Information från Läkemedelskommittén Halland. Sommarnummer. Ur innehållet - Från ordföranden - För sjuksköterskor - Äldrerutan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information från Läkemedelskommittén Halland. Sommarnummer. Ur innehållet - Från ordföranden - För sjuksköterskor - Äldrerutan"

Transkript

1 Information från Läkemedelskommittén Halland Sommarnummer 2012 Ur innehållet - Från ordföranden - För sjuksköterskor - Äldrerutan

2 Det är sommar och vi går snart in i stiltjen, de 8 veckor då Sverige är stängt, då inga mejl kommer, då telefonerna är tysta. Då vi går ur den stiltjen, när hösten sätter igång, då har Läkemedelskommittén Halland slutfört ett ordförandebyte. Då är Claes Lagerstedt från medicinkliniken i Halmstad i full aktivitet som min efterträdare. Han är utsedd från 1 maj, och vi har ett mjukt maktövertagande där han successivt tar över arbetsuppgifter från mig. Det är snart 4 år som jag har haft förmånen att vara ordförande i LkH. Det har varit en underbar tid. Läkemedelskommittéarbetet är så mycket, från kärnverksamheten med framtagandet av våra Terapirekommendationer (läs mer om lanseringen av den nya årgången i denna tidning) till nationellt arbete i samarbete med andra kommittéer, där jag arbetat mycket med IT och läkemedel och de nationella tjänsterna på läkemedelsområdet (SIL, Pascal, NOD m fl.). Jag slutar inte helt. Jag stannar i kommittén och i dess arbetsutskott, och är tills vidare vice ordförande. Tiden tilllåter inte mer just nu, jag måste ägna fler timmar åt min kliniska vardag som allmänläkare i Halmstad. Som sagt, roligare jobb har jag aldrig haft! Lycka till nu Claes!! Mikael Lundborg vice ordförande Läkemedelskommittén Halland Jag tackar för förtroendet att få bli ordförande i Läkemedelskommittén. Jag har ett förflutet i Skåne och Blekinge och nu sedan 10 år på medicinkliniken i Halmstad där jag är läkarchef. Sedan några år tillbaka har jag varit medlem i Läkemedelskommittén i Halland och terapigruppen antikoagulantia. För mig som medicinare har läkemedel alltid varit en viktig del av kunskapsområdet men jag upplever nu att läkemedelsfrågor under senare år i allt större utsträckning kommit i fokus. Detta beror på det ökande antalet läkemedel, de ökande terapeutiska möjligheter, det ökande antalet äldre med multipla sjukdomar, nya kunskaperna om läkemedelsbiverkningar och interaktioner och inte minst de ökande kostnaderna för alltfler nya, effektiva men dyra läkemedel. Läkemedelskommittén och terapigrupperna kommer att fortsätta sin uppgift att bevaka, utbilda och informera i läkemedelsfrågor. En fortsatt hög aktivitet när det gäller öppenvård och närsjukvården men en också ökad närvaro på Hallands sjukhus är min ambition inför det kommande året. Mikael har varit en mycket aktiv och drivande ordförande i kommittén och har lagt ner ett stort arbete under de gånga åren vilket vi är tacksamma för. Det känns bra att även fortsättningsvis ha tillgång till hans kunskaper och erfarenheter i kommittén! Claes Lagerstedt ordförande Läkemedelskommittén Halland 2 2

3 TNF-hämmare under luppen ledde till prissänkning! TLV konstaterar att det saknas data som talar för skillnader i effekt mellan de olika TNF-hämmarna. Vid nyinsättning av TNF-hämmare är det särskilt viktigt att ta hänsyn till priset eftersom det signalerar att priskonkurrens lönar sig. Omprövningen av TNF-hämmare har lett till prissänkningar på cirka fem procent vilket frigör cirka 80 miljoner kronor per år. De läkemedel som ingick i omprövningen var Enbrel, Humira och Remicade, som jämförs med Cimzia och Simponi vid indikationerna reumatoid artrit (RA), ankyloserande spondylit (AS) och psoriasisartrit (PsA) (för Cimzia RA). Eftersom effekten bedöms som likvärdig blir det mest kostnadseffektivt att använda det preparat som har lägst behandlingskostnad. Under analysen användes priset på Simponi som referenspris då det var lägst. Med de prissänkningar som företagen har gjort beräknas Enbrel, Humira, Cimzia och Simponi vara kostnadseffektiva behandlingar. Remicade doseras efter kroppsvikt och detta kommer att påverka behandlingskostnaden och preparatet är därför Läs mer på Förmånsbegränsningen för Cymbalta följs dåligt men preparatet får ändå kvarstå inom förmånen 2010 gjorde TLV en omprövning för Cymbalta (duloxetin) och begränsade förmånen. Som ett led i sin uppföljning har TLV nu gjort en förnyad omprövning. Efter att företaget sänkt priset något medför denna dock ingen ändring utan den tidigare begränsningen vid depression eller generaliserad ångestsjukdom (GAD) kvarstår. Däremot får Cymbalta åter ingå i högkostnadsskyddet vid smärtsam diabetesneuropati. Vid den förnyade omprövningen kom TLV fram till att följsamheten till begränsningen har varit låg. Endast drygt 60 procent av patienterna som för första gången sätts in på Cymbalta får det inom begränsningen vilket innebär att läkemedlet ofta används på ett sätt som inte är kostnadseffektivt. Eftersom TLV ser nyttan med en stor sortimentsbredd och företaget har gått med på att sänka priset med 5,5 procent för att korrigera för den kända felanvändningen vid indikationerna depression och ångest får ändå Cymbalta vara kvar inom förmånen. Prissänkningen minskar kostnaderna med cirka 5 miljoner kronor per år men vid optimal följsamhet hade kostnaderna i landet kunna minska med ytterligare 35 miljoner. Prissänkning och Cymbaltas inklusion i högkostnadsskyddet vid smärtsam diabetesneuropati börjar gälla från 1 augusti Läs mer på Granskningen av faktor VIII-preparat avslutas efter prissänkningar Efter prissänkningar motsvarande 37 miljoner kronor avslutar TLV sin uppstartade omprövning av de läkemedel som används vid blödarsjuka (hemofili typ A). Samtliga preparat kvarstår i högkostnadsskyddet. De nya priserna träder i kraft den 1 juli Tidigare har det funnits prisskillnader på upp till 30 procent mellan plasmaderiverade och rekombinant framställda preparat och upp till 12 procent mellan olika rekombinanta preparat. Efter prissänkningar kostar alla rekombinanta preparat lika mycket per enhet. Advate som har den största användningen prissänks med 12 procent. Den totala kostnaden i riket för behandling med faktor VIII-preparat var 535 miljoner kronor år 2011 (Halland 17,5 miljoner kr) och om prissänkningarna används för omräkning av 2011 års användning av faktorkoncentrat motsvarar dessa en sänkning av läkemedelskostnaden med 37 miljoner kronor (Halland 1,2 miljoner kronor) varav merparten till följd av ett lägre pris på Advate. TLV kommer att följa kostnadsutvecklingen för faktor VIII-preparaten och kan starta en ytterligare omprövning beroende på hur användningen och kostnaderna utvecklas över tid. Läs mer på 3 3

4 Oxikodon kvar i högkostnadsskyddet efter prissänkning På grund av det uppskruvade prisläge som har gällt för oxikodon inledde TLV under 2011 en omprövning för samtliga preparat som innehåller substansen. Under arbetets gång sänkte dock företaget priset kraftigt och TLV beslutade att avsluta omprövningen i förtid. Resultatet blir att oxikodon kvarstår inom högkostnadsskyddet. De nya priserna började gälla 1 mars I fjol påbörjade TLV en omprövning för alla läkemedel innehållande oxikodon eftersom de kostade mycket mer än morfin trots att dessa läkemedel bedöms som effektmässigt likvärdigt på patientgruppsnivå. Under TLV:s granskning ansökte företaget om prissänkningar som innebär att kostnaden för oxikodon, nationellt, minskar med drygt 40 % eller 65 miljoner kronor om året vid likvärdig förskrivning och TLV beslöt sig då för att avsluta omprövningen. Trots att oxikodon är något dyrare än morfin även efter prissänkningen valde TLV att inte gå vidare med omprövningen med hänvisning till kort kvarvarande tid på patent, stora omställningskostnader och ett värde av sortimentsbredd. Därför kvarstår OxyNorm, OxyContin, Oxycodone Ratiopharm samt Targiniq inom högkostnadsskyddet. Läs mer på generell-subvention/oxikodon-kvar-i-hogkostnadsskyddet/ Insulinpumpar är inte förbrukningsartiklar - ingen fortsatt läkemedelsförmån! TLV har i sin omprövning om insulinpumpar kommit fram till att dessa har för lång hållbarhet för att de ska kunna betraktas som förbrukningsartiklar och de utesluts därför ur förmånen från och med den 1 december Halland kommer att tillse att de patienter som har behov av insulinpump inte drabbas utan fortsatt har samma tillgång som nu. Avsikten från TLV:s sida med omprövningen har inte varit att spara pengar och TLV har inte gjort någon bedömning om insulinpumparna är kostnadseffektiva. Syftet är istället att anpassa det befintliga sortimentet inom läkemedelsförmånerna till den praxis som numera gäller. Insulinpumpsterapi är angeläget för de patienter som behöver den här typen av behandling och Landstingens Läkemedelsförmånsgrupp (LFG) har uppgett att landstingen kommer att fortsätta tillhandahålla insulinpumpar till de patienter som har nytta av dem. För att underlätta för landstingen i upphandlingar av insulinpumpar fick TLV i april 2012 ett uppdrag av Regeringen som bland annat innebär att ta fram kunskapsunderlag och göra hälsoekonomiska bedömningar av insulinpumparna. Genom en mer rationell hantering säger LGF att landstingen hoppas att fler patienter får en ökad tillgång till dessa produkter. Det bör därför inte finnas anledning att tro att antalet insulinpumpanvändare kommer att minska eller att denna omprövning kommer att vara till nackdel för patienterna. Läs mer på Prissänkningar håller Neurontin och Lamictal inom förmånen. Topimax åker ut! Från och med den 1 januari 2013 utesluts Topimax (topiramat) ur högkostnadsskyddet, förutom i styrkan 15 mg. Patienter som står på övriga styrkor av Topimax ska därför ställas över till generiskt topiramat som kvarstår inom högkostnadsskyddet. Lamictal (lamotrigin), Neurontin (gabapentin) och motsvarande generika kvarstår i högkostnadsskyddet efter att företaget gått med på lägre priser. TLV har omprövat subventionen av epilepsiläkemedlen Lamictal, Neurontin och Topimax. Dessa originalläkemedel har kostat betydligt mer än sina generiska motsvarigheter. Det har även funnits betydande prisskillnader mellan olika generiska produkter. Läkemedel mot epilepsi är av tradition inte utbytbara på apotek med motivationen att det terapeutiska fönstret på individnivå är snävt. Förutom epilepsi har dessa produkter även andra indikationer: Lamictal vid bipolär sjukdom, Neurontin vid perifer neuropatisk smärta och Topimax som profylax av migränhuvudvärk. Det finns inget stöd för att dyrare produkter ska användas vid någon av indikationerna, inte heller vid epilepsi. TLV anser att prisskillnader och frånvaro av utbytbarhet mellan likvärdiga produkter inneburit att kostnaden för de här läkemedlen medfört att samhället betalat onödigt mycket för läkemedel med likvärdig effekt. TLV kan därtill inte hitta några studier som övertygande visar att övergång till generika under läkarinitierade och kontrollerade former leder till minskad anfallskontroll Med hänvisning till nyttan att ha en sortimentsbredd tillåter TLV en viss pristolerans inom substansgrupperna men översynen beräknas ändå ge en årlig besparing inom förmånen på 115 miljoner kronor. Läs mer på 4

5 Begränsad subvention av Lyrica Sedan den 1 april 2012 är subventionen för Lyrica (pregabalin) begränsad vid neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Vid epilepsi kvarstår subventionen utan begränsning. Lyrica (pregabalin) har indikationerna neuropatisk smärta, GAD och epilepsi. Läkemedlet har en stor försäljning, cirka 270 miljoner kronor per år, varav 240 miljoner kronor belastar läkemedelsförmånerna. För Halland är motsvarande siffror 8,4 och 7,5 miljoner kronor. Enligt nationella behandlingsriktlinjer är Lyrica inte ett förstahandsalternativ vid indikationerna neuropatisk smärta och GAD ändå förskrivs Lyrica i många fall till patienter utan att de först har provat rekommenderade förstahandsalternativ vilket ledde till TLV:s omprövning. Behandlingskostnaden med Lyrica är väsentligt högre utan att någon bättre effekt är påvisad. TLV anser dock att det vid båda tillstånden finns ett behov av sortimentsbredd och låter Lyrica kvarstå inom förmånen med begränsning. Begränsningen innebär att Lyrica endast är subventionerat till patienter med neuropatisk smärta som inte nått behandlingsmål med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel eller gabapentin. Motsvarande begränsning finns vid GAD då behandling med SSRI och SSNI ska ha prövats innan Lyrica sätts in. För patienter som inte tidigare har prövat förstahandspreparaten bör förskrivare överväga att ställa över patienterna till någon av dessa substanser. När Lyrica används som tilläggsbehandling till patienter med partiella epileptiska anfall, med eller utan sekundär generalisering gör TLV en annan bedömning än vid GAD och neuropatisk smärta och vid denna indikation är därför läkemedlet fortsatt subventionerat utan begränsning. Läs mer på Läkemedel mot Gauchers sjukdom är inte kostnadseffektiva och får ingen förmån TLV har uteslutit läkemedlen Cerezyme och Zavesca ur högkostnadsskyddet vid behandling av Gauchers sjukdom. Trots att läkemedlen tillför stor nytta för patienterna så är de på grund av de ovanligt höga priserna som företagen begär inte kostnadseffektiva. Besluten trädde i kraft 1 juni På den svenska marknaden finns idag tre godkända läkemedel för behandling av Gauchers sjukdom; två enzymersättningspreparat med likvärdig klinisk effekt (Cerezyme och Vpriv) och ett substratreduceringspreparat (Zavesca). I maj 2011 avslog TLV ansökan om subvention för Vpriv eftersom man kommit fram till att preparatet inte var kostnadseffektivt till det pris företaget begärde. Detta ledde till en översyn av befintliga läkemedel inom högkostnadsskyddet som används vid Gauchers sjukdom. Läkemedelskostnaden för enzymersättningsbehandling är, med nuvarande prissättning, närmare 5 miljoner kronor per vuxen patient och år. Läkemedelskostnaden för behandling med Zavesca är cirka kronor per patient och år. På grund av de osedvaligt höga priserna som företagen begär har TLV kommit fram till att behandling med läkemedlen inte är kostnadseffektivt, trots den stora nyttan för patienterna. Behandlingsansvaret för patienter med Gauchers sjukdom ligger därför sedan den 1 juni 2012 helt på landstingen. NLT- gruppen (Nya LäkemedelsTerapier), som är tillsatt på uppdrag av Sveriges landstingsdirektörer för att vid behov värdera nya läkemedelsterapier, har initierat en upphandling av läkemedel mot Gauchers sjukdom. Förhoppningen är att erhålla ett pris som gör det möjligt att fortsätta använda något av de aktuella läkemedlen även i framtiden Läs mer på och vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/nlt/cerezyme-vpriv 5

6 Läkemedel - till vilket pris? Prissättning av läkemedel är en krånglig affär med många intressen att ta hänsyn till. Det tar lång tid att utveckla läkemedel, ett av argumenten som gör att läkemedelsföretagen anser sig kunna sätta höga priser på de läkemedel som når marknaden. Det finns ovanliga och svåra sjukdomar. Ibland finns det läkemedel som kan lindra dessa tillstånd, ofta inte bota. Det finns ett verk som beslutar om läkemedlet ska ingå i förmånen och i högkostnadsskyddet för den enskilda patienten. Detta verk tar ställning till läkemedels kostnadseffektivitet. Vilken lindring kan vi få för vilket pris? Vi har företag som vill få tillbaka sina investeringar och dessutom tjäna pengar. Dessa företag kan välja att ingå i förmånen och då bli tvungna att sätta ett pris som verket godkänner. De kan också välja att stå utanför och styra sina läkemedelspriser själva. Men vilket pris ska man sätta? Samhället i form av landstingen eller i värsta fall patienten själv måste ju vara beredda att betala annars har allt arbete med läkemedlet varit utan nytta. Vi har patienter som kan luta sig mot ett högkostnadsskydd i de fall läkemedlen ingår i förmånen. Står läkemedlen utanför förmånen får man stå för kostnaden själv eller lita på det landsting man råkar bo i. Vi har landsting som ofta har en pressad budget och som hamnar i en svår och övergiven situation när läkemedel hamnar utanför förmånen men kanske ändå upplevs göra stor nytta för patienterna. Vad ska det få kosta för det enskilda landstinget? Ska även kostnader för extremt dyra läkemedel utanför förmånen finansieras solidariskt? För att ta ställning till en behandlings kostnadseffektivitet så måste vi ta ställning till flera parametrar. Jämfört med vad? För vilka patienter? Ur vems perspektiv? TLV ska dessutom förutom kostnadseffektivitet väga sina beslut mot ytterligare två principer, människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen. Vad händer när det inte finns någon tidigare behandling att jämföra med och kostnaden per QALY blir så hög som i fallet med läkemedlen vid Gauchers sjukdom? Här kan nog både människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen anses vara uppfyllda men kostnaden för ett QALY med Cerezyme eller Vpriv är minst 10 miljoner kronor, långt långt över vad verket anser är kostnadseffektivt. Hur ska landsting och patienter agera? Läkemedlet anses vara effektivt och av värde för den enskilde patienten men Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket lämnar över bollen och behandlingsansvaret till landstingen. Patienten vill ha behandling och kan välja att betala i de fall hon eller han har råd. Landstingen vill erbjuda behandling och kan välja att betala i de fall man har råd men vad händer när priset inte är kostnadseffektivt heller ur landstingets eller till och med patientens perspektiv? Vem ska pressa priset? Verket pressar genom att kräva kostnadseffektivitet för att ingå i förmånen. Hur gör patienten och landstingen? Linda Holmbjer, Läkemedelsenheten och Magnus Bengtsson, Informationsapotekare Läkemedel som vi använder bryts inte alltid ner helt i vår kropp. Den största källan för exponering av läkemedel till miljön kommer från människans avföring och urin. Läkemedlen hamnar i våra reningsverk som idag inte har några krav på att kunna rena bort läkemedelsrester. Av de läkemedel som säljs förblir cirka 5 % oanvänd. Under mars/april genomfördes en kampanj på apoteken i Sverige för att åstadkomma en ökad inlämning av överblivna läkemedel till apoteken. Under 2009 var inlämningen kartonger eller 1128 ton (inklusive emballage). Detta tros motsvara 75 % av överblivna läkemedel. Läkemedel och miljöpåverkan Läkemedelstillverkning leder ibland till stora utsläpp av läkemedel. Utsläpp från ett reningsverk i Indien, som tar hand om avloppsvatten från cirka 90 olika läkemedelsfabriker, uppvisade läkemedelskoncentrationer upp till en miljon gånger högre (mg/l) än de som ses i renat, svenskt kommunalt avloppsvatten. Stockholms läns landsting ger ut en folder Miljöklassificerade läkemedel där läkemedel bedöms med avseende på miljörisk och miljöfarlighet. Miljörisken beskriver toxicitet för vattenmiljön och anges som kvoten mellan förväntad koncentration av läkemedlet i svenska vattendrag och den koncentration som förväntas vara säker för djur och växter i vattenmiljön. Miljöfarligheten beskriver läkemedlens miljöskadliga egenskaper; persistens (förmåga att stå emot nedbrytning), bioackumulering (ansamling i fettvävnad) och toxicitet (giftighet). Läs mer på Miljo_och_lakemedel/ Linda Holmbjer apotekare Läkemedelsenheten i Halland 6

7 Sällsynt kvalitetsdefekt på autoinjektor En kvalitetsdefekt har upptäckts i vissa tillverknings-satser av autoinjektorn Anapen. Felet medför risk att inte hela dosen administreras. Därför blir det extra viktigt att följa rekommendationen att alltid förskriva TVÅ adrenalinpennor per uttag och uppmana patienterna att ha båda dessa med sig. Om adrenalinspruta av annat fabrikat förskrivs måste patienten få ny instruktion om användningstekniken. Kvalitetsproblem har upptäckts vid rutinkontroller av Anapen (0,3 mg) och Anapen Junior (0,15 mg) adrenalinlösning i autoinjektor. Problemen består i att vissa sprutor inte levererar hela den avsedda dosen, eller levererar den alltför långsamt. Sprutor med dessa kvalitetsproblem har förekommit hos mindre än en procent av undersökta injektorer. Sannolikheten att två efter varandra använda sprutor inte skulle fungera är därför mycket låg och läkemedelsmyndigheterna har inte i något land mottagit några rapporter om incidenter med injektorer som inte fungerat i praktisk användning. En omedelbar indragning skulle kunna medföra risk för att patienter blev helt utan livräddande behandling då Anapen är den produkt som dominerar marknaden i Sverige och så länge alternativen (Jext 0,3 respektive 0,15 mg samt EpiPen respektive EpiPen Jr) inte finns att tillgå i tillräcklig mängd i landet. Läkemedelsverket följer kontinuerligt tillgången på adrenalininjektorer på den svenska marknaden och de tillverkningssatser av Anapen där defekter upptäckts kommer att dras in så snart tillgången på alternativa produkter är tillfredsställande. Rekommendationer Läkare bör (som alltid) utfärda recept till patienter så att alla patienter har tillgång till 2 stycken adrenalinautoinjektorer av samma fabrikat samtidigt. Patienter skall uppmanas att noga läsa bipacksedeln. I de fall som en dos adrenalin inte helt och håller räcker till för att bota en allergisk reaktion kan ytterligare en adrenalininjektion ges efter minuter. Dessutom rekommenderar Läkemedelsverket att patienten omedelbart efter användning av Anapen snarast skall uppsöka sjukvård efter användning av sprutan. I de fall patienten byter till en adrenalinautoinjektor av annat fabrikat behöver patienten noga instrueras i hur den nya produkten skall användas eftersom injektionstekniken skiljer sig mellan de produkter som finns på marknaden. Magnus Bengtsson Informationsapotekare Läkemedelskommittén Halland Tillverkaren anger att produktionsproblemen gör att nästa leverans förväntas tidigast i augusti. Tillgången på båda ögondropparna befaras därför bli begränsad fram till dess och i värsta fall även efter denna tidpunkt. Båda produkterna finns att tillgå i större förpackningar i flaska, med tillsats av konserveringsmedel. För närvarande finns inte någon alternativ produkt utan konserveringsmedel som innehåller dorzolamid eller dorzolamid + timolol på den svenska marknaden. För kombinationen dorzolamid + timolol i endosförpackning utan konserveringsmedel meddelar Läkemedelsverket att man har kännedom om en alternativ produkt och att denna finns att tillgå via licensförskrivning. Vid behov av endast dorzolamid i endosförpackning utan konserveringsmedel bör ett apotek kontaktas för information om vilka alternativ som eventuellt kan finnas tillgängliga för licensförskrivning. Läkemedelsverket kan inte garantera tillgänglighet för licensprodukter. Magnus Bengtsson Informationsapotekare Läkemedelskommittén Halland 7

8 Det är nu mer än 2 1/2 år sedan resultaten av RELY-studien publicerades i september patienter med förmaksflimmer randomiserades mellan warfarin eller dabigatran i två olika doser. Studien väckte stor uppmärksamhet eftersom den visade att dabigatran i fast dos utan behov av monitorering gav lika gott skydd mot stroke som warfarin utan att ge ökad blödningsbenägenhet. Inte minst i massmedia fördes budskapet fram att det nu fanns ett nytt medel som inte gav blödningar och som inte krävde kontroller. Förväntningarna har varit stora på att dabigatran (Pradaxa ) skall visa sig vara ett medel som kan ersätta det gamla warfarinet. Medan en del varit övertygade om att vi nu har ett nytt medel som är enkelt att använda och mindre farligt än warfarin så har andra varnat för att en snabb och omfattande användning är förenat med risker. Dabigatran godkändes i USA i oktober 2010 och fick direkt en stor användning, FDA uppger att från godkännandet t.o.m. augusti 2011 fick ungefär personer recept på dabigatran. Detta motsvarar cirka 0.13% av befolkningen i USA. I Sverige beräknas 1,5 % av befolkningen stå på antikoagulantia, siffran torde dock vara lägre i USA där antikoagulantiabehandling sedan gammalt haft ett dåligt rykte. En faktor som håller tillbaka användningen av dabigatran i USA är det höga priset som ligger kring 9 US dollar per dag d.v.s. cirka 60 SEK. I Canada, som har ett sjukvårdssystem som liknar det svenska mer, har processen att få dabigatran godkänt för rabattering tagit lång tid och man ligger något efter Sverige i användningen. I Sverige fick dabigatran indikation för prevention av stroke hos patienter med förmaksflimmer och ytterliggare riskfaktorer den 15 juni Sedan tog det ytterliggare ett halvt år innan TLV den 1/12 beslutade att dabigatran skall ingå i läkemedelsförmånen. Kostnaden för behandling med dabigatran är högre än den för warfarin, men TLV bedömde kostnaden för Pradaxa vara rimlig mot bakgrund av lägre risk för hjärnblödning. Under de senaste månaderna har försäljningen av dabigatran efterhand kommit igång. De farhågor som förelåg om att vi skulle får en mycket snabb och okontrollerad övergång till dabigatran har hittills inte besannats. NEPI (Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi) beräknar att fram till den 31/3 hade 1200 patienter i Sverige fått utskrivet Pradaxa för långtidsprofylax av stroke, vilket torde motsvara cirka 5 % av patienterna som behandlas med antikoagulantia på denna indikation. I Halland rapporterades 80 patienter ha fått Pradaxa. Detta medför att Halland ligger på tredje plats i landet om man räknar antalet recept i förhållande till invånareantalet. Summa av patienter Figur 1. Individer per län, alla åldrar, båda kön som under kvartal 1, 2012, hämtat ut Pradaxa 110 mg 180 tabl och/eller 150 mg 60 tabl och/eller 150 mg 180 tabl. OBS att antalet individer måste relateras till befolkning för att kunna relateras till varandra. Antalet individer är i många fall få slumpfaktorer kan förklara skillnader. 8

9 Summa av PAT/TIN Fig 2. Individer/1000 invånare per län, alla åldrar, båda kön som under kvartal 1, 2012, hämtat ut Pradaxa 110mg 180 tabl och/ eller 150 mg 60 tabl och/eller 150 mg 180 tabl. Användningen av antikoagulantia har successivt ökat i befolkningen. Enligt Socialstyrelsens databas över läkemedel ordinerades kvinnor och 2563 män warfarin medan under 2011 siffrorna var 2370 kvinnor och 3738 män d.v.s. en ökning med 45 % på fem år! Även efter att dabigatran har börjat förskrivas ökar användningen av warfarin vilket förmodligen hänger samman med den ökade uppmärksamheten på sambandet mellan förmaksflimmer och stroke och att man blivit uppmärksammad på den bristande effekten av trombocythämmning. Förhoppningsvis har det sparat sjukdom och lidande hos många patienter. Dåvarande landstinget i Halland tog beslut om att alla patienter som behandlas med antikoagulantia skall registreras i Auricula. Genomförandet av detta har gått långsamt men sjukhuset och de offentliga vårdcentraler är nu anslutna och införandet pågår på de privata enheterna. Tyvärr har vi för närvarande inte möjlighet att från Auricularegistret få uppgifter lokalt om den totala användningen av dabigatran i Halland utan varje enhet får gå igenom sina patienter. 10/5 hade medicinkliniken i Halmstad 33 patienter på Pradaxa varav 13 med den lägre dosen. Av de 697 patienter som behandlas på grund av förmaksflimmer så utgör det cirka 5 %. Det finns flera orsaker till att förskrivningen av Pradaxa hittills tycks ha varit återhållsam. Kvaliteten på warfarinbehandlingen i rutinsjukvård i Sverige är betydligt högre än den var i RELY-studien (och även i studierna på rivaroxaban och apixaban) vilket medför att dabigatran kanske inte har bättre effekt än warfarinbehandling i Sverige. Vi saknar erfarenheter om hur man bäst behandlar om det uppstår en blödning eller man behöver göra en akut operation hos en patient med Pradaxabehandling. Biverkningsrapporter om blödningar har kommit bl a från Japan och FDA i USA har aviserat att man kommer att göra en uppföljning om detta. Det som fungerar i en studie med noggrann uppföljning kanske inte fungerar lika bra om man inte följer upp alls; monitoreringen av warfarin gör att man har kontroll om patienten tar medicinen. Dabigatran skall inte ges vid GFR <30 och med försiktighet vid mer måttligt nedsatt njurfunktion vilket är relativt vanligt hos den patientgrupp som är aktuell. Dabigatran tycks inte ge det skydd mot hjärtinfarkt som warfarin ger och rekommenderas därför inte till patienter med kranskärlssjukdom. När det gäller dosen så rekommenderas 150 mg x 2 till patienter under 80 år och 110 mg x 2 till patienter över 80 år och yngre patienter med ökad blödningsbenägenhet. Vid genomgång som NEPI gjort tillsammans med Läkemedelsverket konstaterar man att en del patienter över 80 år får den högre dosen vilket inte är i enlighet med riktlinjerna. Dabigatran ger mer magbiverkningar och också en något högre risk för gastrointestinal blödning är warfarin. Priset är en återhållande faktor, dagibatran kostar cirka 25 SEK per dag. fortsättning nästa sida. 9

10 Socialstyrelsen och de lokala läkemedelskommittéerna har manat till försiktighet med detta nya medel. En annan viktigt faktor är att ytterliggare två medel är på väg in på marknaden: Rivaroxaban (Xarelto ), som är en anti-xa-hämmare, fick oktober 2011 godkännande både på indikationen strokeprofylax hos patienter med förmaksflimmer och för behandling av djup ventrombos och profylax mot lungembolism. Rivaroxaban kommer sannolikt att bli en svår konkurrent till dabigatran eftersom man har bred indikation, mindre renal elimination (d.v.s. mindre känslig för nedsatt njurfunktion) och ges i endos. I motsats till dabigatran kan det dispenseras i Dosett eller ApoDos. Prisförhandlingar pågår med TLV och man väntas lägga sig något lägre i pris än dabigatran. Apixaban (Eliquis ) är liksom rivaroxaban en anti- Xa-hämmare men doseras 2 ggr per dag. Aritstotelestudien som publicerades september 2011 visade att apixaban förebygger stroke bättre än warfarin hos patienter med förmaksflimmer. Liksom i studierna av dabigatran och rivaroxaban hade man i studien en kvalitet på warfarinbehandlingen som ligger lägre än vad vi är vana vid i Sverige. Vi kan framöver förvänta oss en intensifierad marknadsföring av de nya antikoagulantia. Vilket medel som är att föredra kommer efterhand att visa sig men rimligen kommer warfarin att bli kvar under lång tid. Terapigruppen antikoagulantia har rekommenderat att warfarin fortsätter att vara försthandsmedel som strokeprofylax hos patienter med förmaksflimmer och ytterligare riskfaktorer i avvaktan på svenska långtidsresultat. Rekommendationer: Patienter som är välinställda på warfarin bör fortsätta med denna behandling. kan övervägas till: Nya patienter med förmaksflimmer och dokumenterat TIA/stroke (ökad risk för intracerebral blödning). Patienter som trots förmodad god följsamhet inte får en tillfredsställande inställning med warfarin. Patienter som har svårt att genomföra täta provtagningar. Multipel medicinering med svåröverskådliga interaktionsrisker. inte användas för: Patienter med nedsatt njurfunktion, kontraindicerat vid egfr < 30ml/min, ökad blödningsrisk vid egfr < 50ml/min. Nylig (<6 mån) större blödning, spec. mag-tarmområdet. Patienter med leversjukdom. Patienter med klaffproteser (dokumentation saknas). Kvinnor i fertil ålder. Behandling med ketokonazol, ciklosporin, itrakonazol och takrolimus (interaktion). Patienter som är svårinställda på warfarin på grund av bristande följsamhet, drogmissbruk etc. Alla patienter med antikoagulantiabehandling skall följas upp i Auricula. Om en enhet inte är ansluten till Auricula kan sjukhusets AK-mottagningar sköta registrering och kontroller av PK/INR resp. njurfunktion men ansvarig läkare bör träffa patienten som regel årsvis för att kontrollera blodtryck, njurfunktion, övrig medicinering m.m. i syfte att minska risken för stroke och komplikationer till behandlingen. Glöm inte att registrera biverkningar i Auricula! Förhoppningsvis kommer registreringen av ett större patientmaterial i klinisk praxis att kunna göra klart nytta och risker med de nya medlens och under de närmaste 1-2 åren klargöra vilken plats de nya medlen bör få i terapin. Claes Lagerstedt ordförande Läkemedelskommittén Halland Ann-Kristin Ottersgård Brorsson Utvecklare, Regionkontoret 10

11 I början på juni lanserade den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) webbplatsen European database of suspected adverse drug reaction reports. Detta är en sida där sammanställda allvarliga biverkningsrapporter för centralt godkända läkemedel publiceras. Rapporterna kommer ursprungligen från EU:s centrala säkerhetsdatabas Eudravigilance dit nationella myndigheter och läkemedelsföretag rapporterar allvarliga biverkningar för centralt godkända läkemedel. Det kan vara av värde att notera att databasen alltså endast innehåller spontanrapporterade biverkningar och rapporter från läkemedelsstudier. Den nya sidan är en del av den nya europeiska lagstiftning för läkemedelssäkerhet som träder ikraft i sommar och som omfattar transparens och tillgång till säkerhetsinformation kring läkemedel. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har i samband med denna lagstiftning fått uppdraget att tillgängliggöra sammanställningar av biverkningsrapporter för alla centralt godkända läkemedel. Det är viktigt att komma ihåg att alla biverkningar rapporteras redan vid misstanke om samband, och att det med den informationen enbart inte går att dra några omedelbara slutsatser om vad som orsakat biverkningen. Det finns en bra förklarande text hur informationen ska tolkas på den aktuella webbplatsen. Om cirka en månad kommer det även att finnas en svensk version. Däremot kommer biverkningstermerna fortsatt att vara på engelska. Databasen nås på Magnus Bengtsson Informationsapotekare Läkemedelskommittén Halland 11

12 Under våren presenterade Terapigruppen för Hälsofrämjande levnadsvanor Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer i samband med Läkemedelskommitténs föreläsningar. Ytterligare informationstillfällen kommer under hösten att ges i Kungsbacka, Varberg och Halmstad för all intresserad personal. Mer information om detta kommer. Socialstyrelsens publicerade i december 2011 nya Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som tillsammans med Terapirekommendationer framöver ska utgöra grunden för arbetet med levnadsvanor i Halland. Riktlinjerna ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: Behovet av nationella riktlinjer motiveras bland annat av att: 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i hälso och sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård som De tydliggör vilka metoder som är lämpliga att satsa på och ger bättre förutsättningar att fördela resurser effektivt. Riktlinjerna möjliggör också en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av hälsofrämjande och sjukdoms- LEVNADSVANA Rökning ÅTGÄRD Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal förebyggande metoder i vården. Patienterna kan förvänta sig mer stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor än tidigare, och genom att vårdgivaren utgår från samma kunskap blir stödet mer likvärdigt oavsett var man bor. Grunden för åtgärderna är någon form av rådgivning eller samtal. Åtgärderna har delats upp i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Hälso- och sjukvården bör erbjuda; Åtgärderna presenteras som förhållandevis billiga åtgärder som ger mycket hälsa för pengarna (låg kostnad /QALY). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder Riktlinjerna gäller vuxna och vissa särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Riktlinjerna finns att beställa/ladda ned på Socialstyrelsens hemsida, Mer information kring implementeringen av riktlinjerna ges av utvecklare Susanne Johansson, Hälso- och sjukvård, Regionkontoret 12 12

13 Tobaksfri i samband med operation en ny Tobaksbruk ökar risken för en mängd olika komplikationer i samband med operation. Chefsläkare Christer Allenmark presenterade den nya rutinen för tobaksfri inför operation som började gälla den 15 maj. Huvudskälet till rutinen är att en tobaksfri operation ytterst är en patientsäkerhetsfråga. Exempelvis innebär ett tillfälligt rökuppehåll 4 8 veckor före och 6 veckor efter en operation att risken för komplikation minskar med cirka 50 procent. De främsta mekanismerna är att nikotin påverkar blodförsörjningen genom att blodkärlen drar ihop sig vilket gör att operationssåret läker sämre. Kolmonoxid blockerar de röda blodkropparnas möjlighet att ta upp syre i kroppen. Närsjukvårdens uppgift Vid remiss till specialistsjukvård ska alltid information om nuvarande och tidigare tobaksvanor bifogas. Fråga alla patienter om de använder tobak och relaterade hälsoproblem samt dokumentera det i journalen. Uppmuntra patienter som använder tobak att sluta. Lämna över broschyren Fri från tobak i samband med operation och rekommendera patienten att läsa den. Bedöm motivationen hos patienten. Patienten ska erbjudas stöd och hänvisas till tobaksavvänjare. Följ upp hur det går för de patienter som beslutar sig för att sluta eller som nyligen slutat Hallands sjukhus Vid mottagningsbesök på sjukhus Fråga alla patienter om nuvarande och tidigare användning av tobak och dokumentera det i journalen. Uppmuntra patienter som använder tobak att sluta. Erbjud alltid stöd och hänvisa till tobaksavvänjare i närsjukvården. Informera om broschyren Fri från tobak i samband med operation och rekommendera patienten att läsa den. Broschyren ska ha skickats med i kallelsen inför mottagningsbesöket. Om patienten inte är tobaksfri 8 veckor före operation kan operationen senareläggas för att ge patienten tid till tobaksstopp. För de vårdverksamheter som har VAS ska tobaksdokumentation ske under sökorden Tobaksvanor och Tobaksrådgivning. En särkskild lathund för dokumentationen är framtagen i Övriga remitterande vårdverksamheter ska ha en motsvarande dokumentation av tobaksvanor. Se länk till rutinen kring tobaksstopp inför operation Page.aspx?id= Mer information ges av; Material att använda i det hälsofrämjande och sjukdoms- broschyrbeställningen. Rekommendationer Patienten bör avstå från alla former av tobak i samband med operation Patienten bör göra ett uppehåll eller sluta 6-8 veckor före operationen Även om man gör uppehåll senare eller i samband med en akut operation får man ett bättre resultat Patienten bör vara tobaksfri minst sex veckor efter operationen Tillväxtprojektet Information gavs om det pågående forskningsprojektet kring tillväxt hos barn. Forskningen bedrivs av Gerd Almquist Tangen, Regionkon- niken, Hallands sjukhus Halmstad. Se vidare rekommendationer kring behandling av övervikt och fetma i barndomen, kapitel 15, Obesitas i terapirekommendationerna. Katarina Larborn ledamot i Terapigruppen Hälsofrämjande levnadsvanor

14 I förra numret skrev vi om att att ni nu bara kan förskriva preparat innehållande kodein (Citodon, Citodon forte, Citodon minor, Kodein, Panocod och Treo comp) samt Cocillana-Etyfin med ett uttag i VAS. Detta gäller nu även för preparat som innehåller tramadol (Tramadol, Tradolan). Detta beror på att preparat med kodein, etylmorfin och tramadol har narkotikaklassats och fått en ändrad s.k. kontrollkod i det varuregister (JACA) som VAS läkemedelsmodul använder sig av. Koden är nu densamma som för flunitrazepam, morfinpreparat och liknande preparat, som redan sedan tidigare bara kan förskrivas med ett uttag i VAS. Receptföreskrifterna har dock förändrats i samband med narkotikaklassningen så att ordningen att kodeinpreparat och tramadolpreparat, även om de skall skrivas på särskild blankett (vilket VAS gör automatiskt), kan förskrivas med fler uttag ska vara oförändrad. VAS är dock här bundet till varuregistret. VAS har därmed blivit striktare än förordningen. En förändring kräver därför att VAS utvecklas, d.v.s. programmeras om, vilket är en process som tar sin tid, men som kommer att ske. När detta är gjort vet vi inte i nuläget! Situationen har både för- och nackdelar. Vi har ju en terapeutisk kvot som handlar om att skriva små förpackningar av svaga opioider (kodein, tramadol), en kvot som dessutom är skarp i Vårdval Halland. Om man i rådande läge gör det eftersträvade, d.v.s. förskriver en liten förpackning, måste patienten höra av sig oftare för eventuell nyförskrivning (jämfört med att skriva små förpackningar med fler uttag och gärna expeditionsintervall, vilket nu inte är möjligt). Risken är att detta leder till förskrivning av större förpackningar. Å andra sidan är ju begränsningen till ett uttag i samklang med Läkemedelskommitténs terapirekommendationer. Där rekommenderar Terapigrupp Smärta att svaga opioider bara skall användas för korttidsbehandling. Mikael Lundborg vice ordförande Läkemedelskommittén Halland Ändrade narkotikaföreskrifter - tramadol Läkemedel innehållande tramadol klassas fr.o.m 15 mars 2012 alltid som narkotika enligt nya regler som anpassats till EU. Samma omklassning har gjorts för kodein och etylmorfin, (fr.o.m. 1 okt 2011) vilket vi tidigare skrivit om. Läkemedel som innehåller dessa substanser ska hanteras som narkotika på vårdenheter i enlighet med rutiner för läkemedelshantering. Tidigare fanns undantag från läkemedelsverket för dessa substanser beroende på vilken halt läkemedlet innehöll. I och med de nya reglerna ska det föras narkotikajournal även på tramadol. Hädanefter är recept på dessa läkemedel endast giltiga om förskrivaren är behörig att förskriva narkotika. Tramadol ska förskrivas på blanketten för särskilda läkemedel. Läkemedel som innehåller tramadol, kodein eller etylmorfin omfattas inte av de mängdbegränsningar som gäller vid förskrivning av narkotiska preparat per telefon. För ytterligare information se SOSFS 2001:17, LVFS 2011:9 och LVFS 2011:10. Läkemedelsenheten Hallands sjukhus Detta innebär i praktiken 1. Särskild receptblankett 2. Journalföring över införsel och alla uttag ur förråd 3. Personnummer för uttag i Medimat Tramadol - exempel på preparat Kodein - exempel på preparat Etylmorfin - exempel på preparat 14 14

15 Sedan 1 mars 2012 så ingår inte längre malariaprofylax med Lariam (meflokin), Malarone (atovakvon, proguanil) och Klorokinfosfat i högkostnadsskyddet. TLV (Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket) anser att utlandsprofylax inte är ett prioriterat område och att detta inte skall skattefinansieras. Därför skall dessa läkemedel inte subventioneras som malariaprofylax. Observera att du som förskrivare aktivt måste byta från förmån (R) till utan förmån (U) i VAS för att följa TLV:s beslut när du skriver dessa läkemedel som malariaprofylax. Detta eftersom läkemedlen även har andra indikationer (behandling av malaria, behandling av reumatiska åkommor), indikationer där de fortfarande är förmånsberättigade. Därför är förmån (R) fortfarande förvalt i VAS läkemedelsmodul. Mikael Lundborg vice ordförande Läkemedelskommittén Halland ÄLDRERUTAN Staten och SKL nyligen har presenterat mål för att förbättra vård och omsorg för äldre (Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012) bland annat på läkemedelsområdet. Genom en god och säker läkemedelsanvändning är målet att antalet äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minimeras. Några grupper av läkemedel/läkemedels-kombinationer pekas ut som särskilt riskfyllda för äldre. Dessa är Tramadol, Propavan, långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, D-interaktioner samt neuroleptika till äldre på särskilt boende. Utvärdering och säkerställande av indikation är här extra viktigt. Målet är att förekomsten av dessa läkemedel/läkemedelskombinationer ska minska med 10 % fram till september 2012, jämfört med september Uppnås detta mål får Region Halland och de halländska kommunerna ta del av prestationsbaserade stimulansmedel. Projektgrupp Läkemedel och äldre Apotekare Karin Almgren & Anna Sandén 15 15

16 My Svensson Avd 81 HSH Kristina Rosén FOUU Halland Andisheh Rowshan Ravan Vallås VC Pernilla Brink Avd 61 Anna Mars Nyhem vårdcentral Maria Wilhelmsson Läkemedelsenheten Bilder tagna från lanseringen av de nya Terapirekommendationerna Böcker och Rek listor är skickade till förskrivare i Halland. Beställ fler från 16

17 Fråga 1-1 Insuman Basal Solostar & Insulatard FlexPen X Insulatard FlexPen & Humulin NPH KwikPen 2 Insuman Basal SoloStar & Humulin NPH KwikPen Rätt Kommentar Fråga 2 1 Norrmän X Intermittent flimmer 2 Svår njurinsufficiens Rätt Kommentar Fråga 3 1 Skicka på remiss till hudkliniken Rätt Kommentar Fråga 4 1 Diklofenak Rätt X Naproxen 2 Ibuprofen Kommentar 17

18 Nu har årets nya Terapirekommendationerna sänts Hoppas ni kommer att ha mycket nytta av de nya - Hälsosamma levnadsvanor Kapitlet är till stora delar omskrivet efter Socialstyrelsens nypublicerade Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Detta medför bland annat att det nu finns tydliga rekommendationer i formen av bör- och kankrav på Hälso- och sjukvården och dessutom finns rekommendationer för enhetlig dokumentation i VAS. Eftersom Region Halland under våren antagit en rutin gällande Tobaksfri operation så inkluderar också kapitlet en ny skrivning specifikt för detta område. Allergi, astma och KOL Ett stycke gällande urtikaria har kommit till i delkapitlet Allergi och astma hos barn och ungdomar. Förstahandsrekommendationen är som hos vuxna, cetirizin eller loratadin i minst en vecka. När det gäller val av autoinjektor för adrenalin vid anafylaxi finns nu Jext med som ett alternativt förstahandsval till vuxna och större barn. Diabetes Kapitlet har fått ett nyskrivet stycke om kost som anpassats efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer Kost vid diabetes, utkomna under Fyra olika kosttyper framhålls som bra alternativ Traditionell diabeteskost, Måttlig lågkolhydratkost, Medelhavskost och Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI) och riktlinjerna konstaterar att kostbehandling är en central del i all diabetesbehandling då få insatser vid diabetes är lika effektiva. Utöver denna anpassning så har det rekommenderade målblodtrycket för typ 2-diabetiker sänkts till <120/80 mm Hg, något lägre vid nefropati. Av kostnadsskäl så rekommenderas att patienter i behov av insulin nyinsätts på Humulin NPH eller Insuman Basal (se även kommentar på s 17) Gynekologi I samband med att HPV-vaccin nu ges inom barnvaccinationsprogrammet har stycket om vaccination mot livmoderhalscancer skrivits om och anpassats. Vikten av kombinationen vaccination och fortsatta gynekologiska cellprovs-kontroller betonas extra. Ingen säker nytta för äldre kvinnor är fastställda och vaccinet bör tas innan sexualdebut. Stycket om urinträngningar och inkontinens har blivit kraftigt utökat från att tidigare huvudsakligen fokuserat på trängningsinkontinens. Nu är stycket mer heltäckande och mer utförligt. Hjärt- och kärlsjukdomar Vid hypertoni har kalciumantagonisten amlodipins plats bland förstahandspreparaten förtydligats. Kombinationsbehandling med ACE-hämmare och amlodipin är t.ex. lämpligt för nydiagnostiserade patienter med blodtryck <160 mmhg. När det gäller Lipidbehandling så har det kommit nya rekommendationer från European Society of Cardiology under 2011 och kapitlet har delvis anpassats. Dock har det inte lett till några större förändringar i behandlingsrekommendationerna från terapigruppen men när det gäller behandlingsmål så betonas nu att det inte bara är den absoluta LDL-nivån som är viktig utan att den relativa sänkning som uppnås med behandlingen är lika viktig. Målet är minst 50 %. I kranskärlskapitlet så har stycket gällande behandling av instabil angina skrivits om. Huvudpunkten är dock fortfarande att instabil angina är en klar indikation för akut remiss. Behandling med ASA i kombination med ticagrelol (Brilique) ska ske snarast men val av fortsatt behandling efter den akuta fasen styrs av vald behandlingsstrategi under denna fas. Då, liksom vid sekundärprevention efter hjärtinfarkt, är ASA fortsatt grundmedicinering men tilläggsbehandling väljs utifrån behandlingsstrategi och alternativen är klopidogrel, ticagrelol eller prasugrel (Effient). Rekommendationerna i kapitlen gällande Förmaksflimmer samt Antitrombotisk behandling har fått ordentliga tillskott i och med introduktionen av nya antikoagulantia. 18

19 Av dessa nya preparat, dabigatran (Pradaxa), rivaroxaban (Xarelto) och apixaban (Eliquis), är det ännu endast dabigatran som är inkluderat i förmånssystemet vid förmaksflimmer. För att behandla med dabigatran är det en förutsättning att patienten registreras i Auricula. Trots introduktionen av dessa nya antikoagulantia är Warfarin fortsatt förstahandsmedel. Hud Ett stycke om urtikaria har tillkommit. Som förstahandsbehandling rekommenderas icke sederande antihistaminer (cetirizin alternativt loratadin) och betoning läggs på att lokalt administrerade steroider inte har någon effekt vid urtikaria. Infektionssjukdomar Vid akut cystit / nedre urinvägsinfektion hos män har rekommendationerna ändrats och Selexid 200 mg x 3 och Furadantin 50 mg x 3 är nu alternativa förstahandsval. Dessutom har den rekommenderade behandlingstiden minskats till 7-10 dagar. Kortare behandlingstid är nu också ett alternativ vid akut pyelonefrit / febril urinvägsinfektion hos män. Den nya rekommendationen lyder dagar. Vid postoperativa sårinfektioner är rekommendationen för vuxna nu i första hand Heracillin 750 mg-1 g x 3 vilket är en dosökning sedan tidigare. Behandlingstiden är fortsatt 7-10 dagar. Led-Reuma Diklofenak har efter den senaste tidens ogynsamma rapporter gällande effekter på hjärta-kärl försvunnit som ett av de rekommenderade alternativen vid behov av NSAID. Ibuprofen är nu det enda rekommenderade kortverkande alternativet (se även kommentar på s 17). Mag- och Tarmsjukdomar Terapigruppen har valt att förtydliga att det vetenskapliga stödet för uppfattningen att tarmirriterande medel som används vid obstipation (t.ex natriumpikosulfat (Cilaxoral) samt bisakodyl (Dulcolax) skulle vara vanebildande och skadligt för tarmens motalitet vid långtidsbehandling är svagt och att risken med dessa förmodligen är starkt överdriven. Neurologi Kapitlet om huvudvärk har omarbetats för att ge en mer logisk läsföljd från diagnos till behandling. Innehållet är dock i stort sett detsamma förutom att det har tillkommit en sektion om Hortons huvudvärk (cluster headache) där rekommendationen är anfallsbehandling med injektion sumatriptan (Imigran 6 mg s.c.), nasalt zolmitriptan (Zomig nasal) eller syrgasinhalation samt kontakt med neurolog för snabb uppstart av förebyggande behandling. Obesitas Kapitlet har kompletterats med råd gällande prevention och behandling av övervikt och fetma hos barn. Psykiatri Ett stycke om diagnostik vid depression har tillkommit med vikt lagd på diagnoskriterier enligt DSM-IV. Efter att nya toxicitetsdata, som begränsar maxdosen till 40 mg resp. 20 mg till personer över 65 år, publicerats under hösten 2011 rekommenderas citalopram inte längre som ett behandlingsalternativ vid depression. Det finns dock ingen anledning att ändra behandling till personer som svarar väl på pågående medicinering inom de nya dosrekommendationerna. Stycket om diagnostik vid ångestsyndrom har skrivits om och betonar nu vikten av att fastställa specifikt ångestsyndrom eftersom det styr behandling och prognos. Vikt läggs även här vid diagnoskriterier enligt DSM-IV. När det gäller kapitlet om alkoholberoende har Terapigruppen uppmärksammat den underförskrivning som förmodligen finns inom alla specialiteter med avseende på förebyggande läkemedelsbehandling. Dessutom har man lagt in betoning på att det vid riskbruk såväl som vid alkoholmissbruk finns evidens för effekt av motiverande samtal, information och upprepade korta återbesök. Bio-feedback med PETH (har 100 % specificitet och är känsligare än CDT och GT), CDT, GT och ALAT är ofta användbart vid dessa konsultationer. Smärta Kapitlet har i stora delar skrivit om och förtydligats med bland annat tydligare uppdelning mellan rekommendationer vid nociceptiv smärta av kortare eller längre duration hos vuxna. Diklofenak har helt tagits bort som ett rekommenderat läkemedel vid behov av NSAID på grund av de studier som har visat på ökad risk för hjärt-kärlbiverkningar (se även kommentar på s 17). Vid akut nociceptiv smärta som är så allvarlig att opioidanalgetika krävs så ska denna ordination vara tidsbegränsad med plan för uppföljning och utsättning. Vid smärta med en duration längre än förväntad läkningstid bör annan orsak än nociceptiv smärta övervägas. Vid nociceptiv smärta av längre duration kan behandlingen initialt följa rekommendationerna för akut nociceptiv smärta, men det är viktigt att tidigt identifiera bakomliggande orsak och rikta kausal behandling mot denna. Fentanylplåster är inte en lämplig behandling för någon av dessa tillstånd! fortsättning nästa sida 19

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner

Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Beslutad 2012-10-15 Version 2.0 Handbok - omprövningar av läkemedelssubventioner 2 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omprövning av läkemedelssubventioner...

Läs mer

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Innehåll Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Startsidan... 8 Lista kreatininuppföljningar att hantera... 8 Lista

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

REKlistan 2012. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se. www.vgregion.se/vardgivarstod. Beställning: adress.distributionscentrum@vgregion.

REKlistan 2012. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se. www.vgregion.se/vardgivarstod. Beställning: adress.distributionscentrum@vgregion. , Västra Götalandsregionen Ytterligare exemplar beställs hos Adress- och distributionscentrum E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se www.vgregion.se/vardgivarstod Medicinska riktlinjer Listas

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna Läkemedelskommittén Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Landstingssubventionerade läkemedel 2.0 Rutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Landstingsdirektörens stab 2015-04-01 Utfärdande enhet:

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90. 2013-12-12 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Almirall ApS Strandvejen 102 B DK-2900 Hellerup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

Folkpensionsanstaltens beslut

Folkpensionsanstaltens beslut Bilaga 4 Folkpensionsanstaltens beslut om de utredningar som behövs och de medicinska villkor som skall uppfyllas för att ersättning för begränsat specialersättningsgilla läkemedel skall beviljas Beslut

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

NPL i Hälso och sjukvården

NPL i Hälso och sjukvården Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-05-29

BESLUT. Datum 2015-05-29 BESLUT 1 (6) Datum 2015-05-29 Vår beteckning SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

Införande av portabel patientbunden utrustning för egentest av pk-värde

Införande av portabel patientbunden utrustning för egentest av pk-värde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 6 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-04-18 HSN 1204-0385 Handläggare: Marika Berggrund Mats Ek Införande av portabel patientbunden utrustning

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar

Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar 1 (5) 2011-05-26 Vår beteckning SÖKANDE Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter Kenth Vikström bitr. överläkare, inre medicin, Jakobstad Inre medicin- och kardiologspecialistläkare 24.10.2014 Smärtimpulser vid nervsynapsen Värkmediciner

Läs mer

Vad du behöver veta om RoActemra

Vad du behöver veta om RoActemra Vad du behöver veta om RoActemra Den här broschyren innehåller viktig information som är till hjälp för patienter med reumatoid artrit (RA) så att de kan förstå fördelarna och riskerna som förknippas med

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Folkpensionsanstaltens beslut

Folkpensionsanstaltens beslut Folkpensionsanstaltens beslut om de medicinska villkor som en sjukdom skall uppfylla för att specialersättning för begränsat specialersättningsgilla läkemedel skall beviljas Beslut givet i Helsingfors

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingsstyrelsens framställningar 2013: Dnr 130343 AS Motion (2013:4) angående självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I motion (2013:4) föreslår Christer Jonsson,

Läs mer

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson

Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen. Bengt Petersson Bengt Petersson Projektledare Offentlig upphandling Läkemedel och läkemedelstjänster Västra Götalandsregionen Bengt Petersson Föredragningen Del 1, allmänt om läkemedelsområdet Del 2, Uppföljningen av

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Sid 2-3. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén

Sid 2-3. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén TEMA DE MEST SJUKA ÄLDRE MiX INSIDA Oxikodon har utvärderats av TLV Trots sänkt pris är morfin förstahandsvalet. Sid 6 Nya Reklistan Sid 8 Ba(c)ksidan Sid 8 MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer