MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE Författare: Lena Åhlfeldt Handledare: Karin Nyström

2 SAMMANFATTNING Den klassiska frågan om det finns något nytt under solen är jag lika oförmögen att svara på nu som när jag inledde mitt examensarbete. Möjligen har jag nu efter att ha läst om Sokrates pedagogiska metod, majevtiken i någon mån större medvetenhet om vilka begränsningar i mina kunskaper det är som gör mig oförmögen att besvara frågan. De jämförelser jag gjort mellan Sokrates och Platons idéer är begränsade. De är begränsade bl a av den orsaken att jag i den textanalytiska metod jag valt p g a bristande språkkunskaper varit hänvisad till översättningar. Genom läsningen om Sokrates och Platons idéer om hur ett samhälle bör vara beskaffat och hur man bör förhålla sig till kunskap har gjort mig både ödmjuk inför de bägge filosofernas vishet vad det gäller vägen till kunskap och samtidigt förbluffad över deras brist på just sådan när det gäller människossyn. Det gläder mig att Lpo 94 genomsyras av de båda filosofernas tankar vad gäller kunskapssyn men också av en demokratisk och fördomsfri människosyn som varken Sokrates eller Platon ens kom i närheten av. Nyckelord: Antikens filosofi, demokratins historia, Sokrates majevtik, förlossningskonst, Platons verk Staten.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Avgränsningar Syfte 2 2. Metod 2 3. Litteraturgenomgång och resultat Samhället i det antika Grekland Sokrates kunskapssyn Idéernas värld och sinnenas Platons idealstat Platons kunskapssyn 7 4. Diskussion och analys Samhällssyn Kunskapssyn 9 5. Slutord källförteckning 12

4 1. INLEDNING The thing that hath been, it is that which shall be done: and there is no new thing under the sun. (The Bible, Ecclesiastes 9). Är ingenting nytt under solen? I mitten av 80- talet studerade jag litteraturvetenskap och har sedan dess fascinerats av hur få tankar, idéer och begrepp som är nya. Nästan allt som sägs verkar redan vara sagt. I skolan där jag arbetar som språklärare liksom i andra skolor och i samhället i övrigt talas det trots detta mycket och ofta om nya idéer, nya pedagogiska grepp. Den inneboende motsägelsen i ovanstående intresserar mig, den att man å ena sidan talar om nya idéer och nya pedagogiska grepp och att man å andra sidan ofta hävdar och tydligen hävdade redan för ca 2000 år att det inte finns något nytt under solen Bakgrund Redan på 400-talet före Kristus fanns det institutioner i Grekland som på olika sätt liknar nutidens skolor. Sokrates ( f. Kr) och hans lärjunge Platon ( f. Kr) hade idéer om filosofi och pedagogik som återfinns i det moderna skolväsendets läroplaner. I Sverige idag har vi dels den kommunala skolan och dels en mängd friskolor med alternativa pedagogiska inriktningar. Men gemensamt för alla grundskolor i Sverige är att de är skyldiga att följa Lpo 94, d v s Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. I mitt arbete kommer jag att ta upp och diskutera likheter och skillnader mellan idéer och begrepp hos Sokrates och Platon och idéer och begrepp i Lpo 94. Att skilja mellan vad som är Sokrates ord och idéer och vad som är Platons är problematiskt. Egidius menar i sitt verk Tankar om europeisk filosofi att : Sokrates förefaller vara mera frågande och odogmatisk i övertygelsen om att han är visast i världen. Han hävdade själv att han ingenting visste Sokrates ställde frågor om det allmängiltiga bakom det konkreta och varierande. Platon var mer angelägen om att presentera de slutgiltiga svaren men kunde i skydd av sin metod att skriva dialoger ändra sina teorier i takt med ny erfarenhet och ny insikt. (Egidius,1983, 25). 1.2 Avgränsningar När jag skriver om Sokrates och Platons kunskapssyn och samhällssyn gör jag inte anspråk på att återge mer än ett fåtal av deras idéer rörande samhälle och kunskap utan endast de idéer som jag anser vara adekvata för detta examensarbete. Eftersom Sokrates inte lämnade några egna skrifter efter sig är det genom Platons skrifter som eftervärlden kan ta del av Sokrates idéer och hans sätt att framföra dem. Platon var Sokrates lärjunge och själv filosof. Mina

5 källor och den litteratur jag använt utgörs i huvudsak av litteratur om Sokrates och Platons idéer. I den utsträckning jag har läst Platons texter har jag läst dem i svensk översättning Syfte Syftet med examensarbetet är att med hjälp av exempel diskutera och analysera några likheter och skillnader mellan å ena sidan Sokrates och Platons idéer om kunskap och samhälle och å andra sidan den kunskapssyn och samhällssyn som förmedlas i Lpo 94. I syftet ingår att diskutera och analysera frågor som rör rätten till utbildning och kunskap Frågeställning Vad finns det för skillnader och likheter mellan kunskapssynen i Lpo 94 och den kunskapssyn Sokrates och Platon företrädde? På vad sätt skiljer sig den samhällssyn som förmedlas i Lpo 94 från den samhällssyn som företräddes av Sokrates och Platon? Vem eller vilka hade rätt till vilken kunskap/utbildning enligt Sokrates och Platon? Vem eller vilka har rätt till vilken kunskap/utbildning enligt Lpo 94? 2. Metod Jag har valt en textanalytisk metod vilken innebär att jag läst litteratur om och av Sokrates och Platon och jämfört några av deras tankar och idéer med några tankar och idéer som återfinns i Lpo 94. Det finns en rad invändningar man kan göra emot den sorts textanalytiska metod som jag valt att använda. Bl a är den omständigheten att det jag läst av Platons är i svensk översättning, närmare bestämt en översättning från 1922 vilket utan tvivel gör risken för språkliga missuppfattningar och direkta feltolkningar stora. Att jag inte har hunnit ta del av den nya svenska översättning av Platons verk Staten som kom ut nyligen är också en omständighet som kan vändas mot mitt val av metod. En modern översättning av en sådan klassiker ur världslitteraturen är sannolikt men inte absolut säkert mer korrekt än den närmast föregående översättningen av verket på grund av att det har tillkommit ny och mer avancerad forskning sedan den äldre översättningen gjordes. Fördelarna med denna metod är att även om översättningen från 1922 av Platons skrifter är gammal så är den modern om man jämför med orginalet. Orginalet måste ha blivit översatt många gånger och man hade därmed sannolikt redan finputsat de språkliga nyanserna i dessa jämförelsevis moderna översättningar från början av 1900-talet.

6 3. Litteraturgenomgång och resultat 3.1 Samhället i det antika Grekland Antikens Grekland var långt ifrån ett i modern mening demokratiskt samhälle där alla människor hade lika värde. det grekiska samhällslivet vilade på slaveriet och att denna institutions berättigande icke ens ifrågasattes av representanterna för den högsta etiska kulturen i det klassiska Grekland t ex av Platon (Ahlberg, 1992 s.40). I sitt sista stora verk, Lagarna, menar Platon angående slavarna att man inte bör behandla dem som vore de vilda djur, med spö och piska, och därigenom göra deras sinnen ej blott tredubbelt men mångdubbelt mera slaviska.(ahlberg,1992). I detta uttalande accepterar Platon slaveriet men förespråkar en viss mildhet i behandlingen av slavar. I det klassiska Grekland där han levde ansåg man att endast grekerna var fullvärdiga människor, slavar och barbarer, barbarer kallades alla som inte var Greker, kunde enligt grekerna aldrig bli fullvärdiga människor. (Ahlberg, 1992 s. 41) I läroplanen står det under rubriken Grundläggande värden att skolväsendet vilar på demokratins grund och det hänvisas till Skollagen där det slås fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde (1 kap. 2 ). Angående främlingsfientlighet och intolerans hädas det att sådant måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ( Lpo 94). I Sokrates och Platons Aten var kvinnor automatiskt utestängda från det offentliga livet, de hade t ex inte rösträtt och fick inte ens i egenskap av åskådare besöka teatern. Det faktum att kvinnor var utestängda från teatern är väsentligt i sammanhanget eftersom denna institution utgjorde en betydelsefull källa till bildning. Det fanns redan i det antika Grekland människor som förespråkade en friare och mer jämlik ställning för kvinnan men de lyckades inte genomdriva några reformer. Kvinnans ställning var svag också i Platons idealstat. Hon kunde få tillträde till de högre ämbetena men det kunde hon endast om hon hade manliga egenskaper eller var lik en man. Ju kvinnligare hon var desto mindre människovärde hade hon. (Ahlberg, 1992). I Lpo 94 betonas på flera ställen jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Under rubriken, En likvärdig utbildning, står det bl a att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

7 3.2. Sokrates kunskapssyn Sokrates och Platon var bägge övertygade om att kunskap var medfödd och att Sokrates med sin pedagogiska metod som han benämnde förlossningskonst, majevtik förlöste människors själar på kunskap, kunskap som de var omedvetna om att de ägde. (Boken om pedagogerna, s.87). Majevtiken fungerar på så sätt att läraren/filosofen i en dialog med eleven ställer sådana frågor som gör att den slumrande, omedvetna kunskapen Sokrates och Platon var förvissade om att en elev besitter,väcks till liv och förvandlas till medveten kunskap. Det är en dialog som för till insikt om de regler som vi omedvetet tillämpar när vi samlar in och bearbetar kunskap. (Egidius, 1983 s. 2). Annat som kännetecknar de sokratiska dialogerna är att inget påstående bedöms vara så självklart och allmängiltigt att man inte kan hysa något tvivel om det ingen uppfattning är så tokig att man har rätt att avfärda den utan en nykter och saklig undersökning av dess sanningshalt. (Boken om pedagogerna, 1993 s.89). Det nya och originella med Sokrates filosofi var att han kunde påvisa att även om vi har olika uppfattningar om vad t ex fromhet är, så måste vi ha en gemensam uppfattning om själva begreppet fromhet för att alls kunna diskutera vad som bör räknas som fromt och icke fromt. (Egidius, 1983 s. 25). Ett konkret exempel är begreppet kopp, vi är många som har en uppfattning om vad en kopp är och förmodligen finns det lika många uppfattningar om begreppet kopp som individer vilka har en uppfattning om begreppet. Ändå kan vi utan svårighet göra oss förstådda när vi använder ordet kopp bland dessa individer. I en diskussion kan vi använda oss av vissa begrepp, t ex mod och dumdristighet men vi har svårt att exakt definiera var gränsen går mellan de olika begreppen. När exakt förvandlas t ex mod till dumdristighet?(egidius, 1983). Liksom Sokrates betonade det kritiska tänkandet och vikten av att medvetandegöra och undersöka begrepp och påståenden så betonas det också i Lpo 94 under rubriken Mål att sträva mot. Där är ett av målen skall varje elev sträva efter att använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. (Lpo 94) I Lpo 94 under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag står det att Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på Under rubriken Skolans uppdrag i samma läroplan står det att Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper.

8 Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver Idéernas värld och sinnenas Platon menade att det existerar två världar sinnenas värld eller den materiella världen som kännetecknas av att den är föränderlig och ofullkomlig och idéernas värld som kännetecknas av att den är oföränderlig och evig. I idéernas värd har demiurgen, den gudomlige världsordnaren bringat ordning i kaos (Stensmo, 1994 s.58). Den mänskliga själen tillhör idévärlden och själen är liksom idévärlden odödlig. Människas kropp tillhör den materiella världen och är förgänglig. När människan dör återvänder hennes själ till idévärlden för att sedan ta säte i en annan människa, i en annan kropp. Själen utgör förbindelselänken mellan den materiella och den andliga världen. Varje människa har en själ och i varje själ bor alla odödliga idéer från den för alla gemensamma idévärlden. Idéerna för dock en slumrande tillvaro. Först när människan frigör sig ifrån sinnesintrycken och vänder blicken inåt mot sin själ h får hon insikt i idéernas värld. (Stensmo,1994). För att förklara förhållandet mellan idéernas värld och sinnenas värld använde sig Platon av metaforen om grottan. Han beskriver hur fångar sitter fastkedjade i en grotta. De är fastkedjade på så sätt att de inte kan vända sig om, de kan bara se inåt mot grottans vägg. Bakom fångarna i grottan brinner en eld och mellan elden och fångarna passerar olika figurer. Det enda som fångarna kan uppfatta av dessa figurer är de skuggor som det kastar på grottväggen framför dem. (Ekman, 1977). Skuggspelet på grottväggen är vad vi människor kan uppfatta med våra sinnen och det som passerar/finns mellan fångarnas ryggar och elden representerar idéernas värld Platons idealstat Platon förespråkar den rättrådiga staten. I sina verk Staten och Lagarna framkommer det hur han tänkte sig sin idealstat. Platons idealstat kännetecknas bl a av att den skulle vara hierarkisk och att den skulle styras av rättrådiga ledare; män som inte följer godtyckliga uppfattningar utan handlar enligt klara och välgrundade insikter, baserade på vetenskaplig kunskap. (Stensmo,1994 s.63). En rättrådig person är en person som har en harmonisk balans mellan begäret (behoven), modet (viljan) och förnuftet (intellektet) men där förnuftet ändå styr de andra båda själsförmögenheterna. (Stensmo, 1994). Medborgarna, (d v s de fria grekiska männen och alltså inte slavar eller icke-greker), skulle indelas i ett hierarkiskt system med tre olika samhällsklasser, näringsidkarna, väktarna och filosoferna. Varje samhällsklass

9 hade sina bestämda uppgifter och varje medborgare skulle hålla sig strikt till de uppgifter som ingick i den samhällsklass han tillhörde. De tre samhällsklasserna skulle komplettera och balansera varandra. Dessa samhällsklasser skulle motsvara det som Platon menade var själens tre delar, nämligen begäret, modet och förnuftet. Näringsidkarna stod längst ned på skalan motsvarade begäret besinning var deras främsta dygd. Näringsidkarna skulle tillhandahålla varor och tjänster. De skulle ha en yrkesutbildning och lönearbeta. De som räknades till gruppen näringsidkare var t ex lantbrukare, hantverkare, sjömän och försäljare.(stensmo, 1994). Väktarna som befann sig något högre upp i hierarkin motsvarade modet och deras främsta dygd vara tapperhet. De skulle utbildas i musik poesi och gymnastik. De skulle inte äga något och de skulle vara förlagda i läger. Väktarna skulle inte ha egna familjer utan ha kvinnor och barn gemensamt. Bland väktarna kunde fungera som t ex poliser och militärer. Väktare skulle kunna rekryteras bland näringsidkare med ambition och framåtanda. Kvinnor skulle också ha möjlighet att bli väktare. Tapperhet skulle vara deras främsta dygd. Väktare kännetecknas av att de har ett eget förnuft men skall underordna sig filosofernas, ledarnas högre stående förnuft. (Stensmo, 1994). Filosoferna, ledarna de som var högst rankade motsvarade förnuftet. Ledarna kännetecknas av förnuft och deras främsta dygd är vishet. Ledare skulle rekryteras bland de mest framstående väktarna. En ledare måste vara måttfull uthållig och modig. De skall dessutom vara rättrådiga och visa och ha förmåga att styra staten.(stensmo, 1994) Platon ansåg att utbildning av medborgarna var en viktig uppgift för Staten. Hela uppfostran skulle tjäna det övergripande syftet att göra barnet lämpat för en framtida samhällsinsats. (Boken om pedagogerna, s. 55). Även i Lpo 94 diskuteras elevernas framtida roll i och anpassning till samhället bl a står följande under rubriken Rättigheter och skyldigheter: Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. I Platons idealstat berodde utbildningens längd och omfattning på vilken klass man tillhörde. Medborgarnas intressen var underordnade statens. I läroplanen har alla elever oavsett etniskt ursprung, socialgrupp eller kön inte bara rätt att utan också skyldighet att gå minst 9 år i skolan I Lpo 94 står det att Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. I Lpo 94 citeras också Skollagen (1985:1100) som säger att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1kap. 2 ).

10 I idealstaten ville Platon att man i utbildningen skulle börja med fantasins utveckling, för att gradvis gå vidare mot utveckling av andra själsförmögenheter. (Boken om pedagogerna, s.74) Näringsidkarna skall yrkesutbildas och i deras utbildning skall det även ingå karaktärsfostran. Väktarna skall utbildas i musik och gymnastik. Musiken skall stimulera till manlighet, styrka och mod. Gymnastiken och musiken tillsammans ger en balanserad utveckling. Ledarna, filosoferna skall få den högsta och längsta utbildningen. Deras utbildning skall baseras på räknekonsten. (Stensmo, 1994). Som gemensamt mål för utbildning för alla tre klasserna som fick tillgång till utbildning var sökande efter sanning och karaktärsdaning. (Pedagogisk filosofi, s. 65). I Lpo 94 betonas det att Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper Platons kunskapssyn Platon delade in det mänskliga medvetandets i fyra olika nivåer: Nivå 1. Eikasia: Ett okritiskt accepterande av den synliga världen såsom man uppfattar den med sinnena. På detta stadium kan man t ex hävda att månen och solen är lika stora p g a att det ser ut som de är det. Ett konkret tänkande där det man uppfattar med sina sinnen är lika med det som är. Inlärning sker på den här nivån i lekens form. Barnen skall bl a lära känna kulturen genom att lyssna på berättelser och sagor. Sagorna och berättelserna skall vara uppbyggliga vars innehåll inte lade grunden för en rättrådig karaktär. Platon förespråkade censur av sådana berättelser som inte Nivå 2. Pistis: Här är tänkandet fortfarande konkret men är uppblandat med mer sunt förnuft man förstår t ex att trots att månen och solen ser lika stora ut ifrån jorden så är de inte det. Näringsidkarnas mentala utveckling motsvarar eikasia- och pistisnivåerna. Nivå 3. Dianoia: Tänkandet blir mer abstrakt, man kan t ex tänka i symboler, metaforer och idéer. Men på det här stadiet sker det fortfarande inte någon problematisering av de premisser som tänkandet baseras på. Väktarnas tänkande ska ligga på dianoianivån. Nivå 4. Noesis: Tänkandet på detta stadium är abstrakt, filosofiskt och analyserande. Man analyserar och diskuterar tänkandets premisser, tänkandets grund.(stensmo, 1994)

11 För att uppnå noesis måste man vara en filosofiskt skolad tänkare och studera/ha studerat vid Akademian, en särskild skola som Platon grundade för de fåtal fria medborgare som nådde denna höga utbildningsnivå. I Platons idévärld finns det idé som står över alla andra nämligen den om det absolut goda. Slutmålet för utbildningen vid Akademian är att komma till insikt om det absolut goda.(stensmo, 1994). I Lpo 94 under rubriken Skolans uppgifter hittar man bl a följande som handlar om kunskapssyn: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. 4. Diskussion och analys 4.1. Samhällssyn Vårt offentliga skolväsende vilar på demokratins grund och Lpo 94 vänder sig till alla elever oavsett etniskt ursprung, kön och socialgrupp. Alla har rätt till utbildning. Alla elever har rättighet och skyldighet att genomgå grundskolan. I Platons idealstat hade endast ett fåtal människor rätt till utbildning och skola. Slavarna hade inga rättigheter de skulle enbart lyda och underordna sig sina herrar. Till de högre utbildningsstadierna hade endast fria män med fallenhet för studier tillträde. Slaveriet som var en sådan naturlig del av Sokrates och Platons samhälle som inte heller ifrågasattes av någon av dem.(ahlberg, 1992). I Lpo 94 tar man aktivt avstånd från främlingsfientlighet och intolerans genom att ange hur sådana företeelser skall bemötas. Platon ansåg att endast ett fåtal priviligierade, företrädelsevis fria grekiska män hade rätt till utbildning. De grekiska kvinnorna hade ingen rösträtt och hade inte rätt att delta i det offentliga livet. Om en kvinna fick tillträde till ett högre ämbete i Platons idealstat så var det p g a sina manliga egenskaper.(ahlberg, 1992). Den svenska grundskolan har och de som verkar i den har ett ansvar för att motverka traditionella könsroller. (Lpo 94). Medan Platon och många i hans samtid satte de manliga egenskaperna högst så förespråkas det i Lpo 94 att alla oavsett kön skall ges möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor. Man förutsätter i Lpo 94 att vårt samhälle fortfarande delar upp förmågor, talanger och intressen i manliga och kvinnliga sådana men man förespråkar inte denna uppdelning utan tvärtom kräver man av skolan att den skall ta ansvar för att motverka traditionella könsmönster. För Platon var fostrandet och utbildningen en viktig fråga och syftade till att barnen senare i livet skulle göra en samhällsinsats. (Boken om pedagogerna, 1993).

12 Människovärde och demokrati betonas mycket starkt i Lpo 94. Hos Platon liksom i Lpo 94 är det av stor vikt att elever, barn och ungdomar under sin utbildning förbereds och anpassas till det samhälle de lever i Kunskapssyn Sokrates sätt att föra pedagogisk-filosofiska samtal hans sätt att använda sin metod, majevtiken gick ut på att medvetandegöra elever och lärjungar om vad de egentligen visste och som en naturlig följd av denna insikt om de egna kunskaperna kom också en insikt om de egna kunskapernas begränsning. För att beskriva hur vissa av målen att sträva mot i Lpo 94 och de mål som Sokrates hade med sin pedagogiska majevtik liknar varandra och på hur man genom att använda sig av majevtiken för att närma sig alternativt nå dem ger jag följande exempel; När en elev efter en stunds samtal utfört enligt majevtiken kommer till insikt om att han behärskar en mängd synonymer till ordet kopp, kan det vara exempel på kunskaper han inte reflekterat över att han har. Efter ytterligare en stunds pedagogiskt samtal kommer samma elev till insikt om att han inte är i stånd att exakt definiera skillnaden mellan en kopp och en mugg. Eleven har under samtalet använt sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden. De synonymer för ordet kopp som eleven kände till utan att vara medveten om dem motsvarar de kunskaper som han använder som redskap för att försöka formulera definitioner av de olika synonymerna, begreppen. När eleven inte lyckas exakt definiera skillnaden mellan synonymerna kopp och mugg så har han inte löst problemet men han har han i alla fall prövat ett antal antaganden. Eleven har under samtalet förmodligen tänkt på ett antal koppar som passerat revy i hans liv och vilken betydelse de har eller har haft, d v s eleven har reflekterat över erfarenheter och kanske t o m kritiskt granskat och värderat påståenden och förhållanden. Att eleven inte i det här fallet lyckas att exakt definiera skillnaden mellan de två ovanstående begreppen och som redan nämnts inte löst problemet kan man hänföra till att eleven kommit till insikt om begränsningarna i sitt vetande, sina kunskaper. Platons idé om medvetandets och utbildningens fyra stadier kan man t ex skönja i den aktuella läroplanens olika mål där elevens kunskapsutveckling är ett centralt och ofta återkommande tema. Tillsammans med t ex matematik är gymnastik, drama och musik exempel på viktiga inslag i Platons idé om utbildning. I Lpo 94 skall elevernas harmoniska utveckling åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. Lpo 94 ställer även krav på att drama, rytmik, dans, musik samt skapande i bild och text och form skall finnas i skolans verksamhet. Hos Platon liksom i Lpo 94

13 betonas såväl den intellektuella som det praktiska, sinnliga och estetiska utvecklingen i utbildningen. 5. Slutord Vad det gäller pedagogiska resonemang d v s vad som är kunskap och hur man kan/skall gå till väga för att komma fram till den finns det enligt mitt förmenande inte mycket stoff i Lpo 94 där det inte går att spåra Sokrates och/eller Platons idéer. Här förefaller påståendet intet är nytt under solen stämma ganska bra. Det finns däremot stora skillnader mellan hur Platon tänkte sig sin idealstat och den samhällssyn som träder fram i Lpo 94. Platon tar t ex inte avstånd från eller ifrågasätter vare sig slaveri, främlingsfientlighet eller kvinnoförtryck utan dessa odemokratiska och omänskliga företeelser verkar utgöra naturliga inslag i hans idealstat. Lpo 94 genomsyras av demokratiska mål och värden. Demokrati och demokratiska värderingar karaktäristiskt nog först i läroplanen och under den passande rubriken, Grundläggande värden.

14 KÄLLFÖRTECKNING Ahlberg, A. 1992: Humanismen: historiska perspektiv och nutida synpunkter. Ludvika: Dualis. Boken om pedagogerna. 1993: Stockholm: Liber utbildning. Egidius, H. 1983: Tankelinjer i europeisk filosofi. Stockholm: Natur och Kultur. Ekman, R. 1977: Filosofins grunder. Stockholm: Esselte Studium AB. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolekassen och fritidshemmet Stensmo, C. 1994: Pedagogisk filosofi. Lund.

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Skolans värdegrund och uppdrag.

Skolans värdegrund och uppdrag. Skolans värdegrund och uppdrag. På Fria Maria har vi under våren 2011 arbetat med skolans värdegrund och uppdrag enligt nya läroplanen, Lgr 11. Vi har enats om följande formuleringar och metoder: Grundläggande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskolechefsområde Västra1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer