De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador."

Transkript

1 Fristående Försäkringsmedicinska Läkarkollegiet Ordförande: Leg läkare Bengt H Johansson Vasavägen Stocksund Tel Fristående Försäkringsmedicinska Läkarkollegiet (FFL) är en ideell läkarorganisation, vilken tagit som sin uppgift att kritisk följa och värdera försäkringsmedicinska frågor och deras tillämpning. Kollegiet skall dessutom inhämta och sprida kunskap om vetenskapliga rön och beakta tillämpningen av dessa inom den försäkringsmedicinska verksamheten. Det har kommit till kollegiets kännedom att Försäkringskassan vid bedömning av försäkrads rätt till ersättning, främst livränta, tillämpar uppfattning som utformats av försäkringsläkaren Jorma Styf. Dr Styfs uppfattning har även anammats av annan försäkringsläkare. Dr Styfs utlåtande följer ett visst mönster. Efter att ha tagit del av fyra av honom avgivna utlåtanden och ett utlåtande av annan försäkringsläkare utformat på samma sätt, får jag som ordförande i FFL framföra följande kritiska synpunkter. De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador. Whiplashtrauma karaktäriseras av ett våld där huvudet kastas framåt eller bakåt i relation till bålen, men även åt sidorna eller vid rotation av huvudet. Våld som medfört kast av huvudet i enbart en riktning, som vid fall eller misshandel, benämns inte sällan även det som ett whiplashvåld. Våldet kan ge upphov till en stor mängd olika skador. Sådana skador kan vara frakturer på små leder i nacken (facettleder) vilka inte syns på röntgen men trots det förorsakar smärta (1,2,3), och skador på diskar (mellankotsskivor) mellan olika halskotor trots att dessa på röntgen och magnetkameraundersökning visar normala förhållanden (1, 4, 5). Till detta kommer skador på bindvävsstrukturer som ligament och ledkapslar (6,7). Dessa skador kan i dag diagnostiseras. Karaktäristiskt för dem är att de inte läkare utan hela tiden förorsakar symptom hos den skadade. I den vardagliga rutinsjukvården har man ej tillgång till de särskilda undersökningsmetoder som kan avslöja skador enligt ovan. Det förhållandet att man med röntgen eller magnetkameraundersökning inte har kunna påvisa skada ger därför inte underlag för påstående att det i ett enskilt fall inte föreligger organisk skada. Sådana påståenden bör avvisas som grundlösa, då närmare undersökningar kan påvisa skador (8). Utöver dessa diagnostiserbara skador förekommer även andra skador som exempelvis blödningar, nervavslitningar, skador på nervvävnader i hjärna och ryggmärg, ganglieskador eller skador på luktsinne. 1

2 Då det tidigare varit svårt att diagnostisera skador har man haft benägenhet att tillmäta psykologiska faktorer som utlösande orsak till symptomen. En omfattande sammanställning av vetenskapliga artiklar om whiplashskador (142 artiklar under åren ) har visat att detta är felaktigt, då man med vissa psykologiska mätmetoder kan påvisa psykologiska reaktionsmönster som är karaktäristiska för whiplashskadade och som inte kan simuleras (9). Även andra nya undersökningar klargör att psykologiska faktorer inte utlöser symptomen (10,11). Uppfattningen om psykologiska faktorers betydelse för kroniska besvär efter whiplashvåld fick förnyad uppmärksamhet 1995, då en konsensusrapport (Quebec Task Force) om whiplashskador publicerades (12). Rapporten har kritiserats bland annat på grund av att den bekostats av det canadensiska bilförsäkringsbolaget (det finns bara ett sådant i Canada) och därvid inte uppfyllt vetenskapligt krav på oberoende samt att rapporten är en konsensusrapport och att slutsatserna således inte vilar på rent vetenskaplig grund. Rapporten vilar på kunskaper och uppfattningar som fanns i början på 1990-talet och är således inte representativ för den omfattande forskning som publicerats därefter. Quebecrapporten införde begreppet whiplash-associated disorders (WAD) och en klassifikation av nackskador i fem olika grader. Klassifikationen, som har fått stort genomslag är indelad enligt: Grad 0 Grad I Grad II Grad III Grad IV Inga nackbesvär, inga fysiska fynd Nackbesvär, stelhet eller ömhet, inga fysiska fynd Nackbesvär och muskuloskeletala fynd Nackbesvär och neurologiska fynd Nackbesvär och fraktur eller dislokation Grad 0 och IV utesluts regelmässigt vid diskussion om whiplashvåld. Det skall noteras att graderingen av skada skall göras vid första sjukvårdsbesöket som vägledning för behandling och ej vid senare undersökning samt att graderingen inte ger någon anvisning om vilken eller vilka strukturer som är skadade. Det skall även noteras att symptom som yrsel, tinnitus, huvudvärk, minnesförlust och sväljsvårigheter kan förekomma vid vilken grad som helst, vilket visar att olika skador kan manifestera sig i flera olika WAD-grader på samma gång. Rapporten ville göra gällande att prognosen var relaterad till svårighetsgraden enligt graderingen. Även om det föreligger samband så till vida att grad I har en gynnsammare prognos än grad III äger det inte tillämpning i det enskilda fallet. Även skadade i WAD I kan ha långvariga problem. En studie av Miettinen et al. (13) visade att efter tre år hade personer med WAD I 7,4% betydande besvär och 39,7 lätta besvär, grad II 10,5% betydande besvär, 47,4% lätta besvär och grad III 26,7% betydande besvär, 26,7% lätta besvär. Förklaringen till att svåra kroniska besvär kan uppkomma även vid till synes små initiala symptom står att finna i förhållandet att de inte representerar diagnostiserade skador utan blott en generell smärtbild. En annan klassifikation, som bättre representerar skadade förhållanden, har beskrivits av Taylor (14) och Radanov et al. (15). Den klassificeringen beskriver en 2

3 symptombild som är karakteristisk för skada i övre nacksegmenten, och en annan symptombild som är karaktäristisk för skada i nedre halskotsegmenten. Den indelningen, som även är uppmärksammad av andra författare (16,17,18), representerar en viss anvisning om till vilken lokalisation skadan är belägen, och är därmed kliniskt värdefull. Vid bedömning av om whiplashvåldet kan ge bestående skada har ofta diskuterats vilken betydelse kollisionshastighet har. Därvid har ibland framförts synpunkter att så kallad lågenergivåld inte kan ge bestående skada. Begreppet lågenergi är vanligtvis inte definierat. Det är behäftat med stora etiska och metodologiska problem att göra försök med människor för att värdera om skada kan uppkomma vid viss hastighet. Sådana gjorda prova har därför i hög grad ifrågasatts och närmast avfärdats som relevanta för riskbedömning. I stället har man studerat vilka skador som uppkommer vid verkligt inträffade trafikolyckor. Metoden härför har utarbetats av försäkringsbolaget FOLKSAM vilket i ett mycket stort antal bilar har låtit monterar in utrustning som registrerar vilka krafter som förekommit vid en trafikolycka. Bolaget har därefter även kunnat följa utvecklingen hos den skadade. Analys av sådana faktiska trafikolyckor visar att det inte föreligger något enkelt linjärt samband mellan hastighet och personskada (19,20). Bilens konstruktion, bilsätens styvhet, liksom om bilen blivit påkörd på eventuell dragkrok visade sig ha avgörande betydelse liksom att kvinnor är starkt överrepresenterad riskgrupp. Undersökningar har därvid visat att det inte är hastigheten i sig som är av avgörande betydelse. Den accelerationsförändring (krockimpuls) som uppkommer är däremot mest avgörande för uppkomst av personskada. En styvt konstruerad bil ger därvid upphov till högre och farligare accelerationsförändringar än en mjukt konstruerad bil, där kraft och accelerations tas upp av den deformerade karossen. Det föreligger således en paradoxal motsättning på så sätt att en till synes oskadad bil kan ha gett upphov till en mycket större och farligare accelerationsförändring och därmed personskada än en bil med omfattande plåtskador. Avseende de hastigheter som förekommer och som kan ge skador med långvariga besvär kunde i dessa studier noteras hastighetspåkörningar mellan km/h. Det skall då beaktas att det kan vara synnerligen svårt att avgöra vilken hastighet som faktiskt förelegat i ett enskilt ärende. Osäkerheten beträffande bedömning av hastighet blir därför vanligtvis mycket stor. Hastigheten som orsak till kroniska besvär understryks och kompliceras än mer mot bakgrund av att kollisionshastigheter mellan km/h har visat sig vara mest riskfyllda (21,22,23). Det är således synnerligen osäkert att relatera skadeutveckling till just hastighet och begreppet lågenergi. Vid reglering av skadads rätt till livränta efter arbetsskada i form av whiplashvåld, har Försäkringskassa använt sig av utlåtanden av försäkringskassans medicinske rådgivare dr Styf. Efter att ha tagit del av fyra sådana utlåtanden kan noteras att dessa följer ett viss mönster som kommenteras nedan. Dr Styf utgår från begreppet stukning vilket är ett mindre väl definierat begrepp då många olika skador, enligt ovan, kan uppkomma vid whiplashvåld utan att de 3

4 skadorna bör benämnas som stukning. Det är mer adekvat att utgå från att en skadad varit utsatt för ett trauma som kan ge flera olika skador än att förutskicka att det förelegat enbart en stukning. Att genomgående använda sig av det begreppet blir därvid vilseledande för bedömning av ett enskilt fall. Dr Styfs uppfattning kan sammanfattas i fyra påståenden. 1. Stukning läker alltid ut inom 3 veckor till 4 månader. 2. Inga skador har påvisats med radiologiska metoder varför skadan inte är betydande. 3. Psykiska problem förlänger och underhåller sjukdomstillståndet. 4. Nackskada efter whiplashvåld skiljer sig inte från andra skador. Till stöd för sin uppfattning att stukning alltid läker ut inom 4 månader hänvisar dr Styf till studier av Obelieniene 1999, Partheni 2000, Berglund 2000, Miettien 2002 och Kasch Oblienienes et al. studie (24) är en enkätundersökning av 210 bilar som blivit påkörda bakifrån, således inte skadade människor. De inblandade personerna jämfördes med en kontrollgrupp. Efter ett år förelåg ingen skillnad mellan dem som varit med om trafikolycka jämfört med kontrollgruppen. I olycksfallgruppen rapporterade ingen initialt uttalade nackbesvär och endast två påtagliga nackbesvär. Gruppen representerar därmed mer lindrigt skadade personer. Studien har blivit föremål för allvarlig kritik (25) genom att den var utförd med frågeformulär utan klinisk undersökning samt att alla som fick formulär behandlades som potentiellt whiplashskadade trots att bara 15% utvecklade smärta. Man noterade även studiens statistiska brister till följd av att man borde ha haft 1500 fall för att göra de slutsatser som framhålls i artikeln. Denna studie besväras även av en snedfördelning vad avser kön då 86% var män vilka har väsentligt mindre tendens än kvinnor att utveckla kroniska nackbesvär. Partheni et al. studie (26) omfattar 180 personer i Grekland som sökt för besvär efter whiplashvåld. Man uteslöt personer som graderades WAD III, varför de skadade representerade relativt lindrigt skadade personer. Avslutande uppföljning gjordes efter 6 månader med frågeformulär och ej klinisk undersökning. Efter sex månader hade 2 personer nackvärk, 1 huvudvärk och en värk ut i armar. Fullständigt tillfrisknande redovisas således inte. I rapporten redovisas inte på sedvanligt sätt hur studien finansierats. Studiens resultat avviker i mycket hög grad från andra studier. Berglund et al. studie (27) är en mycket omfattande undersökning från FOLKSAMs kundregister. Man gjorde där en uppföljning 7 år efter trafikolycka och jämförde hur 232 personer som vid skadetillfället uppgav sig ha nackbesvär mådde efter 7 år jämfört med en skadefri grupp i kundregistret. De skadade hade 39,6% nackbesvär jämfört med 14,5% i normalgruppen. Risken att få kroniska nackbesvär var således nästan tre gånger högre. Studien talar för att långtidsprognosen vid denna skadeform är oroande. Undersökningen är en av de mest refererade för att visa på samband mellan nackskada och kroniska besvär, varför det framstår som obegripligt att dr Styf refererar till en artikel som motsäger hans hypotes. 4

5 Dr Styf hänvisar till en artikel av Miettien och medarbetare Någon sådan artikel finns ej men Styf torde åsyfta Miettinen et al 2002 (28). Den studien redovisar att de flesta i densamma var lätta skador av grad WAD I och II. Efter ett år uppgav nästan 10% av de skadade att deras hälsotillstånd var signifikant sämre än före olyckan och som en följd av densamma. Att 1.5% inte hade varit i arbete efter 6 månader innebar således inte att de som var i arbete var symptomfria eller friska. Tvärtom sammanfattar författarna att ett betydande antal whiplashskadade patienter får betydande försämrat hälsotillstånd som kan vara så länge som ett år efter olyckan. Dr Styf gör sig härvid skyldig till förvanskning av den artikel han refererat till. Förhållandet är allvarligt eftersom Miettinen et al senare publicerat en 3- årsuppföljning (13), där 11,8% av deltagarna rapporterat betydande försämrat hälsotillstånd till följd av olyckan samt att 10-17% regelmässigt sökte sjukvård. En del av de skadade var sämre vid 3-årskontrollen än efter ett år, ett förhållande som har vetenskaplig förklaring genom så kallad sensitisering, ett begrepp som är så etablerat att det ingår i lärobok om smärta (29). Med hänvisning till en studie av Kasch et al (30), gör dr Styf gällande att nackstukning alltid läker ut inom 3 veckor till 4 månader. Artikeln är en studie av 141 patienter med akut whiplashskada som jämfördes med 141 personer som hade ådragit sig akut stukning av fotled. Dessa två grupper följdes upp efter 1 vecka, 1, 3, 6 och 12 månader. Bakgrunden hos de två populationerna var samma. Efter 12 månader hade 7,8% av whiplashskadade inte återgått i arbete. 4% hade återgått till modifierat arbete. Det vill säga 11,8% hade allvarliga besvär efter skadan. De flesta som hade blivit bra hade blivit det inom en månad. Referensen stöder således inte påståendet att nackstukning alltid läker ut inom 3 veckor till 4 månader. Kasch et al har senare följt upp dessa två grupper och gjort intressanta iakttagelser (31). De 141 personer som skadats vid whiplashvåld jämfördes med 40 fotledsskadade personer och följdes under ett år med fokusering på skillnad mellan de båda grupperna samt symtomens utveckling. Den initiala smärtan var hos de whiplashskadade genomsnittligt VAS 20/100, vilket är liten smärta, och hos fotledsskadade 15/100, ännu mindre smärta. Smärtutvecklingen efter 100 dagar, 200 dagar och 360 dagar mättes. För de med nacksmärtor noterades en påtaglig smärtminskning efter 100 dagar men därefter skedde en ökning av smärtan. Whiplashgruppen uppvisade även högre grad av besvär med symptom som trötthet, minnes- och koncentrationsproblem samt depressiva besvär och sömnstörningar, yrsel, illamående, tinnitus, ljudkänslighet och sväljningssvårigheter. Sådana besvär var tre gånger mer vanliga i den nackskadade gruppen jämfört med den fotledsskadade. Efter ett år gjordes en smärtbedömning av whiplashskadade som inte blivit friska, friska personer samt fotledsskadade. Smärta hos de nackskadade, som inte blivit friska var VAS 54/100 således väsentligt mer än initialt och för dem som tillfrisknat VAS 19/100 och för fotledsskadade 7/100. Undersökningen visar på att whiplashvåld inte ger en enhetlig skada samt att skademekanismen är väsensskild från fotledsskada samt att smärtan kan öka från den initiala. Den initiala smärtan vid nackskada behöver inte heller vara så svår att en patient nödvändigtvis behöver söka läkare för besvären. Dr Styfs val av Kach som referens stöder inte hans påstående. Tvärtom bekräftar referensen att uttalade kroniska besvär kan uppkomma vid whiplashvåld. Det kan 5

6 inte heller betraktas som enhetligt utan måste bedömas individuellt från fall till fall. Till dr Styfs påstående att inga skador har påvisats med radiologiska metoder varför skadan inte är betydande, har han inte lämnat någon referens. Det vittnar om att han inte har gjort tillfredsställande litteratursökningar. Redan 1996 beskrev Volle et al. (32) en radiologisk metod, funktionsmri (fmri) varvid kunde konstateras skador som uppstod i mjukdelar i nacken (ligament, ledkapslar) samt sjukliga rörelsemönster (så kallad instabilitet) som uppstod till följd av dessa skador. Metoden har senare utvecklats och beskrivits i en stor tysk, normgivande bok för neurokirurger (6). En annan metod att påvisa skador vid detta våld har beskrivits av Kråkenes (7) vilken även har disputerat på sin metod. Likartad metod som Kråkenes tillämpar har även beskrivits av Hyung-Jin et al (33). Värdet av fmri har även bekräftats av Benedetti et al (34). Dr Styfs påstående att skador inte har påvisats med radiologiska metoder är således inte korrekt. Dr Styf vill göra gällande att psykiska problem förlänger sjukdomstillståndet. Till detta påstående kan konstateras att modern forskning, och jag begränsar mig därvid till tid efter 1998, är enhetlig med avseende på psykiska besvärs relation till whiplashskada. Således gjorde Benoist 1998 en stor sammanställning (35) varvid han konstaterade att det inte förelåg några relationer mellan exempelvis pågående försäkringsprocesser eller tidigare psykiska problem och whiplashskada. Versteegen et al. (36) framförde vid en internationell kongress sina forskningsfynd där man noterar att stressfullt liv före olycka kan skapa besvär före densamma, men att dessa livsstilsfaktorer inte påverkade förloppet av skadan som olyckan utlöst. Gwendolijne et al. gjorde an omfattande litteraturgenomgång av 50 vetenskapliga artiklar om whiplashskador (37) och fann inga initiala psykologiska reaktioner eller försäkringstvist, som påverkade utgången av tillståndet. Mayou et al. beskrev i en studie av 1148 på olika sätt trafikskadade personer (38) att de whiplashskadade före olyckan inte hade mer psykologiska besvär än andra skadegrupper. Det har även visats att de psykologiska problem som whiplashskadade uppvisar är relativt särartade. Whiplashskadade personer har därvid undersökts med en särskild uppsättning av psykologtester (SCL-90-R) varvid det visats att de nackskadade har en annan smärtprofil jämfört med andra patientgrupper (39). Skillnaden anses bero på att den psykologiska reaktionen orsakats av besvär som en följd av smärtan och inte tvärt om. Det har även visats att den psykologiska profilen hos whiplashskadade inte kan simuleras av andra personer (40). Den numera allmänt vedertagna uppfattningen är att de psykologiska reaktioner som whiplashskadade uppvisar är en följd av skadan och kronisk smärta och följaktligen skadebetingad. Sterling et al (41) har således i en studie visat att alla whiplasskadade som utvecklade kroniska besvär inom en månad efter olyckan uppvisade någon form av psykologisk reaktion. Dr Styfs uppfattning att psykiska problem förlänger sjukdomstillståndet är ett förledande påstående som kan tolkas som att psykiska problem är primära orsaken till att sjukdomstillståndet förlängs. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för detta synsätt. I stället utgör, enligt referenser ovan, de psykiska problemen en följd av 6

7 skadan och uttryck för skadans svårighetsgrad. Det förlängda sjukdomstillståndet beror till följd härav på att den skadade således är allvarligt skadad. Dr Styfs fjärde uppfattning att nackskada efter whiplashvåld inte skiljer sig från andra skador är inte korrekt. Som tidigare refererats (30) skiljer sig prognosen vid whiplashskada markant från stukning i fotled. Buskila et al. (42) har även visat att utvecklingen av muskulära smärttillstånd skiljer sig i synnerligen hög grad om det förelegat en whiplashskada jämfört med ett benbrott i underbenet. Det föreligger således mycket stor skillnad mellan skador i nacken, särskilt dess övre del, och andra skador. Förhållandet förklaras av att rörelser i nackens övre kotsegment är grundläggande för balans och kroppshållning. Störningar till följd av skador i det området får därför betydande konsekvenser i övriga delen av kroppen. Nackens muskulatur intar en särställning genom att den till följd av receptorer som registrerar rörelser och spänningar i muskler (muskelspolar) har extremt hög täthet i detta område (43), varvid skador på dessa muskler får en spridning till övriga muskler i kroppen (44). Området har till följd härav en särställning som har mycket stor klinisk betydelse och som förklarar varför skador i detta område kan få så särpräglad skadebild och svårt kliniskt förlopp. Övre halskotpelarens kliniska betydelse för detta systems funktion har särskilt beskrivits av Hassenstein (45). Den sjukdomsbild med muskelvärk som kan uppkomma vid denna skada benämns ibland myofasciellt smärtsyndrom, ibland även fibromyalgi. Sjukdomsbilden fibromyalgi är således en muskulär reaktion på många olika sjukliga tillstånd, varvid kronisk smärta efter whiplashvåld är ett. Fibromyalgi är därför inte en specifik sjukdom utan en diagnos som sätt på olika orsaker till muskelspänning. Sammanfattningsvis har dr Styf gjort bedömningar och uttalanden som inte grundar sig på aktuell vetenskaplig litteratur. Hans referenser är felaktiga och motsäger hans påståenden. Han har framhållit starkt personligt färgad uppfattning om whiplashvåldets konsekvenser. Dr Styfs uppfattningar står i strid med försäkringsbolagens syn på whiplashskador (46) eller Trafikskadenämdens hantering av dessa skadefall (47). Dr Styfs uppfattningar har därför ingen legitimitet i svensk rättsordning. Dr Styf har som försäkringsläkare skyldighet att iakttaga förvaltningsmyndighetens krav på saklighet och opartiskhet enligt Regeringsformen (1974;152) 1 kap 9. Dr Styf har, genom att ensidigt och utan saklig dokumentation hävda en enkelriktad uppfattning, kommit att bryta mot detta krav. Stocksund Referenser: 1. Taylor JR,Taylor MM. Cervical spinal injuries: an autopsy study of 109 blunt injuries. J Musculoskeletal Pain 1996;4:

8 2. Jónsson H, Bring G,Rauschning W. Hidden Cervical Spine Injuries in Traffic Accident Victims with Skull Fractures. J Spinal Disorders 1991;4: Bogduk N,Yoganandan N. Biomechanics of the cervical spine. Part 3: minor injuries. Clin Biomechanics 2001;16: Watkinson A, Gargan MF, Bannister GC. Prognostic factors in soft tissue injuries of the cervical spine Injury 1991; 22(4): Schellhas KP, Garvey TA, Johnson BA, Rothbart PJ, Pollei SR. Cervical diskography: Analysis of provoked responses at C2-C3, C3-C4, and C4-C5. AJNR/Am J Neuroradiology 2000;21: Volle E. Diagnostische Methoden bei Verletzungen am kraniozervikalen Übergang. Neurochirurgie. Handbuch für die Weiterbildung und interdisziplinäres Nachschlagewerk. Moskopp D, Wassmann H (Ed). Schattauer Verlag, Stuttgart, New York ISBM Pp Krakenes J, Kaale BR, Moen G, Nordli H, Gilhus NE, Rorvik J. MRI assessment of the alar ligaments in the late stage of whiplash injury - a study of structural abnormalities and observer agreement. Neuroradiology 2002; 44: Johansson BH. Whiplashskador kan ses vid operation. Svensk Rehabilitering 2005; 2: Rodriquez AA, Barr KP, Burns SP. Whiplash: Patophysiology, diagnosis, treatment, and prognosis. Muscle Nerve 2004; 29: Herren-Gerber R, Weiss S, Arendt-Nielsen L, Petersen-Felix S, Di Stefano G, Radanov BP, Curatolo M. Modulation of central hypersensitivity by nociceptive input in chronic pain after whiplash injury. Pain Medicin 2004; 5: Sterling M. A proposed new classification system for whiplash associated disorders- implications for assessment and management. Manual Therapy 2004;9: Spitzer WO, Skovron ML, Salmi LR. Scientific Monograph of the Quebec Task Force on Whiplash-Associated Disorders: Redefining "Whiplash" and Its Management. Spine 1995 (20) No 8S, 1S-73S 13. Miettinen T, Leino E, Airaksinen O, Lindgren KA. Whiplash injuries in Finland: the situation 3 years later. Eur Spine J 2004; 13: Taylor JR, Finch PM. Neck sprain. Australian Family Physician 1993; 22: Radanov BP, Dvorak J, Valach L. Cognitive deficits in patients after soft tissue injury of the cervical spine. Spine 1992; 17: Parker RS, Rosenblum A. IQ loss and emotional dysfunctions after mild head injury incurred i a motor vehicle accident. J Clin Psychol 1996;52: Davis CG. Injury Threshold: Whiplash-Associated Disorders. Review of the literature. J Manipulative Physiol Ther 2000;23: Grifka J, Hedtmann A, Pape HG, Witte H, Bär HF. Beschleunigungsverletzung der Halswirbelsäule. Orthopäde 1998;27: Krafft M, Kullgren A, Tingvall C, Boström O, Fredriksson R. How crash severity in rear impacts influences short- and long-term consequences to the neck. Accident analysis & prevention 2000; 32:

9 20. Kullgren A, Krafft M, Nygren Å, Tingvall C. Neck injuries in frontal impacts: influence of crash pulse characteristics on injury risk. Accident Analysis and Prevention 2000;32: Linder A. Neck Injuries in Rear Impacts. Dummy Neck Development, Dummy Evaluation and Test Conditions Specifications. Chalmers University of Technology. Department of Machine and Vehicle Systems. Göteborg Thesis 22. Jakobsson L. Whiplash Associated Disorders in Frontal and Rear-End Car Impacts. Biomechanical Guidelines and Evaluation Criteria based on Accident Data and Occupant Modelling. Chalmers University of Technology, Göteborg, Thesis, 23. Kullgren A. Krockkuddar minskar risken för nackskador i frontalkollisioner med upp till 70 procent. FOLKSAM Obelieniene D, Schrader H, Bovim G, Miseviciene I, Sand T. Pain after whiplash: a prospective controlled inception cohort study. J Neurol Neurosurg Psychatry 1999;66: Merskey H, Teasell R, Nussbaum D. Science, whiplash, insurance and minimizing pain. Verdict 2002; Nr 90 Oct: Partheni M, Constantoyannis C, Ferrari R, Nikiforidis G, Voulgaris S, Papadakis N. A prospective cohort study of the outcome of acute whiplash injury in Greece. Clinical and Experimental Rheumatology 2000;18: Berglund A, Alfredsson L, Cassidy JD,Jensen I, Nygren Å. The association between exposure to a rear-end collision and future neck or shoulder pain: A cohort study. J Clinical Epidemiology 2000; 53: Miettinen T, Lindgren KA, Airaksinen O, Leine E. Whiplash injuries in Finland: a prospective 1- year follow-up study. Clin Exp Rheumatol 2002;20(3): Werner M; Strang P (Ed.) Smärta och smärtbehandling. Liber förlag. Första upplagan Kasch H, Bach FW, Jensen TS. Handicap after acute whiplash injury. A 1-year prospective study of risk factors. Neurology 2001;56: Kasch H, Bach FW, Stengaard-Pedersen K, Jensen TS. Development in pain and neurologic complaints after whiplash. A 1-year prospective study. Neurology 2003;60: Volle E, Kreisler P, Wolff HD, Hülse M, Neuhuber WL. Funktionelle Darstellung der Ligamenta alaria in der Kernspintomographie. Manuelle Medizin 1996; 34: Hyung-Jin K,Byung-Yoon J,Won HK,Young KC,Myung KL,Chang HS. MR imaging of the alar ligament: morphologic changes during axial rotation of the head in asymptomatic young adults. Skeletal Radiol 2002; 31: Benedetti PF, Fahr LM, Kuhns LR, Hayman LA. MR imaging findings in spinal ligamentous injury. AJR 2000;175: Benoist M. Natural evolution and resolution of the cervical whiplash syndrome. Whiplash Injuries: Current Concepts in Prevention, Diagnosis, and Treatment of the Cervical Whiplash Syndrome. Ed. Robert Gunzburg and Marek Szpalski. Lippincott-Raven Publ, Philadelphia Pp Versteegen GJ, Dijkstra PU. Sprain of the neck and stressful life events: A 4-year retrospective study. 10th World Congress on Pain, Aug 17-22, 2002, San Diego, California, USA. IASP Press Seattle. P

10 37 Gwendolijne GM, Scholten-Peeters GGM, Verhagen AP, Bekkering GE, van der Windt DAWM, Barnsley L, Oostendorp RAB, Hendriks EJM. Prognostic factors of whiplashassociated disorders: a systematic review of prospective cohort studies. Pain 2003;104: Mayou R,Bryant B. Psychiatry of whiplash neck injury. Br J Psychiatry 2002; 180: Wallis BJ, Lord SM, Barnsley L, Bogduk N. The psychological profiles of patients with whiplash-associated headache. Cephalalgia 1998; 18: Wallis BJ, Bogduk N. Faking a profile: can naive subjects simulate whiplash responses? Pain 1996;66: Sterling M, Jull G, Vicenzino B, Kenardy J. Sensory hypersensitivity occurs soon after whiplash injury and is associated with poor recovery. Pain 2003; 104: Buskila D, Neumann L, Vaisberg G, Alkalay D, Wolfe F. Increased rates of fibromyalgia following cervical spine injury. Arthritis Rheum 1997;40: Voss H. Tabelle der absoluten und relativen Muskelspindelzahlen der menschlichen Skelettmuskulatur. Anat Anz 1971;129: Johansson H, Windhorst U, Djupsjöbacka M, Passatore M. Chronic work-related myalgi. Neuromuscular mechanisms behind work-related chronic muscle pain syndromes. Centre for Musculoskeletal Research. University of Gävle. Gävle University Press ISBN: Hassenstein B. Der Kopfgelenkbereich im Funktionsgefüge der Raumorientierung: systemtheoretische bzw. biokybernetische Gesichtspunkte. In H.D. Waift, Hrsg. Die Sonderstellung des Kopfgelenkbereichs. Springer Berlin Whiplashkommissionens slutrapport Trafikskadenämnden verksamhet

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Att bedöma samband efter olycksfall WAD. Kunskapsläge. Förekomst försäkringsmedicinska principer

Att bedöma samband efter olycksfall WAD. Kunskapsläge. Förekomst försäkringsmedicinska principer Att bedöma samband efter olycksfall WAD försäkringsmedicinska principer Lund 2014-09-03 Klas Berlin FMK, Försäkringskassan Personskadeförbundet Lund 2014-09-03 Sida 1 Kunskapsläge Railway spine (Erichsen,

Läs mer

Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36)

Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36) Bilaga 1 1(9) 2006-03-22 Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36) Terminologin som beskriver stukad halsrygg förefaller påverka prognosen negativt för tillfrisknande Den publikation som

Läs mer

Prognostiska faktorer vid whiplashskador

Prognostiska faktorer vid whiplashskador NFT 3/2007 Prognostiska faktorer vid whiplashskador av Anita Berglund Anita Berglund anita.berglund@ki.se Whiplash-skada utgör den vanligaste personskadan till följd av bilolyckor. 1, 2, 3 Även om majoriteten

Läs mer

Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället

Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället NFT 3/2001 av Lina Bunketorp, sjukgymnast, doktorand Nackskador vid trafikolyckor, ofta benämnda whiplashskador, utgör ett stort och växande medicinskt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Tabell 2: Ett bra underlag är nödvändigt för ett korrekt medicinskt yttrande. Exponering och diagnoser är viktiga vid sambands bedömning.

Tabell 2: Ett bra underlag är nödvändigt för ett korrekt medicinskt yttrande. Exponering och diagnoser är viktiga vid sambands bedömning. FARLIGHETS8EDÖMNING Vid farlighetsbedömning är det lämpligt att beskriva skador på fordonet och ange typ och årsmodell av fordonet. Finns fotografier? Kunde fordonet köras från olycksplatsen eller bogserades

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvår av Jorma Styf och Artur Tenenbaum INNEHÄLLSFÖRTECKNING. FÖRORD 4 INLEDNING Terminologi Kliniska symtom Fynd

Läs mer

Whiplashskador samband med krockvåld vid påkörning bakifrån

Whiplashskador samband med krockvåld vid påkörning bakifrån Whiplashskador samband med krockvåld vid påkörning bakifrån Whiplaskskador samband NFT med 2/2002 krockvåld av Maria Krafft och Anders Kullgren Maria Krafft maria.krafft@folksam.se Whiplashrelaterade besvär

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

DOM 2010-02-25 Sundsvall

DOM 2010-02-25 Sundsvall 1 Rotel 1:2 Sundsvall Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hudiksvalls tingsrätts dom 2008-06-03 i mål T 1505-05, se bilaga A KLAGANDE Staten genom Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Ombud: Avdelningsdirektör

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Till alla dem, detta berör!

Till alla dem, detta berör! Till alla dem, detta berör! Nackskadade i Sverige har genom åren drabbats på samma sätt som barnhemsbarnen. Ingen har brytt sig om dem och ingen vill lyssna! Vill eller vågar inte svenska folkets valda

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Kursbeteckning: SJG 909 Omfattning: 20 poäng

Läs mer

"... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra...

... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra... "... bevisvärdering är ingen exakt vetenskap - det är blott ett tyckande - oavsett om domare eller medicinska rådgivare får avgöra..." Detta är berättelsen om hur jag, Lena Susman, sjukgymnast med egen

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Press konferens Hur bra skyddar Volvo och Saab stolar mot pisksnärtskada i verkliga olyckor

Press konferens Hur bra skyddar Volvo och Saab stolar mot pisksnärtskada i verkliga olyckor Press konferens 2004-06-04 Hur bra skyddar Volvo och Saab stolar mot pisksnärtskada i verkliga olyckor Hur bra skyddar bilstolar mot pisksnärtskada i krockprov 1 Utvärdering av risker för pisksnärtskada

Läs mer

Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär 2003-04-01 sid A 1

Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär 2003-04-01 sid A 1 Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär 2003-04-01 sid A 1 WHIPLASHRELATERADE BESVÄR EN ÖVERSIKT Introduktion Trafikolyckor är den vanligaste orsaken till nackskador. Några få av dessa

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär av Jorma Styf och Artur Tenenbaum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 Terminologi 5 Kliniska symtom

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär

Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär 1(16) Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär Olle Bunketorp, civilingenjör, läkare Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska

Läs mer

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Uppföljning av akuta nackpatienter, som enligt Västra Götalands vårdprogram för whiplashrelaterade besvär ej bedömts ha några riskfaktorer

Uppföljning av akuta nackpatienter, som enligt Västra Götalands vårdprogram för whiplashrelaterade besvär ej bedömts ha några riskfaktorer Uppföljning av akuta nackpatienter, som enligt Västra Götalands vårdprogram för whiplashrelaterade besvär ej bedömts ha några riskfaktorer Karin Branander Leg sjukgymnast Arbetsrehabcentrum St Sigfridsgatan

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Följder efter hjärnskakning

Följder efter hjärnskakning Följder efter hjärnskakning Följdtillstånd och prognos vid lätt- medelsvår- svår skallskada Edith Popek Neurolog Neurokliniken Örebro Lena Ek Neuropsykolog Edith Popek Avdelningsläkare Neurokliniken, USÖ

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Två personskadereglerare diskuterar handläggningstider och whiplashskador

Två personskadereglerare diskuterar handläggningstider och whiplashskador NFT 4/2004 Två personskadereglerare diskuterar handläggningstider och whiplashskador av Kerstin Fahlgren och Carina Nilsson Vid Försäkringsföreningens halvdagseminarium Personskaderätten i omvandling i

Läs mer

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär Jorma_nacke_WAD_050406 BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär av Jorma Styf 1 och Artur Tenenbaum 2 1. Docent, öl Ortopedkliniken, Sektionen för

Läs mer

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Lars Lundgren leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HELEX, Hermelinen Idrottsmedicin Lars.lundgren@helex.se Hjärnskakning och idrott nya riktlinjer

Läs mer

Nackskador kräver medicinska lösningar, inte domstolsprocesser som slutar i fullständig rättsosäkerhet för drabbade!

Nackskador kräver medicinska lösningar, inte domstolsprocesser som slutar i fullständig rättsosäkerhet för drabbade! Nackskador kräver medicinska lösningar, inte domstolsprocesser som slutar i fullständig rättsosäkerhet för drabbade! I Sverige tvingas medicinskt okunniga domare avgöra vad som är sant eller inte, när

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Aug 2013 SCHEMA ht 2013 Vecka 36- * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt

Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt Tylösandseminariet 2012 Katarina Bohman 2012-09-04 Copyright Autoliv Inc., All Rights Reserved Bakgrund Säkrare att sitta i baksätet än i framsätet För äldre är

Läs mer

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Maria Engman, Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr Kvinnokliniken Västerviks sjukhus maria.engman@ltkalmar.se SFOG Skövde 2008-08-28 Sexuella smärtsyndrom,

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad är en svår eller allvarlig skada? Hotande överlevnad Hotande funktion Vad är en svår eller allvarlig skada? 50% Trimodal distribution av död vid trauma Trunkey DD, Trauma Sci Am 1983;249(2):20 7. 30%

Läs mer

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker?

Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Enkäten är framtagen av: i samarbete med: Nackskadeförbundet Trigger-Punkt Whiplashinfo SVT Uppdrag granskning 2014-05-09 Hej! Personskadeförbundet RTP,

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet

Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet Schema. Preliminär, skrivet i april 2014 Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp SCHEMA ht 2014 Vecka 36-37 * Kolla

Läs mer

Finns det hjälp att få?

Finns det hjälp att få? Arrangör: ProLitterA, Kumla Tel: 019 23 63 45 alt. 070 17 00 678 Hemsida: www.prolittera.se E-post: info@prolittera.se Brännpunkt Whiplash Foto: Helén Lindelöf Finns det hjälp att få? Seminarium i Örebro

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN

Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN Björn Gerdle Professor i Rehabiliteringsmedicin, Hälsouniversitet, Linköpings Universitet, SE 581 85 Linköping samt Klinikchef, Överläkare

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

FUNDERINGAR OCH FRAMTIDEN

FUNDERINGAR OCH FRAMTIDEN behandlingsbehovet och som förminskar individens resurser att hantera smärtan. 2. Förstoring av smärta leder till att individen blir rädd att smärtan kommer att öka i intensitet. 3. Upplevelse av hjälplöshet.

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

DOM 2014-06-03 Umeå. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom 2011-12-20 i mål T 3230-10, se bilaga A

DOM 2014-06-03 Umeå. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom 2011-12-20 i mål T 3230-10, se bilaga A 1 rotel 1 Umeå Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Luleå tingsrätts dom 2011-12-20 i mål T 3230-10, se bilaga A KLAGANDE XXXXX XXXXXX, Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Ombud: Advokaten Olof Widman Timmermansgatan 48 4tr 972

Läs mer

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002.

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. En studie om utfall vid överklagade personskademål samt ekonomiska risker för den skadelidande. Bengt H. Johansson, Leg läkare

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer