samt avser att på ett effektivt sätt skapa svenska lättviktsinnovationer och förutsättningar för dessa i Sverige. Lättvikt är en multidisciplinär egenskap såsom material, metod, konstruktionselement, tillverkningsprocessteknologier etc. LIGHTer syftar till att; Utveckla teknologier som skapar konkurrenskraft, arbetstillfällen och export. Utveckla människor med lättviktsprofil Utveckla miljöer där lättviktskompetens och människor kan utvecklas För att åstadkomma detta har sju innovationsmekanismer utvecklats. Dessa är; strategiska forskningsområden, industriförankrade utvecklingsprojekt, test- och demoanläggningar, utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt, kompetensutveckling och kompetenskedjor, samverkan regionalt/nationellt och internationellt, ledning och finansieringsstruktur. All LIGHTers verksamhet kommer dessutom att drivas inom fyra långsiktiga innovationsteman. Dessa är; 50 % lägre kostnader för lättare strukturer 50 % kortare utvecklingstider 50 % Lättare genom mixade material 50 % Lättare med förbättrade egenskaper och innovativa lösningar LIGHTer erbjuder; 1. Teknologiutveckling: Driva och skapa industrirelevanta utvecklingsprojekt inom området lättvikt. Dessa ska vara av intresse för fler än en bransch och flera leverantörsnivåer. Utvecklingsprojekten drivs inom ovanstående innovationsteman. Utvecklingsprojekten väljs ut och kravsätts i samråd med deltagande industriella aktörer inom LIGHTer och beslutas av LIGHTers styrelse. Utvecklingsprojekten syftar till att hjälpa industriella företag att utveckla ny kompetens, produkter och processer, och att skapa förutsättningar för demonstratorer och vidare produktutveckling. Utvecklingsprojekten är basen i LIGHTer. En viktig del i att skapa utvecklingsprojekt är också att kommunicera mot finansiärer och var uppdaterad om vad som händer inom lättviktsområdet samt samordna projekt inom lättviktsområdet. 2. Kompetensutveckling och forskarskola: LIGHTer syftar till att skapa människor med lättviktsprofil genom att kompetensutveckla människorna på universitet, forskningsinstitut och i industri som ska medverka till att genomföra innovationerna från forskning och demonstration till produktutveckling och produktion. LIGHTer syftar också till att samordna och skapa utbildningar och kompetensutveckling från praktiskt nivå till doktorandnivå. Från varje utvecklingsprojekt inom LIGHTer kommer utbildningsmaterial att tas fram. Industrianpassade utbildningar skapas på olika nivåer i företagen. En forskarskola skapas som syftar till att utbilda doktorer inom området. 3. Nätverk, forum och mötesplatser: En viktig del är också att skapa samvekan mellan SME företag och stora företag. Detta görs genom att skapa aktiviter och insatser som direkt är inriktade mot SME företagens behov. De miljöer och nätverk som byggs upp syftar också till att stärka samverkan med regionala, nationella och internationella lättviktsinitiativ. 2

3 Verksamhetsbeskrivning v (25) Utveckling av nätverkande och kunskapsöverförande miljöer mellan olika branscher där lättviktskompetens genereras. En förstärkning och strukturering av relevant universitetsverksamhet kommer att göras genom en etablering av en forskarskola inom Lättvikt. Industrirelevanta institututbildningar kommer att utvecklas och erbjudas från forskningsinstituten och ett arbetsintegrerat lärande kommer att införas i utvecklingsprojekten. Utöver detta kommer öppna seminarier regelbundet att ordnas och leverantörsnätverk att skapas. För att vara heltäckande kommer kompetensen som genereras kopplas mot yrkeshögskolor som har en direkt koppling till leverantörsbranschen. LIGHTers fokus är; Branschöverskridande (Flera branscher i samverkan) Fyra innovationsteman (All verksamhet fokuserar mot fyra långsikta innovationsteman) Multidisciplinära frågeställningar (material, konstruktionselement, produktion, ekonomi, miljö, energy etc) LIGHTer kommer att nyttja och samordna resurser, kompetens från flera platser i Sverige samt samarbeta med andra lättviktsinitiativ. LIGHTer kommer att drivas som ett medlemsprogram där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlem. Det kommer att finnas ett fast administrativt nav för LIGHTer, sk LIGHTer ledning, vilket ansvarar för det operativa arbetet. För forskarskolan kommer ett universitet att utses som värduniversitet för forskarskolan inom LIGHTer. LIGHTer siktar mot en omfattning på ca 400 Mkr om året 2016, varav ca hälften kommer från industrin som eget arbete. Resurser kommer att bestå av personal från forskningsinstitut och universitet samt industrier. Finansieringen kommer från nationella och regionala offentliga medel samt från industri och forskningsinstitut. 3

4 Verksamhetsbeskrivning v (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Vision Varför lättviktssatsning Geografisk spridning Ett industriellt perspektiv Forskningsinstitut, universitet och regionala satsningar Syfte och målgrupp Vad karekteriserar LIGHTer Vad erbjuder LIGHTer Teknologiutveckling Kompetensutveckling och forskarskola Nätverk, forum och mötesplatser Associerad verksamhet Immaterialrätter LIGHTers aktörer Organisation och drift LIGHTer stämma LIGHTer styrelse LIGHTer ledning Medlemsprogrammet LIGHTer Finansiering Mål

5 Verksamhetsbeskrivning v (25) 1 Inledning Detta dokument beskriver LIGHTer som en branschöverskridande lättviktsarena, samt hur LIGHTer kommer att drivas. Till detta dokument hör också; En strategisk forsknings- och innovationsagenda för lättvikt (Färdplan mot 2033) LIGHTer medlemsprogram och avtal 5

6 Verksamhetsbeskrivning v (25) 2 VISION LIGHTer är en ledande branschöverskridande lättviktsarena som på ett effektivt sätt skapar konkurrentskraft åt svensk industri. Lättvikt är en multidisciplinär egenskap som innefattar allt från material, konstruktionselement, produktion, ekonomi, miljö, energi etc. Lättviktslösningar ger förutsättningar för konkurrenskraft, arbetstillfällen, export och ett hållbart samhälle. Gemensamt med ca 100 organisationer har vi tagit fram en gemensam vision för lättvikt mot Figur 1. Vision för lättvikt Visionen har tagits fram för att beskriva vad lättviktsagendan strävar mot i form av ekonomiska och hållbarhetstermer. För mer information, se Lättviktsagendan. Visionen utgår från att; Lättvikt karakteriseras av multi-disciplinära aspekter såsom material, processer, design, hållbarhet och miljö Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft i termer av arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, export och hållbarhet Lättviktslösningar utvecklas för ett hållbart samhälle, där återvinning och återtillverkning är viktiga aspekter LIGHTer som är en branschöverskridande lättviktsarena syftar till att skapa en struktur för att nå denna långsiktiga vision. 6

