De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador."

Transkript

1 Fristående Försäkringsmedicinska Läkarkollegiet Ordförande: Leg läkare Bengt H Johansson Vasavägen Stocksund Tel Fristående Försäkringsmedicinska Läkarkollegiet (FFL) är en ideell läkarorganisation, vilken tagit som sin uppgift att kritisk följa och värdera försäkringsmedicinska frågor och deras tillämpning. Kollegiet skall dessutom inhämta och sprida kunskap om vetenskapliga rön och beakta tillämpningen av dessa inom den försäkringsmedicinska verksamheten. Det har kommit till kollegiets kännedom att Försäkringskassan vid bedömning av försäkrads rätt till ersättning, främst livränta, tillämpar uppfattning som utformats av försäkringsläkaren Jorma Styf. Dr Styfs uppfattning har även anammats av annan försäkringsläkare. Dr Styfs utlåtande följer ett visst mönster. Efter att ha tagit del av fyra av honom avgivna utlåtanden och ett utlåtande av annan försäkringsläkare utformat på samma sätt, får jag som ordförande i FFL framföra följande kritiska synpunkter. De ärenden som här berörs omfattar traumatiska skador i halskotpelare. Ibland även kallade whiplash- eller pisksnärtskador. Whiplashtrauma karaktäriseras av ett våld där huvudet kastas framåt eller bakåt i relation till bålen, men även åt sidorna eller vid rotation av huvudet. Våld som medfört kast av huvudet i enbart en riktning, som vid fall eller misshandel, benämns inte sällan även det som ett whiplashvåld. Våldet kan ge upphov till en stor mängd olika skador. Sådana skador kan vara frakturer på små leder i nacken (facettleder) vilka inte syns på röntgen men trots det förorsakar smärta (1,2,3), och skador på diskar (mellankotsskivor) mellan olika halskotor trots att dessa på röntgen och magnetkameraundersökning visar normala förhållanden (1, 4, 5). Till detta kommer skador på bindvävsstrukturer som ligament och ledkapslar (6,7). Dessa skador kan i dag diagnostiseras. Karaktäristiskt för dem är att de inte läkare utan hela tiden förorsakar symptom hos den skadade. I den vardagliga rutinsjukvården har man ej tillgång till de särskilda undersökningsmetoder som kan avslöja skador enligt ovan. Det förhållandet att man med röntgen eller magnetkameraundersökning inte har kunna påvisa skada ger därför inte underlag för påstående att det i ett enskilt fall inte föreligger organisk skada. Sådana påståenden bör avvisas som grundlösa, då närmare undersökningar kan påvisa skador (8). Utöver dessa diagnostiserbara skador förekommer även andra skador som exempelvis blödningar, nervavslitningar, skador på nervvävnader i hjärna och ryggmärg, ganglieskador eller skador på luktsinne. 1

2 Då det tidigare varit svårt att diagnostisera skador har man haft benägenhet att tillmäta psykologiska faktorer som utlösande orsak till symptomen. En omfattande sammanställning av vetenskapliga artiklar om whiplashskador (142 artiklar under åren ) har visat att detta är felaktigt, då man med vissa psykologiska mätmetoder kan påvisa psykologiska reaktionsmönster som är karaktäristiska för whiplashskadade och som inte kan simuleras (9). Även andra nya undersökningar klargör att psykologiska faktorer inte utlöser symptomen (10,11). Uppfattningen om psykologiska faktorers betydelse för kroniska besvär efter whiplashvåld fick förnyad uppmärksamhet 1995, då en konsensusrapport (Quebec Task Force) om whiplashskador publicerades (12). Rapporten har kritiserats bland annat på grund av att den bekostats av det canadensiska bilförsäkringsbolaget (det finns bara ett sådant i Canada) och därvid inte uppfyllt vetenskapligt krav på oberoende samt att rapporten är en konsensusrapport och att slutsatserna således inte vilar på rent vetenskaplig grund. Rapporten vilar på kunskaper och uppfattningar som fanns i början på 1990-talet och är således inte representativ för den omfattande forskning som publicerats därefter. Quebecrapporten införde begreppet whiplash-associated disorders (WAD) och en klassifikation av nackskador i fem olika grader. Klassifikationen, som har fått stort genomslag är indelad enligt: Grad 0 Grad I Grad II Grad III Grad IV Inga nackbesvär, inga fysiska fynd Nackbesvär, stelhet eller ömhet, inga fysiska fynd Nackbesvär och muskuloskeletala fynd Nackbesvär och neurologiska fynd Nackbesvär och fraktur eller dislokation Grad 0 och IV utesluts regelmässigt vid diskussion om whiplashvåld. Det skall noteras att graderingen av skada skall göras vid första sjukvårdsbesöket som vägledning för behandling och ej vid senare undersökning samt att graderingen inte ger någon anvisning om vilken eller vilka strukturer som är skadade. Det skall även noteras att symptom som yrsel, tinnitus, huvudvärk, minnesförlust och sväljsvårigheter kan förekomma vid vilken grad som helst, vilket visar att olika skador kan manifestera sig i flera olika WAD-grader på samma gång. Rapporten ville göra gällande att prognosen var relaterad till svårighetsgraden enligt graderingen. Även om det föreligger samband så till vida att grad I har en gynnsammare prognos än grad III äger det inte tillämpning i det enskilda fallet. Även skadade i WAD I kan ha långvariga problem. En studie av Miettinen et al. (13) visade att efter tre år hade personer med WAD I 7,4% betydande besvär och 39,7 lätta besvär, grad II 10,5% betydande besvär, 47,4% lätta besvär och grad III 26,7% betydande besvär, 26,7% lätta besvär. Förklaringen till att svåra kroniska besvär kan uppkomma även vid till synes små initiala symptom står att finna i förhållandet att de inte representerar diagnostiserade skador utan blott en generell smärtbild. En annan klassifikation, som bättre representerar skadade förhållanden, har beskrivits av Taylor (14) och Radanov et al. (15). Den klassificeringen beskriver en 2

3 symptombild som är karakteristisk för skada i övre nacksegmenten, och en annan symptombild som är karaktäristisk för skada i nedre halskotsegmenten. Den indelningen, som även är uppmärksammad av andra författare (16,17,18), representerar en viss anvisning om till vilken lokalisation skadan är belägen, och är därmed kliniskt värdefull. Vid bedömning av om whiplashvåldet kan ge bestående skada har ofta diskuterats vilken betydelse kollisionshastighet har. Därvid har ibland framförts synpunkter att så kallad lågenergivåld inte kan ge bestående skada. Begreppet lågenergi är vanligtvis inte definierat. Det är behäftat med stora etiska och metodologiska problem att göra försök med människor för att värdera om skada kan uppkomma vid viss hastighet. Sådana gjorda prova har därför i hög grad ifrågasatts och närmast avfärdats som relevanta för riskbedömning. I stället har man studerat vilka skador som uppkommer vid verkligt inträffade trafikolyckor. Metoden härför har utarbetats av försäkringsbolaget FOLKSAM vilket i ett mycket stort antal bilar har låtit monterar in utrustning som registrerar vilka krafter som förekommit vid en trafikolycka. Bolaget har därefter även kunnat följa utvecklingen hos den skadade. Analys av sådana faktiska trafikolyckor visar att det inte föreligger något enkelt linjärt samband mellan hastighet och personskada (19,20). Bilens konstruktion, bilsätens styvhet, liksom om bilen blivit påkörd på eventuell dragkrok visade sig ha avgörande betydelse liksom att kvinnor är starkt överrepresenterad riskgrupp. Undersökningar har därvid visat att det inte är hastigheten i sig som är av avgörande betydelse. Den accelerationsförändring (krockimpuls) som uppkommer är däremot mest avgörande för uppkomst av personskada. En styvt konstruerad bil ger därvid upphov till högre och farligare accelerationsförändringar än en mjukt konstruerad bil, där kraft och accelerations tas upp av den deformerade karossen. Det föreligger således en paradoxal motsättning på så sätt att en till synes oskadad bil kan ha gett upphov till en mycket större och farligare accelerationsförändring och därmed personskada än en bil med omfattande plåtskador. Avseende de hastigheter som förekommer och som kan ge skador med långvariga besvär kunde i dessa studier noteras hastighetspåkörningar mellan km/h. Det skall då beaktas att det kan vara synnerligen svårt att avgöra vilken hastighet som faktiskt förelegat i ett enskilt ärende. Osäkerheten beträffande bedömning av hastighet blir därför vanligtvis mycket stor. Hastigheten som orsak till kroniska besvär understryks och kompliceras än mer mot bakgrund av att kollisionshastigheter mellan km/h har visat sig vara mest riskfyllda (21,22,23). Det är således synnerligen osäkert att relatera skadeutveckling till just hastighet och begreppet lågenergi. Vid reglering av skadads rätt till livränta efter arbetsskada i form av whiplashvåld, har Försäkringskassa använt sig av utlåtanden av försäkringskassans medicinske rådgivare dr Styf. Efter att ha tagit del av fyra sådana utlåtanden kan noteras att dessa följer ett viss mönster som kommenteras nedan. Dr Styf utgår från begreppet stukning vilket är ett mindre väl definierat begrepp då många olika skador, enligt ovan, kan uppkomma vid whiplashvåld utan att de 3

4 skadorna bör benämnas som stukning. Det är mer adekvat att utgå från att en skadad varit utsatt för ett trauma som kan ge flera olika skador än att förutskicka att det förelegat enbart en stukning. Att genomgående använda sig av det begreppet blir därvid vilseledande för bedömning av ett enskilt fall. Dr Styfs uppfattning kan sammanfattas i fyra påståenden. 1. Stukning läker alltid ut inom 3 veckor till 4 månader. 2. Inga skador har påvisats med radiologiska metoder varför skadan inte är betydande. 3. Psykiska problem förlänger och underhåller sjukdomstillståndet. 4. Nackskada efter whiplashvåld skiljer sig inte från andra skador. Till stöd för sin uppfattning att stukning alltid läker ut inom 4 månader hänvisar dr Styf till studier av Obelieniene 1999, Partheni 2000, Berglund 2000, Miettien 2002 och Kasch Oblienienes et al. studie (24) är en enkätundersökning av 210 bilar som blivit påkörda bakifrån, således inte skadade människor. De inblandade personerna jämfördes med en kontrollgrupp. Efter ett år förelåg ingen skillnad mellan dem som varit med om trafikolycka jämfört med kontrollgruppen. I olycksfallgruppen rapporterade ingen initialt uttalade nackbesvär och endast två påtagliga nackbesvär. Gruppen representerar därmed mer lindrigt skadade personer. Studien har blivit föremål för allvarlig kritik (25) genom att den var utförd med frågeformulär utan klinisk undersökning samt att alla som fick formulär behandlades som potentiellt whiplashskadade trots att bara 15% utvecklade smärta. Man noterade även studiens statistiska brister till följd av att man borde ha haft 1500 fall för att göra de slutsatser som framhålls i artikeln. Denna studie besväras även av en snedfördelning vad avser kön då 86% var män vilka har väsentligt mindre tendens än kvinnor att utveckla kroniska nackbesvär. Partheni et al. studie (26) omfattar 180 personer i Grekland som sökt för besvär efter whiplashvåld. Man uteslöt personer som graderades WAD III, varför de skadade representerade relativt lindrigt skadade personer. Avslutande uppföljning gjordes efter 6 månader med frågeformulär och ej klinisk undersökning. Efter sex månader hade 2 personer nackvärk, 1 huvudvärk och en värk ut i armar. Fullständigt tillfrisknande redovisas således inte. I rapporten redovisas inte på sedvanligt sätt hur studien finansierats. Studiens resultat avviker i mycket hög grad från andra studier. Berglund et al. studie (27) är en mycket omfattande undersökning från FOLKSAMs kundregister. Man gjorde där en uppföljning 7 år efter trafikolycka och jämförde hur 232 personer som vid skadetillfället uppgav sig ha nackbesvär mådde efter 7 år jämfört med en skadefri grupp i kundregistret. De skadade hade 39,6% nackbesvär jämfört med 14,5% i normalgruppen. Risken att få kroniska nackbesvär var således nästan tre gånger högre. Studien talar för att långtidsprognosen vid denna skadeform är oroande. Undersökningen är en av de mest refererade för att visa på samband mellan nackskada och kroniska besvär, varför det framstår som obegripligt att dr Styf refererar till en artikel som motsäger hans hypotes. 4

5 Dr Styf hänvisar till en artikel av Miettien och medarbetare Någon sådan artikel finns ej men Styf torde åsyfta Miettinen et al 2002 (28). Den studien redovisar att de flesta i densamma var lätta skador av grad WAD I och II. Efter ett år uppgav nästan 10% av de skadade att deras hälsotillstånd var signifikant sämre än före olyckan och som en följd av densamma. Att 1.5% inte hade varit i arbete efter 6 månader innebar således inte att de som var i arbete var symptomfria eller friska. Tvärtom sammanfattar författarna att ett betydande antal whiplashskadade patienter får betydande försämrat hälsotillstånd som kan vara så länge som ett år efter olyckan. Dr Styf gör sig härvid skyldig till förvanskning av den artikel han refererat till. Förhållandet är allvarligt eftersom Miettinen et al senare publicerat en 3- årsuppföljning (13), där 11,8% av deltagarna rapporterat betydande försämrat hälsotillstånd till följd av olyckan samt att 10-17% regelmässigt sökte sjukvård. En del av de skadade var sämre vid 3-årskontrollen än efter ett år, ett förhållande som har vetenskaplig förklaring genom så kallad sensitisering, ett begrepp som är så etablerat att det ingår i lärobok om smärta (29). Med hänvisning till en studie av Kasch et al (30), gör dr Styf gällande att nackstukning alltid läker ut inom 3 veckor till 4 månader. Artikeln är en studie av 141 patienter med akut whiplashskada som jämfördes med 141 personer som hade ådragit sig akut stukning av fotled. Dessa två grupper följdes upp efter 1 vecka, 1, 3, 6 och 12 månader. Bakgrunden hos de två populationerna var samma. Efter 12 månader hade 7,8% av whiplashskadade inte återgått i arbete. 4% hade återgått till modifierat arbete. Det vill säga 11,8% hade allvarliga besvär efter skadan. De flesta som hade blivit bra hade blivit det inom en månad. Referensen stöder således inte påståendet att nackstukning alltid läker ut inom 3 veckor till 4 månader. Kasch et al har senare följt upp dessa två grupper och gjort intressanta iakttagelser (31). De 141 personer som skadats vid whiplashvåld jämfördes med 40 fotledsskadade personer och följdes under ett år med fokusering på skillnad mellan de båda grupperna samt symtomens utveckling. Den initiala smärtan var hos de whiplashskadade genomsnittligt VAS 20/100, vilket är liten smärta, och hos fotledsskadade 15/100, ännu mindre smärta. Smärtutvecklingen efter 100 dagar, 200 dagar och 360 dagar mättes. För de med nacksmärtor noterades en påtaglig smärtminskning efter 100 dagar men därefter skedde en ökning av smärtan. Whiplashgruppen uppvisade även högre grad av besvär med symptom som trötthet, minnes- och koncentrationsproblem samt depressiva besvär och sömnstörningar, yrsel, illamående, tinnitus, ljudkänslighet och sväljningssvårigheter. Sådana besvär var tre gånger mer vanliga i den nackskadade gruppen jämfört med den fotledsskadade. Efter ett år gjordes en smärtbedömning av whiplashskadade som inte blivit friska, friska personer samt fotledsskadade. Smärta hos de nackskadade, som inte blivit friska var VAS 54/100 således väsentligt mer än initialt och för dem som tillfrisknat VAS 19/100 och för fotledsskadade 7/100. Undersökningen visar på att whiplashvåld inte ger en enhetlig skada samt att skademekanismen är väsensskild från fotledsskada samt att smärtan kan öka från den initiala. Den initiala smärtan vid nackskada behöver inte heller vara så svår att en patient nödvändigtvis behöver söka läkare för besvären. Dr Styfs val av Kach som referens stöder inte hans påstående. Tvärtom bekräftar referensen att uttalade kroniska besvär kan uppkomma vid whiplashvåld. Det kan 5

6 inte heller betraktas som enhetligt utan måste bedömas individuellt från fall till fall. Till dr Styfs påstående att inga skador har påvisats med radiologiska metoder varför skadan inte är betydande, har han inte lämnat någon referens. Det vittnar om att han inte har gjort tillfredsställande litteratursökningar. Redan 1996 beskrev Volle et al. (32) en radiologisk metod, funktionsmri (fmri) varvid kunde konstateras skador som uppstod i mjukdelar i nacken (ligament, ledkapslar) samt sjukliga rörelsemönster (så kallad instabilitet) som uppstod till följd av dessa skador. Metoden har senare utvecklats och beskrivits i en stor tysk, normgivande bok för neurokirurger (6). En annan metod att påvisa skador vid detta våld har beskrivits av Kråkenes (7) vilken även har disputerat på sin metod. Likartad metod som Kråkenes tillämpar har även beskrivits av Hyung-Jin et al (33). Värdet av fmri har även bekräftats av Benedetti et al (34). Dr Styfs påstående att skador inte har påvisats med radiologiska metoder är således inte korrekt. Dr Styf vill göra gällande att psykiska problem förlänger sjukdomstillståndet. Till detta påstående kan konstateras att modern forskning, och jag begränsar mig därvid till tid efter 1998, är enhetlig med avseende på psykiska besvärs relation till whiplashskada. Således gjorde Benoist 1998 en stor sammanställning (35) varvid han konstaterade att det inte förelåg några relationer mellan exempelvis pågående försäkringsprocesser eller tidigare psykiska problem och whiplashskada. Versteegen et al. (36) framförde vid en internationell kongress sina forskningsfynd där man noterar att stressfullt liv före olycka kan skapa besvär före densamma, men att dessa livsstilsfaktorer inte påverkade förloppet av skadan som olyckan utlöst. Gwendolijne et al. gjorde an omfattande litteraturgenomgång av 50 vetenskapliga artiklar om whiplashskador (37) och fann inga initiala psykologiska reaktioner eller försäkringstvist, som påverkade utgången av tillståndet. Mayou et al. beskrev i en studie av 1148 på olika sätt trafikskadade personer (38) att de whiplashskadade före olyckan inte hade mer psykologiska besvär än andra skadegrupper. Det har även visats att de psykologiska problem som whiplashskadade uppvisar är relativt särartade. Whiplashskadade personer har därvid undersökts med en särskild uppsättning av psykologtester (SCL-90-R) varvid det visats att de nackskadade har en annan smärtprofil jämfört med andra patientgrupper (39). Skillnaden anses bero på att den psykologiska reaktionen orsakats av besvär som en följd av smärtan och inte tvärt om. Det har även visats att den psykologiska profilen hos whiplashskadade inte kan simuleras av andra personer (40). Den numera allmänt vedertagna uppfattningen är att de psykologiska reaktioner som whiplashskadade uppvisar är en följd av skadan och kronisk smärta och följaktligen skadebetingad. Sterling et al (41) har således i en studie visat att alla whiplasskadade som utvecklade kroniska besvär inom en månad efter olyckan uppvisade någon form av psykologisk reaktion. Dr Styfs uppfattning att psykiska problem förlänger sjukdomstillståndet är ett förledande påstående som kan tolkas som att psykiska problem är primära orsaken till att sjukdomstillståndet förlängs. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för detta synsätt. I stället utgör, enligt referenser ovan, de psykiska problemen en följd av 6

7 skadan och uttryck för skadans svårighetsgrad. Det förlängda sjukdomstillståndet beror till följd härav på att den skadade således är allvarligt skadad. Dr Styfs fjärde uppfattning att nackskada efter whiplashvåld inte skiljer sig från andra skador är inte korrekt. Som tidigare refererats (30) skiljer sig prognosen vid whiplashskada markant från stukning i fotled. Buskila et al. (42) har även visat att utvecklingen av muskulära smärttillstånd skiljer sig i synnerligen hög grad om det förelegat en whiplashskada jämfört med ett benbrott i underbenet. Det föreligger således mycket stor skillnad mellan skador i nacken, särskilt dess övre del, och andra skador. Förhållandet förklaras av att rörelser i nackens övre kotsegment är grundläggande för balans och kroppshållning. Störningar till följd av skador i det området får därför betydande konsekvenser i övriga delen av kroppen. Nackens muskulatur intar en särställning genom att den till följd av receptorer som registrerar rörelser och spänningar i muskler (muskelspolar) har extremt hög täthet i detta område (43), varvid skador på dessa muskler får en spridning till övriga muskler i kroppen (44). Området har till följd härav en särställning som har mycket stor klinisk betydelse och som förklarar varför skador i detta område kan få så särpräglad skadebild och svårt kliniskt förlopp. Övre halskotpelarens kliniska betydelse för detta systems funktion har särskilt beskrivits av Hassenstein (45). Den sjukdomsbild med muskelvärk som kan uppkomma vid denna skada benämns ibland myofasciellt smärtsyndrom, ibland även fibromyalgi. Sjukdomsbilden fibromyalgi är således en muskulär reaktion på många olika sjukliga tillstånd, varvid kronisk smärta efter whiplashvåld är ett. Fibromyalgi är därför inte en specifik sjukdom utan en diagnos som sätt på olika orsaker till muskelspänning. Sammanfattningsvis har dr Styf gjort bedömningar och uttalanden som inte grundar sig på aktuell vetenskaplig litteratur. Hans referenser är felaktiga och motsäger hans påståenden. Han har framhållit starkt personligt färgad uppfattning om whiplashvåldets konsekvenser. Dr Styfs uppfattningar står i strid med försäkringsbolagens syn på whiplashskador (46) eller Trafikskadenämdens hantering av dessa skadefall (47). Dr Styfs uppfattningar har därför ingen legitimitet i svensk rättsordning. Dr Styf har som försäkringsläkare skyldighet att iakttaga förvaltningsmyndighetens krav på saklighet och opartiskhet enligt Regeringsformen (1974;152) 1 kap 9. Dr Styf har, genom att ensidigt och utan saklig dokumentation hävda en enkelriktad uppfattning, kommit att bryta mot detta krav. Stocksund Referenser: 1. Taylor JR,Taylor MM. Cervical spinal injuries: an autopsy study of 109 blunt injuries. J Musculoskeletal Pain 1996;4:

8 2. Jónsson H, Bring G,Rauschning W. Hidden Cervical Spine Injuries in Traffic Accident Victims with Skull Fractures. J Spinal Disorders 1991;4: Bogduk N,Yoganandan N. Biomechanics of the cervical spine. Part 3: minor injuries. Clin Biomechanics 2001;16: Watkinson A, Gargan MF, Bannister GC. Prognostic factors in soft tissue injuries of the cervical spine Injury 1991; 22(4): Schellhas KP, Garvey TA, Johnson BA, Rothbart PJ, Pollei SR. Cervical diskography: Analysis of provoked responses at C2-C3, C3-C4, and C4-C5. AJNR/Am J Neuroradiology 2000;21: Volle E. Diagnostische Methoden bei Verletzungen am kraniozervikalen Übergang. Neurochirurgie. Handbuch für die Weiterbildung und interdisziplinäres Nachschlagewerk. Moskopp D, Wassmann H (Ed). Schattauer Verlag, Stuttgart, New York ISBM Pp Krakenes J, Kaale BR, Moen G, Nordli H, Gilhus NE, Rorvik J. MRI assessment of the alar ligaments in the late stage of whiplash injury - a study of structural abnormalities and observer agreement. Neuroradiology 2002; 44: Johansson BH. Whiplashskador kan ses vid operation. Svensk Rehabilitering 2005; 2: Rodriquez AA, Barr KP, Burns SP. Whiplash: Patophysiology, diagnosis, treatment, and prognosis. Muscle Nerve 2004; 29: Herren-Gerber R, Weiss S, Arendt-Nielsen L, Petersen-Felix S, Di Stefano G, Radanov BP, Curatolo M. Modulation of central hypersensitivity by nociceptive input in chronic pain after whiplash injury. Pain Medicin 2004; 5: Sterling M. A proposed new classification system for whiplash associated disorders- implications for assessment and management. Manual Therapy 2004;9: Spitzer WO, Skovron ML, Salmi LR. Scientific Monograph of the Quebec Task Force on Whiplash-Associated Disorders: Redefining "Whiplash" and Its Management. Spine 1995 (20) No 8S, 1S-73S 13. Miettinen T, Leino E, Airaksinen O, Lindgren KA. Whiplash injuries in Finland: the situation 3 years later. Eur Spine J 2004; 13: Taylor JR, Finch PM. Neck sprain. Australian Family Physician 1993; 22: Radanov BP, Dvorak J, Valach L. Cognitive deficits in patients after soft tissue injury of the cervical spine. Spine 1992; 17: Parker RS, Rosenblum A. IQ loss and emotional dysfunctions after mild head injury incurred i a motor vehicle accident. J Clin Psychol 1996;52: Davis CG. Injury Threshold: Whiplash-Associated Disorders. Review of the literature. J Manipulative Physiol Ther 2000;23: Grifka J, Hedtmann A, Pape HG, Witte H, Bär HF. Beschleunigungsverletzung der Halswirbelsäule. Orthopäde 1998;27: Krafft M, Kullgren A, Tingvall C, Boström O, Fredriksson R. How crash severity in rear impacts influences short- and long-term consequences to the neck. Accident analysis & prevention 2000; 32:

9 20. Kullgren A, Krafft M, Nygren Å, Tingvall C. Neck injuries in frontal impacts: influence of crash pulse characteristics on injury risk. Accident Analysis and Prevention 2000;32: Linder A. Neck Injuries in Rear Impacts. Dummy Neck Development, Dummy Evaluation and Test Conditions Specifications. Chalmers University of Technology. Department of Machine and Vehicle Systems. Göteborg Thesis 22. Jakobsson L. Whiplash Associated Disorders in Frontal and Rear-End Car Impacts. Biomechanical Guidelines and Evaluation Criteria based on Accident Data and Occupant Modelling. Chalmers University of Technology, Göteborg, Thesis, 23. Kullgren A. Krockkuddar minskar risken för nackskador i frontalkollisioner med upp till 70 procent. FOLKSAM Obelieniene D, Schrader H, Bovim G, Miseviciene I, Sand T. Pain after whiplash: a prospective controlled inception cohort study. J Neurol Neurosurg Psychatry 1999;66: Merskey H, Teasell R, Nussbaum D. Science, whiplash, insurance and minimizing pain. Verdict 2002; Nr 90 Oct: Partheni M, Constantoyannis C, Ferrari R, Nikiforidis G, Voulgaris S, Papadakis N. A prospective cohort study of the outcome of acute whiplash injury in Greece. Clinical and Experimental Rheumatology 2000;18: Berglund A, Alfredsson L, Cassidy JD,Jensen I, Nygren Å. The association between exposure to a rear-end collision and future neck or shoulder pain: A cohort study. J Clinical Epidemiology 2000; 53: Miettinen T, Lindgren KA, Airaksinen O, Leine E. Whiplash injuries in Finland: a prospective 1- year follow-up study. Clin Exp Rheumatol 2002;20(3): Werner M; Strang P (Ed.) Smärta och smärtbehandling. Liber förlag. Första upplagan Kasch H, Bach FW, Jensen TS. Handicap after acute whiplash injury. A 1-year prospective study of risk factors. Neurology 2001;56: Kasch H, Bach FW, Stengaard-Pedersen K, Jensen TS. Development in pain and neurologic complaints after whiplash. A 1-year prospective study. Neurology 2003;60: Volle E, Kreisler P, Wolff HD, Hülse M, Neuhuber WL. Funktionelle Darstellung der Ligamenta alaria in der Kernspintomographie. Manuelle Medizin 1996; 34: Hyung-Jin K,Byung-Yoon J,Won HK,Young KC,Myung KL,Chang HS. MR imaging of the alar ligament: morphologic changes during axial rotation of the head in asymptomatic young adults. Skeletal Radiol 2002; 31: Benedetti PF, Fahr LM, Kuhns LR, Hayman LA. MR imaging findings in spinal ligamentous injury. AJR 2000;175: Benoist M. Natural evolution and resolution of the cervical whiplash syndrome. Whiplash Injuries: Current Concepts in Prevention, Diagnosis, and Treatment of the Cervical Whiplash Syndrome. Ed. Robert Gunzburg and Marek Szpalski. Lippincott-Raven Publ, Philadelphia Pp Versteegen GJ, Dijkstra PU. Sprain of the neck and stressful life events: A 4-year retrospective study. 10th World Congress on Pain, Aug 17-22, 2002, San Diego, California, USA. IASP Press Seattle. P

10 37 Gwendolijne GM, Scholten-Peeters GGM, Verhagen AP, Bekkering GE, van der Windt DAWM, Barnsley L, Oostendorp RAB, Hendriks EJM. Prognostic factors of whiplashassociated disorders: a systematic review of prospective cohort studies. Pain 2003;104: Mayou R,Bryant B. Psychiatry of whiplash neck injury. Br J Psychiatry 2002; 180: Wallis BJ, Lord SM, Barnsley L, Bogduk N. The psychological profiles of patients with whiplash-associated headache. Cephalalgia 1998; 18: Wallis BJ, Bogduk N. Faking a profile: can naive subjects simulate whiplash responses? Pain 1996;66: Sterling M, Jull G, Vicenzino B, Kenardy J. Sensory hypersensitivity occurs soon after whiplash injury and is associated with poor recovery. Pain 2003; 104: Buskila D, Neumann L, Vaisberg G, Alkalay D, Wolfe F. Increased rates of fibromyalgia following cervical spine injury. Arthritis Rheum 1997;40: Voss H. Tabelle der absoluten und relativen Muskelspindelzahlen der menschlichen Skelettmuskulatur. Anat Anz 1971;129: Johansson H, Windhorst U, Djupsjöbacka M, Passatore M. Chronic work-related myalgi. Neuromuscular mechanisms behind work-related chronic muscle pain syndromes. Centre for Musculoskeletal Research. University of Gävle. Gävle University Press ISBN: Hassenstein B. Der Kopfgelenkbereich im Funktionsgefüge der Raumorientierung: systemtheoretische bzw. biokybernetische Gesichtspunkte. In H.D. Waift, Hrsg. Die Sonderstellung des Kopfgelenkbereichs. Springer Berlin Whiplashkommissionens slutrapport Trafikskadenämnden verksamhet

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36)

Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36) Bilaga 1 1(9) 2006-03-22 Kommentarer till skriftens sammanfattande punkter (sid 36) Terminologin som beskriver stukad halsrygg förefaller påverka prognosen negativt för tillfrisknande Den publikation som

Läs mer

Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället

Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället Whiplash-relaterade besvär 17 år efter skadetillfället NFT 3/2001 av Lina Bunketorp, sjukgymnast, doktorand Nackskador vid trafikolyckor, ofta benämnda whiplashskador, utgör ett stort och växande medicinskt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Tabell 2: Ett bra underlag är nödvändigt för ett korrekt medicinskt yttrande. Exponering och diagnoser är viktiga vid sambands bedömning.

Tabell 2: Ett bra underlag är nödvändigt för ett korrekt medicinskt yttrande. Exponering och diagnoser är viktiga vid sambands bedömning. FARLIGHETS8EDÖMNING Vid farlighetsbedömning är det lämpligt att beskriva skador på fordonet och ange typ och årsmodell av fordonet. Finns fotografier? Kunde fordonet köras från olycksplatsen eller bogserades

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002.

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. En studie om utfall vid överklagade personskademål samt ekonomiska risker för den skadelidande. Bengt H. Johansson, Leg läkare

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär Jorma_nacke_WAD_050406 BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär av Jorma Styf 1 och Artur Tenenbaum 2 1. Docent, öl Ortopedkliniken, Sektionen för

Läs mer

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär

BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär BESVÄR EFTER STUKAD HALSRYGG (WAD) - frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär av Jorma Styf och Artur Tenenbaum INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 Terminologi 5 Kliniska symtom

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN

Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN Yttrande med anledning av HØYESTERETTS DOM AV 16.12.2010 ASK-DOMMEN Björn Gerdle Professor i Rehabiliteringsmedicin, Hälsouniversitet, Linköpings Universitet, SE 581 85 Linköping samt Klinikchef, Överläkare

Läs mer

Följder efter hjärnskakning

Följder efter hjärnskakning Följder efter hjärnskakning Följdtillstånd och prognos vid lätt- medelsvår- svår skallskada Edith Popek Neurolog Neurokliniken Örebro Lena Ek Neuropsykolog Edith Popek Avdelningsläkare Neurokliniken, USÖ

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

WHIPLASHRELATERADE TILLSTÅND OCH DESSAS REHABILITERING - RAPPORT TILL WHIPLASHKOMMISSIONEN (VERSION 3.0)

WHIPLASHRELATERADE TILLSTÅND OCH DESSAS REHABILITERING - RAPPORT TILL WHIPLASHKOMMISSIONEN (VERSION 3.0) WHIPLASHRELATERADE TILLSTÅND OCH DESSAS REHABILITERING - RAPPORT TILL WHIPLASHKOMMISSIONEN (VERSION 3.0) BJÖRN GERDLE AVDELNINGEN FÖR REHABILITERINGSMEDICIN, INR HÄLSOUNIVERSITETET 581 85 LINKÖPING Inledning

Läs mer

Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär

Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär RIKTLINJER FÖR VÄSTRA GÖTALAND VILKA SYMPTOM? VILKA REAKTIONER? VEM DRABBADES? www.vgregion.se/whiplash Innehållsförteckning sida Varför riktlinjer?

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning.

Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Kartläggning av smärta i rörelseapparaten och fysiskt och psykiskt mående hos bilprovare i Skellefteå före och efter ergonomisk repetitionsutbildning. Dr Jörgen Johansson, Previa, företagsläkare, allmänläkare

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit 2010-11-20 1 (110) N a c k s k a d a d pga. Whiplashrelaterat våld? Rotationsvåld? Har du en WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit Diskriminerad? Blåst? Utsatt för ett rättsövergrepp? Kränkt? Vad säger vetenskapen

Läs mer

Nack-specifikt träningsprogram

Nack-specifikt träningsprogram Nack-specifikt träningsprogram Beskrivning av det nack-specifika träningsprogram som använts av Maria Landén Ludvigsson, Anneli Peolsson och Gunnel Peterson i en randomiserad forskningsstudie som jämfört

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Whiplashskada orsak till ätsvårigheter

Whiplashskada orsak till ätsvårigheter Whiplashskada orsak till ätsvårigheter Per-Olof Eriksson professor i klinisk oral fysiologi Inst. för odontologi Lars-Eric Thornell professor i anatomi Inst. för integrativ medicinsk biologi Per-Olof Eriksson:

Läs mer

Ny diagnostik kan leda till bättre behandling vid pisksnärtsskada Med funktionell magnetresonanstomografi kan skadorna visualiseras

Ny diagnostik kan leda till bättre behandling vid pisksnärtsskada Med funktionell magnetresonanstomografi kan skadorna visualiseras Ulla Bergholm, med dr, specialist i allmänkirurgi (ulla.bergholm@chello.se) Bengt H Johansson, specialist i företagshälsovård; båda Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, Umeå Ny diagnostik kan leda

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt?

Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter NFT vad 3/2008 har hänt? Ersättning för särskilda olägenheter vad har hänt? En genomgång av Trafikskadenämndens praxis Marie Svendenius marie.svendenius@tsn.tff.se

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

Whiplashskadorna läkares och juristers syn

Whiplashskadorna läkares och juristers syn NFT 1/2002 Whiplashskadorna läkares och juristers syn Whiplashskadorna läkares och juristers syn Vid Svenska Försäkringsföreningens personskadeseminarium den 17 oktober 2001 stod whiplashskadorna i centrum.

Läs mer

Försäkringsmedicinska bedömningar i samband med personskada på skadeståndsrättslig grund

Försäkringsmedicinska bedömningar i samband med personskada på skadeståndsrättslig grund Personskadekommittén Cirkulär 1/2010 2010-10-22 Försäkringsmedicinska bedömningar i samband med personskada på skadeståndsrättslig grund (Ersätter cirkulär 2/2004, 1/2005 och 1/2008) Innehållsförteckning

Läs mer

Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin

Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin Colgate Sensitive Pro-Relief Desensitising Polishing Paste med Pro-Argin Ögonblicklig och långvarig lindring av ilningar i tänderna Ilningar i tänderna på grund av blottat dentin Ett problem för många

Läs mer

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1 WHIPLASHKOMMISSIONEN 2002-07-01--2003-06-30 RAPPORT 1 LEDAMÖTERNAS UNDERSKRIFTER Ingvar Carlsson Marika Hedin Jan-Åke Brorsson Siwert Gårdestig Maria L Lundgren Nina Rehnqvist Håkan Danielsson Annika Lundius

Läs mer

Rehabilitering efter en whiplash skada. Fysioterapeut Kati Rajala, Rehabilitering ORTON

Rehabilitering efter en whiplash skada. Fysioterapeut Kati Rajala, Rehabilitering ORTON Rehabilitering efter en whiplash skada Fysioterapeut Kati Rajala, Rehabilitering ORTON Symptom Nacksmärta Kan stråla mot huvudet, skuldrorna, övre extremiteterna, bröstryggraden och ända till ländryggen

Läs mer

3 Nacke Behandling av smärta och funktionsstörningar i nacken Britta-Lena Rundcrantz

3 Nacke Behandling av smärta och funktionsstörningar i nacken Britta-Lena Rundcrantz 3 Nacke Behandling av smärta och funktionsstörningar i nacken Britta-Lena Rundcrantz 1. Allison GT, Nagy BM, Hall T. A randomizer clinical trial of manual therpy cervicobrachial pain syndrome a pilot study.

Läs mer

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit

N a c k s k a d a d. pga. Whiplashrelaterat våld? Har du en. WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit 2010-11-20 1 (105) N a c k s k a d a d pga. Whiplashrelaterat våld? Rotationsvåld? Har du en WAD-skada? CCJ-skada? Har du blivit Diskriminerad? Blåst? Utsatt för ett rättsövergrepp? Kränkt? Vad säger vetenskapen

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld

Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld Inventering av vetenskaplig dokumentation av två kirurgiska behandlingsmetoder vid skador orsakade

Läs mer

Smärta. Metodbok MS. Smärta

Smärta. Metodbok MS. Smärta Trots att smärta i benen beskrevs som ett symtom vid MS redan av Charcot har MS länge betraktats som en painless disease och smärtan har drunknat bland övriga symtom. är dock ett vanligt och handikappande

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Väg- och trafikmiljöns betydelse för whiplashskador vid påkörning bakifrån

Väg- och trafikmiljöns betydelse för whiplashskador vid påkörning bakifrån Thesis 126 Väg- och trafikmiljöns betydelse för whiplashskador vid påkörning bakifrån Liselott Söderström 2004 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Avdelning Trafikteknik Examensarbete

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador

Läs mer

eller ett team. Exempelvis anger rapporten att multidisciplinära

eller ett team. Exempelvis anger rapporten att multidisciplinära Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se SBUs rapport»ont i ryggen, ont i nacken«i kritisk belysning Allmänheten har ett anmärkningsvärt dåligt förtroende

Läs mer

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2

WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2 WHIPLASHKOMMISSIONEN 2003-07-01--2004-06-30 RAPPORT 2 LEDAMÖTERNAS UNDERSKRIFTER Ingvar Carlsson Marika Hedin Jan-Åke Brorsson Siwert Gårdestig Maria L Lundgren Nina Rehnqvist Håkan Danielsson Annika Lundius

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

vid Göteborgs Universitet Whiplashskadan - ett ersättningsrättsligt perspektiv

vid Göteborgs Universitet Whiplashskadan - ett ersättningsrättsligt perspektiv Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Tillämpade studier 20 poäng Whiplashskadan - ett ersättningsrättsligt perspektiv Ämnesområde: Ersättningsrätt Författare: Cajsa Gustafsson

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Mikrodialys av kappmuskulaturen (trapezius) hos patienter med kronisk smärta efter whiplash trauma och. hos friska försökspersoner

Mikrodialys av kappmuskulaturen (trapezius) hos patienter med kronisk smärta efter whiplash trauma och. hos friska försökspersoner Mikrodialys av kappmuskulaturen (trapezius) hos patienter med kronisk smärta efter whiplash trauma och hos friska försökspersoner Björn Gerdle Avdelningen för rehabiliteringsmedicin, INR, Hälsouniversitetet,

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

16. Kirurgisk behandling av nacksmärta

16. Kirurgisk behandling av nacksmärta 16. Kirurgisk behandling av nacksmärta Carl-Axel Carlsson, Alf Nachemson Inledning Det finns många orsaker till nacksmärta, däribland nervrotskompression och mjukdelsskador. Detta kapitel avser kronisk

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

forskning pågår Sensomotorisk funktion hos personer med nackbesvär Sammanfattning

forskning pågår Sensomotorisk funktion hos personer med nackbesvär Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Sensomotorisk funktion hos personer med nackbesvär MATS DJUPSJÖBACKA, ULRIK RÖIJEZON, CHARLOTTE HÄGER ROSS OCH MARTIN BJÖRKLUND Sammanfattning Nackbesvär

Läs mer

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se SYNSTRESS SOM EN RISKFAKTOR FÖR BESVÄR FRÅN NACKE/SKULDRA Ögat binder ris till egen rygg ( Why eyestrain is a pain in the neck ) Hans O. Richter et al. hrr@hig.se Centre for Musculoskeletal Research Gävle

Läs mer

Formulär för sjukvårdskostnader och rese avbrott

Formulär för sjukvårdskostnader och rese avbrott Referens för fordransanmälan: (För intern användning) Personuppgifter: Namn: Fordran för: Datum: Gatuadress: Telefon: E-post adress: Viktig information 1. Vänligen utfyll den bifogade fordransanmälan 2.

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Del C FÖRDJUPNINGSDEL

Del C FÖRDJUPNINGSDEL Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär 2003-04-01 Del C FÖRDJUPNINGSDEL Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär 2003-04-01 sid C 1 Skademekanismer - biomekanik En

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 Gråt och tandagnisslan Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 18.00 Inledning. Allmänt om huvudvärk. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn 18.50 "Muskelskurkar" Fysioterapeut Birgitta Lundin, Cityläkarna,

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer