MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE Författare: Lena Åhlfeldt Handledare: Karin Nyström

2 SAMMANFATTNING Den klassiska frågan om det finns något nytt under solen är jag lika oförmögen att svara på nu som när jag inledde mitt examensarbete. Möjligen har jag nu efter att ha läst om Sokrates pedagogiska metod, majevtiken i någon mån större medvetenhet om vilka begränsningar i mina kunskaper det är som gör mig oförmögen att besvara frågan. De jämförelser jag gjort mellan Sokrates och Platons idéer är begränsade. De är begränsade bl a av den orsaken att jag i den textanalytiska metod jag valt p g a bristande språkkunskaper varit hänvisad till översättningar. Genom läsningen om Sokrates och Platons idéer om hur ett samhälle bör vara beskaffat och hur man bör förhålla sig till kunskap har gjort mig både ödmjuk inför de bägge filosofernas vishet vad det gäller vägen till kunskap och samtidigt förbluffad över deras brist på just sådan när det gäller människossyn. Det gläder mig att Lpo 94 genomsyras av de båda filosofernas tankar vad gäller kunskapssyn men också av en demokratisk och fördomsfri människosyn som varken Sokrates eller Platon ens kom i närheten av. Nyckelord: Antikens filosofi, demokratins historia, Sokrates majevtik, förlossningskonst, Platons verk Staten.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Avgränsningar Syfte 2 2. Metod 2 3. Litteraturgenomgång och resultat Samhället i det antika Grekland Sokrates kunskapssyn Idéernas värld och sinnenas Platons idealstat Platons kunskapssyn 7 4. Diskussion och analys Samhällssyn Kunskapssyn 9 5. Slutord källförteckning 12

4 1. INLEDNING The thing that hath been, it is that which shall be done: and there is no new thing under the sun. (The Bible, Ecclesiastes 9). Är ingenting nytt under solen? I mitten av 80- talet studerade jag litteraturvetenskap och har sedan dess fascinerats av hur få tankar, idéer och begrepp som är nya. Nästan allt som sägs verkar redan vara sagt. I skolan där jag arbetar som språklärare liksom i andra skolor och i samhället i övrigt talas det trots detta mycket och ofta om nya idéer, nya pedagogiska grepp. Den inneboende motsägelsen i ovanstående intresserar mig, den att man å ena sidan talar om nya idéer och nya pedagogiska grepp och att man å andra sidan ofta hävdar och tydligen hävdade redan för ca 2000 år att det inte finns något nytt under solen Bakgrund Redan på 400-talet före Kristus fanns det institutioner i Grekland som på olika sätt liknar nutidens skolor. Sokrates ( f. Kr) och hans lärjunge Platon ( f. Kr) hade idéer om filosofi och pedagogik som återfinns i det moderna skolväsendets läroplaner. I Sverige idag har vi dels den kommunala skolan och dels en mängd friskolor med alternativa pedagogiska inriktningar. Men gemensamt för alla grundskolor i Sverige är att de är skyldiga att följa Lpo 94, d v s Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. I mitt arbete kommer jag att ta upp och diskutera likheter och skillnader mellan idéer och begrepp hos Sokrates och Platon och idéer och begrepp i Lpo 94. Att skilja mellan vad som är Sokrates ord och idéer och vad som är Platons är problematiskt. Egidius menar i sitt verk Tankar om europeisk filosofi att : Sokrates förefaller vara mera frågande och odogmatisk i övertygelsen om att han är visast i världen. Han hävdade själv att han ingenting visste Sokrates ställde frågor om det allmängiltiga bakom det konkreta och varierande. Platon var mer angelägen om att presentera de slutgiltiga svaren men kunde i skydd av sin metod att skriva dialoger ändra sina teorier i takt med ny erfarenhet och ny insikt. (Egidius,1983, 25). 1.2 Avgränsningar När jag skriver om Sokrates och Platons kunskapssyn och samhällssyn gör jag inte anspråk på att återge mer än ett fåtal av deras idéer rörande samhälle och kunskap utan endast de idéer som jag anser vara adekvata för detta examensarbete. Eftersom Sokrates inte lämnade några egna skrifter efter sig är det genom Platons skrifter som eftervärlden kan ta del av Sokrates idéer och hans sätt att framföra dem. Platon var Sokrates lärjunge och själv filosof. Mina

5 källor och den litteratur jag använt utgörs i huvudsak av litteratur om Sokrates och Platons idéer. I den utsträckning jag har läst Platons texter har jag läst dem i svensk översättning Syfte Syftet med examensarbetet är att med hjälp av exempel diskutera och analysera några likheter och skillnader mellan å ena sidan Sokrates och Platons idéer om kunskap och samhälle och å andra sidan den kunskapssyn och samhällssyn som förmedlas i Lpo 94. I syftet ingår att diskutera och analysera frågor som rör rätten till utbildning och kunskap Frågeställning Vad finns det för skillnader och likheter mellan kunskapssynen i Lpo 94 och den kunskapssyn Sokrates och Platon företrädde? På vad sätt skiljer sig den samhällssyn som förmedlas i Lpo 94 från den samhällssyn som företräddes av Sokrates och Platon? Vem eller vilka hade rätt till vilken kunskap/utbildning enligt Sokrates och Platon? Vem eller vilka har rätt till vilken kunskap/utbildning enligt Lpo 94? 2. Metod Jag har valt en textanalytisk metod vilken innebär att jag läst litteratur om och av Sokrates och Platon och jämfört några av deras tankar och idéer med några tankar och idéer som återfinns i Lpo 94. Det finns en rad invändningar man kan göra emot den sorts textanalytiska metod som jag valt att använda. Bl a är den omständigheten att det jag läst av Platons är i svensk översättning, närmare bestämt en översättning från 1922 vilket utan tvivel gör risken för språkliga missuppfattningar och direkta feltolkningar stora. Att jag inte har hunnit ta del av den nya svenska översättning av Platons verk Staten som kom ut nyligen är också en omständighet som kan vändas mot mitt val av metod. En modern översättning av en sådan klassiker ur världslitteraturen är sannolikt men inte absolut säkert mer korrekt än den närmast föregående översättningen av verket på grund av att det har tillkommit ny och mer avancerad forskning sedan den äldre översättningen gjordes. Fördelarna med denna metod är att även om översättningen från 1922 av Platons skrifter är gammal så är den modern om man jämför med orginalet. Orginalet måste ha blivit översatt många gånger och man hade därmed sannolikt redan finputsat de språkliga nyanserna i dessa jämförelsevis moderna översättningar från början av 1900-talet.

6 3. Litteraturgenomgång och resultat 3.1 Samhället i det antika Grekland Antikens Grekland var långt ifrån ett i modern mening demokratiskt samhälle där alla människor hade lika värde. det grekiska samhällslivet vilade på slaveriet och att denna institutions berättigande icke ens ifrågasattes av representanterna för den högsta etiska kulturen i det klassiska Grekland t ex av Platon (Ahlberg, 1992 s.40). I sitt sista stora verk, Lagarna, menar Platon angående slavarna att man inte bör behandla dem som vore de vilda djur, med spö och piska, och därigenom göra deras sinnen ej blott tredubbelt men mångdubbelt mera slaviska.(ahlberg,1992). I detta uttalande accepterar Platon slaveriet men förespråkar en viss mildhet i behandlingen av slavar. I det klassiska Grekland där han levde ansåg man att endast grekerna var fullvärdiga människor, slavar och barbarer, barbarer kallades alla som inte var Greker, kunde enligt grekerna aldrig bli fullvärdiga människor. (Ahlberg, 1992 s. 41) I läroplanen står det under rubriken Grundläggande värden att skolväsendet vilar på demokratins grund och det hänvisas till Skollagen där det slås fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde (1 kap. 2 ). Angående främlingsfientlighet och intolerans hädas det att sådant måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ( Lpo 94). I Sokrates och Platons Aten var kvinnor automatiskt utestängda från det offentliga livet, de hade t ex inte rösträtt och fick inte ens i egenskap av åskådare besöka teatern. Det faktum att kvinnor var utestängda från teatern är väsentligt i sammanhanget eftersom denna institution utgjorde en betydelsefull källa till bildning. Det fanns redan i det antika Grekland människor som förespråkade en friare och mer jämlik ställning för kvinnan men de lyckades inte genomdriva några reformer. Kvinnans ställning var svag också i Platons idealstat. Hon kunde få tillträde till de högre ämbetena men det kunde hon endast om hon hade manliga egenskaper eller var lik en man. Ju kvinnligare hon var desto mindre människovärde hade hon. (Ahlberg, 1992). I Lpo 94 betonas på flera ställen jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Under rubriken, En likvärdig utbildning, står det bl a att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

7 3.2. Sokrates kunskapssyn Sokrates och Platon var bägge övertygade om att kunskap var medfödd och att Sokrates med sin pedagogiska metod som han benämnde förlossningskonst, majevtik förlöste människors själar på kunskap, kunskap som de var omedvetna om att de ägde. (Boken om pedagogerna, s.87). Majevtiken fungerar på så sätt att läraren/filosofen i en dialog med eleven ställer sådana frågor som gör att den slumrande, omedvetna kunskapen Sokrates och Platon var förvissade om att en elev besitter,väcks till liv och förvandlas till medveten kunskap. Det är en dialog som för till insikt om de regler som vi omedvetet tillämpar när vi samlar in och bearbetar kunskap. (Egidius, 1983 s. 2). Annat som kännetecknar de sokratiska dialogerna är att inget påstående bedöms vara så självklart och allmängiltigt att man inte kan hysa något tvivel om det ingen uppfattning är så tokig att man har rätt att avfärda den utan en nykter och saklig undersökning av dess sanningshalt. (Boken om pedagogerna, 1993 s.89). Det nya och originella med Sokrates filosofi var att han kunde påvisa att även om vi har olika uppfattningar om vad t ex fromhet är, så måste vi ha en gemensam uppfattning om själva begreppet fromhet för att alls kunna diskutera vad som bör räknas som fromt och icke fromt. (Egidius, 1983 s. 25). Ett konkret exempel är begreppet kopp, vi är många som har en uppfattning om vad en kopp är och förmodligen finns det lika många uppfattningar om begreppet kopp som individer vilka har en uppfattning om begreppet. Ändå kan vi utan svårighet göra oss förstådda när vi använder ordet kopp bland dessa individer. I en diskussion kan vi använda oss av vissa begrepp, t ex mod och dumdristighet men vi har svårt att exakt definiera var gränsen går mellan de olika begreppen. När exakt förvandlas t ex mod till dumdristighet?(egidius, 1983). Liksom Sokrates betonade det kritiska tänkandet och vikten av att medvetandegöra och undersöka begrepp och påståenden så betonas det också i Lpo 94 under rubriken Mål att sträva mot. Där är ett av målen skall varje elev sträva efter att använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. (Lpo 94) I Lpo 94 under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag står det att Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på Under rubriken Skolans uppdrag i samma läroplan står det att Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper.

8 Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver Idéernas värld och sinnenas Platon menade att det existerar två världar sinnenas värld eller den materiella världen som kännetecknas av att den är föränderlig och ofullkomlig och idéernas värld som kännetecknas av att den är oföränderlig och evig. I idéernas värd har demiurgen, den gudomlige världsordnaren bringat ordning i kaos (Stensmo, 1994 s.58). Den mänskliga själen tillhör idévärlden och själen är liksom idévärlden odödlig. Människas kropp tillhör den materiella världen och är förgänglig. När människan dör återvänder hennes själ till idévärlden för att sedan ta säte i en annan människa, i en annan kropp. Själen utgör förbindelselänken mellan den materiella och den andliga världen. Varje människa har en själ och i varje själ bor alla odödliga idéer från den för alla gemensamma idévärlden. Idéerna för dock en slumrande tillvaro. Först när människan frigör sig ifrån sinnesintrycken och vänder blicken inåt mot sin själ h får hon insikt i idéernas värld. (Stensmo,1994). För att förklara förhållandet mellan idéernas värld och sinnenas värld använde sig Platon av metaforen om grottan. Han beskriver hur fångar sitter fastkedjade i en grotta. De är fastkedjade på så sätt att de inte kan vända sig om, de kan bara se inåt mot grottans vägg. Bakom fångarna i grottan brinner en eld och mellan elden och fångarna passerar olika figurer. Det enda som fångarna kan uppfatta av dessa figurer är de skuggor som det kastar på grottväggen framför dem. (Ekman, 1977). Skuggspelet på grottväggen är vad vi människor kan uppfatta med våra sinnen och det som passerar/finns mellan fångarnas ryggar och elden representerar idéernas värld Platons idealstat Platon förespråkar den rättrådiga staten. I sina verk Staten och Lagarna framkommer det hur han tänkte sig sin idealstat. Platons idealstat kännetecknas bl a av att den skulle vara hierarkisk och att den skulle styras av rättrådiga ledare; män som inte följer godtyckliga uppfattningar utan handlar enligt klara och välgrundade insikter, baserade på vetenskaplig kunskap. (Stensmo,1994 s.63). En rättrådig person är en person som har en harmonisk balans mellan begäret (behoven), modet (viljan) och förnuftet (intellektet) men där förnuftet ändå styr de andra båda själsförmögenheterna. (Stensmo, 1994). Medborgarna, (d v s de fria grekiska männen och alltså inte slavar eller icke-greker), skulle indelas i ett hierarkiskt system med tre olika samhällsklasser, näringsidkarna, väktarna och filosoferna. Varje samhällsklass

9 hade sina bestämda uppgifter och varje medborgare skulle hålla sig strikt till de uppgifter som ingick i den samhällsklass han tillhörde. De tre samhällsklasserna skulle komplettera och balansera varandra. Dessa samhällsklasser skulle motsvara det som Platon menade var själens tre delar, nämligen begäret, modet och förnuftet. Näringsidkarna stod längst ned på skalan motsvarade begäret besinning var deras främsta dygd. Näringsidkarna skulle tillhandahålla varor och tjänster. De skulle ha en yrkesutbildning och lönearbeta. De som räknades till gruppen näringsidkare var t ex lantbrukare, hantverkare, sjömän och försäljare.(stensmo, 1994). Väktarna som befann sig något högre upp i hierarkin motsvarade modet och deras främsta dygd vara tapperhet. De skulle utbildas i musik poesi och gymnastik. De skulle inte äga något och de skulle vara förlagda i läger. Väktarna skulle inte ha egna familjer utan ha kvinnor och barn gemensamt. Bland väktarna kunde fungera som t ex poliser och militärer. Väktare skulle kunna rekryteras bland näringsidkare med ambition och framåtanda. Kvinnor skulle också ha möjlighet att bli väktare. Tapperhet skulle vara deras främsta dygd. Väktare kännetecknas av att de har ett eget förnuft men skall underordna sig filosofernas, ledarnas högre stående förnuft. (Stensmo, 1994). Filosoferna, ledarna de som var högst rankade motsvarade förnuftet. Ledarna kännetecknas av förnuft och deras främsta dygd är vishet. Ledare skulle rekryteras bland de mest framstående väktarna. En ledare måste vara måttfull uthållig och modig. De skall dessutom vara rättrådiga och visa och ha förmåga att styra staten.(stensmo, 1994) Platon ansåg att utbildning av medborgarna var en viktig uppgift för Staten. Hela uppfostran skulle tjäna det övergripande syftet att göra barnet lämpat för en framtida samhällsinsats. (Boken om pedagogerna, s. 55). Även i Lpo 94 diskuteras elevernas framtida roll i och anpassning till samhället bl a står följande under rubriken Rättigheter och skyldigheter: Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. I Platons idealstat berodde utbildningens längd och omfattning på vilken klass man tillhörde. Medborgarnas intressen var underordnade statens. I läroplanen har alla elever oavsett etniskt ursprung, socialgrupp eller kön inte bara rätt att utan också skyldighet att gå minst 9 år i skolan I Lpo 94 står det att Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. I Lpo 94 citeras också Skollagen (1985:1100) som säger att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1kap. 2 ).

10 I idealstaten ville Platon att man i utbildningen skulle börja med fantasins utveckling, för att gradvis gå vidare mot utveckling av andra själsförmögenheter. (Boken om pedagogerna, s.74) Näringsidkarna skall yrkesutbildas och i deras utbildning skall det även ingå karaktärsfostran. Väktarna skall utbildas i musik och gymnastik. Musiken skall stimulera till manlighet, styrka och mod. Gymnastiken och musiken tillsammans ger en balanserad utveckling. Ledarna, filosoferna skall få den högsta och längsta utbildningen. Deras utbildning skall baseras på räknekonsten. (Stensmo, 1994). Som gemensamt mål för utbildning för alla tre klasserna som fick tillgång till utbildning var sökande efter sanning och karaktärsdaning. (Pedagogisk filosofi, s. 65). I Lpo 94 betonas det att Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper Platons kunskapssyn Platon delade in det mänskliga medvetandets i fyra olika nivåer: Nivå 1. Eikasia: Ett okritiskt accepterande av den synliga världen såsom man uppfattar den med sinnena. På detta stadium kan man t ex hävda att månen och solen är lika stora p g a att det ser ut som de är det. Ett konkret tänkande där det man uppfattar med sina sinnen är lika med det som är. Inlärning sker på den här nivån i lekens form. Barnen skall bl a lära känna kulturen genom att lyssna på berättelser och sagor. Sagorna och berättelserna skall vara uppbyggliga vars innehåll inte lade grunden för en rättrådig karaktär. Platon förespråkade censur av sådana berättelser som inte Nivå 2. Pistis: Här är tänkandet fortfarande konkret men är uppblandat med mer sunt förnuft man förstår t ex att trots att månen och solen ser lika stora ut ifrån jorden så är de inte det. Näringsidkarnas mentala utveckling motsvarar eikasia- och pistisnivåerna. Nivå 3. Dianoia: Tänkandet blir mer abstrakt, man kan t ex tänka i symboler, metaforer och idéer. Men på det här stadiet sker det fortfarande inte någon problematisering av de premisser som tänkandet baseras på. Väktarnas tänkande ska ligga på dianoianivån. Nivå 4. Noesis: Tänkandet på detta stadium är abstrakt, filosofiskt och analyserande. Man analyserar och diskuterar tänkandets premisser, tänkandets grund.(stensmo, 1994)

11 För att uppnå noesis måste man vara en filosofiskt skolad tänkare och studera/ha studerat vid Akademian, en särskild skola som Platon grundade för de fåtal fria medborgare som nådde denna höga utbildningsnivå. I Platons idévärld finns det idé som står över alla andra nämligen den om det absolut goda. Slutmålet för utbildningen vid Akademian är att komma till insikt om det absolut goda.(stensmo, 1994). I Lpo 94 under rubriken Skolans uppgifter hittar man bl a följande som handlar om kunskapssyn: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. 4. Diskussion och analys 4.1. Samhällssyn Vårt offentliga skolväsende vilar på demokratins grund och Lpo 94 vänder sig till alla elever oavsett etniskt ursprung, kön och socialgrupp. Alla har rätt till utbildning. Alla elever har rättighet och skyldighet att genomgå grundskolan. I Platons idealstat hade endast ett fåtal människor rätt till utbildning och skola. Slavarna hade inga rättigheter de skulle enbart lyda och underordna sig sina herrar. Till de högre utbildningsstadierna hade endast fria män med fallenhet för studier tillträde. Slaveriet som var en sådan naturlig del av Sokrates och Platons samhälle som inte heller ifrågasattes av någon av dem.(ahlberg, 1992). I Lpo 94 tar man aktivt avstånd från främlingsfientlighet och intolerans genom att ange hur sådana företeelser skall bemötas. Platon ansåg att endast ett fåtal priviligierade, företrädelsevis fria grekiska män hade rätt till utbildning. De grekiska kvinnorna hade ingen rösträtt och hade inte rätt att delta i det offentliga livet. Om en kvinna fick tillträde till ett högre ämbete i Platons idealstat så var det p g a sina manliga egenskaper.(ahlberg, 1992). Den svenska grundskolan har och de som verkar i den har ett ansvar för att motverka traditionella könsroller. (Lpo 94). Medan Platon och många i hans samtid satte de manliga egenskaperna högst så förespråkas det i Lpo 94 att alla oavsett kön skall ges möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor. Man förutsätter i Lpo 94 att vårt samhälle fortfarande delar upp förmågor, talanger och intressen i manliga och kvinnliga sådana men man förespråkar inte denna uppdelning utan tvärtom kräver man av skolan att den skall ta ansvar för att motverka traditionella könsmönster. För Platon var fostrandet och utbildningen en viktig fråga och syftade till att barnen senare i livet skulle göra en samhällsinsats. (Boken om pedagogerna, 1993).

12 Människovärde och demokrati betonas mycket starkt i Lpo 94. Hos Platon liksom i Lpo 94 är det av stor vikt att elever, barn och ungdomar under sin utbildning förbereds och anpassas till det samhälle de lever i Kunskapssyn Sokrates sätt att föra pedagogisk-filosofiska samtal hans sätt att använda sin metod, majevtiken gick ut på att medvetandegöra elever och lärjungar om vad de egentligen visste och som en naturlig följd av denna insikt om de egna kunskaperna kom också en insikt om de egna kunskapernas begränsning. För att beskriva hur vissa av målen att sträva mot i Lpo 94 och de mål som Sokrates hade med sin pedagogiska majevtik liknar varandra och på hur man genom att använda sig av majevtiken för att närma sig alternativt nå dem ger jag följande exempel; När en elev efter en stunds samtal utfört enligt majevtiken kommer till insikt om att han behärskar en mängd synonymer till ordet kopp, kan det vara exempel på kunskaper han inte reflekterat över att han har. Efter ytterligare en stunds pedagogiskt samtal kommer samma elev till insikt om att han inte är i stånd att exakt definiera skillnaden mellan en kopp och en mugg. Eleven har under samtalet använt sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden. De synonymer för ordet kopp som eleven kände till utan att vara medveten om dem motsvarar de kunskaper som han använder som redskap för att försöka formulera definitioner av de olika synonymerna, begreppen. När eleven inte lyckas exakt definiera skillnaden mellan synonymerna kopp och mugg så har han inte löst problemet men han har han i alla fall prövat ett antal antaganden. Eleven har under samtalet förmodligen tänkt på ett antal koppar som passerat revy i hans liv och vilken betydelse de har eller har haft, d v s eleven har reflekterat över erfarenheter och kanske t o m kritiskt granskat och värderat påståenden och förhållanden. Att eleven inte i det här fallet lyckas att exakt definiera skillnaden mellan de två ovanstående begreppen och som redan nämnts inte löst problemet kan man hänföra till att eleven kommit till insikt om begränsningarna i sitt vetande, sina kunskaper. Platons idé om medvetandets och utbildningens fyra stadier kan man t ex skönja i den aktuella läroplanens olika mål där elevens kunskapsutveckling är ett centralt och ofta återkommande tema. Tillsammans med t ex matematik är gymnastik, drama och musik exempel på viktiga inslag i Platons idé om utbildning. I Lpo 94 skall elevernas harmoniska utveckling åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. Lpo 94 ställer även krav på att drama, rytmik, dans, musik samt skapande i bild och text och form skall finnas i skolans verksamhet. Hos Platon liksom i Lpo 94

13 betonas såväl den intellektuella som det praktiska, sinnliga och estetiska utvecklingen i utbildningen. 5. Slutord Vad det gäller pedagogiska resonemang d v s vad som är kunskap och hur man kan/skall gå till väga för att komma fram till den finns det enligt mitt förmenande inte mycket stoff i Lpo 94 där det inte går att spåra Sokrates och/eller Platons idéer. Här förefaller påståendet intet är nytt under solen stämma ganska bra. Det finns däremot stora skillnader mellan hur Platon tänkte sig sin idealstat och den samhällssyn som träder fram i Lpo 94. Platon tar t ex inte avstånd från eller ifrågasätter vare sig slaveri, främlingsfientlighet eller kvinnoförtryck utan dessa odemokratiska och omänskliga företeelser verkar utgöra naturliga inslag i hans idealstat. Lpo 94 genomsyras av demokratiska mål och värden. Demokrati och demokratiska värderingar karaktäristiskt nog först i läroplanen och under den passande rubriken, Grundläggande värden.

14 KÄLLFÖRTECKNING Ahlberg, A. 1992: Humanismen: historiska perspektiv och nutida synpunkter. Ludvika: Dualis. Boken om pedagogerna. 1993: Stockholm: Liber utbildning. Egidius, H. 1983: Tankelinjer i europeisk filosofi. Stockholm: Natur och Kultur. Ekman, R. 1977: Filosofins grunder. Stockholm: Esselte Studium AB. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolekassen och fritidshemmet Stensmo, C. 1994: Pedagogisk filosofi. Lund.

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)

1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan Musikpedagogisk forskning Skolverket/Myndigheten för skolutveckling Rikskonserter Skola och kultur i utveckling 2009 UW Kultursyn Inlärning

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby. Skollag, förordning och läroplan ligger till grund för verksamheten. Förskoleklassen omfattas av läroplanerna för grundskolan, specialskolan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Tillsammans skapar vi möjligheter till ett lustfullt lärande och en hälsosam inställning till livet. Organisation På Varvaterrassens förskola

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 3 2015/2016 INLEDNING Vi har valt att arbeta med läroplansmålen Normer och värden samt Språk och kommunikation. I den aktuella barngruppen anser vi att det är viktigt

Läs mer