7 3 Varför en lättviktssatsning? Dokumentnamn/Memo Sida/Page Verksamhetsbeskrivning v (25) 3.1 Geografisk spridning internationell, nationell och regional nödvändighet Sverige är ett litet land och vi behöver utnyttja våra resurser och höga utbildningsnivå på ett synkroniserat sätt över regioner, mellan universitet och mellan branscher för att nå global konkurrenskraft. Framförallt är Sverige för litet för att klara av internkonkurrens om utbildning och FoUresurser. Det är viktigt att Sverige, som land, etablerar starka forskningsmiljöer inom ett område för att bättre kunna konkurrera om internationella forskningsanslag t.ex. inom EU s ramprogram. LIGHTers projekt och aktiviteter kommer att synkronisera och effektivisera teknologiutvecklingen mellan olika branscher och LIGHTers forskarskola, distribuerad över flera universitet och högskolor, kommer att ge en struktur för utveckling av människor med en unik, multidisciplinär förmåga att skapa produkter med låg vikt. 3.2 Ett industriellt perspektiv Sverige har en stark industristruktur inom många olika sektorer exempelvis fordons-, flyg-, marin-, bygg-, verkstad och energisektorn som genererar signifikanta exportintäkter. Dessa branscher driver och stöttas även av material-, process-, komponent- och tjänsteföretag som i sin tur kan sälja på en internationell marknad från sin svenska bas. Figur 2. Lättvikt skapar jobb och export i flera dimensioner Ökade miljökrav både för användning och tillverkning av produkterna tillsammans med krav på högre säkerhet och mer integrerad funktionalitet gör att kraven på lättare grundstrukturer ökar drastiskt. Dagens konstruktioner är oftast resultatet av flera generationers utveckling av material, process och konstruktion och man kan konstatera att produkter med lätt vikt och bra miljöegenskaper kräver teknologi och kompetens från en mängd discipliner. Alla nämnda branscher är långt framme inom ett antal men oftast olika teknologiområden. Exempelvis har fordonsindustrin nått långt i att optimera stålplåtskonstruktioner med avancerad beräkningsmetodik. Båtindustrin har en lång historia av att använda kompositmaterial även i sandwichform - och flygindustrin har en lång historik med både metalliska material och kompositmaterial där säkerhets- och verifieringskraven drivit fram avancerade livslängdsmetoder. De olika produkternas krav och förutsättningar driver fram olika lösningar men många grundteknologier och kompetenser är gemensamma för att kunna generera lättviktslösningar. 7

8 Verksamhetsbeskrivning v (25) Leverantörssidan ställs också inför allt hårdare krav. För dessa är entreprenörskap, nätverkande och tillgång till kompetent personal nycklar till uthållig konkurrenskraft. Alla branscher verkar i en internationell miljö och det kommer att krävas innovationskraft i världsklass för att kunna nå internationell konkurrenskraft framöver. Vi tror att branscherna som nämnts ovan kan lära av varandra och kan gynnas av en gemensam satsning runt de möjliggörande teknologierna och kompetenserna som krävs för att produktutveckla för låg vikt. Tabell 1. Olika branschers relevans till lättvikt Bransch Lätta fordon Tunga fordon Flyg Marin Bygg Ytterligare branscher Relevans lättvikt Miljö- och säkerhetskrav är överskuggande faktorer som tillsammans med kostnadseffektiva lösningar styr den framtida utvecklingen. På en 5-års sikt klarar bilindustrin uppnå krav med vidareutveckling av tillgängliga tekniker. På längre sikt krävs sannolikt teknologiskiften inom flertalet områden, bla materialutveckling, för att klara allt hårdare krav, framförallt inom miljö & lättvikt. Miljökrav (interna krav och lagkrav) styr utvecklingen vad gäller lätta konstruktioner. Ökad Lastkapacitet är värdeskapande för våra kunder men även reducerad förbrukning pga. lägre vikt. Scania vision 2020, -50% CO 2/ton/km (ref. år 2000). ERTRAC 2030, - 40% CO 2/ton/km(ref. år 2010). Sänka vikten och kostnaden för flygplansstrukturer och motorer. Nyckeln är tvärdisciplinär djup kunskap designmetodik, material, tillverkning och produktion. Minskade drift och underhållskostnader. Designprocessen styrs av internationella regelverk och konservativt förhållningsätt. Effektiva dimensioneringsverktyg för fartyg i komposit saknas. Utbyggnaden av vägar, byggnader och broar kan bli mycket effektivare med lättare produkter. Vinsterna finns exempelvis att hämta i allt från lättare transporter till kortare anläggningstider med färre trafikstörningar. Trafikverkets långsiktiga strategier inkluderar energianvändning som ett funktionskrav vid upphandling av infrastruktur. Som exempel kan nämnas att energiförbrukningen för en gångbro i lättviksmaterial kan reduceras med mer än 50% under brons livscykel. Det finns stora ekonomiska och tekniska drivkrafter samt arbetsmiljökrav som förstärker utvecklingen mot lättvikt. Lättvikslösningar skapar produkter som är lättare att använda, billigare att transportera, hantera och reparera. Drivkrafterna är mycket tydliga inom verkstad, sjukvård, energi, automation etc. 3.3 Forskningsinstitut, universitet och regionala satsningar, perspektiv Lättviktsteknologier och kompetens utvecklas idag inom forskningsinstitut, på universitet och inom olika regionala satsningar i Sverige. Initiativen är bra och finns på många ställen i landet men ingen satsning täcker egentligen allt som krävs för att skapa produkter med låg vikt för alla branscher. Någon samordning av utbildning och forskningsinsatser förekommer inte inom lättviktsområdet. LIGHTer har som ambition att överblicka och förmedla kunskap från olika pågående aktiviteter, visa upp och verka för fler kompetenshöjande åtgärder och starta branschövergripande utvecklingsprojekt där gemensamt behov finns. Utöver vad LIGHTer initierar vill man kunna ge en helhetsbild av vad som pågår inom lättvikt i Sverige och internationellt. 3.4 Syfte och Målgrupp Syftet med LIGHTer är att stärka svensk industris konkurrenskraft. Detta kommer vi göra genom att vara den nationellt ledande arenan för lättviktsfrågor. Målgruppen för LIGHTer är alla branscher som har ett intresse för lättvikt, exempelvis fordons-, flyg-, marin-, bygg-, verkstad och energisektorn samt deras leverantörer på alla nivåer. Stort fokus ligger på små och medelstora företag. Även forskningsinstitut, högskolor/universitet, regionala och nationella satsningar samt offentliga finansiärer är viktiga målgrupper till LIGHTer. 8

9 4 Vad karaktäriserar LIGHTer? LIGHTer är en unik satsning som karakteriseras av; Dokumentnamn/Memo Sida/Page Verksamhetsbeskrivning v (25) Flera olika branscher/sektorer i samverkan (Branschöverskridande) Fyra innovationsteman som ger fokus (Fyra Innovationsteman) Multidisciplinära frågeställningar (Material, konstruktion, process, produktion etc) Det som också gör LIGHTer unik är att vi kopplar ihop den akademiska forskningen som sker på universitet etc med mer industrinära forskning som sker på forskningsinstituten och företagen. Till detta så kopplar vi också en forskarskola som kommer att vara starkt knytet till utvecklingsprojekten. Trots att basen i LIGHTer är utvecklingsprojekten så är också en viktig uppgift att arbeta med infrastrukturen kring forskningsresultat och kompetensutveckling. En av LIGHTers uppgifter är att knyta ihop de satsningar som görs inom lättvikt för att få maximal nytta för industrin. Företag, institut och universitet ska via LIGHTer få tillgång till nätverk, projekt, forskningsresultat, kompetensutveckling etc som annars inte hade varit tillgängliga eller möjliga. Idag sker ingen liknande samordning inom lättvikt. Basen i LIGHTer kommer att vara att driva och utveckla forsknings- och utvecklingsprojekt. Innehållet kommer främst att omfatta systemnivåer som material, metod och tillverkningsprocess men även sträcka sig till konstruktionselement, komponent och modulstudier. De lägre systemnivåerna utvecklas branschöverskridande medan de högre systemnivåerna förväntas bli mer branschspecifika. De högre systemnivåerna anses nödvändiga för att kunna definiera inriktning och krav på lägre systemnivåer och för att kunna skapa besluts- och tekniskt underlag för demonstrationsverksamhet och verifiering av industriell tillverkningsförmåga. Demonstrationsverksamhet för högre mogenhetsnivåer förväntas genomföras och finansieras branschspecifikt utanför LIGHTer Industrierna väntas att vara mest involverad i de högre systemnivåerna, medan universiteten täcker de lägre. Forskningsinstituten överbryggar nivåerna där emellan och står dessutom för en del av testmöjligheterna. Ett sätt att beskriva teknologiutvecklingen inom LIGHTer är att använda begrepp som TRL, Technology Readiness Level. TRL begreppet skapades ursprungligen av NASA och beskriver hur mogen en teknik är [ref: Mankins, John C. (6 April 1995). "Technology Readiness Levels: A White Paper". NASA, Office of Space Access and Technology, Advanced Concepts Office] Figuren nedan beskriver TRL-nivån kopplat till de Aktiviteter och insatser som beskrivs I lättviktsagendan och som styr LIGHTers verksamhet. Figur 3. Våra kopplat till TRL trappan, enligt lättviktsagendan svensk Bild.. ta bort rekomemendationer 9

10 Verksamhetsbeskrivning v (25) 5 Vad erbjuder LIGHTer? LIGHTer är en industriellt ledande branschöverskridande lättviktsarena som på ett effektivt sätt skapar konkurrenskraft åt svensk industri samt avser att på ett effektivt sätt skapa svenska lättviktsinnovationer och förutsättningar för dessa i Sverige. LIGHTer erbjuder; Teknologiutveckling (Utveckla teknologier som skapar konkurrenskraft, arbetstillfällen och export) Kompetensutveckling och forskarskola (Utveckla människor med lättviktsprofil) Nätverk, forum och mötesplatser (Utveckla miljöer där lättviktskompetens och människor kan utvecklas) För att åstadkomma detta har sju innovationsmekanismer (IM) utvecklats som beskriver hur LIGHTers verksamhet kommer att drivas. (Mer information, se lättviktsagendan). Dessa är; 1. strategiska forskningsområden 2. industriförankrade utvecklingsprojekt 3. test- och demoanläggningar 4. utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt 5. kompetensutveckling och kompetenskedjor 6. samverkan regionalt/nationellt och internationellt 7. ledning och finansieringsstruktur All LIGHTers verksamhet kommer dessutom att drivas inom fyra långsiktiga innovationsteman. Dessa är; 50 % lägre kostnader för lättare strukturer 50 kortare utvecklingstider 50 % lättare genom mixade material 50 % lättare med förbättrade egenskaper och innovativa lösningar Dessa fyra innovationsteman ger ett fokus och en prioritering för LIGHTers utveckling. 10

11 Verksamhetsbeskrivning v (25) Figur 4. LIGHTers verksamhet inriktas på 4 långsiktiga innovationsteman och genomförs genom sju stycken innovationsmekanismer. 5.1 Teknologiutveckling Enligt VINNOVA är en innovation en kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt. Vägen till produkt, konkurrenskraft och (export)inkomster går från idéer och hypoteser som belyses av grundforskning via tillämpad forskning i samverkan med industri/akademi till verifiering av sökta funktioner och egenskaper i allt mer realistiska demonstratorer och testanläggningar. Slutligen är teknologierna utvecklade till en sådan mogenhetsgrad (verifiering) att de med liten kommersiell risk kan introduceras i produktutveckling. Innovationer runt lättvikt kommer att kräva grundkunskaper från ett flertal ämnesdiscipliner såsom mekanik, konstruktion, material, miljö, tillverkning och produktionssystem. De kommer också att kräva en förståelse av branschspecifika kravbilder och produktanvändning. LIGHTer avser att linjera upp sin utvecklingsverksamhet i ovanstående fyra innovationsteman, runt vilka flera branscher kan samverka. Utvecklingsprojekten syftar till att hjälpa industriella företag att utveckla ny kompetens, produkter och processer, och att skapa förutsättningar för demonstratorer och vidare produktutveckling vilket stärker svensk industris konkurrentkraft på den internationella arenan. Teknologiutveckling är basen i LIGHTer och drivs genom; Strategiska forskningsområden LIGHTers strategiska forskning fokuserar på grundläggande frågeställningar och metoder som kan utnyttjas branschöverskridande och förädlas i LIGHTers industriförankrade utvecklingsprojekt och verifieras i test- och demoanläggningar. Tre strategiska forskningsområden är utvalda och stort fokus ligger på seniora forskare på akademin. De strategiska forskningsområdena har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse 11

12 Verksamhetsbeskrivning v (25) o Akademi är ansvarig och huvudutförare. Fokus ligger på seniora forskare o Forskningsområden och de aktiviter som ingår ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman o Fokus ligger inom TRL nivå 1 till 3 Industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer kommer att skapa och driva industriförankrade utvecklingsprojekt. De industriförankrade utvecklingsprojekten blir en brygga till snabbare produktutveckling och kommersialisering och styrs mot våra fyra innovationsteman. Forskningsinstituten och industrin har ledande roller inom projekten. LIGHTer kommer också att samordna och hålla sig uppdaterad av utvecklingsprojekt inom LIGHTers ämnesområde, s k associerad verksamhet (se avsnitt 5 nedan) De industriförankrade utvecklingsprojekten har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Industri och institut deltar aktivt i projektet o Minst två branscher/industrigrenar deltar aktivt i projektet o Minst två leverantörsnivåer deltar aktivt i projektet o Målet för projektet ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman o En plan som beskriver kommersialisering av resultaten/teknikerna genom t ex test- och demoanläggningar ska finnas o Utbildningsmaterial ska tas fram inom projektet o Fokus ligger inom TRL nivå 3 till 5 o En beskrivning över hur resultaten bidrar till LIGHTers verksamhetsplan ska finnas Test- och demoanläggningar LIGHTer kommer att effektivisera och stärka Sveriges befintliga test- och demoanläggningar på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att resultaten i de industriförankrade utvecklingsprojekten kommer att verifieras på TRL5-6 i test- och demoanläggningarna. Test- och demoanläggningar har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Industri och institut deltar aktivt o Ska adressera minst ett av de fyra innovationstemana o Fokus ligger inom TRL nivå 5 till 6 Inom teknologiutveckling kommer också viktiga delar att vara; 12

13 Verksamhetsbeskrivning v (25) Samordna och hålla sig uppdaterad om satsningar och nätverk inom Lättviktsområdet Skapa en kontinuerlig dialog med finansiärer och aktiv arbeta med kommunikation för att stärka lättviktsområdet Kontinuerligt genomföra omvärldsbevakning inom ämnesområdet 5.2 Kompetensutveckling och Forskarskola En innovationsprocess, som den beskrivs enligt ovan, tar tid och kräver uthållighet i minst ett decennium i inriktning, finansiering och med högkompetenta personer. Kompetenta människorna - och möten dem emellan - är nyckeln till framgång eftersom de bär med sig kunskapen från en fas in i nästa och eftersom de får förmågan att leda och lära upp personer som så småningom skall kunna ta det sista utvecklingssteget till färdig produkt. För att realisera och skala upp innovationerna krävs en breddning utanför universiteten, forskningsinstituten och personerna på industrierna, som deltagit i utvecklingsprojekten. Det behövs t.ex. en mängd konstruktörer som lärt sig nya material och konstruktionskoncept, i produktionsleden behövs operatörer som behärskar nya tillverkningsprocesser och slutligen behövs en kompetent och konkurrenskraftig leverantörskedja. LIGHTer syftar till att skapa människor med multidisciplinär lättviktsprofil för att möjliggöra det nödvändiga teknikskiftet. Detta görs genom att kompetensutveckla människorna på universitet, forskningsinstitut och i industri som ska medverka till att genomföra innovationerna från forskning och demonstration till produktutveckling och produktion. Från varje utvecklingsprojekt inom LIGHTer kommer utbildningsmaterial att tas fram. Kompetensutveckling och forskarskola drivs genom; Kompetensutveckling och kompetenskedjor Industrianpassade utbildningar kommer att skapas, utvecklas och drivas i olika nivåer. En forskarskola kommer att drivas inom LIGHTer (LIGHTer Research School). En viktig del kommer också vara att samordna och hålla sig uppdaterad av utbildningar inom LIGHTers ämnesområde, s k Associerad verksamhet (se avsnitt 5, nedan). LIGHTer kommer också att skapa kompetenskedjor genom s.k. gränsgångare. Gränsgångare är personer som verkar i fler än en organisation och sprider därigenom resultat och bygger nätverk. Industrianpassade kurser har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Institut deltar aktivt o Fokus på industribehov Gränsgångare har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Gränsgångare arbetar åt minst två organisationer varav minst 20% per organisation o Gränsgångare sker mellan SME, OEM, akademi och/eller institut 13

14 Verksamhetsbeskrivning v (25) o En gränsgångare ska var kopplad till ett projekt eller en aktivitet inom LIGHTers fyra innovationsteman Forskarskolan har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Värdorganisation från akademi o De deltagande forskarna i forskarskolan är starkt knutna till utvecklingsprojekten inom LIGHTer fyra innovationsområden i samverkan med forskningsinstitut. o PhD projekten ska adressera minst ett av de fyra innovationstemana 5.3 Nätverk, forum och mötesplatser En viktig uppgift för LIGHTer är att förstärka och strukturera utveckling av en nätverkande och kunskapsöverförande miljöer mellan olika branscher där lättviktskompetens genereras. Fokus kommer att vara att skapa förutsättningar för tillväxt av SME företag genom aktivt utbyte mellan SME företag och stora företag. Konkreta insatser specialanpassade för SME företag kommer att tas fram. En viktig del är också att stärka samverkan med regionala, nationella och internationella aktörer inom ämnesområdet. Nätverk, forum och mötesplatser drivs genom; o utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt Skapa konkreta aktiviteter anpassade för SME företag med syfte att öka tillväxten. Exempel är att gränsgångare och prototyp- och processcheckar. Utbyte mellan SME och stora företag för tillväxt har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Minst ett SME företag deltar (<250 anställda) o Fokus ligger inom TRL nivå 3 till 9 o samverkan regionalt/nationellt och internationellt Stärka regioner genom samverkan med befintliga institut och testanläggningar. Utveckla samverkan med akademi, institut och företag som redan är aktiva inom EU-program för att stärka det internationella samarbetet. Målet är bl a att fler SME företag blir aktiva i EU projektmed lättviktsfokus. LIGHTer vill också skapa internationella utbyten mellan forskare inom akademi och företag. Samverkan regionalt/nationellt och internationellt har följande kriterier; o Beslutas av LIGHTers styrelse o Industri, institut och akademi deltar aktivt o Målet för insatserna ska adressera minst ett av de fyra innovationsteman o Fokus ligger inom TRL nivå 1 till 9 14

15 Verksamhetsbeskrivning v (25) Inom nätverk, forum och mötesplatser kommer också viktiga delar att vara; Skapa kunskapsuppbyggande mötesplatser i form av seminarier, workshops och utbildningar Skapa affärsutvecklande miljöer genom t ex leverantörsnätverk Skapa regelbundna öppna seminarier som speglar LIGHTers verksamhet och erfarenhet av projekt 15

16 Verksamhetsbeskrivning v (25) 6 Associerad verksamhet En viktig uppgift för LIGHTers är att samordna och koordinera verksamheter inom lättviktsområden, även för de aktiviteter som ligger utanför LIGHTers verksamhet. Exempel är forsknings- och utvecklingsprojekt och centrumbildningar inom lättvikt. Dessa kallas Associerad LIGHTer verksamhet. Syftet med Associerad LIGHTer verksamhet är att skapa synergier och kunskapsöverföring mellan organisation, projekt och lättviktssatsningar. Verksamheter såsom projekt etc kan associeras på olika nivåer och det är styrelsen som beslutar om/hur en verksamhet ska associeras. Följande minimum krav gäller för en associerad verksamhet; Styrelsen beslutar om vilka insatser/aktiviter och projekt som är LIGHTers associerad verksamhet För forsknings- och utvecklingsprojekt ska en beskrivning i projektbeskrivningen/projektplanen finnas som beskriver kopplingen mellan LIGHTer och projekt och på vilket sätt projektet ska associeras. Resultat och information kan spridas till LIGHTers medlemmar Information om verksamheten läggs ut på Verksamheten kan både vara nationell som internationell 16

17 Verksamhetsbeskrivning v (25) 7 Immaterialrätter Aktiviteter och insatser inom LIGHTer kommer att generera resultat som skall ge konkurrenskraft för svensk industri gentemot internationella konkurrenter. Samtidigt så skall LIGHTer stå för ett öppet nätverksklimat som kan bedriva internationell publicerbar forskning (forskarskolan) samt delge vissa resultat från genomförda utvecklingsprojekt. Specifika projektavtal innefattande sekretess och IPR rättigheter kommer att tas fram i varje specifikt tillfälle. 17

18 Verksamhetsbeskrivning v (25) 8 LIGHTers aktörer LIGHTer kommer att drivas i samverkan mellan industri, forskningsinstitut och universitet samt andra organisation som har intresse för lättvikt. LIGHTer har en kraftfull organisation med en långsiktig strategi för att upp bästa möjliga nytta. LIGHTer drivs operativt av en ledning som ansvarar för alla LIGHTer aktiviteter. Forsknings- och utvecklingsprojekten drivs genom en tillsatt styrgrupp, projektledning och projektgrupp. En högskola är värd för forskarskolan och den har en huvudansvarig person kopplad till LIGHTers ledning. Industrins arbete förväntas att utföras genom arbete som bokförs som motfinansiering samt kontanta medel i form av medlemsavgifter. Forskningsinstituten förväntas tillsätta personer i utvecklingsprojekt och utbildning som finansieras av egna medel och av direkta projektmedel från LIGHTer. Universitetens insats kommer framförallt att bestå av doktorander med senior handledning som finansieras via forskarskolan eller utvecklingsprojekten. Samverkan kommer att ske med andra initiativ. Som exempel kan nämnas att för branschöverskridande experimentell när det gäller utveckling av tillverkningsmetoder förväntas t ex Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan (PTC) och Produktionstekniskt Centrum Komposit i Linköping (PCK) att delta. Tabell 2. Resurser och deras bidrag och nytta av LIGHTer Resurs Bidrag Nytta Strukturering och effektivisering av Sverige och nationella forskningsaktörer i Sverige Finansiering samhälle Exportintäkter på sikt Miljövänlig teknologi Industri Finansiering Identifiering av kommersiella Tillgång till kompetent personal och applikationer experimentella resurser Identifiering av demonstrations Tillgängliga Lättviktsteknologier och och verifieringsväg lösningar Kravställning på utvecklingsprojekt Tillgång till anställningsbar personal Deltagande i utvecklingsprojekt (från operatör till specialist) med Finansiering och resurs lättviktskompetens Personal för utvecklingsarbete Utvecklad industrikoppling Experimentella resurser för Utvecklad personal utvecklingsarbete Tillgång till anställningsbar personal Forskningsinstitut Internationella nätverk av med lättviktskompetens specialister Utveckling av utbildningsmaterial (för Finansiering genom egensatsningar ny kursverksamhet) Kursutbud Finansiering Relevanta forskningsfrågor Väg till industriell högnivåverifiering via forskningsinstitut och industri Kompetens och handledning av Strukturering av forskning och seniorforskare utbildning inom Sverige Internationella nätverk av Akademi Tillgång till forskarutbildning utanför specialister (U&H) eget universitet Examinerade mastersstudenter och Draghjälp till internationella projekt forskare via bra forskning inom LIGHTer och forskningsinstitut och industrikontakter Finansiering 18

19 Verksamhetsbeskrivning v (25) 9 Organisation och drift LIGHTer drivs som ett medlemsprogram där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlem. Medlemsprogrammet regleras av ett avtal mellan Swerea som är värd för LIGHTer och medlemsparten. För mer information, se dokument LIGHTer medlemsprogram och avtal eller Organisationen och driften av LIGHTer beskrivs enligt figuren nedan; Figur 5. Organisation för LIGHTer 9.1 LIGHTer stämma (LIGHTer General assembly) LIGHTer har en stämma som sammanträder en gång per år (oktober-november). Alla LIGHTers medlemmar kan delta i stämman men endast aktiva medlemmar har rösträtt. Stämman ansvarar för följande; Delegerar ansvaret att driva och utveckla LIGHTer till styrelsen Utser LIGHTer styrelse (Ordförande väljs på ett år. Resteranden väljs på två år med växelvis omval) Fastsäller årlig verksamhetsplan Fastställer medlemsprogram & medlemsavtal (inkl medlemsavgift) Utser valberedning. En valberedning utses av stämman som tar fram underlag för deltagare i styrelsen Ordförande i stämman är aktuell ordförande i styrelsen. Sekreterare är verksamhetsledaren. Justeringsmän väljs vid varje stämma. 19

20 9.2 LIGHTer styrelse (LIGHTer Board) Dokumentnamn/Memo Sida/Page Verksamhetsbeskrivning v (25) LIGHTer styrelsen består av organisationer från olika industrisektorer, SME företag, universitet och forskningsinstitut. Aktuell styrelse finns beskrivet på Styrelsen är sammansatt efter följande kriterier; Endast aktiva medlemmar Styrelsen består av 8-12 organisationer Minst två OEM från två olika industrisektorer Minst ett tjänsteföretag Minst två SME företag (SME<250 anställda) Minst ett från leverantörsindustrin Minst ett universitet Minst ett forskningsinstitut Ordförande är någon från industrin Sekreterare och föredragande är verksamhetsledaren Styrelsen träffas ca 4 gånger per år. Sammankallande är verksamhetsledaren tillsammans med ordföranden. Styrelsen ansvarar för följande; Att LIGHTer följer den långsiktiga visionen och de långsiktiga mål och strategierna Att detaljerade färdplaner upprättas utifrån den strategiska forsknings- och innovationsagendan Ta fram budgetunderlag till stämman (medlemintäkter, drift etc) Beslutar om fördelning av medlemsintäkterna mellan LIGHTers insatser Ta fram årlig verksamhetsplan Ta fram årliga utlysningar inom de strategiska innovationstemana Beslutar om vilka projekt, aktiviter och insatser som ska startas inom LIGHTer, utifrån underlag från LIGHTer ledning samt referensgrupperna Teknik (Technology), Nätverk (Network) och Kompetens (Competance). Utser LIGHTer ledningen (LIGHTer management) (Ledningen har ej tidsbegränsat mandat) Att regelbundna möten och interaktion sker med offentliga finansiärer Beslutar om vem som beviljas medlemskap i LIGHTer utifrån ansökan från respektive organisation 9.3 LIGHTer ledning (LIGHTer Management) LIGHTer ledningen består av personer som har stor industriell support och bred erfarenhet i projektledning. Aktuell ledning finns beskrivet på Ledningen är sammansatt enligt följande; Verksamhetsledare från Swerea Minst en industrirepresentant (Ansvarig för referensgrupp Teknik Industri) Minst en representant från universiteten (Ansvarig för referensgrupp Teknik Forskning) Ansvarig för forskarskolan (Värduniversitet) En följeforskare Samt nödvändig kompetens i form för att säkerställa drift och utveckling (projektadminstratör, kommunikatör etc.) Ordförande i LIGHTer ledningen är verksamhetsledaren. Sekreterare och justeringsmän väljs vid varje sammanträde. Ledningsmöten hålls ca 6 gånger per år. 20

21 Ledningen ansvarar för följande; Dokumentnamn/Memo Sida/Page Verksamhetsbeskrivning v (25) Har det operativa ansvaret för att driva LIGHTer enligt uppsatta mål, strategier och den långsiktiga visionen (Strategisk forsknings- och innovationsagenda för lättvikt) Uppföljning och utvärdering av LIGHTers verksamhet utifrån uppsatta mål och effekter Uppföljning och utveckling av projektportföljen Reglerar IPR frågor och upprättar nödvändiga projektavtal Administration av medlemsprogram och avtal. Inkluderar att upprätthålla LIGHTer verksamhetsplan samt LIGHTer medlemsprogram och avtal. Koordinerar referensgrupperna Teknik, Nätverk och Kompetens vilket inkluderar de innovationsmekanismer som är knutna till dessa (Se figur ovan). Under ledningsfunktionen finns tre referensgrupper upprättade; teknik, nätverk och kompetens. Referensgrupperna ansvarar för följande; Koordination av respektive referensgrupp inkl ansvarig för att driva de innovationsmekanismerna som är kopplade till referensgruppen (se figur ovan) Ta fram beslutsunderlag till styrelsen (se nedan) Specifikt för referensgrupp Teknik industri gäller följande; Koordination och ansvarig för IM2 Industriförankrade industriprojekt och IM3 Test och demonstrationsanläggningar Ordförande från industrin (mandat på två år). Beslutas av styrelsen. Ta fram beslutsunderlag till styrelsen, t ex projektförslag, insatser för att stärka test- och demonstrationsanläggningar Alla LIGHTers medlemmar kan delta på mötena Specifikt för referensgrupp Teknik forskning gäller följande; Koordination och ansvarig för IM1 Strategiska forskningsområden och IM5 Forskarskolan En fast grupp bestående av representanter från akademi, institut och industri. Beslutas av ledningsgruppen. Ordförande från akademi (mandat på två år). Beslutas av Styrelsen Ta fram beslutsunderlag till styrelsen, t ex utveckling av forskningsområden Specifikt för referensgrupp Nätverk gäller följande; Koordination och ansvarig för IM4 Samverkan mellan SME och Stora företag för tillväxt och IM6 Samverkan regionalt, nationellt och internationellt Koordineras och drivs av verksamhetledningen. Ansvarig utses av verksamhetsledaren Ta fram beslutsunderlag till styrelen, t ex aktiviteter och insatser kring nätverk, workshops, mötesplatser, SME insatser, samverkanformer Specifikt för referensgrupp Kompetens gäller följande; Koordination och ansvarig för IM5 Kompetens och kompetenskedjor Koordineras och drivs av verksamhetledningen. Ansvarig utses av verksamhetsledaren Ta fram beslutsunderlag till styrelen, t ex nya utbildningar 21

22 10 Medlemsprogrammet LIGHTer Dokumentnamn/Memo Sida/Page Verksamhetsbeskrivning v (25) LIGHTer drivs som ett medlemsprogram där alla organisationer som har ett intresse för lättvikt kan vara medlem. Medlemsprogrammet regleras av ett avtal mellan Swerea som är värd för LIGHTer och medlemsparten. För mer information, se dokument LIGHTer medlemsprogram och avtal eller Medlemsprogrammet genererar medlemsinsintäkter i form av kontanta medel och Inkind. Styrelsen beslutar årligen budget och vad medlemsintäkterna ska användas till. 22

23 Verksamhetsbeskrivning v (25) 11 Finansiering LIGHTer är en långsiktig satsning som kommer att finansieras från ett flertal källor. LIGHTers ambition är att 2016 omsätta 400 Miljoner kronor per år vara ca hälften från Industri i from av kontanter och InKind. Finansieringen kommer från; LIGHTer medlemsprogram (Kontakta medel samt Inkind) Nationella finansiärer (Vinnova, Energimyndigheten, Tillväxtverket etc) Internationella finansiärer (EU etc) Regionala finansiärer (Tillväxtverket, regionförbundet etc) 23

24 Verksamhetsbeskrivning v (25) 12 Mål Lättviktsagendan beskriver utmanande industriella mål och effekt för lättvikt. Tabellen nedan visar LIGHTers verksamhetsmål på kort och lång sikt. Dessa mäts och följs upp kontinuerligt av verksamhetsledningen, samt beslutas av styrelsen. Målen är definierade utifrån de sju innovationsmekanismerna; Tabell 3. LIGHTers kort- och långsiktiga mål Innovationsmekanism Resultatmål 2016 Resultatmål Strategiska forskningsområden 2 Industriförankrade utvecklingsprojekt 3 Test och demonstration anläggningar 4 Utbyte mellan små och stora företag 5 Kompetensutveckling och kompetenskedjor 6 Regional, nationell och internationell samverkan 30 vetenskapliga publikationer Samproduktion av 500 peer-reviewed vetenskapliga artiklar, varav 50 från de 10% mest hög citerade artiklarna I relevanta journaler inom området. Fem patent sökta 16 branschöverskridande projekt har startats Mer än 100 Organisationer har deltagit i dessa projekt 6 demonstrationer är genomförda i de industriförankrade utvecklingsprojekten Mer än 30 företag inom LIGHTer har varit aktiva i test och demonstrationsanläggningar Mer än 20 SME företag har deltagit I test och innovationscheckarna eller deltagit I test och demonstrationsanläggningarna 10 SME företag har deltagit I mobilitetsprogram 16 PhD studenter inskrivna i LIGHTer forskarskola, 4 har tagit licentiat 10 Industri kurser utvecklade, 500 personer deltagit Nationell årlig lättviktskonferens Internationell årlig lättviktskonferens 4 internationella samverkansprojekt 4 samverkansprojekt med regionala initiativ 100 branschöverskridande projekt har genomförts Mer än 50 % av alla svenska lättviktsinnovationer är baserade på branschöverskridande samverkan Mer än 75 % av lättviktsteknologierna som är initierade inom LIGHTer är industrialiserade 5-10 Svenska grodd företag inom lättvikt har utvecklats till globala företag Mer än 4 SME företag har certifierats i nya leverantörskedjor Mobiliteten mellan industri och akademi/institut har fördubblats (per 10 år) 100% ökning av antalet ingenjörer och forskare med utbildning inom lättviktsteknik 100 PhDs inskrivna I LIGHTers Forskarskola 50 industriella kurser utvecklade, 3000 personer deltagit 20 internationella samverkansprojekt 7 Ledning och finansieringsstruktur 7 LIGHTer workshops genomförda 150 organisationer involverade I LIGHTer Omsättning på 200 miljoner kronor per år (exkl Inkind) Svensk lättviktsexport ökar med mer än 10 % per år under perioden organisationer involverade I LIGHTer Omsättning på 1000 miljoner kronor per år (exkl Inkind) 24

LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena

LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena LIGHTer en nationell branschöverskridande lättviktsarena En verksamhetsbeskrivning Version 3 2015 10 07 LIGHTer är en nationell och branschöverskridande lättviktsarena där organisationer; företag, forskningsinstitut,

Läs mer

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

LIGHTer - Medlemsprogram och avtal

LIGHTer - Medlemsprogram och avtal 1(7) LIGHTer - Medlemsprogram och avtal 1.1 Inledning Detta dokument är en beskrivning över LIGHTers medlemsprogram och avtal. Till detta dokument hör också; LIGHTer verksamhetbeskrivning samt Strategisk

Läs mer

LIGHTer - för svensk konkurrenskraft

LIGHTer - för svensk konkurrenskraft LIGHTer - för svensk konkurrenskraft Energirelaterad fordonsforskning 4 april 2016 Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare LIGHTer Vice programchef Strategiskt innovationsprogram för lättvikt En

Läs mer

Bilaga 1: Verksamhetsberättelse summering 2018

Bilaga 1: Verksamhetsberättelse summering 2018 08-0-9 () Bilaga : Verksamhetsberättelse summering 08 Verksamhetsberättelsen beskriver vilka mål som nåtts och vilka aktiviteter som genomförts på en övergripande nivå inom LIGHTer 08, dvs. inom Strategiskt

Läs mer

Bilaga 6a: LIGHTer Medlemsprogram Verksamhet. Fredrik Stig & Cecilia Ramberg

Bilaga 6a: LIGHTer Medlemsprogram Verksamhet. Fredrik Stig & Cecilia Ramberg Bilaga 6a: LIGHTer Medlemsprogram Verksamhet Fredrik Stig & Cecilia Ramberg 2(6) Innehåll Bakgrund... 3 Syftet... 3 Verksamhet... 3 Medlemsförmåner... 5 Medlemsavgifter... 5 3(6) Bakgrund LIGHTer är en

Läs mer

Framtidens material En lätt resa! Förnyelse och tillväxt som tar oss närmare våra miljömål. Strategiskt innovationsprogram Lättvikt

Framtidens material En lätt resa! Förnyelse och tillväxt som tar oss närmare våra miljömål. Strategiskt innovationsprogram Lättvikt Framtidens material En lätt resa! Förnyelse och tillväxt som tar oss närmare våra miljömål Lättare produkter blir bara viktigare och viktigare för svensk konkurrenskraft 2017-03-13 2 Utmaningen är att

Läs mer

Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning

Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning Cecilia Ramberg Programkoordinator, Swerea IVF Vice verksamhetsledare LIGHTer 141106 Agenda Kort om LIGHTer (2 bilder) Industriella möjligheter som drivs

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

Utlysningar 2015 och aktuella

Utlysningar 2015 och aktuella Utlysningar 2015 och aktuella finansieringsverktyg Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare för LIGHTer Våren 2015 LIGHTer industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer innovationscheckar och gränsgångare

Läs mer

Bilaga 3a: Stadgar SIP Lättvikt. Nationellt Strategiskt Innovationsprogram

Bilaga 3a: Stadgar SIP Lättvikt. Nationellt Strategiskt Innovationsprogram Bilaga 3a: Stadgar SIP Lättvikt Nationellt Strategiskt Innovationsprogram 2(12) Innehåll 1 Ändamål... 4 2 Säte... 4 3 Styrning och organisation... 4 3.1 Årsstämman... 4 3.1.1 Ärenden vid Årsstämman...

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning

Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning Version 131209 1 Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning Inledning Compraser Labs är ett nationellt centrum för forskning och utveckling av produktionsprocesser och -system för kompositbaserade produkter.

Läs mer

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Utlysningar 2015 och aktuella

Utlysningar 2015 och aktuella Utlysningar 2015 och aktuella finansieringsverktyg Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare för LIGHTer Våren 2015 LIGHTer industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer innovationscheckar och gränsgångare

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI

FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI Fem lärosäten i samverkan erbjuder tillsammans med KK-stiftelsen forskarutbildning för industriverksamma inom fokusområdet Smart Industri. UTMANINGAR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI

Läs mer

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

Version 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Finansieringsalternativ LIGHTer 2018

Finansieringsalternativ LIGHTer 2018 salternativ LIGHTer 2018 Kommande utlysningar och erbjudande Carolina Pettersson, forskare, PL, Swerea IVF carolina.pettersson@swerea.se Några finansieringsalternativ 2018 LIGHTer Småföretag LIGHTers medlemsutlysningar

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

TRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV. LIGHTer Workshop Göteborg 2014-05-13

TRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV. LIGHTer Workshop Göteborg 2014-05-13 TRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV TILLVERKNING AV HÖGPRESTANDAKOMPOSITER Christina Altkvist/Anette Järneteg C st a t st/ ette Jä eteg LIGHTer Workshop Göteborg 2014-05-13 Triple Use Pilotprojekt Ett

Läs mer

Industriförankrade förprojekt inom lättvikt våren 2016

Industriförankrade förprojekt inom lättvikt våren 2016 UTLYSNING 1 (12) Datum Diarienummer 151221 2014-06237 Reviderad Industriförankrade förprojekt inom lättvikt våren 2016 1 Sammanfattning Det strategiska innovationsprogrammet för Lättvikt är en del av Vinnovas,

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer

Energiinriktad utlysning för lättvikt

Energiinriktad utlysning för lättvikt Diarienr 2014-003372 Utlysning inom strategiskt innovationsprogram för Lättvikt (LIGHTer) Energiinriktad utlysning för lättvikt 2014-2016 Beslutsdatum 2014-06-16 2 (19) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2

Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2 Inbjudan: Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2 Informationsmöte 2019-01-31 Detta är K2 Samverkan forskning och praktik Fokus på lokal och regional kollektivtrafik

Läs mer

Utveckla kunskap och nätverk genom deltagande i forskningsprojekt!

Utveckla kunskap och nätverk genom deltagande i forskningsprojekt! Utveckla kunskap och nätverk genom deltagande i forskningsprojekt! Jens.vonAxelson@VINNOVA.se Vad gör VINNOVA? Investeringar i forskning och innovation Vi ser till att forskning kommer till nytta och är

Läs mer

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Inledning... 1 3 Mission... 2 4 Vision... 2 5 ICT Swedens värdegrund... 3 6 Aktiviteter... 3 7 ICT Swedens verksamhet och ledning... 4 8 Budget... 5 9 Uppföljning och utvärdering...

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Strategiska innovationsprogrammen. metalliska material hösten 2014

Strategiska innovationsprogrammen. metalliska material hösten 2014 UTLYSNING 1 (14) Datum Diarienummer 11 juni 2014 2014-03463 Reviderad Strategiska innovationsprogrammen för lättvikt och metalliska material hösten 2014 En utlysning i samverkan mellan de strategiska innovationsprogrammen

Läs mer

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN TECHTANK TECHTANK.SE

VERKSAMHETSPLAN TECHTANK TECHTANK.SE VERKSAMHETSPLAN TECHTANK 2017 TECHTANK.SE 1 INLEDNING...4 VERKSAMHET 2017...4 KLUSTERUTVECKLING & MARKNADSFÖRING...5 AFFÄRSUTVECKLING & TILLVÄXT...6 TEKNIKUTVECKLING & INNOVATION...7 KOMPETENSUTVECKLING

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Compraser Labs Medlemsprogram

Compraser Labs Medlemsprogram Version 141215 1 Compraser Labs Medlemsprogram Innehållsförteckning Visioner och målsättningar... 2 Inledning... 2 Avsikt... 2 Verksamhetsinriktning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål för verksamhetens omfattning...

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll

Läs mer

Styrdokument för Produktion2030

Styrdokument för Produktion2030 Styrdokument för Produktion2030 Bild 1. Organisation för styrning och ledning av Produktion2030 1. Teknikföretagen Teknikföretagen är huvudman för innovationsprogrammet Produktion2030 och ansvarar därmed

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Innovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.

Innovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Programbeskrivning RE:Source - bilaga B. Effektlogik för RE:Source

Programbeskrivning RE:Source - bilaga B. Effektlogik för RE:Source Programbeskrivning - bilaga B Effektlogik för lett till ökad samverkan synergieffekter mellan alla nationella FoI-aktiviteter på området tydligt bidragit till hållbar tillväxt lösningar på samhällsutmaningar

Läs mer

Internationell strategi LIGHTer

Internationell strategi LIGHTer 2(23) Innehåll Introduktion till rapporten... 4 LIGHTer, SIP Lättvikt och medlemsprogrammet... 5 Mål och syfte med internationell strategi för LIGHTer... 6 Plan för LIGHTers internationella aktiviteter

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

INNOVAIR, Nationellt strategiskt innovationsprogram för flyg, 2

INNOVAIR, Nationellt strategiskt innovationsprogram för flyg,   2 SMF Flyg-programmet Syftet med denna utlysning i SMF Flyg-programmet Föreliggande, sker inom ramen för Innovair 1 och det Nationella flygforskningsprogrammet (NFFP). SMF-satsningen är kopplad till NRIA

Läs mer

Catalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub

Catalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förstudie Hållbar bioenergi

Förstudie Hållbar bioenergi Förstudie Hållbar bioenergi 2017-11-29 Syfte Förstudien undersöker förutsättningarna och möjligheterna för att skapa ett näringsanpassat innovationsstöd för hållbar bioenergi. Innovationsteman inom hållbar

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016

KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett

Läs mer

Arena för metallteknologi Trollhättan PTC - Produktionstekniskt Centrum

Arena för metallteknologi Trollhättan PTC - Produktionstekniskt Centrum Arena för metallteknologi Trollhättan PTC - Produktionstekniskt Centrum Cecilia Ramberg Programkoordinator Swerea IVF Arenaföreträdare PTC i Innovair cecilia.ramberg@swerea.se NRIA Flyg 2013 rekommenderar

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.

Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet. Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet www.vinnova.se/kompetenscentrum Om Vinnova Myndighet under Näringsdepartementet Stockholm, Bryssel och Silicon Valley 200

Läs mer

ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier

ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier Jörgen Remmelg (jorgen.remmelg@ruag.com) Styrelseordförande i Compraser Vision en icke vinstdrivande, nationell

Läs mer

Forskningsaktörernas roll för att stärka Svensk produktion. Professor Lars Pejryd Högskolan Trollhättan Uddevalla. www.htu.se

Forskningsaktörernas roll för att stärka Svensk produktion. Professor Lars Pejryd Högskolan Trollhättan Uddevalla. www.htu.se Forskningsaktörernas roll för att stärka Svensk produktion Professor Lars Pejryd Högskolan Trollhättan Uddevalla Industrin behov av Produktionsutveckling Kompetensöverföring till aktörerna en nyckelfråga

Läs mer

Medtech4Health: Medicintekniska innovationer inom vård och omsorg 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health.

Medtech4Health: Medicintekniska innovationer inom vård och omsorg 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. Medtech4Health: Medicintekniska innovationer inom vård och omsorg 2016 En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. 1. Medtech4Health 1.1 Syfte och mål för Medtech4Health Medtech4health

Läs mer

Vinnova-utlysningar med intresse för SMF

Vinnova-utlysningar med intresse för SMF Vinnova-utlysningar med intresse för SMF EUREKA-kluster medfinansiering: SMART Avancerad tillverkning, hösten 2018 Utlysningen vänder sig till innovationsprojekt inom följande områden: - Bearbetning av

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs. Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se

Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs. Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se Finansiering, nätverk och kompetensutveckling Bengt Wälivaara, Verksamhetsledare Compraser Labs Swerea SICOMP AB, Linköping, bengt.walivaara@swerea.se NRIA Flyg 2013 rekommenderar Sverige att ta fyra steg

Läs mer

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret Medlemmar Vi vill. Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga. Initiera innovations- och utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Styrka Klustrets

Läs mer

UTVECKLA DITT FÖRETAGS KONKURRENSKRAFT

UTVECKLA DITT FÖRETAGS KONKURRENSKRAFT Industriföretagen står inför stora utmaningar och möjligheter. Tillsammans i Techtank arbetar vi för att möta och ta tillvara dessa. Välkommen att utveckla ditt företags konkurrenskraft med oss. www.techtank.se

Läs mer

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Vårt gemensamma mål är att vi tillsammans skall vara en kompetent resurs för alla företag, och vi ser sammanslagningen som ett viktigt strategiskt steg för

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer