Öppethus. Pappalediga i Fortverket sid 8

Transkript

1 Öppethus ETT MAGASIN FRÅN SPECIALISTEN PÅ FÖRSVARSFASTIGHETER NR Pappalediga i Fortverket sid 8 Marsch mot framtiden Boden satsar på utveckling sid 4 Vaktad av svärdväktare Villa Ramdalen är välbevakad sid 12 Nöjda kossor Fyrbenta kunder på heden sid 14 Dåtid blir framtid Nytt museum på Arholma sid 16 Driv i driften Fortifikationsverkets driftverksamhet effektiviseras sid 18

2 Med tidningen Öppet hus vill vi inom Fortifikationsverket spegla aktuella händelser inom vår verksamhet. 8 EN DJUPARE INBLICK i vår verksamhet I det här numret har vi valt att rikta blicken norrut mot Boden. Det är en klassisk garnisonsstad vi talar om, uppbyggd för och omkring den militära verksamheten. Ett besök i Boden visar på ett tydligt sätt vilken förändring som försvaret gått igenom under senare år. Stora kasernområden har lämnats. Det civila samhället flyttar närmare det militära. Den nya tidens försvar kräver nya och mer tekniskt avancerade byggnader. Vi finns mitt i detta förändringsarbete. I ett stort reportage får vi i möta två medarbetare som nyligen blivit pappor och som valt att stanna hemma länge med sina barn. Det är inte alla män som väljer att utnyttja de möjligheter en pappaledighet innebär. Här får vi läsa om hur våra färska pappor resonerade kring frågan. En av artiklarna i detta nummer beskriver något mycket viktigt hur Fortifikationsverket arbetat med utvecklingen av sin fastighetsdrift. Under de senaste tre åren har väldigt mycket hänt. Kostnaderna sjunker. Kvaliteten höjs. Det finns anledning för medarbetarna inom verket att känna sig stolta över den utvecklingen. På en av Stockholms skärgårds alla öar arbetar vi just nu med att låta ett batteri gå en ny framtid till mötes. I det framtida försvaret fyller inte kustartilleriet någon funktion. Men för den historiskt intresserade allmänheten kan platsen istället komma att fungera som museum. Läs också om vårt arbete med att utveckla ett nytt verksamhetssystem, det ramverk som vi ska leda vår verksamhet utifrån. Det arbetet kommer få stor betydelse för oss under många år framöver. Texten om detta finns på nyhetssidorna längst bak i tidningen. Denna tidning kommer ut i anslutning till att Sveriges säkerhetsting genomförs i Eskilstuna. Det är ett arrangemang som Fortifikationsverket står bakom, i samverkan med andra myndigheter. För oss är det viktigt att berätta om vad vi kan på säkerhetsområdet. Och det är viktigt att frågan om samhällets säkerhet lyfts upp till diskussion. Det är därför tinget finns till. Jag hoppas på ett välbesökt och lyckat arrangemang. Jag önskar trevlig läsning av Öppet hus! Sören Häggroth, Generaldirektör Foto: Fotograf Niclas Innehåll 14 Stor efterfrågan från utlandet 3 Bättre service - ökad kundnytta 3 Boden är störst i Sverige 4 Pappaledigt på verket 8 Villa vaktad av svärdväktare 12 Ko-lossalt djurliv på övningsfält 14 Att anlägga en framtid för turister 16 Det ska vara driv i vår drift 18 På väg mot ett fast jobb 20 Nyheter 22 Nästa stopp: Silvåkra! 24 Öppethus Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis som Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. Hör gärna av dig med kommentarer och innehållsförslag. Telefon: Fax: E-post: fortv@fortv.se Postadress: Fortifikationsverket Eskilstuna Redaktion: Eva Hetting, ansvarig utgivare Kenneth Nilsson, redaktör Erica Jonsson Projektledning och produktion: Trafalgar Repro och tryck: Upplaga Nr Omslagsbild: Linus Hallgren 2

3 NYHETER STOR EFTERFRÅGAN FRÅN UTLANDET Den svenska modellen. Så kallas den arbetsmetod som gjort det svenska fortifikatoriska arbetet framgångsrikt och internationellt uppmärksammat. Just nu upplever Fortifikationsverket ett ökat intresse från utlandet för vår kompetens. Ett land som är särskilt intresserat är Kina. Karl-Erik Hagström är ställföreträdande generaldirektör på Fortifikationsverket. Han ansvarar för verkets internationella arbete och har under senare tid fått träffa representanter från flera olika länder. Länder som är intresserade av Den svenska modellen för arbete kring exempelvis oljelagring och skydd av infrastruktur. Kina ska genomföra ett enormt stort projekt, som syftar till att utveckla landets oljelagring. De ska bygga anläggningar som sammanlagt ska kunna lagra upp mot 90 miljoner kubikmeter. Sverige är ett av de länder som Kina valt ut att samarbeta med och Fortifikationsverket är en del av den svenska industrigrupp som arbetar med frågan, berättar han. Den svenska modellen förklarar Hagström som ett samarbete mellan offentlig och privat verksamhet i fråga om anläggningsbyggnad, något som är ovanligt på andra håll i världen. Fortifikationsverket har genom åren, med regeringens godkännande, genomfört ett antal projekt utomlands. Bland annat har verket varit med och utvecklat ett underjordiskt ammunitionslager i Singapore, samt samarbetat kring skyddsteknisk utveckling med länder i och utanför Europa. Såväl tekniska lösningar som arbetsmetoder som används i Sverige är fortsatt intressanta och Sverige får löpande förfrågningar från länder som vill lära sig mer eller få konkret hjälp. Text: Kenneth Nilsson Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Stort miljökunnande Regeringen är med i bedömningarna kring vilka projekt vi kan engagera oss i, säger Karl-Erik Hagström. Just nu är flera projekt aktuella. Det kinesiska exemplet är det klart största. Vår roll i det är tänkt att bli rådgivande. Flera stora svenska företag är med och blir viktiga kuggar i det här enorma projektet. En modern anläggning, vare sig den är till för skydd eller lagring, ska kunna hantera olika typer av hot krig, naturkatastrofer och terrorism, för att nämna några. En annan aspekt som är viktig är miljön. Miljö är ett område som Sverige är bra på, vilket också ökar intresset för vårt kunnande, säger Hagström. Står till förfogande Ett annat aktuellt projekt, som kan utvecklas till ett svenskt engagemang med Fortifikationsverkets deltagande är byggandet av skydd av infrastruktur för telekommunikation i Algeriet. Den algeriska kommunikationsministern var i Sverige under tidig höst för att samla på sig fakta. I den mån vi kan och det är gynnsamt för Sverige så hjälper vi på Fortifikationsverket till i den typen av projekt, säger Karl- Erik Hagström. BÄTTRE SERVICE ÖKAD KUNDNYTTA I samband med försvarsbeslutet 2004 uppmanade regeringen myndigheter att göra satsningar i Arvidsjaur. Inom Fortifikationsverket påbörjades en förstudie och i början av 2006 beslutades att förlägga ett servicecentra på regementet i Arvidsjaur. Text: Eva Hetting Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Foto: Kent Norberg Kent arbetar med informationsfrågor på Arvidsjaurs kommun. Syftet med centrat är att öka kundnyttan. Till en början byggs det upp kring de fyra tjänsterna telefonväxel, IT helpdesk, felanmälan och fakturering. Att skapa en gemensam telefonväxel är viktigt, en IT-helpdesk, fakturering och felanmälan av fastigheter ger stora synergieffekter genom att personalen kan samarbeta kring de olika områdena, säger Birgitta Thörnlund, chef för den administrativa enheten. Enhetliga arbetssätt Genom att förlägga den mer rutinmässiga delen av felanmälan för verkets fastigheter till servicecentra skapas förutsättningar för ett mera enhetligt arbetssätt i hela landet. En centralt organiserad felanmälan ska leda till att mottagning och registrering av fel blir snabbare och mer kvalitetssäkra. Vi skapar en sluss för våra kunder in till verket, säger Birgitta. Kunden kommer att kunna ringa till servicecentret eller själv kunna gå in via webbportalen och göra sin felanmälan, vilket gör att våra drifttekniker får mer tid över för sina driftuppgifter. I och med det nya systemet kommer kunderna också att få information om att ärendet registrerats och därefter kunna följa var det befinner sig. En IT-helpdesk bemannad med egen personal, beräknas kunna lösa en stor del av ärendena direkt via telefonen eller webbportalen. Med egen personal kan kunskap byggas upp, som de tidigare köpta tjänsterna inte erbjöd. Margareta Jolstedt och Birgitta Thörnlund leder arbetet med att inrätta Fortifikationsverkets servicecenter i Arvidsjaur. Ett tiotal tjänster kommer att skapas i ett initialt skede. Bara en kontakt När det gäller fakturering är det främst utskick av fakturor gällande hyror, tilläggstjänster och nyttjanderätter som centrat ska ansvara för. Även detta kommer att leda till ett enhetligt, kvalitetssäkrat arbetssätt. Idén med ett servicecentra ligger helt i tiden. På sikt kommer vi antagligen att lägga fler tjänster här, säger Margareta Jolstedt, som är projektledare för arbetet. Ett lämpligt exempel är sjukanmälan, men vi kommer även att bygga på med flera tjänster. Avsikten är att man har ett enda ställe att vända sig till så att man gör en sak en enda gång, One & done. På längre sikt räknar vi även med att kunna samverka med andra myndigheter inom vissa områden. Servicecentrat ska vara i drift senast den 1 mars Omkring tio medarbetare kommer att anställas. 3

4 BODEN ÄR STÖRST I SVERIGE Det är inte många orter som kan skryta med att vara detta. Alla som har besökt Boden kan nicka igenkännande när de hör att stan är störst i Sverige. Hurdå störst, kanske ni undrar? Störst garnison är svaret, sett till lokalyta. Här finns över kvadratmeter militära lokaler. Text: Kenneth Nilsson Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. 4

5 Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Boden sysselsätter 40 medarbetare, varav 35 arbetar i och omkring centralorten. De övriga sköter om de militära byggnader och anläggningar som finns i andra delar av norra Norrland. Vi har ett stort bestånd att ta hand om, trots de senaste årens nedskärningar, konstaterar Gunnar Andersson, som är enhetschef i Boden. Att minska är inte alltid så kul, men fördelen för oss är att vi också har kunnat utveckla fastighetsbeståndet och jobba mycket med modern teknik och verksamhetsutveckling. Jag kan se på våra nyckeltal i dag att vår konkurrenskraft är god. Problem och möjligheter Alla som är verksamma i försvarssektorn vet hur arbetsklimatet varit under de senaste åren. Nedskärningar har kommit i försvarsbesluten, organisationerna anpassas, verksamheter flyttas och så vidare. Gunnar Andersson medger att det ibland är tufft att arbeta i en sådan miljö. Men samtidigt är det ju vårt jobb att fixa omställningen, för kundernas skull. Det är lätt att fastna i problem, men här i Boden har vi försökt förhålla oss positiva till förändringarna. Energieffektivisering är exempel på ett område som vi jobbat hårt med. Eftersom vi lyckas bra blir medarbetarna stärkta av det. Framtidstro är avgörande. Framtidstro måste finnas om utvecklingen av verksamheten ska kunna fortsätta. Gunnar Andersson tror att den finns och kan utvecklas ytterligare. En faktor som kommer att betyda mycket är om vi får bygga det motorområde som planeras. Frågan ligger nu hos regeringen för behandling. För våra kunder blir det nya motorområdet ett stort lyft och för oss som fastighetsägare betyder det en klar förbättring av möjligheterna att göra ett bra jobb. (Mer om motorområdet finns i en separat artikel på nästa uppslag). Lars berättar att det finns exempel på byggnader som man med kloka och långsiktiga lösningar kunnat spara stora pengar på. Vi har gått från uppvärmningslösningar som legat på 400 kilowattimmar per kvadratmeter till 100 kilowattimmar per kvadratmeter. En av de drifttekniker som arbetat hårdast med den nya tekniken är Anders Ögren. Han har bland annat till uppgift att sköta de styroch övervakningssystem som är installerade i byggnaderna och den fjärravläsning av energiförbrukning som används inom garnisonen. Från ett skrivbord med bara två datorer kan Anders och hans kollegor sköta ett arbete som förr om åren var omfattande och tungrott. Vi har betydligt bättre koll i dag än för ett par år sedan och sparar dessutom en massa arbetstid, säger han. Jobbar med gestaltning Samarbetet med Försvarsmakten är självfallet en grundförutsättning för att Fortifikationsverket ska kunna göra ett bra jobb. Gunnar Andersson berättar att man i Boden fokuserar hårt på att utgå från en gestaltningsplan i utvecklingen av garnisonen. För den del som utnyttjas av I 19 finns en gestaltningsplan som vi arbetar utifrån. För det nya Artilleriregementet håller vi på att ta fram en gestaltningsplan. I allt utvecklingsabete som sker så ligger planerna till grund för diskussion. Det är en trygghet, särskilt nu när försvarets egna fastighetskontor ska läggas ner och vi inom verket ska få ett större ansvar. Det är fortfarande lite otydligt hur rollfördelningen ska bli efterhand, men jag tror och hoppas att det blir bra. Ökad standard Thomas Widmark är stabschef på I 19 i Boden. Bodens garnison är nog den av de kvarvarande garnisonerna i landet som påverkats mest av försvarsbesluten under de senaste åren. Vi har blivit av med flera verksamheter, fått Artilleriregementet till oss och har nu också ansvar för verksamheten i Arvidsjaur. Hur det blir med vårt nya motorområde är fortfarande lite oklart, det enda vi kan göra är att arbeta vidare utifrån de förutsättningar vi har. Thomas ser positivt på hur byggnadsbeståndet utvecklats under senare tid: Vi har fått en märkbar standardökning, det är bara ett par kaserner kvar som ska åtgärdas. Jag är säker på att samarbetet med Fortifikationsverket kommer att fungera väldigt bra framöver, jag har ingen som helst anledning att tro något annat. Långsiktigt arbete I stort sett alla större byggnader på kasernområdena i centrala Boden är renoverade. Bara en större byggnad är i dagsläget beroende av en oljepanna för sin uppvärmning. Det problemet kommer att åtgärdas i samband med byggandet av det nya motorområdet. Vi försöker arbeta långsiktigt och med en tydlig inriktning mot energisnåla lösningar, säger Lars Flygare, som är utvecklingsledare inom Fortifikationsverket i norra Sverige. Det är ett lyft för alla inblandade att vi på senare år kunnat rusta upp byggnaderna, sänka energiförbrukningen och ökat den tekniska nivån. I 19 i Boden är ett av de regementen som utbildar flest soldater under ett år. Här pågår en fordonslektion. 5

6 DETTA FINNS PÅ BODENS GARNISON Bodens garnison av idag är: VIKTIGT FÖR FRAMTIDENS VERKSAMHET Snart är anläggningen som ger nya övningsmöjligheter klar. För att täcka de framtida behoven ska ett helt nytt motorområde byggas i Boden. Området, som kommer att bidra till ett bättre miljöarbete, ska innehålla alla de byggnader och funktioner som behövs i form av spolhall, smörjhall, övnings-, och vårdhall samt en systemstödshall. Text: Eva Hetting Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Försvarsbeslutet 2004 innebar bland annat att helikopterverksamheten flyttades från Boden till Halmstad och att Ing 3 området skulle lämnas. På området fanns en del byggnader och funktioner som även fortsättningsvis behövs för att bedriva verksamheten. Det nya motorområdet är en förutsättning för att vi ska klara av att bedriva verksamheten i framtiden, säger Thomas Widmark, stabschef vid I 19. I och med att vi lämnar Ing 3 området har vi inte längre tillgång till de funktioner som behövs om inte det nya området byggs. Alla tyngre fordon ska samlas på det kvadratmeter stora området, som byggs samman med redan befintliga delar för den mekaniserade verksamheten. Senaste tekniken Området kommer att bidra till en säkrare arbetsmiljö genom att det går en väg runt hela motorområdet. Det innebär att de tunga fordonen aldrig kommer att behöva korsa vägen eftersom alla nödvändiga funktioner byggs inne på området, Spolhallen som ska byggas på området är av senaste teknik. Ena delen av hallen är utrustad med helt automatiska högtryckssprutor, i den andra delen ska tvätten ske manuellt. Det blir en miljövänlig spolhall, där vi återvinner vatten och tar hand om lösningsmedel och slam, berättar biträdande projektledare Lars Flygare. Den nya smörjhallen kommer att ha en central oljedepå från vilken oljorna trycks ut till smörjgropen och där förbrukningen registreras digitalt. Hallen innehåller fyra smörjgropar som är nästan 30 meter långa. De ska ge service och underhåll till många olika fordon och måste därför kunna regleras i bredd. I hallen ska också en domkraft som kan lyfta de tunga fordonen finnas. Detta ställer stora krav på golv och byggmaterial som måste hålla för den stora tyngd som uppstår när fordonen lyfts. Anslutet till fältet Samliga hallar är tekniktunga och den 2000 kvadratmeter stora systemstödshallen är utrustad med rörligt golv för att kunna hantera bredden på de olika fordonen. I hallen ska även ett trettiotal kontorsrum finnas. Motorområdet ligger praktiskt nog i direkt anslutning till Södra skjutfältet, som nyttjas flitigt i övningsverksamheten. På fältet byggs också en ny strid i bebyggelseanläggning, en så kallad SIB. Den SIB-anläggning vi bygger ska vara klar i december, berättar Berth Wiklund, projektledare. Det är en investering på knappt 20 miljoner kronor som krävs för att träna de värnpliktiga i krigföring i stadsmiljö. När försvaret förändras ställs nya krav på de svenska insatsstyrkorna som snabbt ska vara på plats och kunna kriga och försvara i stadsmiljö. Därför behövs bra träning på hemmaplan. Norrbottens regemente, I 19, består förutom regementsstaben av Norrbottens pansarbataljon med ett tillfört ingenjörskompani, en jägarbataljon som utbildas i Arvidsjaur. Artilleriregementet har flyttats till Boden från Kristinehamn. Det ligger nu på området som tidigare kallades S övertog I 19 ansvaret för utbildningen av hemvärnet samt stödet till frivilligorganisationerna i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. En del av Försvarsmaktens vinterenhet finns i Boden. Där utvecklas kunskaper kring förmågan att verka i subarktiska miljöer. I Boden finns omkring 2000 bäddar för värnpliktiga anställda arbetar inom försvarsverksamheten. Luftvärnsutbildningen har nyligen flyttats från Boden till Malmen och Linköping. På Bodens garnison går husen i samma stil. Arkitekturen är sammanhållen och flertalet av husen nyrenoverade. 6

7 EN SPECIALISERAD HYRESVÄRD Fakta om verkets fastighetsenhet i Boden: Fortifikationsverkets enhet i Boden är indelad i tre fastighetsgrupper. Den största av dessa sköter om fastigheterna på kasernområdena i centrala Boden. En grupp sköter om vägar och markområden. Den tredje gruppen tar hand om verksamheten på andra håll i Norrland. Det handlar främst om byggnader som nyttjas av Hemvärnet och anläggningar avsedda för försvarets insatsorganisation. - Inom enheten jobbar medarbetarna med så kallat husansvar. En drifttekniker har ansvaret för upp mot kvadratmeter man arbetar på verkets enhet i Boden - Enheten förvaltar cirka kvadratmeter lokaler - Nyligen såldes det så kallade Ing 3-området till Bodens kommun, eftersom försvaret inte längre behövde så stora ytor. - I Bodens närhet finns två större skjutfält, dels Södra skjutfältet dels Kusträsk. Därutöver finns skjutfälten Lomben och Kiruna skjutfält inom enhetens ansvarsområde. - Fortifikationsverket ansvarar för vägförvaltningen på skjutfälten och på kasernområdena i Boden. Bara de körbara ytorna i Boden uppgår till omkring 140 fotbollsplaner. - I Boden har det sedan försvarsbeslutet 2004 investerats för omkring 200 miljoner kronor, för att anpassa byggnaderna för den framtida verksamheten samt modernisera beståndet. Ytterligare investeringar är att vänta. Välkommen in i vår värld Våra byggnader har tiotusentals dörrar lågt pris. Vi är en myndighet som arbetar tillsammans. Dörrar som ska öppnas för för att hålla kundnöjdheten hög och kostnaderna låga. de människor som arbetar, besöker eller gör sin värnplikt i husen. Vi inom Fortifikationsverket vill att dörren ska leda in Försvarsmakten är vår största kund. Försvarets materielverk (FMV), Totalförsva- människor till goda arbetsmiljöer och anpassade utbildningslokaler. rets forskningsinstitut (FOI) och Pliktverket är exempel på andra kunder inom den Vi vill att våra kaserner, verkstäder, kontor, förråd och anläggningar ska erbjuda offentliga sektorn. kunderna inom försvaret precis det de Stora förändringar pågår vill ha hög kvalitet till en skälig hyra. Försvaret går igenom stora förändringar. Många har vandrat ut och in genom våra Det gamla invasionsförsvaret ska bort. dörrar genom åren. Officerare, värnpliktiga, repgubbar, föräldrar, kungar och göra insatser över hela världen håller på Ett nytt flexibelt försvar, med förmåga att andra dignitärer. Vi finns där försvaret att byggas upp. Fortifikationsverket har finns. en viktig roll i den här utvecklingen. Kraven på våra fastigheter och vår kunskap Tydliga uppdrag ökar hela tiden. Det är spännande utmaningar och det ställer krav på vår kompe- Vårt uppdrag är att förse myndigheter inom försvarssektorn med mark, anläggningar och lokaler av hög kvalitet till ett är vi redo att tensutveckling och kreativitet. De kraven möta. 7

8 8 JAG TROR I PRINCIP INTE PÅ KVOTERING, MEN I DETTA FALL ÄR JAG INTE HELT SÄKER. ATT VARA FÖRÄLDRALEDIG BÖR DELAS LIKA

9 Namn: Magnus Sand och dottern Signe Ålder: 34 respektive 5 Befattning: Kvalitetscontroller på ledningsstaben Pappaledig: 15 augusti december 2003 med Signe och 1 november mars 2006 (halvtid) med Stella Det bästa med att vara pappaledig: Att kunna ta dagen som den kommer. Carpe diem. PAPPALEDIGT PÅ VERKET Anders Lindgren och Magnus Sand, fastighetsenhetschef respektive kvalitetscontroller på Fortifikationsverket, tog ett steg från den invanda världen med daglig projektgång, möten och ansvar, till en annan värld med betydligt större krav på fart, underhållning, snabbt fotarbete, fantasi och flexibilitet. Pappaledigheten var ingen semester, erkänner Magnus Sand, pappa till Signe, 5 år. Men det var skönt att få varva föräldraledigheten med att jobba. Text: Dan Linder Dan arbetar som Copywriter på Trafalgar. Foto: Linus Hallgren Linus är frilansfotograf. Meeeed språng! Toff-toff-toff-toff-toff-toff... Militärer i förflyttning över kaserngården. Soldatkängornas sulor studsar hårt mot asfalten och sedan mot kavallerikasernens pampiga tegelfasader på Lidingövägen i Stockholm. Här är bilar, människor och hästar i ständig rörelse. Regementets stallar är imponerande byggnader i ett hörn av den öppna planen med ridytan i mitten. En vägskylt med pilar markerar riktning för de värnpliktiga, alla viktiga poster och stationer står utsatta: Ridhus. Stall. Lilla mässen. Förråd. Lektionssalar. Grönt, grönt, grönt. Uniformer. Uppställning. Kloppet av hovar från stallarnas cementgolv. Hö. Gödsel. Doften av höst och kastanjer. Och mitt i allt: en barnvagn. Här sover Olivia, 2 år, obekymrad om aktiviteten omkring henne. Hon är på trygg mark pappas. Anders Lindgren är fastighetsansvarig och nybliven pappa för andra gången. Nykomlingen i familjen är Otto, född den 6 september. Han har liksom Magnus Sand sin pappaledighet bakom sig tills vidare. Anders har varit borta från sin tjänst på verket i sex månader och har precis kommit tillbaka. Det var inga problem med arbetsgivaren, säger han. Allt gick mycket smidigt och metodiskt tillväga, tycker jag. En tidigare driftchef, numera uppdragsledare inom avdelningen och tillgänglig resurs för min chef, kunde lätt sätta sig in i mina arbetsuppgifter så det inte blev något glapp när jag försvann. Nu har jag hans jobb! Eftersom vi ju fått ytterligare ett barn nu i höst, med nya pappadagar som följd, så kom jag och min chef tidigt överens om att under hösten passa på att varva med kompetensutveckling. Min vikarie kan då också fullfölja ett helt år 9

10 med allt vad det innebär, exempelvis med att hålla budgetar. Vid nyår återtillträder jag min ordinarie tjänst. Tiden med Olivia var viktig, menar Anders. Självklart undrade jag hur lång tid jag skulle våga be om pappaledigt, Olivia var första barnet. Arbetsgivaren var väldigt progressiv och vi kom överens om sex månader och min ersättare var snabbt på plats. Men det var inte smärtfritt. Stoltheten fick sig en knäck. Visst vill man vara oumbärlig! skrattar Anders. Precis som Anders var Magnus medveten om att pappaledigheten ställde helt andra krav på uthållighet och flexibilitet än jobbet. Ja, det var ingen semester! Jag gjorde väl som alla andra, planerade vad jag skulle göra när jag var hemma med Signe: renovera och tapetsera. Det blev inte så mycket av de planerna och det är ju en viktig insikt det med, menar han. Att vara pappaledig var en självklarhet. Visst ska man dela på ansvaret och ta tillvara på möjligheten, säger Magnus. Själv tillbringade han hösten 2002 med Signe. På Luciadagen 2004 föddes hans andra dotter Stella. Andra perioden Magnus var föräldraledig var mellan oktober 2005 och mars Skillnaden mot förra gången var att han nu arbetade halvtid. Viktigt med vuxenkontakt Det har varit full fart, men roligt. Föräldrar och kompisar har hälsat på när jag varit hemma. Vuxenkontakten blir väldigt viktig efter ett tag, man behöver lite intellektuell stimulans emellanåt. Nackdelen med att arbeta halvtid och vara föräldraledig var i mitt fall svårigheter att begränsa arbetet till just halvtid, det var lätt att det blev betydligt mer även om min chef försökte fördela arbetet, säger han. Både Magnus och Anders återkommer till den värdefulla tiden. Att ta vara på den som pappa och att göra det mesta av den på hemmaplan och på jobbet. VISST VILL MAN VARA OUMBÄRLIG! Namn: Anders Lindgren och dottern Olivia Ålder: 46 respektive 2 Befattning: Fastighetsenhetschef, Fastighetsenhet Stockholm Pappaledig: 9 januari 30 juni 2006 Det bästa med att vara pappaledig: Att komma sitt barn in på livet! 10

11 Mycket handlar om att det ska vara smidigt och problemfritt att lämna över uppgifter och ansvar under pappaledigheten, gå igenom vilka som kan hoppa in och ta över, säger Anders. Jag känner att förmågan och viljan inför problemlösning är god på verket, inget tjafs eller irritation. Magnus tror även att det ökande antalet pappor som utnyttjar sin föräldraledighet hjälper till med jämställdheten i hela samhället. Jag tror i princip inte på kvotering, men i detta fall är jag inte helt säker. Att vara föräldraledig bör delas lika. En fördel är ju att taket för föräldrapenningen har höjts och stimulerat papporna att vara hemma. Det innebär att det inte blir en ekonomisk fråga i samma utsträckning längre. Anders lägger till att Fortifikationsverket därtill täcker upp med ett föräldrapenningstillägg på 10 procent av daglönen. Det gör att situationen för en anställd blir ännu mindre problematisk. Något som alla arbetsgivare borde ta efter. Att vara hemma en sammanhängande tid upplever de båda som positivt. Många tror väl som jag att de är alldeles oersättliga på jobbet, säger Anders och ler. De tar några dagars pappaledigt i stöten men det kan vare sig bli bra arbete eller ledighet av en sådan lösning. På pappas axlar Olivia har vaknat, kanske väckt av hästarna på gårdsplanen och hovarnas ihågliga trampanden mot asfalten. Kavallerikasernens stallar är k-märkt egendom och statligt byggnadsminne och renoveringar och upprustning av lokalerna måste gå försiktigt tillväga. De totalrenoverade stallarna har en anrik fasad och är moderna foderanstalter på insidan, komplett med varje häst personliga meny för alla dagar i veckan. En häst har stämpeln SJUK på sin meny. Framöver planeras nya renoveringar på området: Sjukan ska renoveras och köket till värnpliktsmatsalen byggas om. Vi väntar bara på besked från den nya regeringen, säger Anders. När fotografen Linus har riggat sin utrustning är bilden given: Signe och Olivia högt över marken på varderas pappas axlar var annars? EN SPECIALISERAD HYRESVÄRD och uthyrning av fritidshus. På markavdelningen finns även vårt fastighetsregister och vår expertis på övnings- och skjutfält. Hemliga försvarsanläggningar Inom området Fortifikation bedrivs vår verksamhet med hemliga försvarsanläggningar. Det innebär anläggningar som används i krigsorganisationen. De finns i skog och mark runt om i landet. Vår värld består av många spännande områden Fortifikationsverket finns över hela landet. Verksamheten är indelad i tre verksamhetsområden; Lokaler, Fortifikation och Mark. Avdelningen Mark säljer fastigheter och mark som försvaret inte längre behöver. Ibland ska fastigheter föras över till andra myndigheter istället för att säljas, till exempel när naturvärden ska bevaras. Markavdelningen sköter också inköpen av fastigheter. På våra ägor finns höga berg och djupa dalar och en väldig massa skog. Just skogen kräver speciell omvårdnad. Vi driver ett skogsbruk som är anpassat efter försvarets speciella behov. De uthyrningar och arrenden vi gör, så kallade nyttjanderätter, sköts också från Markavdelningen. Det handlar om allt från jakt- och fiskerätter till jordbruksarrenden Inom avdelningen arbetar man också mycket med att utveckla moderna skyddstekniska lösningar för försvarets och övriga kunders bruk. Inte bara förvaltning Vi tar hand om lokalerna och marken i det öppna beståndet på bästa sätt, för kundernas skull och för att värdet på fastigheterna ska vara så högt som möjligt. Detta sker i verksamhetsområdet Lokaler. Merparten av de anställda inom verket arbetar med fastighetsdriften. Men vi bygger även nytt och förädlar befintliga byggnader och utbildningsanordningar när sådana behov finns. 11

12 Villa Ramdalen, uppförd vid sekelskiftet 1900, ligger med utsikt över Gullmarsfjorden. Egen härd guld värd står det över den öppna spisen i vikingasalen. VILLA VAKTAD AV VILLA VAKTAD AV SVÄRDVÄKTARE En snidad träfigur med svärd står på vakt vid entrén. Högt uppe i sluttningen ovanför 4:e sjöstridsflottiljens röjdykardivision i Skredsvik ligger Villa Ramdalen. Utsikten över Gullmarsfjorden är vidunderlig. Villan ligger intill berget Smörkullen som sägs vara Bohusläns mest egendomliga och sägenomspunna berg. Text och foto: Ingela Andersson Villan, i fornnordisk stil, uppfördes av ingenjör Alban Engelbert Jacobi ( ). Ett avsnitt ur en tidningsartikel från juni 1936 lyder: Ing. A. Jacobi köpte en gång Ramdalen, som avstyckats från Cederslund och bebyggde det efter sitt sinne. Och det gjorde han så egendomligt men på samma gång storslaget att bygget blev det allmänna samtalsämnet i bygden. En stilig, efter dåtida förhållanden modern villa reste sig mitt inne i den vildvuxna strandskogen. Det röjdes mark, en stor vacker trädgård anlades och alla upptänkliga planteringar, träd, buskar och blommor trollades fram. Möts av väktare Av den en gång så storslagna parken syns inte mycket idag. Villan däremot har många spännande detaljer bevarade. För de märkliga snidade detaljerna stod skulptören Karl Tålig. I den stora vikingasalen omges man av groteska huvuden snidade på pelarna och i dörren möts man av en väktare med svärd invigdes ett konvalescent- och semesterhem i villan. Den 9:e augusti detta år bjöd konfektionsföretaget A-B. Schwartzman och Nordström till invigning av semesterhemmet som var avsett att användas av företagets anställda. Invigningen var pampig och förrättades av landshövdingen som i samband med invigningen utdelade förtjänstmedaljer till några av företagets anställda. Åter i bruk Den 8:e maj 1953 förvärvar Kronan marken för att inrätta en bas och ett övningsområde för ett örlogsförband. Örlogsbasen lades ned 1:a juli Detta innebar att värnpliktsutbildningen avbröts och att kök och mat- inrättning lades ned. Kvar blev den civila delen för underhåll och service. Röjdykarutbildningen var borta i två år men återkom 1987 och var då istället fartygsbaserad och självförsörjande. Villan har nu åter kommit i bruk. Den används nu som förläggningsbyggnad. Det finns även samlingsutrymmen i lokalerna. Taklagsfest hölls i juni månad, efter att renoverings- och ombyggnadsarbete genomförts. Källor: Artiklar ur Bohuslänningen, Bohusläns föreningsarkiv Ramdalen, historik sammanställd av Övlt Lennart Ekberg 12

13 13

14 Livet på heden är inte så ensamt som det ter sig. Omkring 1500 djur vandrar på de fria ytorna, beroende vilken tid på året det är. Förbipasserande kommer nära djuren. KO-LOSSALT DJURLIV PÅ ÖVNINGSFÄLT 14

15 Normalt sett arbetar Fortifikationsverket med tvåbenta kunder. Men vi har fyrbenta också. De mänskliga tar vi hand om på bästa sätt och de får sätta betyg på oss i ett NKI nöjd kund index. De fyrbenta fick en sensommardag chans att göra sitt eget NKI nöjd ko index. Toppbetyg, säger deras språkrör, lantbrukaren Carl-Axel Dahlgren. Text och foto: Kenneth Nilsson Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Anledningen till att Öppet hus åkte till Revingehed för att besöka de fritt strövande kreaturen är tudelad. Dels ville vi berätta om dessa ganska speciella hyresgäster, dels ville vi beskriva varför kossornas vara eller inte vara på fältet är en så het potatis. Faktum är att kornas framtid är hotade, om inte en rad väderskyddande hallar byggs. Behandlas i höst För att göra en lång historia kort är läget som följer: Kossorna har funnits på Revingehed utanför Lund i 40 år. Sida vid sida med den militära verksamheten har de strövat på fältet året runt. Under senare år har djurskyddslagarna skärpts och Djurskyddsmyndigheten menar att korna har för få utrymmen att vistas i. Carl-Axel Dahlgren, som driver ranchen som korna hör till, har en annan åsikt. Parterna blir inte överens och det hela har utvecklats till en rättsprocess som drar ut på tiden. I länsrätten vann Carl-Axel och hans fru mot Djurskyddsmyndigheten. Fallet är överklagat och kommer att tas upp i Kammarrätten under hösten. Kuggfrågan som ska lösas är huruvida hallar måste byggas eller inte. En investering i mångmiljonklassen som Carl-Axel menar att han inte har råd med. Och skulle Fortifikationsverket som mark- och fastighetsägare genomföra bygget skulle hyran bli för hög. Kammarrätten tar upp ärendet senare i höst. Carl-Axel är egentligen västgöte, men tillsammans med sin hustru har han valt att slå sig ner i Skåne för att driva sin ganska ovanliga verksamhet. En stor del av vår verksamhet bygger på att vi har en bra stam. Nu, efter många års arbete, kan man säga att vi börjar närma oss en egen art, Revingekon. Vi är väldigt noggranna med vilka djur vi avlar med och att de ska klara de förutsättningar som livet på heden innebär, säger han. I dag ser vi att vi lyckats. Korna vet var på fältet de ska söka skydd och hitta mat, kunskaperna förs från ko till kalv i generationer. Inga djur mår dåligt av väder och vind, de är avlade för att klara utelivet och de speciella förhållandena. De är under ständig uppsikt av oss, kringboende och turister. Därför känns det så märkligt att vi nu får den här konflikten. Inga samarbetsproblem Djurbesättningen varierar under året mellan 1400-och 1800 djur. De rör sig på 2500 hektar som gården har rätt att nyttja i det avtal man tecknat med Fortifikationsverket. Fältet som helhet är omkring 4500 hektar, vilket innebär att det alltid finns fria ytor för försvaret att öva på. Dessutom flyttas korna från del till del på arrendet, vilket gör att försvaret kan nyttja de områden de behöver. Runt 15 mil stängsel finns runt fältet, och mindre hägn inom den ramen. Inom hägnen rör sig korna fritt. Samverkan fungerar perfekt, inga problem alls med varken Försvarsmakten eller Fortifikationsverket, säger Carl-Axel. Carl-Axel Dahlgren har drivit sin verksamhet på Revingehed sedan mitten av 80-talet. Han hoppas på en fortsättning. Fortifikationsverket är inte inblandad i den pågående rättsprocessen, men chefen vid fastighetsenheten i Revinge, Leif-Göran Ståleker, följer ändå utvecklingen. Utgången får genomslag på verksamheten. För oss fyller ranchdriften en stor funktion, eftersom korna sköter stora delar av naturvården på fältet. På somrarna håller de det öppet och på vintern ringbarkar och rensar de sly och buskar. Det är helt enkelt en billig och effektiv form av naturvård för oss, som måste ersättas med mankraft om de försvinner. Carl-Axel ser över sitt hus nu och funderar på alternativen om han förlorar den pågående processen. Kanske finns marker i närliggande länder, där lagstiftningen ser annorlunda ut? Kanske går det att hitta andra lösningar på plats på heden? Än så länge hoppas jag så klart att vi kan vara kvar. Vi trivs här och framför allt trivs djuren här. På fråga om vad djuren skulle ge för NKI (nöjd ko index) svarar han: Toppbetyg! 15

16 ATT ANLÄGGA en framtid för turister FAKTA Om Arholmabatteriet: Arholma är ett modernt kustartilleribatteri med två pjäser en 10,5 centimeters pjäs och en 40 millimeters pjäs, m/48. Anläggningen föreslås bevarad både exteriört och interiört. Det som är dåtid för vissa kan bli framtid för andra. Det gamla batteriet på Arholma i Stockholms norra skärgård är ett exempel. Det är på god väg att bli ett museum. Text: Kenneth Nilsson Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. När en gammal anläggning väl är avyttrad ja då går det inte att få tillbaks den igen. Batteriet på Arholma är det sista av sin typ, som fortfarande finns kvar. Därför är det extra intressant för staten att se till att det blir kvar för eftervärlden att beskåda. Många är med Anläggningen på Arholma är en del av det numer nedlagda fasta kustartilleriet. Det är Fortifikationsverkets uppdrag att avveckla gamla befästningar, då de inte längre tjänar något syfte för verkets kunder. Vissa anläggningar ska dock bevaras. Arholma är föreslagen att bli ett statligt byggnadsminne och kan då få finnas kvar den tanken utgår bevarandearbetet ifrån. Det är regeringen som fattar slutgiltigt beslut om byggnadsminnesförklaringen. Engagemanget för att anläggningen ska bevaras är stort. Norrtälje kommun är engagerat i Arholmas framtid och är en del av det myndighetsövergripande projekt som arbetar med att få det nya museet till stånd. Fortifikationsverket representeras i arbetet av Lennart Aldrin, som är avyttringsledare. Det innebär att han ansvarar för att fasa ut anläggningar som inte längre behövs i försvarets insatsorganisation. Oftast plomberas eller rivs anläggningarna. I det här fallet får istället Lennart fokusera på att anläggningen ska vara i så gott skick som möjligt, när den överlämnas. Vi har nu kontinuerlig samverkan med Fastighetsverket, Riksantikvarieämbetet, kommunen och Statens maritima museer kring det här. Kommunen har redan kontaktat en firma, som kan tänka sig att driva museet och ett vandrarhem i de kåkar som finns ovan jord. De är också med i arbetet, berättar Lennart. Även om inget är klart, så har alla parter en positiv inställning till det här. Det finns ett nationellt intresse kring att anläggningen 16

17 ska bevaras och dessutom gynnas turismnäringen i kommunen om museet drar igång. Planerar för 60 bäddar En förutsättning för att ett museum ska bli av, är att någon entreprenör vill driva det. När Fastighetsverket tar över som ägare och förvaltare, ska de själva inte driva verksamheten. Deras uppdrag är att vara statens ägarföreträdare. Marie och Per Eriksson, ett ungt par som står bakom företaget Skärgårdsaktiviteter, är dock intresserade av att starta ett vandrarhem och driva museet. Vi planerar för en blandning av boende, bar, bad och museum på Arholma. Men det är en del bekymmer som måste redas ut innan vi vet om det kommer att fungera, berättar Marie. Framför allt är det problem med vatten och avlopp till byggnaderna omkring anläggningen. Ska vi kunna ta hand om turister på ett bra sätt måste sådant fungera. Sen måste vi se över tillgängligheten på ön också, med promenadvägar och sånt. På sikt planerar Per och Marie för 60 bäddar i vandrarhemmet. Ambitionen, om allt går i lås, är att vara igång i mindre skala redan nästa sommar. Det finns så fantastiskt mycket att se både här på Arholma och i skärgården i övrigt, säger Per. Lennart Aldrin på Fortifikationsverket tror att en lösning för Arholma ska kunna komma till stånd. Det är vad vi alla jobbar för. Vi har inga resurser för att bygga om och nytt innan vi lämnar över anläggningen till Fastighetsverket, men alla parter bidrar så gott de kan och vi försöker i möjligaste mån att tillgodose de önskemål som finns för att anläggningens framtid ska bli så positiv som möjligt. Om Fortifikationsverkets bevarandearbete: När Försvarsmakten eller någon av verkets andra kunder inte längre har behov av att hyra en byggnad eller anläggning blir det verkets uppgift att avyttra byggnaden ur beståndet. Det kan innebära försäljning, rivning, plombering eller överföring till annan statlig myndighet. När det handlar om äldre eller unika byggnader, i regel klassade som statliga byggnadsminnen, blir det ofta aktuellt med överföring till Statens Fastighetsverk. De har till uppgift att förvalta byggnader som är en del av det nationella kulturarvet. Fortifikationsverket, Fastighetsverket och Riksantikvarieämbetet samarbetar tätt i dessa frågor. Just nu är det många befästningar, särskilt längs kusterna, som är aktuella att bevara. Men även andra objekt, som byggnader på Axvalla hed, Marma läger och Säve depå är uppe till diskussion. Hur snabbt övertagandena sker beror på standarden, möjligheter att hyra ut till nya kunder och en rad andra faktorer. Fortifikationsverket har ansvar för de statliga byggnadsminnena fram till dess att Fastighetsverket tar över dem, även om ingen hyresgäst nyttjar dem. Hyresgäster på jorden En bra hyresvärd tar inte bara hand om sina kunder. En bra hyresvärd tar ansvar för sin omgivning också. Därför arbetar Fortifikationsverket mycket med miljöfrågor. EN SPECIALISERAD HYRESVÄRD Vi försöker hela tiden att bli bättre på vårt arbete med miljön. Det viktigaste målet är att alla arbetsmoment vi utför sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Vi vill driva en verksamhet som varken skadar miljön eller slösar på naturresurserna. En ren miljö Verket har en miljöpolicy där vi slår fast att vi ska använda så lite energi som möjligt i fastigheterna, att vi ska hushålla med allt material vi använder och att vi alltid ska följa miljölagstiftningen. Det är tuffa mål som kräver mycket arbete, oftast i nära samarbete med hyresgästerna. För varje år som går blir vi lite bättre. Inom kort ska vi vara certifierbara, alltså klara hårda granskningar av vårt miljöarbete. Fortifikationsverket är en hyresvärd, men bara hyresgäst på jorden. Det arv vi lämnar efter oss ska vara något att vara stolt över en ren miljö. Marie och Per Eriksson, ett ungt par som står bakom företaget Skärgårdsaktiviteter, är intresserade av att starta ett vandrarhem och driva museet på Arholma. 17

18 DET SKA VARA DRIV I VÅR DRIFT Målet är tydligt. Fortifikationsverkets driftverksamhet ska göra sitt arbete så effektivt som möjligt. Under de senaste åren har därför många insatser gjorts för att öka effektiviteten. De medarbetare som leder utvecklingsarbetet ser nu tydliga resultat. Vi har idag en väl fungerande driftverksamhet, med hög konkurrenskraft mot andra alternativ, säger Anders Böhlin, driftutvecklingsledare. Text: Kenneth Nilsson Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Illustrationer: Trafalgar Driftverksamhetens utveckling 5 Kvalitetsmätning av driften 4 Driftmöten utvecklas som metod. Uppföljning och planering ska alla vara medverkande i 1. Ledningen sätter mål 2 Grundläggande insatser som utveckling av handbok samt driftnormering sätter igång 3 Utvecklingsprojekt som ska förbättra och förstärka driftens processer startas. Exempelvis driftplaner och felanmälan Utvecklingen av Fortifikationsverkets drift är inne i ett intensivt skede. Tid och resurser har satsats på att modernisera verksamheten mycket har hänt på bara två, tre år. Fortifikationsverket har arbetat mycket med att förstärka sin styrning, generellt inom verket. Driften har på ett naturligt sätt kommit med i det arbetet. När målen blir tydligare, är det också lättare att bedriva ett utvecklingsarbete, säger Anders Böhlin. Anders Böhlin och hans kollega Morgan Eriksson, som jobbar med energi- och underhållsutveckling, menar att driften, likt verket i övrigt, ska sikta på den nya visionsformulering som började gälla Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik. Vi kan inte bli bäst i det stora hela utan att fastighetsdriften är bäst, säger Morgan. Utvecklingsarbetet tog fart på allvar under den senare delen av 2003 och inledningen av Målarbetet för driften blev mer prioriterat inom verket och resursen på huvudkontoret att arbeta med utvecklingsfrågor rörande driften förstärktes. Åtgärdar brister Under 2004 genomfördes något som kallades Framtidsstudien inom verket. I den studien konstaterades att det fanns brister inom driften. Kostnaderna, styrningen och uppföljning var tre stora faktorer. Framtidsstudien var en bra utgångspunkt för vad vi skulle jobba vidare med. Nu, två år senare, är vi på god väg att åtgärda bristerna, säger Anders Böhlin. I den tidsaxel som finns här intill går det att få en schematisk överblick av utvecklingsarbetet inom fastighetsdriften. Anders och Morgan kommenterar några av de enskilt största faktorerna för framgång. Nytt stödsystem Införandet av ett nytt system som skulle underlätta det dagliga arbetet i driftorganisationen har pågått under ett par år. Systemet kallas för TFS (Tekniskt fastighetssystem). Tanken är att medarbetarna genom systemet ska kunna få sina ordrar, rapportera sin tid och sina utförda insatser. Arbetet med att införa TFS är avklarat, men ännu fungerar inte systemet perfekt. Det blir bättre och bättre. I takt med att användarna blir mer vana, bristerna åtgärdas och vi lär oss att ta ut rätt information ur systemet när vi följer upp verksamheten, tror jag det kommer att bli mycket bra, säger Morgan Eriksson. De kanske mest betydande insatserna som gjorts och är i görningen är dessa: Arvidsjaurprojektet På sidan tre i denna tidning ges en större bild av vad projektet går ut på. Den del som i störst utsträckning påverkar fastighetsdriften, är att en central felanmälan införs inom verket. Ambitionen är att kundernas nöjdhet ska öka och att vi ska sänka kostnaderna för administration, säger Morgan. Driftmöten Fasta agendor, där planering och uppföljning diskuteras och arbetsläget gås igenom är en kommande satsning inom verket. Vi har enskilda kompetenser men jobbar som ett team. Dessutom måste vi öka nyttan av de uppföljningsmaterial vi får ut från våra stödsystem. Det här är ett bra sätt att svetsa samman gruppen tror jag, säger Anders Böhlin. Driftrosen Driftrosen är en metod för utvärdering av de olika lokala enheterna inom verket. Den har gjorts en gång, med ett lyckat resultat. Arbetet med driftrosen ska fortsätta. Metoden ger ett direkt engagemang från medarbetarna. Dessutom ser man inom enheten tydligt sina egna svagheter och styrkor, säger Anders Böhlin Nyckeltal Till planeringsarbetet inför 2007 har vägda nyckeltal tagits fram. Finessen är att fastighetsenheterna nu har ett tydligt mål att rätta sig efter i planeringsarbetet och att verket som helhet samtidigt genomför en intern benchmarking, alltså en jämförelse internt. Utvecklingsarbetet fortsätter. De insatser som görs utvärderas och ger nya förutsättningar för att fortsätta framåt det ska bli mer driv i driften! 18

19 Det här har vi gjort och det här ska vi fortsätta att arbeta med 2003 Effektiviseringsprojektet startade. Målet sattes till att minska kostnaderna med 100 miljoner kronor till utgången av Det målet är på väg att klaras av. Projektet har utgjort en ram för stora delar av de insatser som är gjorda Inom hela verksamheten utreddes vårt sätt att organisera jourstyrkor och jourens arbetssätt. Det ledde på många håll till nya arbetssätt. En driftnormering av vårt arbete med mark och park inleddes. I maj månad började TFS införas i praktiken inom verket. I september utsågs energiansvariga på varje enhet, för att stärka kompetensen på det området. Det så kallade datalagret, där mycket fakta om vår verksamhet finns, stärktes i slutet av året, genom att information från energiförbrukningssystem fördes dit. Vad som blir klart i närtid Drifthandboken är på väg in i tryck Normeringen av våra driftstyrkor för mark och park är på väg att bli färdig Formerna för våra driftmöten är på väg att sätta sig. En särskild översyn av energikostnaderna är initierad och ska genomföras. Vad som återstår att arbeta med Servicecentret i Arvidsjaur ska starta Vi vill ta fram enklare checklistor till driftens medarbetare, för olika typer av insatser. Vi vill göra överenskommelser med olika tillsynsmyndigheter för vår verksamhet, om hur tillsynen enklast går till och hur vi ska agera inför och efter tillsyn. Det pågående kompetensutvecklingsarbetet inom verket som helhet måste utvecklas, så att kompetensanalyser finns för alla delar inom driftverksamheten. Fortsatt arbete med att utveckla metoder för kostnadsstyrning En grundlig kartläggning för hur man kunde spara pengar inom effektiviseringsprojektet gjordes Driftnormering genomfördes och började sedan användas i organisationen. Alla enheter skulle ha rätt bemanning utifrån sin storlek och sina byggnadstyper. Revidering av drifthandboken inom verket modernisering av termer och arbetsmetoder. Ledningen avsatte 40 miljoner kronor till investeringar på energisidan, för att spara kostnader och minska miljöpåverkan. Pilotprojektet för TFS, det tekniska fastighetssystem, pågick under hela året TFS var infört i alla enheter i februari. Utvecklingsarbete pågår ännu. En driftstrategi har formulerats för verket. Driftrosen kvalitetsmätningen av verket, var klar för alla enheter under tidig vår. Arbetet med att alla enheter ska ha egna driftplaner pågår och ska vara klar i slutet av året. Vägda nyckeltal, siffror som visar den lokala verksamheten på vilka riktkostnader man ska ha för olika driftinsatser och olika typer av lokaler har tagits fram som underlag för verksamhetsplaneringen inför EN SPECIALISERAD HYRESVÄRD Anor från stormaktstiden Sättet vi gör vårt jobb på är modernt. Men anorna i arbetet är gamla. Den militära fortifikationen startades redan 1635 i Sverige. Det var under stormaktstiden och det 30-åriga kriget som fortifikationen föddes. Sverige hade ett behov av befästningar på många håll i sitt stora rike. Det ansågs klokt att samla vetenskapligt och militärt kunnande inom området på samma ställe. Fortifikationen till Fortifikationskåren, Ingenjörstrupperna och Signaltrupperna bildades Fortifikationsförvaltningen. Det var en del av Försvarsmakten, men med ett tydligt avgränsat ansvar för befästningar och byggnader bildades Fortifikationsverket när riksdagen beslutade att skilja på brukare och ägare inom statens fastighetsförvaltning. Verket överfördes efter en tid till Finansdepartementet. Under 1800-talet hade utbildning av lantmätare, kartografer och väg- och vattenbyggare nära samröre med fortifikationen omvandlades Kungliga 1997 övertogs fastighetsdriften från Försvarsmakten. Sedan dess finns ägande, förvaltning och drift inom samma verksamhet. 19

20 Hon är en av få kvinnor i en mansdominerad värld. Det ser hon som en utmaning. Att lära sig så mycket som möjligt under sin trainee-period på Fortifikationsverket ser hon också som en utmaning. Stephanie Hamer är på god väg mot ett fast jobb som projektledare inom Fortifikationsverket. Men att bygga ett hus till sig själv det är hon inte intresserad av. Stephanie Hamer är på gång att få en fast anställning hos Fortifikationsverket. När det sker kommer hon ha nytta av de kunskaper hon fått under traineetiden. 20

21 PÅ VÄG MOT ETT FAST JOBB Text och foto: Erica Jonsson Erica arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. Stephanie är 30 år och kommer ursprungligen från Tyskland. Hon hittade till Sverige 1995 då hon var aupair under ett år kom hon tillbaka som utbytesstudent och har varit kvar sedan dess. Hon har en examen i arkitektur från Tyskland och Sverige samt en examen i internationell företagsekonomi från Chalmers i Göteborg. Efter att ha gjort sitt examensarbete på Ericsson och arbetat en kortare tid på ABB fick hon jobb på fastighetskontoret i Uppsala kommun. Jag var projektledare för tidiga skeden i byggprocessen, alltså ansvarig från idé till projektering. Jag jobbade mycket med nybyggnader av förskolor samt ny- och ombyggnader av skol- och idrottslokaler. Ute i verkligheten Här på Fortifikationsverket är Stephanie trainee under ett års tid på fastighetsutvecklingsenhetens investeringsgrupp. Efter årsskiftet ska hon sedan arbeta som ordinarie projektledare. Hon har under det första halvåret varit ute mycket i organisationen för att lära känna så mycket som möjligt kring den. Hon har varit hos Fastighetsenheten i Uppsala från april till juni för att se hur saker och ting fungerar i praktiken och för att lära känna människorna. Hon deltar dessutom i två projekt för tillfället. Tillsammans med projektledare Carl-Erik Persson tittar Stephanie på ombyggnader av kontor i en fastighet på Berga. Det andra projektet gör hon med Curt Molén, investeringsledare, gällande en eventuell helikopteretablering för polis, ambulans och sjöräddning i Myttinge. Verket investerar för cirka 1,2 miljarder kronor under 2006, så projektledarna har fullt upp. Genomförandet av bygginvesteringarna präglas i hög grad av regeringens försvarsbeslut En konsekvens av försvarsbeslutet är en betydande ökning av investeringarna under ett par år då många anpassningar krävs för den verksamhet som ska drivas vidare inom försvaret. Dessa pågår för fullt på flera håll. Malmen och Ronneby anpassas för nya helikoptertyper, Skövde planeras få en ny motorskola, på Berga byggs en ny militärrestaurang, på försvarsmaktens tekniska skolor i Halmstad sker om-, ny- och tillbyggnader samt en mängd andra små och stora om- och nybyggnader parallellt på flera platser i landet. Van vid män Byggbranschen består fortfarande av övervägande män, men det är inget som bekymrar Stephanie. Jag har alltid studerat och jobbat i grupper där tjejer är underrepresenterade. Under delar av min utbildning var vi 30 killar och två tjejer, så för mig är det inget problem att vara en av få tjejer i ett mansdominerat yrke. Jag fokuserar på att lära mig så mycket jag kan av de personer jag träffar, de flesta har otroligt mycket kunskap. Stephanie reser mycket. Ute på fältet träffar hon personer som representerar en mångfald olika yrkesroller, det är många involverade i Fortifikationsverkets investeringsprojekt. Kommunrepresentanter, kunder, experter, arkitekter med flera ska alla administreras av projektledaren som är ansvarig för att tiden planeras korrekt, att ekonomin stämmer och att konsulterna får de instruktioner de behöver. Något riktigt drömprojekt har hon inte. För henne är det viktigaste i projekten att samspelet i gruppen fungerar så att uppgiften kan lösas på ett effektivt sätt. Hon älskar utmaningar och menar att ju mer komplext desto roligare är projektet. Föredrar gammalt På frågan om hon skulle vilja bygga ett eget hus en dag skrattar hon högt och skakar ivrigt på huvudet. Nej, fy så hemskt att själv vara ansvarig för husets alla fel som man kommer på i efterhand! Jag föredrar att bo i ett äldre hus. Det som känns opraktiskt och ogenomtänkt i ett nytt hus är oftast ganska charmigt i ett gammalt. De brukar dessutom ha en uppväxt trädgård vilket också är ett stort plus. Efter sommaren kommer Stephanie att vara en period i Kungsängen på Fastighetsavdelning Svealand. Under hösten kommer hon att gå runt på huvudkontoret i Eskilstuna på de olika avdelningarna. Det är bra att få vara lite överallt för att få en helhetsbild av verket, det är som en egen liten värld. Det är jättebra att få all den grundkännedomen för att lära sig vilka resurser och vilken expertis som finns att tillgå inom företaget. Namn: Stephanie Hamer Familj: Sambo med Janne Ålder: 30 Bor: Lägenhet i Västerås hamn Fritid: Konditionstränar gärna och har klarat den svenska klassikern Om sitt yrkesval: Båda mina föräldrar är arkitekter så jag utvecklade tidigt ett intresse för byggnader. Men jag vill inte bara rita husen utan vara med i hela processen från första idén tills byggnaden står klar. Jag trivs på beställarsidan eftersom man får en stor möjlighet att påverka. Jag tycker själv att det är en perfekt kombination mellan konst och teknik. Om sin framtid inom Fortifikationsverket: Jag är anställd som trainee för att bli projektledare i investeringsgruppen, så det blir min närmaste framtid inom Fortifikationsverket. 21

22 N Y H E T E R SNABBA RYCK PÅ KVARN FLER TRAINEES TILL VERKET Fortifikationsverkets ambition är att ha ett färdigt traineeprogram vid årsskiftet för att regelbundet kunna ta emot fler personer som trainee. Vi räknar med att kunna ta emot 6-7 personer per år, säger personalchef Jan-Olof Wara. Ritningarna är redan klara snart står den nya kasernen på plats. Fortifikationsverket bygger en ny kasern i Kvarn utanför Motala. Projektledare Patric Salomonsson fick projektet på sitt bord i maj Frågan: Kan ni bygga en tvåvåningskasern för helikopterflottiljen för utbildning och boende plus källare på totalt 2600 kvadratmeter på momangen? Inga problem. Det finns många fördelar med att erbjuda ett traineeprogram till nyutexaminerade studenter. Dels betyder det arbetslivserfarenhet och personlig utveckling för individen och dels får man möjlighet att se helheten på arbetsplatsen då man får tid att lära känna företaget och bygga upp ett eget kontaktnät. Fortifikationsverket har stort behov av att rekrytera ny personal då en stor del av arbetsstyrkan kommer att gå i pension under de närmsta åren. Traineeprogrammet syftar till att hjälpa oss att genomföra den kompetensväxling och kompetensöverföring som vårt företag behöver, säger Jan-Olof. Illustration: Carl Bro Det fanns ingen tid att spilla; samarbetet mellan Fortifikationsverkets projektledare och Försvarsmaktens objektledare drogs igång direkt i maj. De genomförde en orientering av området för att hitta alternativa byggplatser för kasernen. Man kom fram till fem olika förslag. En konsult kontaktades genom gällande ramavtal för att genomföra en geoteknisk undersökning. Denna visade att två platser var att föredra. Ett första projektmöte hölls därefter där behovsunderlaget för kasernbyggnaden överlämnades. Vår ambition var att få igång projektet innan sommarsemestrarna för att inte förlora så mycket tid, säger Patric, så vi parallelljobbade med flera saker samtidigt. Konsulter på plats I slutet av maj fanns en konsultgrupp inklusive arkitekt upphandlad genom ytterligare ett ramavtal. Projektmöte två och tre hölls i juni där skisser och planlösningar stämdes av. Generalläkaren, som har myndighetsansvar för miljöfrågor i militär verksamhet, yttrade sig muntligt om det planerade bygget. Innan semestrarna tog fart på allvar kunde ett preliminärt investeringsavtal skrivas mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten. I slutet av augusti hölls det fjärde mötet. Där spikades planlösningar och utformning av lokalerna. Innan augusti var slut sattes annonsen för upphandling av total- respektive anbudsentreprenad ut. Under september kommer alla bygghandlingar att genomarbetas och bli klara. Vad händer härnäst? Den sjätte november är sista dagen för att lämna anbud. Därefter kommer buden att utvärderas och fem kandidater väljas ut för att fortsätta räkna på projektet i detalj. Beräknad byggstart för projektet är satt till den första december och beräknad byggtid ligger i dagsläget på mellan elva och tolv månader. Behov av tekniker Fortifikationsverket har störts behov av att rekrytera inom tekniksidan, till exempel fastighetsingenjörer, byggnadsingenjörer och studenter från samhällsbyggarlinjen men alla är välkomna att ansöka. I dagsläget finns två personer som genomgår traineeprogram på Fortifikationsverket. Traineeprogrammet startar med upprättandet av en plan med hjälp av personalavdelningen. En mentor utses som finns med personen genom hela programmet. Den första perioden går ut på att få en helhetsbild av verket och hinna se så mycket som möjligt. Man får lära känna olika personer och börja bygga upp sitt kontaktnät. Den följande tiden består av praktikperioder på 8-10 veckor där man, tillsammans med en handledare, har mer egna uppgifter. En period på huvudkontoret i Eskilstuna finns också med. Det här är en bra möjlighet både för den enskilda arbetstagaren och för oss som arbetsgivare, säger Wara. 22