Användning av personbilar ägda av juridiska personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Användning av personbilar ägda av juridiska personer"

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår VTI notat Användning av personbilar ägda av juridiska personer Jämförelse av registrerings- och stationeringskommun Användning av personbilar ägda av juridiska personer Jämförelse av registrerings- och stationeringskommun Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

2

3 VTI notat Användning av personbilar ägda av juridiska personer Jämförelse av registrerings- och stationeringskommun Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

4 Dnr: 2014/ Omslagsbild: Per Henriksson, VTI, Thinkstock. Tryck: LiU-tryck, Linköping 2015.

5 Förord Den här studien om var personbilar ägda av juridiska personer de facto är stationerade, har finansierats av myndigheten Trafikanalys. Syftet har varit att belysa eventuella problem med att redovisa fordonsstatistik på kommunnivå efter var fordonen är registrerade. Anette Myhr har varit kontaktperson för uppdraget på Trafikanalys. Vid VTI har Susanne Gustafsson granskat notatet och bidragit med värdefulla synpunkter och Monica Lomark har svarat för slutredigeringen av notatet. Per Henriksson har varit projektledare och författat notatet samt hanterat webbenkäten. Mohammad-Reza Yahya har ansvarat för den statistiska bearbetningen. Förutom detta notat har det dataunderlag som använts för analysen levererats till Trafikanalys i form av en Exceldatabas. Slutligen tackas alla som har besvarat enkäten. Linköping februari 2015 Per Henriksson Projektledare VTI notat

6 Process för kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 20 februari 2015 av Susanne Gustafsson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschefen Åsa Aretun har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 25 februari De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Internal peer review was performed on 20 February 2015 by Susanne Gustafsson, VTI. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Åsa Aretun examined and approved the report for publication on 25 February 205. The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. VTI notat

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Summary Bakgrund Syfte Genomförande Urval Enkäten Utskick och svarsfrekvens Resultat Beskrivning av hela svarsmaterialet Taxibilar Förmånsbilar Hyrbilar Bilar med andra användningsområden Bilar med okända användningsområden Registreringsområde i förhållande till stationeringsområde Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Bilaga 1 Kommuner ej representerade i urvalet eller bland de svarande Bilaga 2 Följebrev och enkät Bilaga 3 Resultattabeller på kommunnivå VTI notat

8 VTI notat

9 Sammanfattning Användning av personbilar ägda av juridiska personer - Jämförelse av registrerings- och stationeringskommun Per Henriksson (VTI) och Mohammad-Reza Yahya (VTI) Det finns en efterfrågan bland kommuner på fordonsstatistik nedbruten på kommunnivå. Statistiken kan användas för uppskattningar av trafikarbetet eller beskrivningar av fordonsparken. Fordon kan emellertid vara registrerade i en kommun enligt Vägtrafikregistret men helt eller till större delen vara placerade/stationerade i en annan kommun, här benämnd stationeringskommun. Statistiken kan då bli missvisande. Detta problem antas vara störst för fordon som ägs av juridiska personer. Denna studie har undersökt hur stor andel av de juridiskt ägda personbilarnas totala körsträcka som körs i den kommun de är registrerade i enligt Vägtrafikregistret. En kort enkät skickades under januari 2015 till ett urval av juridiska personer som ägde en personbil. Enkäten, som även fanns i en webbversion, innehöll också frågor om bilen var placerad i någon annan kommun än registreringskommunen, upplåtelseform och användningsområde. Svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Skattningarna visar att 53 procent av den totala körsträckan kördes i den kommun bilen var registrerad i. Det var ungefär lika stora andelar av bilarna som inte körde någonting alls i registreringskommunen respektive som framfördes till 100 procent i den kommunen. När bilen var stationerad i registreringskommunen, uppskattades andelen av körsträckan i registreringskommunen till 63 procent. Var bilen stationerad i en annan kommun än registreringskommunen, vilket var fallet för nästan var fjärde bil, kördes endast 19 procent av den totala körsträckan i registreringskommunen. Resultatet redovisas uppdelat på fyra användningsområden: taxi, förmånsbil, hyrbil och annat användningsområde. Taxibilar stationerade i registreringskommunen kördes i större utsträckning där (84 %) än övriga personbilar ägda av juridiska personer; dock var antalet taxibilar litet i materialet. För varje användningsområde presenteras också andelar av körsträckan i registreringskommunen uppdelat på upplåtelseform (finansiell leasing, operationell leasing, direktägd av den juridiska personen och annan upplåtelseform). Mellan 5 och 10 procent av de juridiskt ägda personbilarna var stationerade i ett annat NUTS 2- område än de var registrerade i. I ett par fall visade det sig att flera år gamla uppgifter låg kvar i Vägtrafikregistret om bilens hemvist. VTI notat

10 8 VTI notat

11 Summary Use of private cars owned by juridical persons - Comparison of registration and stationing municipality Per Henriksson (VTI) and Mohammad-Reza Yahya (VTI) There is a demand among municipalities for vehicle statistics broken down by municipal level. The statistics can be used for estimates of traffic volume or descriptions of the car fleet. Vehicles can, however, be registered in a municipality due to the Road Traffic Registry but completely or predominantly be located/stationed in another municipality, here referred as stationing municipality. The statistics can then be misleading. This problem is assumed to be greatest for vehicles owned by juridical persons. This study has examined the proportion of the juridical owned passenger cars total mileage driven in the municipality they are registered in according to the Swedish Road Traffic Registry. A short questionnaire was sent in January 2015 to a sample of juridical persons who owned a passenger car. The survey, which also was accessible in a web version, also contained questions about stationing municipality (if the car was stationed anywhere else than in the registration municipality) type of car ownership and its use. The response rate was 52 percent. The estimates show that on average 53 percent of the total mileage was driven in the municipality the car was registered in. It was roughly equal proportions of the cars that were not driven anything in the registration municipality as reported to be driven 100 percent in this municipality. When the car was stationed in the registration municipality, the corresponding estimate was 63 percent. If the car was stationed in a municipality other than the registration municipality, which was the case for almost every fourth car, only 19 percent of the total mileage was estimated to be driven in the registration municipality. The result is reported by four areas of use: taxi, car provided by the employer as a benefit, rental car and other use. Taxis which are stationed in the registration municipality, was driven to a greater extent in this municipality (84%) than other cars owned by juridical persons; however, the number of taxis was small in the data material. For each area of use, it is also presented proportions of mileage in the registration municipality divided into type of ownership (finance lease, operating lease, direct ownership of the juridical person and other types of ownership). Between 5 and 10 percent of the juridical owned cars were found to be stationed in another NUTS 2 region than they were registered in. In a few cases it was found that several years old information remained in the Road Traffic Registry about the car's registration municipally. VTI notat

12 10 VTI notat

13 1. Bakgrund Det finns en efterfrågan bland kommuner på fordonsstatistik nedbruten på kommunnivå. Statistiken kan användas för uppskattningar av trafikarbetet eller beskrivningar av fordonsparken. Fordon kan emellertid vara registrerade i en kommun enligt Vägtrafikregistret men helt eller till större delen vara placerade/stationerade i en annan kommun, i fortsättningen benämnd stationeringskommun. Att t.ex. uppskatta körsträckor i en kommun baserat på de fordon som är registrerade där, kan alltså ge en felaktig bild av det faktiska läget. Detta problem vid statistikproduktionen tros vara störst för fordon som ägs av juridiska personer. Denna studie inriktar sig på personbilar ägda av juridiska personer. Exempel på juridiska personer är staten, kommuner, landsting, aktiebolag och ekonomiska föreningar. Enskilda företag är dock inte juridiska personer. I november 2014 var personbilar i trafik i Sverige enligt Vägtrafikregistret. Av dem ägdes av juridiska personer. Tabellen nedan beskriver fördelningen på olika användningsområden för dessa personbilar som utgör målpopulationen för studien. Tabell 1 Personbilar ägda av juridiska personer per användningsområde enligt Vägtrafikregistret, november Ej leasingbilar eller taxi Leasingbilar Taxi Leasingbilar som är taxi Totalt Tidigare genomförda studier i Sverige för att kartlägga var bilar kör i förhållande till var de är registrerade är inte kända av författarna eller Trafikanalys. Det har dock inom ramen för detta projekt inte gjorts någon systematisk sökning i litteraturdatabaser etc. VTI notat

14 2. Syfte Denna studie syftar till att kartlägga hur stor andel av den totala körsträckan för personbilar ägda av juridiska personer, som körs i registreringskommunen (den kommun bilen enligt Vägtrafikregistret är registrerad i). Är denna andel låg kan det vara aktuellt att betrakta en annan kommun som stationeringskommun (kommun i vilken bilen är stationerad, placerad). Även upplåtelseform för bilen och dess användning undersöks. Fyra typer av upplåtelseformer har här beaktats: två leasingformer (finansiell och operationell), ägd direkt av den juridiska personen och andra upplåtelseformer (t.ex. avbetalningsköp). I de fall bilen är en förmånsbil, kartläggs i vilken kommun användaren är bosatt respektive i vilken kommun användarens arbetsplats är belägen. 12 VTI notat

15 3. Genomförande 3.1. Urval Ett slumpmässigt urval bestående av personbilar med fordonsstatusen I trafik som ägs av juridiska personer tillhandahölls av Trafikanalys i form av en Excel-fil. Transportstyrelsen gjorde urvalet ur Vägtrafikregistret i november 2014 på uppdrag av Trafikanalys. Filen innehöll följande uppgifter: registreringsnummer organisationsnummer den juridiska ägarens namn och adress läns-, kommun- och församlingskod (LKF-kod) leasing (ja/nej) användningssätt. Via organisationsnumret matchades adresserna från Vägtrafikregistret mot adresserna i Statistiska Centralbyråns företagsdatabas. Syftet med detta var att kunna adressera enkäten direkt till bilens användare. I ett antal fall var nämligen bilen registrerad på företag som erbjuder bl.a. administration och leasing av bilar till företag. Det visade sig dock att företagsdatabasen inte gav ytterligare information om dessa fall. Dessa företag hade ett organisationsnummer som började med 699, vilket är så kallade filialnummer och uppgifter om företagen saknas i företagsdatabasen. Utifrån LKF-koden bestämdes registreringskommunen. I sju fall saknades emellertid en korrekt LKF-kod (den var angiven till 19900). För dessa bilar bestämdes registreringskommunen utifrån företagets postadress. Utifrån postadresserna, kunde vi förstå att några av dem hade koppling till utländska företag eller organisationer. Drygt 60 procent, eller bilar, var kodade som leasingbilar. I urvalet fanns bilar registrerade i 253 kommuner, sålunda var 37 kommuner inte representerade som registreringskommun, se bilaga 1. Eftersom urvalet är baserat på fordon och inte ägare, kan flera fordon vara kopplade till en och samma juridiska person som därmed kan få fler än en enkät Enkäten Enkäten konstruerades i samarbete med Trafikanalys, se bilaga 2. På den övre delen av enkäten framgick aktuellt fordons registreringsnummer. Enkäten inleddes med frågor för att bekräfta att registeruppgifterna var korrekta. Även om bilen inte längre ägdes/disponerades av enkätmottagaren och/eller om den var avställd eller skrotad, så ombads mottagaren av enkäten att svara på frågorna, men då utifrån situationen när bilen var i trafik och ägdes/disponerades av den juridiska personen i fråga. Respondenten eller den som hade kännedom om bilens användning, fick uppskatta hur stor andel, med en noggrannhet på 10 % (0, 10, 20 % osv.), av den totala körsträckan som kördes i registreringskommunen. Om bilen huvudsakligen användes/var stationerad i en annan kommun än registreringskommunen, skulle namnet på denna kommun anges (= stationeringskommunen). Lämnades inget svar på den frågan, räknas sålunda registreringskommunen som stationeringskommun. Därefter följde en fråga om bilens upplåtelseform. Tre specificerade alternativ för upplåtelseformer angavs i enkäten: VTI notat

16 finansiell leasing (bilen köps loss för ett bestämt restvärde efter hyresperioden) operationell leasing (bilen hyrs under minst ett år och återlämnas efter hyresperioden) bilen ägs direkt av en juridisk person. Det fanns också möjlighet att i en öppen fråga beskriva en annan typ av upplåtelseform. Den följande frågan tog upp användningsområden. Följande alternativ fanns i enkäten: i en taxirörelse det är en förmånsbil den upplåts för korttidsuthyrning (mindre än 12 mån) övrigt (t ex inom hemtjänsten, budbil). Rörde det sig om en förmånsbil, efterfrågades även användarens bostadskommun och i vilken kommun användarens företag var beläget. Det gavs också möjligheter att lämna kommentarer i slutet av enkäten. Enkäten tillhandahölls förutom i en pappersvariant också som webbenkät 1. VTI har egna servrar för webbenkätverktyget vilket innebär att insamlade data helt kontrolleras av VTI. De som önskade besvara enkäten via internet, hänvisades till en tillfälligt upplagd hemsida under VTI:s webbplats, där en länk fanns till webbenkäten och inloggningsinstruktioner gavs (en inloggningskod fanns på enkätens övre del) Utskick och svarsfrekvens Utskicket bestod av ett A4-ark som var dubbelsidigt kopierat med följebrevet på den ena sidan och enkäten på den andra sidan samt ett svarskuvert. Enkäterna skickades den 7:e januari Samma dag gjordes webbenkäten aktiv. Sista svarsdag angavs på pappersenkäten till 19:e januari. Den första och enda påminnelsen skickades den 21:e januari Sista svarsdag var framflyttad till 30:e januari. Ungefär 770 svar hade inkommit före påminnelsen. Svar som inkommit via pappersenkäter t o m den 13:e februari ingår i analysen (webbenkäten stängdes den 3/2 kl ). Ytterligare ett tjugotal svar via pappersenkäter har inkommit efter att analysen gjorts. De är emellertid inmatade i Exceldatabasen. Tabell 2 beskriver kända bortfallsorsaker och svarsfrekvens. Tabell 2 Urval och bortfall. Antal juridiska personer Bruttourval Avgår: adressaten avflyttad eller okänd 10 Andel i % Nettourval ,0 Besvarade enkäter ,2 Bortfall ,8 Varav bilen ägdes/disponerades ej längre 5 1 Enkätverktyget som användes är en SPSS-produkt (numera IBM) benämnd mrinterview (Professional) version VTI notat

17 % Att enkäten var förhållandevis kort och okomplicerad, kan ha bidragit till den relativt höga svarsfrekvensen på drygt 50 procent. Majoriteten av dem som svarade, 880 personer, valde att returnera pappersenkäten medan 158 personer besvarade enkäten via webben. En person lämnade svaren över telefon. Den manuella inmatningen av papperssvaren gjordes via webbenkäten; detta för att svaren skulle bli konsistenta oavsett svarssätt. Partiellt bortfall förkommer både på pappersenkäten (frågor har hoppats över) och i webbenkäten (personen har avbrutit ifyllandet) men är begränsat. I fem fall ägde/disponerade enkätmottagaren inte längre fordonet och svarade inte på fråga 3 och följande frågor trots uppmaningen att beskriva användandet av fordonet när det ägdes/disponerades. Dessa ingår inte i analysen. I sju fall menade respondenten att uppgiften om registreringskommun i Vägtrafikregistret var felaktig. Förklaringar kan vara att bilen har bytt ägare eller att företaget flyttat efter det att registeruttaget gjordes av Transportstyrelsen. Felen kan också bero på att uppdateringar som skulle gjorts ett antal år tillbaka i tiden inte har skett. Exempelvis uppgav ett företag i Nybro att bilen inte varit registrerad i Staffanstorps kommun sedan Dessa fall har inte exkluderats, men det framgår i Exceldatabasen vilka de är. Ytterligare ett fall har kommit till vår kännedom via telefonsamtal med en enkätmottagare. Han meddelade att en numera Järfälla-baserad bil under en ettårsperiod för flera år sedan varit registrerad i Mora. Personen besvarade dock inte enkäten. Hur urvalet och de svarande fördelade sig på län framgår ur följande figur. Nästan 60 procent av bilarna i urvalet var registrerade i något av de tre storstadslänen. Fördelning i urvalet Fördelning bland de svarande Figur 1 Fördelning av urvalet och de svarande på län. Respondenter vars bilar var registrerade i Stockholms län eller Jönköpings län var minst benägna att besvara enkäten, 45 procent deltog i studien, se detaljer i Tabell 3. Även Kalmar län uppvisar en svarsfrekvens på under 50 procent. Högst svarsfrekvens kunde noteras för Södermanlands län (74 procent). Även Värmlands och Örebro län nådde höga svarsfrekvenser på procent. Alla kommuner kom inte med i urvalet som tidigare nämnts, därutöver blev VTI notat

18 inte alla kommuner i urvalet representerade bland de svarande. Vilka kommuner som hade 0 procents svarsfrekvens framgår i bilaga 1. Tabell 3 Svarsfrekvens per län. Län Antal i urvalet Fördelning i urvalet, % Antal svar Fördelning bland de svarande, % Svarsfrekvens, % 1 Stockholms län , ,1 45,3 3 Uppsala län 53 2,7 29 2,8 54,7 4 Södermanlands län 46 2,3 34 3,3 73,9 5 Östergötlands län 80 4,0 41 3,9 51,3 6 Jönköpings län 64 3,2 29 2,8 45,3 7 Kronobergs län 36 1,8 22 2,1 61,1 8 Kalmar län 50 2,5 23 2,2 46,0 9 Gotlands län 17 0,9 10 1,0 58,8 10 Blekinge län 19 1,0 10 1,0 52,6 12 Skåne län , ,1 51,9 13 Hallands län 64 3,2 39 3,8 60,9 14 Västra Götalands län , ,4 54,5 17 Värmlands län 35 1,8 23 2,2 65,7 18 Örebro län 45 2,3 30 2,9 66,7 19 Västmanlands län 44 2,2 27 2,6 61,4 20 Dalarnas län 51 2,6 26 2,5 51,0 21 Gävleborgs län 61 3,1 33 3,2 54,1 22 Västernorrlands län 40 2,0 25 2,4 62,5 23 Jämtlands län 20 1,0 10 1,0 50,0 24 Västerbottens län 46 2,3 25 2,4 54,3 25 Norrbottens län 47 2,4 26 2,5 55,3 Totalsumma , ,0 52,2 16 VTI notat

19 4. Resultat Inledningsvis ges en översikt över samtligas svar. I kapitel följer sedan en redovisning av svaren uppdelat på de användningsområden som beaktats: taxibilar, förmånsbilar, hyrbilar, bilar med andra användningsområden samt bilar med okända användningsområden. För vart och ett av användningsområdena presenteras andelen av körsträckan i stationeringskommunen uppdelat på fall då denna kommun är densamma som registreringskommunen och fall då stationeringskommunen är en annan kommun samt upplåtelseform. I kapitel 4.7 presenteras stationeringsområde i förhållande till registreringsområde utifrån riksområden. För resultatredovisningar på kommunnivå hänvisas till bilaga 3. I några fall har flera kommuner, ett eller flera län alternativt hela landet angetts som stationeringskommun (detta är kodat som Flera kommuner i tabellerna i bilagan). Även stationeringsplatser utanför riket har angetts (kodat Utomlands ) Beskrivning av hela svarsmaterialet De allra flesta, 987 respondenter eller 95 procent, uppgav att de fortfarande ägde eller disponerade aktuell personbil. Omkring 3 procent av bilarna var inte i trafik eller så var statusen var okänd, se Tabell 4. Tabell 4 Fordonsstatus och ägarförhållande. Disponeras/ägs bilen ännu? Fordonsstatus Ja Nej Totalt antal Andel, % I trafik ,8 Avställd ,9 Skrotad 3 3 0,3 Vet inte ,0 Totalt ,0 De vanligaste upplåtelseformerna var finansiell leasing (53 procent) följt av ett direktägande av den juridiska personen (37 procent). Utifrån tre specificerade användningsområden och ett övrigt, erhölls kunskap om hur bilen användes. Två av tre bilar var en förmånsbil. Hur fördelningen på upplåtelseform och användningsområde ser ut framgår av Tabell 5. Den vanligaste kombinationen var en förmånsbil som uppläts genom finansiell leasing, ca 43 procent av bilarna utgjordes enligt respondenterna av denna kategori. Omkring var sjätte bil var en förmånsbil som ägdes direkt av den juridiska personen; lika vanligt var det med direktägda bilar i kategorin övriga användningsområden. Den enda kombinationen som inte förekom i enkätsvaren var taxibilar upplåtna genom operationell leasing. VTI notat

20 Tabell 5 Fördelning på användningsområde och upplåtelseform. Upplåtelseform Taxirörelse Användningsområde, antal Förmånsbil Korttidsuthyrning Övrigt Ej svar Totalt antal Andel, % Finansiell leasing ,4 Operationell leasing ,0 Direktägd av juridisk person ,0 Annan upplåtelseform ,8 Ej svar ,8 Totalt antal ,0 Andel, % 2,1 67,3 1,6 27,6 1,3 100,0 Leasingbilarna (både finansiellt och operationellt leasade) utgjorde drygt 60 procent av de juridiskt ägda personbilarna i svarsmaterialet enligt respondenterna. Denna andel är i samma storleksordning som i populationen enligt Tabell 1 och i urvalet enligt kapitel 3.1. Jämförs koden i Vägtrafikregistret som angav om bilen var en leasingbil eller inte med enkätsvaren, visade det sig att uppgifterna inte helt överensstämde. Av de 628 bilar som respondenterna påstod vara leasingbilar, var det 31 som enligt uppgifterna i urvalet från Vägtrafikregistret inte var leasingbilar. Å andra sidan uppgav respondenten i 30 fall en annan upplåtelseform än leasing, vilket registret angav. En möjlig förklaring är att upplåtelseform ändrats från det att urvalet gjordes och enkäten besvarades. Det kan också finnas gamla/felaktiga uppgifter i registret eller så har respondenten inte angett korrekt upplåtelseform. I den följande resultatredovisningen utgår vi från vad enkätsvaren säger om upplåtelseform. Den genomsnittliga andelen som uppskattades köras i registreringskommunen uppgick till 53 procent. Hur den andelen varierar beroende på om stationeringskommunen (stat.kommun) var densamma som registreringskommunen () eller inte, framgår ur Tabell 6. Tabell 6 Andel av körsträckan i registreringskommunen. uppgift om stat.kommun uppgift om körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stationeringskommun = registreringskommun % Stationeringskommun registreringskommun % Totalt % 18 VTI notat

21 Andel av svaren, % Fördelningen på körsträckeandelar för samtliga och när stationeringskommunen är densamma som registreringskommunen respektive när detta inte var fallet, framgår ur Figur 2. Som tidigare nämnts, var svarsalternativen till denna fråga fixa i steg om 10-tal procent 2. Omkring 6 procent uppgav att bilen inte kördes alls i registreringskommunen, medan drygt 7 procent angett att all körning skedde där. Den vanligaste skattningen, som drygt 16 procent svarade, var att 90 procent av körsträckan kördes i registreringskommunen. 35 Samtliga Stat = reg Stat reg Andel i procent av totala körsträckan som körs i en Figur 2 Fördelning på körsträckeandelar i en. Totalt och uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej. 2 I webbenkäten fanns en rullista med alternativen 0, 10 osv. upp till 100 %. Svar i pappersenkäten som inte var avgivna på denna form, avrundades till närmaste 10-tal procent. VTI notat

22 Andel av svaren, % Drygt 70 procent av de respondenter som uppgav att stationeringskommunen var en annan än registreringskommunen, uppgav att högst 20 procent av körsträckan kördes i registreringskommunen, se de kumulativa fördelningarna i Figur 3. Samtidigt kan vi konstatera att när stationeringskommunen var densamma som registreringskommunen, uppskattade nästan varannan respondent att 80 procent eller mer av den totala körsträckan kördes i aktuell kommun. 100 Samtliga Stat = reg Stat reg Kumulativ fördelning av körsträckeandelar i en Figur 3 Kumulativ fördelning på körsträckeandelar i en. Totalt och uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej. 20 VTI notat

23 Andel av körsträckan, % En genomsnittlig andel av körsträckan i registreringskommunerna per län presenteras i Figur 4 tillsammans med riksgenomsnittet. Två län, Västerbottens och Gotlands, utmärker sig genom en andel på 70 procent eller mer. Lägst andel finner vi i Värmland med strax under 45 procent Figur 4 Andel av körsträckan i en, genomsnitt per län. Sorterat i fallande ordning. VTI notat

24 Kommunvisa andelar av körsträckan i registreringskommunen redovisas i Tabell 7 för kommuner med minst 10 uppgifter om körsträckeandelar. En tabell med samtliga kommuner återfinns i bilaga 3. Tabell 7 Andel av körsträckan i en. Kommuner där minst 10 andelar finns. Sorterat i fallande ordning. Reg.kommun Svarsfrekvens, % uppgift om körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Gotland 58, ,0 Jönköping 34, ,0 Uppsala 52, ,8 Göteborg 52, ,9 Stockholm 48, ,2 Örebro 67, ,8 Nyköping 86, ,2 Malmö 45, ,4 Helsingborg 68, ,8 Linköping 50, ,6 Gävle 47, ,0 Västerås 62, ,8 Norrköping 53, ,7 Lund 44, ,0 Växjö 70, ,2 Karlstad 66, ,2 Halmstad 72, ,8 Huddinge 52, ,0 22 VTI notat

25 4.2. Taxibilar Endast 22 taxibilar var representerade bland de svarande. Den vanligaste upplåtelseformen för taxibilar var ett direkt ägande av den juridiska personen. Ingen taxi uppläts genom operationell leasing enligt respondenterna. Tre respondenter uppgav att taxin var stationerad i en annan kommun än registreringskommunen, se Tabell 8. I ett fall gjordes ingen skattning på hur stor andel av den totala körsträckan som kördes i registreringskommuen. I genomsnitt uppskattades att 72 procent av taxins körsträcka kördes i registreringskommunen. Denna andel bygger på uppgifter från 21 respondenter. Betraktas den vanligaste upplåtelseformen, direktägd av juridisk person, och ingen hänsyn tas till var bilen är stationerad i förhållande till var den är registrerad, körs 64 procent av den totala körsträckan i registreringskommunen. Eftersom få taxibilar ingick i materialet bör dessa resultat tolkas med försiktighet. Tabell 8 Taxibilar: andel av körsträckan i en uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej samt upplåtelseform. stat.kommun körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stat = reg, FL % Stat = reg, OL Stat = reg, J % Stat = reg, Ö % Stat = reg, totalt % Stat reg, FL Stat reg, OL Stat reg, J % Stat reg, Ö Stat reg, totalt % Samtliga, FL % Samtliga, OL Samtliga, J % Samtliga, Ö % Samtliga % FL=finansiell leasing; OL=operationell leasing; J=ägd direkt av juridisk person; Ö=annan upplåtelseform VTI notat

26 4.3. Förmånsbilar Denna kategori utgjordes av totalt 699 bilar. Omkring 24 procent av bilarna var stationerade i en annan kommun än registreringskommunen. I genomsnitt skattades andelen av körda sträckan i registreringskommunen till 51 procent (baserat på svar från 686 respondenter). Motsvarande andelar för bilar som var stationerade i registreringskommunen var 61 procent och för dem som var stationerade i någon annan kommun 20 procent. Bilar upplåtna genom operationell leasing hade lägst andel av körsträckan i registreringskommunen oavsett var de var stationerade (om man bortser från fallen då ingen upplåtelseform uppgavs). Det motsatta gällde för dem med övrig upplåtelseform. Detaljer presenteras i Tabell 9. Tabell 9 Förmånsbilar: andel av körsträckan i en uppdelat på om stat.kommunen var densamma som em eller ej samt upplåtelseform. stat.kommun körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stat = reg, FL % Stat = reg, OL % Stat = reg, J % Stat = reg, Ö % Stat = reg, ej angett % Stat = reg, totalt % Stat reg, FL % Stat reg, OL % Stat reg, J % Stat reg, Ö % Stat reg, ej angett % Stat reg, totalt % Samtliga, FL % Samtliga, OL % Samtliga, J % Samtliga, Ö % Samtliga, ej angett % Samtliga % FL=finansiell leasing; OL=operationell leasing; J=ägd direkt av juridisk person; Ö=annan upplåtelseform För förmånsbilar efterfrågades dessutom i enkäten respondentens hem- och arbetsplatskommun. Resultattabellen omfattar över 400 rader, varför den inte kan publiceras i detta notat, utan vi hänvisar till Exceldatabasen. 24 VTI notat

27 4.4. Hyrbilar Av de 17 bilarna som uppläts till korttidsuthyrning, var det 2 respondenter som uppgav att hyrbilen var stationerad i en annan kommun än registreringskommunen, se Tabell 10. I genomsnitt uppskattades att 57 procent av hyrbilens körsträcka kördes i registreringskommunen. Denna andel bygger på uppgifter från 16 respondenter. Ingen av de två taxibilarna som var stationerade i någon annan kommun än registreringskommunen kördes i registreringskommunen. En avställd bil drar ner den genomsnittliga körsträckeandelen bland direktägda bilar som är stationerade i samma kommun som de är registrerade i, se även bilaga 3. Eftersom det var få hyrbilar som ingick i materialet, bör dessa resultat tolkas med försiktighet. Tabell 10 Hyrbilar: andel av körsträckan i en uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej samt upplåtelseform. stat.kommun körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stat = reg, FL % Stat = reg, OL % Stat = reg, J % Stat = reg, Ö % Stat = reg, totalt % Stat reg, FL Stat reg, OL Stat reg, J % Stat reg, Ö % Stat reg, totalt % Samtliga, FL % Samtliga, OL % Samtliga, J % Samtliga, Ö % Samtliga % FL=finansiell leasing; OL=operationell leasing; J=ägd direkt av juridisk person; Ö=annan upplåtelseform VTI notat

28 4.5. Bilar med andra användningsområden För de 287 bilarna som användes på övriga sätt, uppgick den genomsnittliga skattade körsträckeandelen till 55 procent i registreringskommunen, se Tabell 11. För 24 procent av bilarna uppgavs en annan stationeringskommun än registreringskommun. I genomsnitt körde dessa 18 procent av den totala körsträckan i registreringskommunen. Motsvarande andel för bilar där stationeringskommunen och registreringskommunen var densamma, var 67 procent. Tabell 11 Bilar med andra användningsområden: andel av körsträckan i en uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej samt upplåtelseform. stat.kommun körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stat = reg, FL % Stat = reg, OL % Stat = reg, J % Stat = reg, Ö % Stat = reg, totalt % Stat reg, FL % Stat reg, OL % Stat reg, J % Stat reg, Ö Stat reg, totalt % Samtliga, FL % Samtliga, OL % Samtliga, J % Samtliga, Ö % Samtliga % FL=finansiell leasing; OL=operationell leasing; J=ägd direkt av juridisk person; Ö=annan upplåtelseform 26 VTI notat

29 4.6. Bilar med okända användningsområden Det var 14 respondenter som inte svarade på frågan om användningsområde för bilen. Resultatet för denna grupp visas i Tabell 12. Körsträckeandelen i registreringskommunen var i genomsnitt 57 procent. Tabell 12 Bilar där användningsområde inte angetts: andel av körsträckan i en uppdelat på om stat.kommunen var densamma som en eller ej samt upplåtelseform. stat.kommun körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Stat = reg, FL % Stat = reg, OL Stat = reg, J % Stat = reg, Ö Stat = reg, ej angett % Stat = reg, totalt % Stat reg, FL Stat reg, OL Stat reg, J % Stat reg, Ö % Stat reg, ej angett Stat reg, totalt % Samtliga, FL % Samtliga, OL Samtliga, J % Samtliga, Ö % Samtliga, ej angett % Samtliga % FL=finansiell leasing; OL=operationell leasing; J=ägd direkt av juridisk person; Ö=annan upplåtelseform VTI notat

30 4.7. Registreringsområde i förhållande till stationeringsområde Inom EU delas länder in i NUTS-områden vid statistikredovisning (NUTS = Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques). Tre nivåer används. I Sverige består NUTS 1 av tre landsdelar (östra, södra respektive norra Sverige), NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län 3. Förutom kommun- och länsvisa redovisningar, har det också undersökts var bilen är stationerad i förhållande till var den är registrerad på NUTS 2-nivån. Den omfattar åtta regioner i Sverige enligt Tabell 13. Tabell 13 NUTS 2-områden i Sverige. NUTS 2-område SE11 SE12 SE12 SE12 SE12 SE12 SE21 SE21 SE21 SE21 SE22 SE22 SE23 SE23 SE31 SE31 SE31 SE32 SE32 SE33 SE33 Ingående län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hur fördelningen ser ut av bilar på stationerings -NUTS 2 utifrån registrerings -NUTS 2 visas i Tabell 14. Drygt 90 procent av fordonen som är registrerade i SE11 och SE12 är också stationerade i respektive område. För övriga områden uppgår motsvarande andel till ca 95 procent. Sett över samtliga NUTS 2-områden var denna andel 93 procent VTI notat

31 Tabell 14 Stationeringsområde efter registreringsområde, NUTS 2-nivå. Stationerad i Registrerad i SE11 SE12 SE21 SE22 SE23 SE31 SE32 SE33 Totalt antal Andel som är stat. i reg.nuts SE % SE % SE % SE % SE % SE % SE % SE % Totalt antal När respondenten angett flera kommuner som stationeringskommun, har enkätsvaren kodats om till NUTS 2-område där så varit möjligt, dvs. om stationeringskommunerna ligger i samma NUTS 2-område. VTI notat

32 5. Diskussion 5.1. Metoddiskussion Svarsfrekvensen på 52 procent är något högre än vad som brukar uppnås i andra enkätundersökningar, åtminstone i jämförelse med studier som vänder sig till ett slumpmässigt urval ur befolkningsregistret. Föreliggande enkät var kort och därmed krävdes inte särskilt stora tidsresurser för att besvara den. Det är intressant att notera att de flesta uppfattade det som smidigare att svara på det traditionella sättet än att söka upp en webbsida och logga in till en webbenkät. Vid en närmare granskning av vilka som svarat, visade det sig att bland de ca 100 juridiska ägare som hade ett organisationsnummer som började på 699 (filialnummer) var svarsfrekvensen låg: drygt 30 procent. Vidareförmedlingen av enkäten till bilens användare av den som mottog enkäten tycks ha fungerat mindre bra. För att kompensera för ägarbyten och/eller företagsflyttar som kunde ske tiden mellan då registeruttaget gjordes och enkäten mottogs, ombads respondenten i förekommande fall beskriva bilens användande utifrån situationen när fordonet fortfarande ägdes/disponerades. Detta uppmärksammandes dock inte av ett fåtal som valde att inte fortsätta besvara enkäten efter de två inledande frågorna och som därmed blev bortfall. Andelen som inte längre ägde eller disponerade fordonet (5 procent) vid tidpunkten för enkätens mottagande liksom antalet postreturer, skulle förmodligen ha varit lägre respektive färre om enkätutskicket hade skett före årsskiftet. Detta var målsättningen men kunde inte uppfyllas pga. tidsbrist. Det bedömdes också som mindre fördelaktigt för svarsfrekvensen om utskicket gjordes nära inpå jul-och nyårsledigheterna. I stället valdes att skicka enkäten direkt efter trettonhelgen. Vid analysen har det utgåtts ifrån att om ingen stationeringskommun har angetts, antas bilen vara stationerad i registreringskommunen. På frågan om bilen huvudsakligen användes/var stationerad i en annan kommun än registreringskommunen, var det 35 respondenter som uppgav fler än en kommun (eller ett län, del av landet eller andra länder). För dessa fall kan alltså ingen enskild stationeringskommun bestämmas, vilket har kodats i datamaterialet ( Flera kommuner respektive Utomlands ). Den andel av körsträckan som körs i registreringskommunen var i dessa fall oftast låg. Det kan finnas andra liknade fall då denna andel också var låg och respondenten har underlåtit att ange en enskild stationeringskommun pga. enkätfrågans formulering (endast ett kommunnamn efterfrågades), men lika gärna hade kunnat gett ett svar som skulle kodats enligt ovan men som nu i stället har tilldelats en stationeringskommun som är densamma som registreringskommunen Resultatdiskussion Resultatet visade att drygt hälften av den körda sträckan för personbilar ägda av juridiska personer uppskattades köras i den kommun bilen var registrerad i enligt Vägtrafikregistret. Taxibilar hade en högre andel av körsträckan i sin registreringskommun än de övriga kategorierna av användningssätt, men antalet var få, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Nästan var fjärde bil rapporterades vara stationerad i en annan kommun än den som bilen var registrerad i. Andelen av körsträckan som i dessa fall kördes i registreringskommunen var då inte oväntat låg, även om det förekommer fall då andelen var hög, upp emot 90 procent. Bilens användare kanske i dessa fall har en utgångspunkt för resorna i en annan kommun (där bostaden är belägen?) men att resorna till stor del sker i registreringskommunen. Det förekommer också låga körsträckeandelar (10 20 procent) i registreringskommunen när denna kommun är 30 VTI notat

33 densamma som stationeringskommunen. Det skulle kunna förklaras av att bilens användare är handelsresande, konsult, servicetekniker etc. med verksamhet/kunder i ett stort distrikt. Ett annat exempel som medför samma mönster är om användaren bor nära kommungränsen i registreringskommunen och tjänsteresorna till stor del har målpunkter utanför registreringskommunen. Studien uppdagade ett par, enligt respondenterna, felaktiga registreringskommuner i Vägtrafikregistret som legat kvar i registret under flera år. Detta är ett tecken på att uppdateringar av Vägtrafikregistret inte alltid sker på ett korrekt sätt. VTI notat

34 32 VTI notat

35 Bilaga 1 Kommuner ej representerade i urvalet eller bland de svarande Tabell 15. Kommuner ej med i urvalet Tabell 16. Kommuner med 0 procent svarsfrekvens Kommunkod Kommun Län Kommunkod Kommun 331 Heby 3 Uppsala län 140 Nykvarn 1 Stockholms län 360 Tierp 3 Uppsala län 187 Vaxholm 1 Stockholms län 509 Ödeshög 5 Östergötlands län 382 Östhammar 3 Uppsala län 617 Gnosjö 6 Jönköpings län 428 Vingåker 4 Södermanlands län 643 Habo 6 Jönköpings län 482 Flen 4 Södermanlands län 760 Uppvidinge 7 Kronobergs län 513 Kinda 5 Östergötlands län 821 Högsby 8 Kalmar län 582 Söderköping 5 Östergötlands län 861 Mönsterås 8 Kalmar län 642 Mullsjö 6 Jönköpings län 1260 Bjuv 12 Skåne län 665 Vaggeryd 6 Jönköpings län 1276 Klippan 12 Skåne län 884 Vimmerby 8 Kalmar län 1430 Munkedal 14 Västra Götalands län 885 Borgholm 8 Kalmar län 1439 Färgelanda 14 Västra Götalands län 1261 Kävlinge 12 Skåne län 1444 Grästorp 14 Västra Götalands län 1272 Bromölla 12 Skåne län 1447 Gullspång 14 Västra Götalands län 1275 Perstorp 12 Skåne län 1460 Bengtsfors 14 Västra Götalands län 1440 Ale 14 Västra Götalands län 1472 Tibro 14 Västra Götalands län 1442 Vårgårda 14 Västra Götalands län 1473 Töreboda 14 Västra Götalands län 1445 Essunga 14 Västra Götalands län 1760 Storfors 17 Värmlands län 1466 Herrljunga 14 Västra Götalands län 1762 Munkfors 17 Värmlands län 1486 Strömstad 14 Västra Götalands län 1763 Forshaga 17 Värmlands län 1783 Hagfors 17 Värmlands län 1765 Årjäng 17 Värmlands län 1785 Säffle 17 Värmlands län 1781 Kristinehamn 17 Värmlands län 1962 Norberg 19 Västmanlands län 1814 Lekeberg 18 Örebro län 2082 Säter 20 Dalarnas län 1864 Ljusnarsberg 18 Örebro län 2104 Hofors 21 Gävleborgs län 1882 Askersund 18 Örebro län 2305 Bräcke 23 Jämtlands län 1884 Nora 18 Örebro län 2326 Berg 23 Jämtlands län 1907 Surahammar 19 Västmanlands län 2361 Härjedalen 23 Jämtlands län 1983 Köping 19 Västmanlands län 2417 Norsjö 24 Västerbottens län 2021 Vansbro 20 Dalarnas län 2418 Malå 24 Västerbottens län 2026 Gagnef 20 Dalarnas län 2421 Storuman 24 Västerbottens län 2034 Orsa 20 Dalarnas län 2505 Arvidsjaur 25 Norrbottens län 2039 Älvdalen 20 Dalarnas län 2506 Arjeplog 25 Norrbottens län 2101 Ockelbo 21 Gävleborgs län 2422 Sorsele 24 Västerbottens län 2460 Vännäs 24 Västerbottens län 2463 Åsele 24 Västerbottens län 2513 Överkalix 25 Norrbottens län Län VTI notat

36 34 VTI notat

37 Bilaga 2 Följebrev och enkät Enkätmottagare Svarsvägen Undersökningsbyn Var används personbilar som ägs av juridiska personer? Det finns en efterfrågan på statistik på kommunnivå gällande bilars användning. Fordon som ägs av juridiska personer kan vara registrerade i en kommun men helt eller delvis rulla i en annan kommun, stationeringskommunen. Att t ex uppskatta körsträckor i en kommun baserat på de fordon som är registrerade där, kan alltså ge en felaktig bild av det faktiska läget. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut (www.vti.se), har därför fått i uppdrag av Trafikanalys (en statlig myndighet med statistikansvar, se att kartlägga var personbilar används som är ägda av juridiska personer. Ert fordon är ett av som slumpmässigt valts från Vägtrafikregistret (på beställning av Trafikanalys). Via SCB:s Företagsregister har, i förekommande fall, sedan adresser till det organisationsnummer påförts som i registret var kopplat till respektive personbil. Vi är tacksamma om ni, eller den person som har kunskap om bilens användning, svarar på frågorna på baksidan och sedan återsänder detta blad i svarskuvertet senast 19/ I stället för att skicka tillbaka pappersenkäten, kan svaren avlämnas via en webbenkät. Gå till för mer information. Med vänliga hälsningar Per Henriksson, projektledare VTI Anette Myhr, projektledare Trafikanalys , , VTI notat

38 Inloggningskod: xx Bilens reg.nr: XXX999 1) Stämmer det att bilen fortfarande ägs/disponeras av er? Ja Nej 2) Är bilen i trafik, avställd eller skrotad? I trafik Avställd Skrotad Vet inte Om bilen inte längre ägs/disponeras av er och/eller om den är avställd eller skrotad, svara på frågorna utifrån hur det var när bilen var i trafik och ägdes/disponerades av er. 3) Uppskattningsvis, hur stor andel av den totala körsträckan körs i [kommunnamn] kommun, som enligt Vägtrafikregistret bilen är registrerad i? Svara i 10-tal % (0, 10, eller 100 %). 4) Om bilen huvudsakligen används, är stationerad, i en annan kommun än registreringskommunen, ange vilken stationeringskommunen är:. 5) Hur upplåts bilen? (kryssa endast i en ruta) Genom finansiell leasing (bilen köps loss för ett bestämt restvärde efter hyresperioden) Genom operationell leasing (bilen hyrs under minst ett år och återlämnas efter hyresperioden) Bilen ägs direkt av en juridisk person Annan upplåtelseform, ange vilken: 6) Hur används bilen? (kryssa endast i en ruta) I en taxirörelse Det är en förmånsbil Den upplåts för korttidsuthyrning (mindre än 12 mån) Övrigt (t ex inom hemtjänsten, budbil) 7) Om det är en förmånsbil, ange vilken kommun användaren är bosatt respektive i vilken kommun användarens arbetsplats är belägen: Användarens hemkommun:. Arbetsplatskommun: Eventuella kommentarer:.. Tack för din medverkan! 36 VTI notat

39 Bilaga 3 Resultattabeller på kommunnivå Tabell 17 Genomsnittlig körsträcka i registreringskommunen per kommun. Redovisat per län, residensstäder med fet stil. Reg.kommun Län Antal i urvalet Antal svar Svarsfrekvens, % körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Upplands Väsby 1 Stockholms län ,7 2 40,0 Vallentuna 1 Stockholms län ,0 4 15,0 Österåker 1 Stockholms län ,2 2 75,0 Värmdö 1 Stockholms län ,1 3 63,3 Järfälla 1 Stockholms län ,9 6 35,0 Ekerö 1 Stockholms län , ,0 Huddinge 1 Stockholms län , ,0 Botkyrka 1 Stockholms län ,8 6 43,3 Salem 1 Stockholms län ,0 1 0,0 Haninge 1 Stockholms län ,0 7 41,4 Tyresö 1 Stockholms län ,2 5 36,0 Upplands-Bro 1 Stockholms län ,0 3 46,7 Nykvarn 1 Stockholms län 1 0 0,0 0 Täby 1 Stockholms län ,6 5 34,0 Danderyd 1 Stockholms län ,5 6 30,0 Sollentuna 1 Stockholms län ,7 7 45,7 Stockholm 1 Stockholms län , ,2 Södertälje 1 Stockholms län ,8 7 61,4 Nacka 1 Stockholms län ,8 7 27,1 Sundbyberg 1 Stockholms län ,3 2 15,0 Solna 1 Stockholms län ,5 6 36,7 Lidingö 1 Stockholms län ,0 5 28,0 Vaxholm 1 Stockholms län 2 0 0,0 0 Norrtälje 1 Stockholms län ,0 8 56,3 Sigtuna 1 Stockholms län ,4 4 12,5 Nynäshamn 1 Stockholms län ,3 5 44,0 Håbo 3 Uppsala län ,3 1 90,0 Älvkarleby 3 Uppsala län ,0 1 10,0 Knivsta 3 Uppsala län ,7 2 40,0 Uppsala 3 Uppsala län , ,8 Enköping 3 Uppsala län ,0 6 58,3 Östhammar 3 Uppsala län 1 0 0,0 0 Vingåker 4 Södermanlands län 1 0 0,0 0 VTI notat

40 Reg.kommun Län Antal i urvalet Antal svar Svarsfrekvens, % körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Gnesta 4 Södermanlands län ,7 2 40,0 Nyköpings 4 Södermanlands län , ,2 Oxelösund 4 Södermanlands län ,0 1 10,0 Flen 4 Södermanlands län 1 0 0,0 0 Katrineholm 4 Södermanlands län ,0 3 63,3 Eskilstuna 4 Södermanlands län ,5 8 70,0 Strängnäs 4 Södermanlands län ,7 6 50,0 Trosa 4 Södermanlands län ,0 1 70,0 Ydre 5 Östergötlands län ,0 1 60,0 Kinda 5 Östergötlands län 1 0 0,0 0 Boxholm 5 Östergötlands län ,0 1 20,0 Åtvidaberg 5 Östergötlands län ,7 2 60,0 Finspång 5 Östergötlands län ,3 1 40,0 Valdemarsvik 5 Östergötlands län ,0 1 10,0 Linköping 5 Östergötlands län , ,6 Norrköping 5 Östergötlands län , ,7 Söderköping 5 Östergötlands län 2 0 0,0 0 Motala 5 Östergötlands län ,5 5 22,0 Vadstena 5 Östergötlands län ,0 1 20,0 Mjölby 5 Östergötlands län ,0 2 60,0 Aneby 6 Jönköpings län ,0 1 0,0 Mullsjö 6 Jönköpings län 1 0 0,0 0 Gislaved 6 Jönköpings län ,0 2 75,0 Vaggeryd 6 Jönköpings län 1 0 0,0 0 Jönköping 6 Jönköpings län , ,0 Nässjö 6 Jönköpings län ,0 2 90,0 Värnamo 6 Jönköpings län ,0 4 50,0 Sävsjö 6 Jönköpings län ,0 3 33,3 Vetlanda 6 Jönköpings län ,7 2 60,0 Eksjö 6 Jönköpings län ,0 2 40,0 Tranås 6 Jönköpings län ,0 2 20,0 Lessebo 7 Kronobergs län ,0 1 0,0 Tingsryd 7 Kronobergs län ,3 1 70,0 Alvesta 7 Kronobergs län ,7 2 75,0 Älmhult 7 Kronobergs län ,3 1 90,0 Markaryd 7 Kronobergs län ,0 2 45,0 Växjö 7 Kronobergs län , ,2 Ljungby 7 Kronobergs län ,3 1 0,0 38 VTI notat

41 Reg.kommun Län Antal i urvalet Antal svar Svarsfrekvens, % körsträcka i Genomsnittlig andel av körsträckan i Torsås 8 Kalmar län ,3 2 55,0 Mörbylånga 8 Kalmar län ,0 1 10,0 Hultsfred 8 Kalmar län ,7 2 30,0 Emmaboda 8 Kalmar län ,7 2 25,0 Kalmar 8 Kalmar län ,7 7 81,4 Nybro 8 Kalmar län ,7 2 10,0 Oskarshamn 8 Kalmar län ,0 3 70,0 Västervik 8 Kalmar län ,4 4 32,5 Vimmerby 8 Kalmar län 5 0 0,0 0 Borgholm 8 Kalmar län 2 0 0,0 0 Gotland 9 Gotlands län , ,0 Olofström 10 Blekinge län ,0 1 30,0 Karlskrona 10 Blekinge län ,0 5 42,0 Ronneby 10 Blekinge län ,0 2 95,0 Karlshamn 10 Blekinge län , ,0 Sölvesborg 10 Blekinge län ,3 1 10,0 Svalöv 12 Skåne län ,0 1 10,0 Staffanstorp 12 Skåne län ,0 1 0,0 Burlöv 12 Skåne län ,0 1 50,0 Vellinge 12 Skåne län ,7 6 40,0 Östra Göinge 12 Skåne län ,0 1 50,0 Örkelljunga 12 Skåne län ,7 2 70,0 Kävlinge 12 Skåne län 3 0 0,0 0 Lomma 12 Skåne län ,0 1 20,0 Svedala 12 Skåne län ,0 2 20,0 Skurup 12 Skåne län ,7 2 5,0 Sjöbo 12 Skåne län ,3 1 30,0 Hörby 12 Skåne län ,7 2 45,0 Höör 12 Skåne län ,0 1 50,0 Tomelilla 12 Skåne län ,0 1 10,0 Bromölla 12 Skåne län 1 0 0,0 0 Osby 12 Skåne län ,0 1 30,0 Perstorp 12 Skåne län 1 0 0,0 0 Åstorp 12 Skåne län ,0 2 15,0 Båstad 12 Skåne län ,7 2 15,0 Malmö 12 Skåne län , ,4 Lund 12 Skåne län , ,0 Landskrona 12 Skåne län ,4 5 48,0 VTI notat

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2.

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor Rapport December 2007 Stärk informationen till våldsutsatta kvinnor Hela 47 procent av landets kommuner tycks helt sakna information

Läs mer

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015 Datum: 2014-03-06 Grundskolans läsårstider 2014/2015 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Störst förändring andel miljöfordon Högst andel Miljöfordon Namn Förändring Namn Andel Miljöfordon Andel Miljöfordon 1 STOCKHOLMS STAD 92,9 1 YDRE KOMMUN 66,4

Läs mer

Arbetsskador 2013 län och kommun

Arbetsskador 2013 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsskador 2013

Läs mer

Bilaga 1 Förteckning avropsberättigade

Bilaga 1 Förteckning avropsberättigade Bilaga 1 Förteckning avropsberättigade Rev.datum 2013-10-23 1 (6) Nedan anges de upphandlande myndigheter (UM) som har anmält sitt intresse i aktuell upphandling och därmed ges rätt att avropa från ramavtal

Läs mer

Nyföretagande andra kvartalet 2009

Nyföretagande andra kvartalet 2009 Nyande andra kvartalet 2009 Innehållsförteckning Marginell ökning i antal nystartade andra kvartalet 2009 2 Tabell 1 Antal nystartade, etableringsfrekvens och sysselsatta i nystartade kvartal 2 2009 efter

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Rakelregioner, Rakelzoner och kommunområden

Rakelregioner, Rakelzoner och kommunområden Rakelregioner, Rakelzoner och kommunområden Datum och version: 0-0-0 Publ.nr: MSB9 ISBN 9-9--- Diarienummer: 09-00 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0-0 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.)

Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) Observera att för vissa arrangemang sker redovisningen endast på länsnivå, eftersom bidragsgivningen skett på denna nivå istället för kommunnivå. Effekten av detta är att summan av de redovisade resultaten

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Villaägarnas Riksförbund den 15 januari 2013 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN 1. Hur har antalet som använder RUT avdraget utvecklats sedan det infördes? 2. Hur har antalet anställda utvecklats

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner

Rekrytering till högre utbildning från Sveriges län och kommuner STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning /löpnummer 2015-09-30/6 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 08-563 087 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

TCO granskar Pappaindex 2013 #2/14. Foto: Peter Cederling 2014-03-14

TCO granskar Pappaindex 2013 #2/14. Foto: Peter Cederling 2014-03-14 TCO granskar Pappaindex 2013 Foto: Peter Cederling #2/14 2014-03-14 Författare Lena Orpana lena.orpana@tco.se tel 08 782 92 94 2 pappaindex 2013 tco granskar nr 2 2014 Innehållsförteckning Förord 4 Inledning

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015

Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015 Jordbruksverket Årets fritidsfiskekommun 2015 Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Jordbruksverket har i uppdrag att främja utvecklingen av fritidfiske och

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer

Bilaga 6 - Tabeller på kommunnivå

Bilaga 6 - Tabeller på kommunnivå Bilaga 6 - Tabeller på kommunnivå Tabellförteckning Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun Tabell 6:2. Antal studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2013 Reviderat utfall

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2013 Reviderat utfall Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2013 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2013 Mars 2013 Tabeller 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningsåret 2014 Utfall

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningsåret 2014 Utfall Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2014 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll Innehåll 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2014... 5 2 Underlag

Läs mer

Enkät om kostnader för nyanläggning av fibernät.

Enkät om kostnader för nyanläggning av fibernät. Enkät om kostnader för nyanläggning av fibernät. Bakgrund till behovet av enkäten PTS planerar att under 2010 fatta ett beslut om reglering av tillträde till fibernät. Tillträdet ska enligt PTS förslag

Läs mer

Antal ej. Täcknings-grad per 1000 inv.*** 80-w

Antal ej. Täcknings-grad per 1000 inv.*** 80-w Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" ernas svar på enkät om tillgången på särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen den 1 oktober 2003. del

Läs mer

Varför finns det inte Nattis när det finns Dagis?

Varför finns det inte Nattis när det finns Dagis? Varför finns det inte Nattis när det finns Dagis? Innehållsförteckning: VARFÖR ÄR BARNOMSORG UTANFÖR KONTORSTID EN VIKTIG FRÅGA? SID 03 BARNOMSORG VIKTIG FÖR ARBETSLINJEN SID 04 VAD ÄR BARNOMSORG UTANFÖR

Läs mer

HÄR FINNS BILLIGASTE BREDBANDET FÖR DIG

HÄR FINNS BILLIGASTE BREDBANDET FÖR DIG e EXPRESSEN GRANSKAR LÖRDAG 3 NOVEMBER 2007 HÄR FINNS BILLIGASTE BREDBANDET FÖR DIG Kommun för kommun m Här är de tio billigaste bredbandsleverantörerna där du bor. m Uppgifterna kommer från Telepriskollen,

Läs mer

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka

Högsta priset i länet har Nynäshamn med 884 kr/mwh, medan det lägsta priset finns i Huddinge, Botkyrka Stockholms län: Fjärrvärmen i Stockholm och Nynäshamn dyrast i länet I Stockholms län har Stockholm och Nynäshamn det klart högsta priset. Stockholms län är fjärde dyraste län bland Sveriges 21 län när

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Remiss. REGERINGSKANSLIET 2015-04-21 Fi2015/1581. Finansdepartementet. En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Remissinstanser:

Remiss. REGERINGSKANSLIET 2015-04-21 Fi2015/1581. Finansdepartementet. En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Remissinstanser: Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-04-21 Fi2015/1581 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig Kommunenheten Elin Persson Telefon 08-405 30 53 förvaltning En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Remissinstanser:

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningsåret 2014 Reviderat utfall

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Utjämningsåret 2014 Reviderat utfall Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämningsåret 2014 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll Innehåll 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2014... 5 2 Underlag

Läs mer

Varför översiktsplanering för vindkraft

Varför översiktsplanering för vindkraft Varför översiktsplanering för vindkraft Stora investeringar och stor påverkan på landskapsbilden kräver bra beslutsunderlag Skapa planmässig beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft Göra avvägningar

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Kommun Sorterat nätbolag 2004 2005 2005 jfr 2004 Stockholms län Norrtälje Norrtälje Energi AB 5768 6193 7% Solna Vattenfall Eldistribution AB, Huvudsta 5745 6065 6% Sundbyberg Vattenfall Eldistribution

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Redovisning av 2013 års bedömning

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Redovisning av 2013 års bedömning Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Redovisning av 2013 års bedömning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen

Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen Regeringsbeslut II:8 Socialdepartementet 2015-06-25 S2015/4099/FST S2015/04636/FST Socialstyrelsen Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen

Läs mer

Riksrapport Oktober 2008

Riksrapport Oktober 2008 Riksrapport Oktober 2008 I nledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året.

Läs mer