Rolf Nordemar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rolf Nordemar rolf@nordemar.se"

Transkript

1 Rolf Nordemar LÄKEKONST mer än naturvetenskap Vid ett nybesök på en smärtklinik framkommer följande sjukhistoria. Uppgifterna är förstås ändrade så att ingen skall kunna identifiera någon enskild patient. Lena, 49 år gammal, är gift och har 3 barn i tonåren och arbetar med IT frågor på ett medelstort företag. Hon har varit energisk och framgångsrik och har det bra på arbetet och hemma. Hon har dålig kontakt med sin mamma som är 74 år och relativt pigg. Hon har bättre kontakt med sin yngre bror som också har familj och 2 barn. Lenas far dog för 2 år sedan. Kontakten dem emellan var inte så god men Lena berättar inte mer om detta. Lena har tidigare varit frisk men vet om att hon lätt spänner sig och får ont i ryggen och nacken. Hon är mån om sin hälsa, äter nyttig mat och motionerar regelbundet. Under det senaste året har Lena blivit trött, nedstämd och sover dåligt. Hon har fått en tilltagande värk i nacken, axlar och armbågar och klarar inte sitt arbete mer än halvtid. Företagsläkaren har sjukskrivit henne halvtid. Hon har bröstsmärtor och tryck över bröstet men hjärtutredning har inte visat några sjukliga förändringar i hjärtat. Läkare har konstaterat en utmattningsdepression och muskelvärk i nacken och armarna. Behandling med antidepressiv medicin har påbörjats för 3 månader sedan men hon känner sig inte bra. Smärtstillande medicin hjälper knappt alls. Nu har Lena fått remiss till en smärtklinik för vidare utredning. Lena är spänd och orolig vid läkarbesöket på smärtkliniken, tycker det är svårt att bli utfrågad om sin bakgrund och uppväxt och personliga förhållanden både hemma och i arbetet. Det framkommer inga speciella omständigheter som förklarar Lenas värk och nedstämdhet utöver en stor arbetsbelastning, höga krav på sig själv och ett ganska stort kontrollbehov. Efter 4 månaders kontakt med kliniken och då Lena känner förtroende för läkaren berättar hon om det som hon aldrig har kunnat tala om förut. Men hon har kommit att ana att det kanske har betydelse för hennes välbefinnande. Lena var utsatt för ett sexuellt övergrepp från pappans sida då hon var i 12 årsåldern. Pappan var alkoholiserad och kom ofta hem berusad. Hon har aldrig talat med någon om detta, hon försökte en gång med sin mamma men blev då avfärdad. Hon kände det som om någonting dog inom henne när det inträffade. Hon har på något underligt sätt känt sig skyldig till det som hänt henne men kan inte förstå varför hon känner det så. Hon har kämpat med sina känslor och försökt vara en duktig flicka och tycker att hon kunnat förlåta sin pappa, hon till och med tvingade sig till att kyssa hans panna vid visningen efter hans död. Men det är svårt att tala om detta och hon vill absolut inte att det skall stå skrivet i någon journal. Att hjälpa Lena i detta läge innebär inte bara att ge henne antidepressiv medicinering och behandla hennes muskelsmärta utan också att i en varsam terapi hjälpa henne att bearbeta känslorna kring övergreppet, fadern, modern och det svek, den hjälplöshet som Lena känt under många år. Att hjälpa henne både att upptäcka och kunna uttrycka den ilska som naturligtvis finns inom henne och att arbeta med skuldkänslorna som Lena bär på. Det blir en samtalskontakt med inslag av såväl musikterapi som bildterapi under lång tid. Även Lenas kropp behöver få uppmärksamhet, hon har värk i nacken och tryck över bröstet. Läkekonst i detta fall handlar om att se till de kroppsliga symtomen men även till psykiska trauma och existentiella frågor. Med varsamhet och respekt för Lenas integritet. Det tar tid och det gör ont men det blir bättre.

2 PARADOXEN Det är många som mår dåligt trots välfärden. Vi lever allt längre men det har skett en okontrollerad ökning av antalet långtidssjukskrivna och sjukpensionerade. Till synes ett orimligt motsatsförhållande men uppenbart om man tar del av massmedias information och följer den medicinska debatten i facktidskrifter eller arbetar inom sjukvården. Cirka 10 % (Socialstyrelsen 2004 och Inst. för hälsa o välfärd, Helsingfors 2006) av bruttonationalprodukten i Sverige går åt till någon form av sjukdomsrelaterade kostnader. Ändå finns det många människor som upplever stora brister i sitt hälsotillstånd, kanske framförallt människor med långvariga och icke livshotande sjukdomar såsom värk, trötthet och många psykiska sjukdomar. Beträffande dessa sjukdomar har den naturvetenskapliga forskningen inte varit lika framgångsrik som när det gäller många organiska sjukdomar. Vi kan t ex byta ut skadade leder, operera förträngningar på hjärtats kranskärl och behandla många bakteriesjukdomar och reumatiska sjukdomar framgångsrikt. Men kanske har vår begränsade framgång när det gäller långvariga sjukdomar som värk och trötthet sin grund i att dessa sjukdomar inte bara har en biologisk grund utan där finns också psykiska, sociala och till och med existentiella faktorer av betydelse? Den naturvetenskapliga forskningen har lett till stora framgångar när det gäller vår förståelse av människokroppen, dess sjukdomar och deras behandling men kanske har vi på vägen tappat bort ett helhetsperspektiv som ofta var tydligt i äldre tiders läkekonst och som finns i till exempel traditionell kinesisk medicin. INTRODUKTION TILL LÄKEKONST Som läkare har jag först fått en utbildning i människokroppens struktur, form, funktion och kemi. Därefter har utbildningen gett mig kunskaper om patologiska avvikelser i form av sjukdomar eller symtom som människor kan uppleva. Endast i mindre grad har jag fått lära mig hur människor tänker eller känner som subjekt när de är friska eller sjuka och inte alls har jag fått möta frågor om livets mening eller vad som sker med en människas tanke- eller känslovärld då hon blir sjuk. Utbildningen har varit koncentrerad till kroppens reaktioner på ett anatomiskt, kemiskt, histologiskt och fysiologiskt plan. Jag har blivit något av en biologisk ingenjör. Men som läkare har jag mött den levande och upplevande människan med alla sin tankar, känslor och funderingar. Jag har märkt att det är mycket som jag inte har fått lära mig men som har stor betydelse i arbetet som läkare. Jag har måst vidga mitt perspektiv från ett strikt naturvetenskapligt till ett som innefattar människan som subjektiv varelse, som samhällsvarelse, som meningsskapande och meningssökande. Jag har därvid haft stor nytta av konsten som hjälpt mig att belysa människans villkor på ett sätt som inte de medicinska läroböckerna kunnat. Jag har också inom filosofi och teologi funnit tankar som vidgat min förståelse av människans villkor. I mitt arbete som läkare på en smärtklinik möter jag människor som har ont i kroppen men min och andras analys av deras situation får oss att förstå att det inte bara eller ens i första hand är kroppen som är sjuk utan hela personens liv är i kaos och någon enkel naturvetenskaplig förklaring eller hjälp står inte att få. Att hjälpa dessa personer handlar om att se kroppens signaler och tolka dessa men också att förstå de bakomliggande förhållanden som gör att personen upplever sig som sjuk och söker hjälp. Därför menar jag att läkekonst är så mycket mer än bara naturvetenskap och därför är det viktigt att jag gör klart för mig vad jag tror att en människa är. MÄNNISKOSYN För att förstå människan i ett perspektiv av hälsa och sjukdom är det nödvändigt att först göra klart för sig vilken människosyn man utgår ifrån. Jag vill här först kort presentera en människosynsmodell som vuxit fram i ett västerländskt och därmed kristet-humanistiskt präglat kulturperspektiv. Jag har under mer än 15 år arbetat med frågan tillsammans med många olika professioner inom sjukvården och tillsammans med intresserade lekmän. Slutligen har vi tillsammans formulerat denna

3 människosyn och antagit den som ett grundläggande dokument inom etiskt forum på Capio S:t Görans sjukhus. Jag sammanfattar nedan denna modell med vissa kompletteringar och förtydliganden. Människan är en biologisk, psykisk, social och existentiell varelse. Detta betyder att vi förutom en biologisk sida också har en psykisk sida med känslor, tankar och vilja och lever i ett nätverk med andra människor som har stor betydelse för oss. Vi har också en inneboende drift att söka mening och sammanhang i tillvaron, att fundera över eller oroa oss för vad som händer efter döden, att känna skuld eller skam och engagera oss för att hjälpa andra människor som lider. Människan är också kreativ och det är många gångar genom att skapa som vi kan förverkliga oss själva. Skapandet kan se mycket olika ut för olika människor. För en del är det ett konstnärligt skapande, för andra inredning, sömnad eller trädgårdsarbete. Det viktiga är att individen får göra något, oftast med händerna, som innebär självförverkligande och upplevs som betydelsefullt. Det kan också vara att använda sin påhittighet för att ta sig igenom en svårighet eller utmaning. Den skapande processen i sig är hälsosam och många människor kan vittna om att de under en sjukdomsperiod genom kreativitet kunnat växa och läkas till nytt liv. Vi är också män och kvinnor i en fruktbar samverkan. Könsperspektivet innebär inte bara en biologisk åtskillnad utan en balans mellan manlighetens väsen som i samverkan med kvinnlighetens väsen konstituerar det sant mänskliga. Manliga och kvinnliga egenskaper finns i varierande grad blad såväl män som kvinnor och det är när dessa egenskaper får komma till uttryck som varje person finner sin egenhet och livskraft. Att reducera män och kvinnor till enbart könsvarelser i traditionell bemärkelse innebär en inskränkning av individens potential som inte är hälsosam. Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (www.unhchr.ch/udhr) har alla människor lika värde och är unika. Denna tillkom 1946 och är en av 1900-talets stora, epokgörande, internationella konsensus uttalanden. Varje människa har ansvar för sitt liv, sina medmänniskor och sin omgivning. Detta hör till den unika egenskapen att vara människa, att ha ett samvete och att inte utan konsekvenser kunna begå våld mot detta samvete. Vårt ansvar har med vår fria vilja att göra och även om man ur filosofisk synpunkt kan ifrågasätta den fria viljan handlar de flesta människor som om det faktiskt fanns ett fritt val och därmed har de flesta människor också ett visst ansvar för sin hälsa, sitt välbefinnande och för sina medmänniskor. Alla människor behöver uppskattning och bekräftelse. Det slitna och i många avseenden missbrukade ordet kärlek skulle här kunna användas för att tydliggöra vad det handlar om. I den gamla Hippokratiska läkareden fick läkaren bedyra att han skulle följa människokärlekens och hederns bud i sin yrkesutövning. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal har liknande etisk kodex och inom skolan vet man att det enda som hjälper många besvärliga barn är kärlek. Bekräftelse i skolan, på arbetet eller i idrottssammanhang, vet vi, är många gånger det som får individen att anstränga sig litet extra. Unikt för människan är språket. Detta verktyg som kan användas till så mycket gott och underbart. Men också till så mycket destruktivt. Språket är ett specifikt mänskligt verktyg för kommunikation, både på ett intellektuellt och emotionellt plan. Språket innefattar inte bara det talade språket utan också kroppsspråk, musik, bild och andra konstnärliga uttrycksformer. Man kan säga att språket är för själen vad blodet är för kroppen. Människans liv styrs av såväl omedvetna drivkrafter som inlärda tolknings- och handlingsmönster. Drivkrafterna och handlingsmönstren kan vara såväl konstruktiva som destruktiva och står inte alltid

4 under vår fulla kontroll. Den danske filosofen och teologen Lögstrup talar om att det finns både konstruktiva och destruktiva livsyttringar inom människan. De konstruktiva livsyttringarna är: Kärlek, tillit, barmhärtighet, uppriktighet. De destruktiva livsyttringarna är: Hat, avund, skadeglädje och lögn. Drivkrafterna och tolknings- och handlingsmönstren finns med oss sedan barnaåren och utvecklas successivt i möten med andra människor och under varierande livsomständigheter. Även biologiska mognads- och åldrandeprocesser inom kroppen och framförallt nervsystemet bidrar till att den intellektuella och emotionella kapaciteten och tolknings- och handlingsmönstren förändras genom åren. Vår syn på livet vad vi tror och hoppas på har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. En pessimistisk eller optimistisk grundsyn på tillvaron och livet kan betyda mycket för hälsoutvecklingen eller för hur man förmår hantera en krävande sjukdom eller efterförloppet till en omfattande medicinsk behandling. Begreppet placebo som kommer att behandlas mer omfattande i ett annat avsnitt är ett tydligt exempel på att en positiv förväntan faktiskt kan medföra en väsentligt gynnsammare hälsoutveckling än vad en negativ förväntan medför. Många människor som varit med om dåliga möten i vården och under lång tid har levt med besvärlig sjukdom har låg förväntan och bristande tilltro till vårdpersonalens möjligheter att hjälpa. Innan någon behandling kan ges är det i sådana fall viktigt att etablera tillit och förtroende, annars kommer de flesta åtgärder att resultera i dålig effekt, biverkningar eller andra problem. Vid sjukdom, oförmåga eller förlust har människan stor förmåga till självläkning och anpassning men kan behöva kvalificerad hjälp för att stimulera denna förmåga. Människan behöver ibland också få ta emot förlåtelse eller upprättelse och detta kan vara ett viktigt led i en läkande process. Dess bättre har människan en stor självläkningsförmåga och detta gäller inte bara i kampen mot infektionssjukdomar, mot sår eller benbrott utan vid alla slags sjukdomar eller skador som kroppen eller själen kan råka ut för. Den kvalificerade vårdpersonalens eller samtalsterapeutens uppgift är att lotsa personen genom en besvärlig läkningsprocess och att rensa bort hinder i läkningsprocessens väg. Dessa hinder kan till exempel vara infektioner, blödningar, blodproppar, men också skuldkänslor, ilska eller bristande livsvilja. För att råda bot på detta krävs inte bara medicinsk sakkunskap utan också vishet, livserfarenhet, empati och tålamod. Ibland kanske också vanligt mod. VÄRDEGRUND Förutom en genomtänkt människosyn tror jag det behövs en viss gemensam värdegrund för oss som arbetar inom vården. Jag har under många års tid tillsammans med medarbetare försökt utforma några sådana gemensamma värderingar som vi i stort sett alla kunnat vara överens om. Även detta dokument finns på etiskt forum, Capio S:t Görans sjukhus. God vård och behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det bör inte råda något motsatsförhållande mellan vetenskap och beprövad erfarenhet eftersom den beprövade erfarenheten, om den är riktigt, bör kunna beläggas med vetenskapliga metoder. I den mån den beprövade erfarenheten inte visar sig kunna bekräftas med vetenskapliga metoder är det antingen de vetenskapliga metoderna som är bristfälliga eller den beprövade erfarenheten som visar sig vara bedräglig. Spänningsfältet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet är alltså en viktig grund för utvecklingen av den medicinska kompetensen. God vård förebygger eller lindrar lidande, förmedlar hopp och bygger på ärlighet. Att trösta, lindra och bota har alltid varit sjukvårdens uppgift och att förmedla hopp är i sig lindrande och tröstande och kan hjälpa individen till kraft att orka igenom ett besvärligt sjukdomsförlopp. Ärligheten är den grund på vilken tillit och förtroende växer och lögn eller undanflykt kan många gånger vara det som gör att förtroende och tillit vacklar eller helt försvinner. När dessa har försvunnit kan det tyvärr ta lång tid att

5 bygga upp dem igen. Ärlighet innebär inte detsamma som att brutalt i varje ögonblick säga sanningen utan det innebär att lyssna in individens förmåga att ta emot såväl goda som svåra besked. Att t ex meddela en patient att röntgenbilder av ryggen var helt normala kan t ex ibland av patienten tolkas som att den smärta som patienten känner i sin rygg bara är inbillning. Ärligheten måste alltså ställas i relation till mottagarens beredskap och förmåga att ta emot beskedet och måste kompletteras med lyhördhet för mottagarens vidare funderingar eller farhågor. God vård bekräftar människans värdighet och anpassar teknologin till människan. Det får inte bli så att människan känner sig som liten och obetydlig och slussas runt i sjukvården mellan olika laboratorieundersökningar där människans litenhet och oro för den medicinska tekniken reducerar henne till nästan ingenting. Det finns sannolikt en hel del vi skulle kunna göra inom vårdens organisation för att anpassa tekniken bättre till människan än vad fallet är i dag. En bioergonomisk revolution kanske står för dörren? God vård finner en balans mellan personalens ansvar och den sjukes delaktighet. Gamla tiders paternalism har dess bättre ersatts av medbestämmanderätt och patientinflytande. Det kan dock gå till överdrift om patienten görs alltför delaktig eller medansvarig i beslut. Det finns många patienter som inte klarar av doktorns fråga: Vad vill du ha för behandling eller vill du att jag ska operera eller vill du att vi ska pröva en medicinsk behandling först?. God vård innefattar mänskliga möten och utgår från nuet. Den mest närgångna och viktigaste händelsen när någon söker vård är det mänskliga mötet där ett jag möter ett du i en här och nu situation. Det mötet innebär såväl ett kroppsligt som själsligt utlämnande från patientens sida. Det är inte ovanligt att man som läkare får ta del av händelser, känslor och tankar som en patient kanske aldrig någonsin i sitt liv tidigare yppat för någon annan. Och detta redan i det första mötet om det blir bra och tiden medger detta. I den moderna vården får patienten ofta besvara ett antal frågeformulär inför ett första läkarbesök men hur väl dessa formulär än är konstruerade kan de aldrig annat än komplettera det mänskliga mötet och den personliga berättelsen. Hur väl man än konstruerar frågor i ett formulär kan de aldrig annat än ungefärligt spegla den komplexa verkligheten. Nyanserade och kompletterande frågor och ett empatiskt inkännande är grunden för att förstå den sjukes situation. Det är den sjukes upplevda besvär som är utgångspunkten och i samtalet är det viktigt att läkaren på något sätt bekräftar att hon uppfattat patientens situation. I bästa fall blir det då inte bara ett medicinskt utan kanske ett existentiellt möte med belysning av frågor av betydelse för liv och död. Det ligger redan en läkedom i sådana mänskliga möten som innefattar människokärlek, förtroende, förståelse, beröring och respekt. I respekten ligger också rätten att få avstå från hjälp. Det är inte alla patienter som till varje pris vill ta emot den hjälp som finns att få, en del behandlingar har ett högre pris i form av obehag, biverkningar och lidande än vad patienten är beredd att betala. Det finns också patienter som i brist på tillit väljer att avstå från en livräddande behandling eller en i övrigt effektiv och väl beprövad behandling och detta måste vi som vårdpersonal respektera trots att det väcker olust. Det är endast i ett fåtal fall vid allvarlig psykisk sjukdom som vi kan sätta oss över patientens uttryckliga önskan att slippa vård eller annan hjälp. HÄLSA Enligt WHO:s definition av hälsa är det ett tillstånd av fullständigt fysikt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller handikapp. En sådan definition är vacker men problematisk och knappast användbar i praktisk sjukvård. Få människor uppnår detta tillstånd.

6 Många forskare och författare har skrivit om hälsa och för den intresserade vill jag hänvisa till Nordenfelt, Pörn och Qvarsell. Hälsa vill jag för min del definiera som välbefinnande eller att kunna älska, arbeta, skratta och gråta. Det innebär att hälsa inte är något statiskt och inte heller någonting som andra människor i första hand kan avgöra utan framförallt den det gäller. Hälsan har med min egen subjektiva upplevelse att göra, den har med känslor att göra likaväl som med en bedömning av min egen förmåga i relation till de krav jag ställt upp. Motsatsen till hälsa är inte sjukdom utan ohälsa, dvs. brist på välbefinnande. Ohälsa kan innebära att jag ställt för höga krav på min förmåga likaväl som att min förmåga faktiskt är liten. Att sänka kraven kan ibland vara mer rimligt än att höja förmågan. Många personer med utbrändhet eller fibromyalgi har kämpat hårt och länge och kan behöva hjälp att säga nej eller sätta gränser snarare än att kämpa ännu hårdare. Hälsan är inte bara frånvaro av sjukdom utan hälsa har med välbefinnande att göra. Det finns människor med sjukdom som har ett gott välbefinnande och därmed hälsa likaväl som det finns människor där man inte kan finna någon sjukdom men likväl har ett mycket dåligt välbefinnande och därmed ohälsa. Många patienter som söker i vården för långvarig värk eller trötthet får inte någon diagnos och där finner man inte någon sjukdom men likväl saknar de välbefinnande. Det är faktiskt så att de flesta patienter söker hjälp för upplevd ohälsa och inte för sjukdom. Den upplevda ohälsan yttrar sig i symtom såsom smärta, trötthet, yrsel, illamående eller annat som inte nödvändigtvis måste vara kopplat till befintlig sjukdom. Men i många fall är det förstås så att den upplevda ohälsan har sin grund i en faktisk sjukdom som kan konstateras efter undersökning. Hälsan är inte en statisk företeelse, den byggs genom genetiska faktorer, omgivningsfaktorer, kost, motion, sömn och en oändlig mängd livshändelser samt individens reaktion på dessa. Hälsan påverkas av livsföringen som varje människa själv ansvarar för. Det är samtidigt viktigt att inte skuldbelägga individer för brister i hälsan beroende på livsföringen. Allt kan man inte själv råda över. I dagens samhälle finns en tendens att lägga en stor del av ansvaret för individens hälsa på individen själv vilket är att gå för långt. Här som i många andra sammanhang gäller den gyllene medelvägen. Hälsa är också någonting relativt. Äldre människor har ofta diverse skavanker i kroppen men har vant sig vid detta och upplever därför en relativt god hälsa trots detta medan en ung människa som inte tidigare har haft några större kroppsliga problem kan uppleva tillfällig värk från en stukad handled eller ett ryggskott som mycket påfrestande och en allvarlig försämring av hälsan. I vår tid har människor i västerlandet stora krav på sin hälsa i jämförelse med gångna tider då människor var vana vid värk och smärta som en del av livet och inte sökte läkare för detta. SJUKDOM Att bli sjuk är att tappa fotfästet mer eller mindre. En lätt och snabbt övergående sjukdom berör oss inte så mycket men en svår och långvarig sjukdom förenad med mycket lidande berör oss i högsta grad. Den som är frisk har många önskningar men den som är sjuk har bara en önskan. Många sjukdomar berör oss i första hand kroppsligen men efter en tid får sjukdomen, även en helt kroppslig sådan, både psykiska och sociala konsekvenser. Man blir påverkad och även omgivningen påverkas i högre eller lägre grad. I värsta fall hotar sjukdomen även den fortsatta existensen och då dyker kanske frågor upp som tidigare aldrig varit aktuella eller hållits tillbaka därför att de är svåra och påträngande. Hur länge och hur svårt måste jag lida, kommer jag att dö, hur blir det och vad händer efter döden? Vad kommer att ske med mina anhöriga då jag är borta? Kan de klara sig utan mig? Även om sjukdomen inte hotar livet medför den en hel del begränsningar i tillvaron. Jag kanske inte kan gå ut och även om jag kan gå ut är jag för påverkad för att glädja mig åt naturens skönhet eller

7 andra människors sällskap. Jag orkar inte längre läsa en god bok eller lyssna på vacker musik och till och med sömnen har tagits ifrån mig. Jag lovar mig själv att när och om jag blir frisk ska jag använda tiden på ett annat sätt, glädja mig åt min familj och mina vänner och se på träden som blommar och lyssna på fåglarna. SJUKFAKTORER Vad är det som gör oss sjuka? Alldeles uppenbart hör bakterier och virus till sådant. Men också toxiner (giftämnen), näringsbrist, näringsöverskott och sömnbrist. En sjukfaktor som blir allt mer uppmärksammad i dag är bristande motion eftersom det har visat sig att fysisk aktivitet minskar risken för ett stort antal sjukdomar. Den moderna livsstilen har fostrat oss till bil-, buss- och tunnelbaneåkare medan vi är gjorda för att vara i rörelse. I dag skriver läkaren ut fysisk aktivitet på recept (FYSS) så att patienten kan få hjälp av en sjukgymnast att träna eller motionera på ett bra sätt för hälsan. Att cykla (med hjälm) är en god investering i hälsan. Förutom dessa tydliga och yttre hälsofaktorer finns ett antal faktorer som har med vår inre värld att göra och som inte är lika uppenbara. Dit räknas bristande tillit och avsaknad av mening och sammanhang. Det finns forskning som visar att sådana faktorer har stor betydelse för sjukdomsutveckling när de saknas och har stor betydelse i kampen mot sjukdom när de finns. Många människor har varit med om mobbing eller övergrepp och detta sätter sig ofta i deras självkänsla som blir låg och med en ökad sårbarhet. Även kroppsliga symtom i form av värk, magbesvär eller tryck över bröstet kan ha med sådant att göra. Mobbing och övergrepp kan också ge upphov till skamkänsla som verkar hämmande på personlighetens utveckling och medför en ökad psykisk sårbarhet. Andra sjukdomsframkallande faktorer kan vara obearbetad skuld och rädsla inför döden. En del människor hanterar sin rädsla inför döden med en hypokondrisk upptagenhet av minsta avvikelser i kroppens normala funktioner, de söker läkare för minsta symtom och kräver blodprover, röntgenundersökningar eller andra undersökningar för att stilla deras oro. När oron för ett symtom eventuellt är stillad dyker snart nya symtom upp med ny oro och nya läkarbesök. Dessa patienter utgör en belastning för sjukvården och här räcker inte lugnande förklaringar att det inte går att finna någon sjukdom. Rädslan inför döden har djupare rötter än så. Denna rädsla är inte ett sjukvårdsproblem i första hand, kanske är den en fråga för kyrkan eller så är den varje människas egen privata kamp mot det oundvikliga slutet. Att ha en annan människa som deltagande lyssnare till denna kamp kan vara gott nog. DIAGNOS Diagnos kommer av de grekiska orden dia=genom och gnosis=kunskap. Diagnosen innebär att benämna en sjukdom enligt vissa kriterier och därmed menar vi oss ha en ökad kunskap om sjukdomen i fråga. Det man har kunskap om har man också viss förmåga att hantera och förändra. Genom att kunna benämna någonting ökar också vår känsla av kontroll. Många patienter som inte får en diagnos är osäkra, rädda eller känner sig inte tagna på allvar dvs deras lidande ökar. Att vara sjuk och bli tagen på allvar innebär att åtminstone få sin sak prövad och benämnd med respekt och i enlighet med den gällande medicinska sakkunskapen. För patientens del kan diagnosen vara en hjälp att benämna det okända och hotfulla som har invaderat kropp eller själ. En hjälp att se det som något externt och icke tillhörande en själv, något som man kanske kan få hjälp att göra mig av med eller få kontroll över. Sjukdomen fibromyalgi benämndes för inte så länge sedan SVBK (sveda värk och brännkärring) vilket vittnar om dels läkarnas oförmåga att acceptera en sjukdom där man inte finner någon entydig biologisk grund och dels hur man med språkets hjälp nedvärderar eller håller på avstånd en besvärlig patientgrupp som kräver att få sin hjälp. I detta fall har ordet makt över tanken och den som benämner har makt över patienten.

8 Det finns också en risk att vi genom diagnosen medikaliserar mänskliga problem och livskriser. Att under en tid vara trött nedstämd, ha ångest eller känna obehag från kroppen kan vara normalt i samband med att man förlorar någon närstående, blir arbetslös eller går igenom en påfrestande skilsmässa eller andra svåra relationsproblem. Att medikalisera detta dvs. benämna det med en medicinsk diagnos och kanske föreslå medicinsk behandling kan i värsta fall vara att föra in individen i en sjukdomsroll med passivisering istället för att normalförklara detta och uppmana individen att kämpa sig igenom svårigheterna. Det finns många sjukdomsetiketter som befinner sig i gränslandet mellan kroppliga sjukdomar, psykiska sjukdomar och själsliga eller existentiella problem (livskriser). GUNNAR Gunnar, 54 år läggs in på sjukhus med hjärtinfarkt. Han är gift och har tre barn, arbetar i eget företag inom rörbranschen. Företaget har gått bra och är just nu inne i en viktig men jobbig utvecklingsfas. Förhållandet hemma är påfrestat, barnen och frun har glidit ifrån honom och menat att han aldrig är hemma, oengagerad och dricker för mycket. Utredningen har visat en måttligt stor hjärtinfarkt, hans blodtryck är högt. Han är blek, kallsvettig, darrig, påtagligt orolig och smärtpåverkad. Morfin och ångestdämpande medel gör mycket liten nytta men han har flera gånger bett vårdpersonalen att köpa lite whisky åt honom. Vid en första bedömning kan man tycka att diagnosen hjärtinfarkt förklarar Gunnars sjukdomsproblematik. En närmare analys visar emellertid att bilden är mer komplicerad än så. Gunnar växte upp som den yngste av fem bröder och har alltid kämpat hårt för att hävda sig i syskonskaran. Han har varit duktig i idrott, slutade skolan efter grundskola och lärde sig arbetet som rörmokare han har sedan arbetat hårt och byggt upp ett eget företag. Han har fått en god ekonomi och varit framgångsrik och hård både som företagare och familjefar. Det mesta har gått bra för honom, han har haft en hög arbetskapacitet och dövat eventuell oro eller stress symtom med alkohol. Men alkohol är en farlig och beroendeframkallande medicin. En och annan person har Gunnar också kört över i sin självtillräcklighet. Under de senaste åren har han haft svårt att somna och också haft tryck över bröstet men har mer och mer tagit till alkohol som ett sätt bemästra dessa problem. När han nu får svåra bröstsmärtor och läggs in på sjukhuset med diagnosen hjärtinfarkt börjar han tänka över vad han gjort av sitt liv. Kommer han att dö nu? Han känner inte att han haft tid att ägna sig åt sin fru och sina tre barn på många år och ångesten över detta blir ytterligare ett tryck över bröstet. För att kunna förstå och hjälpa Gunnar behöver man förstå hans bakgrund och vilka tankar som rör sig inom honom. När den akuta hjärtinfarkten väl är över kan Gunnar behöva en efterföljande rehabilitering som innefattar såväl råd om kost, motion och alkoholvanor som hjälp att ta sig igenom den livskris som hjärtinfarkten har utlöst. I livskrisen aktualiseras frågor som har med familjen och arbetet att göra, där finns också frågor kring obearbetade relationsproblem med syskon, med hans åldriga mamma och med arbetskamrater som han behandlat orätt. Man kan fråga sig hur långt sjukvårdens ansvar sträcker sig när det gäller att hjälpa Gunnar genom den livskris som hjärtinfarkten har utlöst. Räcker det med en medicinsk behandling över det akuta stadiet så att Gunnar överlever och hjärtinfarkten läker ut och att han därefter får råd angående kost motion alkoholabstinens och eventuell medicinering mot högt blodtryck eller höga blodfetter? I detta fall täcker den medicinska diagnosen endast en liten del av Gunnars problematik och det är uppenbart att en hel del frågor kommer att aktualiseras i efterförloppet som inte har en strikt biomedicinsk karaktär. Kan läkaren i detta fall hjälpa Gunnar med hjärtat och samtidigt vara samtalspartner för det vidare perspektiv som öppnats för Gunnar eller skall en psykolog, kurator eller präst hjälpa honom genom dödsångest, oro, nedstämdhet och samvetsförebråelser som i kombination med bröstsmärtor eller tryck över bröstet präglar Gunnars närmaste halvår? Läkekonsten ligger i detta fall i förmågan

9 att se till såväl Gunnars kroppsliga symtom som till psykologiska, sociala och existentiella faktorer utan att vare sig bagatellisera eller överdriva någon av dem. Hjärtat som organ har sina symtom men vi vet också att det finns en nära koppling mellan hjärta och den smärta som inte har fått gråta några tårar. Att vägleda, ge tröst, stöd och råd och inte minst att lyssna är lika viktigt som att ordinera läkemedel, kontrollera blodtryck, blodfett och andra blodprover. ANNA En annan sjukhistoria och livsberättelse har Anna, 42 år. Anna är gift med Johan som arbetar i bank och de har tillsammans två barn 13 och 16 år gamla som är friska. Anna växte upp som enda barnet med en frånvarande pappa och en hård och krävande mamma. Hon försökte göra revolt under sin tonårstid men insjuknade vid samma tidpunkt i en tarmsjukdom med diarréer och viktnedgång som medförde att tonårsrevolten ebbade ut. Anna blev istället ambitiös och duktig i skolan, isolerade sig från sina kamrater och blev något av en ensamvarg. Hon blev tidigt intresserad av musik, konst och litteratur men mamman uppmanade henne istället att satsa på en mer matnyttig utbildning och hon sökte därför till en ekonomutbildning efter gymnasiet. Hon har nu en chefstjänst på bank, trivs i sitt arbete men har långa arbetsdagar, personalansvar och mycket lite tid över för egna personliga intressen. Hennes fritid går till familjen där barnen kräver en hel del av henne och mannen ofta är borta på tjänsteresor och när han är hemma ägnar sig mycket åt sitt idrottsintresse. Anna har under de senaste 5-10 åren haft en hel del buksmärtor och dålig aptit. Under de senaste åren har det också tillkommit värk i nacke och axlar, armar och rygg och sömnen har blivit upphackad, hon har besvärats av och en konstant trötthet lång tid som inte ens ger med sig på helger eller semester. Anna känner sig nedstämd, har inte så många vänner att anförtro sig åt och hennes mamma tycker att hon ska rycka upp sig när Anna försöker prata med henne om hur det känns. I det här läget söker Anna företagsläkaren som konstaterar en utmattningsdepression och rekommenderar en tids sjukskrivning och eventuellt antidepressiv medicinering. Nu tycker Anna att marken gungar under fötterna, hon vill egentligen inte bli sjukskriven och inte heller äta antidepressiv medicinering med risk för att bli påverkad eller avtrubbad. Någon samtalskontakt erbjuds inte Anna i detta fall. En väninna tar med henne på en konsert i kyrkan och på så sätt får hon kontakt med en diakon i församlingen som erbjuder henne en samtalskontakt. Under samtalens gång blir det tydligt att Anna inte trivs med sin nuvarande situation, hon kan visserligen tycka att det finns fördelar med arbetet som är välbetalt och i vissa avseenden stimulerande men hon får inte utlopp för sin personlighet och kreativitet på ett sätt som hon längtar efter. När det gäller hemmet tycker hon mest att hon ger service åt sina barn och sin man och det är sällan man har någon varm familjegemenskap eller pratar om gemensamma intressen. Efter några veckors sjukskrivning bestämmer sig Anna för att gå tillbaks till arbetet åtminstone på halvtid och att påbörja en målarkurs, en gammal dröm som hon nu bestämt sig för att förverkliga. Under samtalen med diakonen blir det också tydligt att Anna aldrig har lärt sig att sätta gränser för sin mamma som på många sätt invaderar hennes familj och försöker påverka såväl barnen som henne och hennes man. Ett viktigt mål i Annas personliga utveckling blir att lära sig sätta gränser till mamman, och inte låta det faktum att mamman nu är ensamstående änka medför att det är fritt fram för mamman att komma och gå som hon vill i familjens hem. Anna känner lätt skuldkänslor för sin mamma. Enda barnet och mamma som alltid ställt upp och varit till stöd. Visserligen hjälper mamman till med visst städarbete i hemmet men den tjänsten kanske Anna kan köpa sig på annat sätt. Efter nio månaders samtal med diakonen, först en gång i veckan sedan utglesat och sista tiden endast en gång i månaden, känner Anna hur krafterna återkommit, hur värken i magen har nästan försvunnit och värken i nacken och axlarna är betydligt bättre. Sömnen är också förbättrad och tröttheten finns

10 kvar bara mot slutet av veckan men ger med sig över helgen. Anna har också omprövat sin yrkesroll och beslutat sig för att avstå från chefskapet på banken, göra ett avsteg från karriären och få en annan tjänst, visserligen lägre betald men med möjligheter att kunna ägna sig åt det hon vill på fritiden. Vilken diagnos har Anna haft och hjälper denna diagnos henne i så fall att komma vidare i livet? Eller är det snarare så att Anna har kommit till en punkt i livet där kollisionen mellan verkligheten och hennes personlighet, förmågor och drömmar till slut ger sig till känna i både kroppsliga och psykiska symtom. För att hjälpa Anna vidare måste man lyssna på hennes historia, försöka förstå vem hon är och vilka förutsättningar som gäller. Det är Anna som gör sina val, som har ansvaret, men en klok vägledare hjälper henne att se och att förstå och också att ta nödvändiga beslut och konsekvenser. Det är ingen lätt process Anna går igenom under dessa nio månader. Det finns både ångest, nedstämdhet och självanklagelser för att inte orka bättre, att inte vara en god dotter, god moder eller god hustru. Men att ta sig igenom en livskris eller sjukdomskris är aldrig en lätt sak och läkekonsten ligger just i att kunna underlätta processen utan att begå våld på personen. VISHET Tanklösa ord kan såra som svärd, men den vises tal ger läkedom (ords 12:8). Vi lever i en post sekulär tid och människor söker svar på de djupare livsfrågorna inom religion och nyandlighet på ett nytt sätt där de gamla institutionerna inte i första hand tillfrågas eller eftersöks. De förväntas inte ha några relevanta svar att komma med till den moderna människan. Det moderna livsprojektet söker sig nya vägar. I de gamla och stora religionerna finns emellertid en stor skatt av andlig och mänsklig vishet som vi gör oss fattiga om vi bortser ifrån. Vad är då vishet? Jag vill definiera vishet som reflekterad kunskap och erfarenhet omsatt i goda handlingar. Vi behöver ta oss tid att reflektera, att samla vår erfarenhet och våra kunskaper för att därur vaska fram det som har bestående värde. Men innan vi omsätter detta i praktisk handling måste vi också göra en etisk analys, dvs. undersöka om våra handlingar leder till förväntade goda, konstruktiva resultat eller om det snarare finns risk för destruktiva effekter? Inom det medicinska kunskapsområdet är fältet fyllt av risker för negativa effekter. Jag kan bara nämna riskerna med en ohämmad antibiotikaanvändning som nu har lett fram till att vi har utvecklat resistenta bakterier där inga läkemedel hjälper. Ett annat exempel kan vara operativa eller andra åtgärder i livets slutskede som ibland inte har någon annan effekt än att förlänga livet och därmed lidandet för den döende. Sådana behandlingar görs ibland för att stilla de anhörigas oro eller kanske till och med ibland för att stilla personalens oro inför den oundvikliga döden. Om vi tittar i den medicinska backspegeln behöver vi inte gå så långt tillbaks i tiden för att se att en behandling som t ex åderlåtning användes på en stor mängd sjukdomar men att en majoritet av patienterna snarast blev sämre av åtgärden. Ändå gjordes ingreppet i syfte att hjälpa patienterna och i enlighet med dåtidens bästa kunskap. Hur kommer framtida generationer att bedöma vår medicinska vetenskap? ETIK Den medicinska etiken är i dag ett område som har fått ökad uppmärksamhet och läkarna är i dag medvetna om de svåra etiska ställningstaganden som den moderna medicinen ställer oss inför. För den intresserade vill jag rekommendera en nyutkommen bok, Etik en introduktion av Statens Medicinsk - Etiska Råd. Vägledande principer för den medicinska etiken är: Självbestämmande principen, tystnadsplikten, att inte skada, att göra gott och principen om rättvisa. Självbestämmandeprincipen innebär att låta patienten vara med och bestämma och ytterst få avgöra om en behandling skall sättas in eller ej. Tystnadsplikten innebär att vårdpersonal inte för obehöriga skall yppa vad som i förtroende har blivit anförtrott. Rättviseprincipen innebär att vårdens resurser,

11 som inte är obegränsade, skall fördelas på ett rättvist sätt som inte kränker det allmänna rättsmedvetandet. Att inte skada och att göra gott är självklara principer men som i det vardagliga sjukvårdsarbetet ofta utmanas. Många vårdåtgärder riskerar att skada även om uppsåtet är aldrig så gott. Erfarenhet och eftertanke behövs. I det etiska vardagsarbetet behöver vi: Intuition Samvete Empati Förnuft Fakta Värderingar Tid för reflektion Områden som den medicinska etiken berör är till exempel frågor kring livets början. Abort är där en av de många etiskt känsliga frågor som vårdpersonal behöver ta ställning till. För många gynekologer och barnmorskor har kopplingen mellan fosterdiagnostik och abort av foster med oönskat kön, eller andra egenskaper gjort frågan än mer problematisk. Den framtida genetiska ingenjörskonsten har som plussida att vi kanske kommer att kunna förebygga eller behandla en hel del genetiska sjukdomar men vilka negativa konsekvenser kommer detta istället att medföra? Är det bara diabetes, ledgångsreumatism, blödarsjuka eller andra kroppsliga sjukdomar vi vill förebygga eller också psykiska avvikelser eller annan mänsklig sårbarhet? Det finns anledning att söka etisk vägledning i dessa frågor och här behöver sjukvården samarbeta med bland annat teologer, filosofer, konstnärer, författare och politiker. Men den medicinska utvecklingen går fort och ofta upptäcker vi att det medicinska kunnandet är större än vad vår fantasi och emotionella intelligens kan omfatta. Andra områden som etiken berör är frågor kring livets slut där dödshjälp är en aktuell fråga och där det finns stark argument för och mot aktiv hjälp. Många i vården brottas med denna fråga dagligen och gränsen mellan smärtlindring med morfin och aktiv dödshjälp med morfin är ofta svår att dra. Organtransplantation, prioritering och forskning är också sektorer där det uppstår etiska konflikter och där etisk analys behövs. Medicinsk etik är delvis en färskvara. Ny medicinsk teknik och nytt kunnande ställer nya etiska frågor. Läkekonsten inbegriper förmågan hos sjukvårdspersonal att kunna känna av vart utvecklingen har fört oss eller vart vi är på väg och att slå larm när människovärdet hotas eller när vården skadar människors välbefinnande. RITER, ROLLER OCH RITUALER Inom såväl sjukvården som kyrkan använder man sig av ett antal standardiserade handlingar eller behandlingar som skulle kunna liknas vid riter. En rit kan definieras som en yttre handling som är formaliserad, standardiserad och överenskommen och som underlättar ett inre förlopp. I sjukvården tjänar personalens kläder inte enbart som en hygienisk barriär utan också som en rituell markering och markering av olika roller. Även kyrkan har sådana markeringar genom sin klädsel. I sjukvården finns det vissa moment som delvis har rituell karaktär. Ronden, utskrivning av recept, palpation (handpåläggning eller beröring) och operationsproceduren har alla ett medicinskt innehåll men utan tvekan också en rituell karaktär. Att kyrkan också har en hel del riter är närmast onödigt att påpeka men skulle man kunna påstå att viss verksamhet i kyrkan också har ett medicinskt innehåll? Kan man våga påstå att nattvarden utgör ett av de starkaste tänkbara placebomedlen och därmed kan ha klara hälsobringande effekter? En själavårdande bikt med mottagande av avlösning (förlåtelse) kanske är bland de mest effektiva sätten som finns att lindra ångest och samvetsnöd? Jag tror att beröringspunkterna mellan sjukvårdens och kyrkornas personal är fler och större än vad de flesta av oss anar och att informella samtal kring dessa

12 frågor skulle kunna göra att vi upptäckte hur mycket gemensamt vi har och vilken skatt vi tillsammans disponerar om vi lär oss använda den med vishet. LÄKEDOM Hur sker läkning av en sjukdom? Dessbättre har varje människa en inbyggd läkare som arbetar i läkedomens tjänst. Vi kan själva klara det mesta. De flesta sjukdomar t ex infektionssjukdomar, sårskador, benbrott, brännskador och hjärtesorg läker med hjälp av de inbyggda självläkande förmågor vi har inom oss men ibland måste vi få hjälp utifrån. Antibiotika, ingipsning, suturering (sy ihop) av sår och psykoterapi för att nämna några sätt. På engelska finns uttrycket healing (heal=hela) som säger något om läkeprocessen. Det måste åter bli harmoni mellan olika delar av kroppen eller mellan olika delar av personligheten och dess omgivning. Vid en infektion måste främmande ämnen avlägsnas. Om jag förlorat en nära anhörig och går igenom en svår sorg måste jag komma till en ny jämvikt som innebär att jag accepterar den nya situationen om än motvilligt. Om någon av mina närmaste bedrar mig och jag får ett sår i hjärtat måste jag få tid att vara upprörd och sörja för att sedan hitta en ny balans i livet som blir annorlunda än tidigare men inte nödvändigtvis sämre om jag inte låter bitterhetens gift invadera min tankevärld. Att vara hel innebär att låta kroppens och personlighetens olika delar samspela med omgivningen så att min kreativitet kommit till uttryck och jag befinner mig i ett meningsfullt sammanhang med en gemenskap där jag känna tillit och vara sann (Cassell, Mount). Den kinesiska medicinen uttrycker samma fenomen genom att framhäva att det måste råda en harmonisk balans mellan ying och yang, dvs. de två livsenergierna i människan. I det gamla testamentet uttrycks saken så: Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv men bittert sinne är röta i benen (ords 14:30). ORDEN SOM LÄKER Milda ord är som honungskakor de är ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen (Ords 16:24). Språket är inte bara en informationsbärare utan lika mycket en förmedlare av känslor, drömmar, visioner och fantasier. Genom språket kan jag få del av en annan människas värld och ett gott ord i rätt tid kan vara vad som behövs för att en människa ska orka vidare i en svår situation. Vi människor kan kanske såra varandra mer med våra ord än med något annat vapen och det finns människor som går svårt sårade resten av livet efter att ha hört en grym kommentar vid ett känsligt tillfälle i livet. Och å andra sidan kan ett väl valt ord vara mer verksamt än den mest effektiva medicin när allting ser svart ut och jag har tappat livslusten. Att finna ett gott ord i rätt tid är inget man gör utan vidare. Det fordras livserfarenhet, empati och människokärlek. Timingen är viktig, en människas uppmärksamhet har man bara en kort stund i taget och det gäller att vara uppmärksam på detta. En god lyssnare vet när det är tillfälle att tala. Men först måste man lyssna. Människan har fått två öron och en mun dvs man ska lyssna dubbelt så mycket som man talar och när man talar ska man väga sina ord, kanske inte på guldvåg men med vishetens våg. En saktmodig tunga är ett livets träd men en ond tunga ger hjärtesår (Ords 15:4). Litteratur: Antonowski Aaron; Hälsans mysterium. Natur & Kultur, 1991 Borgenhammar Edgar; Tillit och hälsa. Libris, 1986 Buber Martin; Jag och Du. Dualis, 2001 Buber Martin; Skuld och skuldkänsla. Dualis, 2000 Capio S:t Görnas sjukhus. Vår Människosyn. Etiskt forum, 2003 Carrel Alexis; Den okända människan. Forumbiblioteket, 1950 Cassell Eric; Lidandets natur och medicinens mål. Studentlitteratur, 1996 Ewalds Erik; Helande själavård. Interskrift, 1981

13 Frankl Viktor E; Livet måste ha mening. Natur och Kultur, 1993 Henriksson Alf och Tsu-Yu Hwang; Kinesiska tänkare. Forum, 1978 Housden Maria; Flickan med de röda skorna: en berättelse om Hannah min älskade flicka som dog i cancer. Bra böcker, 2004 Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors, Kallenberg Kjell & Larsson Gerry; Människans hälsa, livsåskådning och personlighet. Natur och Kultur, 2000 Kierkegaard Sören; Fruktan och bävan. Nimrod, 1995 Konarski Kristoffer red; Jordmån för ett gott liv, idéskrift från folkhälsogruppen. Allmänna Förlaget, 1992 Lévinas Emmanuel; Etik och Oändlighet. Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1993 Lewis CS; Lidandets problem. Libris, 1995 Liljas Stålhandske Maria; Ritual invention, a play perspective on existential ritual and mental health in late modern Sweden. Doktorsavhandling Uppsala Universitet, 2005 Lögstrup Knud Ejler; Det etiska kravet. Daidalos, 1992 Melin Magareta; Den inre källan och Vara den jag är. Libris, 2004 Mount Balfour M; Existential suffering and the determinants of healing. European Journal of Palliative Care, vol10, sid40-42, Nordenfelt Lennart; Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. Almqvist & Wiksell, Piltz Anders; Det gråtande djuret. Människans mångtydighet i europeisk tradition. Norma, 1998 Pörn Ingmar: Begrepp om hälsa. Liber utbildning, 1995 Qvarsell Roger; Om nyttan av att vara sjuk: existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom. Forskningsrådsnämden (FRN), Ord & form, 1995 Schmitt Eric-Emmanuel; Oscar och den rosa damen. Storm förlag, 2005 Socialstyrelsen, statistik över kostnader för hälso och sjukvården Publ Statens Medicisk-Etiska Råd; Etik en introduktion. Fritze, 2008 Sävstam Malin; När livet stannar: en berättelse om att överleva. Albert Bonnier, 2008 Tournier Paul; Läkekonst och tro. SKDB, 1945 Wiech Katja, Farias Miguel, Kahane Guy et al; An fmri study measuring analgesia enhanced by religion as a belief system. Pain, vol139, sid , 2008 SAMMANFATTNING Läkekonst är mer än naturvetenskap och sunt förnuft. Den handlar om hur vi ser på människan i spänningsfältet mellan hälsa och sjukdom och hur vi ser på människan som både en biologisk varelse och ett tänkande och kännande subjekt och där dessutom den existentiella dimensionen med lidande och död finns med. Att vårda eller hjälpa en sjuk person sker inte utan ett mänskligt möte där min egen person som hjälpare blir indragen i den hjälpsökandes livshistoria och föreställningsvärld. Jag påverkas själv av mötet och kan inte bara stå bredvid som observatör. För att kunna hjälpa någon annan behöver jag kunskap, erfarenhet, empati och vishet, kanske också intuition. Jag behöver vara varsam med råd och behandling och lyhörd för den andres behov och självbestämmande. Där behövs med andra ord en god portion etik och tid för reflektion. Förutom behandlingsmetoder använder vi inom läkekonsten en hel del riter och ritualer som tjänar att stimulera de goda läkande krafterna. Och kanske viktigast av allt är de ord vi använder de kan skada eller vara djupt läkande och upprättande.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping 121023 } Friheten ansvar skuld } Ensamheten } Meningslösheten } Döden } Vad gör vi med döden? Definition Att vara död är

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Kognitiv och biologisk psykologi!

Kognitiv och biologisk psykologi! Kognitiv och biologisk psykologi! På lektionen v. 13 får du/ni möjlighet att arbeta med följande inlämningsuppgift, antingen enskilt eller tillsammans i grupp. Uppgiften vill jag ha mailad till mig senast

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer