Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet"

Transkript

1 Etnologi Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning Helsingfors universitet Hindrik Strandberg Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i auditoriet vid Helsingfors universitetsmuseum Arppeanum (Snellmansgatan 3), fredagen den 15 juni 2012 kl. 12.

2 Pärmbild: Helsingfors universitetsmuseum Arppeanum, Timo Huvilinna. Grafisk formgivning: Ziamaria Oy ISBN (hft.) ISBN (PDF)

3 Multiprint Oy, Helsingfors Till Dorrit och Åsa

4

5 Innehåll FÖRORD...11 INLEDNING KOPPNING EN VÅRDMETOD SOM FORSKNINGSOBJEKT Introduktion till blodtappningen Materialet, forskningsmetodiken, källkritiken och frågeställningarna Arkiven Tryckta källor Föremål och bildmaterial Metoder för bearbetning och sammanställning av uppgifterna om vårdmetoden Källkritiken Frågeställningar TIDIGARE FORSKNING, NÅGRA BEGREPP OCH FORSKNINGSHISTORISKA SYNPUNKTER Översikt över folkmedicinforskningen i Finland Blygsam början i slutet av 1700-talet med banbrytning i början av 1800-talet Trollformler och magisk folkmedicin sedan början av 1900-talet Sedan mitten av 1900-talet Forskning kring koppningen Koppningshistoria sedan början av 1800-talet Koppningshistoria i början av 1900-talet Torr eller blodig koppning Torrkoppningen mera sällsynt, känd redan under antiken Blodig koppning även under antiken och vanligast hos oss Den historiska referensramen rörande bloden och möjligheterna till vård Antika föreställningar om bloden och kretsloppets upptäckt Några medicinska uppgifter om bloden Värk förorsakad av ond blod några begreppsdefinitioner Ond blod som sjukdomsförorsakare teoretisk utgångspunkt för blodtappning Orsaker bidragande till vårdmetodens användning REDSKAPEN, VÅRDLOKALEN OCH -METODENS UTNYTTJARE Koppningsredskapen Blodsamlande redskap från antiken till nya tiden Blodsamlande redskap använda i vårt land sedan slutet av 1800-talet Blodristande redskap från antiken till nya tiden Blodristande redskap använda i vårt land sedan slutet av 1800-talet Vårdlokalen Bastun som vårdlokal Bastun en idealisk vårdlokal Stugan en vårdlokal använd i undantagsfall Vårdmetodens utnyttjare Vilka var det som lät sig koppas?

6 3.3.2 Medelålders och äldre personer koppade sig flitigt Barn och ungdomar koppade sig mot tandvärk Såväl rika som fattiga koppade sig Feta, kraftiga och blodfulla personer bäst lämpade att låta sig koppas Magra, svaga personer inte lämpliga att låta sig koppas VÅRDMETODENS UTFÖRANDE ENLIGT LÄKE- ELLER LÄKARBÖCKER Koppningsanvisningar från antiken och medeltiden Medicinska skriftställare från antiken och medeltiden Koppningsanvisningar sedan början nya tiden Utländska läke- eller läkarböcker Inhemska läke- eller läkarböcker Månadsregler och almanackor VÅRDMETODENS UTFÖRANDE OCH UTÖVARE PÅ LANDSBYGDEN OCH PÅ TÄTORTER I FINLAND Val av lämpliga koppningstidpunkter Koppning under vissa tider av året Koppning på speciella överenskomna dagar och enligt månfasernas inverkan Rötmånaden var en olämplig tidpunkt Förberedelser inför koppningen Kopperskorna kommer till gårds eller kallas på Koppningsbastuns eldande en viktig del av förberedelserna Massage före koppningen Koppningsredskapen ställdes i ordning Uppvärmning på bastulaven och tvättning av kroppen Lämpligt koppningsläge enligt sjukdom eller krämpa Utförandet av koppningen Valet av lämpliga fastdragningspunkter för kopphornen bestämdes i regel av kopperskan I ansiktet, på huvudet med mindre horn I nacken där värken kändes av På armarna och på händerna även i samband med andra kroppsdelar På skuldrorna en lämplig fastdragningspunkt På ryggen oftast i liggande ställning På bakdelen hade man sällan horn På låren koppades det flitigt På benen, knäna och på vaderna samtidigt som på andra ställen På fötterna användes i regel små kopphorn På hela kroppen högst ett par gånger per år Olämpliga fastdragningspunkter på magen och på bröstet Översikt av fastdragningspunkterna Val och fastställandet av lämpligt antal horn Vem bestämde antalet horn? Ett till fem horn var det lägsta antalet horn som drogs fast, oftast mot tandvärk

7 5.4.3 Fem till tio horn drogs för det mesta fast mot ryggvärk Tio till tjugo horn drogs fast nästan över hela kroppen på blodfulla Tjugo till fyrtio horn drogs fast över hela kroppen mot reumatism Över fyrtio horn drogs fast på friska blodfulla karlar Fastdragning av kopphorn och upphackning av sår Ett horn åt gången sögs fast med munnen Hornen plockades först bort och sedan hackades såren upp Hornen som åter drogs fast ovanpå såren samlade och fångade upp blod Hornen drog blod ur såren och var jobbiga att hålla reda på Hornen fylldes olika snabbt och plockades eller föll bort Hornen fast flera gånger om det ännu kom rikligt med blod Nödvändigt med att ännu fler sår hackades upp Svårbestämd mängd avtappad blod mättes inte upp Tvättning, sköljning och intvålning Kroppen tvättades eller sköljdes efteråt Ingen giftig tvål i koppningssåren Illaluktande blod sköljdes bort, samlades upp och slängdes Koppningens avslutande och olika åtgärder därefter Koppningsredskapen rengjordes efteråt med glödhett vatten Välbehandlade koppningssår läktes i regel snabbt efteråt Koppningskalasen Kalasen var ett slags ersättning åt kopperskan Koppning även i städer och på tätorter I en allmän bastu kunde stadsborna koppa sig Koppningsredskapen var i regel fabrikstillverkade Vårdmetodens utövare Kopperskan och benämningarna på henne Bykopperskan var botaren som fanns i nästan varje by Kringvandrande kopperskan erbjöd sina tjänster Kopperskan i den allmänna bastun, ett andra slag av yrkeskopperska Kopperskornas förvärvande av konsten att koppa Manliga koppare ett sällsynt undantag Ersättning gavs i olika form för koppningsarbetet Kopperskan botaren med ett yrke utan rättigheter SJUKDOMAR ELLER KRÄMPOR OCH FASTDRAGNINGSPUNKTER FÖR KOPPHORNEN Sjukdomar eller krämpor mot vilka man har koppat hos oss Indelning av sjukdomarna enligt symptomen Koppning ett allmänt botemedel mot alla slags sjukdomar eller krämpor Huvudvärk en av de vanligaste krämporna Svindel Blodtryck en ny krämpa mot vilken koppning användes flitigt Öronsusning och örvärk Tandvärk var en annan mycket vanlig krämpa Nackvärk var en skild krämpa Värkande skuldror koppades på skuldrorna

8 Ryggvärk var en mindre vanlig krämpa Ischias Muskelvärk koppades där man kände av värken Reumatism kändes av i olika kroppsdelar Sjuka händer och armar koppades med horn på dessa Sjuka ben och fötter var vanliga krämpor som koppades med horn på dessa Hudsjukdomar, utslag, bölder, bulnader eller svullnader var mera sällsynta Övriga sjukdomar eller krämpor mot vilka det också har koppats Koppningsanvisningarna och koppningsbruket i vårt land Sambandet mellan anvisningarna och koppningspunkterna Huvudet som koppningspunkt Ryggen var lämplig att koppa på Bakdelen fanns det knappt med uppgifter om Magen användes det ofta torrkoppning på Armarna och händerna Benen koppades på skänklarna, låren, knäna och på fötterna Våra kopperskor och deras kunskaper Kopierade anvisningar ingick i läkar- och husläkarböcker De äldsta anvisningarna och de från och 1700-talen Avsaknaden av handskrivna anvisningar tyder på muntligen traderade kunskaper JÄMFÖRELSER OCH UPPFATTNINGAR OM VÅRDMETODEN Likheter och olikheter mellan de olika blodtappningsformerna Olika blodtappningsformer har utnyttjats samtidigt Huvudvärk botades med olika blodtappningsformer Blodtryck koppade man mot i nacken och på skuldrorna Tandvärk kunde också botas med blodiglar Värkande skuldror, ryggvärk och reumatism koppades på skuldrorna och på ryggen Sjuka händer och armar koppades invid de värkande ställena Sjuka ben och fötter botades även bra med krassning Uppfattningar om koppningens effekt och inverkan God inverkan tack vare avtappad blod Utan inverkan talades det sällan om En rentav skadlig vårdmetod en antydan om efterklokhet Vårdmetoden i Finlands grannländer Sverige Norge Estland Ryssland SLUTLEDNINGAR Koppningen ansågs effektiv eller så användes den i brist på andra vårdformer Resultat i form av avtappad blodmängd En populär vårdmetod som användes länge tack vare rökbastun Läkarna som var sällsynta gjorde att kopperskorna uppskattades

9 8.2 Orsakerna till att koppningsbruket började avta Koppningen avtog inte på grund av något allmänt förbud Det fanns knappt några aktiva kopperskor mera kvar Utblick över koppningen i dagens Finland Inlärningen av koppningskonsten sker via kurser Fabrikstillverkade redskap med stark betoning på renlighet KÄLLFÖRTECKNING Förkortningar Otryckta källor Tryckta källor och litteratur Uppslagsverk och bibliografier Tidningsartiklar och -notiser SUMMARY Cupping in Finland until the middle of the 20th Century BILAGA I Jämförelser mellan koppningspunkter och sjukdomar eller krämpor i en del läkarböcker och handskrifter sedan 1000-talet med motsvarande uppgifter i det arkivaliska materialet från talen i vårt land. 9

10 10

11 FÖRORD Föreliggande avhandling behandlar en enda vårdmetod inom den folkliga läkekonsten, närmare bestämt koppningen, såsom denna har använts i Finland sedan slutet av 1800-talet fram till tiden kring mitten av 1900-talet, och utgör en utvidgning av licentiatavhandlingen över samma ämne som presenterades vid den Filosofiska fakulteten vid Helsingfors universitet våren Studien är ett försök att rekonstruera utförandet och användningen av vårdmetoden på basen av det ytterst rikhaltiga arkivaliska material, som under närmare ett decennium har samlats in vid olika arkiv i vårt land samtidigt som även de sedan antiken härstammande olika uppgifterna om vårdmetoden har studerats och beaktats. Uppslaget till att skriva om bloden inom folkmedicinen fick jag sommaren 1975 av min dåvarande chef, professor Harald Teir i samband med den V nordiska medicinhistoriska kongressen i Helsingfors. Utarbetandet av avhandlingen har sedan skett under en mycket lång tidsperiod, som en fritidssyssla, helt och hållet vid sidan av förvärvsarbetet. Det är dock först efter pensioneringen 2005, som jag på heltid har kunnat ägna mig åt skrivandet och sammanställandet av texten. Till läsaren av denna studie om koppningen som en vårdmetod, bör det genast framhållas, att jag som folklivsforskare inte har någon professionell bakgrund att bedöma, eller avgöra huruvida vårdmetoden ur rent medicinsk synpunkt faktiskt har varit effektiv eller inte. Något som också medicinskt sett torde vara i det närmaste ogenomförbart med tanke på att framställningen helt och hållet baserar sig på arkivaliska uppgifter. Men man kan väl säga att om man inte hade ansett sig ha fått den bot, som man genom utnyttjandet av vårdmetoden sökte, så kan man då undra över hur användningen av koppningen kan ha fortgått så pass länge som den i själva verket har gjort. Sedan början av 2000-talet har jag haft den stora förmånen att få delta i professor Juhani U.E. Lehtonens forskarseminarium. Något som har varit både stimulerande och lärorikt med tanke på den egna forskning och som jag här ödmjukast tackar honom för. Ett innerligt och varmt tack riktas även till handledaren, docent Teppo Korhonen, som med minutiös noggrannhet har läst igenom manuskriptet ett flertal gånger och gett värdefulla kommentarer och förslag till korrigeringar, som gjorts i texten. Ett varmt tack riktas även till docenten i medicinens historia, Heikki S. Vuorinen som har läst valda delar av manuskriptet och gett mig nyttiga synpunkter och ändringsförslag. Ett stipendium för medicinhistorisk forskning beviljat 2004 av Niilo Helanders stiftelse gjorde det möjligt för mig att under en kortare tid bedriva forskning på heltid, något som jag här uttrycker min stora tacksamhet för. Medicinhistoriska institutionen med dess värdefulla bibliotek och som under en lång tid varit min arbetsplats har även gett mig goda insikter i en omfattande del av den medicinhistoriska litteraturen, vilket har varit till stor nytta under arbetets gång. 11

12 Slutligen vill jag även rikta en djupt känd tacksamhet till min familj, hustrun Dorrit och dottern Åsa, som med aldrig svikande tålamod har fått uppleva mig som en person, som fördriver sitt liv på ett bibliotek. Helsingfors i mars 2012 Hindrik Strandberg 12

13 INLEDNING Koppningen, som en av de vanligaste blodtappningsmetoderna i vårdande syfte, har vid sidan om påsättningen av blodiglar och åderlåtningen använts sedan urminnestider, såväl inom primitiva kulturer i olika delar av världen, 1 som under den klassiska antiken, både inom folkmedicinen på den tiden och inom den dåtida vetenskapliga medicinen, liksom sedermera närmast inom folkmedicinen nästan fram till våra dagar. Som en vårdmetod går koppningen, i dess blodiga form, ut på att man med hjälp av på olika delar av huden på kroppen applicerade redskap, blodkoppar eller kopphorn, vilka efter i huden gjorda uppristningar på de ställen där kopphornen suttit, suger ut mindre mängder av blod. Av gammalt har den specialställning, som bloden i människokroppen har haft som bärare av livet självt varit känd. 2 Redan i Gamla testamentet heter det att: Ty allt kötts själ är i blodet och jag har givit eder det till altaret, till att bringa försoning för edra själar; ty blodet är det som bringar försoning, genom själen som är däri. 3 Men det var först på 500-talet f.kr. som man inom den grekiska medicinen gjorde de första försöken i att vetenskapligt studera bloden och dess egenskaper. Det som man då kom underfund med, var att kärlinnehållet, blodet eller bloden, består av fyra olika slags vätskor, d.v.s. bloden, den svarta gallan, den gula gallan och av slemmet och som presenterades i en av de mest berömda av de hippokratiska skrifterna Om människans natur. 4 Dessa var, som den kända svenska medicinhistorikern Robin Fåhræus konstaterar, rena iakttagelser, vilka tolkades dels felaktigt och dels riktigt. Han fortsätter och säger, att här sätter ett djärvt antagande in, nämligen att kärlinnehållets fyra beståndsdelar motsvarar de fyra grekiska naturfilosofiska elementen, luften, jorden, vattnet och elden. 5 Och i den nyssnämnda hippokratiska skriften heter det bl.a. att: Människan är således som friskast när dessa ämnen med hänsyn till blandningens styrka och mängd står i ett väl avmätt förhållande till varandra. Hon lider däremot, när något av dessa ämnen förefinnes i för liten eller för stor mängd eller är för sig avsöndrat i kroppen och ej blandat med alla de övriga. 6 I korthet kan man säga att det var dessa, på den s.k. humoralpatologin grundade tankarna om avtappning av blod ur människan, vilka som en botande åtgärd fick fotfäste inom den dåtida vetenskapliga medicinen. Det var tankegångar som på den tiden skrevs ner och som kom att få en betydande inflytelse på den medicinska utvecklingen fram till tiden kring mitten av 1800-talet. 7 Och detta trots William Harveys upptäckt av blodomloppet 1628 e.kr. 8 vilket inte tycks ha hindrat vare sig rekommendationen eller utnyttjandet av blodtappning i botande syfte. Och som nedsjunket kulturgods har slutligen denna 1 von Hovorka & Kronfeld II 1909, s ; Sigerist 1951, s Fåhræus 1963, s Gamla Testamentet 1960, Tredje Moseboken 17 kap., vers Fåhræus 1970, s Fåhræus 1970, s Fåhræus 1970, s Fåhræus 1970, s. 38; Hippokrates (M.K. Löwegren, svensk övers.) I 1909, s Harvey (1628),

14 humoralpatologi levat kvar inom folkmedicinen, till vilken den har överförts av den s.k. munkmedicinen och läkeboken, d.v.s. levnadsordningen Regimen Sanitatis Salernitanum, som blev spridd under medeltiden. 1 Men när det är fråga om ett så pass centralt tema som de olika blodtappningsformerna, påsättning av blodiglar, åderlåtning samt koppning, vilka under långa tider har varit i flitig användning, så är det faktiskt förvånande hur pass litet det har skrivits om de enskilda vårdmetoderna. Att jag här talar om olika blodtappningsformer eller vårdmetoder och inte enbart om koppningen, som är avhandlingens huvudtema, beror på att det i uppteckningarna från vårt land i många fall faktiskt talas om alla dessa metoder, även om koppningen i dessa är den mest omtalade. Därför har jag även som inledning tagit med en kortare presentation av de övriga i vårt land använda blodtappande vårdmetoderna. Och med tanke på användningen av just koppning i förhållande till de övriga metoderna så ingår det i slutet en jämförelse mellan användningen av de olika metoderna. Beträffande användningen av de olika blodtappningsmetoderna, så är de enda mera eller mindre omfattande beskrivningar av dessa som jag har lyckats spåra följande. När det gäller påsättningen av blodiglar så har vi den i mitten av 1700-talet av Nils Gisler utgivna bruksanvisning för utnyttjandet av blodiglar rubricerad Om Blod-Iglars nytta uti Medicinen. 2 Sedermera har historien om blodiglarnas användning beskrivits ingående på danska av Svend Aage Schou i en artikel från 1970 rubricerad Igler og andre vilde dyr i sygdoms behandling og farmaci. 3 Åderlåtningen har beskrivits i ett flertal arbeten sedan mitten av 1600-talet. Det äldsta arbetet är Arvid Månssons Practica Eller een liten doch nyttigh Underwijsning om åderlåtande från 1645, 4 och omkr. ett par hundra år senare, 1860 publicerade Eduard Braun sitt verk Åderlåtning i historiskt terapeutiskt afseende. 5 I slutet av 1800-talet gav Josef Bauer ut ett omfattande arbete på tyska om åderlåtningen och dess historia rubricerat Geschichte der Aderlässe. 6 När det gäller koppningen, så är det inte så mycket bättre beställt med den heller. I början av 1800-talet publicerade Samuel Bayfield på engelska sin bok A treatise on practical cupping: comprising an historical relation of the operation through ancient and modern times... 7 som är en handbok i koppning för medicine studerandena med en kort historisk beskrivning av vårdmetoden. Och i slutet av 1800-talet gav Konst. Lampros ut sin på grekiska skrivna Περι σικυων και σικυασεως παρα τοισ αρχαιοισ, som är en beskrivande katalog över i samband med arkeologiska utgrävningar upphittade antika blodkoppar och deras historia. 8 1 Vorwahl 1931, s Gisler Schou 1970, s Månsson Braun Bauer Det verk som här har utnyttjats är en 1966 utgiven faksimilupplaga. 7 Bayfield Lampros

15 Inom den folkmedicinska litteraturen, har varken åderlåtning eller koppningen uppmärksammats på ett sådant sätt som kan anses vara befogat med tanke på metodernas flitiga användning. I det av Oskar von Hovorka och Adolf Kronfeld i början av 1900-talet utgivna standardverket Vergleichende Volksmedizin ingår det endast ett kort avsnitt om koppning. 1 Och inom den nordiska folkmedicinen finner vi t.ex i I. Reichborn-Kjenneruds Vår gamle trolldomsmedisin från 1944 koppningen omtalad mycket kortfattat i ett avsnitt rubricerat Årelatning, koppning og iglesettning. 2 Samma sak gäller även Carl-Herman Tillhagens verk Folklig läkekonst vars första upplaga utkom 1958, i vilket koppningen behandlas i korthet på ett fåtal sidor. 3 Inom den folkmedicinska litteraturen från vårt land finner vi likaså att koppningen och de övriga blodtappningsmetoderna är synnerligen sparsamt omtalade. Det är närmast inom den äldre etnologiska litteraturen som man finner en del kortare omnämnanden av såväl åderlåtning som koppning. 4 Det är denna brist som den här avhandlingen förhoppningsvis nu kommer att avhjälpa. Föreliggande folkmedicinska avhandling strävar till, med beaktandet av vårdmetodens historia att grundligt utreda en enda vårdmetod, koppningen i den form man i vårt land närmast på landsbygden, men även i städer och tätorter har utnyttjat den i försöken att bota sjukdomar, krämpor eller åkommor och så som detta framkommer i det arkivaliska materialet begränsat till en tidsperiod från slutet av 1800-talet fram till talen och som i huvudsak har överförts genom muntliga medel bland de folkliga klasserna. 5 I samband med utarbetandet av avhandlingen har jag använt mig av en metod, som inneburit att jag har utnyttjat ett mycket stort antal uppteckningar över en och samma sak. Dessa har sedan utvärderats och kombinerats och av vilka jag har skapat ett dokumenterat mönster över hur koppningen som vårdmetod har utförts under den ovan nämnda tidsperioden. Det har varit frågan om att på basis av det stora antalet uppgifter beskriva en, som jag ser det, normal form av vårdmetodens utförande, men också att beskriva mot vilka sjukdomar, krämpor eller åkommor vårdmetoden har använts och vilka effekterna har varit. Men arbetet är också ett slags kulturhistorisk studie, som ligger inom ramen för ett av etnologins särdrag, det att utnyttja historiska metoder. 6 I detta fall då medicinens historia och härvidlag utnyttja historiska uppgifter om gamla koppningsredskap och -anvisningar och med hjälp av de här uppgifterna utreda vilka spår dessa har satt i det koppningsbruk som utövats i vårt land. En annan av orsakerna till att befatta sig med koppningen som en vårdmetod är också den att det har varit fråga om en mycket gammal vårdmetod som med uppgifter om en utövare, Jöns Kopperen från Österbotten finns omtalad redan och som har levat kvar och i viss mån använts åtminstone på landsbygden bland befolkningen i vårt land, 1 von Hovorka & Kronfeld II 1909, s Reichborn-Kjennerud IV 1944, s Tillhagen (1958), 1977, s. 75, 80 81, 83, 228 & Se t.ex. Sirelius 1921, s & Forsblom 1927, s Loux 1994, s Lehtonen 1985, s Hausen 1928,s

16 ända fram till tiden kring mitten av 1900-talet. Och detta trots att hälsovårdsväsendet på landsbygden hade utvecklats under denna tid, sedan inrättandet av de första sjukstugorna och upprättandet av de första kommunalläkartjänsterna på 1880-talet i vårt land. 1 Det flitiga utnyttjandet av koppningen som en vårdmetod tyder dock på att man kanske ändå inte alltid har haft det så lätt med att kunna anlita den officiella hälsovården, åtminstone inte på landsbygden. Koppningen utgjorde därvidlag en välkommen möjlighet att få sig botad när andra alternativ saknades eller var svåråtkomliga. Det som i viss mån gör avhandlingen aktuell i dagens läge torde vara uppträdandet av de alternativa vårdmetoderna hos oss, och inom vilka även koppningen i en viss utsträckning också har utnyttjats. Men, jag vill dock framhålla att koppningen inom dessa numera använda alternativa vårdmetoderna inte kommer att beröras närmare här eftersom denna tidsmässigt ligger utanför ramen av avhandlingen. En utblick över koppningen hos oss i s.a.s. dagens läge kommer dock att ges i slutet. 1 Pesonen 1980, s ,

17 1. KOPPNING EN VÅRDMETOD SOM FORSKNINGSOBJEKT 1.1 Introduktion till blodtappningen Bland allmogen i vårt land har man åtminstone fram till 1950-talet varit helt på det klara med hurdan vårdmetod koppningen är och vad den går ut på. Alltså att den är en metod, som grundar sig på att man med hjälp av en blodkopp, respektive ett horn i botande syfte drar ut s.k. ond blod 1 ur små i huden upphackade sår på en rad olika delar av kroppen. Men för att i dagens läge förstå den betydande omfattning som just blodtappning i vårdande syfte har haft genom tiderna vill jag ytterligare försöka klarlägga detta begrepp. Och här har jag valt att göra detta med hjälp av kortfattade introducerande beskrivningar av de övriga, även hos oss använda blodtappningsformerna för att visa på hur pass omfattande blodtappningen i vårdande syfte har varit, och vilka således förutom koppningen, som ju är huvudtemat för denna avhandling, har varit i användning. Påsättning av blodiglar. Den i fråga om användningen kanske enklaste blodtappningsformen i vårt land har varit påsättningen av blodiglar (Hirudo medicinalis LINNÉ). Blodigelns viktigaste egenskap är den, att när en igel bitit sig fast på kroppen och suger i sig blod, så blandas denna upp med ett ämne, hirudin som finns i saliven och som hindrar bloden från att koagulera. 2 Den vanligaste benämningen på den äkta blodigeln hos oss har varit verijuotikas eller verenimijä 3 men även andra folkliga benämningar sådana som iilimato, verimato eller imumato har använts. 4 Blodiglar har kunnat på påträffas i någon mindre vattensamling, såsom i ett skogsträsk eller i en skogstjärn 5 och det har förekommit blodiglar åtminstone på Åland, i Egentliga Finland, Satakunda, Nyland, Tavastland, Savolax samt i Karelen. 6 Och som officinell drog har blodigeln saluförts på apotek sedan och fram till slutet av 1930-talet. 8 Blodigeln applicerades vanligen på det värkande stället, oftast på tandköttet och metoden användes i regel som tandvärksbot. Åderlåtning. Den andra blodtappningsformen som i fråga om redskapen och användningen är något mera komplicerad än påsättningen av blodiglarna är åderlåtningen, venaesectio. 9 1 I föreliggande avhandling används uttrycket ond blod i den-kön i stället för formen ont blod, eftersom för övrigt är den-kön i det hela vanligare ju mera uttrycket närmar sig bygdemål. Nusvensk ordbok i 1919, blod, sp Även om det här inte är fråga om direkta uttryck citerade på bygdemål utan till stor del översatta från finska finner jag det naturligt att när det är fråga om folkmedicin använda uttrycket ond blod. Jämför även blod och de i Finland använda dialektalformerna, se t.ex. Ordbok 1978, s Brehm 1955, s Levander 1907, s. 180; Ganander (1787) 1940, s. 302v WER. 4 Rabbe 1858, s Levander 1907, s Levander 1907, s Pharmacopoea Fennica 1819, s Suomen Farmakopea 1937, s Lindskog & Zetterberg 1981, s

18 Som blodtappningsform bygger åderlåtningen på den antika humoralpatologin 1 som sedan dess bevarats inom skolmedicinen. Uppgifter om anvisningar angående åderlåtning härstammar redan från mitten av 1500-talet i vårt land. 2 Och fram till 1900-talets första årtionden har åderlåtningen utövats huvudsakligen inom folkmedicinen i praktiskt taget hela landet under benämningar på finska sådana som suoneniskeminen eller suonen avaaminen 3 och detta i regel parallellt med de övriga blodtappningsformerna. Kännetecknande för åderlåtningen hos oss har varit att man brukade använda en fabrikstillverkad, mekanisk s.k. ådersnäppare, nälläri, näppäri med vars vassa bett man knäppte upp ett litet sår i en uppsvälld blodåder, i regel i armvecket, ur vilken bloden började spruta ut som en stråle men som samtidigt samlades upp i ett blodfat. De sjukdomar eller åkommor som man oftast har strävat efter att bota genom åderlåtning har varit huvudvärk och tandvärk, varvid man har åderlåtit på olika ställen av kroppen, ofta nog i någon av ådrorna i armvecket. Krassning. En tredje form av blodtappning med rötterna även den i antiken 4 och som har använts hos oss ännu i början av 1900-talet, om än i mindre omfattning, är krassningen på finska kassaaminen, kassuuttaminen eller krassaaminen 5 samt de karelska formerna kassata, kassuuttoa. 6 Vårdmetoden har på sin tid i huvudsak använts i Mellersta Finland, Tavastland, Nordsavolax, Sydsavolax, Nordkarelen, Sydkarelen samt i Ladogakarelen och till dessa områden verkar krassingen ha brett ut sig från sydost. Krassningen har man utfört med patienten stående med blottade vader på ett trappsteg invid laven i en uppvärmd bastu, så att kopperskan med en koppyxa eller en rakkniv lätt kunde hacka i längsgående riktning av vaderna upp en sår per vad och ur vilka bloden började rinna ymnigt, småningom upphörde dock blodflödet av sig självt. Överflödig blod skrapades sedan bort med t.ex. en pärta varefter såren och vaderna tvättades med tvålvatten samt torkades. Krassningen har använts enbart på vaderna, där värken kändes av varvid man sökte bota värkande, tyngande, trötta ben, men även för tjocka ben vilket resulterade i att det kändes lättare att gå. Beträffande de olika blodtappningsformerna hänvisas till jämförelsen mellan användningen av samtliga blodtappningsformer hos oss i förhållande till varandra som ingår i slutet av avhandlingen. 1 Bauer (1870) 1966, s Agricola 1544, s. 13, s. Biiij. 3 Lönnrot II 1880, s Bayfield 1823, s ; Alpinus 1591, s Lönnrot I 1874, s Karjalan kielen sanakirja II 1974, K, s

19 1.2 Materialet, forskningsmetodiken, källkritiken och frågeställningarna Arkiven Det material som föreliggande avhandling så gott som helt och hållet grundar sig på, utgörs av arkivmaterial av olika slag, huvudsakligen i finsk språkdräkt, som sedan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1970-talet har samlats in vid sammanlagt sju olika kulturhistoriska- och museiarkiv samt språkvetenskapliga arkiv, belägna främst i Helsingfors, men även i Åbo och Uppsala. När det gäller arkivmaterial med uppgifter om de olika formerna av blodtappning, kan man säga att den största delen av materialet, dels i form av skriftliga uppteckningar och dels i form av ljudbandsupptagningar, har hämtats ur två olika arkiv. Det ena är Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto, SKS KRA (= Finska Litteratursällskapets Folkminnesarkiv) ur vilket största delen av det äldsta materialet härstammar. Och det andra är arkivet vid det som numera heter Kulttuurien tutkimuksen laitos vid Turun yliopisto (= Institutionen för kulturernas utforskning vid Åbo universitet) men som i början av 1970-talet hette Turun yliopiston Kansatieteen laitos, TYKL (= Etnologiska institutionen vid Åbo universitet) och som bidrar med ett mycket omfattande material om folkmedicin, insamlat i början av 1970-talet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Kansanrunousarkisto. Frågelistor. Som inledning kan det konstateras i fråga om Finska Litteratursällskapets agerande vid insamlandet av bl.a. material om folkmedicin, att man som hjälp för informanterna till att börja med har utnyttjat den insamlingsvägledning som kallades för Taikanuotta (= ungefär Trollnot) som sedan 1885 har utkommit i flera upplagor. 1 I den första upplagan ingår det bl.a. ett avsnitt, avdelningen nr VIII, som handlar om hälsa och sjukvård, men i vilken man varken frågar om koppning eller åderlåtning såsom vårdmetoder. 2 Medan man däremot i frågelistans tredje upplaga, som utkom 1911, ställer frågor om koppning. Man frågar om uppfattningarna om koppningens nytta och inverkan samt frågar om upplysning ifrån detta område, så som hur många horn man tål och hur pass ofta o.s.v. 3 Exakt samma fråga ingår även i den femte och sista upplagan av frågelistan som utgavs En serie av frågelistor som informanterna har haft möjlighet att utnyttja har varit den serie av frågelistor som var rubricerad Kymmenen kysymyssarjaa kansatieteellisten kertomusten laatijalle (= en tiofrågorsserie avsedd för den som sammanställer etnologiska berättelser) som uppgjorts i slutet av 1800-talet, men som även utkom i nytryck och distribuerades I samband med frågorna om bastun frågas det bl.a. för vilka andra ändamål används bastun och vilka arbeten utförs i den? (Bastun som bostad, skäktning, slakt, koppning). 5 En annan frågelista Kansantieto (= folkkunskap) publicerades 1936 av Folkminnesarkivet 1 Mustonen 1885; Laaksonen 1983, s Mustonen 1885, s Mustonen 1911, s Mustonen 1936, s Kysymyssarja 1930, s

20 för att distribueras till ortsmeddelarna. I denna lista frågade man bl.a. ingående om bastun och dess betydelse som källa till hälsa bland det finska folket på landsbygden. 1 Excerperat material. En grupp arkivaliskt material som ingår i Folkminnesarkivet vid Finska Litteratursällskapet och som handlar om användningen av olika blodtappningsmetoder och som här har utnyttjats, utgörs av de ur de olika handskriftssamlingarna excerperade korten eller lapparna i formatet A6, vilka har ordnats upp i ett kartotek som inalles omfattar nitton olika ämnen eller genrer och av vilka den folkliga läkekonsten, avdelning nr VIII 2 utgör ett av dessa ämnen och i vilken uppgifter om blodtappning ingår. Det material som i detta fall har utnyttjats består av i regel handskrivna excerpter med uppgifter om koppning, åderlåtning eller krassning och vilka har excerperats ur handskriftsarkivets olika samlingar av vilka en del med beteckningar sådana som E, (= etnografiska skildringar fr.o.m. 1899), VK, (Vähäisiä keräelmiä = smärre insamlingar från talen), KRK, (Kalevalan riemuvuoden kilpailukeräys = insamlingstävlingen med anledning av Kalevalas jubileumsår ), KT, (Kansantietolehden kysely = svar inkomna sedan 1936 på basis av förfrågningar i Kansantieto-frågebladet). Av de på korten excerperade materialet har hela 75 olika meddelare bidragit med uppgifter. Och därtill har den synnerligen flitiga upptecknaren Samuli Paulaharju ( ) fungerat som meddelare i ett 50-tal fall, vilket är mer än en tredje del av hela det sammanlagda antalet meddelare vilkas material har utnyttjats. De äldsta här utnyttjade uppgifterna är nedtecknade i slutet av 1800-talet, medan det yngsta materialet är nedtecknat på 1950-talet. Geografiskt sett är de använda uppteckningarna härstammande från 88 olika orter något sånär jämnt fördelade över så gott som hela landet, alltifrån Egentliga Finland och Karelska näset i söder, till Lapplands nordligaste kommuner i norr. Beträffande de 86 olika informanter som det uppges att ha bidragit med information kan det så när som på några undantag konstateras att alla är födda på 1800-talet. De äldsta redan på och 1840-talen, medan de allra flesta på och 1860-talen Av dessa informanter har 9 varit kopperskor. Omfånget av det material som här har utnyttjats uppgår till sammanlagt 208,5 kort i det redan nämnda formatet A6. Dessutom har en del uppteckningar rörande koppning och åderlåtning som ingår bl.a. i Folkminnesarkivets samlingar av etnografiska skildringar, E-samlingarna, men även i andra samlingar, och vilka inte har excerperats på de nyssnämnda korten, även använts. Den del av uppteckningarna i dessa handskriftssamlingar som har utnyttjats härstammar från ett tjugotal olika orter allt från Karelska näset i sydost till Österbotten och Kajanaland i norr. De har tillkommit mellan åren 1935 och 1959 och de har insänts av 17 olika meddelare och de angivna informanterna vars antal har varit 12 stycken är födda mellan 1850 och 1892, av dessa är 2 kopperskor. Som kopierade och upplimmade på kort i formatet 12,5 x 20 cm uppgår dessa till sammanlagt 78,5 sidor, främst handskriven text. 1 Kansantieto 1936, s Arkiston avain 1984, s. 32; Finska Litteratursällskapet 1991, s

21 Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran äänitearkisto, SKSÄ. Men förutom upptecknat material har jag även använt mig av ljudupptagningar, något som man allt sedan början av 1900-talet i olika former har samlat in vid Finska Litteratursällskapets Ljudbandsarkiv (SKSÄ). Av de ljudupptagningar med redogörelser över koppning och åderlåtning som jag kopierat är den äldsta gjord 1959 och den yngsta De här utnyttjade ljudupptagningarna är gjorda på 46 olika orter vilka är tämligen jämt fördelade över hela landet. Dessutom är ett par av de utnyttjade ljudupptagningarna i detta material gjorda i Nord-Norge. Den äldsta av informanterna är född 1878 medan den yngsta De allra flesta av dem dock på 1890-talet och bland dessa informanter finns 5 kopperskor. De ur det rikliga ljudupptagningsmaterialet utplockade avsnitten rörande koppning och åderlåtning har, efter att ha kopierats på C-kasettband, transkriberats och skrivits ut på kort. Omfånget av de här utnyttjade ljudbanden uppgår i transkriberad form till 98 sidor maskinskriven text på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Tävlingsinsamling om folkmedicin. Till de vid Folkminnesarkivet på senare tid tillkomna samlingarna över folkmedicin hör svaren på den tävlingsinsamling om folkmedicin som genomfördes åren i samråd med förlaget Werner Söderström Oy och veckotidskriften Suur-Seura 1 med avsikt att samla in uppgifter om den folkliga läkekonsten i vårt land. Deltagarna var inte tvungna att besvara något frågeformulär utan kunde berätta fritt om den folkliga läkekonsten. Resultatet av tävlingsinsamlingen har sedermera bundits in och omfattar hela 14 volymer, sammanlagt sidor A4 med material som identifieras i arkivet under benämningen Kansanlääkintä (= Folkmedicin). Uppgifterna utplockade om koppning, åderlåtning och användningen av blodiglar härstammar från 25 olika glest utspridda orter över nästan hela landet. De 24 meddelare som här har utnyttjats är födda mellan 1892 och 1943 och av dessa är 2 kopperskor. Några meddelare baserar sina uppgifter på informanter födda mellan 1896 och Det här utnyttjade materialet uppgår till sammanlagt 104 sidor hand-, respektive maskinskriven text upplimmad på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Turun Yliopisto Kulttuurien tutkimuksen laitoksen arkistot, TYKL. Det anordnades 1972 en tävlingsinsamling vid, som det då hette Turun yliopisto, Kansatieteen laitos (= Etnologiska institutionen vid Åbo universitet) för att samla in upplysning om folkliga botare och folkliga botemetoder. Det som man då med hjälp av ett frågeblad frågade sina meddelare om, var uppgifter om kloka gubbar och gummor, koppning, massörer, olika läkemedel, övriga sjukvårdsmetoder, sjukdomsorsakerna samt de vanligaste sjukdomarna. 2 Det resultat som man fick in, i form av svar genom tävlingsinsamlingen uppgick till över sidor text i formatet A5. 3 Ur svaren har jag kopierat de uppgifter som berör de olika formerna av blodtappning och vilka utgör svaren på de frågor som i 8 olika punkter 1 Suur-Seura 1977, nr 25, s TYKL 1972, KeA 46, frågebrev, s TYKL 1972, KeA46, enligt en i alfabetisk ordning uppgjord duplicerad förteckning över resultatet av tävlingsinsamlingen och som förvaras i samband med svaren vid institutionens arkiv. 21

22 ställdes meddelarna. Även om rubriken för denna del av frågorna var om koppning så ställde man även en del frågor om åderlåtning, påsättning av blodiglar samt om krassning. Svaren rörande de olika blodtappningsmetoderna, utgör vad antalet här utnyttjade upptecknade sidor beträffar, det största hämtade ur ett enda arkiv, och som har tillkommit på grundval av en enda insamling. Det utnyttjade materialet har insänts av 241 meddelare, födda mellan 1884 och 1954, de allra flesta dock under 1900-talets första årtionde, och materialet härstammar från 192 olika orter jämt fördelade över hela landet, inklusive Karelska näset. En del av meddelarna har även använt sig av informanter, födda mellan 1872 och 1918, dessas antal uppgår till 68, en kopperska och en koppare finns med. Även om svaren på frågorna är tillkomna i början av 1970-talet så säger största delen av meddelarna att de i sina svar beskriver användningen av blodtappningsmetoderna under förhållanden vilka varit rådande under de första årtiondena av 1900-talet fram till talen, i enstaka fall även senare. 1 En del av meddelarna säger att deras uppgifter berör förhållanden alldeles i slutet av 1800-talet. Vid hänvisning i texten till meddelarnas redogörelser har här p.g.a. bestämmelserna om meddelarnas intimitetsskyd använts ett nummer tilldelat varje enskild informant och som hänför sig till en separat alfabetisk förteckning över meddelarna skapad av författaren i enlighet med den lista över meddelarna som uppgjorts i samband med tävlingsinsamlingen i Åbo. Den del av materialet som har utnyttjats uppgår till hand-, respektive maskinskriven text sammanlagt 940 sidor upplimmade på kort i formatet A5 samt dessutom 167 sidor upplimmade på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Suomen kielen nauhoitearkisto, SKNA. Det 1959 grundade och sedan 1976 i Forskningscentralen för de inhemska språken ingående Finska bandarkivet, SKNA har som sin främsta uppgift att spela in och bevara finska folkmål och andra finsk-ugriska språk på band. 2 Med hjälp av de, av bandarkivets innehållsförteckningar och sakregister som förelåg 1975, har jag på C-kassetter kopierat de avsnitt från ljudband vilka har spelats in mellan 1957 och 1961 och på vilka det berättas om koppning och åderlåtning. Det sammanlagda antalet här utnyttjade ljudband uppgår till 69 stycken och de härstammar från 44 olika kommuner något ojämnt spridda över praktiskt taget hela landet. Av informanterna, vars antal uppgår till 69 stycken, är den äldsta född 1869 och den yngsta 1901, de flesta dock på 1880-talet och bland dessa informanter finns det 11 kopperskor. De kopierade ljudbandsavsnitten har jag transkriberat och skrivit ut på maskin på kort, vilkas sammanlagda antal uppgår till 203,5 sidor i formatet 12,5 x 20 cm. Museiverkets etnologiska handskriftsarkiv, MV:KTKKA. En ytterst liten del av Museiverkets Etnologiska handskriftsarkivs omfattande arkivaliska material utgörs bl.a. av svaren på den av Ilmari Manninen uppgjorda och av Finska Fornminnesföreningen 1917 utsända frågelistan om folkliga botemedel och medicineringssätt. 3 Det som frågades 1 TYKL 1972, KeA46 enligt uppgifter om meddelare och informanter insända i svaren till tävlingsinsamlingen. 2 Yli-Paavola 1970, s Manninen 1917, s

23 var här om åderlåtning, koppning och krassning om koppningsredskap och om vilka av de tidigare omtalade blodtappningsmetoder som användes, hur många horn som sattes på och hur pass ofta, samt när fick man inte låta åder och vem det var som kunde låta sig åderlåtas och koppas. Av de i arkivet ingående svaren har jag låtit kopiera de avsnitt som beskriver åderlåtning, koppning och krassning och som alltså utgör en del av det äldsta material som här har utnyttjats. Sammanlagt är det fråga om en grupp svar av 10 olika meddelare från 10 olika orter på ett par undantag när från de sydliga delarna av landet. Det sammanlagda antalet handskrivna sidor uppgår till 48 sidor upplimmade på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Museiverkets insamlingsarkiv, MV:AK. Förutom det Etnologiska handskriftsarkivet finns det inom Museiverket även ett Insamlingsarkiv. Vid sidan om Insamlingsarkivets tävlingsinsamlingar som svar på frågelistor har det även sänts in annat arkivaliskt material. Ur detta material har jag fått ta del av en del insamlade uppgifter om koppning och åderlåtning, insamlade mellan 1956 och 1971 och som återfinns under benämningen arkivberättelser, Arkistokertomus, AK. Det här utnyttjade materialet härstammar från 13 olika orter i olika delar av landet främst från Österbotten, men även från Mellanfinland, Tavastland, Nyland samt Karelen. Och det har insänts av 13 meddelare födda mellan 1886 och Omfånget av materialet uppgår till endast 27 sidor såväl hand-, som maskinskriven text upplimmat på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Svenska litteratursällskapet i Finland, SLS, Folkkultursarkivet, FKA. När det gäller upptecknat men även bandat material om koppning och åderlåtning från svenskbygderna i vårt land som har utnyttjats kan det konstateras att detta har hämtats ur Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkivs samlingar. Det är fråga om ett fåtal uppteckningar om koppning och åderlåtning insända av sammanlagt 7 meddelare som har kopierats ur samlingarna. Den äldsta uppteckningen är gjord 1898 och den yngsta 1925 och de härstammar dels från östra och västra Nyland och dels från Åboland och Österbotten. Omfånget av det utnyttjade materialet omfattar sammanlagt 7 sidor handskriven text upplimmat på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Förutom dessa uppteckningar har jag även utnyttjat Folkkultursarkivets bandarkiv, ur vilket jag har valt ut ett par bandade intervjuer gjorda med ett par kopperskor i Österbotten, den ena född 1901 och den andra 1911 varvid intervjuaren enligt uppgift har utnyttjat den av Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) uppgjorda frågelistan M 101 om koppning och åderlåtning från Det sammanlagda omfånget av ljudbanden uppgår i transkriberad form till 180 sidor maskinskriven text på kort i formatet 12,5 x 20 cm. Riksarkivet. Centralarkivet för de administrativa myndigheterna i vårt land är Riksarkivet och bland alla de olika slag av offentliga handlingar som förvaras i arkivet, utgör häradsrätternas s.k. renoverade domböcker fr.o.m talets början, en del av dessa handlingar. Och av dessa handlingar har en mycket liten del här utnyttjats för att finna 1 Lilja 1990, s

24 historiska uppgifter om bruket av koppning i vårt land. Med hjälp av ett sakregister över innehållet i dessa domböcker har jag plockat ut några enstaka belägg på förekomsten av kopperskor under 1600-talet. I det sakregister som hade uppgjorts vid Riksarkivet fram till 1978 ingick det uppgifter om innehållet i domböckerna dels från Lappvesi domsaga i öster från början av 1600-talet och dels från olika domsagor i Vemo och Nedre Satakunta i väster mellan 1640-talet och 1690-talet. De uppgifter om kopperskor som här har utnyttjats finns på 6 olika sidor från mikrofilmer kopierade handskrivna blad ursprungligen i folioformat. Institutet för språk och folkminnen, f.d. Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA). För att kunna göra en närmare jämförelse mellan bruket av blodtappning i vårdande syfte, speciellt koppningen i Sverige och i Finland har jag låtit kopiera en del arkivaliskt material från Sverige. Främst är det fråga om en del av de insända svaren på den detaljerade maskinskrivna frågelistan M 101 rörande koppning och åderlåtning från 1936, som utsändes av det dåvarande Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och i vilken man frågade om såväl koppning, åderlåtning som om påsättning av blodiglar. 1 De allra flesta svaren har inkommit i slutet av 1930-talet medan några, de allra yngsta är från 1970-talet, då man i svaren ännu utnyttjade den gamla frågelistan M 101. De svar, vilka här har utnyttjats är fördelade på ett tjugotal orter från olika delar av Sverige, från Småland och Öland i söder till Västerbotten i norr och från Dalsland och Västergötland i väster till Gotland i öster. Av de enstaka fall sagesmännen och -kvinnorna är angivna, ser man att dessa är födda under en tidsperiod mellan och 1880-talen. Den utnyttjade delen av materialet omfattar sammanlagt 332 sidor i regel handskriven text i formatet A4. Egna insamlingar, EI. Slutligen vill jag nämna det material som har tillkommit på grundval av egna intervjuer som har gjorts. Det är fråga om ett par kompletterande intervjuer gjorda med en kopperska född 1901 och som varit verksam fr.o.m. början av 1930-talet fram till 1960-talet i Korsnästrakten i Sydösterbotten. Den första intervjun med henne gjordes 1976 och den andra Sammanlagt utgör dessa ett par timmar inspelat bandmaterial som i form av maskinutskriven text uppgår till 129 sidor i formatet A5. Sammandraget kan det konstateras att när det gäller de upptecknade och de bandade uppgifterna från vårt land att de geografiskt sätt är fördelade över så gott som hela landet, för det är ytterst få orter eller trakter från vilka det inte föreligger några uppgifter om användningen av de olika blodtappningsformerna. Och av alla de meddelare eller informanter som har bidragit med upplysning så har 32 verkat som kopperskor eller koppare. I den form det arkivaliska materialet har utnyttjats består det alltså av sammanlagt 913 sidor främst handskriven men även maskinskriven text i formatet 12,5 x 20 cm och 1069 sidor i formatet A5 samt 208,5 sidor i formatet A6. Det utnyttjade jämförelsematerialet från Sverige uppgår till 332 sidor handskriven resp. maskinskriven text A4. 1 Lilja 1990, s

25 Det i denna avhandling, i såväl upptecknad som bandad form utnyttjade arkivmaterialet, har tillkommit i olika repriser under en tidsperiod av något mer än 80 år. Ser vi på det allra äldsta materialet, de uppteckningar vilka har gjorts alldeles i slutet av 1800-talet eller under de första årtiondena av 1900-talet kan vi konstatera att man i dessa uppteckningar i regel beskriver användningen av de olika formerna av blodtappning såsom vårdmetoder under de förhållanden som har varit rådande, som det heter, förr i världen, d.v.s. att förr gjorde man så och så, när man koppade eller slog åder o.s.v. Men samtidigt som man redogör för vårdmetodernas användning tidigare så sker beskrivningen under en tidsperiod, då man kan säga att speciellt koppningen som en vårdmetod ännu mycket allmänt praktiserades, såväl på landsbygden som i de allmänna basturna i städerna och på de större tätorterna. Uppteckningarna tillkomna i slutet av 1800-talet och fram till slutet av 1930-talet ger de mest autentiska och trovärdiga uppfattningarna om koppningen som en vårdmetod i vårt land. För även om uppteckningarna och bandningarna gjorda på senare tider ger nog så goda skildringar av hur man brukade gå tillväga då man koppade eller slog åder, så är det i regel ändå fråga om berättelser som bygger på en viss minneskunskap, som i dessa fall nog kan vara mycket god, men som ändå inte alltid är lika spontan i fråga om uttalandena. Intervjuerna med kopperskorna, vilka dock på ett utmärkt sätt beskriver vårdmetodens utförande utgör dock ett undantag. Och som nog vad tillförlitligheten beträffar får anses vara helt trovärdiga, något som främst bekräftas av den samstämmighet som råder beträffande uppgifterna i de äldsta uppteckningarna och i de på allra senaste tid tillkomna materialet. Man talar helt enkelt om samma saker. Vårdmetoden har utförts på samma sätt enligt vedertagna metoder och av samma slags personer, d.v.s. de på området specialiserade kopperskorna, och i stor utsträckning även mot samma slag av sjukdomar elle krämpor. Det bör även konstateras, att man i en del av det på 1960-talet och i början av 1970-talet tillkomna materialet ibland beskriver koppningen i den form den alldeles nyligen har utförts hos oss eller faktiskt rentav ännu på sina ställen då utfördes i vårt land. Några informanter säger t.o.m. att det nog ännu skulle behövas koppning och att de gärna skulle låta sig koppas men att kopperskor av den gamla goda stammen inte mera finns att tillgå Tryckta källor Läkarböckerna utgör en viktig grupp av tryckta källor rörande anvisningar för användningen av de olika blodtappningsformerna som vårdmetoder. Dessa är i främsta hand de sedan medeltiden förekommande handskrivna läkeböckerna, vilka sedermera trycktes i form av läkare- eller läkarböckerna och i vilka det ingår mycket noggranna uppgifter om regler för utförandet av såväl koppning som åderlåtning och vilka till att börja med var avsedda som ett slags skolmedicinsk vägledning för personer med någon form av medicinsk utbildning. Men sedermera kom dessa regler eller anvisningar, om än i något omändrad form att ingå även i de s.k. husläkarböckerna i vilka dessa regler då var avsedda som råd för vanligt folk, när de med hjälp av bl.a. koppning eller åderlåtning skulle vårda sina olika 25

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Så går en tatuering till

Så går en tatuering till Så går en tatuering till Besök i Doc Forests tatueringsstudio + fakta L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK 1 Studion Hur man gör en tatuering De äldsta idag kända tatueringarna sitter på Ötzi, en 5000

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.)

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.) Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Adress Postnummer och -anstalt Finlands viltcentrals anteckningar: 700 Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater:

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use Lathund för Sancho Detta är en lathund för dig som använder eller säljer Sancho och som önskar få en översikt och fler tips på bra användningsområden för dessa magiska droppar från bergsfolken i Himalaya!

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd

Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd 26.01.2010 1 Godkännande av byggnadsplaner Byggnadsplanerna granskas av

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Erasmus+ för allmänbildande och vuxeutbildning KA1. Startutbildning för godkända mobilitetsprojekt den 9.9.2014

Erasmus+ för allmänbildande och vuxeutbildning KA1. Startutbildning för godkända mobilitetsprojekt den 9.9.2014 Erasmus+ för allmänbildande och vuxeutbildning KA1 Startutbildning för godkända mobilitetsprojekt den 9.9.2014 Dagens program Resultat från ansökningsomgången (Riika Väliahde, Sirkka Säikkälä, CIMO) Projektadministration:

Läs mer

"Med vårt västra grannland som förebild"

Med vårt västra grannland som förebild MEDDELANDEN FRÅN STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT "Med vårt västra grannland som förebild" En undersökning av policydiffusion Sverige till Finland från LA URI KAR VONEN AKADEMISK AVHANDLING

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

CANESTEN. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Innehavare av godkännande för försäljning

CANESTEN. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Innehavare av godkännande för försäljning CANESTEN Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. Canesten måste trots det användas med försiktighet för att uppnå det bästa

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Finländarnas resor 2009

Finländarnas resor 2009 Transport och turism 2010 Finländarnas resor 2009 Finländarna gjorde fler fritidsresor och färre tjänsteresor år 2009 Finländarnas utlandsresor ökade år 2009 kraftigare än under åren innan och antalet

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Examensarbete Teknisk logistik

Examensarbete Teknisk logistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk logistik PM Examensarbete Teknisk logistik PM-Exjobb/080205 2 Examensarbete inom ämnet Teknisk logistik, LTH Denna PM är en kortfattad sammanställning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Göteborgs stad Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Ernst & Young AB Rapport 2010-05-10 Innehållsförteckning 1 Uppdragsinformation... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Inriktning, genomförande och

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer