Bakgrund Polymyosit och Dermatomyosit Inklusionskroppsmyosit
|
|
- Georg Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Universitetssjukhuset Örebro, Avdelningen för sjukgymnastik / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson Reviderad / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Reviderad /K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, H Spännar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer vid diagnosen polymyosit och dermatomyosit i stabil eller aktiv sjukdomsfas samt inklusionskroppsmyosit. Dessa behandlingsriktlinjer är sammanställda av sjukgymnasterna vid Avdelningen för sjukgymnastik med placering på Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Kliniska omständigheter Materialet är öppet för varje enskild klinik att använda som underlag för framtagande av behandlingsriktlinjer anpassade utifrån respektive enhets specifika omständigheter.
2 Bakgrund Myosit är en inflammatorisk muskelsjukdom. Den delas in i tre undergrupper; polymyosit (PM), dermatomyosit (DM) och inklusionskroppsmyosit (IBM) beroende på skillnader i kliniska symtom och muskelhistopatologi. IBM skiljer sig åt på många punkter från PM och DM och beskrivs därför separat. Polymyosit och Dermatomyosit PM och DM är mycket ovanliga diagnoser, årsincidensen är 2-7 per miljon invånare över 16 år och är vanligare hos kvinnor än hos män (2:1). Dessa sjukdomar kan förekomma i akut eller kronisk form eller tillsammans med annan reumatisk sjukdom och den här sammanställningen omfattar endast de kroniska myositerna. PM och DM kännetecknas av inflammation i skelettmuskulatur, proximal och symmetrisk muskelsvaghet samt reducerad muskeluthållighet 1. De muskelgrupper som påvisar störst nedsättning i muskelstyrka är höftflexorer, höftextensorer, höftabduktorer, nackflexorer och skulderabduktorer 2. Vid PM och DM har det påvisats signifikant lägre muskelstyrka (57 %) och konditionsvärde (53 %) än för friska 3. Vid dessa diagnoser har även visats att proportionerna av muskelfibrer typ I och typ II och fibrernas storlek skiljer sig från friska individer 4. Vid PM och DM ser man en viss muskelskada, men den är inte så stor och graden av inflammatoriska celler i muskelvävnaden är inte heller så stor att detta ensamt kan förklara graden av muskelsvaghet. En ytterligare orsak som kan tänkas bidra till uppvisad grad av muskelsvaghet är minskat antal kapillärer och svullna endotelceller som skulle kunna ha en negativ effekt på muskelmetabolismen och syreförsörjningen till musklerna och därmed leda till nedsatt uthållighet. En annan orsak som kan vara ett ökat antal proinflammatoriska cytokiner i musklerna och dessa kan ha en negativ effekt på muskelfunktionen. De flesta patienter svarar bra på hög dos kortison och immundämpande mediciner, men trots den medicinska behandlingen utvecklar flertalet av patienterna en kronisk muskelsvaghet. Andra symtom som kan drabba dessa patienter är hosta och andfåddhet, orsakad av svaghet i andningsmusklerna eller av lungfibros, sväljningssvårigheter och muskelvärk 1. Inklusionskroppsmyosit IBM har flera olikheter, både funktionsmässigt och medicinskt, jämfört med övriga myositdiagnoser. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor och debuten sker vanligen efter 50- årsåldern. Den är medicinskt svårbehandlad och leder till långsamt tilltagande atrofi med försämring av styrka och uthållighet i tvärstrimmig muskulatur. Symtomen progredierar långsamt och oftast visar de sig först i hand- och fingerflexorer, främre lårmuskler, distala benmuskler samt 2
3 sväljmuskulatur 1. Vanliga symtom är gångsvårigheter med risk att falla handlöst om knäna viker sig (ca 75 % av alla IBM-patienter faller frekvent) 5, svårigheter att bära och gripa, samt sväljsvårigheter 1. Personer med IBM drabbas lättare av pneumoni, vilket kan bero på aspiration p.g.a. sväljsvårigheter och generell immobilisering 6. Proportionerna mellan främre och bakre lårmuskeln är 3/2 för friska och 1/1 hos personer med IBM 7. Mediantid från sjukdomsdebut till att behöva sitta i rullstol är år 5, 8. Vid diagnosen IBM har det påvisats att det är en typ av muskelnedbrytningssjukdom med bland annat proteininlagringar i musklerna, men inflammation kan förekomma som sekundärt fenomen 9. Träning vid myosit Det har inte alltid varit aktuellt med träning för patienter med myosit då man tidigare hade uppfattningen att inflammationsnivån i muskulaturen kunde förvärras av träning. Under 1980-talet ändrades inställningen till träning som behandling och man började successivt införa allt mer träning vid olika reumatiska sjukdomar men det var först i början av 1990-talet som man vågade låta patienter med myosit träna kom de två första studierna som visade att träning av patienter med PM och DM påverkade funktionen positivt och inte orsakade ökade inflammationer i musklerna 10, 11. Senare studier har visat samma resultat och två studier har visat att träning kan minska inflammationen i muskulaturen vid både PM och DM 18, 19. Även vid IBM påvisades ingen ökad inflammationsnivå i musklerna av träning Utifrån dessa resultat har anpassad träning blivit en del av behandlingen vid myosit. Den sjukgymnastiska forskningen inriktas nu på att förstå mekanismerna vid muskelförsvagning och vid förbättrad muskulär funktion i förhållande till träning. Man försöker även pröva resultaten från små öppna studier i större studier 24. 3
4 Metod En systematisk litteratursökning genomfördes och i följande databaser: Medline, Amed, Cinahl, PEDro, Pre-Medline och Cochrane Library. Den kompletterades med en manuell sökning genom att läsa referenslistor till artiklarna som hittades. Avgränsningar vid sökningen var vuxna människor (över 19 år) samt engelskspråkiga artiklar. Huvudsökord: Myositis, dermatomyositis, polymyositis, exercise, physical therapy, rehabilitation, physical endurance, muscle strength, quality of life, activities of daily living samt närliggande begrepp till dessa termer. Åtta artiklar hittades för PM och DM. En ny litteratursökning gjordes och därefter en revidering av riktlinjerna. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed (Medline, Pre-Medline ingår), Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som vid föregående söktillfälle med ett tillägg av diagnosen IBM. För PM och DM hittades ytterligare fyra relevanta artiklar och för IBM hittades fem. Även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. Ytterligare en litteratursökning gjordes och därefter revideras riktlinjerna igen. Sökningen gjordes i följande databaser: Pubmed, Cinahl, PEDro och Cochrane Library. Vid denna litteratursökning har samma sökord, metod och avgränsningar använts som 2009 samt att även artiklar på nordiska språk söktes. För PM och DM hittades en ny artikel, för IBM en och även en review hittades som innehöll både PM, DM och IBM. De studier som granskades för poly- och dermatomyosit delades in i stabil respektive aktiv sjukdomsfas. Till stabil sjukdomsfas indelades de med stabil sjukdomsbild de senaste tre månaderna före studiestart avseende inflammationer eller kliniska symtom och där ökning av medicinering inte gjorts under studieperioden. Övriga studier indelades i kategorin aktiv sjukdomsfas. Ingen träningsstudie omfattade akut sjukdomsskede med mindre än 2 veckors sjukdomsduration eller där medicinska ställningstaganden inte var klara. Helene Alexandersson har nyligen i en review gjort en sammanställning av det aktuella forskningsläget kring träning vid myositer 24. Vi har gjort vår egen sökning enligt ovan men ser att samma artiklar är med i våra sammanställningar. Det finns ännu inte så många studier kring dessa diagnoser, därför behöver man fortfarande inkludera alla studier som finns, även fallstudier och små öppna studier. Behovet av randomiserade kontrollerade studier är stort. 4
5 Resultat polymyosit och dermatomyosit I studierna som presenteras ingår endast ett fåtal deltagare vilket ger en låg evidensgrad. Dock visar studierna på en samstämmighet gällande de resultat som presenteras. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: I en studie från 2007 av Alexandersson et al. 18 fick patienterna träna 3 ggr/vecka under 7 veckor. Upplägget av träningen var lätt uppvärmning på cykel eller rullband med en belastning på 50 % av beräknad maxpuls under 10 min, därefter styrketräning i 45 min av 5 muskelgrupper, (deltoideus, quadriceps, latissimus dorsi/biceps, gastrocnemius och bålmuskulatur). Under den första veckan tränade alla patienter med en belastning på 50 % av 10 VRM (voluntary repetition maximum) med 3x15 repetitioner och 90 sek vila mellan. Under följande två veckor ökades motståndet gradvis till 100 % av 10 VRM och man tränade 3x10 repetitioner. Varje träningspass avslutades med 5 minuters stretching. Även i en tidigare studie av Alexandersson et al. 13 användes lätt motståndsträning med gott resultat. Patienterna fick bedriva hemträning 5 dagar i veckan under 12 veckor, där träningen bestod av 15 minuters anpassad uthållighetsträning och 15 minuters promenad. De med måttligt nedsatt muskelfunktion fick träna med lättare vikter och de med starkt nedsatt muskelfunktion fick träna med kroppens tyngd som motstånd och även avlastade armrörelser med dragslyngor. Samma träningsupplägg som i föregående studie använde Chung et al. 14 men patienterna fick istället träna under 6 månader och patienterna delades in i två grupper, där den ena gruppen fick träna med tillägg av kreatintabletter. I en studie av Heikkilä et al. 15 hade man ett multidisciplinärt omhändertagande som bl.a. bestod av intensiv träning under 3 veckor med gruppgympa, bassängträning, stretching och promenader utan ytterligare beskrivning. I två studier av Wiesinger et al. 17, 25 fick patienterna träna i 60 min 1-3 ggr/vecka under 6 veckor respektive 6 månader. Träningen bestod av cykling, step aerobics och stretching och träningsnivån på cykel stegrades individuellt under passet. Efter uppvärmningsfas på 3-5 minuter ökades motståndet tills man uppnått 60 % av max.puls. 5
6 I en fallstudie av Harris-Love 2 undersöktes träningseffekt av excentrisk muskelträning. En man fick först träna traditionell styrketräning under 6 månader, 2-3x12 repetitioner 2-3 ggr/vecka för att därefter träna submaximal excentrisk träning av knäextensorer för det ena benet under ytterligare 6 veckor. Den excentriska träningsövningen utövades i Biodexapparat 2 ggr/vecka med motstånd som ökade från 40 till 70 % av beräknat 1 excentriskt RM (repetition maximum) i 2-3 omgångar. Aktiv sjukdomsfas: I en studie av Alexandersson et al. 12 hade deltagarna hemträning i 30 minuter 5 ggr/vecka, men inte mer än 3 dagar i rad, under 12 veckor. Träningen bestod av 15 minuters promenad och 15 minuters styrketräning för armar, ben och bål samt töjningsövningar. Belastning i patienternas träningsupplägg bestämdes utifrån uppmätta muskelfunktionsvärden likt en föregående pilotstudie av Alexanderson et al. 13. I en studie av Varjú et al. 16 tränade man inneliggande på sjukhus i minuter 5 ggr/vecka under 3 veckor där träningen bestod av assisterade rörelser, dynamisk träning för flertalet muskelgrupper och stretching. Dagarna inleddes med ytlig värme/massage och avslutades med avslappnande bad. I en studie av Escalante et al. 10 var patienterna inlagda på sjukhus och fick delta i träningsperioder innehållande 14 dagars rörelseträning följt av 14 dagars anpassad belastande träning med motstånd utifrån varje persons funktionsnivå. Båda uppläggen innehöll också förflyttningsträning. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid PM och DM Samtliga granskade studier gav ett entydigt svar; träningsuppläggen medförde inte ökad inflammationsnivå i musklerna vid PM eller DM, både i stabil och aktiv sjukdomsfas 2, 10, 12-17, 25. Även indikationer på minskad inflammationsnivå har framkommit, som en möjlig effekt av träning i stabil sjukdomsfas 18. 6
7 Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid PM och DM Stabil sjukdomsfas: Studierna visade signifikant förbättrad muskelstyrka/muskeluthållighet 2, 14, 17, 18, 25, 26 men inte signifikant förbättring i alla testade muskelgrupper 4, 13-15, 18, förbättrad gångsträcka 13, 14, trappgång 14, förmåga att resa sig upp från låg stol 2 och kondition 17, 25. Resultat har visat att träning leder till ett närmande mot friska muskler avseende proportionerna mellan typ I- och typ IIC-fibrer genom ökning av typ I och minskning av typ IIC vilket ger förbättrad muskulär uthållighet. I samma studie kunde man även visa på en ökning av typ II fibrernas tvärsnittsarea 4. Träning i kombination med tillskott av kreatin har visat sig ge större förbättring än enbart träning, avseende muskelfunktion och musklers uttröttbarhet 14. Aktiv sjukdomsfas: Träningen gav positiva resultat där muskelstyrkan förbättrades signifikant 10, 16, dock inte signifikant förbättring i alla muskelgrupper. Muskeluthålligheten mättes i en studie och visade på en signifikant förbättring 12. Konditionen testades inte i aktiv sjukdomsfas. Träningens effekt på aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och livskvalitet vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Vissa studier visade signifikant förbättrad ADL 16, 17, 25 och livskvalitet 4, 12, 13. En studie visade förbättrad ADL, men inte signifikant förbättring 10, en visade ingen signifikant förbättring i ADL 15 och en visade ingen förbättring i vare sig ADL eller livskvalitet 18. Träningens effekt på smärta och trötthetskänsla vid PM och DM Stabil respektive aktiv sjukdomsfas: Ingen studie påvisade någon signifikant förändring av smärtnivån 2, 15, 16, 26. Trötthetskänslan förbättrades signifikant i en studie 16. 7
8 Resultat inklusionskroppsmyosit Ett lågt antal studier har framkommit vid litteratursökning och de studier som inkluderats har endast ett fåtal deltagare. Evidensgraden bedöms som låg. De träningsupplägg som patienterna utfört i studierna har visat positiva behandlingsresultat och ingen studie har visat motsatsen. Träningsupplägg som presenterades i studierna vid IBM I en studie från 1997 av Spector et al. 23 studerades ett träningsupplägg där deltagarna fick styrketräna 3 ggr/vecka under 12 veckor. Deltagarna fick ett upplägg där de tränade varje muskelgrupp i 3 omgångar. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med knäextension och knäflexion för båda benen samt armbågsflexion och handledsflexion för höger arm. Belastningen baserades på vad deltagarna klarade vid test av 5 RM och justerades så att deltagarna under första omgången skulle klara av att utföra 10 repetitioner, därefter sänktes belastningen ytterligare så att de skulle klara att utföra 15 respektive 20 repetitioner under följande två omgångar. Vilan mellan omgångarna var 90 sekunder och mellan övningarna 3 minuter. Deltagarna instruerades att genomföra styrkeövningarna snabbt för att minimera den excentriska fasen. Effekten av träningsupplägget utvärderades per enskild patient och uppföljande styrkemätning gjordes i samband med sista träningsdagen. I en studie av Arnardottir et al. 20 fick deltagarna bedriva 15 minuters hemträning efter individuellt utformade träningsprogram kombinerat med 15 min promenad 5 dagar/vecka under 12 veckor. För deltagare med högre värden än 38 poäng enligt Functional Index (FI) 27 gällande muskulär uthållighet gavs dels avlastade armrörelser med dragslyngor dels övningar med lättare motstånd ( kg). För deltagare med värden under 38 p enligt FI innehöll träningen avlastade övningar för armarna och benen tränades med enbart kroppstyngden som motstånd. Övningarna skulle upprepas 10 ggr och träningspassen avlutades med stretching. Deltagarna fick sina träningsinstruktioner på kassettband och fick dokumentera sin genomförda träning i träningsdagbok. Uppföljning och ytterligare instruktioner för vidare träning gjordes en gång i veckan av sjukgymnast genom telefonkontakt 20. I en fallstudie av Gualano et al. 28 studerades styrketräning på måttlig intensitet med samtidig vaskulär ocklusion. Träningsprogrammet innehöll styrketräning i form av benpress, knäextension och knäböj med tryckmanschett placerad nedanför ljumsken bilateralt (med ett tryck på 50 % av det totala ocklusionstrycket). Varje övning genomfördes 15 ggr i 3 omgångar med 30 sekunders vila mellan omgångarna. 8
9 I en studie från 2007 av Johnson LG et al. 22 studerades effekt av ett träningsupplägg som bestod av daglig hemträning fördelat på två träningstillfällen/dag under 16 veckor. Deltagarna fick individuellt anpassade hemträningsprogram där man initialt valde en mycket låg träningsnivå för att undvika överbelastning. Eventuell stegring i programmet gjordes efter avstämning för respektive deltagare var 14:e dag. Deltagarna uppmanades att vila från träningen endast om de upplevde kvarstående trötthet alternativt muskelvärk från föregående träningspass. Träningsprogrammen innehöll styrketräning med lättare motstånd (vikter, thera-band eller enbart kroppstyngd), statisk träning av vastus medialis, aktiv träning utan motstånd (fottramp, dorsalflexion av fotled), stretching av vadmuskulatur och funktionella träningsövningar (t.ex. uppresning från sittande till stående ingick som träningsövning för alla). I en senare studie av Johnson LG et al. 21 från 2009 studerades effekterna av ett träningsupplägg där konditionsträning kombinerades med funktionell styrketräning och styrketräning med lättare motstånd. I träningsupplägget ingick även daglig stretching och handträning. Deltagarna fick bedriva hemträning efter individuellt anpassade hemträningsprogram där de tränade kondition 3ggr/vecka och styrka 3ggr/vecka under 12 veckor. Träningspassen kunde utövas under samma dag men de fick inte kombinera konditions- och styrketräning under samma pass. Under styrketräningspassen skulle deltagarna inte belasta samma muskelgrupp med två övningar i följd och lägga in en vilopaus på 3-4 minuter innan övningarna upprepades en andra omgång. Stegring av träningsupplägg gjordes efter avstämning var 14:e dag. Konditionsträningen stegrades genom successivt ökad cykeltid. Styrketräningen stegrades med tillägg av en övning till max 6 st., därefter ökades antalet repetitioner till max 15 per övning och till sist ökades antalet omgångar från 1 till max 3 st. Konditionsträningen genomfördes på ergometercykel, initialt på 80 % av den max.puls som uppmättes före träningsstart och 2 minuter kortare tid än den som presterats vid max.test. Träningens effekt på inflammationsnivån i muskulaturen vid IBM Samtliga granskade studier vid IBM påvisade att träningsuppläggen tolererades väl och inte medförde ökad inflammationsnivå i musklerna Träningens effekt på styrka, uthållighet, gångsträcka, trappgång, uppresning från stol och kondition vid IBM I en studie 23 fann man resultat som påvisade störst styrkeförbättring för de muskelgrupper som var minst drabbade. I en studie 22 påvisades goda resultat med signifikant förbättrad isometrisk muskelstyrka för övre-/nedre extremitet, greppstyrka, gångtid vid test av 30 meter och gångtid vid 9
10 gående i trappa. I en senare studie 21 av samma författare där ett annat träningsupplägg gjordes fann man signifikant förbättrad muskelstyrka i höftflexorer/-abduktorer, skulderabduktorer och knäflexorer. Studien visade förbättrad gångtid vid test av gång 30 meter och gångtid vid gående i trappa samt en betydande, dock ej signifikant förbättrad konditionsnivå. I fallstudien 28 uppnåddes en förbättring med 15,9 % av 1 RM vid benpress, ökad tvärsnittsarea för låret med 4,7 % och förbättrat resultat vid test av Timed Up and Go 29. En studie 20 visade inga signifikanta förbättringar i vare sig muskelstyrka eller uthållighet. Träningens effekt på ADL och livskvalitet vid IBM ADL-förmåga studerades i en studie 23 men ingen förbättring påvisades. Tre av fem deltagare tyckte dock att det gick lättare att klara trappgång, uppresning från stol och lyfta olika saker med händerna. I en annan studie 20 angav sex av sju deltagare att träningen hade en positiv effekt på muskelfunktionen när de värderade träningsresultat utifrån ADL-förmågan. I en studie 22 svarade alla att de upplevde en generellt förbättrad hälsa och välmående av träning. I fallstudien 28 noterade man förbättrade resultat i alla delskalor för SF Träningens effekt på trötthetskänsla vid IBM En studie 23 mätte trötthet men den kunde inte påvisa att träningen påverkat upplevd trötthetskänsla. 10
11 Rekommendationer Behandlingsmål Sjukgymnastisk behandling kan bidra till att ge patienten ökad kunskap, bibehållen/förbättrad funktionsnivå och stimulering till fysisk aktivitet för att bättre kunna hantera sjukdomens konsekvenser, lättare klara att utföra olika fysiska aktiviteter och uppnå ett ökat välbefinnande. Behandlingsrekommendationer Träningen bör ske under kontrollerade former med systematiska mätningar i samband med en träningsperiod för att uppmärksamma behov av anpassning av övningarna. Vid träningsupplägg bör man tänka på den försämrade uthålligheten som följer av sjukdomen. Väl avvägda vilopauser kan vara en förutsättning för att kunna genomföra träningen. I flera av de studier som granskats har man i behandlingsupplägget valt att inkludera stretching, men då ingen utvärdering av stretchingens effekt har gjorts kan man inte dra några direkta slutsatser gällande behandlingseffekt. Vissa myositpatienter kan ha svårt att själva ta ut full rörlighet p.g.a. muskulär svaghet och då riskera att förlora rörlighet. Stretching kan även ses som en del i den sjukgymnastiska behandlingen för att bibehålla eller förbättra muskulär töjbarhet. När det gäller allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet 31 som behandling vid myosit finns det idag inget underlag annat än det som gäller för friska, men då funktionsnivån varierar mycket mellan olika patienter behöver dessa rekommendationer anpassas utifrån individ. PM och DM i stabil sjukdomsfas: Lämplig träning är dynamisk muskulär styrke-/uthållighetsträning samt konditionsträning. Belastningen ska bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas vid förändringar i mätresultat. Eftersom sjukdomen påverkar främst proximala muskelgrupper behöver träningen inriktas på att stärka dessa delar (bål, höfter, lår, skuldror, nacke/hals). Vid dosering bör lämplig belastning provas ut där målet är 3x10 repetitioner. De två första veckorna bör belastningen vara lägre för att sedan gradvis ökas. Konditionsträning kan efter en uppvärmningsfas utföras på 60 % av max.puls 2-3 ggr/vecka i minuter. PM och DM i aktiv sjukdomsfas: Även vid aktiv sjukdom rekommenderas dynamisk träning för muskulär styrka och uthållighet likt stabil sjukdomsfas, men inte för kondition, eftersom ingen studie har mätt eller tränat kondition i aktiv sjukdomsfas. Genom uppföljande tester av 11
12 muskelfunktion samt beräkning av RM får man underlag för att anpassa träningsnivån och ha kontroll över att resultatet blir positivt. Vid PM och DM i både stabil och aktiv sjukdomsfas med lätt till måttligt nedsatt muskelfunktion kan övningarna genomföras med motstånd medan de med starkt nedsatt muskelfunktion tränar med kroppen som tyngd eller i avlastade rörelser. IBM: Vid denna diagnos med en förväntad successivt försämrad muskelfunktion kan resultat av träning som visar på bibehållen funktion vara något positivt. Lämplig träning är lättare motståndsträning, konditionsträning och funktionella träningsövningar. Träning bör engagera både frisk och sjukdomspåverkad muskulatur men störst träningseffekt kan förväntas för de muskler som är minst drabbade. Belastningen bör bestämmas individuellt efter den enskildes förmåga och anpassas utifrån förändringar som framkommer vid uppföljande mätningar av muskulär uthållighet. I de studier som granskats har olika träningsupplägg studerats: daglig träning fördelat på två pass per dag, tre respektive fem träningspass per vecka och träningsupplägg med extra vila mellan seten och mellan de olika träningsövningarna. Träningsuppläggen har inte jämförts med varandra och kan därmed inte ge någon allmän rekommendation. Vid ökade muskelbesvär eller försämrad ork trots tid för återhämtning kan träningsuppläggen anpassas till en lättare nivå. Vid anpassning kan extra tid för vila läggas in mellan omgångarna eller träningsövningarna och träningsuppläggen kan utformas där träningsövningar varieras mellan olika muskelgrupper för att få återhämtning. Även svårighetsgrad eller belastning för övningarna kan varieras. Utvärdering Mätning av muskulär uthållighet med Functional Index-2 32 och greppstyrka med Grippit 33 ger grundläggande information och bör göras i samband med träningsperiod som underlag för anpassning av träningsnivå eller för att upptäcka eventuell försämring. Functional Index-2 samt skattning av ADL-förmåga enligt Myositis Activities Profile 34 är sjukdomsspecifika mätinstrument, validerade för poly- och dermatomyosit. För en samlad bedömning kan komplettering med andra mätinstrument behövas, t.ex. SF-36 för frågor om livskvalitet 30, Health Assessment Questionnaire 35 för mätning av ADL-funktion och VAS-skalan för mätning av allmänt välbefinnande. 12
13 Referenslista 1. Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Myosit. In: Lundberg IE, editor. Reumatologi. 2. ed. Lund: Studentlitteratur; p Harris-Love MO. Safety and efficacy of submaximal eccentric strength training for a subject with polymyositis. Arthritis Rheum 2005;53(3): Wiesinger GF, Quittan M, Nuhr M, Volc-Platzer B, Ebenbichler G, Zehetgruber M, et al. Aerobic capacity in adult dermatomyositis/polymyositis patients and healthy controls. Arch Phys Med Rehabil 2000;81(1): Dastmalchi M, Alexanderson H, Loell I, Stahlberg M, Borg K, Lundberg IE, et al. Effect of physical training on the proportion of slow-twitch type I muscle fibers, a novel nonimmunemediated mechanism for muscle impairment in polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(7): Badrising UA, Maat-Schieman ML, van Houwelingen JC, van Doorn PA, van Duinen SG, van Engelen BG, et al. Inclusion body myositis. Clinical features and clinical course of the disease in 64 patients. J Neurol 2005;252(12): Peng A, Koffman BM, Malley JD, Dalakas MC. Disease progression in sporadic inclusion body myositis: observations in 78 patients. Neurology 2000;55(2): Lowes LP, Alfano L, Viollet L, Rosales XQ, Sahenk Z, Kaspar BK, et al. Knee extensor strength exhibits potential to predict function in sporadic inclusion-body myositis. Muscle Nerve 2009;45(2): Benveniste O, Guiguet M, Freebody J, Dubourg O, Squier W, Maisonobe T, et al. Longterm observational study of sporadic inclusion body myositis. Brain 2011;134(Pt 11): Askanas V, Engel WK, Nogalska A. Inclusion body myositis: a degenerative muscle disease associated with intra-muscle fiber multi-protein aggregates, proteasome inhibition, endoplasmic reticulum stress and decreased lysosomal degradation. Brain Pathol 2009;19(3): Escalante A, Miller L, Beardmore TD. Resistive exercise in the rehabilitation of polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 1993;20(8):
14 11. Hicks JE, Miller F, Plotz P, Chen TH, Gerber L. Isometric exercise increases strength and does not produce sustained creatinine phosphokinase increases in a patient with polymyositis. J Rheumatol 1993;20(8): Alexanderson H, Stenstrom CH, Jenner G, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise program in patients with recent onset active polymyositis or dermatomyositis. Scand J Rheumatol 2000;29(5): Alexanderson H, Stenstrom CH, Lundberg I. Safety of a home exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. Rheumatology (Oxford) 1999;38(7): Chung YL, Alexanderson H, Pipitone N, Morrison C, Dastmalchi M, Stahl-Hallengren C, et al. Creatine supplements in patients with idiopathic inflammatory myopathies who are clinically weak after conventional pharmacologic treatment: Six-month, double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2007;57(4): Heikkilä S, Viitanen JV, Kautianen H, Rajamäki T, Mäntyvou P, Harju T. Rehabilitation in myositis. Physiotherapy 2001;87: Varju C, Petho E, Kutas R, Czirjak L. The effect of physical exercise following acute disease exacerbation in patients with dermato/polymyositis. Clin Rehabil 2003;17(1): Wiesinger GF, Quittan M, Graninger M, Seeber A, Ebenbichler G, Sturm B, et al. Benefit of 6 months long-term physical training in polymyositis/dermatomyositis patients. Br J Rheumatol 1998;37(12): Alexanderson H, Dastmalchi M, Esbjornsson-Liljedahl M, Opava CH, Lundberg IE. Benefits of intensive resistance training in patients with chronic polymyositis or dermatomyositis. Arthritis Rheum 2007;57(5): Nader GA, Dastmalchi M, Alexanderson H, Grundtman C, Gernapudi R, Esbjornsson M, et al. A longitudinal, integrated, clinical, histological and mrna profiling study of resistance exercise in myositis. Mol Med 2010;16(11-12): Arnardottir S, Alexanderson H, Lundberg IE, Borg K. Sporadic inclusion body myositis: pilot study on the effects of a home exercise program on muscle function, histopathology and inflammatory reaction. J Rehabil Med 2003;35(1):
15 21. Johnson LG, Collier KE, Edwards DJ, Philippe DL, Eastwood PR, Walters SE, et al. Improvement in aerobic capacity after an exercise program in sporadic inclusion body myositis. J Clin Neuromuscul Dis 2009;10(4): Johnson LG, Edwards DJ, Walters SB, Thickbroom GW, Mastaglia FL. The effectiveness of an individualized, home-based functional exercise program for patients with sporadic inclusion body myositis. Journal of Clinical Neuromuscular Disease 2007;8(4): Spector SA, Lemmer JT, Koffman BM, Fleisher TA, Feuerstein IM, Hurley BF, et al. Safety and efficacy of strength training in patients with sporadic inclusion body myositis. Muscle Nerve 1997;20(10): Alexanderson H. Exercise in inflammatory myopathies, including inclusion body myositis. Curr Rheumatol Rep 2012;14(3): Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, et al. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. Br J Rheumatol 1998;37(2): Harris-Love MO, Shrader JA, Koziol D, Pahlajani N, Jain M, Smith M, et al. Distribution and severity of weakness among patients with polymyositis, dermatomyositis and juvenile dermatomyositis. Rheumatology (Oxford) 2009;48(2): Josefson A, Romanus E, Carlsson J. A functional index in myositis. J Rheumatol 1996;23(8): Gualano B, Neves M, Jr., Lima FR, Pinto AL, Laurentino G, Borges C, et al. Resistance training with vascular occlusion in inclusion body myositis: a case study. Med Sci Sports Exerc 2010;42(2): Podsiadlo D, Richardson S. The timed "Up & Go": a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc 1991;39(2): Sullivan M, Karlsson J. The Swedish SF-36 Health Survey III. Evaluation of criterion-based validity: results from normative population. J Clin Epidemiol 1998;51(11): Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling :
16 32. Alexanderson H, Broman L, Tollback A, Josefson A, Lundberg IE, Stenstrom CH. Functional index-2: Validity and reliability of a disease-specific measure of impairment in patients with polymyositis and dermatomyositis. Arthritis Rheum 2006;55(1): Nordenskiold UM, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993;22(1): Alexanderson H, Lundberg IE, Stenstrom CH. Development of the myositis activities profile--validity and reliability of a self-administered questionnaire to assess activity limitations in patients with polymyositis/dermatomyositis. J Rheumatol 2002;29(11): Ekdahl C, Eberhardt K, Andersson SI, Svensson B. Assessing disability in patients with rheumatoid arthritis. Use of a Swedish version of the Stanford Health Assessment Questionnaire. Scand J Rheumatol 1988;17(4):
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande
Läs merKliniska omständigheter Öppet för varje enskild klinik att fylla i sina specifika omständigheter
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16/ Ingrid Almin, Katrina Dahlin, Yvonne Franzén, Helene Nilsson, Christina Olsson Kontaktperson: Helene Nilsson Sjukgymnastiska evidensbaserade
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med poly-och dermatomyosit.
Universitetssjukhuset i Örebro Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-08-14 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merTräningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merHVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?
HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk
Läs merActivation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com
Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merFYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR
FYSIOTERAPI VID SYSTEMSJUKDOMAR Helene Alexanderson Docent, Leg sjukgymnast Institutionen för NVS, Div för Fysioterapi Institutionen för Medicin, Div för Reumatologi Karolinska Institutet Funktionsområde
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merVad är polio och postpolio?
Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merFuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador
Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.
Läs merFysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga
Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet
Läs merTräningstips: Grunder i fysisk träning
Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merREHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg
REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merAKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera
Läs merFysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken
Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,
Läs merStyrketräning. Olika typer av muskelstyrka:
Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den
Läs merFysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom
Utbildningsdag för kontaktsjuksköterskor Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom Helena Igelström Leg. fysioterapeut, klinisk lektor Agenda Definition av fysisk aktivitet Rekommendationer för fysisk
Läs merfysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling
Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merTräningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare
Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition
Läs merFYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR
FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former
Läs merTRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA
TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA Upplägg för träning 6 dagar i veckan. Med både konditions och styrke övningar. ÖVNINGSUPPLÄGG FÖRKLARING AV UTFÖRANDE CARDIO Cardio träningen är uppdelad i 3 delar.
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merFast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merKliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1
Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning
Läs merREHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg
REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merInandningsmuskelträning (IMT)
Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur
Läs merSjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merMålsättning med fysioterapi vid
Fysioterapi vid neuromuskulära sjukdomar Anna-Karin Kroksmark Med dr, överfysioterapeut Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Målsättning med
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)
Mälarsjukhuset, Eskilstuna Sjukgymnastiken 2, Reumatologkliniken 2007-07-11/ C Berterud Andersson, A Hagelberg, H Olsson, A Partanen 2009-09-17 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merMotion efter 80 nyttigt eller skadligt?
Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om
Läs merSkånes universitetssjukvård
Stark att opereras Metodutvecklingsarbete Skånes universitetssjukvård Johanna Jaran Leg sjukgymnast Johanna.jaran@skane.se Skånes universitetssjukvård Skånes universitetssjukvård Allmänna rekommendationer
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merÄr det bra att träna under pågående cancerbehandling?
Är det bra att träna under pågående cancerbehandling? Yvonne Wengström, Onkologisjuksköterska, Professor Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Fysisk aktivitet och hälsa Allmänna positiva
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen
Läs merTräningsprogram 1 (ca 45 min)
Träningsprogram 1 (ca 45 min) Löpning Intervall, ca 30 min - Jogga i 10 minuter - Intervaller 10 st. Spring 80% av maxfart i 40 sekunder. Vila 30 sekunder. Spring 80% igen - Avsluta med 5 minuters jogging.
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merUpprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar
2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling
Läs merHigh Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik
Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen
Läs merPositiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram måste avpassas efter bakomliggande patologi
Gunnar Grimby, professor emeritus, rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet (Gunnar.Grimby@rehab.gu.se) Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom Träningsprogram
Läs merTRX TRIATHLON träningsprogram
TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merIdrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada
Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merEleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt
Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.
Läs merSTYRKETRÄNING. Muskelfunktion
STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs mer