Strategier för en hälsolinje. en rapport om hur Kommunal ska verka för ett hållbart arbetsliv och en hållbar hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategier för en hälsolinje. en rapport om hur Kommunal ska verka för ett hållbart arbetsliv och en hållbar hälsa"

Transkript

1 Strategier för en hälsolinje en rapport om hur Kommunal ska verka för ett hållbart arbetsliv och en hållbar hälsa

2 1 Strategier för en hälsolinje en rapport om hur Kommunal ska verka för ett hållbart arbetsliv och en hållbar hälsa

3 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB December Art.nr

4 INNEHÅLL 3 Innehåll Förord 6 Bakgrund 7 Vilka är sjukskrivna och varför? 9 Klasskillnader i hälsan 9 Kvinnor och män i ohälsostatistiken 10 Högsta ohälsotalet i norr 11 Faktorer i arbetsmiljön 13 Den fysiska arbetsmiljön 13 Tunga lyft 14 Påfrestande arbetsställningar 15 Ensidigt upprepade moment 15 Arbetstakt 15 Den psykiskosociala miljön Psykologiska, sociala och organisatoriska faktorer 15 Diskriminering 17 Kränkning 17 Höga krav och låg kontroll 18 Inflytande över tiden för att utföra olika arbetsuppgifter 19 Förläggning av egen arbetstid och arbetstempo 20 Oregelbundna arbetstider 20 Socialt stöd och uppskattning för sitt arbete 21 Känsla av sammanhang KASAM 21 Stressen Som symptom och orsak till ohälsa 24 Vad är stress? 24 Stress suddar gränsen mellan fysiska och psykiska besvär 24 Kan kön förklara ohälsa och sjukskrivning? 27 En teoretisk förklaring av kön 27 Påverkan på hälsan 28 Otrygg arbetsmarknad 30 Visstidsanställning 30 Svag förankring på arbetsmarknaden 31 Skam och rädsla 32

5 4 INNEHÅLL Livsstil 34 Övervikt, kost och fysisk aktivitet 34 Rökning 34 Alkohol 34 Förändringar i attityder och rutiner 36 Sjukintyg läkarnas roll och rutinernas betydelse 36 Uppfattning och opinion om fusk 36 Institutionella och regelmässiga ändringar 38 Försäkringskassan 38 Ständiga ändringar i sjukersättningen 38 Striktare tillämpning 38 Mellan stolarna 39 Sociala och ekonomiska konsekvenser 40 Arbetsskada eller inte 41 Politiska insatser för bättre hälsa 43 Mål för folkhälsan punktsprogrammet och trepartssamtal 43 Gemensam politisk avsiktsförklaring 44 Reflektioner 46 För en hälsolinje 51 Kommunals strategier för ett hållbart arbetsliv och en hållbar hälsa 53 Kommunals grundläggande synsätt 53 Pågående insatser 55 Mönsterarbetsplats 55 Den fackliga visionen 56 Överenskommelsen med det socialdemokratiska partiet 57 Utveckla ledarskapet på alla nivåer 57 Arbetsrätt och kollektivavtal om samverkan och arbetsmiljö 58 FAS 05 verktyget för att skapa mönsterarbetsplatser 60 Samverkansavtal på den privata arbetsmarknaden 61 Företagshälsovård 61 Kvalitetskrav på företagshälsovården 62 Arbetsskador, anpassning och rehabilitering 63 Begrepp och regler 63 Rehabilitering 65 Kommunals roll 66

6 INNEHÅLL 5 Kompetens 66 Regionala skyddsombud 67 Arbetsmiljöhögskolan 67 Kommunals förhållningssätt 68 Föreningen Kommunals insatser för medlemmarnas hälsa 68 Prioritera insatser för de mest utsatta medlemsgrupperna 69 Förändra förhållningssätt, arbetssätt och organisation så att det blir möjligt att integrera arbetsmiljöarbetet 69 Kommunals strategier 70 Medlemmen i samhället 71 Medlemmen på arbetsplatsen 71 Medlemmen som individ 72 Kommunals organisation och kompetens om hållbara arbetsvillkor 73 Organisation 73 Lokalt 73 Nationellt 73 Globalt 73 Kompetens 74 Upplysningsverksamhet och medlemsutbildning 74 Breddutbildning 74 Spetsutbildning av förtroendevalda 74 Utbildning av anställda generalister och specialister 74 Inriktningen på Kommunals arbete i sammanfattning 75 Källor 78

7 6 FÖRORD Förord Andelen långvarigt sjukskrivna bland Kommunals medlemmar har varit hög under de, ur sjukskrivningssynpunkt, mycket uppmärksammade senaste tio åren. I arbetet för medlemmars hälsa och arbetsmiljö har Kommunal både gjort egna utredningar, tagit del av andras utredningar och forskning samt även deltagit aktivt i forskning. Förutom att söka stödjande fakta eller belägg har några centrala frågor ställts i dessa sammanhang: Vilka orsaker ligger bakom de långa sjukskrivningarna? Vilka grupper är särskilt drabbade? Vilka konsekvenser har sjukskrivningen för den drabbade? Vad har det gjorts för att minska sjukskrivningarna? Vad ska Kommunal göra för att vända på denna negativa utveckling? I föreliggande rapport har fakta om sjukskrivningens och ohälsans olika orsaker sammanställts. Dessa fakta sammanfattas även i resonemangen under rubriken Reflektion. Med utgångspunkt från dessa två delar presenteras Kommunals strategier för ett hållbart arbetsliv och för en hållbar hälsa. I denna del beskrivs Kommunals olika pågående arbeten, förhållningssätt, kompetens och arbetsvillkor och slutligen presenteras olika förslag om inriktningar. Anita Lundberg som har varit projektsekreterare fram till december 2005 har sammanställt rapportens faktaunderlag och Annelie Hellander, chef för Arbetslivsutvecklingsenheten och Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Välfärdsenheten, har skrivit delar i rapporten. Yeshiwork Wondmeneh, som har varit projektsekreterare sedan februari 2006, har även sammanställt slutdokumentet. Håkan Pettersson 2:e vice förbundsordförande Projektgruppen Håkan Pettersson Lars-Åke Almqvist Anita Lundberg Annelie Hellander Yeshiwork Wondmeneh Kristina Björk 2:e vice förbundsordförande, sammankallande 1:e vice förbundsordförande Förbundskontoret, projektsekreterare, december december 2005 Förbundskontoret Förbundskontoret, projektsekreterare, februari - november 2006 Förbundsstyrelsen

8 BAKGRUND 7 Bakgrund Mellan åren 1992 och 2001 ökade antalet långvarigt sjukskrivna med från till och den socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare, Jan Rydh. Han gjorde en grundlig genomgång av orsakerna till sjukfrånvaron och presenterade olika förbättringsförslag. Detta ledde även till att flera forskargrupper fick i uppdrag att fördjupa sig i och sammanfatta vad forskningen inom området tidigare visat. Även andelen personer som hade gått till arbetet trots att de, enligt sin egen bedömning borde ha sjukskrivit sig, visade sig ha ökat. I Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar åren svarade 53 procent att de varit sjuknärvarande ett flertal gånger under det senaste året, vilket är en kraftig ökning jämfört med 1997, då siffran var 37 procent. Det var främst barnskötare, personal inom vård och omsorg samt lärare som uppgav att de hade sjuknärvaro. Några av de faktorer som framkom till varför sjuknärvaron ökat var att man måste ta igen arbete vid frånvaro, tidspress och otillräckliga resurser för arbetets utförande och svag privatekonomi. Varför ökade sjukskrivningarna? Har folkhälsan blivit allmänt sämre eller är det arbetsvillkoren som har ändrats? Vilka andra faktorer kan tänkas förklara denna utveckling? De vanligaste förklaringarna till den ökade sjukfrånvaron just i slutet av 1990-talet uppges vara: I mitten av 90-talet rustades företagshälsovården ned. Företagshälsovårdens uppgift har varit att fånga upp arbetsrelaterade problem innan de gett upphov till sjukskrivning. I början av 90-talet gjordes stora nedskärningar inom den offentliga sektorn, med följd att de som fortfarande hade kvar sin anställning tvingades utföra mer arbete. Något som i sin tur kunde slita hårt på kropp och själ. När dessa människor blir sjukskrivna tar det därför mycket längre tid att komma tillbaka i arbete. Medelåldern i arbetskraften är hög. I Sverige arbetar fler människor i års ålder än i andra europeiska länder. Och ju äldre man blir, desto större är risken att drabbas av sjukdomar.

9 8 BAKGRUND Det är vanligare att kvinnor förvärvsarbetar i Sverige än i många andra länder. Det är främst kvinnor som svarar för de ökade sjukskrivningarna ökade ersättningsnivån från 75 procent av inkomsten till 80 procent. I debatten anser vissa samhällsdebattörer och forskare att den svenska sjukförsäkringen är för generös. Det finns en förändrad attityd till sjukskrivning. Ohälsan har stora konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Den enskilde individen får oftast en sämre livskvalitet, löper risk att bli utstött från arbetslivet, får sämre ekonomiska förutsättningar och minskad kontroll över den egna livssituationen. För samhället skapar det stora problem att finansiera välfärdssystemet när antalet personer som ska få sin försörjning tillgodosedd ökar (ålderspensionärer, förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och arbetslösa) samtidigt som antalet människor i produktionen minskar.

10 VILKA ÄR SJUKSKRIVNA? 9 Vilka är sjukskrivna och varför? Sjukskrivningarna, men också de förutsättningar som påverkar människors hälsa, ser olika ut beroende på vad man arbetar med, vilken utbildning man har, vilket kön man har eller vilken region man bor och arbetar i. Klasskillnader i hälsan Hälsoskillnaderna är en klass- och utbildningsfråga. För forskare är det sedan länge känt att det finns ett samband mellan den socioekonomiska situationen och hälsan. Tjänstemän med högre inkomst och högre utbildning lever hälsosammare än arbetare med låg inkomst och låg utbildning. Även livslängden skiljer sig för dessa två grupper. SCB har studerat skillnader i dödlighet högutbildade lever fyra år längre än de som har lägre utbildning. Svenskarna som helhet lever längre, men det finns två grupper av lågutbildade vars livslängd minskar. Det är medelålders kvinnor och män strax över 30 år som inte har gymnasieutbildning sedan mitten av 80-talet har andelen avlidna stigit i de grupperna. Jan Qvist, som är en av författarna till rapporten, tror att det kan vara olika livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, övervikt) som är en del av förklaringen till skillnaden. Det finns olika teorier om vad som ligger bakom klasskillnaderna i hälsa. Vissa forskare anser att högutbildade har lättare än lågutbildade att tillgodogöra sig information om hur viktigt det är med motion och hälsosamma kostvanor. Livsstilen kan också vara en del av det sociala arvet, man gör som sina föräldrar, vilket innebär att arbetarfamiljen har sämre motionsvanor än tjänstemannafamiljen. En annan teori är ekonomi-skammodellen (se längre fram i dokumentet). Den som har en lägre inkomst än sin omgivning skäms för sin fattigdom och skammen skapar stress som i sin tur kan medföra sämre hälsa. Det går också att se skillnader mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare i sättet att söka vård för sina hälsoproblem. En studie som Stockholms läns landsting gjorde 2004 visar att 0,73 procent av höginkomsttagarna avstod från sjukvård mot 9,4 procent av låginkomsttagarna. De som har högre inkomster är bättre på att söka vård för sina hälsoproblem och vänder sig oftare till specialist-

11 10 VILKA ÄR SJUKSKRIVNA? sjukvården medan låginkomsttagare oftare vänder sig till primärvården. Låginkomsttagarna som grupp är sjukare och behöver mer vård, men de får inte rehabilitering i den omfattning de har rätt till. De med högre inkomst har oftast också en högre utbildning, vilket gör att de har lättare att ställa krav på vård och det leder till att de får mycket mer rehabilitering än låginkomsttagarna. Kvinnor och män i ohälsostatistiken Antalet långvarigt sjukskrivna kvinnor mer än fördubblades under 1990-talet (från till ). För männen var ökningen 45 procent (från till ). Det är rörelseorganens sjukdomar som fortfarande står för den största delen av de långvariga sjukskrivningarna, både hos kvinnor och hos män. Dessa besvär leder dock oftare till förtidspensioneringar för kvinnor än män. Däremot förtidspensioneras män oftare än kvinnor på grund av alkohol och drogmissbruk. Totalt blir var tionde kvinna och var fjortonde man i åldern år förtidspensionerad. Även de psykiska besvär som yttrar sig i stressreaktioner, oro, sömnlöshet, ångest och depression ökade under 1990-talet. Särskilt framträdande har försämringarna varit för kvinnor som är anställda i kommuner och landsting. Andelen kvinnor och män sjukskrivna för psykiska besvär tredubblades (från till ) respektive fördubblades (från till ) under perioden. Ofta får män en klar diagnos för sina psykiska besvär eller andra sjukdomar, medan kvinnor sjukskrivs för så kallade symptom, såsom trötthet eller en allmän känsla av sjukdom. Det är också vanligare att män även får sina arbetssjukdomar godkända som arbetsskador. Arbetsolyckor drabbar oftare män än kvinnor och fler män avlider också som en följd av det. Överdödligheten är större hos män även p g a självmord, levercirrhos och sjukdomar i andningsorganen. Män har också oftast ett mer tävlingsinriktad beteende, större prestationsbehov, tar större risker både i arbetslivet och i trafiken och medverkar i och utsätts för mer våld. Kvinnor närmar sig männen när det gäller sjukdomar i andningsorganen på grund av ökad rökning. Ett annat problem som börjar aktualiseras i dag är våld och övergrepp som kvinnor utsätts för och då först och främst från sina partner eller f d partner. För många av dessa kvinnor skapar våldet

12 VIKA ÄR SJUKSKRIVNA? 11 framtida problem som t ex depression, ångest, sömnsvårigheter och kronisk smärta. Högsta ohälsotalet i norr Sjukskrivningarna är högst i landets norra regioner. Det kan man se på skillnaderna i ohälsotalet, som är ett mått på antalet utbetalda dagar med sjukpenning eller sjukersättning per person mellan 16 och 64 år. För hela riket var ohälsotalet 41,8 dagar i augusti 2005, men varierade länsvis mellan 35,6 dagar som lägst och 52,4 dagar som högst. Skillnaden kan delvis förklaras av befolkningsstrukturen i länen, men till allra största delen beror den på andra faktorer. Det finns olika traditioner och inställningar i länen, bl a att läkare kan anse att sjukskrivning kan användas som försörjningsmedel och att sjukskrivning accepteras av både arbetsmarknaden och Försäkringskassan men även av medborgarna. Antalet ohälsodagar per län, augusti 2005 Lägst Antal Högst Antal Län dagar Län dagar Stockholm 35,6 Norrbotten 52,4 Jönköping 35,8 Jämtland 51,0 Kronoberg 36,1 Gävleborg 50,5 Halland 36,8 Västerbotten 49,9 Uppsala 38,4 Värmland 46,7 Gotland 38,8 Västernorrland 47,5 Skåne 40,3 Västmanland 46,7 Västa Götaland 43,2 Dalarna 46,4 Östergötland 43,8 Södermanland 45,1 Kalmar 44,1 Örebro 44,8 Blekinge 44,1 Källa: Försäkringskassan Skillnader i sjukfrånvaro och ohälsa finns även på den kommunala nivån. Folksam har under 2005 betygsatt kommunerna som arbetsgivare. Utgångspunkten för betygsättningen var kommunernas redovisade sjukfrånvaro under Frånvaron mättes i procent av de kommunanställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Tre kriterier användes som grund för betygsättningen: den totala sjukfrånvaron, andelen långtidssjukfrånvaro och sjukfrånvaron för kvinnor. Skillnaderna är stora mellan olika arbetsgivare men de följer samma mönster som antalet ohälsodagar i länen. De tio kommu-

13 12 VILKA ÄR SJUKSKRIVNA? nerna som får högsta hälsobetyg ligger samtliga i södra Sverige och de kommuner som får lägsta betyget finns mestadels i norra Sverige. I genomsnitt får kommunerna betyget 3,04 av 5,0 möjliga. Det motsvarar tre stjärnor i hälsoindexet. Sverige friskaste och sjukaste kommunala arbetsgivare Sveriges friskaste Antal Sveriges sjukaste Antal kommuner stjärnor kommuner stjärnor Vimmerby 5 Krokom 1 Gislaved 5 Arjeplog 1 Vaggeryd 5 Boden 1 Gotland 5 Malå 1 Tibro 5 Lycksele 1 Essunga 4 Umeå 1 Tranemo 4 Åtvidaberg 1 Alvesta 4 Jokkmokk 1 Eksjö 4 Grums 1 Lidingö 4 Arvidsjaur 1 Källa: Folksams hälsoindex 2005 Skillnaderna kan delvis bero på olika fördelning mellan yrkesgrupper, skriver Folksam i sin analys. Vissa kommuner har lagt ut en del av sin verksamhet på entreprenad, t ex barnomsorg och äldreomsorg, och då finns yrkesgrupper med högre sjukfrånvaro helt enkelt inte med. En annan faktor kan vara åldersstrukturen bland de anställda. Äldre anställda har högre sjukfrånvaro än yngre. Det är sannolikt att kommunerna under de närmaste tio åren behöver rekrytera ett mycket stort antal nya medarbetare. Det betyder att arbetsmiljö- och hälsofrågorna framöver kommer att påverka möjligheterna att rekrytera nya medarbetare till den kommunala verksamheten.

14 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 13 Faktorer i arbetsmiljön Ohälsa kan uppstå som en direkt konsekvens av arbetsvillkoren, som exempelvis olika typer av olyckor och skador, tung belastning, monotona arbetsställningar och förslitningsskador. Ohälsan kan också ha sin grund i förhållanden utanför arbetet. Det kan handla om olika sjukdomstillstånd och livsstilsfaktorer. Men i många fall handlar hälsotillståndet om en kombination och samspel mellan arbetsvillkor och andra livsvillkor. En stark position i arbetslivet i fråga om anställningsvillkor och möjligheter till ekonomisk självständighet har dock visat sig vara faktorer som förebygger ohälsa bland både kvinnor och män. Den fysiska arbetsmiljön Under arbetstiden befinner man sig i den fysiska arbetsmiljön. Hur den påverkar oss beror på hur följande faktorer fungerar eller är utformade: Känsel: värme, kyla, buller, ventilation, damm Rörelse: går, står, sitter, böjer, vänder, vrider Omväxling: bundenhet, enformiga uppgifter Omvärlden: arbetsplats, ljus, mörker, färger, matrum, toaletter, viloplats Den snabba tekniska utvecklingen har gjort att många arbeten är mindre fysiskt ansträngande i dag än tidigare. Tack vare att experter, forskare och politiker var eniga om vad som var problemet och hur det skulle åtgärdas, har utvecklingen nått långt när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Det har inte gått att avlägsna alla arbetsmoment som är fysiskt ansträngande, men arbetssituationen har avsevärt förändrats för dem som utför dessa arbeten. Det är ändå främst på mansdominerade arbetsplatser i den privata sektorn som denna förbättring har skett. Arbete med tunga lyft är fortfarande vanliga inom hela vårdområdet. Där är det inte alltid så lätt att lösa problemen enbart med tekniska medel. Den fysiska arbetsmiljön är ofta lätt att mäta och det finns gränsvärden som reglerar den. Det finns många riktlinjer för hur miljön ska vara utformad för att vara bra. Det är arbetsförhållandena som skall anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar och inte tvärtom.

15 14 FAKTORER I ARBETSMILJÖN Kommunals rapport Sexton år av smärta och besvär från 2005 visar att den fysiska arbetsmiljön fortfarande är ett stort problem för förbundets medlemmar. Det betyder högre grad av dagligen tunga lyft, olämpliga arbetsställningar samt upprepade och ensidiga rörelser. Tunga lyft Arbetsmiljöverkets rapport 2005:1, Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete, tar upp arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken där tungt arbete är vanligt. Inom flera yrken är det en vanlig bedömning att de tunga momenten har ökat. Det gäller framför allt grupper inom vården: vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Men det gäller även för barnskötare, köks- och restaurangbiträden, kockar och kokerskor. Inom jordbruket och anläggningsarbeten anser huvudparten att de tunga momenten har minskat. Bland kvinnor med tungt arbete intar anställda i sjukvården och omsorgen en särställning, tätt följda av jordbruk och trädgård. Bland männen ligger lantarbetare som arbetar med växtodling och djurskötsel i topp med nästan 80 procent, tätt följda av byggnadsarbetare. I Sexton år av smärta och besvär framgår att mer än hälften av Kommunals kvinnliga medlemmar uppger att de lyfter tungt dagligen, men även männen i Kommunal har tyngre arbete än de övriga jämförda grupperna. Under de femton år som undersökningen gäller ser man att det finns en sakta stigande trend för tunga lyft. Andel anställda som dagligen gör tunga lyft 60% 50% 52 Kvinnor i Kommunal 40% 30% 20% 10% 1988/ / / / / / / / Män i Kommunal Alla anställda Statl o priv anst Övr i kommuner och landsting

16 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 15 Rapporten visar att det är mycket vanligare att Kommunals kvinnor har värk i rygg och skuldror än andra anställda, både inom offentliga och privata sektorn. Kurvan har stadigt ökat sedan mitten av talet, men har under senare år planats ut. För värk i händer, armbågar, ben eller knän har kurvan stigit mycket kraftigt, med 12 procentenheter sedan 1994 för Kommunals kvinnor. Även för männen i Kommunal stiger kurvan. Ökningen är 14 procentenheter men har under senare år sjunkit något till skillnad mot kvinnornas kurva som fortfarande pekar uppåt. Påfrestande arbetsställningar Enligt Arbetsmiljöverkets rapport uppger 70 procent av undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena att de har påfrestande arbetsställningar. Det är klart högre än andra yrkesgrupper. Barnskötarna däremot upplever i lägre grad än andra kvinnor att de har påfrestande arbetsställningar. Brevbärarna är den mest utsatta gruppen, men nästan lika utsatta är målare, lackerare, skorstensfejare och montörer av olika slag. Ensidigt upprepade moment Tre av fyra kvinnor på arbetsmarknaden anser att ensidigt upprepade moment är oförändrat vanliga. Något vanligare är det bland vårdbiträden och undersköterskor. För männen har de ensidigt upprepade momenten i stort sett varit oförändrade, men en av tio anser att de ökat och lika många att de minskat. De ensidiga arbetsmomenten har minskat för en majoritet bland växtodlare och djuruppfödare i blandad drift och bland anläggningsarbetare. Arbetstakt Väldigt många anser att arbetstakten har ökat de senaste fem åren. Det säger två av tre kvinnor som har samma yrke som för fem år sedan. Mest markant är detta för sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, kökspersonal samt försäljare. Den psykiskosociala miljön psykologiska, sociala och organisatoriska faktorer Psykosocial arbetsmiljö handlar om samspelet mellan oss som individer och den omgivande miljön. Det handlar om arbetstillfredsställelse och respekt, att trivas och må bra på jobbet.

17 16 FAKTORER I ARBETSMILJÖN Här är några exempel på psykologiska, sociala och organisatoriska faktorer i arbetet som kan påverka hälsan i olika riktningar: Arbetsklimatet påverkas av hur vi umgås och behandlar varandra på arbetsplatsen Ledarskapets, den närmaste chefens, förhållningssätt har betydelse för individens känsla av att vara behövd eller att få ledningens och arbetskamraternas förtroende. Inflytande innefattar att bli bemött med öppenhet, att få delta, att få framföra sin mening och få respons, stöd och uppmuntran både bland arbetskamrater och hos ledningen Arbetsorganisationen och rollfördelning hur arbetet organiseras spelar stor roll. Orsaken till problem kan ofta ligga i oklara mål eller oklar arbetsfördelning. Alla på en arbetsplats ska förstå hur organisationen ser ut och hur den fungerar liksom vad uppgiften för den egna gruppen är. Ständiga förändringar som kan leda till otrygghet i anställningen. Förändringar är en naturlig del i arbetslivet men kan också bidra till betydande påfrestningar för individen, särskilt när förändringarna är ofta återkommande. Arbetstidens uppläggning arbetstiden ska fördelas över dygnet så att det även finns tid för fritid och vila. Konflikter, kränkningar eller trakasserier stress i arbetet uppmuntrar beteenden som ryktesspridning och utlöser försvarsmekanismer som kan leda till att syndabockar söks. Kränkningar och konflikter kan ha sin grund i arbetssituationen genom för hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar på arbetsinsats, få eller inga reaktioner på utfört arbete med mera. Hot och våld på arbetsplatsen väcker oro och bidrar till stark psykisk påfrestning. Arbete med människor är ofta engagerande men kan bli tärande, och i kombination med högt arbetstempo kan det ge risk för ohälsa med stressymptom. Under en följd av år har den psykosociala arbetsmiljön försämrats. Oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och trötthet är symptom som har ökat bland de anställda. Detta har lett till fler sjukskrivningar och då speciellt långa sjukskrivningar men även till förtidspensioneringar. Samma ökning, på grund av likartade symptom och sjukskrivning/ förtidspensionering, finns i grupper som står utanför arbetsmarknaden. Det finns många olika teorier som försöker förklara denna

18 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 17 negativa utveckling. Den psykiska arbetsmiljöns problem är svårare att lösa än den fysiska arbetsmiljön. I det senare fallet har förbättringar genomförts under tidigare decennier. Nu uppmärksammas den psykosociala arbetsmiljön allt mer på arbetsplatserna. Arbetsplatsombuden och skyddsombuden får ofta ta tag i frågor som rör organisation, rutiner, avtal och scheman, men också andra problem. Tidningen Du & Jobbet genomförde en enkätundersökning 2003 som visade att 57 procent av skyddsombuden haft anledning att ta upp frågor som berör den psykosociala arbetsmiljön under det senaste året. Diskriminering Olika behandling av lika fall är det enklaste sättet att förklara diskriminering. All diskriminering som sker på grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller funktionshinder är olaglig, men trots detta förekommer diskriminering i arbetslivet och i övriga samhället. I den sjätte Folkhälsopolitiska rapporten, som presenterades hösten 2005, framgår att stora grupper känner sig diskriminerade. Diskriminering grundar sig ofta på fördomar eller förutfattade meningar och utövas många gånger omedvetet eller dolt. En form av diskriminering är utformningen av arbetsmiljön och arbetsredskapen som baseras på mannen som förebild. Män och kvinnor har olika fysiska förutsättningar och det som är anpassat för ett kön kan vara skadligt för det andra könet. Det ser likadant ut inom den medicinska vetenskapen. I forskningen är det oftast män som används som försökspersoner. Mediciner verkar på olika sätt hos kvinnor och män och kan därför ge olika biverkningar. Samma sjukdom kan ge olika symptom hos kvinnor och män. Ett tydligt sådant exempel är hjärtinfarkt. Kvinnor väntar ofta längre tid innan de söker vård vid hjärtinfarkt eftersom de inte känner igen symptomen. Symptomen hos kvinnor vid hjärtinfarkt är inte allmänt kända och kan misstolkas av såväl den sjuka kvinnan själv som av sjukvårdspersonal. Kränkning Diskriminering kan även leda till kränkning och trakasserier i arbetslivet och i övriga samhället och mycket av den kränkning som pågår är omedveten och dold. I Sverige i dag är det särskilt yngre kvinnor och personer med invandrarbakgrund som utsätts för kränkningar.

19 18 FAKTORER I ARBETSMILJÖN Men det är även vanligt att Hbt-personer trakasseras på grund av sexuell läggning både på arbetsplatsen och i samhället i övrigt. Bland dem är självmordsförsök dubbelt så vanligt jämfört med den övriga befolkningen. Folkhälsopolitiska rapporten visar på ett starkt samband mellan kränkning och psykisk ohälsa. Bland dem som utsätts för upprepad kränkning är psykisk ohälsa två till tre gånger vanligare än bland övriga. Trakasserier, utstötningar och kränkningar på arbetsplatsen kan också ha sin grund i en dålig organisationskultur. Med alla de omorganisationer som har genomförts i offentliga sektorn har klimatet hårdnat och toleransen är inte lika stor som tidigare. Många anställda känner sig utanför och mobbade. Om man på arbetsplatsen pratade om förhållningssätt skulle många kränkningar kunna förhindras. Här har arbetsledaren en viktig funktion i att ta ansvar för att sådana diskussioner förs på arbetsplatsen. Höga krav och låg kontroll Låga KRAV Höga Hög KONTROLL Låg Arbete med låg anspänning Passivt arbete Aktivt arbete Arbete med hög anspänning Höga krav i kombination med dålig kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet. För få anställda på en arbetsplats eller felaktig kompetens utsätter de anställda för orimliga krav. Genom att skapa balans mellan kraven som ställs, möjligheten till kontroll och det stöd man erbjuds kan stress undvikas. Stöd handlar inte bara om det sociala sammanhanget utan också att det finns ett gemensamt mål. En annan viktig faktor för att motverka stress är balans mellan ansträngning och belöning. Delaktighet är ytterligare ett nyckelbegrepp.

20 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 19 Höga krav är också ohälsosamma, när de kombineras med ett begränsat beslutsutrymme. Det kallas hög anspänning i Kravkontrollmodellen. Detta är särskilt vanligt bland sjuksköterskor, undersköterskor och köks- och restaurangbiträden, men jämförelsevis mindre vanligt bland kvinnor i jordbruket, städare och hantverkare. För män är hög anspänning mindre vanligt inom jordbruk och trädgård, bland byggnadsträarbetare, målare m fl. Hög anspänning ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, magbesvär, ryggont och psykisk ohälsa. Flera svenska studier bekräftar sambandet, och de negativa effekterna kan motverkas med socialt stöd från chefer och kolleger, ett stöd som fungerar som ett skydd mot stress. Cheferna är en viktig målgrupp för att åstadkomma nödvändiga förändringar på arbetsplatserna och för att förbättra de anställdas hälsa. Höga krav i sig är inte skadligt. Även om kroppen går på högvarv ger utmaningarna snarare positiv stress. Enbart begränsad kontroll är inte heller negativt för hälsan, däremot kan låga krav orsaka depression. Detta uppstår i arbetslivet i situationer då man upplever att man aldrig får utmaningar eller att man inte gör större nytta. Sjukskrivning och arbetslöshet är exempel på livssituationer som präglas av låga krav. Långtidssjukskrivningar kan också orsaka depressioner. Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån 2001, Negativ stress och ohälsa, har kombinationen höga krav och dålig kontroll på arbetet ökat under nittiotalet. Och störst har problemen blivit för kvinnor. Under nittiotalet steg andelen kvinnor utsatta för hög anspänning i arbetet från drygt en femtedel till över en tredjedel. För män har kombinationen höga krav och liten kontroll också ökat - men enbart till den nivå kvinnor hade vid nittiotalets början. Detta är vanligast i offentliga sektorn, med lärare och sjukvårdspersonal i topp. Siffror från SCB tyder också på, tvärt emot vad krav-kontrollmodellens upphovsmän hävdar, att höga krav i sig har skadliga hälsoeffekter. Även om det egna beslutsutrymmet är stort och man får stöd från chefer och medarbetare, orsakade höga krav sömnbrist och besvär från rygg och nacke hos en stor del av SCBs svarspersoner. Inflytande över tiden för att utföra olika arbetsuppgifter I LOs arbetsmiljörapport Arbetsmiljön jämförs olika grupper med avseende på sitt inflytande över tiden för att utföra

21 20 FAKTORER I ARBETSMILJÖN olika arbetsuppgifter. Analysen visar att ju högre upp på klasstrappan den anställde står, desto större inflytande har han eller hon. Även kön verkar ha betydelse för inflytandet. Åtta av tio högre tjänstemän är alltid eller för det mesta med och bestämmer. Sedan kommer kvinnor inom högre tjänstemannayrken och män i lägre tjänstemannayrken med nästan lika hög grad av inflytande. Lägst på klasstrappan finns arbetarkvinnor med 37 procent följda av arbetarmännen och kvinnorna inom lägre tjänstemannayrken. En jämförelse mellan arbetaryrkena visar att byggnadsarbetare i större utsträckning (65 procent) än andra svarar att de alltid eller för det mesta är med och bestämmer när olika arbetsuppgifter ska göras. Minst inflytande har kvinnor i offentliga sektorn, 34 procent, följda av kvinnor i industrin och kvinnor i handeln. Män i offentliga sektorn har bättre inflytande (60 procent) än män i handeln och i industrin. Förläggning av egen arbetstid och arbetstempo I rapporten Sexton år av smärta och besvär visar Kommunal att anställda inom den kommunala sektorn i mindre utsträckning än i andra sektorer har litet inflytande när det gäller att påverka förläggningen av den egna arbetstiden och sitt arbetstempo. Större inflytande över arbetstidens förläggning gör att man mår bättre i arbetet. Åsa Olárs, som är arbetsmiljösamordnare i Dalarna, genomförde en undersökning om individuella arbetstider. Den visar att alla mår bättre när de själva kan välja när de ska arbeta respektive vara lediga. Ingen av personerna som ingick i undersökningen ville återgå till traditionellt schema. Oregelbundna arbetstider Andra arbetstider än ordinarie dagtid anses leda till ökad risk för ohälsa och risken blir ännu större om oregelbundenheten dessutom varierar från dag till dag eller från vecka till vecka. Detta framgår bl a i en forskningsstudie från Lunds Universitet. Många av Kommunals medlemmar, närmare bestämt var tredje, har schemalagda oregelbundna arbetstider och löper därför, enligt denna forskning, risk för ohälsa. I boken Mat, hälsa och oregelbundna arbetstider (utgiven 2005) beskriver forskarna hur oregelbundna arbetstider inverkar negativt på hälsan genom att det leder till oregelbundna måltider. Kroppens omsättning och användning av energi, detta kallas också för den metabola kontrollen, rubbas p g av störningar i de biologiska rytmerna. Det leder till att processer som t.ex. hormonnivåer, tem-

22 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 21 peratur eller energiomsättning varierar beroende på dygnets olika tidpunkter. Andra faktorer som leder till rubbningar i de biologiska rytmerna är förändrade beteenden och ökad stressnivå, som i sin tur orsakas av störningar i det sociala livet och i disponeringen av tiden. Rubbningen av den metabola kontrollen kan bidra till förhöjda blodfettsnivåer och till ökad risk för diabetes. Forskarna refererar i denna bok till andra studier som har visat att risken för sjukdom och död i hjärt- och kärlsjukdomar bland skiftarbetare ökar med 40 procent. Oregelbundna arbetstider i kombination med stressande storstadsmiljö förhöjer också risken för ohälsa. Det är påvisat att busschaufförer i Stockholm och Göteborg löper ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med kollegerna i landsorten. Socialt stöd och uppskattning för sitt arbete Uppskattning, utvecklingsmöjligheter, trevliga arbetskamrater, en konstruktiv hantering av konflikter och gemensamma mål är viktiga faktorer för att trivas på jobbet. Men det krävs även ett öppet klimat som tillåter dialog. I Arbetsmiljöverkets rapport 2005:1 redovisas att undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, personliga assistenter, sjuksköterskor och barnskötare får mycket uppskattning för sitt arbete från andra, men väldigt sällan från sina chefer. Mest uppskattning får djuruppfödare, hantverkare och växtodlare inom jordbruk och trädgård (ofta egna företagare). Växtodlare inom jordbruk och trädgård får oftare uppskattning från andra än från chefen. Känsla av sammanhang KASAM Känsla av sammanhang (förkortat till KASAM) är ett begrepp som handlar om i vilken utsträckning individen upplever och förstår världen i stort eller den enskilda situationen som begriplig, hanterbar och meningsfull. KASAM som teori har en förankring i Aaron Antonovskys (professor i medicinsk sociologi och uppfinnare av begreppet) omvända frågeställning beträffande hälsan. I stället för den normalt sett vanliga frågan om varför människor blir sjuka, undrade Antonovsky över orsaken till vissa människors goda hälsa. Han forskade i detta och fann att människor med en stark känsla av sammanhang (eller höga KASAMvärden) hanterade livets påfrestningar på ett sätt som ledde till en god hälsa. Dessa människor behöll sin goda hälsa trots svårigheter i livet.

23 22 FAKTORER I ARBETSMILJÖN KASAM kan förklaras med tre komponenter: 1) Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever de inre och yttre skeendena som förnuftsmässigt gripbara, som ordnade informationer, som sammanhängande, strukturerade och tydliga snarare än som kaotiska, oväntade, slumpmässiga och oförklarliga. Detta innebär t. ex att en människa, som har en hög känsla av begriplighet, kan utifrån tidigare erfarenheter och nuvarande kunskap eller insikt dra slutsatser som förutsäger det som kommer att hända. En sådan person har även förmåga att förklara skeenden som kommer som överraskningar. Det kan handla både om önskvärda och negativa skeenden. 2) Hanterbarhet syftar på i vilken grad man anser sig förfoga över resurser för att bemöta händelser som kan vara påfrestande. Med resurser menas här alla faktorer som kan ge individen en känsla av kontroll över sin situation. Det kan t. ex handla om tid, stöd, pengar, tro, medlemskap i förening, hobby, politisk tillhörighet och som kan fås av familjemedlemmar, kolleger, Gud, partiet, läkaren, osv. 3) Meningsfullhet är en tredje komponent i KASAM som syftar på individens syn på sin tillvaro och på de inre och yttre skeendena som påverkar tillvaron. I vilken grad anser man att det är meningsfullt att åta sig uppgifter eller att uträtta dem? Känner man utmaning och går in i sin roll med engagemang eller upplever man det som man åtar sig som en ofrånkomlig börda? Bryr man sig om det som sker i världen? Är det värt att engagera sig, att vara delaktig? I vilken grad man begriper olika skeenden och upplever dem som hanterbara och meningsfulla har visat sig påverka hälsan. Människor som har god hälsa uppvisar också stark känsla av sammanhang eller med andra ord höga KASAM-värden. I en studie visade HAKuL-projektet (HAKuL står för Hållbar Arbetshälsa i Kommuner och Landsting) på samband mellan en svag känsla av sammanhang eller låga KASAM-värden och en dålig arbetsmiljö eller sämre arbetsrelaterad hälsa. I Kommunals rapport Sexton år av smärta och besvär återges studieresultatet som visar att låga KASAM-värden fanns hos en tredjedel av dem som har dålig allmän hälsa, en tredjedel av dem som har sömnproblem, en tredjedel av dem som inte får uppskattning från överordnade, 28 procent

24 FAKTORER I ARBETSMILJÖN 23 av dem som upplever höga krav men har lågt inflytande, och en fjärdedel av dem som anser att ledarskapet är dåligt. Det finns låga KASAM-värden inom samtliga yrken som ingått i undersökningen, men skillnaden är stor mellan Kommunals grupper och de övriga. Det är dubbelt så stor andel vårdbiträden som läkare som har låga värden, 26 respektive 13 procent. Mer än en femtedel av undersköterskorna och anläggnings-/parkarbetarna har låga värden jämfört med 9 procent av kuratorerna och 14 procent av sjuksköterskorna. Låga värden är vanligast bland ekonomibiträden och lokalvårdare, 33 respektive 31 procent.

25 24 STRESSEN Stressen som symptom och orsak till ohälsa Vad är stress? Många får diagnosen stressymptom vid sjukskrivningar, men stress anses även orsaka olika sjukdomar. Det är inte lätt att på ett enkelt sätt beskriva vad stress är eller att försöka förklara begreppet som symptom eller som orsak till symptom. Akut stress syftar till att förbereda kroppen för fysisk ansträngning och kroppens reparationsförmåga minskar till följd av det utan någon skada. Men om stressen upprepas och blir långvarig försämras reparationsförmågan i kroppen och det i sin tur leder till ökad känslighet i många kroppsorgan, till exempel muskulatur och vita blodkroppar. Den kraftiga andningen som uppstår vid stress påverkar syrebalansen i blodet och kan ge muskelspänning och huvudvärk. Förhöjda stresshormonhalter påverkar bukfetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom. De ihopdragna blodkärlen orsakar högt blodtryck som även det är en riskfaktor för allvarlig hjärt-kärlsjukdom. De höga kortisolhalterna minskar insulinkänsligheten i kroppen och blodsockret höjs. Immunförsvaret påverkas också negativt av långvarig och hög stress och det kan ge fler infektioner. Stress är troligen en bidragande orsak till allergier och magbesvär. Stress är också starkt kopplat till psykiska sjukdomar som depression och panikångest. Som det framgår av denna beskrivning bidrar stress till fysiska sjukdomar, vilket innebär att gränsen mellan fysiska och psykiska problem suddas ut. Stress suddar ut gränsen mellan fysiska och psykiska besvär Under de senaste åren har stressrelaterade belastningssjukdomar ökat kraftigt. Att det finns ett samband mellan arbetsrelaterade belastningsbesvär och tunga lyft, obekväma och statiska arbetsställningar samt ensidigt upprepat arbete har varit känt sedan länge. Men det är under senare år som intresset för hur belastningsskador påverkas av stress väckts hos forskarna. Det har visat sig att om både fysisk och psykosocial stress förekommer samtidigt blir det minst en fördubbling av risken för belastnings-

26 STRESSEN 25 besvär. Om dessa dubbla ansträngningar också är långvariga eller upprepas ofta utan tillräcklig vila däremellan, uppstår det en hälsorisk. Om det ihop med tidspress, höga kvalitetskrav, bristande egenkontroll och liten arbetstillfredsställelse finns ergonomiska brister, är risken stor för stressrelaterade belastningssjukdomar. Muskulär och mental stress förstärker varandra. När den fysiska belastningen på musklerna upphör, så upphör också själva muskelspänningen, men muskulära effekter som har sin grund i stress avtar däremot inte lika snabbt. Det innebär att korta pauser inte är tillräckliga i ett stressande arbete. Detta får stöd i en hypotes som heter Askungeeffekten. Denna hypotes beskrivs så här i rapporten Sexton år av smärta och besvär, som i sin tur hänvisar till boken Stressad hjärna, stressad kropp skriven av Ulf Lundberg och Görel Wentz: När ångest, oro eller ängslan, sömnbesvär och psykiska ansträngningar förekommer ofta är det tecken på långvarig psykisk stress, ett tillstånd som kan hindra musklerna från att slappna av även när de befinner sig i vila. Vissa muskelfibrer blir som följd av det mer eller mindre kontinuerligt aktiva under långa tidsintervall. Muskelfibrer beskrivs som muskelns beståndsdelar i grupper som kallas motoriska enheter. Dessa motoriska enheter styrs, var och en, av en nerv. De motoriska enheter som ingår i kappmuskeln (också kallas trapezius och omfattar nacke, skuldror och övre delen av ryggen) aktiveras i en hierarkisk ordning efter storlek. Det innebär att de motoriska enheter som har låg tröskel aktiveras vid låg belastning, medan de stora enheterna med högre tröskel förblir passiva så länge de inte utsätts för hög belastning. De motoriska enheter som aktiveras först riskerar att vara igång hela tiden och kommer att stängas av allra sist. De har fått benämningen askungeenheter, efter Askungen som i sagan tvingades vakna först av alla och slet hela dagen utan vila och fick gå i säng sist av alla. Psykisk belastning kan påverka samma muskler som aktiveras av fysiska belastningar, enligt denna hypotes. Om man utsätts för psykisk stress under en lång tid kan alltså musklerna hindras från att vila även om man tar pauser i arbetet. De muskelfibrer som tillhör de motoriska enheter med låg tröskel tvingas vara aktiva oavbrutet och därmed blir dessa fibrer askungefibrer. Askungefibrerna, som är mer tåliga, når ändå sina gränser när mer energi förbrukas än som tillförs. Då störs energiomsättningen, vilket på längre sikt skadar musklerna och orsakar muskelinflammationer med värk och smärta som följd. En viktig slutsats av detta är att det inte räcker med åtgärder mot

27 26 STRESSEN de fysiska riskerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att göra något åt olämpliga arbetsställningar, ensidiga rörelser och tunga lyft, men det räcker inte. Åtgärder måste också sättas in mot de negativa psykiska faktorerna i arbetet. Fysiska belastningar kan förutom att påfresta musklerna även utlösa stress och genom askungeeffekten hindrar stressen vila och därigenom fördröjs musklernas läkning: en sammanvävd mekanism som skapar en ond cirkel i arbetsmiljön. Hypotesen om askungefibrerna sprider nytt ljus över diskussionen om kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Tillsammans med andra studier kan hypotesen dämpa betydelsen av biologin som förklaring till kvinnors muskuloskeletala besvär. I stället betonas betydelsen av de psykosociala faktorerna. Ulf Lundberg och Görel Wentz anger som exempel på psykosocial stress extremt hög arbetstakt, alltför höga krav i arbetet, motstridiga krav i arbetet eller mellan betalt och obetalt arbete (vård av barn, hushållsarbete), repetitiva och monotona arbetsuppgifter, brist på inflytande och kontroll, bristande socialt stöd, minimala utvecklingsmöjligheter, plötsliga förändringar i livet, arbetslöshet, otrygghet, hot och olycksrisker. Människor som dagligen arbetar nära patienter utsätts för psykiskt belastande moment, och i expertrapporten Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland personal inom sjukvården ges följande exempel: Krav på hög tillgänglighet, splittrade arbetsuppgifter, höga krav och missnöje från patienter och anhöriga och upplevd brist på kompetens. Men även upplevd hög kompetens i förhållande till ansvar och inflytande brukar av forskarna tas upp som stressorsakande faktor. Sömn eller återhämtning Stress på grund av hög arbetsbelastning är inte lika skadligt om det finns möjlighet till återhämtning. Kroppen behöver sömn, fysisk aktivitet och angenäm stimulans för att stimulera sin reparationsförmåga. Av Sexton år av smärta och besvär framgår att Kommunals kvinnor sover dåligt och deras sömnbesvär ökar med stigande ålder. Problem med sömnen är ofta tecken på oro, ångest eller depression. Ledighet, vila och sömn är kanske ännu viktigare för hälsan om man utsätts för stress i arbetet. Här spelar det roll om gränsen mellan arbete och fritid förskjuts. När skiljelinjen mellan hem och arbete luckras upp fortsätter man tänka på arbetet efter arbetsdagens slut. Brist på återhämtning kan på sikt leda till utbrändhet eller utmattningsdepression.

28 KAN KÖN FÖRKLARA OHÄLSA? 27 Kan kön förklara ohälsa och sjukskrivning? Varför är sjukskrivningen, förtidspensioneringen och de arbetsrelaterade besvären vanligare hos kvinnor? Kan kön vara ytterligare en faktor som förklarar förändringen kring sjukskrivning och ohälsa? En teoretisk förklaring av kön Kön kan i ett hälsosammanhang förstås och definieras på olika sätt. Dels brukar man tala om den biologiska eller genetiska modellen, som fokuserar på skillnader i kvinnors och mäns fysionomi och som på olika sätt kan ge upphov till vissa skador och sjukdomstillstånd. Till exempel kan hormonförändringar vid graviditet påverka styrkan i kvinnors bindväv och ligament. Förändringarna kan orsaka smärtor och svårigheter att röra sig. Vidare har kvinnor och män olika muskelfibrer och muskelstyrka och detta påverkar kvinnor och män olika vid t ex statisk belastning. Kvinnor har längre uthållighet i genomsnitt än män eftersom kvinnors muskler generellt har bättre genomblödning i musklerna. Olika typer av sjukdomstillstånd drabbar kvinnor och män i olika utsträckning. Risken för bröstcancer är avsevärt större för kvinnor, medan prostatacancer av naturliga skäl drabbar män. Biologin finns i grunden men är inte allenarådande. Även det sätt som vi lever våra liv på, vår livsstil och våra sociala förutsättningar sätter spår i hälsan. Den sociokulturella förklaringsmodellen tar fasta på att hälsorelaterade beteenden och livsvillkor förhållanden i arbetsoch familjeliv har betydelse för skillnader i hälsa. Kön definieras här på ett bredare sätt än inom den biologiska modellen. Dels ser man till den psykosociala aspekten av kön. Det vill säga att kvinnor och män som individer inte är utan formas till kvinnor och män i ett samspel mellan biologi och sociala förväntningar och normer. Dels ligger fokus här inte enbart på individen, utan den enskildes hälsotillstånd måste ses i relation till strukturella förhållanden och normer i grupper, organisationer och samhälle. Kön är inte i första hand något man är, utan något man gör i relation till andra. För att vara goda eller riktiga kvinnor och män

29 28 KAN KÖN FÖRKLARA OHÄLSA? förväntas vi göra vissa val och agera på vissa sätt. T ex att som kvinna välja att arbeta inom människotillvända yrken och att arbeta deltid för att kunna ta hand om familj och barn. Eller som man att arbeta mer övertid när barnen kommer, för att uppfylla förväntningen på en riktig familjeförsörjare. I de flesta fall reflekterar vi inte över valen, de framstår som naturliga. Det innebär inte att de sociala normerna för kvinnlighet och manlighet är helt statiska över tid, men att de generellt accepterade ramarna för vad det är att vara man respektive kvinna är tillräckligt stabila för att vi ofta ska undvika att (inte medvetet) agera på ett sätt som bryter med måttstocken för kön. Kön kan med andra ord ses som en strukturell relation i stället för en individuell egenskap. Påverkan på hälsan Hälsans skilda villkor för kvinnor och män skapas på flera arenor i vardags- och samhällsliv. Det handlar om position på arbetsmarknaden och specifika arbetsvillkor, som förhållanden i familj och välfärdssystem i stort. Kön finns med som en strukturerande princip på alla dessa arenor. Flera aspekter av villkor på arbetsmarknad och i arbetsorganisationer påverkar samspelet mellan kön och hälsa. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad, kvinnor och män arbetar inom olika branscher och sektorer, med olika typer av yrken och arbetsuppgifter. Den offentliga sektorn är starkt kvinnodominerad. Därutöver finns en generell uppdelning där kvinnor allmänt återfinns på lägre positioner och befattningar än män. Kvinnodominerade yrken tenderar att vara lägre betalda än mansdominerade yrken. Otrygga anställningsformer och deltidsanställningar berör också kvinnor i högre grad än män. Kvinnor som grupp har generellt en svagare position på arbetsmarknaden. Föreställningar och normer om mäns och kvinnors ansvarsområden inom familj och hem påverkar också förutsättningarna till god hälsa. Kvinnor förvärvsarbetar i nästan samma utsträckning som män, men inte på samma villkor. Trots stora förändringar i arbetslivet har inte arbetsfördelningen i hemmen förändrats i samma utsträckning. Kvinnor har oftast huvudansvar för omsorgs- och hushållsarbetet i familjen. Den traditionella könsbaserade arbetsdelningen kan få flera konsekvenser för kvinnors hälsa. Dels kan det dubbla ansvar, som

30 KAN KÖN FÖRKLARA OHÄLSA? 29 förvärvsarbete och obetalt arbete och omsorg innebär, leda till att den totala arbetsbelastningen på kvinnor blir orimligt stor. Undersökningar visar att kvinnor i högre grad än män upplever att förhållanden i familje- och arbetsliv tillsammans bidragit till deras sjukskrivning. Dels kan den könsbaserade arbetsdelningen leda till att kvinnor gör vissa val i arbetslivet som i det korta perspektivet kan underlätta arbets- och familjevillkor, men som i det långa loppet kan försämra förutsättningarna till god hälsa för den enskilda kvinnan. Det kan till exempel handla om att arbeta deltid eller att ta en flexibel visstidsanställning, kanske med försämrade arbetsvillkor och lägre inkomst. Det finns en risk för att kvinnors anpassningsbarhet befäster deras ansvar för det obetalda arbetet. Å andra sidan är mansdominerade arbetsplatser mycket sämre på att erbjuda sina anställda flexibla möjligheter att kombinera barn och förvärvsarbete. Att anpassa arbetsförhållandena efter familj och barn borde i sig inte vara ett problem, utan en möjlighet och ett ansvar som alla borde ta sig an. Problemet är att det är könet som bestämmer vem som ska anpassa sig, kvinnor anpassar sig medan män inte gör det. Bristen på sociala relationer och socialt stöd är ett större hälsoproblem för män än för kvinnor. Tolkningen är att det inte är jämställdheten som orsakar ohälsa utan att ohälsa är ett resultat av en bristande jämställdhet. Så länge som normerna för vad män är och gör inte förändras och anpassas i samma utsträckning som delar av kvinnors roller förändras, kommer jämställdheten att skava. För att nå en jämställd hälsa måste den könsbaserade arbetsdelningen luckras upp på arbetsmarknaden, i arbetsorganisationen, i familjen och i välfärdsstaten.

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING Antaget i kommunstyrelsen. den 18 december 1996 260 POLICY MOT.. KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING.. Policy mot kränkande särbehandling - mobbning i Lekebergs kommun Ingen anställd i Lekebergs kommun skall

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljö Arbetsmiljörapport 1 Förord Vem som helst kan drabbas av sjukdom och då är det vårt gemensamma uppdrag att se till att människor blir friska och ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer