Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2015/2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2015/2016"

Transkript

1 Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2015/2016 ESTETISKA KURSER Bild och form 1a1 (50p) Kontaktperson: Kajsa Wallin, Bildsalen Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Bilders funktioner och användningsområden. Bild och form 1a2 (50p) Kontaktperson: Kajsa Wallin, Bildsalen Förkunskapskrav: Bild och form 1a1 Betraktande, analys, tolkning av och samtal om egna och andras visuella framställningar i anslutning till bildarbetet. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för dokumentation i syfte att driva och ta ansvar för sina egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt.

2 MATEMATIKKURSER Kontaktperson: Liselotte Strömberg C314 Ma 2a hantverkselever Kursen innehåller bland annat verktyg för budgetering, algebra, trigonometri, grafer och strategier för matematisk problemlösning. Du kommer att jobba med gamla ämnesområden likaväl som helt nya områden och metoder. Ma3b Juridik och samhällselever Kursen innehåller algebra, derivata, introduktion till talet e, primitiva funktioner och integraler och problemlösning. Du kommer att fortsätta från 2b kursen till nya områden och tillämpningar. Ma4 Naturelever (läses i snabbt tempo under vårterminen) (Kommer att samläsas med ekonomi- och samhällselever.) Kursen innehåller komplexa tal, trigonometri, härledningar och analyser av trigonometriska funktioner och andra funktioners derivata, differentialfunktioner, skissning av grafer med och utan digitala verktyg. Du kommer att fördjupa dina kunskaper från kurs 3c och arbeta inom flera nya områden. Ma3b och 4 ekonomi- och samhällselever (läses i snabbt tempo) Ma 3b och även moment som saknas från kurserna Ma 1c, 2c och 3c som behövs för Ma4 läses under höstterminen. Ma4 kommer att samläsas med naturelever under vårterminen. Ma3b Kursen innehåller algebra, derivata, introduktion till talet e, primitiva funktioner och integraler och problemlösning. Du kommer att fortsätta från 2b kursen till nya områden och tillämpningar. Ma4 Kursen innehåller komplexa tal, trigonometri, härledningar och analyser av trigonometriska funktioner och andra funktioners derivata, differentialfunktioner, skissning av grafer med och utan digitala verktyg. Du kommer att fördjupa dina kunskaper från kurs 3b och arbeta inom flera nya områden. Ma5 natur- och teknik elever Kursen innehåller differentialekvationer, diskret matematik och problemlösning. Du kommer arbeta med sannolikheter och induktionsbevis. Kursen är en fördjupning av vissa ämnesområden från kurs 4 samt en del nya områden. MaSpec natur- och teknik elever Kursen innehåller integrationsmetoder, vektorer i rymden, matriser och transformationer. Kursen bygger på Ma 4 kunskaper.

3 SVENSKA, ENGELSKA OCH FILM- OCH TV-KUNSKAP Skrivande (100p) Kontaktperson: Johanna Nordness F225 Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. Svenska 2/Svas 2 (100p) Kontaktperson: Johanna Nordness F225 Förkunskapskrav: Svenska 1 Svenska 2 bygger på Svenska 1 och i den här kursen går vi mer på djupet. Du får utveckla ditt skrivande, genom att öva på att skriva olika typer av texter, till exempel argumenterande text. Kursen innehåller också språkhistoria och studier av våra grannspråk norska och danska. Vi tittar också närmare på de svenska dialekterna och diskuterar svenskans ställning i världen och i Norden. Svenska 2 innehåller också litteraturstudier, där vi t.ex. läser böcker av olika slag, tittar på film eller går på teater och diskuterar det vi läst och upplevt ur olika perspektiv. Du får också öva på olika typer av muntliga redovisningar och lära dig mer om vilka tekniska hjälpmedel som man kan använda när man gör presentationer.

4 Svenska 3/Svas 3 (100p) Kontaktperson: Johanna Nordness F225 Förkunskapskrav: Svenska 2 Svenska 3 bygger på Svenska 2 och är ytterligare ett steg i fördjupningen av svenskämnet. Kursen har en stor fokus på litteratur och vetenskapligt skrivande, vilket innebär att denna kurs ger dig goda grunder för t.ex. fortsatta studier på universitet eller högskola. Under kursens gång kommer du att få stärka dina förmågor både muntligt och skriftligt, bland annat genom ett skriftligt fördjupningsarbete, där du själv väljer fördjupningsområde inom svenskämnet, samt genom att tillämpa den retoriska arbetsprocessen när du förbereder, bygger upp och framför muntliga presentationer av olika slag. Kursen innehåller också litteraturstudier, bland annat i form av textanalysering, läsning av romaner, poesi och pjäser och du kommer att få lära dig grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp och förhållningssätt. Vi kommer också stifta bekantskap med det svenska språkets ursprung, utveckling och framtida förändring. Engelska 6 (100p) Kontaktperson: Johanna Nordness F225 Förkunskapskrav: Engelska 5 Engelska 6 är en påbyggnadskurs till Engelska 5. Här får du en fördjupning i det engelska språket, bland annat dess historia och litteratur, men också en möjlighet att bekanta dig med det språk och den terminologi som du kan komma att behöva i ditt framtida yrkesliv. Kursen innehåller båda muntliga och skriftliga moment och vi ägnar oss också åt att lära känna kulturen i olika engelskspråkiga länderna världen över, genom att bland annat läsa böcker, titta på film och diskutera samt arbeta med olika teman, som du som elev får vara med att bestämma i samråd med din lärare. English is the language of the future be a part of the future! Engelska 7 (100p) Kontaktperson: Johanna Nordness F225 Förkunskapskrav: Engelska 6 Engelska 7 är en påbyggnadskurs till Engelska 6. Här får du en större utmaning och en möjlighet att omsätta dina teoretiska kunskaper i praktiken. Engelska 7 har en större fokus på produktion, det vill säga du kommer att få göra olika typer av muntliga presentationer och arbeta med att skriva olika typer av texter. Kursen behandlar också mer avancerade texter du kommer både att få läsa mer vetenskapliga texter och öva på att skriva formellt, t.ex. ansökningsbrev och argumenterande texter. Du ges också möjlighet att fördjupa dig inom ett område och presenterade detta fördjupningsarbete både muntligt och skriftligt. Engelska 7 ger meritpoäng och innehåller, till skillnad från Engelska 5 och Engelska 6, inget nationellt prov. Further education involves English to a large extent whether studying for an academic degree or a profession, English 7 will give you the skills in English that you ll need!

5 Film- och TV-kunskap (100p) Kontaktperson: Kristina Rudbjer D505 Är du intresserad av TV, film och filmhistoria? Då är kursen Film- och TV-kunskap något för dig. Det är kursen där filmen får ett historiskt begrepp, du får lära dig en del om hur film görs, hur film ser ut i olika länder och i händerna på olika regissörer. Dessutom analyserar vi film för att få en djupare kunskap om filmens uppbyggnad. Välj Film- och TV-kunskap! Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier. Hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom film- och tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman.

6 SAMHÄLLSORIENTERADE KURSER Internationella relationer (100p) Kontaktperson: Emma Ågren D305 På kursen internationella relationer diskuterar vi aktuella händelser kring krig, konflikter och fredssträvanden runt om i världen. Ständigt aktuella frågor som vi pratar om är varför stater agerar som de gör i världspolitiken samt varför det blir krig mellan olika stater och folk. Vi pratar om makt och varför vissa stater är mäktigare än andra. Förutom stater tittar vi också på andra aktörer på den internationella scenen som t.ex. företag och olika organisationer som exempelvis FN, EU och Röda korset. Vi diskuterar även Sverige och vår säkerhets- och försvarspolitik. Under kursen diskuterads ämnen som; Vad är fred? Är USA en världspolis? Varför blir det krig mellan stater? Varför är vissa stater mäktigare än andra? Vad har företag med världsfred att göra? Blir det mer eller mindre krig i världen? Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

7 Historia 1a2 (50p) Kontaktperson: Johanna Erstorp Nilhav D307 Förkunskapskrav: Historia 1a1 Kursen Historia 1a2 är en fortsättning på Historia 1a1 och kan ge dig särskild högskolebehörighet. Genom att läsa historia får du en ökad förståelse för hur det har varit, men också varför världen ser ut som den gör idag. Historia 1a2 är tematiskt uppbyggd, vilket innebär att vi tillsammans väljer ut de teman som vi ska jobba med under kursen. Exempel på teman är media och kommunikation genom tiderna, skönhetsideal och mode i historien, krig och propaganda, kärlek, sex och relationer, att vara ung förr, ett lands eller en kontinents historia m.m. I kursen ingår också en enskild fördjupning. Frågor som vi kan diskutera på kursen: - Hur har propaganda använts i krigsföring? - Varför blir det krig? - Hur hänger synen på sexualitet ihop med kvinnors frigörelse? - Hur speglas historiska skeenden i en viss tids mode? - Idag använder vi , sms och Facebook. Hur gjorde man förr för att hålla kontakten? Centralt innehåll i kursen Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien. Industrialisering och demokratisering under och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags källmaterial. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. Psykologi 1 (50p) Kontaktperson: Jonas Hillby D306 Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

8 Psykologi 2a (50p) Kontaktperson: Jonas Hillby D306 Förkunskapskrav: Psykologi 1 Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. YRKESKURSER FÖR VF- OCH HV-ELEVER Kyl- och värmepumpsteknik - grund (100p) Kontaktperson: Stig Gille B215 Kylsystemets uppbyggnad och funktion. Olika uppbyggnadssätt, till exempel direkta, delvis indirekta och fullständigt indirekta system. Kylsystemets komponenters uppgifter och funktioner samt hållbarhet, korrosionsskydd och mekanisk påverkan. Hantering av olika köldmedier och nödvändiga miljöaspekter på dem. Arbetsmiljöaspekter på köldmedier, köldbärare och oljor. Driftövervakning med mätning och övervakning av tryck och temperatur samt läcksökning. Mätning av överhettning och underkylning i kylprocesser. Egenkontroll av kyl- och värmepumpsaggregat. Frisör 5 specialisering (50p) Kontaktperson: Caroline Säll F323 Förkunskapskrav: Frisör 4 specialisering Material, verktyg, maskiner, tekniker och metoder för att genomföra arbeten inom valt specialiseringsområde, till exempel tävlingsfrisyrer eller hårförlängning. I samband med det behandlas arbetsplanering, till exempel materialberäkning och planering av tidsåtgång. Produkt- och materialkunskap. Hur man väljer lämpliga material och produkter för arbetsuppgiften. I samband med det behandlas miljöaspekter. Fackspråk, skissteknik och ritteknik för arbetsbeskrivning och utveckling av idéer. Analys av färgers, formers och proportioners betydelse för resultatet. Utvärdering och analys av arbetsprocess och resultat. Hygieniskt, ergonomiskt riktigt och arbetsmiljömässigt säkert arbetssätt samt hur man använder skyddsutrustning.

9 Frisör 5 specialisering (50p) Kontaktperson: Caroline Säll F323 Förkunskapskrav: Frisör 4 specialisering Material, verktyg, maskiner, tekniker och metoder för att genomföra arbeten inom valt specialiseringsområde, till exempel underhåll av peruker, tupéer och hårersättningar eller behandling av afrohår. I samband med det behandlas arbetsplanering, till exempel materialberäkning och planering av tidsåtgång. Produkt- och materialkunskap. Hur man väljer lämpliga material och produkter för arbetsuppgiften. I samband med det behandlas miljöaspekter. Fackspråk, skissteknik och ritteknik för arbetsbeskrivning och utveckling av idéer. Analys av färgers, formers och proportioners betydelse för resultatet. Utvärdering och analys av arbetsprocess och resultat. Hygieniskt, ergonomiskt riktigt och arbetsmiljömässigt säkert arbetssätt samt hur man använder skyddsutrustning. Arbete med hänsyn till miljön, till exempel genom återvinning och källsortering. Material (50p) Kontaktperson: Annika Hermansson F323 Materials och produkters ursprung, uppbyggnad och egenskaper. Materials och produkters hantering, funktion och användningsområden. Utnyttjade materials och produkters olika egenskaper. Skötsel av material och produkter. Metoder för att analysera material. Material och produkter som utvecklas i samband med nya trender. Processer och metoder för utveckling och framställning av material. Materials och produkters traditionella och nya användningsområden. Miljö (50p) Kontaktperson: Annika Hermansson F323 Materials och produkters beståndsdelar och egenskaper. Materials och produkters hantering, funktion och användningsområden. Återanvändning och återvinning av material och produkter. Materials och produkters påverkan på människor och miljö vid användning, framställning och hantering. Material- och produktjämförelse. Hur material och produkter kan ersättas med mer miljövänliga alternativ utifrån användningsområde, egenskaper och önskat resultat.

10 TEKNIK OCH DATAKURSER Webbutveckling 1 (100p) Kontaktperson: Jamshid Sanei C228 Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. Robotteknik (100p) Kontaktperson: Jamshid Sanei C228 Förkunskapskrav: Elev på TE eller NA TE-elever har förtur till kursen. Industrirobotens principiella uppbyggnad och användningsområden. Robottekniska begrepp, definition och användning av olika koordinatsystem samt grundläggande kinematik. Vanligt förekommande standarder inom robotteknik, till exempel standarder för informationsteknik och säkerhet. Kontroll före drifttagning samt provkörning av program på ett säkert sätt vad gäller både person och utrustning. Tillämpning av gällande säkerhetsföreskrifter vid arbete i robotcellen. Val av gripdon. Kommunikation mellan robotsystemet och yttre enheter i robotcellen. Metoder för skriftlig och muntlig dokumentation av robotcellens funktion, uppbyggnad och program. Programskrivning bestående av huvudrutin och underrutin samt ändring och definition av systemparametrar. Felsökning i robotcellen. Förebyggande och avhjälpande underhåll av industrirobotar.

11 NATURKUNSKAP OCH KEMI Naturkunskap 2 (100p) Kontaktperson: Britt-Marie Holmén Gärdenfors C427 Förkunskapskrav: Naturkunskap 1b För samhällsvetare som vill bredda sin behörighet Det här är en kurs för dig som inte går NA-programmet, men som ändå vill ha möjlighet att läsa utbildningar med inriktning mot natur och hälsa. För många utbildningar, t.ex. landskapsarkitekt, agronom och sjuksköterska krävs att man läst antingen Bi1, Ke1 och Fy1 eller Naturkunskap 2. Andra exempel på utbildningar där samma sak gäller är: Hälsovetenskapliga programmet, sjukgymnast, arkitekt, lärare i idrott eller NO-ämnen på högstadiet, arbetsterapeut m.m. Kursen är dessutom rätt val för alla som vill få en god naturvetenskaplig allmänbildning inklusive vana att laborera. Det centrala innehållet är: Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. Du som vill hålla alla dörrar till framtiden öppna läs Nak2!

12 Biologi 1 (100p) Kontaktperson: Kersti Renström, C427 Förkunskapskrav: TE-elev Ekologi Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

13 IDROTTSKURSER Idrott och hälsa 2 (100p) Kontaktperson: Peder Andersson, Idrotten går bra att ha läst halva idrott och hälsa 1 AKTIVITETER Äventyrsidrotter, t.ex. klättring, paddling, triathlon, vandring med övernattning, långfärdsskridsko, skidor mm. Bollspel och annan idrott som du gillar Musik tema Träningslära, idrottsskador, mental träning och hälsa Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

14 Idrott och hälsa 1 - specialisering (100p) Kontaktperson: Peder Andersson, Idrotten Regler, tekniker och taktik inom vald idrott. Planering, genomförande och analys av träningsprogram för vald idrott. Hur vald idrott utvecklar den kroppsliga förmågan. Vald idrott ur ett hälsoperspektiv. Vald idrotts organisation och historia. Organisation av barnverksamhet inom vald idrott. Kulturella och sociala aspekter på vald idrott. Etik och moral i förhållande till vald idrott.

15 Entreprenörskap Entreprenörskap (100p) Kontaktperson: Johan Sedin C419 I kursen kommer du att starta ett UF-företag Ung Företagsamhet Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. Företagsekonomi 1 (100p) Kontaktperson: Åsa Thulin Carlbaum F228 Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

16 MODERNA SPRÅK (100p) Kontaktperson: Helena Lindahl D405 Spanska 500 miljoner människor kan inte ha fel ungefär så många är det som pratar spanska. Ca. 350 miljoner människor har spanska som modersmål. Med kunskaper i spanska som ett komplement till engelska ökar dina chanser på den internationella arbetsmarknaden världen kan bli din arbetsplats. Både Spanien och Sydamerika har rika kulturer studera spanska och lär dig allt från Machu Picchu till Picasso, från Julio Iglesias till Shakira Franska Franska är ett av de största romanska språken. Förutom de 64 miljoner invånarna i Frankrike talar man franska i Belgien, Kanada, Schweiz, Luxemburg och i många afrikanska länder. Det är ett dominerande språk inom EU i Bryssel och Strasbourg. Att kunna franska är ett slags öppet fönster till en kultur som har berikat världen med litteratur, konst och vetenskap. Att ha kunskaper i franska ger en stor fördel på arbetsmarknaden. Franska är frihetens, jämlikhetens och broderskapets språk, och ett språk som spritt den franska kulturen vidare till oss! Så vill inte också du åka till Paris, besöka Eiffeltornet och Triumfbågen, se Mona-Lisa på Louvren och Monets näckrosor på Musée d Orsay, sitta på ett café vid Champs-Élysées, shoppa på Galeries Lafayette och hela tiden kunna ta dig fram på vacker franska? Bienvenu à la classe de français! Tyska Tyska är viktigt inför arbetslivet inom många olika områden, inte minst för att Tyskland är Sveriges största handelspartner. Rent allmänbildande har vi nära till Berlin, med dess spännande historia, vi kan följa Bundesliga, åka på oktoberfest till München eller karneval i Köln eller förlägga en skidvecka i Alperna. 100 miljoner människor har tyska som modersmål. Och Sverige och Tyskland har i mycket en gemensam historia, politiskt och skönlitterärt. DEUTSCH MACHT SPASS!!! Italienska (100p) Visste du att miljontals människor världen över går en kurs i italienska? Du kan bli en av dem! Men varför ska du fortsätta lära dig italienska? Det finns många anledningar! Italienska är kulturens språk. Genom att behärska italienska får du tillgång till ett stort kulturellt arv med allt från litteratur till musik, teater, opera och film. Dina besök i Italien blir mer njutbara när du behärskar språket och du kommer lättare i kontakt med det italienska folket. Beställ din cappuccino på italienska, ropa italienska hejaramsor från fotbollsläktaren, och lär känna italienska ungdomar under dina vistelser i Italien! Italienska är ett viktigt arbetsspråk i Europa då den italienska industrin sträcker sig långt utanför Italiens gränser. För dig som tänker dig en framtid inom någon estetisk verksamhet som konst, mode eller design är kunskaper i italienska en stor tillgång! Italienska steg 2 ger dig möjlighet att undersöka något som du är nyfiken på och vill veta mera om. Du får lära dig att använda ord för att bygga upp meningar och uttrycka dig muntligt i många olika sammanhang! Arrivederci!

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2013/2014

Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2013/2014 Kursbeskrivningar Individuella val på Fyrisskolan inför läsåret 2013/2014 ESTETISKA KURSER Bild och form 1a1 (50p) Kontaktperson: Linnéa Matilda Mindemo, Bildsalen Betraktande, analys och tolkning av,

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

VID KAROLINSKA SKOLAN

VID KAROLINSKA SKOLAN INDIVIDUELLA VAL VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG för val till årskurs 2 läsåret 2013/14 och för val till åk 3 läsåret 2014/15 INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2013/2014, ÅRSKURS 2 Det är nu

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Design och produktutveckling på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012 Kurskatalog Lärling11 Individuellt val VT 2012 2012 03 06 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13 Kurskatalog Lärling12 Individuellt val LÅ12-13 2013 01 08 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kurskatalog - individuellt val

Kurskatalog - individuellt val Leksands gymnasium Kurskatalog - individuellt val Inför läsåret 2013/2014 Innehåll Kursförteckning 3 Allmän information 4-5 Kursbeskrivning 6-9 2 Kursförteckning i alfabetisk ordning Kursnamn Poäng Kurslängd

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2016/2017

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2016/2017 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2016/2017 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

HANTVERK. Ämnets syfte

HANTVERK. Ämnets syfte HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida.

Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida. Kursbeskrivningar Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Information om IV-valskurser lå 13/14

Information om IV-valskurser lå 13/14 Information om IV-valskurser lå 13/14 Bild och form 1a1 50 poäng (BILBIL01a1) Kursen ger Dig förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2017/2018 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng...

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2015/2016 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng... 4 Historia 1a2: 50 poäng... 5

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

FL Hantverksprogrammet -florist

FL Hantverksprogrammet -florist FL Hantverksprogrammet -florist INDIVIDUELLA VAL 2012/2013 Individuellt val a k1 la sa r 2012/2013 Nu är det dags att göra individuella val inför årskurs 2 och 3. 2013-01-18 Hur mycket ska jag välja? Du

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor: 100 poäng... 4 Fotografisk bild

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15

INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15 INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15 Kurs Kod poäng år 2 år 3 Kommentar Förkunskapskrav Bild 1a1 BILBIL1a1 50 x x Vi arbetar i två- och tredimensionella tekniker t ex måleri, lera eller photoshop både

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer