Program. Kjell-Olof Feldt, Pensionsforum Inledning. Catharina Andréen, Föreningssparbanken Så blir kvinnornas pensioner

Transkript

1 Program Kjell-Olof Feldt, Pensionsforum Inledning Catharina Andréen, Föreningssparbanken Så blir kvinnornas pensioner Ewa Persson, Kvinnor och Ekonomi Kvinnornas reaktioner på pensionsbeskeden Adriana Lender, Riksförsäkringsverket Påverkar sjukskrivningarna kvinnornas pensioner? Lena Schelin, Premiepensionsmyndigheten Okunniga eller kunniga kvinnor i valet av pensioner? Gunnar Holmgren, Försäkringsförbundet Vad kan förbättra pensionerna? Samtal på temat: Kvinnor fattigpensionärer? Kirsti Heilborn, MeritaNordbanken, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB, Gullan Lindblad, Pensionsforum, Eva Adolphson, LänsförsäkringarWasa Stefan Fölster, Handelns Utredningsinstitut Pensionerna och morgondagens arbetsliv Sture Nordh, TCO Vad vill facket? Inger Segelström, ordförande i regeringens arbetstidsgrupp Kortare arbetstid för äldre? Kvinnorna pensionssystemets förlorare? Så löd rubriken för Pensionsforums konferens den 1 februari Orsaken till att många kvinnor får lägre pensioner än männen beror inte på det nya pensionssystemet. Skälet är att närmare hälften av Sveriges kvinnor arbetar deltid och att deras inkomster är lägre.

2 Vad bör då kvinnorna göra för att förbättra sina pensioner och sin ekonomi på äldre dagar? Hur kan arbetslivet förändras så att fler vill och kan arbeta fram till pensionsåldern? Detta var några av de frågeställningar som belystes vid konferensen. Pensionsforum är en nybildad ideell förening som bland annat har till uppgift att följa det nya pensionssystemets konsekvenser för individer och samhälle, hur det svenska pensionssystemet förhåller sig till andra länders system, hur arbetsmarknaden kan förbättras för äldre samt hur den framtida äldrevården skall finansieras och organiseras. Styrelsen består av Kjell-Olof Feldt ordf., Tommy Möller, statsvetare, docent, Magnus Henrekson, nationalekonom, docent, Joakim Palme, sociolog, docent, Gullan Lindblad, fd riksdagsledamot. Verkställande direktör är Ann Lindgren med bakgrund som journalist. Bakom föreningen står försäkringsbolagen KPA, Livia (Merita Nordbanken, Länsförsäkringar Liv, Skandia, SEB, SparFond/SparLiv (FöreningsSparbanken) och SPP Stockholm mars Ann Lindgren Verkställande direktör Pensionsforum Stärk kvinnors livsinkomst Det är mer konstruktivt att diskutera hur vi ska stärka kvinnors livsinkomst än att diskutera förhållandet mellan det gamla och det nya pensionssystemet, förklarade Kjell-Olof Feldt när han som ordförande i Pensionsforum öppnade konferensen. Det nya systemet ger ännu starkare argument för att stärka kvinnors livsinkomst för att de ska få en pension som går att leva på. Många kvinnor har en annorlunda livssituation än männen. De förvärvsarbetar kortare tid, de har lägre lön. Med ATP-systemet var det möjligt att arbeta en begränsad tid och ändå pensioneras med full pension. Någon sådan kudde att sitta på finns inte längre. Kjell-Olof Feldt konstaterade att många kvinnor redan valt ett eget pensionssparande.

3 Men denna möjlighet kanske inte står till buds för kvinnor med låga inkomster som arbetar deltid. Deras ekonomiska utrymme är begränsat. De som är födda på talen kan aldrig hävda att de inte kände till spelreglerna. Men en stor grupp kvinnor har haft anledning att lita på systemet med de 15 bästa åren. Denna grupp har anledning att känna sig förda bakom ljuset. Det har känt tillit till pensionssystemet och nu kan de inte backa livet. Eva Adolphson, Länsförsäkringar Hur ska kvinnorna orka föda fler barn och samtidigt arbeta mer?

4 Catharina Andréen, Institutet för privatekonomi vid FöreningsSparbanken, ställde frågan när hon berättade om hur kvinnornas pensioner blir med det nya pensionssystemet. I ett nötskal kan man säga att hennes fråga beskriver precis den situation som kvinnorna står inför nu. För att få en pension som de kan leva på måste de själva pensionsspara rejält. Och samtidigt måste de se till att det föds fler barn som kan bära upp ett samhälle med allt fler och äldre pensionärer. Det nya pensionssystemet kräver att vi blir medvetna om spelreglerna och gör så riktiga val som möjligt redan i unga år. För att få en hyfsad pension bör du arbeta under så många år som möjligt och ha en så bra inkomst som möjligt hela tiden. Så uppmanade Catharina Andréen kvinnorna: Du bör spara själv till din pension, så att du kan känna dig trygg på gamla dar och ha handlingsfrihet. Arbetar du deltid t ex när barnen är små eller på slutet av ditt yrkesverksamma liv, minskar du din pension. De flesta kvinnor överlever sina män. Därför gäller det att bygga upp en egen trygghet både genom eget arbete och genom att spara själv. Framför allt är det tre faktorer som påverkar kvinnornas framtida pension, enligt Catharina Andréen: Utbildningstiden och valet av yrke. Det är viktigt att välja rätt yrke som ger bra lön. Eftersom det ofta är kvinnorna som är tvungna att arbeta deltid under en del av livet, så påverkar detta pensionen negativt. Kvinnorna lever längre än männen och måste klara sig när deras män dör. Ett exempel presenterades på hur kvinnans val påverkar pensionen: För en kvinna född 1955 som började arbeta 1973 är lönen i dag kr/mån. Jobbar hon heltid i alla år blir pensionen kr, vilket är 68 procent av slutlönen. Arbetar hon 60 procent deltid från 60 till 64 år blir pensionen kr, vilket är 108 procent av slutlönen. Om hon arbetar 75 procent deltid från 30 till 39 år blir pensionen kr, vilket är 64 procent av slutlönen. Om kvinnan i exemplet går i pension vid 61 år blir pensionen kr, vilket är 54 procent av slutlönen. Ett annat exempel visar hur drastiskt kvinnans ekonomiska situation förändras i ett äktenskap utan barn, om mannen dör: Före dödsfallet har paret en gemensam disponibel inkomst på kr. Efter kostnader för bostad och annat nödvändigt återstår för paret kr. Så dör mannen och hans efterlevande hustru får omställningspension under sex månader. Efter nödvändiga utgifter har hon kr kvar till sparande, bil, semester och nöjen. Men när omställningspensionen upphör är motsvarande summa inte större än kr. Skillnaden blir alltså avsevärd för den efterlevande hustrun. Nackdelen med det nya pensionssystemet är att det bygger på en rad okända faktorer: Livsinkomsten som beror på antalet yrkesverksamma år, hur mycket deltid som ryms i ens arbetsliv, och hur stor inkomsten är och fördelningen över tiden. Premiepensionen Delningstalet

5 Tillväxten Catharina Andréen hade fem råd till kvinnorna som vill skapa ett skyddsnät eller trygghet på äldre dar: Planera livet så att du kan försörja dig själv. Arbeta länge. Spara själv till din pension. Placera dina pengar så att de växer. Skydda dina efterlevande. Med det nya pensionssystemet är det viktigt att alla gör sitt eget aktiva val. Det nya samhället kräver mer medvetenhet av oss, som Catharina Andréen uttryckte det. Lyckligtvis har många unga tagit till sig detta budskap.. Undvik fällorna Vik en fredagskväll för ett allvarligt samtal kring döden. Ta helt enkelt livet av varandra, rent finansiellt alltså. Ett gott råd från före detta bankdirektören Ewa Persson för att analysera de ekonomiska konsekvenserna av ene makens död. I började av 90-talet sade Ewa Persson upp sig från jobbet vid Sparbanken för att kunna bo kvar i värmländska Sunnemo och undvika flytt till huvudstaden. Sedan dess har hon åskådliggjort ämnet kvinnor och pengar inför tusentals åhörare. Alltid med en humoristisk blandning av berättelser från bygden och djupaste allvar. Jag var inne på några sajter för att räkna på pensioner. Nästan alla vänder sig till kvinnor som är födda efter Hur räknar man fram pensionen för en kvinna som är född 1945 och som har varit hemma lite då och då? Hur många är medvetna om att de kanske bara får garantipension? Det pratas mycket om de unga men hur ser vi på en hel grupp av 40-talister? Ewa Persson talar om de olika fällorna:

6 Åldersfällan. Man ska inte gå i pension före 65 års ålder men färre och färre jobbar fram till den åldern. Istället ökar sjukskrivningarna. Folk kanske inte är utbrända men vidbrända. Man måste ha lust att leva. Har vi skapat tillräcklig tid till lust till livet? Deltidsfällan. En fruktansvärd råttfälla. Denna måste diskuteras i familjerna. Man kanske inte behöver diskutera frågan på bröllopsnatten men snarast därefter. Företagarfällan. En sällan uppmärksammad fälla. Nästan alla Sveriges företag är småföretag och de flesta av dem är soloföretag. Jag träffar dem och det finns färre män än kvinnor. Många har inte tagit ut lön och de får ingen pension. Ingen tar ansvar. Förr samlade flickor på bokmärken med änglaglitter. Nu samlar de pensionspoäng till änglaresan. Många orkar inte bry sig om det orange kuvertet och borde ställa mycket högre krav på pensionssystemet. Det blir mycket mer påtagligt om man förstår allvaret. På ren värmländska. Folk ôrker inte. När min mamma Hanna, fick sitt pensionsbesked, sade jag: Jag ska tala med försäkringskassan. Vi bråkar inte, det ordnar sig, svarade hon. Jag tror inte 40- talisterna kommer att säga likadant. De kommer att höras och märkas. Slutligen vidarebefordrar Ewa Persson ett nyttigt tips: det orange kuvertet blir ett utmärkt underlägg för kräftskivan. En bra inspiration för att prata pensioner mellan klorna. Kvinnors sjukskrivningar ökar mest Antalet ersatta sjukpenningdagar är på väg uppåt; långa sjukfall likaså; förtidspensioner och sjukbidrag ökar också. Statistiken omfattar fler män en kvinnor, och mest handlar det om anställda i den offentliga sektorn. Adriana Lender, Riksförsäkringsverket, gav en bild av hur utvecklingen ser ut just nu i det svenska arbetslivet med avseende på sjukskrivningar och förtidspensioner. Frågan är hur detta påverkar pensionerna för dessa människor. Mycket kortfattat kan man konstatera att tack vare garantipensionen så får det inte särskilt stor negativ effekt på den totala pensionen. I stort sett är effekterna dessutom desamma för kvinnor som för män. Men det är alltså fler kvinnor än män som sjukskriver sig. PPM hoppas hälften väljer Antalet svenskar som känner till att vi fått ett nytt pensionssystem når nästan sovjetiska höjder, hela 93 procent. Men skrapar man lite på ytan känner bara sex procent till premiepensionen. Det är mot denna bakgrund som informationschef Lena Schelin, Premiepensionsmyndigheten, planerar informationsinsatsen inför höstens val. Myndigheten frågade om mottagarna blev överraskade när de öppnade fjolårets orange kuvert. Premiepensionsmyndigheten vill att så många som möjligt ska göra ett aktivt val och har därför undersökt vilka som sannolikt kommer att välja. Resultaten visar, inte oväntat, att

7 akademiker i högre utsträckning än personer med enbart grundskoleutbildning kommer att välja. Vidare kommer fler höginkomsttagare än låginkomsttagare, fler fondsparare jämfört med icke-fondsparare och fler män än kvinnor att välja. Myndigheten har testat informationsmaterialet på s k fokusgrupper på åtta personer som under 20 minuter fritt fått bläddra i materialet. Enda begränsningen var att deltagarna inte fick prata med varandra. En kvinnlig deltagare smällde nästan omedelbart ihop materialet och förklarade sig nöjd. Nöjd, undrade undersökarna eftersom hon inte hade fyllt i något. Kvinnan svarade att hon visste precis hur hon skulle göra: hon skulle fråga sin chef. Tyvärr är detta en trist tendens: att förlita sig till någon man. Det kan vara sin make, någon annan man, en svåger eller sin son. Just därför kommer vi att anstränga oss att vända oss till kvinnor. Hur många kommer att göra detta aktiva val? I avtalspensionen SAF-LO 1998 var det 60 procent som gjorde ett medvetet val. Premiepensionsmyndigheten har inte samma möjligheter att aktivt påverka de enskilda. Vi har inte en egen säljkår utan kommer att förlita oss på försäkringsbranschen och medierna. Jag hoppas på 50 procent. Hur reagerade du när du öppnade kuvertet med det nya pensionssystemet? Nya systemet varken bättre eller mer jämlikt Det nya pensionssystemet är inte lätt att förstå. Det ger inte bättre pension än det gamla systemet, det är inte jämställt. För att individen ska klara sin pension gäller det att jobba efter 65 års ålder eller pensionsspara själv. Så kategorisk var Gunnar Holmgren, vd i Försäkringsförbundet, i sin syn på det nya pensionssystemet. Han exemplifierade med Maria, 35 år, som jobbar deltid och tar hand om barnen, och jobbar heltid. På detta förlorar hon kronor i månaden jämfört med hur ATP-systemet hade utfallit för hennes del. Gunnar Holmgren förordade några åtgärder för att det nya pensionssystemet ska fungera bättre: Det bör göras jämställt mellan män och kvinnor lika lön och lika utvecklingsmöjligheter.

8 Det bör bli bättre förutsättningar för deltidsarbete. Avdragsrätten bör återställas till ett basbelopp som tidigare. Det skulle kosta runt en miljard kronor att göra det, enligt Gunnar Holmgrens beräkningar. Avdragsrätten borde för övrigt gälla såväl make som maka och kanske även barnen. Avkastningsskatten bör avskaffas. Den är i dag 0,75 procent och betalas från första sparkronan, oavsett om det är positivt eller negativt sparande på kollektivförsäkringen. Detta får stora effekter på slutresultatet, enligt Gunnar Holmgren. På grund av avkastningsskatten försvinner 20 procent av sparandet. Jag vill råda kvinnorna: Ta reda på vad som gäller i fråga om pensioner! Diskutera med maken om ett avtal för att dela på pensionen. Börja pensionsspara så tidigt som möjligt. Gör ett aktivt val för premiepensionen. Dessutom vill jag att avdragsrätten återställs och att det blir jämställda löner, särskilt i vården. Gullan Lindblad Tror du eller tror du inte att ditt pensionssparande skulle öka om rätten till avdrag skulle vara större? Ett flexiblare arbetsliv För att motverka utslagning måste arbetslivet bli mer flexibelt. Trots en mängd insatser under 90-talet för att motverka sjukskrivningar och förtidspensionering står vi i dag på exakt samma

9 punkt som vid 90-talets början, konstaterade nationalekonomen Stefan Fölster, Handelns utredningsinstitut, och angav två stora krafter som driver på mot ett mer flexibelt arbetsliv. 1. Det faktum att många vill gå i pension tidigare är inget nytt. Men nu har fler råd att ställa högre krav. Generationen av 40-talister som pensioneras har råd att sprida ut sina inkomster och sparande. De kan därför ställa högre krav och kommer att göra det om inte arbetet anpassas. 2. Det ställs allt högre krav på avkastning i företagen. Allt fler varslas och inte sällan varslas i överkant. Människor anställs i tillfälliga projekt och bemanningsföretagen expanderar snabbt. Detta är inte bara positivt. Det bidrar till ökande lönespridning och osäkerhet i arbetslivet. Att förtidspensioneringarna har utvecklats så ogynnsamt har inte tillräckligt uppmärksammats. Nybeviljandet av förtidspensioneringar minskade visserligen under 90-talet men samtidigt ökade utbetalningarna stadigt. Färre nya personer har förtidspensionerats medan redan pensionerade kvarstår längre som förtidspensionärer. Efter att ha legat relativt konstant under 90-talet inträffade en kraftig ökning i ohälsotalet. Det är bara att konstatera att reformerna inte räckt till för att vända trenden. De har inte förmått stå emot den kraftiga efterfrågan på förtidspensioner. Det är inte konstigt när enskilda läkare bestämmer. För läkaren spelar det inte så stor roll om ryggskadan är medicinsk eller psykosomatisk. Har man ont, så har man. Och det är just dessa diffusa diagnoser som ökar. Man kan inte påstå att handlar om fusk. Människor som inte trivs på arbetet uppvisar sådana symptom. Minskad utslagning Stefan Fölster konstaterar att det i dag saknas motiv för att erbjuda människor som saknar förmåga att utföra ett visst arbete annan sysselsättning. I rent ekonomiska termer spelar det ingen roll för arbetsgivaren om den anställde blir sjukskriven eller förtidspensionerad. Ibland kan det rentav vara en fördel. Vi måste skapa ett system som ger arbetsgivarna incitament att ta ett aktivt rehabiliteringsansvar. Ett sådant system kan vara en arbetsskadeförsäkring privat eller offentlig i form av en avgift i förhållande till antalet sjuka. Invändningen att arbetsgivare skulle bli mer misstänksamma mot att anställa äldre kan man komma tillrätta med genom att förbjuda differentiering av premien med avseende på ålder. Får inte slakterier och byggföretag högre kostnader? Ja, men de kanske tar kostnaden i beaktande och beslutar om automatisering av de mest riskabla arbetsmomenten. Flexiblare arbetsliv Flexibilitet i arbetslivet anses viktigt av många, i synnerhet av dem som närmar sig pensionsåldern. Detta är mycket viktigare än kortare arbetstid, framhåller Stefan Fölster. En ny anställningstrygghet Alltför många stannar kvar på ett arbete de inte trivs med tills de får psykiska besvär. Ett alternativ vore en anställningstrygghet som inte är relaterad till hur länge man varit hos en arbetsgivare. Den enskilde får ett sparande som, när hon eller han byter arbetsgivare, tar med sig som en fallskärm. Riv hindren för återinträde

10 För att stimulera ett arbetsgivaransvar för återinträde i arbetslivet krävs att arbetsgivare stimuleras att samarbeta med andra arbetsgivare. Under hela 90-talet har det talats om ökad rehabilitering och om korta, individuellt organiserade rehabiliteringar. Men vi ser väldigt lite av individanpassat arbete för att finna lämpliga arbetsuppgifter, säger Stefan Fölster. Reglerna inom försäkringssystemet motverkar återinträde i arbetslivet. Den person som vantrivs på arbetet och efter avslutad utbildning inte får jobb, får inte heller någon A-kassa. Då är det mycket mer förmånligt att vara kvar på jobbet. Sjukvårdsköerna En femtedel av patienterna tvingas vänta i sjukvårdsköer och 40 procent av dem har väntat i mer än sex månader. Vi har haft köer i flera decennier. Det är inte moraliskt försvarbart att vi då har kvar samma sjukvårdsorganisation. Det gäller att hitta andra sätt, exempelvis att frivilliga sjukvårdsförsäkringar blir tillgängliga för gemene man. I dag kan höginkomsttagare nyckelpersoner teckna försäkringar utan arbetsgivaravgifter medan andra tvingas betala avgifter. Förtidspensionärer är också människor En tiondel av de kommunalt anställda är det i kraft av något arbetsmarknadsprogram. Nu när konjunkturen blivit bättre slussas många över i ordinarie anställning. Vad händer då med klassmorfadern, den äldre arbetslöse mannen som gör en värdefull insats i skolan? Vi kanske ska ställa krav: varför inte ha arbetslinjen som princip. Även människor som är rätt nedkörda kan göra en insats. Ett stort problem för de hemlösa är att det inte finns någon sysselsättning som kan hjälpa dem ur alkoholproblem eller psykiska besvär. Studier ger sämst pensionsrätt Det är samma gamla obalans mellan könen som fortfarande gäller, när man ser hur det nya pensionssystemet utformats. Missgynnas kvinnorna på arbetsmarknaden, så missgynnas de naturligtvis också i ett pensionssystem som bygger på livsinkomst. Och det är detta förhållande som måste angripas! Sture Nordh, ordförande i TCO, var mycket tydlig i sitt budskap. Han sa bland annat: Själva grunden för att kvinnorna inte ska komma till korta, oavsett vilket pensionssystem vi har, är att vi lyckas balansera de strukturella orättvisorna mellan kvinnor och män som ännu lever kvar i vårt samhälle. Detta är den viktigaste fackliga uppgiften! Sture Nordh påpekade att TCO efter viss tvekan ställt sig bakom principerna i det nya pensionssystemet, det vill säga att pensionen ska grundas på livsinkomst. Det är positivt att TCO fått genomslag för principen om pensionsrätt för studier, sa han. Men däremot ger studierätten alldeles för låg pensionspoäng. Den låga pensionsrätten för studier drabbar främst kvinnor, underströk Sture Nordh. Det nya pensionssystemet bygger på antagandet att högskolestudier automatiskt leder till lönekarriär.

11 Men så har verkligheten hittills inte sett ut. Det är många som inte får kompensation för sina studieår i form av bättre lön. Och det är ofta yrken som är kvinnodominerade: sjuksköterskor, personalhandläggare, socionomer och vissa lärargrupper. En effekt av livsinkomstprincipen är att den som väljer en lång utbildning får färre inkomstår under livet. Tanken är att pensionsrätten för studier ska kompensera för detta, påpekade Sture Nordh och fortsatte: Men studierätten ger för en fyraårig högskoleutbildning inte mer än 200 kronor i månaden i pension. En femtiolapp per studieår! Därför konstaterade Sture Nordh att det är studier som ger klart sämst pensionsrätt i det nya systemet. Och han menade att det direkt motverkar det livslånga lärande som vi behöver för tillväxt och ökad konkurrenskraft gentemot omvärlden. Dessutom ser ju arbetskraft ut att snart bli en bristvara i Sverige. De som verkligen jobbar måste bli ännu skickligare och effektivare. Och varför ska studier värderas lägre än värnplikt, när det gäller pensionspoäng, undrade Sture Nordh. Varför ska värnplikt ge 50 procent av genomsnittsinkomsten, men studier bara 25 procent? Han pekade på, som han tyckte, ännu en märklig och ologisk orättvisa: Pensionsrätt ges inte för studier före Varför denna retroaktiva bestraffning av stora grupper som i övrigt omfattas fullt ut av det nya pensionssystemet? Vi i TCO kommer att fortsätta driva kravet på pensionsrätt för studier, 50 procent av snittinkomsten! Sture Nordh konstaterade, liksom flera av deltagarna i konferensen, att den reella pensionsåldern ligger strax över 58 år i Sverige i dag. Det har olika anledningar. Bland annat slås människor ut från arbetslivet i förtid, och det måste vi förhindra, betonade Sture Nordh. Bland människor över 55 år har förvärvsgraden sjunkit kraftigt. Trots stigande livslängd och förbättrat hälsotillstånd är antalet avtals- och förtidspensioner högre än någonsin. Sjukskrivningar över ett år har ökat. Och under hela 1990-talet har det varit fler kvinnor än män som beviljats förtidspension. Kvinnorna är också klart överrepresenterade bland de sjukskrivna. Vi måste ha fler i arbete i Sverige för att det ska fungera, menade Sture Nordh. Han gav ett exempel: Om 64-åringar i Sverige arbetade i samma utsträckning som de mellan 45 och 49 år skulle sysselsättningen kunna öka med personer. En ökad flexibilitet på arbetsmarknaden högre upp i åldrarna efterlyses ofta. Jag tror att många skulle orka arbeta längre om de kunde ha mer flexibel arbetstid, sa Sture Nordh. Möjlighet till delpension är speciellt viktig för kvinnor vilkas pension ofta blir låg. Många kvinnor har därför ingen reell möjlighet att utnyttja den så kallade flexibiliteten i pensionsåldern i det nya pensionssystemet. Men ett bra delpensionssystem skulle underlätta för många äldre att vara kvar på arbetsmarknaden. Det skulle samtidigt minska trycket på andra socialförsäkringar. Det här vill TCO driva. Jämställdhet kräver helt ny arbetsmarknad Idag är det möjligt för männen att både sluta arbeta tidigare och arbeta kortare arbetstid och kunna försörja sig som äldre. Männen har oftast arbetat heltid hela sitt liv, har en bra lön och därmed hög pension. Männen efterfrågar mer fritid eftersom de känner sig trötta och utslitna.

12 Flertalet kvinnor har på egen bekostnad gått ner på deltid och lämnar arbetsmarknaden tidigare än männen på egen bekostnad. Förutsättningen för jämställdhet är en total omstrukturering arbetsmarknaden, säger Inger Segelström, ordförande i S-kvinnorna. Inger Segelström leder den s k arbetstidsgruppen inom de tre samarbetspartierna socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet som i slutet av mars 2000 ska redovisa konsekvenserna av en arbetstidsförkortning. Jag hoppas och mitt mål är att det första steget mot en arbetstidsförkortning tas under denna mandatperiod. Slutpunkten är inte lika viktig. Om vi inte klarar det nu när ekonomin står på topp, när ska vi då klara det? Många kvinnor i ofrivillig deltid vill arbeta mer medan andra kvinnor håller på och arbetar ihjäl sig och vill arbeta kortare arbetstid men inte kan det av ekonomiska skäl, konstaterade Inger Segelström. Cirka 40 procent av Sveriges kvinnor jobbar deltid. Hälften av dem vill gärna arbeta mer men får inte det hos nuvarande arbetsgivare. Kvinnorna tjänar i genomsnitt cirka 80 procent av männen. Vi lever i stort sett i jämställda förhållanden när vi är unga, kära och flyttar ihop. När första barnet kommer, simsalabim faller vi tillbaka till det traditionella mönstret. Kvinnorna går ner på deltid på egen bekostnad. Bara en tiondel av papporna tar ut föräldraförsäkring och bums halkar kvinnorna efter i sin försörjning och minskar sina möjligheter att senare i livet kunna försörja sig själv och göra egna val. Arbetstidsfrågan handlar inte om hur många timmar vi egentligen arbetar. Den handlar, enligt Inger Segelström, om hur vi organiserar samhället både på arbetet och i privatlivet samt fördelningen mellan betalt och obetalt arbete. Det handlar om att innan vi rivit de gamla strukturerna, brutit den könssegregerade arbetsmarknaden och traditionerna i hemmet kan kvinnor och män inte välja lika hur vi vill leva bra som äldre. Verkligheten idag är att de äldre kvinnorna fortsätter sitt obetalda arbete i hemmet efter pensionering med att vårda, inte längre barnen, utan mannen. Därför går det inte att enbart lösa frågan om arbetstiden. Vi måste lösa alla andra problem samtidigt. För Inger Segelström är arbetsvärdering att uppvärdera kvinnors arbete tillsammans med att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden huvudfrågorna. Därefter kommer arbetstidsfrågan eftersom den talar om hur vi ser på vår tid och hur vi delar den mellan arbete och fritid samt mellan kvinnor och män. I de nordiska länderna arbetar kvinnor och män lika mycket. Kvinnorna arbetar omkring hälften av tiden i betalt arbete och resten obetalt med att ta hand om hemmet, barnen och mannen. Männen arbetar tvåtredjedelar i betalt arbete och resten i obetalt arbete. Att de typiska manliga fackliga organisationerna i senaste lönerörelsen bröt dödläget i frågan om att korta arbetstiden tror jag beror på att de arbetar heltid med en bra lön och de har redan ordnat sin pension. Men de börjar känna sig utslitna och vill göra något annat av sitt liv. Männen har råd att korta sin arbetstid via avtal. I de typiska kvinnliga förbunden känner sig kvinnorna också utslitna. Deras problem är att de behöver högre lön och mer arbetstid för att kunna välja ett bra liv som äldre. Därför kan kvinnorna inte korta sin arbetstid via avtal. Jag tror att kortare arbetstid för alla är en av lösningarna. Om männen på sikt arbetade lite mindre skulle kvinnorna kunna arbeta lite mer. Inger Segelström hoppas att samhället på 2000-talet kan organiseras så att vi kan arbeta mer eller mindre vid olika tider i livet flexibelt, efter eget val och i samverkan med arbetsgivaren.

13 Vi är inte där ännu. Få kvinnor kan välja att arbeta mindre om de ska kunna försörja sig och leva ett liv som äldre med livskvalitet. Just för kvinnorna är det viktigt att vi kortar arbetstiden för alla, att vi får en jämställd arbetsmarknad, att alla tjänster är heltid och vi får lika lön för likvärdigt arbete. Om du fick trappa ner din arbetstid vid en viss ålder, skulle du då kunna tänka dig att gå i pension senare än vad du planerat att göra idag? Baksida Över ett 50-tal tidningar och etermedier uppmärksammade Pensionsforums konferens om kvinnor och pensioner. Här är några av citaten från artiklar och inslag: Kvinnor födda på 1940-talet kommer att bli de nya fattigpensionärerna. Uppemot 40 procent av befolkningen kommer att få garantipension, den lägsta nivån på pensionen. Av dem kommer en stor del att vara kvinnliga 40-talister. (Karin Zillén, Sydsvenska Dagbladet) Åtta av tio kvinnor saknar kunskap om avtals- och tjänstepensioner och var femte kvinna över 46 år skulle ha planerat sitt liv annorlunda om hon haft kunskaper om det nya pensionssystemet (Anna Kakuli, FLT) Lägre lön och deltidsjobb när barnen är små kvinnorna är förlorarna i det nya pensionssystemet. Särskilt utsatta är kvinnorna med ena benet i ATP-systemet och det andra i det nya pensionssystemet. (Christina Olsson, TT) Det ligger nära till hands att fråga sig om vi vet tillräckligt om hur den äldre arbetskraften fungerar. Den genomsnittliga pensionsåldern är 58 år, långt ifrån den lagstadgade på 65 år. Och bland dem som fortfarande jobbar kvar vill 80 procent gå i pension innan de fyllt 65 år. På Pensionsforums fråga vad som skulle få dem att fortsätta arbeta svarade de flesta ett roligt arbete. De ekonomiska skälen var underordnade. Det är beklagligt att delpensionen och annat liknande skattesubventionerat deltidsarbete försvann av ekonomiska skäl. Det finns all anledning att återigen se över dessa möjligheter mot bakgrund av de galopperande sjukskrivningarna. En metod som prövas litet varstans är att man samlar ihop arbetstid på ett konto som sedan används antingen man vill vidareutbilda sig eller har sparat till en längre ledighet eller till en tidigarelagd pension, på deltid eller heltid. (Jan G Andersson, Östran) Ett mer flexibelt arbetsliv är kanske en av våra viktigaste välfärdsfrågor, t ex att arbetstid sparas på ett konto för att senare tas ut i livet form av kortare arbetstid eller högre lön. (Stefan Fölster, DN Debatt) Det nya systemet har inneburit ett hårt slag för medelålders kvinnor. Vad kan kvinnorna göra? Gullan Lindblads råd: Sätt dig in i pensionssystemet. Ta reda på vad du får i

14 avtalspension. Börja pensionsspara. Se till att maken delar med sig. Försök att orka jobba efter 65 (Lottie Molund, Expressen) Vi ska vara medvetna om att det nya pensionssystemet är mer anpassat till hur folkhemmet har det i dag och dagar framöver. Går det bra blir det mer pengar över och går det sämre förlorar pensionärerna på detta. Oavsett detta känner sig kvinnorna missgynnade och samlas till uppror. En konferens i Stockholm som organisationen Pensionsforum ordnade, visade att kvinnorna blir förlorare i det nya systemet.(lennart Svensson, Smålandsbygdens Tidning)