Bakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit"

Transkript

1 Universitetssjukhuset Örebro, Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson Reviderad / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Reviderad /K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, H Spännar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer vid diagnosen polymyosit och dermatomyosit i stabil eller aktiv sjukdomsfas samt inklusionskroppsmyosit. Dessa behandlingsriktlinjer är sammanställda av sjukgymnasterna vid Avdelningen för sjukgymnastik med placering på Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Kliniska omständigheter Materialet är öppet för varje enskild klinik att använda som underlag för framtagande av behandlingsriktlinjer anpassade utifrån respektive enhets specifika omständigheter.

2 Bakgrund Myosit är en inflammatorisk muskelsjukdom. Den delas in i tre undergrupper; polymyosit (PM), dermatomyosit (DM) och inklusionskroppsmyosit (IBM) beroende på skillnader i kliniska symtom och muskelhistopatologi. IBM skiljer sig åt på många punkter från PM och DM och beskrivs därför separat. Polymyosit och Dermatomyosit PM och DM är mycket ovanliga diagnoser, årsincidensen är 2-7 per miljon invånare över 16 år och är vanligare hos kvinnor än hos män (2:1). Dessa sjukdomar kan förekomma i akut eller kronisk form eller tillsammans med annan reumatisk sjukdom och den här sammanställningen omfattar endast de kroniska myositerna. PM och DM kännetecknas av inflammation i skelettmuskulatur, proximal och symmetrisk muskelsvaghet samt reducerad muskeluthållighet 1. De muskelgrupper som påvisar störst nedsättning i muskelstyrka är höftflexorer, höftextensorer, höftabduktorer, nackflexorer och skulderabduktorer 2. Vid PM och DM har det påvisats signifikant lägre muskelstyrka (57 %) och konditionsvärde (53 %) än för friska 3. Vid dessa diagnoser har även visats att proportionerna av muskelfibrer typ I och typ II och fibrernas storlek skiljer sig från friska individer 4. Vid PM och DM ser man en viss muskelskada, men den är inte så stor och graden av inflammatoriska celler i muskelvävnaden är inte heller så stor att detta ensamt kan förklara graden av muskelsvaghet. En ytterligare orsak som kan tänkas bidra till uppvisad grad av muskelsvaghet är minskat antal kapillärer och svullna endotelceller som skulle kunna ha en negativ effekt på muskelmetabolismen och syreförsörjningen till musklerna och därmed leda till nedsatt uthållighet. En annan orsak som kan vara ett ökat antal proinflammatoriska cytokiner i musklerna och dessa kan ha en negativ effekt på muskelfunktionen. De flesta patienter svarar bra på hög dos kortison och immundämpande mediciner, men trots den medicinska behandlingen utvecklar flertalet av patienterna en kronisk muskelsvaghet. Andra symtom som kan drabba dessa patienter är hosta och andfåddhet, orsakad av svaghet i andningsmusklerna eller av lungfibros, sväljningssvårigheter och muskelvärk 1. Inklusionskroppsmyosit IBM har flera olikheter, både funktionsmässigt och medicinskt, jämfört med övriga myositdiagnoser. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor och debuten sker vanligen efter 50- årsåldern. Den är medicinskt svårbehandlad och leder till långsamt tilltagande atrofi med försämring av styrka och uthållighet i tvärstrimmig muskulatur. Symtomen progredierar långsamt och oftast visar de sig först i hand- och fingerflexorer, främre lårmuskler, distala benmuskler samt 2

3 sväljmuskulatur 1. Vanliga symtom är gångsvårigheter med risk att falla handlöst om knäna viker sig (ca 75 % av alla IBM-patienter faller frekvent) 5, svårigheter att bära och gripa, samt sväljsvårigheter 1. Personer med IBM drabbas lättare av pneumoni, vilket kan bero på aspiration p.g.a. sväljsvårigheter och generell immobilisering 6. Proportionerna mellan främre och bakre lårmuskeln är 3/2 för friska och 1/1 hos personer med IBM 7. Mediantid från sjukdomsdebut till att behöva sitta i rullstol är år 5, 8. Vid diagnosen IBM har det påvisats att det är en typ av muskelnedbrytningssjukdom med bland annat proteininlagringar i musklerna, men inflammation kan förekomma som sekundärt fenomen 9. Träning vid myosit Det har inte alltid varit aktuellt med träning för patienter med myosit då man tidigare hade uppfattningen att inflammationsnivån i muskulaturen kunde förvärras av träning. Under 1980-talet ändrades inställningen till träning som behandling och man började successivt införa allt mer träning vid olika reumatiska sjukdomar men det var först i början av 1990-talet som man vågade låta patienter med myosit träna kom de två första studierna som visade att träning av patienter med PM och DM påverkade funktionen positivt och inte orsakade ökade inflammationer i musklerna 10, 11. Senare studier har visat samma resultat och två studier har visat att träning kan minska inflammationen i muskulaturen vid både PM och DM 18, 19. Även vid IBM påvisades ingen ökad inflammationsnivå i musklerna av träning Utifrån dessa resultat har anpassad träning blivit en del av behandlingen vid myosit. Den sjukgymnastiska forskningen inriktas nu på att förstå mekanismerna vid muskelförsvagning och vid förbättrad muskulär funktion i förhållande till träning. Man försöker även pröva resultaten från små öppna studier i större studier 24. 3

4 Metod En systematisk litteratursökning genomfördes och i följande databaser: Medline, Amed, Cinahl, PEDro, Pre-Medline och Cochrane Library. Den kompletterades med en manuell sökning genom att läsa referenslistor till artiklarna som hittades. Avgränsningar vid sökningen var vuxna människor (över 19 år) samt engelskspråkiga artiklar. Huvudsökord: Myositis, dermatomyositis, polymyositis, exercise, physical therapy, rehabilitation, physical endurance, muscle strength, quality of life, activities of daily living samt närliggande begrepp till dessa termer. Åtta artiklar hittades för PM och DM. En ny litteratursökning gjordes och därefter en revidering av riktlinjerna. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed (Medline, Pre-Medline ingår), Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som vid föregående söktillfälle med ett tillägg av diagnosen IBM. För PM och DM hittades ytterligare fyra relevanta artiklar och för IBM hittades fem. Även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. Ytterligare en litteratursökning gjordes och därefter revideras riktlinjerna igen. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed, Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som 2009 samt att även artiklar på nordiska språk söktes. För PM och DM hittades en ny artikel, för IBM en och även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. De studier som granskades för poly- och dermatomyosit delades in i stabil respektive aktiv sjukdomsfas. Till stabil sjukdomsfas indelades de med stabil sjukdomsbild de senaste tre månaderna före studiestart avseende inflammationer eller kliniska symtom och där ökning av medicinering inte gjorts under studieperioden. Övriga studier indelades i kategorin aktiv sjukdomsfas. Ingen träningsstudie omfattade akut sjukdomsskede med mindre än 2 veckors sjukdomsduration eller där medicinska ställningstaganden inte var klara. Helene Alexandersson har nyligen i en review gjort en sammanställning av det aktuella forskningsläget kring träning vid myositer 24. Vi har gjort vår egen sökning enligt ovan men ser att samma artiklar är med i våra sammanställningar. Det finns ännu inte så många studier kring dessa diagnoser, därför behöver man fortfarande inkludera alla studier som finns, även fallstudier och små öppna studier. Behovet av randomiserade kontrollerade studier är stort. 4

5 Resultat polymyosit och dermatomyosit I studierna som presenteras ingår endast ett fåtal deltagare vilket ger en låg evidensgrad. Dock visar studierna på en samstämmighet gällande de resultat som presenteras. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: I en studie från 2007 av Alexandersson et al. 18 fick patienterna träna 3 ggr/vecka under 7 veckor. Upplägget av träningen var lätt uppvärmning på cykel eller rullband med en belastning på 50 % av beräknad maxpuls under 10 min, därefter styrketräning i 45 min av 5 muskelgrupper, (deltoideus, quadriceps, latissimus dorsi/biceps, gastrocnemius och bålmuskulatur). Under den första veckan tränade alla patienter med en belastning på 50 % av 10 VRM (voluntary repetition maximum) med 3x15 repetitioner och 90 sek vila mellan. Under följande två veckor ökades motståndet gradvis till 100 % av 10 VRM och man tränade 3x10 repetitioner. Varje träningspass avslutades med 5 minuters stretching. Även i en tidigare studie av Alexandersson et al. 13 användes lätt motståndsträning med gott resultat. Patienterna fick bedriva hemträning 5 dagar i veckan under 12 veckor, där träningen bestod av 15 minuters anpassad uthållighetsträning och 15 minuters promenad. De med måttligt nedsatt muskelfunktion fick träna med lättare vikter och de med starkt nedsatt muskelfunktion fick träna med kroppens tyngd som motstånd och även avlastade armrörelser med dragslyngor. Samma träningsupplägg som i föregående studie använde Chung et al. 14 men patienterna fick istället träna under 6 månader och patienterna delades in i två grupper, där den ena gruppen fick träna med tillägg av kreatintabletter. I en studie av Heikkilä et al. 15 hade man ett multidisciplinärt omhändertagande som bl.a. bestod av intensiv träning under 3 veckor med gruppgympa, bassängträning, stretching och promenader utan ytterligare beskrivning. I två studier av Wiesinger et al. 17, 25 fick patienterna träna i 60 min 1-3 ggr/vecka under 6 veckor respektive 6 månader. Träningen bestod av cykling, step aerobics och stretching och träningsnivån på cykel stegrades individuellt under passet. Efter uppvärmningsfas på 3-5 minuter ökades motståndet tills man uppnått 60 % av max.puls. 5

6 I en fallstudie av Harris-Love 2 undersöktes träningseffekt av excentrisk muskelträning. En man fick först träna traditionell styrketräning under 6 månader, 2-3x12 repetitioner 2-3 ggr/vecka för att därefter träna submaximal excentrisk träning av knäextensorer för det ena benet under ytterligare 6 veckor. Den excentriska träningsövningen utövades i Biodexapparat 2 ggr/vecka med motstånd som ökade från 40 till 70 % av beräknat 1 excentriskt RM (repetition maximum) i 2-3 omgångar. Aktiv sjukdomsfas: I en studie av Alexandersson et al. 12 hade deltagarna hemträning i 30 minuter 5 ggr/vecka, men inte mer än 3 dagar i rad, under 12 veckor. Träningen bestod av 15 minuters promenad och 15 minuters styrketräning för armar, ben och bål samt töjningsövningar. Belastning i patienternas träningsupplägg bestämdes utifrån uppmätta muskelfunktionsvärden likt en föregående pilotstudie av Alexanderson et al. 13. I en studie av Varjú et al. 16 tränade man inneliggande på sjukhus i minuter 5 ggr/vecka under 3 veckor där träningen bestod av assisterade rörelser, dynamisk träning för flertalet muskelgrupper och stretching. Dagarna inleddes med ytlig värme/massage och avslutades med avslappnande bad. I en studie av Escalante et al. 10 var patienterna inlagda på sjukhus och fick delta i träningsperioder innehållande 14 dagars rörelseträning följt av 14 dagars anpassad belastande träning med motstånd utifrån varje persons funktionsnivå. Båda uppläggen innehöll också förflyttningsträning. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid PM och DM Samtliga granskade studier gav ett entydigt svar; träningsuppläggen medförde inte ökad inflammationsnivå i musklerna vid PM eller DM, både i stabil och aktiv sjukdomsfas 2, 10, 12-17, 25. Även indikationer på minskad inflammationsnivå har framkommit, som en möjlig effekt av träning i stabil sjukdomsfas 18. 6

7 Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: Studierna visade signifikant förbättrad muskelstyrka/muskeluthållighet 2, 14, 17, 18, 25, 26 men inte signifikant förbättring i alla testade muskelgrupper 4, 13-15, 18, förbättrad gångsträcka 13, 14, trappgång 14, förmåga att resa sig upp från låg stol 2 och kondition 17, 25. Resultat har visat att träning leder till ett närmande mot friska muskler avseende proportionerna mellan typ I- och typ IIC-fibrer genom ökning av typ I och minskning av typ IIC vilket ger förbättrad muskulär uthållighet. I samma studie kunde man även visa på en ökning av typ II fibrernas tvärsnittsarea 4. Träning i kombination med tillskott av kreatin har visat sig ge större förbättring än enbart träning, avseende muskelfunktion och musklers uttröttbarhet 14. Aktiv sjukdomsfas: Träningen gav positiva resultat där muskelstyrkan förbättrades signifikant 10, 16, dock inte signifikant förbättring i alla muskelgrupper. Muskeluthålligheten mättes i en studie och visade på en signifikant förbättring 12. Konditionen testades inte i aktiv sjukdomsfas. Träningens effekt på aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och livskvalitet vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Vissa studier visade signifikant förbättrad ADL 16, 17, 25 och livskvalitet 4, 12, 13. En studie visade förbättrad ADL, men inte signifikant förbättring 10, en visade ingen signifikant förbättring i ADL 15 och en visade ingen förbättring i vare sig ADL eller livskvalitet 18. Träningens effekt på smärta och trötthetskänsla vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Ingen studie påvisade någon signifikant förändring av smärtnivån 2, 15, 16, 26. Trötthetskänslan förbättrades signifikant i en studie 16. 7

8 Resultat inklusionskroppsmyosit Ett lågt antal studier har framkommit vid litteratursökning och de studier som inkluderats har endast ett fåtal deltagare. Evidensgraden bedöms som låg. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid IBM I en studie från 1997 av Spector et al. 23 studerades ett träningsupplägg där deltagarna fick styrketräna 3 ggr/vecka under 12 veckor. Deltagarna fick ett upplägg där de tränade varje muskelgrupp i 3 omgångar. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med knäextension och knäflexion för båda benen samt armbågsflexion och handledsflexion för höger arm. Belastningen baserades på vad deltagarna klarade vid test av 5 RM och justerades så att deltagarna under första omgången skulle klara av att utföra 10 repetitioner, därefter sänktes belastningen ytterligare så att de skulle klara att utföra 15 respektive 20 repetitioner under följande två omgångar. Vilan mellan omgångarna var 90 sekunder och mellan övningarna 3 minuter. Deltagarna instruerades att genomföra styrkeövningarna snabbt för att minimera den excentriska fasen. Effekten av träningsupplägget utvärderades per enskild patient och uppföljande styrkemätning gjordes i samband med sista träningsdagen. I en studie av Arnardottir et al. 20 fick deltagarna bedriva 15 minuters hemträning efter individuellt utformade träningsprogram kombinerat med 15 min promenad 5 dagar/vecka under 12 veckor. För deltagare med högre värden än 38 poäng enligt Functional Index (FI) 27 gällande muskulär uthållighet gavs dels avlastade armrörelser med dragslyngor dels övningar med lättare motstånd ( kg). För deltagare med värden under 38 p enligt FI innehöll träningen avlastade övningar för armarna och benen tränades med enbart kroppstyngden som motstånd. Övningarna skulle upprepas 10 ggr och träningspassen avlutades med stretching. Deltagarna fick sina träningsinstruktioner på kassettband och fick dokumentera sin genomförda träning i träningsdagbok. Uppföljning och ytterligare instruktioner för vidare träning gjordes en gång i veckan av sjukgymnast genom telefonkontakt 20. I en fallstudie av Gualano et al. 28 studerades styrketräning på måttlig intensitet med samtidig vaskulär ocklusion. Träningsprogrammet innehöll styrketräning i form av benpress, knäextension och knäböj med tryckmanschett placerad nedanför ljumsken bilateralt (med ett tryck på 50 % av det totala ocklusionstrycket). Varje övning genomfördes 15 ggr i 3 omgångar med 30 sekunders vila mellan omgångarna. 8

9 I en studie från 2007 av Johnson LG et al. 22 studerades effekt av ett träningsupplägg som bestod av daglig hemträning fördelat på två träningstillfällen/dag under 16 veckor. Deltagarna fick individuellt anpassade hemträningsprogram där man initialt valde en mycket låg träningsnivå för att undvika överbelastning. Eventuell stegring i programmet gjordes efter avstämning för respektive deltagare var 14:e dag. Deltagarna uppmanades att vila från träningen endast om de upplevde kvarstående trötthet alternativt muskelvärk från föregående träningspass. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med lättare motstånd (vikter, thera-band eller enbart kroppstyngd), statisk träning av vastus medialis, aktiv träning utan motstånd (fottramp, dorsalflexion av fotled), stretching av vadmuskulatur och funktionella träningsövningar (t.ex. uppresning från sittande till stående ingick som träningsövning för alla). I en senare studie av Johnson LG et al. 21 från 2009 studerades effekterna av ett träningsupplägg där konditionsträning kombinerades med funktionell styrketräning och styrketräning med lättare motstånd. I träningsupplägget ingick även daglig stretching och handträning. Deltagarna fick bedriva hemträning efter individuellt anpassade hemträningsprogram där de tränade kondition 3ggr/vecka och styrka 3ggr/vecka under 12 veckor. Träningspassen kunde utövas under samma dag men de fick inte kombinera konditions- och styrketräning under samma pass. Under styrketräningspassen skulle deltagarna inte belasta samma muskelgrupp med två övningar i följd och lägga in en vilopaus på 3-4 minuter innan övningarna upprepades en andra omgång. Stegring av träningsupplägg gjordes efter avstämning var 14:e dag. Konditionsträningen stegrades genom successivt ökad cykeltid. Styrketräningen stegrades med tillägg av en övning till max 6 st., därefter ökades antalet repetitioner till max 15 per övning och till sist ökades antalet omgångar från 1 till max 3 st. Konditionsträningen genomfördes på ergometercykel, initialt på 80 % av den max.puls som uppmättes före träningsstart och 2 minuter kortare tid än den som presterats vid max.test. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid IBM Samtliga granskade studier vid IBM påvisade att träningsuppläggen tolererades väl och inte medförde ökad inflammationsnivå i musklerna Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid IBM I en studie 23 fann man resultat som påvisade störst styrkeförbättring för de muskelgrupper som var minst drabbade. I en studie 22 påvisades goda resultat med signifikant förbättrad isometrisk muskelstyrka för övre-/nedre extremitet, greppstyrka, gångtid vid test av 30 meter och gångtid vid 9

10 gående i trappa. I en senare studie 21 av samma författare där ett annat träningsupplägg gjordes fann man signifikant förbättrad muskelstyrka i höftflexorer/-abduktorer, skulderabduktorer och knäflexorer. Studien visade förbättrad gångtid vid test av gång 30 meter och gångtid vid gående i trappa samt en betydande, dock ej signifikant förbättrad konditionsnivå. I fallstudien 28 uppnåddes en förbättring med 15,9 % av 1 RM vid benpress, ökad tvärsnittsarea för låret med 4,7 % och förbättrat resultat vid test av Timed Up and Go 29. En studie 20 visade inga signifikanta förbättringar i vare sig muskelstyrka eller uthållighet. Träningens effekt på ADL och livskvalitet vid IBM ADL-förmåga studerades i en studie 23 men ingen förbättring påvisades. Tre av fem deltagare tyckte dock att det gick lättare att klara trappgång, uppresning från stol och lyfta olika saker med händerna. I en annan studie 20 angav sex av sju deltagare att träningen hade en positiv effekt på muskelfunktionen när de värderade träningsresultat utifrån ADL-förmågan. I en studie 22 svarade alla att de upplevde en generellt förbättrad hälsa och välmående av träning. I fallstudien 28 noterade man förbättrade resultat i alla delskalor för SF Träningens effekt på trötthetskänsla vid IBM En studie 23 mätte trötthet men den kunde inte påvisa att träningen påverkat upplevd trötthetskänsla. 10

11 Rekommendationer Behandlingsmål Sjukgymnastisk behandling kan bidra till att ge patienten ökad kunskap, bibehållen/förbättrad funktionsnivå och stimulering till fysisk aktivitet för att bättre kunna hantera sjukdomens konsekvenser, lättare klara att utföra olika fysiska aktiviteter och uppnå ett ökat välbefinnande. Behandlingsrekommendationer Träningen bör ske under kontrollerade former med systematiska mätningar i samband med en träningsperiod för att uppmärksamma behov av anpassning av övningarna. Vid träningsupplägg bör man tänka på den försämrade uthålligheten som följer av sjukdomen. Väl avvägda vilopauser kan vara en förutsättning för att kunna genomföra träningen. I flera av de studier som granskats har man i behandlingsupplägget valt att inkludera stretching, men då ingen utvärdering av stretchingens effekt har gjorts kan man inte dra några direkta slutsatser gällande behandlingseffekt. Vissa myositpatienter kan ha svårt att själva ta ut full rörlighet p.g.a. muskulär svaghet och då riskera att förlora rörlighet. Stretching kan även ses som en del i den sjukgymnastiska behandlingen för att bibehålla eller förbättra muskulär töjbarhet. När det gäller allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet 31 som behandling vid myosit finns det idag inget underlag annat än det som gäller för friska, men då funktionsnivån varierar mycket mellan olika patienter behöver dessa rekommendationer anpassas utifrån individ. PM och DM i stabil sjukdomsfas: Lämplig träning är dynamisk muskulär styrke-/uthållighetsträning samt konditionsträning. Belastningen ska bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas vid förändringar i mätresultat. Eftersom sjukdomen påverkar främst proximala muskelgrupper behöver träningen inriktas på att stärka dessa delar (bål, höfter, lår, skuldror, nacke/hals). Vid dosering bör lämplig belastning provas ut där målet är 3x10 repetitioner. De två första veckorna bör belastningen vara lägre för att sedan gradvis ökas. Konditionsträning kan efter en uppvärmningsfas utföras på 60 % av max.puls 2-3 ggr/vecka i minuter. PM och DM i aktiv sjukdomsfas: Även vid aktiv sjukdom rekommenderas dynamisk träning för muskulär styrka och uthållighet likt stabil sjukdomsfas, men inte för kondition, eftersom ingen studie har mätt eller tränat kondition i aktiv sjukdomsfas. Genom uppföljande tester av 11

12 muskelfunktion samt beräkning av RM får man underlag för att anpassa träningsnivån och ha kontroll över att resultatet blir positivt. Vid PM och DM i både stabil och aktiv sjukdomsfas med lätt till måttligt nedsatt muskelfunktion kan övningarna genomföras med motstånd medan de med starkt nedsatt muskelfunktion tränar med kroppen som tyngd eller i avlastade rörelser. IBM: Vid denna diagnos med en förväntad successivt försämrad muskelfunktion kan resultat av träning som visar på bibehållen funktion vara något positivt. Lämplig träning är lättare motståndsträning, konditionsträning och funktionella träningsövningar. Träning bör engagera både frisk och sjukdomspåverkad muskulatur men störst träningseffekt kan förväntas för de muskler som är minst drabbade. Belastningen bör bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas utifrån förändringar som framkommer vid uppföljande mätningar av muskulär uthållighet. I de studier som granskats har olika träningsupplägg studerats: daglig träning fördelat på två pass per dag, tre respektive fem träningspass per vecka och träningsupplägg med extra vila mellan seten och mellan de olika träningsövningarna. Träningsuppläggen har inte jämförts med varandra och kan därmed inte ge någon allmän rekommendation. Vid ökade muskelbesvär eller försämrad ork trots tid för återhämtning kan träningsuppläggen anpassas till en lättare nivå. Vid anpassning kan extra tid för vila läggas in mellan omgångarna eller träningsövningarna och träningsuppläggen kan utformas där träningsövningar varieras mellan olika muskelgrupper för att få återhämtning. Även svårighetsgrad eller belastning för övningarna kan varieras. Utvärdering Mätning av muskulär uthållighet med Functional Index-2 32 och greppstyrka med Grippit 33 ger grundläggande information och bör göras i samband med träningsperiod som underlag för anpassning av träningsnivå eller för att upptäcka eventuell försämring. Functional Index-2 samt skattning av ADL-förmåga enligt Myositis Activities Profile 34 är sjukdomsspecifika mätinstrument, validerade för poly- och dermatomyosit. För en samlad bedömning kan komplettering med andra mätinstrument behövas, t.ex. SF-36 för frågor om livskvalitet 30, Health Assessment Questionnaire 35 för mätning av ADL-funktion och VAS-skalan för mätning av allmänt välbefinnande. 12

13 Referenslista 1. Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Myosit. In: Lundberg IE, editor. Reumatologi. 2. ed. Lund: Studentlitteratur; p Harris-Love MO. Safety and efficacy of submaximal eccentric strength training for a subject with polymyositis. Arthritis Rheum 2005;53(3): Wiesinger GF, Quittan M, Nuhr M, Volc-Platzer B, Ebenbichler G, Zehetgruber M, et al. Aerobic capacity in adult dermatomyositis/polymyositis patients and healthy controls. Arch Phys Med Rehabil 2000;81(1): Dastmalchi M, Alexanderson H, Loell I, Stahlberg M, Borg K, Lundberg IE, et al. Effect of physical training on the proportion of slow-twitch type I muscle fibers, a novel nonimmunemediated mechanism for muscle impairment in polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(7): Badrising UA, Maat-Schieman ML, van Houwelingen JC, van Doorn PA, van Duinen SG, van Engelen BG, et al. Inclusion body myositis. Clinical features and clinical course of the disease in 64 patients. J Neurol 2005;252(12): Peng A, Koffman BM, Malley JD, Dalakas MC. Disease progression in sporadic inclusion body myositis: observations in 78 patients. Neurology 2000;55(2): Lowes LP, Alfano L, Viollet L, Rosales XQ, Sahenk Z, Kaspar BK, et al. Knee extensor strength exhibits potential to predict function in sporadic inclusion-body myositis. Muscle Nerve 2009;45(2): Benveniste O, Guiguet M, Freebody J, Dubourg O, Squier W, Maisonobe T, et al. Longterm observational study of sporadic inclusion body myositis. Brain 2011;134(Pt 11): Askanas V, Engel WK, Nogalska A. Inclusion body myositis: a degenerative muscle disease associated with intra-muscle fiber multi-protein aggregates, proteasome inhibition, endoplasmic reticulum stress and decreased lysosomal degradation. Brain Pathol 2009;19(3): Escalante A, Miller L, Beardmore TD. Resistive exercise in the rehabilitation of polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 1993;20(8):

14 11. Hicks JE, Miller F, Plotz P, Chen TH, Gerber L. Isometric exercise increases strength and does not produce sustained creatinine phosphokinase increases in a patient with polymyositis. J Rheumatol 1993;20(8): Alexanderson H, Stenstrom CH, Jenner G, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise program in patients with recent onset active polymyositis or dermatomyositis. Scand J Rheumatol 2000;29(5): Alexanderson H, Stenstrom CH, Lundberg I. Safety of a home exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. Rheumatology (Oxford) 1999;38(7): Chung YL, Alexanderson H, Pipitone N, Morrison C, Dastmalchi M, Stahl-Hallengren C, et al. Creatine supplements in patients with idiopathic inflammatory myopathies who are clinically weak after conventional pharmacologic treatment: Six-month, double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2007;57(4): Heikkilä S, Viitanen JV, Kautianen H, Rajamäki T, Mäntyvou P, Harju T. Rehabilitation in myositis. Physiotherapy 2001;87: Varju C, Petho E, Kutas R, Czirjak L. The effect of physical exercise following acute disease exacerbation in patients with dermato/polymyositis. Clin Rehabil 2003;17(1): Wiesinger GF, Quittan M, Graninger M, Seeber A, Ebenbichler G, Sturm B, et al. Benefit of 6 months long-term physical training in polymyositis/dermatomyositis patients. Br J Rheumatol 1998;37(12): Alexanderson H, Dastmalchi M, Esbjornsson-Liljedahl M, Opava CH, Lundberg IE. Benefits of intensive resistance training in patients with chronic polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(5): Nader GA, Dastmalchi M, Alexanderson H, Grundtman C, Gernapudi R, Esbjornsson M, et al. A longitudinal, integrated, clinical, histological and mrna profiling study of resistance exercise in myositis. Mol Med 2010;16(11-12): Arnardottir S, Alexanderson H, Lundberg IE, Borg K. Sporadic inclusion body myositis: pilot study on the effects of a home exercise program on muscle function, histopathology and inflammatory reaction. J Rehabil Med 2003;35(1):

15 21. Johnson LG, Collier KE, Edwards DJ, Philippe DL, Eastwood PR, Walters SE, et al. Improvement in aerobic capacity after an exercise program in sporadic inclusion body myositis. J Clin Neuromuscul Dis 2009;10(4): Johnson LG, Edwards DJ, Walters SB, Thickbroom GW, Mastaglia FL. The effectiveness of an individualized, home-based functional exercise program for patients with sporadic inclusion body myositis. Journal of Clinical Neuromuscular Disease 2007;8(4): Spector SA, Lemmer JT, Koffman BM, Fleisher TA, Feuerstein IM, Hurley BF, et al. Safety and efficacy of strength training in patients with sporadic inclusion body myositis. Muscle Nerve 1997;20(10): Alexanderson H. Exercise in inflammatory myopathies, including inclusion body myositis. Curr Rheumatol Rep 2012;14(3): Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, et al. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. Br J Rheumatol 1998;37(2): Harris-Love MO, Shrader JA, Koziol D, Pahlajani N, Jain M, Smith M, et al. Distribution and severity of weakness among patients with polymyositis, dermatomyositis and juvenile dermatomyositis. Rheumatology (Oxford) 2009;48(2): Josefson A, Romanus E, Carlsson J. A functional index in myositis. J Rheumatol 1996;23(8): Gualano B, Neves M, Jr., Lima FR, Pinto AL, Laurentino G, Borges C, et al. Resistance training with vascular occlusion in inclusion body myositis: a case study. Med Sci Sports Exerc 2010;42(2): Podsiadlo D, Richardson S. The timed "Up & Go": a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc 1991;39(2): Sullivan M, Karlsson J. The Swedish SF-36 Health Survey III. Evaluation of criterion-based validity: results from normative population. J Clin Epidemiol 1998;51(11): Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling :

16 32. Alexanderson H, Broman L, Tollback A, Josefson A, Lundberg IE, Stenstrom CH. Functional index-2: Validity and reliability of a disease-specific measure of impairment in patients with polymyositis and dermatomyositis. Arthritis Rheum 2006;55(1): Nordenskiold UM, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993;22(1): Alexanderson H, Lundberg IE, Stenstrom CH. Development of the myositis activities profile--validity and reliability of a self-administered questionnaire to assess activity limitations in patients with polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 2002;29(11): Ekdahl C, Eberhardt K, Andersson SI, Svensson B. Assessing disability in patients with rheumatoid arthritis. Use of a Swedish version of the Stanford Health Assessment Questionnaire. Scand J Rheumatol 1988;17(4):

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan?

Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Kan knäböjningar tillsammans med patienten påverka hälsan? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina vårdcentral, Karlskoga, Örebro läns landsting doktorand, Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Karolinska

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande träning för vuxna patienter med ankyloserande spondylit (AS)

Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande träning för vuxna patienter med ankyloserande spondylit (AS) Falu lasarett, Reumatologkliniken Sjukgymnastik Specialistvård, Landstinget Gävleborg Upprättad 2009-03-05 av Cattis Forsberg, Malin Westling och Lena Johansson Reviderad: 2013-04-22 av Malin Westling,

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER Dokumentkategori Vårdprogram Dokumentets titel Knäartros sjukgymnastiska träningsriktlinjer Gäller för: Sjukgymnastgruppen Godkänd av: Christina Norlén Utarbetad av: Eva Johansson, Gro Stangnes Revisionsansvarig:

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag Lathund - rekommendationer för fysisk aktivitet. Denna sammanställning har gjorts med hjälp av FYSS 2008 och presenteras i alfabetisk ordning. För mer information komplettera med FYSS 2008. Lathunden är

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg

Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius. Gerd Laxåback Frank Borg Profy 65+ Kick off projektet t Jyväskylä universitet Karleby Universitetscenter Chydenius Magnus Björkgren Gerd Laxåback Frank Borg De centralaste hälsoriskerna globalt 1,2 milj. Personer dör årligen

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

JUVENIL DERMATOMYOSIT

JUVENIL DERMATOMYOSIT www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL DERMATOMYOSIT Vad är juvenil dermatomyosit? Juvenil dermatomyosit (JDM) hör till gruppen av så kallade autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2006-12-18/M Kyhlbäck, B Wänstrand. Kontaktperson: L E Andersson. Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

14. Äldre. Författare. Sammanfattning

14. Äldre. Författare. Sammanfattning 14. Äldre Författare Jan Lexell, professor, överläkare, Rehabcentrum Lund-Orup, Universitetssjukhuset i Lund, Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Maria Rydfjord Idrottsmedicin Fysisk aktivitet och hälsa 141219

Maria Rydfjord Idrottsmedicin Fysisk aktivitet och hälsa 141219 Hemtentamen Fall 1. Peter 37 år, lastbilschaufför. Längd 165 cm, vikt 130 kg. Något förhöjt blodtryck. Oregelbundna arbetstider. I och med mannens arbete som lastbilschaufför gissar jag på att han inte

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

I form med mjuka viktbollar

I form med mjuka viktbollar I form med mjuka viktbollar O R I G INSISTERA PÅ I N A L E T Din professionella vägledning för daglig träning www.thera-band.se 1 Innehåll Inledning...1 Mjuka viktbollar...2 Material och egenskaper...2

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-09-21 M Grundin/M Weslien/E Belin Reviderad 2006-12-04 K Jansson/K Lanshammar Kontaktperson: K Lanshammar Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

REHAB BENHINNEINFLAMMATION REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

Ordinarie pris 199:- BörjaTräna.se. Hitta den rätta motivationen. Shirins kom-igång-program. som vill komma igång med din träning

Ordinarie pris 199:- BörjaTräna.se. Hitta den rätta motivationen. Shirins kom-igång-program. som vill komma igång med din träning Ordinarie pris 199:- BörjaTräna.se Hitta den rätta motivationen Shirins kom-igång-program 12 basövningar för dig som vill komma igång med din träning Börjaträna.se är en bok för dig som bryr sig om hälsa.

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Koppla greppet om drömkroppen

Koppla greppet om drömkroppen INNEHÅLL Koppla greppet om drömkroppen 5 Hitta, och behåll, motivationen 8 Sätt upp mål och håll koll på dem! 12 Ladda med rätt mat 19 Att bygga muskler 37 Träning som förbränner 40 Glöm inte vilan! 45

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se

I form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Produktfamilj Professionella Bewährte Rehabiliterings-, Produkte für Rehabilitation,

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer. Hur blir styrkeutvecklingen om man tränar på ett ben i taget? Hur blir överföringen till två ben? Hur påverkas hoppförmågan på två respektive ett ben i taget? En träningsperiod på 5 veckor inleddes med

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN!

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! Har du några veckors skön ledighet? Glöm sexpack och fettförbränning satsa istället på funktionalitet och rörlighet. Fitnessredaktionens PT Andreas Öhgren ger dig programmet

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR _1 HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR SUUNTO FITNESS SOLUTION Komma igång! Suunto Fitness Solution är ett nytt sätt för dig att få ut mer av träningen. Systemet registrerar dina aktiviteter, ger en bild i realtid

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Sjukgymnastik avdelningen 2000-04-27/E. Björklund/L. Östblom/E. Belin Reviderad: 2013-01-02/L Kumlin Kontaktperson: Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter benamputation

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Teknikträning Stöcke triathlon 2011

Teknikträning Stöcke triathlon 2011 Umeå Simhall Teknikträning Stöcke triathlon 2011 Sammanställning av kurs, teknikövningar och tips Daniel Holmgren 2011-12-29 Innehåll v.40 kursintro, övergripande arm+benteknik... 3 Catch up... 3 Spetsig

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer