Sjukvårdspersonals upplevelse av att bli patient Healthcare professionals experiences of becoming patient

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukvårdspersonals upplevelse av att bli patient Healthcare professionals experiences of becoming patient"

Transkript

1 Sjukvårdspersonals upplevelse av att bli patient Healthcare professionals experiences of becoming patient Författare: Maria Alverlin Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnad Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2013 Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön. Personerna upplevde flera känslor i kropp och själ samband med att de fick besked om sin sjukdom och under behandling. Känslorna pendlade upp och ner och livet präglades av en ovisshet. Hur personerna blev bemötta var viktigt under hela sjukdomstiden. Deras yrkeserfarenhet som sjukvårdspersonal påverkade deras känslor inför besked och behandling. Erfarenheterna kunde vara både till en fördel och en nackdel. Erfarenheterna påverkade mötet mellan personerna och personalen. Miljön kändes både bekant och främmande. Slutsatsen var att det är viktigt att tillvarata patientens kompetens, låta personen vara delaktig i sin vård och få möjlighet att påverka val av behandlingsmetoder. Samtidigt var det viktigt att personalen inte förväntade sig att patienten på grund av att de hade erfarenhet inom området hade kunskap om sjukdomen och behandlingen. Förväntningar på kunskapen hos patienten kunde leda till bristande information från personalens sida till patienten och att hen hade svårt att se sig själv som patient. Sökord: Livsvärld, omvårdnad, patient, sjukvårdspersonal, upplevelser.

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Från att vara friskt till att bli sjuk Omvårdnadsteoretiskt perspektiv Den levda kroppen Den levda tiden Levt rum Levda relationer Vårdrelation Att bli sedd som patient Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Sökstrategi och datainsamling Urval Analys av data Forskningsetiska överväganden Resultat Upplevelser av sjukdomsbesked Att leva i ovisshet och visshet Bemötande Upplevelser under utredning och behandling Känslor i kroppen och själen Att vara i andras händer Att vara patient Miljön Resultat Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Sökstrategi och datainsamling Urval och Bortfall Analys av data Resultatdiskussion Slutsats... 24

3 6.2.2 Kliniska implikationer och förslag om vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga

4 1 Bakgrund 1.1 Från att vara friskt till att bli sjuk Hälsa upplevs ofta som självklar innan en person blir sjuk. När sjukdom gör sig gällande beskrivs att kroppen blir synlig för individen och det gör att hen kan känna sig sviken, fängslad och begränsad av sin kropp (Lindwall, 2012). Kroppen kan bli ett hinder för att kunna utföra det som vanligtvis kan göras (Dahlberg & Segesten, 2010). Individen kan känna oro och ångest över sitt sjukdomstillstånd, och sjukdom kan då upplevas som ett psykiskt lidande. Lidandet kan vara mer komplext än själva sjukdomen, eftersom lidandet hotar hela människan och inte bara kroppen (Wiklund, 2009). Travelbee (2001) beskriver lidandet som en del av livet, där lidandet påverkar personens själ, kropp, andliga aspekter, och relationer. Det är enligt Travelbee viktigt att finna en mening med lidandet för att kunna gå vidare. Reaktioner på lidande kan vara förnekelse, ilska, nedstämdhet, ångest och självömkan. Personen kan också klandra sig själv eller andra i sin omgivning (Travelbee, 2001). Eriksson (1994) beskriver däremot att lidandet inte har någon mening i sig, utan att det är människans personliga och unika sätt att förstå sig själv och situationen som avgör om lidandet uppfattas som meningsfullt eller meningslöst (Eriksson, 1994). Sjukdom kan väcka existentiella frågor med tankar om framtiden, döden och vad meningen med livet är. Sjukdom kan bidra till att individen omvärderar sin syn på världen och sin existens, vilket i sin tur kan leda till mer medvetna livsval (Dahlberg & Segersten, 2010). 1.2 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv Livsvärldsperspektivet används i denna uppsats för att beskriva patientens sjukdomsupplevelse. Livsvärlden är enligt Dahlberg och Segesten (2010) det sätt varmed vi förstår oss själva, andra och allt annat i världen och kan sägas utgöra den hållning varmed vi närmar oss till oss själva, alla andra och allt annat i världen (s.128). Livsvärlden kan enligt dem förstås som världen som den erfars (s 128), denna värld delas med andra, men är personlig och unik för var och en (ibid). De fyra delarna som bildar en helhet i detta perspektiv är den levda kroppen, den levda tiden, levt rum samt levda relationer (Hall & Graubœk, 2009/2012) Den levda kroppen Den levda kroppen eller upplevelse av kroppen innebär att människan har en kropp och är en kropp (Hall & Graubœk, 2009/2012). Levd kropp betyder enligt Hall och Graubœk (2009/2012) att en människa möter en annan människa kroppsligt, själsligt och emotionellt. Kroppen kan vara i förgrunden och i bakgrunden i detta möte beroende på hur mötet upplevs. Upplevs mötet naturligt och avslappnat är kroppen i bakgrunden, men om personen känner sig iakttagen kan kroppen i stället hamna i förgrunden. Känner personen smärta upplevs kroppen tydligare och hamnar åter i förgrunden. Människan kan inte gå ut ur sin kropp och titta på den utifrån, den upplevs inifrån och utifrån samtidigt. Kroppen är fylld av minnen, upplevelser, tankar, känslor och visdom (Hall & Graubœk, 2009/2012). Utifrån detta synsätt, är den levda kroppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig på samma gång (Dahlberg & Segesten, 2010). På så sätt är den medicinska dualismen överspelad vilket betyder att tankar och känslor är 1

5 oskiljbara, liksom det kroppsliga och själsliga (ibid). Om en person känner sig ledsen, menar Dahlberg och Segesten (2010) att hen samtidigt kan uppleva ledsenheten i kroppen Den levda tiden Den levda tiden innebär den subjektiva upplevelsen av tid, hur personen uppfattar tiden förgången tid, nutid och framtid (Hall & Graubœk, 2009/2012). Motsatsen är den objektiva tiden, vilket i detta sammanhang betyder den kronologiska tiden. Personen kan utifrån sina tidigare erfarenheter och levda kropp uppleva tiden på olika sätt, exempelvis kan tiden upplevas kort, lång, tråkig, rolig, harmonisk eller hemsk. Den subjektiva upplevelsen av tid innebär att en person kan känna sig stressad och känna brist på tid, eller ha gott om tid och känna sig väl till mods, trots att den kronologiska tiden är den samma. Den personliga tiden kan stanna om det händer något drastiskt i en persons liv, så som exempelvis sjukdom och tidsuppfattningen kan förändras (Hall & Graubœk, 2009/2012) Levt rum Levt rum syftar till den inre upplevelsen av den plats eller i det rum personen befinner sig. Rummet kan upplevas stort, litet, varmt, kallt och kan upplevas känt eller okänt, som en vänlig eller ovänlig plats. Rummet upplevs även på ett yttre sätt, där personen upplever färg på väggar, ljus i rummet, dörrens placering med mera. Levt rum innefattar även ett existentiellt plan och är nära förknippat med hur tid, kropp och relationer upplevs i rummet (Hall & Graubœk, 2009/2012) Levda relationer Med levda relationer menas upplevelsen av relationer till andra, hur människan kroppsligen uppfattar relationer till andra människor i tid och rum. Den levda relationen kan upplevas vårdande, trygghetskapande, beskyddande och tillitsfull. Den kan även upplevas krävande, fördömande och negativ. Varje relation är unik och kan bidra till hopp, gemenskap, hälsa, utveckling men även regrediering, hopplöshet, osäkerhet, oro och sjukdom (Hall & Graubœk, 2009/2012). 1.3 Vårdrelation En relation uppstår när två människor möts. Relationen mellan patient och vårdare är asymmetrisk, eftersom patienten söker upp vårdaren för att få hjälp, och vårdaren är där för att ge hjälp (Snellman, 2009). Snellman (2009) använder begreppet vårdrelation i betydelsen att det är en relation som för med sig något bra eller mindre bra för patienten. I mötet mellan patient och vårdare står både vårdaren och patienten inför ett val att möta varandra med respekt eller att ignorera den andre, och här har vårdaren det professionella ansvaret. Förväntningarna på relationen mellan vårdare och patient är olika beroende på om det är vårdarens eller patientens perspektiv som är utgångspunkt (Snellman, 2009). Det är för patienten viktigt att få använda sin kompetens i mötet, att hen är informerad och delaktig i vården, och att hen får möjlighet att ta självständiga beslut (ibid). Det avspeglas även i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) där det bland annat står att vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (HSL, SFS 1982:2a 3) och främja 2

6 goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL, SFS 1982:2a 4), samt att Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (HSL, SFS 1982:2a ). Sjuksköterskan ska uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse, uppmärksamma lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Sjuksköteskan ska även tillvarata det friska hos patienten och ha en humanistisk människosyn, vilket innebär att se på människan utifrån en helhet och visa respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet (Socialstyrelsen, 2005). 1.4 Att bli sedd som patient När en individ söker vård innebär det att hen blir sedd som patient. Begreppet patient har ursprungligen haft innebörden den lidande människan, och betyder på latin den som lider och den som uthärdar (Kasén 2012). Patientbegreppet har förändrats genom åren och bland annat knutits till behandling, diagnos och sjukdom (ibid). Enligt Kasén (2012) används begreppet inom vårdvetenskapen för att beteckna människan som vårdas. Svensk sjuksköterskeförening (2010) definierar begreppet patient som en person som får yrkesmässig vård oavsett vårdform och vårdgivare. Då en individ söker vård och blir sedd som patient, hamnar hen utanför sitt vanliga sammanhang och kan då känna sig ur balans och avskuren från relationer med andra människor och det pågående livet utanför sjukhuset (Dahlberg & Segesten, 2010). Situationen då en individ blir patient och samtidigt har en bakgrund som vårdare, är ett område som enligt författarens eftersökningar är sparsamt studerat. DeMarco, Picard och Agretelis (2004) beskriver att sjuksköterskor med en cancerdiagnos är extra sårbara på grund av att de har kunskap om sjukvårdsrutinerna och innehållet i omvårdnaden. Sjuksköterskor i rollen som patient påverkas också av att de vet prognosen. Denna sårbarhet har enligt DeMarco et al. (2004) inte nämnts så ofta i tidigare forskning. Doel (2008) har skrivit om sina egna erfarenheter som cancerpatient och beskriver att onkologisjuksköterskor som får cancer har liknande känslor som sina patienter, dvs. bestörtning, ilska och misstro. En känsla som Doel också kände var skuld, skuld för att hon inte upptäckte cancern tidigare, inte kände att något var fel, eller sökte vård vid ett tidigare skede. Doel beskiver att hon fick vissa fördelar på grund av sitt yrke, vilket hon senare hade dåligt samvete för (Doel, 2008). 1.5 Problemformulering Livet förändras när en person är sjuk och är sårbar. När sjukvårdpersonal blir patient kan det kanske upplevas speciellt, eftersom individen har tidigare erfarenhet av vårdrelationer, samt att sjukvårdsmiljön är bekant som arbetsplats. Har individens tidigare erfarenheter betydelse för hur hen upplever att vara patient? Det saknas studier om sjukvårdspersonals upplevelse av att bli sjuka och ta emot vård. Eftersom det är viktigt att bemöta individerna utifrån deras livsvärld, så att de känner sig delaktiga och bemötta med respekt, kan det vara av betydelse att ha kunskap om sjukvårdspersonals upplevelser som patient. 2 Syfte Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. 3

7 2.1 Frågeställningar - Hur beskriver personerna att det känns att drabbas av sjukdom? - Hur beskriver personerna bemötandet från sjukvårdspersonal? - Hur beskriver personerna omvårdnadssituationer, exempelvis provtagning, hjälp med hygien? - Hur upplever personerna tid och miljö på sjukhuset? (rummet) 3 Metod Arbetets design är deskriptiv, med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2012) som metod. 3.1 Sökstrategi och datainsamling Datainsamlingen gjordes med sökning efter böcker i Libris ( och Google ( Två böcker fick författaren vetskap om genom bokrecensioner i tidningarna Moderna läkare och Vårdfokus. Två böcker fick författaren tips om från en av bibliotekarierna på Örebro universitetsbibliotek. Ett strategiskt urval enligt Henricson och Billhult (2012) av självbiografiska böcker användes med inklusionskriterierna: 1. Personen ska vara under utbildning eller färdig med utbildning till sjuksköterska eller läkare. 2. Personen ska vara i yrkesverksam ålder (18-65 år) då personen blev sjuk, samt pågående arbeta alternativt praktisera inom yrket. 3. Boken ska vara författad av personen själv, alternativt av nära anhörig. 4. Personerna ska ha vårdats minst ett dygn på sjukhus. 5. Böckerna ska vara skrivna på svenska och personerna ska ha vårdats i Sverige under sin sjukdomstid. En första sökning gjordes i Libris på sökorden Sjuksköter* patien*, vilket resulterade i 999 träffar. Begränsning gjordes till: Svenska = 688 träffar, Bok = 654 träffar, Biografi med genealogi resulterade i en träff: Behöver syster hjälp av Einerfors (1998). Ett av ämnesorden ifrån Behöver syster hjälp, var sjukdomsupplevelser, som det gjordes en sökning på. Detta resulterade i 88 träffar. Av de 88 träffarna stämde boken Hope av Lotta Tenor (2012) med inklusionskriterierna. Därefter utfördes en sökning på sökordet Läkare patien*, vilket resulterade i 866 träffar. Begränsning till Svenska = 538 träffar, bok = 454 träffar, Biografi med genealogi resulterade i 11 träffar. Ingen av de 11 träffarna uppfyllde inklusionskriterierna. En sökning gjordes på sökorden sjukvårdspersonal sjuk: 10 träffar, begränsning med bok = 8 träffar kvar. En träff ansågs kunna svara mot syftet: När doktorn blir sjuk, skriven av Anker (red), översatt av Frisch, (1991). 4

8 I sökmotorn Google användes sökorden: vårdpersonal som patient, vilket gav en träff på en forskningsansökan till Örebro Landsting av sjuksköterskor. Dessa planerade att göra en studie i ämnet. En genomgång av deras litteraturlista gjordes vilket resulterade i att boken Så sjuk av så lite, av Agneta Anderzén Carlsson, Peder Carlsson (1996) uppmärksammades. Anders Södergårds bok Strålmannen fick författaren information om via en artikel i tidningen Moderna läkare, nr Därefter sågs ett tv-inslag om Anders Södergård där han berättade mer om boken och det han varit med om. Vården inifrån läste författaren om i vårdfokus, nr Min stroke och Hjärtats oro var ett tips från bibliotekarierna på Örebro universitet. Vården inifrån, Min stroke, Hjärtats oro och När doktorn blir sjuk uppfyllde inte inklusionskriterierna (se metoddiskussion för mer information). 3.2 Urval Fyra böcker inkluderades utifrån urvalskriterierna och nedan följer en kort beskrivning av dem: Strålmannen av Anders Södergård, 2012 Boken handlar om Anders som lever ett aktivt liv med bland annat träning och körsång. Vid 25 års ålder, mitt under pågående läkarstudier (under termin sju), drabbas han plötsligt av huvudvärk, vilket visar sig vara en hjärntumör. Han läggs in för utredning av cancertyp och tumörens utbredning. Han blir opererad men tumören har växt in i omkringliggande vävnad och allt går inte att operera bort. Anders får fortsätta att leva med sin hjärntumör och gå på kontroller hela livet. Han lär sig att leva med ovissheten om att aldrig veta när cancern kan börja växa igen. Han fortsätter att leva hälsosamt efter att ha genomgått operation, strålning och cellgiftsbehandlingar mot cancern. Han ser positivt på livet och ger föreläsningar runt om i landet om hur det är att leva med cancer (Södergård, 2012). Hope av Lotta Tenor, 2012 Boken handlar om Lotta som bor tillsammans med sin tioåriga dotter, som hon har ensam vårdnad om. Lotta arbetar som sjuksköterska samtidigt som hon vidareutbildar sig till anestesisjuksköterska. Vid 37 års ålder upptäcker hon en knöl mellan brösten, som senare visar sig vara cancer. Läsaren får följa Lotta från tiden innan besked, under behandling och hur hon ser på sin sjukdom efter behandling. Hon beskriver sin relation till sin dotter och hur det känns att bli allvarligt sjuk mitt i livet. Hon har ensamt ansvar för sin dotter och beskriver en känsla av ovisshet inför hur det ska gå för hennes dotter om hon själv inte överlever. Dottern är hennes viktigaste livlina i livet och som får henne att kämpa vidare. Hon blir friskförklarad efter fem år och har hopp om framtiden (Tenor, 2012). Behöver syster hjälp av Ann-Charlott Einerfors, 1997 Boken handlar om sjuksköterskan Ann-Charlotte och hennes sökande efter svar på varför hon mår allt sämre och sämre. Hon genomgår flertalet undersökningar för att få en diagnos. I boken beskriver hon sina upplevelser av alla behandlingar och undersökningar men även hur livet runt omkring gestaltas med man och barn. Hon får till slut en diagnos, men efter ett tag tas den bort, vilket gör att det är svårt att behandla sjukdomen, när hon inte vet vad det är för något hon lider av. Hon var 35 år när hon första gången sökte vård för sina besvär och fem 5

9 år senare när boken trycks har hon fått sluta sitt arbete som sjuksköterska på grund av sina långdragna infektioner utan att veta vad det är för sjukdom hon lider av (Einerfors, 1997). Så sjuk av så lite av Agneta Anderzén Carlsson och Peder Carlsson, 1996 Peder och Agneta arbetar båda som sjuksköterskor när Peder vid 28 års ålder drabbas av sepsis på grund av ett sår. Peder och Agneta heltidsarbetar när Peder blir sjuk och har tillsammans två barn. Agneta tar hand om barn och hem samtidigt som hon försöker tillbringa mycket tid med Peder på sjukhuset. Peder opereras akut och hamnar på IVA. Under vårdtiden för Agneta dagbok och Peder har i efterhand skrivit stycken i boken om sin upplevelse av situationen. Boken används vid Göteborgs universitet under utbildningen till intensivvårdssjuksköterska för att ge en ökad förståelse av hur det är att vara IVA-patient (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996). 3.3 Analys av data Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vid analysen följdes Granheims och Lundmans analysprocess (2012). Begrepp som användes i processen var analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod och kategori. Analysenheten skall enligt Granheim och Lundman vara lagom stor för att utgöra en helhet, samtidigt vara tillräckligt liten för att hanteras i analysprocessen. Analysenheten i arbetet bestod av fyra böcker som ansågs uppfylla kraven enligt ovan. Böckerna lästes i sin helhet, därefter reflekterades över texternas huvudsakliga innehåll. Varje bok analyserades var för sig. Utifrån syftet och frågeställningarna urskiljdes meningsenheter. Meningsenheter är meningsbärande delar av texten som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang (Granheim & Lundman, 2012). Meningsenheterna kortades ner och gjordes mer lätthanterliga, enligt analysprocessen. Arbetet med att korta ner texten för att lyfta fram det mest centrala innebär att kondensera texten (Granheim och Lundman, 2012). Därefter kodades de bearbetade meningsenheterna, vilket innebär att abstrahera innehållet, det vill säga lyfta det till en högre logisk nivå (ibid). När allt material var kodat delades det in i kategorier utifrån likheter och skillnader mellan koderna. Den första indelningen resulterade i 20 kategorier. En kategori ska bestå av koder med liknande innehåll och kategorierna ska skilja sig från varandra. Inga data som kan svara på syftet får tas bort eller passa in i två eller flera kategorier (ibid). Efter den första analysen innehöll kategorierna koder som kunde sorteras under flera av kategorierna och författaren ansåg att kategorierna var svåra att överblicka. Därför sågs Materialet över en gång till och ur materialet urskiljdes två domäner. Domäner är enligt Granehim och Lundman (2012) delar av texten som handlar om ett specifikt område och är möjligt att identifiera med en låg grad av tolkning. Exempelvis kan det handla om olika faser i en process. Materialet ansågs handla om områdena: Upplevelser av sjukdomsbesked och Upplevelser under utredning och behandling. Materialet bearbetades en andra gång. Koder som handlade om upplevelserna av sjukdomsbesked, och upplevelserna under utredning och behandling placerades under respektive domänen. Koderna bearbetades och författaren återgick till meningsenheterna och sammanhanget de var tagna ur för att abstrahera koderna på nytt. Koderna indelades i nya kategorier utifrån innehållet i koderna. Då materialet delades in på nytt i kategorier och underkategorier, uppmärksammades särskilt de meningsenheter som handlade om hur personerna beskrev hur de upplevde att vara sjukvårdspersonal och patient i de olika situationerna. 6

10 4 Forskningsetiska överväganden Forskaren ska, enligt Northern Nurses Federation (NNF, 2003), respektera yrkesmässiga och etiska principer och normer vid all forskning som gäller människor. I arbetet har reflekterats över de etiska principer som bör beaktas vid forskning, enligt dessa regler; principen om autonomi, om att göra gott, inte skada och principen om rättvisa (ibid). Böckerna är publicerade och därmed offentlig handling, personerna har själva valt att berätta sin berättelse. Eftersom böckerna är publicerade har personerna själva valt vad som ska publiceras och författaren har inte påverkat materialet. Författaren har inte frågat personerna om hon får analysera deras böcker, men eftersom de är en offentlig handling behövs inget samtycke. För att minska risken av att kränka någon har forskaren arbetat för att respektera materialet och inte förvanska det, en viss grad av tolkning har ändå gjorts och vid sammanställning av resultatet slås flera berättelser ihop vilket skulle kunna göra att någon av de som skrivit berättelserna anser att författaren inte förmedlat deras historia på det sätt som de hade som avsikt att göra. Personerna har publicerat böckerna för att de ville förmedla något till omvärlden, de ville beskriva sina upplevelser. Principen om att göra gott, innebär att forskningen ska vara till nytta för omvårdnaden eller de grupper som forskningen avser (NNF,2003). Författaren hade som avsikt med arbetet att det skulle mynna ut i kunskap om hur sjukvårdspersonal upplever att vara patient. Genom sammanställningen av personernas berättelser skulle det kunna bidra till ny kunskap för personerna själva som skrivit böckerna, men även för sjukvårdspersonal i övrigt. Författaren har inte påverkat personerna och anser därför även inte bryta mot principen att inte skada (ibid). Eftersom författaren vill lyfta fram sjukvårdspersonals upplevelse av att vara patient, kan det bidra med kunskap om hur deras lidande kan motverkas och lindras vilket följer rättviseprincipen där det är viktigt att alla grupper lyfts fram (NNF, 2003). 7

11 5 Resultat Vid arbetet med det insamlade materialet angående hur personerna upplevde sjukdom, framkom ett behov av att vidare dela upp materialet i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked och Upplevelser av behandlingar och undersökningar. Domänerna delades in i kategorier och underkategorier, enligt tabell: Kategori Underkategorier Upplevelser av sjukdomsbesked Att leva i ovisshet och visshet I väntan Erfarenhetens inverkan på känslor Bemötande Att få besked Att bli sedd som patient Känslor i kroppen och själen Ha styrka Ha erfarenhet Upplevelser under utredning och behandling Att vara i andras händer Beroende av andras kompetens Att vara patient Att vara sårbar Möjligheter och svårigheter Miljön Främmande och bekant I bilaga (1) redovisas exempel från samtliga kategorier och underkategorier. 5.1 Upplevelser av sjukdomsbesked I följande resultatavsnitt redovisas kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande Att leva i ovisshet och visshet Kategorin Att leva i ovisshet och visshet innehåller underkategorierna I väntan och Erfarenhetens inverkan på känslorna. Nedan följer resultatet av Kategorin, därefter redovisas underkategorierna var för sig under rubrikerna och Personerna beskrev att det hade betydelse att få besked, att få visshet om diagnos kunde hjälpa dem att hantera situationen. Men vissheten kunde också väcka många frågor. Det var främst tre personer, Lotta, Anders och Ann-Charlotte, som beskrev pendling mellan visshet, en form av kontroll över situationen, till att förlora kontroll över situationen och leva i ovisshet. Den fjärde personen, Peder var sövd under lång tid och hans berättelse handlade till större delen om hur han ville kämpa sig tillbaka till det liv han hade innan. Peder beskrev dock hur han till en början hade svårt att förstå vad som hade hänt. När han fick reda på att han hade haft sepsis, kändes det overkligt och han blev sorgsen över att ha varit sjuk så länge. Anders, Lotta och Ann-Charlotte beskrev hur de levde i ovisshet innan besked och att inte veta väckte både känslan av hopp och hopplöshet. Anders hoppades att det inte var så allvarligt och att undersökningarna inte skulle visa något. Han kände att symtomen minskade när han var på sjukhuset och därför tänkte han att det nog inte var så allvarligt, men han ville veta och alla tankar snurrade. 8

12 "Tänk om undersökningen inte visar någonting, vad ska man då tro att det här är? Mitt huvud bultar fortfarande, men det har blivit något bättre av att ligga här i mörkret. Det är nog inget allvarligt ändå. (Södergård, 2012, s. 64). Ann-Charlotte levde länge i ovisshet. Läkarna testade flera behandlingar innan hon fick diagnos. Hon pendlade upp och ner, mellan hopp och hopplöshet, tilltro och tvivel. Hon beskrev hur hon miste sin tro, desto längre tid som gick, på ett glatt förlopp och om att få bot. Hon beskrev tudelade känslor. Ena stunden tyckte hon att läkarna inte gjorde så gott de kunde. I nästa stund klandrade hon sig själv för att inte inse att de gjorde sitt bästa. Hon visste till slut varken ut eller in, och kände en fruktan för att inte tas på allvar inför doktorer, vänner och familj, att få en diagnos kändes viktigt. Hon beskrev att hon hade förlorat sin hälsa och situationen kändes absurd. Jag känner fortfarande tilltro till läkarvetenskapen men tvivlar stundom på att de skall komma tillrätta med mitt nu fruktansvärt dåliga mående. (Einerfors, 1997, s. 43). Känslorna pendlade upp och ner vid besked om diagnos. Lotta kände direkt panik, skräck och dödsångest. Anders tyckte först det hela kändes overkligt, sedan blev han arg och beskrev det som orättvist, något även Lotta beskrev. Efter att ha fått diagnos kände Ann-Charlotte en momentan befrielse och lättnad, medan Anders upplevde detta först efter en tid. På något sätt känns det skönt att jag har en hjärntumör. Eller inte skönt att ha en tumör i sig, men skönt att man hittade ett fel till slut. Måhända en smått absurd lättnadskänsla, men likväl en känsla av lättnad. (Södergård, 2012, s. 67). Beskeden väckte tankar om framtiden. Personerna beskrev en ovisshet om vad som skulle hända med dem, vilka behandlingar de skulle få och hur de skulle må under tiden. Personerna kände ångest inför döden och ångest inför att berätta för anhöriga. De kände också ilska, oro, rädsla, skräck, panik, sorg, och att livet var orättvist. Anders hoppades att det ska vara fel diagnos och han ville inte riktigt ta till sig att han hade en hjärntumör. Både han och Lotta beskrev en känsla av att ha förlorat kontrollen över sin kropp till cancern. Anders äcklades av tumören och liknade den vid en parasit. Lotta tänkte på sin cancer som en ondskefull cancersvulst som skulle ta hennes liv så fort den fick chansen. Lotta fick efter ett tag besked om att cancern inte var lika utbredd som läkarna först trodde, vilket gjorde henne glad. Hon vågade dock inte lita på att det var sant, vilket gjorde att hon inte kände någon lättnad. Däremot kände hon nytt hopp efter beskedet. <<Gratulerar, du kommer bli hundra>>, sa han och skakade min hand. Luften gick ur mig, vad säger han? Fel fel men åt rätt håll för mig hopp fanns - jag som nästan hade gett upp. (Tenor, 2012, s. 40). Lotta och Anders beskrev hur de kände kontroll över sina känslor på olika sätt. Anders kände kontroll eftersom han visste precis hur han själv kände det och tyckte det skulle varit svårare om det var en anhörig till honom som blivit sjuk. Lotta kände att hon behövde kontrollera sina känslor inför sin dotter, hade hon brutit ihop skulle båda mått sämre. Lotta behöll också en känsla av kontroll genom att fortsätta med sin vardag. Samtidigt beskrev Lotta att hon inte hade någon trygghet att ge sin dotter och hon hade förlorat tilltron till ett friskt liv. Parallellt med dessa känslor kände personerna viljan att kämpa mot sjukdomen, ta tillbaka sin hälsa, och inte ge upp. Vissheten om spridningen av cancern påverkade hur Lotta tänkte. Hon gjorde upp planer för vad hon skulle göra om cancern var spridd, och om den inte var spridd. 9

13 Om jag inte har spridning av cancern skall cellgifter in, andra bröstet bort och jag skall fighta denna djävul så långt bort att den aldrig mer vill komma tillbaka! (Tenor, s. 36). Ann-Charlotte miste sin diagnos efter en tid och det gjorde henne förtvivlad. Hon kände vanmakat, ett kaos av känslor: sorg, ilska, uppgivenhet och förtvivlan. Hon förlorade hoppet om bot. Det gjorde att hon slöt sig, in i en egen värld där hon kände sig mycket ensam. Känslan av att vara ensam med sjukdomen, att vara i ingenmansland och att ingen annan kunde förstå hur de egentligen kände, beskrev också Anders och Lotta I väntan Väntan på att få ett besked upplevdes som lång, tiden kändes oändlig och det väckte tankar och känslor hos personerna. Väntan beskrevs som en väntan i dödens väntrum, och att det var svårt för någon som inte haft cancer att förstå den känslan. Väntan på undersökningsresultat gjorde att tiden gick långsamt, och tiden upplevdes stå stilla vid sjukdomsbesked. Efter att personerna fått besked, upplevdes tiden ibland som utmätt, att livet inte längre var oändligt. Vid smärta upplevdes tiden gå långsammare och personerna önskade att den skulle gå snabbare. Att det ska behöva ta sådan tid, har man inte haft cancer så fattar man inte vad jag pratar om. (Tenor, 2012, s. 35) Erfarenhetens inverkan på känslor Känslorna kring tiden vid besked påverkades av personernas tidigare erfarenheter och kunskap från deras yrken. Anders klandrade sig själv för att han inte hade reagerat tidigare när huvudvärken tedde sig på ett annat sätt än han var van vid, och då de förklaringsmodeller han själv givit rimligen inte kunnat stämma. Personernas känslor påverkades av vissheten om hur det gått för andra patienter de tidigare haft kontakt med i egenskap av sjukvårdspersonal. Anders och Lotta påmindes om tidigare patienter när de fick besked. Lotta hade lång erfarenhet av att arbeta med cancerpatienter och hon beskrev en ökad skräck och lidande på grund av sina erfarenheter inom sitt yrke. Anders påmindes om när en patient fick besked om spridd bukspottkörtelcancer, vilket väckte en rädsla hos honom för vad läkarna skulle säga. Erfarenheterna som Lotta hade genom sitt yrke gjorde att hon ville kontrollera sin död. Kunde hon inte kontrollera sjukdomen, ville hon i alla fall kunna kontrollera sin död. Hon hade sett hur patienter lidit och hur sjukdomen tagit över. Det gjorde att hon inte kunde tillåta sig själv att lida på samma sätt. Ann-Charlotte kände ökat tvivel mot läkarna eftersom hon inte tyckte de följde vetenskap och beprövad erfarenhet när de avslutade hennes behandling. Jag har alltid vetat att jag aldrig kommer låta mig självdö i cancer utifrån min erfarenhet som sjukvårdspersonal Jag har alltid vetat att jag kommer välja ett annat sätt om jag blir tvungen att välja. (Tenor, 2012, s. 20). 10

14 5.1.2 Bemötande Kategorin Bemötande innehåller följande underkategorier: Att få besked; Att bli sedd som patient vilka redovisas under rubrikerna och Att få besked Personerna berättar om ett bra bemötande vid tiden för besked och diagnos. Anders upplevde att läkaren gav beskedet på ett bra sätt. Han beskrev hur personalen på avdelningen bemötte honom vänligt och lugnade honom. I samband med beskedet visade personalen känslor vilket personerna upplevde som positivt. Läkaren som gav Lotta sitt besked om att hon hade bröstcancer tog sig tid mitt under ordinarie mottagningstid som var avsedd för andra patienter, vilket Lotta beskrev berodde på att de känt varandra länge och att hennes mamma hade jobbat för läkaren tidigare. Ann-Charlotte beskrev att läkarna lade mycket energi på att försöka lista ut orsaken till varför hon var sjuk, hon kände sig delaktig och det gav henne hopp. Jag är dock glad att det var just läkare Karin som senare gav mig beskedet, för jag tycker att hon gjorde det på ett bra sätt. (Södergård, 2012, s. 130) Att bli sedd som patient Vid bemötandet innebar det ibland vissa svårigheter för personerna att vara patienter i stället för sjukvårdspersonal. Svårigheterna fanns främst inom dem själva, men ibland också hos personalen. Anders beskrev en situation när han träffade en kursare på sjukhuset och de diskuterade hans troliga diagnos. Han beskrev upplevelsen som surrealistiskt, som om det inte var han som var patienten, utan att det handlade om en knepig seminarieuppgift. Ann-Charlott oroade sig för hur personalen mådde och inte hur hon själv mådde. När hon hade ett möte med en professor som inte kunde ge henne något besked om diagnos, tyckte hon i stället synd om honom. Hon beskrev att han troligen kände sig otillräcklig. Hon beskrev även att hon ville ha en rak kommunikation, hon ville få reda på vad personalen tänkte om hennes diagnos och prognos, det var nödvändigt för henne som sjuksköterska. Å andra sidan beskrev hon att det var omöjligt för henne att sortera all informationen som patient. Personalen gick henne också till mötes vilket gjorde att hon verkade ha svårt att se sig själv patient, utan beskrev sig som en sjuk sjuksköterska. ( )Det är just sådana resonemang som jag ofta får ta del av för att jag vädjar om en rak kommunikation och för att slippa att serveras friserade informationsvarianter efteråt. Det blir nästan omänskligt att sortera som patient men är tvunget för mig som sjuksköterska. (Einerfors, 1997, s. 51). När Lotta fick sitt sjukdomsbesked beskrev hon att hennes bakgrund som sjukvårdspersonal hade betydelse för bemötandet. Hon beskrev att läkaren inte kunde lugna henne på samma sätt som han kunde lugna andra patienter, på grund av hennes tidigare yrkeserfarenhet och medicinska kunskap. Efter att Lotta hade opererats och väntade på besked om hur spridd hennes cancer var, beskrev hon att hon inte fick tillräckligt med information. Hon trodde att det hade att göra med att hon själv var sjukvårdspersonal och att det felaktigt troddes att jag visste det mesta (Tenor, 2012, s. 39). Hon beskrev att hon på grund av att hon var sjukvårdspersonal glömdes bort som patient. Lotta beskrev också en förväntan från sjukvårdspersonalen att hon skulle tåla mer än en vanlig patient, eftersom hon visste hur det var. Hennes upplevelse var att hon på grund av sin kunskap egentligen behövde mer stöd och 11

15 inte tvärt om. Lotta beskrev att hon inte ville vara professionell i denna situation utan patient och omhändertagen. Jag kände att jag skulle tåla mer än en vanlig patient - << för jag vet ju hur det är>> - just därför behövde jag egentligen mer i min egna själ behövde jag ju lugn och förtroende jag hade gärna inte vetat allt det jag visste så jag att skulle ha kunnat finna något lugn och förtroende i det som skedde det fanns inte! DET BEHÖVS! (Tenor, 2012, s. 39). 5.2 Upplevelser under utredning och behandling I följande resultatavsnitt redovisas kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön Känslor i kroppen och själen Kategorin Känslor i kroppen och själen innehåller underkategorierna Ha styrka; Ha erfarenhet. Nedan följer resultatet av Kategorin, därefter redovisas underkategorierna var för sig under rubrikerna och Flertalet känslor rymdes i kropp och själ när personerna var med om utredning och behandling. Känslorna som beskrevs var nervositet, spänning, nyfikenhet, oro, ångest, frustration, rädsla, trygghet och smärta. Anders upplevde att det kändes tryggt att göra undersökningar som påminde om varandra, datortomografin påminde om magnetkameraundersökning, det gjorde att det tillslut kändes som en vana. Han beskrev att en del undersökningar var spännande, samtidigt som han var orolig för att de skulle göra ont. Lotta upplevde tvärt om inte undersökningarna som spännande utan istället som ångestfyllda. En scintigrafisk undersökning, där en kamera gick cirka tio centimeter från kroppen, väckte klaustrofobiska känslor hos henne. Hon genomgick undersökningen i panikens tecken. Peder beskrev att personal och anhöriga inte kunde förstå honom eftersom han hade en trakeostomi i halsen. Han hade svårt att kommunicera. Han fick en pekplatta till hjälp, men den gick inte att använda eftersom han såg dubbelt och dessutom hade han svårt att höra vad människorna runt omkring honom sade. Att vara avskuren i kommunikationen medan han låg i respirator väckte en frustration hos honom. Det är vansinnigt frustrerande att inte kunna prata pga tracken, och när jag försöker med pekboken så pekar jag bredvid för jag ser dubbelt. När jag försöker skriva så skakar jag och skriver bokstäverna ovanpå varandra. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 76). Cellgiftsbehandling innebar för Lotta att hon kände panik, skräck och dödsångest. Hon ville inte ha gifter i kroppen. Samtidigt vågade hon inte låta bli på grund av rädsla för att cancercellerna skulle vara kvar. Lotta beskrev att när de placerade in en PICC-line inför cellgiftsbehandlingen, upplevde hon det mycket obehagligt och hon fick panikkänslor. Hon beskrev det som om slangen kittlade insidan av kärlet och sög fast i höger förmak, skitäckligt. 12

16 Ann-Charlotte beskrev också att det var obehagligt att få cellgifter. Hon verkade dock ta avstånd från sin kropp i samband med behandlingen. Hon beskrev det som att kroppen kände avsky och att kroppen var försvarslös mot behandlingen. Kroppen uthärdade, hon själv verkade inte vara delaktig. Hela kroppen skakar och skriker liksom ut sin avsky över det attentat som riktas mot den. Den känner sig försvarslös mot denna så obarmhärtiga behandling. (Einerfors, 1997, s 49-50) Ha styrka Under behandlingarna beskrev personerna olika saker som gav dem styrka, vilket hjälpte dem att kämpa. Ann-Charlotte beskrev att hon blev stärkt genom att gå i genom behandlingar som hon inte trodde hon skulle klara av. Det gjorde att hon ville fortsätta att kämpa. Lotta tränade för att ha en stark kropp innan och under behandlingen. Hon beskrev att hon ville vara i fysisk form, kroppen kunde hon påverka, i själen var hon livrädd. Peder fann styrka genom tänka på sina barn. Första gången jag kommer runt på höger sida så får jag syn på korten på mina barn, det är de kort som jag normalt har på mitt sängbord. Jag är så trött att jag inte har ork att gråta. Korten på mina barn ger mig dock kraft, jag måste upp ur sängen och det fort, för jag vill hem. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 77) Ha erfarenhet Personernas erfarenheter som sjukvårdspersonal framgick i materialet på så sätt att de hade kunskap om behandlingar och använde medicinska termer. Peder uppmärksammade att han hade dropp och kateter, vilket han beskrev som obehagligt. Personerna berättade om när de fick infarter och hur känslan av att få dem varierade. Dels beroende det på hur skicklig sköterskan var, dels beroende det på hur många gånger personerna blivit stuckna. Till en början gick det bra och smärtan var inte så farlig. Efter ett tag upplevde personerna sig som mer och mer sönderstuckna. Peder utvecklade tillslut en rädsla för att bli stucken. Peder beskrev hur en sjuksköterska försökte sticka honom tre gånger, han kände sig alltmer stressad. Tillslut ville han själv resa sig upp och sticka sig själv. Personerna var också medvetna om risker vilket ibland ökade rädslan inför behandlingar och undersökningar. "Jag känner hur en vätska börjar forsa in i min ven, och det känns först som om det är kallvatten de sprutar in. Jag vet att det finns en risk att jag får en anafylaktisk chock om det är så att jag inte tål kontrastmedel, och även om jag vet att den risken är försvinnande liten så är jag ändå spänd." (Södergård, 2012, s.54). 13

17 5.2.2 Att vara i andras händer Kategorin Att var i andras händer innehåller följande underkategori: Beroende av andras kompetens, vilken redovisas nedan Beroende av andras kompetens När personerna lämnade över sina kroppar i andras händer blev de beroende av andras omsorg och kompetens. Någon annan hade ansvar för vad som skulle hända med personen. Det väckte en hel del känslor. Peder beskrev att han hade svårt att få någon vila, det var en ständig fysisk och psykisk belastning för att lära sig allt på nytt, saker som han hade kunnat innan han blev sjuk. Personerna beskrev att de inte hade något annat val än att överlämna sig i personalens händer och var beroende av deras kompetens. Ibland kände personerna sig avidentifierade och funderade om personalen tänkte på dem som exempelvis ett rumsnummer, så som de själva ibland tänkt på patienter när de arbetat som sjukvårdspersonal. Även om jag inte vill tänka i de banorna kan jag inte låta bli att känna hur min identitet sakta men säkert börjar bytas ut mot 17:1 som är min sal och säng-nummer, hur mina kläder bytts ut mot denna clownmundering i samma stund som min egen medbestämmanderätt flög ut genom fönstret. Vad annat kan jag göra än att ligga här och ta emot? I morgon kommer de att stoppa fler nålar i mig, en slang i snoppen och till sist men inte minst borra upp hjärnan och gräva runt där inne. Helt rubbat. (Södergård, 2012, s.162). Personerna beskrev en nakenhet i vissa situationer, i samband med att de tog av sig personliga ägodelar, eller fick hjälp med intimhygien en känsla av avidentifiering. Peder beskrev hur han fick hjälp med intimhygien i sängen, vilket fick honom att känna sig som en stor baby. Han beskrev också när han fick åka genom hela avdelningen för att komma till duschrummet, och det kändes som om han fick vinka till personalen både på vägen dit och tillbaka, han kände en nakenhet och utsatthet. Det var viktigt för personerna att skydda sin integritet och bevaka sin kropp. Personliga ägodelar beskrevs som en del av identiteten. Peder beskrev att han ibland kände sig som en hund som var tvungen att bevaka sitt revir. Denna bevakning kunde göra honom mycket trött, eftersom han ständigt fick vara på sin vakt. När hans fru var där kunde han lämna över bevakningen till henne. Slangar i kroppen beskrevs av både Peder och Anders som om någon varit inne i den och rotat. Peder beskrev att han trodde att det var svårt för personalen att veta hur han ville ha det, eftersom han ibland själv inte ens visste. Det fanns en ovilja hos personerna att vara i beroendeställning när de tidigare klarat sig själva, fysiskt och psykiskt. Ann-Charlotte kämpade, kanske för att inte vara beroende av andra, när hon vid ett tillfälle tvingade sig upp ur sängen för att gå på toaletten, trots att hon kanske inte var tillräckligt stark fysiskt. Men jag vill snabbt komma upp igen, därför bromsar jag personalens erbjudande om hjälp i sängen. Således formligen släpas jag av personalen till toaletten, vilken nu lyckligtvis finns inne på salen. (Einerfors, 1997, s. 51). Kollegor på sjukhuset innebar att personerna hade svårt att vara anonyma. Peders fru beskrev hur hon tog ställning till om hans kollegor skulle kunna få möjlighet att hälsa på honom när han inte hade något själv att säga till om. Hon ville skydda honom från att bli uttittad eftersom han själv inte kunde bestämma. Samtidigt upplevde personerna en trygghet i att se bekanta ansikten på avdelningen. De beskrev även en trygghet i att vara i andras händer, eftersom de snabbt kunde få hjälp om de blev sämre. Det fanns också en rädsla för att ta tillbaka 14

18 kontrollen över sitt liv när de varit i beroendeställning. Samtidigt fanns det en vilja att bli frisk. Tryggheten som de känt i personalens händer gjorde att det kunde kännas otryggt att åter vara den som hade kontrollen. I morgon ska jag åka till infektion, det gör mig lite nervös för jag har blivit bortskämd här och nu ska jag försöka ta över och klara mig så mycket som möjligt själv. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 88) Att vara patient Kategorin Att vara patient innehåller följande underkategorier: Att vara sårbar; Möjligheter och svårigheter, vilka redovisas under rubrikerna: och Att vara sårbar Personerna beskrev personalen som både duktig och skicklig på praktiska saker såsom provtagning. Personalen upplevdes som noggrann och att de kunde förmedla trygghet. Lotta beskrev att hon mötte en sjuksköterska som ingav lugn och trygghet, hon kunde möta den starka dödsångest som Lotta kände. Samtidigt upplevde de vid olika tillfällen ett dåligt bemötande och att de fick bristfällig information. Det ökade rädsla och skräck inför, under och efter behandlingar. Lotta beskrev hur en läkare grävde runt i hennes bröst när han skulle ta en biopsi. Hon upplevde det som att han spred runt cancerceller och att han inte kunde bemöta hennes ångest och oro. Hon kände också onödig ångest på grund av att de glömde informera vad som kunde hända med hennes kropp efter de opererat bort lymfkörtlar. Ingen berättade heller om postoperativa besvär såsom serom i armhålan eller lymfsträngar längs hela buken som kommer efter axillär utrymning vilken ångest jag fick av detta! (Tenor, 2012, s. 38). Peder beskrev att han kände sig pressad över att personalen tjatade om mat hela tiden, det gjorde inte att han kände för att äta mer. Han beskrev också en känsla av att vara övergiven, eller rädsla för att bli det. Personalen kunde ibland inte riktigt förstå hur dåligt han mådde. Jag är fortfarande väldigt klen och har svårt att klara mig helt själv, men det tror jag inte de har helt klart för sig på avdelningen, för jag få klara mig själv ganska mycket. Ring på klockan om det är något du vill, säger de och går. Jaha tack. Att komma från IVA till detta är starka kontraster. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 91). Som beskrivits tidigare berättade personerna att de till en början inte tyckte det var så obehagligt att bli stuckna, men att det blev mer och mer smärtsamt. Peder lyfte fram att personalen kunde bemött denna rädsla bättre och givit honom Emla för att minska obehaget. Personalen pressade även Peder genom att hota med CVK om han inte åt, det gjorde att han lovade att äta. Det var jobbigt för honom. Till slut gick det inte att sätta nya infarter. Jag upplevde stickförsöken som så jobbiga att jag till slut vägrade. De hotade med CVK, men jag vägrade det också och lovade att äta mig från IVA. Inte gick det heller. Mat, mat, mat; det blev ett evigt tjatande om mat, som definitivt inte hjälpte mig även om jag förstår att det var av välvilja. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 107). 15

19 Möjligheter och svårigheter Personerna i berättelserna beskrev fördelar med sitt yrke i mötet med personalen. Men de beskrev också svårigheter i att bli sedd som patient av sjukvårdspersonalen och av dem själva. Personerna beskrev olika upplevelser och några exempel tas upp från var och en. Peder beskrev att personalen bemötte honom på ett bra sätt genom att inge lugn och göra honom delaktig i val av läkemedel för att kunna sova och sköta magen. Samtidigt kände han att han ibland irriterade personalen med sin delaktighet. Han beskrev också att det var lätt att bli kritisk över hur personalen bemötte patienter och att det ibland skulle vara skönt att inte veta så mycket om sjukvård. Peder beskrev att det var jobbigt när personalen berättade om sin stress över att han var narkossköterska och därmed själv duktig på att sticka. De sjuksköterskor som skulle sticka mig sa själva att de kände en viss stress av att jag var narkossköterska och normalt hade större vana att sticka själv. Visst, men vad hjälpte det mig? (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 107). Ann-Charlotte hade svårt att se sig själv som patient i mötet med sjukvårdspersonalen. Hon verkade ha svårt att acceptera och ta emot vård. Hon beskrev en situation då hon fick sjuktransport till ett annat sjukhus och hon förundrades över att personalen ordnat så att en sjuksköterska var med. Hon beskriver det som slöseri på resurser och att hon måste tillåta sig själv att vara sjuk, trots att hon är sjuksköterska. Men jag känner samtidigt en stor lättnad och trygghet i att ha personal med. Det värmer i hjärtat att det ordnats så. Jag är ju faktiskt sjuk och måste trots att jag är sjuksyster också tillåta mig att få vara det. (Einerfors, 1997, s. 47). Anders beskrev att personalen verkade vilja hävda sig mot honom för att han var läkarkandidat och att det fanns hierarkier på sjukhuset som levde kvar. Något han såg som en nackdel, eftersom han tyckte det skulle vara patienten som var i fokus och inte vilken yrkeskategori man tillhörde. Han beskrev dock även att det ofta var en fördel att vara läkarkandidat eftersom han hade medicinsk kunskap och visste vad han kunde kräva av vården. Jag tittar på den senaste nålen som sitter på min högra handrygg och ersätter den som satt där tidigare. Jag kan fortfarande känna tydligt hur ont det gjorde när sköterskan satte den första som kort därefter visade sig obrukbar, och hans arroganta sätt stör mig än. På det stora hela känns det som en fördel att själv vara kandidat, för om man vet vad man kan kräva så är det lättare att få bättre vård. Dock var det här ett exempel på när det snarare låg mig i fatet. (Södergård, 2012, s. 121). Ann-Charlotte beskrev också hierarkier, men i motsats till Anders verkar hon ha förväntat sig att läkarna skall bete sig på ett visst sätt, med pondus och hålla varandra om ryggen. Vid ett möte där en läkare bemötte henne på ett nytt sätt än vad hon är van vid, upplevde hon det som mycket positivt. Hon beskrev en situation där hon blev bemött som en person och inte bara en sjuk kropp. Hon beskrev hur hon som människa och person glömts bort och att en läkare såg henne vilket gjorde henne rörd. Hon förmedlar en för mig tidigare okänd fantastisk förmåga till empati och på ett imponerande sätt vågar hon avkläda sig all makt och kollegial hållning samtidigt som hon gör det med pondusen i behåll. Det kommer jag bära med mig som ett befriande möte i ett 16

20 fullständigt kaos. (Einerfors, 1997, s. 71). Att möta sina kollegor på sjukhuset och vara i deras vård, beskrevs både som positivt och negativt. En fördel var att kända ansikten ingav en trygghet och miljön kändes inte så främmande. Samtidigt var det svårt att vara anonym. Minskad anonymitet gjorde att de kände sig extra utsatta, de kunde när som helst möta någon kollega. En form av särbehandling som Lotta fick, var ett anpassat bemötande när hon skulle opereras. Hon fick välja ut den personal som skulle operera henne och hon fick även träffa dem dagen innan operarationen. Hon fick även hjälp med att skydda sin identitet genom att studenter inte fick släppas in på operationen. Min fantastiska handledare Lasse på c-operation lät mig välja vilka som skulle söva mig inför min operation så jag fick hälsa och få mental förberedelse. De lovade också att inte släppa in vare sig kandidater eller andra studenter på operationssalen eftersom jag var själv student där och var ingen vanlig anonym patient (Tenor, 2012, s. 28) Miljön Kategorin Miljön innehåller följande underkategori, främmande och bekant vilken redovisas nedan Främmande och Bekant Tre personer Anders, Ann-Charlotte och Peder beskriver miljön, de ger beskrivningar av hur rummet ser ut, till exempel att en tavla väcker obehagskänslor och att det är en speciell doft av rengöringsmedel och tvål det luktar sjukhus. Miljön beskrevs som både främmande och bekant. Den är främmande eftersom de har en ny roll i den som patient, samtidigt är den inte lika skrämmande på grund av att de tidigare arbetat i miljön. Det klarnar mer och mer, men det var olustigt fösta minuterna efter att jag vaknade nu på förmiddagen. Jag hade begåvats med dubbelseende och nedsatt hörsel, dessutom kan jag inte prata för jag är trackad och har respirator. Jag blir dock inte rädd, kanske för att jag själv är narkossköterska och känner igen miljön. (Anderzén Carlsson & Carlsson, 1996, s. 76). Ann-Charlotte, Peder och Anders beskrev att de kände en ensamhet på avdelningen/rummet, och de ville helst ha någon i närheten och inte bli lämnade ensamma. Anders beskrev att utanför rummet var liv och rörelse men hos honom var det tyst. Ann-Charlotte beskrev hur avdelningen känns vemodig och personalen främmande eftersom de inte hade den dialekt och de kläder hon var van vid. Miljön verkade ha betydelse för deras mående, och vilket avspeglas i deras beskrivningar. Ann-Charlotte beskrev rädsla för att lämnas ensam på rummet, medan hon vid ett annat tillfälle tyckte det var skönt med ett enkelrum. Var har jag hamnat? Hur skall jag orka ta del av allt detta? Är jag så sjuk? Lämna mig inte här! Jag lämnas naturligtvis här, på en sal, i en säng, någonstans långt bort från mina nära och kära. (Einerfors, 1997, s. 48). Jag ådrar mig nämligen ett enkelrum på kuppen, vilket känns mycket skönt. (Einerfors, s. 51) Peder blev flyttad till ett rum på infektionsavdelningen efter han varit på IVA. Det nya rummet beskrevs som en liten cell och han kände sig avskuren från avdelningen. Det blev en 17

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur mycket har du besvärats av:

Hur mycket har du besvärats av: SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att:

Rädsla för återfall. Alltså! Tänk på att: Rädsla för återfall. Många som drabbas av cancer upplever en cancerbaksmälla i form av rädsla för att cancern ska komma tillbaka. Att en gång ha fått ett cancerbesked gör att rädslan för att få det igen

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Feedback SRBP Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa.

Feedback SRBP Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa. Feedback SRBP 2017 Stress Reducerande Balanserande Process med Lisa. SRBP: Jag hade under hösten 2016 fått behandling hos en sjukgymnast ett antal gånger efter som jag hade smärta i foten som gick upp

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

En liten bok om. komplext. trauma

En liten bok om. komplext. trauma En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!

Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn! Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn! Julia Mindell har trots sin unga ålder varit med om mycket och har en livshistoria som berör. När hon var 2 år förlorade hon

Läs mer

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk.

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk. Det är underbemannat på avdelningen idag igen och salarna är mer än fulla. Du går på ditt pass och redan när du kliver innanför dörrarna känner du stressen.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer