Bakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit"

Transkript

1 Universitetssjukhuset Örebro, Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson Reviderad / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Reviderad /K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, H Spännar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer vid diagnosen polymyosit och dermatomyosit i stabil eller aktiv sjukdomsfas samt inklusionskroppsmyosit. Dessa behandlingsriktlinjer är sammanställda av sjukgymnasterna vid Avdelningen för sjukgymnastik med placering på Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Kliniska omständigheter Materialet är öppet för varje enskild klinik att använda som underlag för framtagande av behandlingsriktlinjer anpassade utifrån respektive enhets specifika omständigheter.

2 Bakgrund Myosit är en inflammatorisk muskelsjukdom. Den delas in i tre undergrupper; polymyosit (PM), dermatomyosit (DM) och inklusionskroppsmyosit (IBM) beroende på skillnader i kliniska symtom och muskelhistopatologi. IBM skiljer sig åt på många punkter från PM och DM och beskrivs därför separat. Polymyosit och Dermatomyosit PM och DM är mycket ovanliga diagnoser, årsincidensen är 2-7 per miljon invånare över 16 år och är vanligare hos kvinnor än hos män (2:1). Dessa sjukdomar kan förekomma i akut eller kronisk form eller tillsammans med annan reumatisk sjukdom och den här sammanställningen omfattar endast de kroniska myositerna. PM och DM kännetecknas av inflammation i skelettmuskulatur, proximal och symmetrisk muskelsvaghet samt reducerad muskeluthållighet 1. De muskelgrupper som påvisar störst nedsättning i muskelstyrka är höftflexorer, höftextensorer, höftabduktorer, nackflexorer och skulderabduktorer 2. Vid PM och DM har det påvisats signifikant lägre muskelstyrka (57 %) och konditionsvärde (53 %) än för friska 3. Vid dessa diagnoser har även visats att proportionerna av muskelfibrer typ I och typ II och fibrernas storlek skiljer sig från friska individer 4. Vid PM och DM ser man en viss muskelskada, men den är inte så stor och graden av inflammatoriska celler i muskelvävnaden är inte heller så stor att detta ensamt kan förklara graden av muskelsvaghet. En ytterligare orsak som kan tänkas bidra till uppvisad grad av muskelsvaghet är minskat antal kapillärer och svullna endotelceller som skulle kunna ha en negativ effekt på muskelmetabolismen och syreförsörjningen till musklerna och därmed leda till nedsatt uthållighet. En annan orsak som kan vara ett ökat antal proinflammatoriska cytokiner i musklerna och dessa kan ha en negativ effekt på muskelfunktionen. De flesta patienter svarar bra på hög dos kortison och immundämpande mediciner, men trots den medicinska behandlingen utvecklar flertalet av patienterna en kronisk muskelsvaghet. Andra symtom som kan drabba dessa patienter är hosta och andfåddhet, orsakad av svaghet i andningsmusklerna eller av lungfibros, sväljningssvårigheter och muskelvärk 1. Inklusionskroppsmyosit IBM har flera olikheter, både funktionsmässigt och medicinskt, jämfört med övriga myositdiagnoser. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor och debuten sker vanligen efter 50- årsåldern. Den är medicinskt svårbehandlad och leder till långsamt tilltagande atrofi med försämring av styrka och uthållighet i tvärstrimmig muskulatur. Symtomen progredierar långsamt och oftast visar de sig först i hand- och fingerflexorer, främre lårmuskler, distala benmuskler samt 2

3 sväljmuskulatur 1. Vanliga symtom är gångsvårigheter med risk att falla handlöst om knäna viker sig (ca 75 % av alla IBM-patienter faller frekvent) 5, svårigheter att bära och gripa, samt sväljsvårigheter 1. Personer med IBM drabbas lättare av pneumoni, vilket kan bero på aspiration p.g.a. sväljsvårigheter och generell immobilisering 6. Proportionerna mellan främre och bakre lårmuskeln är 3/2 för friska och 1/1 hos personer med IBM 7. Mediantid från sjukdomsdebut till att behöva sitta i rullstol är år 5, 8. Vid diagnosen IBM har det påvisats att det är en typ av muskelnedbrytningssjukdom med bland annat proteininlagringar i musklerna, men inflammation kan förekomma som sekundärt fenomen 9. Träning vid myosit Det har inte alltid varit aktuellt med träning för patienter med myosit då man tidigare hade uppfattningen att inflammationsnivån i muskulaturen kunde förvärras av träning. Under 1980-talet ändrades inställningen till träning som behandling och man började successivt införa allt mer träning vid olika reumatiska sjukdomar men det var först i början av 1990-talet som man vågade låta patienter med myosit träna kom de två första studierna som visade att träning av patienter med PM och DM påverkade funktionen positivt och inte orsakade ökade inflammationer i musklerna 10, 11. Senare studier har visat samma resultat och två studier har visat att träning kan minska inflammationen i muskulaturen vid både PM och DM 18, 19. Även vid IBM påvisades ingen ökad inflammationsnivå i musklerna av träning Utifrån dessa resultat har anpassad träning blivit en del av behandlingen vid myosit. Den sjukgymnastiska forskningen inriktas nu på att förstå mekanismerna vid muskelförsvagning och vid förbättrad muskulär funktion i förhållande till träning. Man försöker även pröva resultaten från små öppna studier i större studier 24. 3

4 Metod En systematisk litteratursökning genomfördes och i följande databaser: Medline, Amed, Cinahl, PEDro, Pre-Medline och Cochrane Library. Den kompletterades med en manuell sökning genom att läsa referenslistor till artiklarna som hittades. Avgränsningar vid sökningen var vuxna människor (över 19 år) samt engelskspråkiga artiklar. Huvudsökord: Myositis, dermatomyositis, polymyositis, exercise, physical therapy, rehabilitation, physical endurance, muscle strength, quality of life, activities of daily living samt närliggande begrepp till dessa termer. Åtta artiklar hittades för PM och DM. En ny litteratursökning gjordes och därefter en revidering av riktlinjerna. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed (Medline, Pre-Medline ingår), Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som vid föregående söktillfälle med ett tillägg av diagnosen IBM. För PM och DM hittades ytterligare fyra relevanta artiklar och för IBM hittades fem. Även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. Ytterligare en litteratursökning gjordes och därefter revideras riktlinjerna igen. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed, Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som 2009 samt att även artiklar på nordiska språk söktes. För PM och DM hittades en ny artikel, för IBM en och även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. De studier som granskades för poly- och dermatomyosit delades in i stabil respektive aktiv sjukdomsfas. Till stabil sjukdomsfas indelades de med stabil sjukdomsbild de senaste tre månaderna före studiestart avseende inflammationer eller kliniska symtom och där ökning av medicinering inte gjorts under studieperioden. Övriga studier indelades i kategorin aktiv sjukdomsfas. Ingen träningsstudie omfattade akut sjukdomsskede med mindre än 2 veckors sjukdomsduration eller där medicinska ställningstaganden inte var klara. Helene Alexandersson har nyligen i en review gjort en sammanställning av det aktuella forskningsläget kring träning vid myositer 24. Vi har gjort vår egen sökning enligt ovan men ser att samma artiklar är med i våra sammanställningar. Det finns ännu inte så många studier kring dessa diagnoser, därför behöver man fortfarande inkludera alla studier som finns, även fallstudier och små öppna studier. Behovet av randomiserade kontrollerade studier är stort. 4

5 Resultat polymyosit och dermatomyosit I studierna som presenteras ingår endast ett fåtal deltagare vilket ger en låg evidensgrad. Dock visar studierna på en samstämmighet gällande de resultat som presenteras. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: I en studie från 2007 av Alexandersson et al. 18 fick patienterna träna 3 ggr/vecka under 7 veckor. Upplägget av träningen var lätt uppvärmning på cykel eller rullband med en belastning på 50 % av beräknad maxpuls under 10 min, därefter styrketräning i 45 min av 5 muskelgrupper, (deltoideus, quadriceps, latissimus dorsi/biceps, gastrocnemius och bålmuskulatur). Under den första veckan tränade alla patienter med en belastning på 50 % av 10 VRM (voluntary repetition maximum) med 3x15 repetitioner och 90 sek vila mellan. Under följande två veckor ökades motståndet gradvis till 100 % av 10 VRM och man tränade 3x10 repetitioner. Varje träningspass avslutades med 5 minuters stretching. Även i en tidigare studie av Alexandersson et al. 13 användes lätt motståndsträning med gott resultat. Patienterna fick bedriva hemträning 5 dagar i veckan under 12 veckor, där träningen bestod av 15 minuters anpassad uthållighetsträning och 15 minuters promenad. De med måttligt nedsatt muskelfunktion fick träna med lättare vikter och de med starkt nedsatt muskelfunktion fick träna med kroppens tyngd som motstånd och även avlastade armrörelser med dragslyngor. Samma träningsupplägg som i föregående studie använde Chung et al. 14 men patienterna fick istället träna under 6 månader och patienterna delades in i två grupper, där den ena gruppen fick träna med tillägg av kreatintabletter. I en studie av Heikkilä et al. 15 hade man ett multidisciplinärt omhändertagande som bl.a. bestod av intensiv träning under 3 veckor med gruppgympa, bassängträning, stretching och promenader utan ytterligare beskrivning. I två studier av Wiesinger et al. 17, 25 fick patienterna träna i 60 min 1-3 ggr/vecka under 6 veckor respektive 6 månader. Träningen bestod av cykling, step aerobics och stretching och träningsnivån på cykel stegrades individuellt under passet. Efter uppvärmningsfas på 3-5 minuter ökades motståndet tills man uppnått 60 % av max.puls. 5

6 I en fallstudie av Harris-Love 2 undersöktes träningseffekt av excentrisk muskelträning. En man fick först träna traditionell styrketräning under 6 månader, 2-3x12 repetitioner 2-3 ggr/vecka för att därefter träna submaximal excentrisk träning av knäextensorer för det ena benet under ytterligare 6 veckor. Den excentriska träningsövningen utövades i Biodexapparat 2 ggr/vecka med motstånd som ökade från 40 till 70 % av beräknat 1 excentriskt RM (repetition maximum) i 2-3 omgångar. Aktiv sjukdomsfas: I en studie av Alexandersson et al. 12 hade deltagarna hemträning i 30 minuter 5 ggr/vecka, men inte mer än 3 dagar i rad, under 12 veckor. Träningen bestod av 15 minuters promenad och 15 minuters styrketräning för armar, ben och bål samt töjningsövningar. Belastning i patienternas träningsupplägg bestämdes utifrån uppmätta muskelfunktionsvärden likt en föregående pilotstudie av Alexanderson et al. 13. I en studie av Varjú et al. 16 tränade man inneliggande på sjukhus i minuter 5 ggr/vecka under 3 veckor där träningen bestod av assisterade rörelser, dynamisk träning för flertalet muskelgrupper och stretching. Dagarna inleddes med ytlig värme/massage och avslutades med avslappnande bad. I en studie av Escalante et al. 10 var patienterna inlagda på sjukhus och fick delta i träningsperioder innehållande 14 dagars rörelseträning följt av 14 dagars anpassad belastande träning med motstånd utifrån varje persons funktionsnivå. Båda uppläggen innehöll också förflyttningsträning. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid PM och DM Samtliga granskade studier gav ett entydigt svar; träningsuppläggen medförde inte ökad inflammationsnivå i musklerna vid PM eller DM, både i stabil och aktiv sjukdomsfas 2, 10, 12-17, 25. Även indikationer på minskad inflammationsnivå har framkommit, som en möjlig effekt av träning i stabil sjukdomsfas 18. 6

7 Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: Studierna visade signifikant förbättrad muskelstyrka/muskeluthållighet 2, 14, 17, 18, 25, 26 men inte signifikant förbättring i alla testade muskelgrupper 4, 13-15, 18, förbättrad gångsträcka 13, 14, trappgång 14, förmåga att resa sig upp från låg stol 2 och kondition 17, 25. Resultat har visat att träning leder till ett närmande mot friska muskler avseende proportionerna mellan typ I- och typ IIC-fibrer genom ökning av typ I och minskning av typ IIC vilket ger förbättrad muskulär uthållighet. I samma studie kunde man även visa på en ökning av typ II fibrernas tvärsnittsarea 4. Träning i kombination med tillskott av kreatin har visat sig ge större förbättring än enbart träning, avseende muskelfunktion och musklers uttröttbarhet 14. Aktiv sjukdomsfas: Träningen gav positiva resultat där muskelstyrkan förbättrades signifikant 10, 16, dock inte signifikant förbättring i alla muskelgrupper. Muskeluthålligheten mättes i en studie och visade på en signifikant förbättring 12. Konditionen testades inte i aktiv sjukdomsfas. Träningens effekt på aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och livskvalitet vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Vissa studier visade signifikant förbättrad ADL 16, 17, 25 och livskvalitet 4, 12, 13. En studie visade förbättrad ADL, men inte signifikant förbättring 10, en visade ingen signifikant förbättring i ADL 15 och en visade ingen förbättring i vare sig ADL eller livskvalitet 18. Träningens effekt på smärta och trötthetskänsla vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Ingen studie påvisade någon signifikant förändring av smärtnivån 2, 15, 16, 26. Trötthetskänslan förbättrades signifikant i en studie 16. 7

8 Resultat inklusionskroppsmyosit Ett lågt antal studier har framkommit vid litteratursökning och de studier som inkluderats har endast ett fåtal deltagare. Evidensgraden bedöms som låg. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid IBM I en studie från 1997 av Spector et al. 23 studerades ett träningsupplägg där deltagarna fick styrketräna 3 ggr/vecka under 12 veckor. Deltagarna fick ett upplägg där de tränade varje muskelgrupp i 3 omgångar. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med knäextension och knäflexion för båda benen samt armbågsflexion och handledsflexion för höger arm. Belastningen baserades på vad deltagarna klarade vid test av 5 RM och justerades så att deltagarna under första omgången skulle klara av att utföra 10 repetitioner, därefter sänktes belastningen ytterligare så att de skulle klara att utföra 15 respektive 20 repetitioner under följande två omgångar. Vilan mellan omgångarna var 90 sekunder och mellan övningarna 3 minuter. Deltagarna instruerades att genomföra styrkeövningarna snabbt för att minimera den excentriska fasen. Effekten av träningsupplägget utvärderades per enskild patient och uppföljande styrkemätning gjordes i samband med sista träningsdagen. I en studie av Arnardottir et al. 20 fick deltagarna bedriva 15 minuters hemträning efter individuellt utformade träningsprogram kombinerat med 15 min promenad 5 dagar/vecka under 12 veckor. För deltagare med högre värden än 38 poäng enligt Functional Index (FI) 27 gällande muskulär uthållighet gavs dels avlastade armrörelser med dragslyngor dels övningar med lättare motstånd ( kg). För deltagare med värden under 38 p enligt FI innehöll träningen avlastade övningar för armarna och benen tränades med enbart kroppstyngden som motstånd. Övningarna skulle upprepas 10 ggr och träningspassen avlutades med stretching. Deltagarna fick sina träningsinstruktioner på kassettband och fick dokumentera sin genomförda träning i träningsdagbok. Uppföljning och ytterligare instruktioner för vidare träning gjordes en gång i veckan av sjukgymnast genom telefonkontakt 20. I en fallstudie av Gualano et al. 28 studerades styrketräning på måttlig intensitet med samtidig vaskulär ocklusion. Träningsprogrammet innehöll styrketräning i form av benpress, knäextension och knäböj med tryckmanschett placerad nedanför ljumsken bilateralt (med ett tryck på 50 % av det totala ocklusionstrycket). Varje övning genomfördes 15 ggr i 3 omgångar med 30 sekunders vila mellan omgångarna. 8

9 I en studie från 2007 av Johnson LG et al. 22 studerades effekt av ett träningsupplägg som bestod av daglig hemträning fördelat på två träningstillfällen/dag under 16 veckor. Deltagarna fick individuellt anpassade hemträningsprogram där man initialt valde en mycket låg träningsnivå för att undvika överbelastning. Eventuell stegring i programmet gjordes efter avstämning för respektive deltagare var 14:e dag. Deltagarna uppmanades att vila från träningen endast om de upplevde kvarstående trötthet alternativt muskelvärk från föregående träningspass. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med lättare motstånd (vikter, thera-band eller enbart kroppstyngd), statisk träning av vastus medialis, aktiv träning utan motstånd (fottramp, dorsalflexion av fotled), stretching av vadmuskulatur och funktionella träningsövningar (t.ex. uppresning från sittande till stående ingick som träningsövning för alla). I en senare studie av Johnson LG et al. 21 från 2009 studerades effekterna av ett träningsupplägg där konditionsträning kombinerades med funktionell styrketräning och styrketräning med lättare motstånd. I träningsupplägget ingick även daglig stretching och handträning. Deltagarna fick bedriva hemträning efter individuellt anpassade hemträningsprogram där de tränade kondition 3ggr/vecka och styrka 3ggr/vecka under 12 veckor. Träningspassen kunde utövas under samma dag men de fick inte kombinera konditions- och styrketräning under samma pass. Under styrketräningspassen skulle deltagarna inte belasta samma muskelgrupp med två övningar i följd och lägga in en vilopaus på 3-4 minuter innan övningarna upprepades en andra omgång. Stegring av träningsupplägg gjordes efter avstämning var 14:e dag. Konditionsträningen stegrades genom successivt ökad cykeltid. Styrketräningen stegrades med tillägg av en övning till max 6 st., därefter ökades antalet repetitioner till max 15 per övning och till sist ökades antalet omgångar från 1 till max 3 st. Konditionsträningen genomfördes på ergometercykel, initialt på 80 % av den max.puls som uppmättes före träningsstart och 2 minuter kortare tid än den som presterats vid max.test. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid IBM Samtliga granskade studier vid IBM påvisade att träningsuppläggen tolererades väl och inte medförde ökad inflammationsnivå i musklerna Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid IBM I en studie 23 fann man resultat som påvisade störst styrkeförbättring för de muskelgrupper som var minst drabbade. I en studie 22 påvisades goda resultat med signifikant förbättrad isometrisk muskelstyrka för övre-/nedre extremitet, greppstyrka, gångtid vid test av 30 meter och gångtid vid 9

10 gående i trappa. I en senare studie 21 av samma författare där ett annat träningsupplägg gjordes fann man signifikant förbättrad muskelstyrka i höftflexorer/-abduktorer, skulderabduktorer och knäflexorer. Studien visade förbättrad gångtid vid test av gång 30 meter och gångtid vid gående i trappa samt en betydande, dock ej signifikant förbättrad konditionsnivå. I fallstudien 28 uppnåddes en förbättring med 15,9 % av 1 RM vid benpress, ökad tvärsnittsarea för låret med 4,7 % och förbättrat resultat vid test av Timed Up and Go 29. En studie 20 visade inga signifikanta förbättringar i vare sig muskelstyrka eller uthållighet. Träningens effekt på ADL och livskvalitet vid IBM ADL-förmåga studerades i en studie 23 men ingen förbättring påvisades. Tre av fem deltagare tyckte dock att det gick lättare att klara trappgång, uppresning från stol och lyfta olika saker med händerna. I en annan studie 20 angav sex av sju deltagare att träningen hade en positiv effekt på muskelfunktionen när de värderade träningsresultat utifrån ADL-förmågan. I en studie 22 svarade alla att de upplevde en generellt förbättrad hälsa och välmående av träning. I fallstudien 28 noterade man förbättrade resultat i alla delskalor för SF Träningens effekt på trötthetskänsla vid IBM En studie 23 mätte trötthet men den kunde inte påvisa att träningen påverkat upplevd trötthetskänsla. 10

11 Rekommendationer Behandlingsmål Sjukgymnastisk behandling kan bidra till att ge patienten ökad kunskap, bibehållen/förbättrad funktionsnivå och stimulering till fysisk aktivitet för att bättre kunna hantera sjukdomens konsekvenser, lättare klara att utföra olika fysiska aktiviteter och uppnå ett ökat välbefinnande. Behandlingsrekommendationer Träningen bör ske under kontrollerade former med systematiska mätningar i samband med en träningsperiod för att uppmärksamma behov av anpassning av övningarna. Vid träningsupplägg bör man tänka på den försämrade uthålligheten som följer av sjukdomen. Väl avvägda vilopauser kan vara en förutsättning för att kunna genomföra träningen. I flera av de studier som granskats har man i behandlingsupplägget valt att inkludera stretching, men då ingen utvärdering av stretchingens effekt har gjorts kan man inte dra några direkta slutsatser gällande behandlingseffekt. Vissa myositpatienter kan ha svårt att själva ta ut full rörlighet p.g.a. muskulär svaghet och då riskera att förlora rörlighet. Stretching kan även ses som en del i den sjukgymnastiska behandlingen för att bibehålla eller förbättra muskulär töjbarhet. När det gäller allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet 31 som behandling vid myosit finns det idag inget underlag annat än det som gäller för friska, men då funktionsnivån varierar mycket mellan olika patienter behöver dessa rekommendationer anpassas utifrån individ. PM och DM i stabil sjukdomsfas: Lämplig träning är dynamisk muskulär styrke-/uthållighetsträning samt konditionsträning. Belastningen ska bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas vid förändringar i mätresultat. Eftersom sjukdomen påverkar främst proximala muskelgrupper behöver träningen inriktas på att stärka dessa delar (bål, höfter, lår, skuldror, nacke/hals). Vid dosering bör lämplig belastning provas ut där målet är 3x10 repetitioner. De två första veckorna bör belastningen vara lägre för att sedan gradvis ökas. Konditionsträning kan efter en uppvärmningsfas utföras på 60 % av max.puls 2-3 ggr/vecka i minuter. PM och DM i aktiv sjukdomsfas: Även vid aktiv sjukdom rekommenderas dynamisk träning för muskulär styrka och uthållighet likt stabil sjukdomsfas, men inte för kondition, eftersom ingen studie har mätt eller tränat kondition i aktiv sjukdomsfas. Genom uppföljande tester av 11

12 muskelfunktion samt beräkning av RM får man underlag för att anpassa träningsnivån och ha kontroll över att resultatet blir positivt. Vid PM och DM i både stabil och aktiv sjukdomsfas med lätt till måttligt nedsatt muskelfunktion kan övningarna genomföras med motstånd medan de med starkt nedsatt muskelfunktion tränar med kroppen som tyngd eller i avlastade rörelser. IBM: Vid denna diagnos med en förväntad successivt försämrad muskelfunktion kan resultat av träning som visar på bibehållen funktion vara något positivt. Lämplig träning är lättare motståndsträning, konditionsträning och funktionella träningsövningar. Träning bör engagera både frisk och sjukdomspåverkad muskulatur men störst träningseffekt kan förväntas för de muskler som är minst drabbade. Belastningen bör bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas utifrån förändringar som framkommer vid uppföljande mätningar av muskulär uthållighet. I de studier som granskats har olika träningsupplägg studerats: daglig träning fördelat på två pass per dag, tre respektive fem träningspass per vecka och träningsupplägg med extra vila mellan seten och mellan de olika träningsövningarna. Träningsuppläggen har inte jämförts med varandra och kan därmed inte ge någon allmän rekommendation. Vid ökade muskelbesvär eller försämrad ork trots tid för återhämtning kan träningsuppläggen anpassas till en lättare nivå. Vid anpassning kan extra tid för vila läggas in mellan omgångarna eller träningsövningarna och träningsuppläggen kan utformas där träningsövningar varieras mellan olika muskelgrupper för att få återhämtning. Även svårighetsgrad eller belastning för övningarna kan varieras. Utvärdering Mätning av muskulär uthållighet med Functional Index-2 32 och greppstyrka med Grippit 33 ger grundläggande information och bör göras i samband med träningsperiod som underlag för anpassning av träningsnivå eller för att upptäcka eventuell försämring. Functional Index-2 samt skattning av ADL-förmåga enligt Myositis Activities Profile 34 är sjukdomsspecifika mätinstrument, validerade för poly- och dermatomyosit. För en samlad bedömning kan komplettering med andra mätinstrument behövas, t.ex. SF-36 för frågor om livskvalitet 30, Health Assessment Questionnaire 35 för mätning av ADL-funktion och VAS-skalan för mätning av allmänt välbefinnande. 12

13 Referenslista 1. Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Myosit. In: Lundberg IE, editor. Reumatologi. 2. ed. Lund: Studentlitteratur; p Harris-Love MO. Safety and efficacy of submaximal eccentric strength training for a subject with polymyositis. Arthritis Rheum 2005;53(3): Wiesinger GF, Quittan M, Nuhr M, Volc-Platzer B, Ebenbichler G, Zehetgruber M, et al. Aerobic capacity in adult dermatomyositis/polymyositis patients and healthy controls. Arch Phys Med Rehabil 2000;81(1): Dastmalchi M, Alexanderson H, Loell I, Stahlberg M, Borg K, Lundberg IE, et al. Effect of physical training on the proportion of slow-twitch type I muscle fibers, a novel nonimmunemediated mechanism for muscle impairment in polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(7): Badrising UA, Maat-Schieman ML, van Houwelingen JC, van Doorn PA, van Duinen SG, van Engelen BG, et al. Inclusion body myositis. Clinical features and clinical course of the disease in 64 patients. J Neurol 2005;252(12): Peng A, Koffman BM, Malley JD, Dalakas MC. Disease progression in sporadic inclusion body myositis: observations in 78 patients. Neurology 2000;55(2): Lowes LP, Alfano L, Viollet L, Rosales XQ, Sahenk Z, Kaspar BK, et al. Knee extensor strength exhibits potential to predict function in sporadic inclusion-body myositis. Muscle Nerve 2009;45(2): Benveniste O, Guiguet M, Freebody J, Dubourg O, Squier W, Maisonobe T, et al. Longterm observational study of sporadic inclusion body myositis. Brain 2011;134(Pt 11): Askanas V, Engel WK, Nogalska A. Inclusion body myositis: a degenerative muscle disease associated with intra-muscle fiber multi-protein aggregates, proteasome inhibition, endoplasmic reticulum stress and decreased lysosomal degradation. Brain Pathol 2009;19(3): Escalante A, Miller L, Beardmore TD. Resistive exercise in the rehabilitation of polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 1993;20(8):

14 11. Hicks JE, Miller F, Plotz P, Chen TH, Gerber L. Isometric exercise increases strength and does not produce sustained creatinine phosphokinase increases in a patient with polymyositis. J Rheumatol 1993;20(8): Alexanderson H, Stenstrom CH, Jenner G, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise program in patients with recent onset active polymyositis or dermatomyositis. Scand J Rheumatol 2000;29(5): Alexanderson H, Stenstrom CH, Lundberg I. Safety of a home exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. Rheumatology (Oxford) 1999;38(7): Chung YL, Alexanderson H, Pipitone N, Morrison C, Dastmalchi M, Stahl-Hallengren C, et al. Creatine supplements in patients with idiopathic inflammatory myopathies who are clinically weak after conventional pharmacologic treatment: Six-month, double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2007;57(4): Heikkilä S, Viitanen JV, Kautianen H, Rajamäki T, Mäntyvou P, Harju T. Rehabilitation in myositis. Physiotherapy 2001;87: Varju C, Petho E, Kutas R, Czirjak L. The effect of physical exercise following acute disease exacerbation in patients with dermato/polymyositis. Clin Rehabil 2003;17(1): Wiesinger GF, Quittan M, Graninger M, Seeber A, Ebenbichler G, Sturm B, et al. Benefit of 6 months long-term physical training in polymyositis/dermatomyositis patients. Br J Rheumatol 1998;37(12): Alexanderson H, Dastmalchi M, Esbjornsson-Liljedahl M, Opava CH, Lundberg IE. Benefits of intensive resistance training in patients with chronic polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(5): Nader GA, Dastmalchi M, Alexanderson H, Grundtman C, Gernapudi R, Esbjornsson M, et al. A longitudinal, integrated, clinical, histological and mrna profiling study of resistance exercise in myositis. Mol Med 2010;16(11-12): Arnardottir S, Alexanderson H, Lundberg IE, Borg K. Sporadic inclusion body myositis: pilot study on the effects of a home exercise program on muscle function, histopathology and inflammatory reaction. J Rehabil Med 2003;35(1):

15 21. Johnson LG, Collier KE, Edwards DJ, Philippe DL, Eastwood PR, Walters SE, et al. Improvement in aerobic capacity after an exercise program in sporadic inclusion body myositis. J Clin Neuromuscul Dis 2009;10(4): Johnson LG, Edwards DJ, Walters SB, Thickbroom GW, Mastaglia FL. The effectiveness of an individualized, home-based functional exercise program for patients with sporadic inclusion body myositis. Journal of Clinical Neuromuscular Disease 2007;8(4): Spector SA, Lemmer JT, Koffman BM, Fleisher TA, Feuerstein IM, Hurley BF, et al. Safety and efficacy of strength training in patients with sporadic inclusion body myositis. Muscle Nerve 1997;20(10): Alexanderson H. Exercise in inflammatory myopathies, including inclusion body myositis. Curr Rheumatol Rep 2012;14(3): Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, et al. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. Br J Rheumatol 1998;37(2): Harris-Love MO, Shrader JA, Koziol D, Pahlajani N, Jain M, Smith M, et al. Distribution and severity of weakness among patients with polymyositis, dermatomyositis and juvenile dermatomyositis. Rheumatology (Oxford) 2009;48(2): Josefson A, Romanus E, Carlsson J. A functional index in myositis. J Rheumatol 1996;23(8): Gualano B, Neves M, Jr., Lima FR, Pinto AL, Laurentino G, Borges C, et al. Resistance training with vascular occlusion in inclusion body myositis: a case study. Med Sci Sports Exerc 2010;42(2): Podsiadlo D, Richardson S. The timed "Up & Go": a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc 1991;39(2): Sullivan M, Karlsson J. The Swedish SF-36 Health Survey III. Evaluation of criterion-based validity: results from normative population. J Clin Epidemiol 1998;51(11): Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling :

16 32. Alexanderson H, Broman L, Tollback A, Josefson A, Lundberg IE, Stenstrom CH. Functional index-2: Validity and reliability of a disease-specific measure of impairment in patients with polymyositis and dermatomyositis. Arthritis Rheum 2006;55(1): Nordenskiold UM, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993;22(1): Alexanderson H, Lundberg IE, Stenstrom CH. Development of the myositis activities profile--validity and reliability of a self-administered questionnaire to assess activity limitations in patients with polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 2002;29(11): Ekdahl C, Eberhardt K, Andersson SI, Svensson B. Assessing disability in patients with rheumatoid arthritis. Use of a Swedish version of the Stanford Health Assessment Questionnaire. Scand J Rheumatol 1988;17(4):

Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén

Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande

Läs mer

Kliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter

Kliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ Ingrid Almin, Katrina Dahlin, Yvonne Franzén, Helene Nilsson, Christina Olsson Kontaktperson: Helene Nilsson Sjukgymnastiska evidensbaserade

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit.

Behandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit. Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-08-14 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA Upplägg för träning 6 dagar i veckan. Med både konditions och styrke övningar. ÖVNINGSUPPLÄGG FÖRKLARING AV UTFÖRANDE CARDIO Cardio träningen är uppdelad i 3 delar.

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE) Mälarsjukhuset, Eskilstuna Sjukgymnastiken 2, Reumatologkliniken 2007-07-11/ C Berterud Andersson, A Hagelberg, H Olsson, A Partanen 2009-09-17 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset

Läs mer

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar 2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram måste avpassas efter bakomliggande patologi

Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram måste avpassas efter bakomliggande patologi Gunnar Grimby, professor emeritus, rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet (Gunnar.Grimby@rehab.gu.se) Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram

Läs mer

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Skånes universitetssjukvård

Skånes universitetssjukvård Stark att opereras Metodutvecklingsarbete Skånes universitetssjukvård Johanna Jaran Leg sjukgymnast Johanna.jaran@skane.se Skånes universitetssjukvård Skånes universitetssjukvård Allmänna rekommendationer

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Inandningsmuskelträning (IMT)

Inandningsmuskelträning (IMT) Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur

Läs mer

Träningsprogram 1 (ca 45 min)

Träningsprogram 1 (ca 45 min) Träningsprogram 1 (ca 45 min) Löpning Intervall, ca 30 min - Jogga i 10 minuter - Intervaller 10 st. Spring 80% av maxfart i 40 sekunder. Vila 30 sekunder. Spring 80% igen - Avsluta med 5 minuters jogging.

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Otago TräningsProgram

Otago TräningsProgram Otago TräningsProgram (OTP) Förebyggande av fall för äldre Ett hembaserat, individuellt anpassat balans- och styrketräningsprogram Översatt till svenska från originalversionen, Otago exercise programme

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

1 Uppvärmningprogram. 1.1 Bröstrygg

1 Uppvärmningprogram. 1.1 Bröstrygg Rörlighetsövningar För en bandyspelare är det viktigt med bra rörlighet i ben och bål. Vi har satt ihop förslag till två rörlighetsprogram som kan användas dels före ett träningspass och dels som ett enskilt

Läs mer

Det är bra för myositpatienter att träna Både farmaka och fysisk aktivitet bör ingå i behandlingen vid kronisk reumatisk muskelinflammation

Det är bra för myositpatienter att träna Både farmaka och fysisk aktivitet bör ingå i behandlingen vid kronisk reumatisk muskelinflammation Klinik och vetenskap Ingrid E Lundberg, docent, överläkare, reumatologkliniken (Ingrid.lundberg@medks.ki.se) Helene Alexanderson, sjukgymnast, doktorand, enheten för reumatologi Snjolaug Arnardottir, med

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

forskning pågår Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit Sammanfattning

forskning pågår Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit CHRISTINA H. STENSTRÖ M OCH EMMA SWÄRDH Sammanfattning Fysisk aktivitet och träning har

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2001-03-29/ I.Carlquist, B.Källsmyr, A. Hillered Hultman, H. Schröder Winter, C. Smith, G.Linder, A.Sundbom 2008-06-25 Revidering: I. Carlquist, L. Östblom,

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT

RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT HRK RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT Av Charlotta Lans, HRK LSK Rehab, 2011-08-26 Beslutat i Ledningsgruppen 2011-10-11 Revidering senast 2013-10-11 Faktabakgrund Definition av hjärtsvikt Hjärtsvikt

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer