Barn- och fritidselevers erfarenheter av hur yrkeskunnande bedöms Martina Wyszynska Johansson NordYrk 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och fritidselevers erfarenheter av hur yrkeskunnande bedöms Martina Wyszynska Johansson NordYrk 2014"

Transkript

1 Inledning Denna text baserar sig på en licentiatuppsats Gymnasieungdomars erfarenheter av hur yrkeskunnande bedöms skriven inom forskarskolan för yrkesämnenas didaktik. Först ges en kort beskrivning av Barn- och fritidsprogrammet (BF), sedan beskrivs problemställning och problemformulering åtföljt av metodologiska överväganden. Huvuddelen består i analysen av ett av undersökningens resultat och handlar om arbetsplatsens bedömning av elevens yrkeskunnande. Bakgrund Barn- och fritidsprogrammet är ett av 12 nationella yrkesprogram inom den svenska gymnasieskolan. En stor andel elever fortsätter i högskolan 1. Gymnasiereformen GY11 har inneburit en ytterligare utvidgning av yrkesutgångar BF leder till. Programmets kärna är pedagogiskt ledarskap. En viktig aspekt av pedagogiskt ledarskap är enligt BF:s examensmål förmågan att bemöta andra i yrkesspecifika situationer. Yrkesexamen är enligt GY11 en garanti för arbetsgivaren att eleven har uppnått en godtagbar nivå av yrkeskunnande och är utifrån branschens krav väl förberedd för yrkeslivet. Det finns tre inriktningar på BF. Inriktning Fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och friskvårdsverksamheter. Inriktning Pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barn och ungas lärande samt olika pedagogiska verksamheter. Inriktning Socialt arbete ska förbereda elever för arbete inom funktionshinderområdet och bevakningsområdet. Exempel på yrken BF leder till är barnskötare, personlig assistent, personlig tränare och väktare. Yrkeskunnande (vocational knowing) utvecklas både i den skol- och arbetsplatsförlagda delen av utbildningen (APL). APL omfattar minst 15 veckors praktik. Det empiriska underlaget för licentiatuppsatsen består av 13 transkriberade inspelningar av fokusgruppsintervjuer med 70 elever i årskurs 2, från samtliga inriktningar (Pedagogiskt arbete, Socialt arbete, Fritid och hälsa) och från nio gymnasieskolor i västra Sverige. Problemställning Licentiatstudien avser att undersöka de bedömningsgrunder som den första kullen eleven som studerar enligt Gymnasiereformen GY11 lyfter fram i sitt tal. Elevernas uppfattningar analyseras i ljuset av Gymnasiereformens intentioner om elevens anställningsbarhet och det ökade och fördjupade yrkeskunnandet. Problemformulering Föreliggande text avser att belysa följande fråga: Hur uppfattar Barn- och fritidseleverna att lärandekultur genom bedömning inom arbetsplatsförlagt lärande möjliggör och hindrar lärande av yrke? 1 Övergångsfrekvensen till högre utbildning låg på 25 % inom tre år efter avslutat BF för de elever som slutförde BF 2005/06. 1

2 Centrala begrepp: bedömning av yrkeskunnande Yrkeskunnande (vocational knowing) är ett dynamiskt och integrativt begrepp som avser kunnande i handling (Lindberg, 2003; Nilsson, 2000; Höghielm, 1998, 2005; Tsagalidis, 2008). Yrkeskunnande är förkroppsligat, eftersom yrkeskunnande inbegriper människans i- världen-varande (Lum, 2003). De tysta aspekterna av yrkeskunnande låter sig inte enkelt beskrivas och dessa utgör yrkeskunnandes kärna (Backlund, 2006). Den tysta kunskap i relation till BF handlar om bemötande i yrkesspecifika situationer (Hjalmarsson, 2010). I såväl den skolförlagda undervisningen som i det arbetsplatsförlagda lärandet riktas återkoppling mot elevens prestationer. Det finns en tidsrelation mellan bedömning och återkoppling då återkoppling är en produkt och ett resultat av bedömning (Taras, 2013). Bedömning blir först meningsfull för eleven i förhållande till återkoppling eller den av eleven uppfattade bristen och avsaknaden av återkoppling. Följaktligen använder jag orden återkoppling, bedömning, omdömen och betyg mer eller mindre synonymt. När jag talar om bedömning så förutsätter jag implicit den återkoppling som följer på prestationen (eller brist på den), och när jag talar om återkoppling så förutsätts den vara grundad i en tidigare värdering i bedömningen. Metodologi Studiens metodologi är inspirerad av Bachtins teorier om röster som samtalar med varandra. Dialog mellan eleverna är på så vis en dialog mellan idéer och inte mellan individer som fysiskt deltar i samtalet. Idéerna är därför inte bundna till en viss situation, eftersom ord inte kan tillskrivas individen. Ord existerar i gränslandet mellan olika röster som uttalar dem (Bachtin, 1981). I studien används orden uppfattningar och erfarenheter synonymt (Todorov, 1984, s. 43). Analysen av det transkriberade materialet skedde i steg (Marková, Linell, Grossen, & Salazar Orvig, 2007). Återkommande topics, dvs. ämnen det talas om, bildade themes. Genom analysen av themes var det möjligt att urskilja temata som är explicita föreställningar utifrån gemensamma kulturella antaganden. Till hjälp med kodningen av empirin användes ett dataprogram för kvalitativa analyser NVivo. Teoretiska ramar Lärande av yrke förstås i studien som en process av tillblivelse (Pryor & Crossouard, 2008; Lave & Wenger, 1991). Teorin om lärande av yrke som socialisering i praxisgemenskaper är en förklaringsgrund för lärande i arbetslivet, men av två skäl är den otillräcklig för att förklara hur lärande av yrke på BF går till och måste därför kompletteras. För det första sker lärande av yrke på BF genom integration mellan den skol- och arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. För det andra är praxisgemenskaper ett begrepp som är svårt att applicera på BF. Verksamheterna och de arbetsuppgifter som är knutna till dem är generellt mycket diversifierade (barnomsorg, funktionshinderområde, friskvårdsanläggning, bevakningsbolag) och därför låter sig det breda yrkeskunnande på BF svårligen fångas av begreppet praxisgemenskap. Därför väljer jag att använda teorier om lärande på arbetsplatsen som betonar elevens aktiva meningsskapande. För att förstå hur yrkeskunnande utvecklas är begreppet lärandekultur användbart (Hodkinson, Biesta, & James, 2007, 2008; Colley, James, Diment, & Tedder, 2003). Begreppet lärandekultur (learning culture) fångar lärande av yrke som ett kulturfenomen då kultur 2

3 produceras och reproduceras av mänsklig och ofta kollektiv aktivitet. Lärandekultur konstitueras av människors handlingar, dispositioner och tolkningar som existerar genom interaktion och kommunikation. Lärandekulturer är relativt stabila strukturer som strukturerar, men även struktureras av människor som deltar i dem. Teorin om lärandekulturer stödjer sig i Bourdieus begrepp fält och habitus. Med fält menar Bourdieu konfiguration av relationer mellan olika positioner som agenter (individer, institutioner) intar utifrån tillgången till kapital. Fält är mer eller mindre beroende av andra fält för att avgränsas, de är mer eller mindre autonoma. Genom att studera fältet som agenterna agerar i kan vi utveckla förståelse för varför agenter gör som de gör (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 107). Termen habitus erkänner individens sociala och kollektiva egenskaper (a.a., s. 126). Med habitus menar Bourdieu kollektiva identiteter och predispositioner som är stabila strukturer, men även öppna för förändring (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 133). BF:s lärandekultur ser jag således som ett fält format främst genom växelverkan mellan krafter inom den skol- och arbetsplatsförlagda delen av utbildning. Elevernas habitus formas av BF:s lärandekultur och förvandlar även denna lärandekultur. Lärandekultur har, i motsats till praktikplatser som är i tid och rum avgränsade, inga avgränsade ramar. Lärandekultur som ett kraftfält har inga fasta gränser mot andra fält, lärandekultur är öppen mot andra fält. Lärandekultur styrs således av fältets krafter som verkar inåt fältet, men även påverkar fältet utifrån. Praktikplatser och skola är autonoma i förhållande till varandra, men de tillsammans utgör BF:s lärandekultur. En APL-plats är därför en del av en större lärandekultur som i sin tur påverkas av olika överlappande fält. Fältets krafter både överskrider APL-platsen, men även verkar inom denna och omvandlar därför BF:s lärandekultur. BF påverkas exempelvis av globala krafter såsom diskurser om anställningsbarhet och livslångt lärande, men även lokala beslut om hur APL på en skola organiseras påverkar vilka erbjudanden till lärande av yrke eleven får tillgång till. Eleven kan bidra till en omvandling av lärandekultur då varje individs personliga lärbana bidrar till rekonstruktion av lärandekultur 2. Med hjälp av begreppet lärandekultur försöker Hodkinson et al. (2008) överbrygga dualismen mellan struktur och agentskap. Elevens habitus formas av deltagande i lärandekultur där vissa dispositioner bekräftas och utvecklas, men även utmanas och förändras. Bemötande riktat mot omsorg och bemötande av kund utvecklas som en del av BF-elevernas habitus. Elevens habitus formar, men även formas av deltagande i en lärandekultur. Därför innebär lärande av yrke inom arbetslivet både möjligheter och hinder, eftersom lärande är relaterat till hur eleven svarar upp mot dessa. Vad eleven kan lära sig på APL bestäms i växelverkan mellan elevens habitus och den lärandekultur som eleven deltar i. Handledares och arbetsplatsens bedömning De flesta elever förknippar lärande av yrke med APL. De programgemensamma kurserna i årskurs 1, som inte direkt relateras till APL, ses inte av alla elever ens som yrkeskurser. Det finns mer eller mindre tydlig uppdelning mellan teori och praktik i elevernas tal om hur 2 Två begrepp, nämligen learning territory (Fuller & Unwin, 2004) och experienced curriculum (Billett, 2002, 2006, 2009), betonar elevens aktiva roll i lärande av yrke i arbetslivet. 3

4 man blir yrkeskunnig. Det finns emellertid elever som säger att teori och praktik behöver integreras, och vad man tillgodogjort sig genom kursböckerna måste omsättas i handling. Handling värdesätts högst av eleverna, och det är i handling eleverna kan visa sitt yrkeskunnande, trots att det inte är handling inom APL som ger högst betyg. APL bedöms oftast utifrån en tvågradig betygsskala med godkänt eller icke-godkänt. Goda vitsord från APL kan i viss mån kompensera bristande resultat från den skolförlagda undervisningen, men det är oklart för eleverna på vilka grunder detta sker. För eleverna är det de praktiska uppgifterna och hur man gör på riktigt som väger tyngst. Eleven uppfattade att goda insatser på praktik kunde kompensera för konkreta icke-godkända uppgifter inom den skolförlagda undervisningen. Därför kan redovisningar som inte är godkända kompenseras av goda prestationer på praktiken om läraren bedömer det möjligt eller lämpligt 3 : E: Jag tror mer att det som väger mest är att man kan det. Sedan läroplanen, att man kanske får F på proven man ska skriva det, men sedan är/man/ jätteduktig när man gör praktiskt, då tror jag att praktiskt väger tyngst ( ). I: Vad tänker du på när du säger praktiskt? E: När man är ute och praktiserar. I: Vad säger ni om detta att praktik är viktigare? E: Jag vet inte. E: det beror på läraren. E: Praktik är väldigt viktigt det. ( ) E: Så är det, för jag klarade inte min presentation och så sade hon /läraren/: Om jag gör, fixar det på praktiken så kommer jag få betygen. APL är den miljö där man träffar den riktiga verkligheten, och det är i arbetslivet som man upplever att man får bekänna färg och visa vad man verkligen kan. Särskilt de personliga tränarna betonade arbetslivets krav då det för dem handlade om en kommersiell verksamhet. För att parafrasera eleverna så garanterar inte kunskap från läroboken att man vet hur man skall handla i det riktiga livet. APL framställdes därför av eleverna som ett eldprov på sin förmåga att klara av vuxenhetens krav. Eleverna var helt införstådda med att handledarens ord vägde tungt vid bedömningen, trots att de inte visste exakt hur arbetsplatsens omdömen vävdes in i betyget i yrkeskurserna. Eleverna var medvetna om att de inom APL befann sig under en ständig observation, men inte alltid av vad. Vad det var som observerades stod inte klart för eleven förutom att handledaren gjorde en helhetsbedömning av elevens lämplighet för arbetslivet i stort. Vad handledaren uppmärksammar samvarierar därför med arbetsplatsen. I den generella förmågan att klara av arbetslivet ingår att passa tider och följa rutiner vid frånvaro. Detta är förvisso viktigt för alla arbeten, men väktarna var särskilt väl medvetna om att punktlighet var central för anställningsbarhet inom bevakningsbranschen. För väktarna var förmågan att passa tider både ett generellt, men även yrkesspecifikt krav. Enligt eleverna uppmärksammade handledaren generellt sett mest hur aktiva eleverna var under APL. En aktiv och engagerad elev på praktik definieras av eleverna som motsatsen till en passiv, undvikande eller stillasittande elev. Att vara aktiv och ständigt sysselsatt var ett viktigt kriterium för att man sköter sig. Att sköta sig, visa intresse och bete sig på rätt sätt är 3 Följande symboler används i elevcitaten: E står för elev, I står för intervjuaren, medan versaler anger betoning. 4

5 enligt eleverna kärnan i vad handledaren gav omdöme över. Det var viktigt för eleven att visa att man var delaktig i arbetsplatsens aktiviteter. Det andra kriteriet handlade om eleven gjorde vad den hade blivit tillsagd. Att i hög grad imitera handledaren gav goda vitsord. I ett fåtal fall föreföll bedömningen helt styras av den aktuella arbetsplatsen. Elevens prestationer värderas mot aktuella kvalifikations- och kompetenskrav på arbetsplatsen. Krav kan emellertid vara implicita och underförstådda. Ofta traderas de genom den dagliga kontakten mellan elev och personal. Kraven inom vissa branscher är formaliserade genom exempelvis lämplighetstester och/eller licenser, och det finns upparbetade rutiner för hur en praktikant steg-för-steg lär sig ett yrke, som exempelvis väktare. Inom spa-näringen är det, enligt eleverna, den enskilda arbetsplatsens aktuella behov som styr bedömningen av APL: 5 E: Jag var på ett väldigt litet ställe där bara en person jobbade och jag fick ändå faktiskt vara med på alla behandlingar de gjorde. Hon frågade kunden innan om det var ok och det var det ju (skratt), men jag fick sitta med och kolla då på allting. Det var jättegivande tycker jag att se hur hon gjorde och hur det gick till, och hur hon sprang fram och tillbaka för att hämta vatten. Men sedan när man har suttit och kollat på två ansiktsbehandlingar på 80 minuter och man skulle sätta sig och kolla på den tredje då var det inte lika roligt längre. Då hade det varit bättre om man kanske hade kunnat testa själv lite ( ) Eleven talar här om sin roll som observatör snarare än praktikant. Elevens roll begränsas till att inte störa de aktiviteterna som pågår på arbetsplatsen. Men eleverna är lika missnöjda med att vara passiva åskådare som att sättas i för yrket sedvanliga arbetsuppgifter. Att sättas i arbete med riktiga kunder uppfattas som både slitsamt och orättvist utifrån de erbjudna arbetsvillkoren: E: När jag praktiserade så var jag på ett gym där jag blivit lovad att: Ja, du kommer att få träna och du kan få sola om du vill, och du kan få göra och få prova detta. Det var olika grejer och erbjudande hon använde sig av. Men jag kände mig ganska utnyttjad efter jag har varit där. Under praktiken har jag fått stå och massera hennes kunder som hon tjänat pengar på. Visst var det jättelärdom. Men först så stod jag vid en väldigt dålig massagebänk, den var väldigt bred så jag fick jobba och det slet väldigt mycket på mig. Att hon tjänade pengar på det fick känna mig ganska utnyttjad. Men även initiativtagande värderades högt. Eleverna ansåg dock att eget initiativtagande borde värderas högre än bara som godkänd, vilket vanligtvis var det högsta betygssteget på bedömningen inom APL. De tyckte att tillfällen då de spontant hade agerat för att lösa hastigt uppkomna situationer borde ge en bättre utdelning i form av bättre omdöme från APL. Eleverna såg initiativförmågan som graderbar och mer nyanserad utifrån hur självständig eleven var i att komma på lösningar vid dessa oförutsedda situationer. Av den anledningen var inte eleverna nöjda med att APL bedöms utifrån en tvågradig skala av godkänd/icke-godkänd, i synnerhet då de uppfattade kraven för godkänd som lågt ställda. Närvaro vad huvudkriterium för att bli godkänd på APL, vilket framgår ur följande utdrag: E: Det känns som man skulle vilja ha mer konkret om vad man har gjort bra. En person bara visar initiativ genom att någon säger till

6 den om vad man ska göra, medan en annan kanske visar initiativ genom att själv tänka: Men det här kanske vi borde fixa. Så går man och löser det eller pratar med handledaren om man kan göra det. Så det är väldigt olika. Man kan ju vara bra och man kan vara jättebra, så man borde kunna få ett högre betyg. Elever: mm E: Det hade varit bättre om handledare som jobbar på våra praktikplatser vet målen, vad man kan få för de olika betygen och att DE kan hjälpa till att betygsätta efter målen som vi har i skolan och så man ska klara av. Elever: mm I: Vet de inte det då? E: nej, inte så jättemycket. E: eftersom de bara ska sätta godkänd eller icke-godkänd. E: precis E: Det är ganska lätt att bli godkänd. Blir du inte godkänd då har du kanske inte varit tillräckligt många timmar. E: du har inte varit där. E: du kanske bara sitter och kollar på och då blir du inte godkänd. Eleverna framförde att även handledarens engagemang för att bli medbedömare minskade om de bara förväntades använda den tvågradiga skalan. Eleverna uppfattade att deras handledare inte var införstådda med yrkesämnenas kursmål, men att de skulle kunna bidra till lärarens bedömning av yrkesämnen. Detta kan verka motsägelsefullt då eleverna överlag påpekar att handledarnas engagemang och intresse för att sätta sig in i kursmålen som dessa formuleras i skolans dokument är begränsat av främst tidsskäl. Den egna upplevelsen av progression gjorde att eleverna successivt kände sig allt säkrare att ta sig an arbetsuppgifter, och borde därför vara en del av omdömet. Den tvågradiga bedömningen inom APL uppfattade eleverna som ett alltför trubbigt instrument. Det fångar inte alla nyanser i lärandet tillräckligt väl. Som eleverna tolkade det så räknades enbart resultatet, men inte vägen dit: E: Man växer ju in sig i rollen efter ett tag. E: mm E: när jag stod i kassan de första två veckorna så vågade inte jag svara i telefon. E: (skratt) inte jag heller. E: men efter ett tag så var det bara: Jag tar det, jag tar det. Man växer in. Man skulle också kunna sätta betyg på hur man utvecklas efter tiden. E: ja E: det sättet de sätter bara betyg på är: Han var här och gjorde det och det, bra, godkänd. E: mm E: Man skulle kunna få mer av det. Det eleverna i synnerhet önskade få återkoppling på var hur de skulle stärka sina svaga sidor och den personliga utvecklingen över tid, som det framgår av utdraget ovan. Man måste komma ihåg att eleverna utförde olika uppgifter med vuxna i skiftande miljöer. På arbetsplatsen tvingades de kliva ur tonårsrollen för att bete sig på ett vuxet sätt. Att genomföra sin APL vid receptionen på en stor träningsanläggning kräver att man kan hantera kundkontakter. Eleverna upplevde att till synes enkla uppgifter, som att svara i telefon, kunde vålla stora problem. Det kan kräva lång tid att ens våga, och därför efterlyste eleverna mer återkoppling på hur väl de hade utvecklas över tid utifrån sitt personliga startläge. Detta gällde 6

7 främst elevernas förmåga att våga leda aktiviteter med andra människor, vilket ingår i examensmålet för pedagogiskt ledarskap. Att vara aktiv, initiativrik och engagerad handlade även att inte avvakta utan ta första steget till att samspela med andra. I följande citat bedömdes gyminstruktörerna utifrån den energi de utstrålade i kontakten med kunderna: I: Vad tittar handledarna på? E: De tittar ju mycket på hur du har det med energi, hur du klarar av olika situationer och hur du bemöter olika medlemmar. E: mm E: Det är mycket det sociala, det är inte så mycket hur bra man städar och sådant, utan hur man bemöter andra människor. E: Det är väldigt mycket eget ansvar också, att man inte bara står och så ber man handledaren: Vad ska jag göra nu?, utan att man tar eget initiativ och visar att man kan och vill. E: Precis, de sociala kompetenserna att man kommer i tid känns väldigt viktigt. E: ja E: viktiga jämfört med kunskaperna inom yrken, utan mycket handlar om just energin, men även social kompetens och så komma i tid, de lätta grejerna, lätta sådana grundregler. ( ) E: Man kan inte stå vid receptionen och bara hänga där, utan du ska vara rakryggad, du ska vara framåt när de (medlemmar) kommer in så ska du säga: Hej, allt bra med dig? Ska du träna idag?. E: Man ska vara pigg och glad. E: Precis, det går inte ha att du hänger vid receptionen, att du sitter ner. Eleverna förväntades ha en viss utstrålning, en image, som även kunde kompensera för eventuella brister. De sade att de förväntades vara träningsföretagets ansikte utåt där rätt utseende med lagom vältränad kropp ( beachkroppen ), frisyr och helst utan uppseendeväckande utsmyckningar efterfrågades: I: Vad är den viktigaste kunskapen på er inriktning? E: Det är egentligen det sociala biten. E: Sedan måste man ju så klart ha grundläggande /kunskaper/. E: mm E: så teoretiskt också så att man har något att (skratt) använda den sociala biten till också. E: Utseende är mer än vad man tror också. E: det stämmer. Elever: mm ( ) E: Det betyder självklart också mycket eftersom jag skulle själv inte gå kanske till en personlig tränare som var jätteöverviktig. Sedan får man ju tänka också att den personliga tränaren ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt då måste /man/ kunna passa alla kretsar så att säga, /ha/ ett utseende som funkar för alla om du förstår vad jag menar, så kan man kanske uttrycka det. 7

8 Eleverna var medvetna om att utseende, utstrålning och energi skapade de nödvändiga förutsättningarna för bemötande av kund. Handledaren gav omdöme om hur väl eleven lyckades gå hem hos de olika kundkategorierna. För barnskötarna handlade omdömen om hur eleven hanterar barngruppen, löser situationer och lyckas skapa tillit hos barnen: E: Det är väl helheten. E: ja E: Hur vi hanterar eller är bland barnen. E: Hur man löser situationer, bemöter barnen är väldigt viktigt. E: Om barnen tyr sig till. E: Om man tar initiativ så man inte bara står där. Elever: ja, precis. E: Och så ser de väldigt mycket på min praktik att barnen tycker om, att de KAN känna att de verkligen kan gå /och/ sitta i knät, så de kollar ju på helheten. Ur elevernas utsagor om grunder för omdömen som handledaren förväntades ge sammanställs följande nyckelkvalifikationer: Bemötande Ansvarsförmåga Kundservice Engagemang, intresse, aktivitetsgrad Vilja till samarbete Initiativförmåga Närvaro Självständighet Samspel med andra. Det är skolan som tillhandahåller handledaren med en skriftlig omdömesblankett, och det är följaktligen skolan som har ett tolkningsföreträde med avseende på de aspekter handledaren förväntas ge ett omdöme över. Även om det är skolan som specificerat vad handledaren ska beakta, så är dessa kvalifikationer tolkningsbara i relationen till en specifik arbetsplats. Handledare inom barnomsorgen kunde ge omdöme om elevens förmåga att behandla alla barn lika, eller att uppmärksamma tillbakadragna barn, vilket kunde exempelvis illustrera att eleven har visat engagemang. Eleverna var medvetna om att lärarens och handledarens tolkning kunde vara olika. Ett viktigt inslag i APL var trepartssamtalen mellan yrkeslärare, handledare och elev. I huvudsak verkade det som att lärare och handledare informerade varandra om eleven. Elevens roll under samtalen framstod därför från elevernas utsagor som ganska passiv och undanskymd, trots att informationen handlade om eleven. Syftet med samtalet uppfattades av eleverna som att förebygga eventuella missförstånd i kontakten mellan handledare och lärare: E: Under de här sex veckorna kommer ju våra lärare härifrån och så har vi ett samtal, kanske en halvtimme alla vi tre, både jag och min handledare och mentorn då. 8

9 E: De säger hur du ligger till (skratt) då kan de /min anm./ diskutera att: Hur gör R där, jo, men hon gör så där och så kanske de sitter och I: Och du sitter med /min anm./. E: Ja, precis, att de /min anm./ sitter så att det inte blir något missförstånd kanske i bedömningen. Ingen elev uppgav att samtalen var strukturerade i förväg. Inte heller sade någon av eleverna att de förväntades komma förberedda till samtalen. Trepartssamtal kunde vara till hjälp för att konkretisera innebörden av nyckelkvalifikationerna, inte minst med tanke på att eleverna var medvetna om att handledarens tolkning kunde skilja sig från lärarens, vilket kunde vara eleven till nackdel. Som tidigare framförts verkade elevernas roll relativt passiv under samtalen. Det framgick inte om eleverna använde trepartssamtalen för att förtydliga bedömningsunderlaget. De nyckelkvalifikationer som redovisas ovan skall tillsammans ge en helhetsbild av elevens lämplighet som yrkesperson. Det är elevens vuxenhet som handledaren förväntas ge omdöme om snarare än yrkesspecifika kunskaper. Det var vanligt att handledarna graderade de enskilda nyckelkvalifikationerna enligt skalan i omdömesblanketten. Det fanns olika sätt att gradera. Exempel på olika skalor som eleverna angav var: Godkänd/Icke-godkänd; OK/inte tillräckligt/mycket bra; elevroll/på väg mot yrkesroll/yrkesroll; vad eleven är bra på/vad eleven behöver förbättra. I synnerhet kriteriet elevroll/på väg mot yrkesroll och yrkesroll antyder att det är nyckelkvalifikationerna som efterfrågas och inte kvalificerade yrkeskunskaper. Återkopplingen från praktikplatsen till skolan framstår ur elevernas utsagor som enkelriktad i och med att handledarens skriftliga omdöme adresserades till läraren. Eleven var inte alltid ens medveten om vad som stod där när eleven agerade budbärare av meddelande från arbetsplatsen till skolan. Av den anledningen kan jag dra en parallell till elevernas uppfattning av trepartssamtal som ett samtal där eleven intar en relativt passiv roll: E: Jag fick någon kommentar fast det var det var inte menat till mig. Det var ju mer till lärare så lärarna skulle veta hur man skött sig. Men det var positivt så jag var nöjd med det jag fick. Sedan hade vi också ett möte med lärarna och handledaren. Där berömde min handledare mig mycket för läraren som satt där och jag var nöjd, jag var nöjd med hela praktiken. Handledaren hade som regel möjlighet att fritt lägga till kommentarer i löpande text. Många elevutsagor vittnade om glädje eller besvikelse när handledaren hade bifogat eller låtit bli att bifoga ett personligt skrivet vitsord. Vissa texter påminde om rekommendationsbrev och det var dessa som uppskattades mest av eleverna. Omdöme som att praktikanten har skött sig exemplariskt, toppen betyg i samtliga områden, välkommen tillbaka när han vill verkar vara det mest eftersträvansvärda omdöme en elev kan få från sin handledare. Om helhetsomdöme var så positivt som i ovanstående citatet kompenserade detta bristen på detaljer och konkretion som eleverna annars efterlyste. 9

10 Det fanns outtalade krav även från lärares sida att handledarna skulle skriva utförliga kommentarer. Att bara fylla i de anvisade rubrikerna var inte tillräckligt för varken elever eller lärare. När kommentarerna från handledaren uteblev möttes det av förvåning från lärare och tolkades som om eleven inte hade varit tillräckligt aktiv. Eleverna önskade att handledarna kort skulle beskriva verkliga situationer där de i handling visade de efterfrågade färdigheterna: Oskar hade svårt för matematik och då tog A initiativet att sätta sig ner och hjälpa honom med matematiken. Brist på kommentarer, som ändå betraktas som frivilliga, gör det svårt för lärare att bedöma APL: E: Förra gången bytte vi ju klass. E: mm E: Jag och E var på samma skola och så var det parallellklassen. Vi bytte lite klass då och då och då sade handledarna: Men vi går ihop och skriver era omdömen tillsammans, eftersom vi har haft er bägge två. Och då fick vi inga kommentarer överhuvudtaget och då frågade vår lärare varför vi inte hade fått några kommentarer och vi visste inte det. E: mm E: så det är svårt för henne att bedöma oss. Just i gruppen där samtalet ovan ägde rum brukade läraren ändå besöka eleverna för trepartssamtal och för att observera elever under deras APL. Att lärare åkte ut för att observera sina elever på praktikplatsen var för övrigt inte vanligt förekommande. Trots den personliga informationen som praktikbesök kunde ge, värderades handledarens fria kommentarer högst. Lärarens egna observationer kompenserade inte bristen på en skriftlig och frivillig återkoppling från handledare. I några fall förekom det att handledaren frågade eleven vad man skulle skriva i omdömet. Eleverna berättade om de fall då handledaren inte ens visste vad det var som man skulle ge omdöme om och dessutom var helt öppen med det. När allt kom omkring var handledaren tvungen att skriva något. Att man hade varit pigg, snäll och god samt skött närvaron är exempel på omdömen eleverna fick på praktikplatsen: E: När min handledare skulle skriva ett utlåtande eller bedömning efter första praktiken då kändes det så sjukt oseriöst. Jag bad henne: Kan du skriva under nu innan jag går?, åh, just det, så skulle hon skriva: Ja, jättebra, glad, snäll, bra jobbat E: ja, precis så fick jag också. E: Då var /det/: Två veckor, tack, ha det bra, hej. E: Det var väl något liknande att: Jag var i tid och jag var intresserad, och jag frågade. E: mm E: Det var så jag gjorde och det vet jag ju redan. Det är ingenting jag behöver att hon skriver ner för det VET jag redan att jag har gjort, jag vet att jag har kommit i tid. Jag får ingenting NYTT av att hon skriver ner det på ett papper. Att i skrift få se bekräftelse på det man redan vet, som att man skött sina arbetstider, varit snäll, god och ambitiös upplevdes av några elever som förnärmande. 10

11 Omdömen kunde även skrivas helt efter handledarens tycke och resultera i utfästelser som eleven gjorde vad den skulle, var noga, driven och ambitiös. Det är inte klart om sådana formuleringar speglar de nyckelkvalifikationer som skolan uttryckligen efterlyste. I andra fall bortsåg handledaren explicit från det bedömningsmaterial som skolan hade tillhandahållit och gick istället efter sin egen erfarenhet av handledning. Eleverna kände till att skolorna ordnade handledarträffar för att presentera bedömningsunderlaget för praktikplatserna. Elevernas utsagor vittnar om ett kluvet förhållande till handledares omdömen. Samtidigt som de naturligt nog blev glada att få höra positiva ord, så räckte inte detta. Eleverna saknade överlag omdömen över konkreta arbetsuppgifter som de hade utfört under sin praktik: I: Vad skulle ni önska att handledarna skrev? E: Kanske lite mer detaljerat: Att hon verkligen är driven och hon vill verkligen. E: Eller att: Vi gick igenom det här och det här och då lärde hon sig en ny handmassage. E: Hon testade på det och det och det gick bra. E: ja, precis. E: Hon var trevlig mot kunderna och kunderna tyckte om henne. Som framgår i utdraget ovan nöjde sig inte eleverna med att få veta att en prestation varit bra, de ville också veta varför. De efterlyste en nyanserad och riktad bedömning. Som tidigare nämnts, önskar eleverna att handledarna varit mer insatta i kursmålen för att hjälpa yrkesläraren vid bedömning av yrkesämnen. Flera elever betonar att chanser till en mer innehållsrik återkoppling ökar när handledaren vet vilka yrkesspecifika kursmål som ska bedömas. Olika arbetsplatser erbjuder olika arbetsuppgifter för att ge eleverna träning. Utbud och variation av uppgifterna sätter gränser för vad som är möjligt att få återkoppling på. De personliga tränarna efterlyste mer personlig träning och mindre städ. Om de uppgifter eleverna genomför är enformiga och inte har någon inbyggd progression är det svårt för handledaren att ge återkoppling, vilket eleverna var medvetna om. Flertalet elever hade inget emot mängdträning, som de uppfattade som viktig, men de efterlyste en tydlig progression från lättare till svårare arbetsuppgifter: Man lär sig tvättmaskinen ganska snabbt och då vill man ha mer utmaning som det är lite svårt att få. Denna utmaning kunde vara att utföra kvalificerade arbetsuppgifter med personal som kunder: E: På Xspa fick vi ju massera personalen. På Xspa skrev de upp sig på en lista och då fick vi ett eget rum där i spat där de fick komma. Så då var det ändå lite som på riktigt, det var som en riktig kund fast de inte betalade. Elever: mm Förutom att arbetsuppgifterna inte erbjöd variation förekom det också att eleven fick själv uppfinna egna arbetsuppgifter för att sysselsätta sig på sin praktik. APL fungerade mer som arbetslivspraktik: E: När jag praktiserade i en klass med fyror så visste hon inte vad jag skulle göra heller riktigt. Jag hjälpte till och så, men jag fick 11

12 nästan planera lite själv och göra en egen barnmassage, försöka improvisera (skratt) lite. E: Så var det för mig också att de inte visste vad jag skulle göra där så jag fick hitta på någonting att göra. E: Så var det senast för mig också. Hon visste inte hur hon skulle bedöma mig heller på det jag hade gjort och det är inte så mycket att bedöma heller. E: nej E: jag skulle kollat på och mer än så kan jag knappt göra just på den platsen då, men hon sade: Jag vet inte vad jag ska bedöma riktigt, men, ja (skratt), du har skött dig bra du. E: mm Brist på relevanta uppgifter som i exemplet ovan begränsar möjligheter till att få riktad och specifik återkoppling. Eleverna förväntade sig att handledaren skulle skola in eleven i en arbetsplats verksamhet. En bra handledare visar hur man gör och tar hand om eleven. Elevernas uppgift var att observera och imitera handledaren. Eleven förväntade sig tillsägelser om exempelvis olämpligt språkbruk, om en sådan situation skulle uppstå. Av denna anledning uppskattade de tips och råd inför en framtida anställning. Eleverna uppskattade att få veta att de kunde vända sig till handledaren för att få hjälp med att hantera svåra situationer. De satte ett stort värde på att genom APL få kontakt med erfarna yrkesutövare: Det är lättare att jag tar till mig och litar på personen och förstår vad han eller hon pratar om när de själva upplevt det. Eleverna uppskattade de vuxnas erfarenhet av förkroppsligad och levd expertkunskap i motsats till boklig kunskap: E: Det kan vara exempel från sitt eget yrke, man tog mer lärdom av de väktarna man har träffat /och/ deras erfarenheter. ( ) E: För de kan ju det, det sitter i deras huvuden. E: I boken står det alltid att innan man gör ett ingripande så ska man alltid göra en tankeprocess: Har jag laglig rätt till att göra det här? ; hur bör jag göra det här?, men när man pratar med väktare så tänker de inte efter sådant utan det har ju bara blivit en del av deras tankeprocess. De gör det de ska göra, det blir en reflex efter ett tag. Handledares återkoppling till eleven gavs huvudsakligen på två sätt. Å ena sidan genom spontana samtal i flykten initierade av handledaren. Hur skulle du ha gjort? frågar handledaren tillika personlig tränare när eleven får vara med på ett individuellt pass med en kund. Å andra sidan fanns det planerade samtal. Dessa samtal var mer eller mindre regelbundet återkommande. Eleverna uppskattade att få kontinuerlig återkoppling från handledaren, gärna om konkreta arbetsuppgifter och att få en helhetsbild: E: Jag fick gå MED den personliga tränaren som hade en kund, men hon var väldigt bra för att jag fick hjälp. Vi hade en ständig dialog hela tiden: Vad tycker du om detta? ; hur skulle du gjort? och så innan vi började så att jag ändå fick vara med och hade någon röst och säga till dem, det var kul. ( ) 12

13 E: Vi satte oss inte i rummet som förhör utan mer: Du gjorde så här och så här ; kunde du göra ännu bättre?. De såg mig inte som en praktikant då, mer som en medarbetare som man skulle hjälpa. Eleverna uppskattade när handledaren genom återkoppling visade tilltro till deras förmåga och fick dem känna sig mer som medarbetare än som praktikanter. Bilden av hur handledares återkoppling gick till är inte entydig. Det fanns dessutom elever som uppgav att de inte alls fick återkoppling varken i flykten eller som planerade samtal. För vissa kom ett samtal bara på slutet. För andra fanns det ett slags mittbedömningssamtal med handledaren och ett slutsamtal. Ett fåtal elever uppgav att de kände sig som ett störande moment på arbetsplatsen och därför ville undvika att ytterligare besvära. Att be om handledarens omdöme vid slutet av praktiken och mötas av orden: vad vill du jag ska skriva? upplevdes naturligt nog negativt. De kände av sin utsatta position och formulerade det så att de inte kunde tillräckligt mycket för att bidra till praktikplatsen. Samtidigt var det brist på praktikplatser inom vissa branscher, vilket begränsade elevernas möjlighet att ställa krav. Trots dessa hinder hade eleverna olika förslag på förbättringar av APL då det i samtalen fanns det inslag av utvärdering. Eleverna önskade exempelvis en avstämning om vilka arbetsuppgifter som ens var möjliga att utföra innan APL påbörjades, men insåg ganska snart orimligheten i detta, då de fick ta den plats de hade lyckats att få. Elevernas arbetsuppgifter, som nämnts, styr på så sätt vad man kan rimligtvis få återkoppling på. Det är med andra ord omöjligt för eleven att ställa krav på innehållet i lärande på arbetsplatsen, utan hjälp från skolan. Godtyckligheten i handledarnas formuleringar kunde skapa osäkerhet om vad som räknades. Eleverna förstod exempelvis att det var viktigt att fråga när tveksamheter uppstod, men att fråga lagom mycket. Eleverna förstod att det var viktigt att vara trevlig, framåt och intresserad. Osäkerheten om bedömningskriterierna kunde ytterligare förstärka elevernas känsla av utsatthet på praktikplatsen. Denna känsla vid flera samtal uttrycktes av eleverna som att praktikplatser passar på eller utnyttjar oss. Sammantaget gav handledarna eleverna omdömen över generella förmågor (nyckelkvalifikationer) eller helhetsbedömning som eleverna uttrycker det. Omdömen över specifika yrkeskunskaper är inte så framträdande i elevernas tal. Men grunderna för vad handledaren ger omdöme om framstår för vissa elever som oklara och i värsta fall godtyckliga. Denna helhet som eleverna tar fasta på som bedömningsgrund av APL innebär hur väl lyckas eleven smälta in i en viss arbetsplats genom att sköta sig. Endast i en av 13 elevgrupper talade eleverna om den bedömningsmatris som handledaren skall referera till för att ge omdömen om kursspecifika mål. Men även i denna grupp framförde eleverna helheten, som den viktigaste bedömningsgrunden för APL. Även om det är handledaren som har det formella ansvaret för återkoppling så får eleverna återkoppling även från arbetsplatsens övriga personal samt exempelvis kunder, brukare och barn. Implicit återkoppling sker till eleverna även utan ord, exempelvis när de successivt får ett ökat ansvar då omgivningens tilltro till deras förmåga att klara av arbetsuppgifter växer. Det kunde handla om att eleven hjälpte ett barn med läxor och fick fortsätta med den arbetsuppgiften. Detta såg eleven som ett bevis på att man hade lyckats. Ytterligare ett exempel är när en elev efter en viss tid som elevassistent fick fler arbetsuppgifter som 13

14 personlig assistent till ett av barnen på praktikplatsen. En annan elev talade om en utmaning på sin APL. Det handlade om att bevisa för omgivningen att man var arbetsduglig för verksamheten. Eleven uppfattade att arbetsplatsen hade fått ett ofördelaktigt första intryck av honom. De såg eleven som en person som är bara intresserad av att bygga muskler. När eleven mot slutet av sin praktikperiod fick förtroende att vara personlig tränare åt platschefen upplevde eleven detta som en tydlig återkoppling på framgång. Grunden för bedömning av APL är närvaro, och det är närvaro som utgjorde en avgörande skillnad mellan den som lyckas och den som misslyckas på praktiken. Elevens faktiska närvaro stod i relationen till det föreskrivna antalet timmar. Men eleverna jämförde sin närvaro med varandra och på så sätt tolkade det som indirekt återkoppling. Vid frånvaro fick eleverna ta igen den missade tiden men riktlinjerna för hur det skulle ske varierade. Det avgjordes individuellt för varje elev. I de fallen eleven inte behövde ta igen den missade tiden, medan en klasskamrat med liknande frånvaro var tvungen att göra det, uppfattade eleven detta som positiv återkoppling på APL. Återkoppling till eleven på arbetsplatsen riktades således till eleven med och utan ord. Vanligtvis är det en envägskommunikation från den mer kunnige på arbetsplatsen till lärlingen. Men eleverna önskade själva få ge återkoppling, och inte bara få, t.ex. ett omdöme över hur väl de blivit mottagna. Ett sådant omdöme skulle hjälpa eleverna till bättre arbetsplatsförlagt lärande genom att ställa krav på skolan och praktikplatsen. I ett annat förslag, som handlade om att förbättra kvaliteten på återkoppling, önskade eleverna att det var handledaren och inte eleven som skulle avkrävas att skriva loggbok under APL. På så sätt skulle handledaren få ett bättre underlag för sin bedömning, inte minst inför trepartssamtalet. Sammanfattningsvis ger handledaren ett omdöme över elevens prestation utifrån nio nyckelkvalifikationer som skolan tillhandahåller. Handledaren gör en helhetsbedömning utifrån hur aktiv och delaktig eleven är på arbetsplatsen. Yrkesspecifika kunskaper lyser med sin frånvaro i handledarens omdöme. Handledarens omdöme väger tungt i bedömningen av APL i och med att handledaren styrker elevens lämplighet för arbetslivet i stort. Handledarens fritt författade kommentarer som bifogas omdömesblanketten är viktiga för bedömning av APL. Eleverna värdesätter kunnande i handling som de visar inom APL och den återkoppling från arbetsplatsen som de uppfattar grundar sig i tilltron till eleven som medarbetare. Progression av arbetsuppgifter och hur eleverna svarar upp mot dessa varierar. Arbetsplatsens återkoppling till eleven sker med och utan ord. Litteraturförteckning Bachtin, M. (1981). The dialogic imagination: four essays. Austin: Univ. of Texas Press. Backlund, G. (2006). Om ungefärligheten i ingenjörsarbete (Diss.). Stockholm: Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Billett, S. (2004). Learning through work: workplace participatory practices. In H. Rainbird, A. Fuller, & A. Munro, Workplace learning in context (pp ). New York NY: N.Y.: Routledge. Billett, S. (2006). Relational interdependence between social and individual agency in work and working life. Mind, Culture and Activity 13,

15 Bourdieu, P., & Wacquant, L. J. (1992). An invitation to reflexive sociology. Chicago: University of Chicago Press. Colley, H., James, D., Diment, K., & Tedder, M. (2003). Learning as becoming in vocational education and training: class, gender and the role of vocational habitus. Journal of Vocational Education & Training 55, Fuller, A., & Unwin, L. (2004). Expansive learning environments: integrating personal and organizational development. In H. Rainbird, A. Fuller, & A. Munro, Workplace learning in context (pp ). London: Routledge. Fuller, A., & Unwin, L. (2003). Learning as apprentices in the contemporary UK workplace: creating and managing expansive and restrictive participation. Journal of Education and Work Vol.16, Höghielm, R. (1998). Från Wittgenstein till degknådning: om yrkeskunskap och yrkeskulturer (red.). Stockholm: HLS. Höghielm, R. (2005). Yrkesbaserat lärande: erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till Söderhamn: Centrum för flexibelt lärande. Hjalmarsson, M. (2010). Fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande - Resultat från en nationell enkätundersökning. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskskrift 6, Hodkinson, P., Biesta, G., & James, D. (2007). Learning cultures and a cultural theory of learning. In G. Biesta (Eds.), & D. James, Improving learning cultures in further Education (pp ). London. Hodkinson, P., Biesta, G., & James, D. (2008). Understanding learning culturally: overcoming the dualism between social and individual views of learning. Vocations and Learning Vol. 1, Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Lindberg, V. (2003). Vocational knowing and the content in vocational education. International Journal of Training Research Vol. 1, Linell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically: interactional and contextual theories of human sense- making. Charlotte NC: Information Age Publishing Inc. Lum, G. (2003). Towards a Richer Conception of Vocational Preparation. Journal of Philosophy of Education Vol. 37, Marková, I., Linell, P., Grossen, M., & Salazar Orvig, A. (2007). Dialogue in Focus Groups: exploring socially shared knowledge. London : Equinox Publishing Ltd. Nilsson, L. (2000). Den glömda arbetsuppgiften. Samverkan mellan skola och arbetsliv: om möjligheterna med lärande i arbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Pryor, J., & Crossouard, B. (2008). A sociocultural theorisation of formative assessment. Oxford Review of Education Vol.34, Taras, M. (2013). Feedback on feedback: uncrossing wires across sectors. In S. Merry, M. Price, D. Carless, & M. Taras, Reconceptualising feedback in higher education: devleoping dialogue with students (pp ). Abingdon Oxon: Routledge. 15

16 Tsagalidis, H. (2008). Därför fick jag bara Godkänd: bedömning i karaktärsämnen på HR- programmet. Stockholm: Diss. Stockholms universitet. 16

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet.

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet. LEDARSKAP NYA BF Ledarskap Nya BF är programmet för dig som vill arbeta med människor i alla åldrar. Programmet ger dig möjlighet att ta yrkesexamen, vilket innebär att du har de kunskaper som behövs för

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) 64 gymnasieskola 2011 (BF) Examensmål för barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15 Riktlinjer för VFU 150921 Yvonne P-Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor ht-15 Yvonne P-Hildingsson yvhi@hh.se 035-167522, 0735-251836

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun

Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun Dragonskolan Dragongatan 1 903 22 UMEÅ 2010-06-18 1 (12) Umeå kommun 901 84 UMEÅ Kvalitetsgranskning av Dragonskolan i Umeå kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har genomfört en granskning

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare.

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare. Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven skall observera och tillgodogöra sig den information man får vid introduktionen. Eleven ska visa förståelse för vikten av att vara i tid. uppvisar

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling - kritiska röster från barnoch fritidsprogrammet

Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling - kritiska röster från barnoch fritidsprogrammet 6 forskning om undervisning och lärande nr 14 Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling - kritiska röster från barnoch fritidsprogrammet M Wyszynska Johansson & I Henning Loeb Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Vad är kvalitet i APU/APL?

Vad är kvalitet i APU/APL? Vad är kvalitet i APU/APL? IPK:sYrkesutbildningsdagar december 2011 Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Slutbetänkande SOU 2011:72 Hur höjer vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning?

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Riktlinjer för APL. Distragymnasiet 4/5/2013. En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande.

Riktlinjer för APL. Distragymnasiet 4/5/2013. En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande. Riktlinjer för APL Distragymnasiet 4/5/2013 En sammanfattning över Distragymnasiets arbetssätt och arbetsgång kring arbetsplatsförlagt lärande. Innehållsförteckning Syfte... 2 Godkända platser... 2 Ansvarsområden...

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) 114 gymnasieskola 2011 (HA) Examensmål för handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Vill skaffa mer erfarenhet på mitt CV Tar examen om ett år Vill vara där

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Information till studerande, företag och handledare för Yh-utbildningen Produktionslogistik, Yhlog2

Information till studerande, företag och handledare för Yh-utbildningen Produktionslogistik, Yhlog2 Information till studerande, företag och handledare för Yh-utbildningen Produktionslogistik, Yhlog2 Denna information riktar sig till studerande på Yrkeshögskoleutbildningen Produktionslogistik på Göteborgs

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering.

Läs mer

Civilekonomprogrammet

Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Nationalekonomi (15 hp, 30 hp) Praktikanvisningar för handledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING PÅ CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för 2006-07 var övergången till högskolan bland 25-åringar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Information till studerande, företag och handledare för Yrkeshögskoleutbildningen Produktionslogistik, YhLog3-13

Information till studerande, företag och handledare för Yrkeshögskoleutbildningen Produktionslogistik, YhLog3-13 Information till studerande, företag och handledare för Yrkeshögskoleutbildningen Produktionslogistik, YhLog3-13 Denna information riktar sig till studerande på Yrkeshögskoleutbildningen Produktionslogistik

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz Kundundersökning Rådhusgruppen Av Magnus Gerentz 25/6 2007 1 Inledning Nedan följer en rapport om kundundersökningen som genomfördes på uppdrag av Rådhusgruppen mellan den 11/6 och 19/6 2007. Kontaktuppgifter

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Vägga vuxenutbildning står på fem ben: 1. Grundläggande vuxenutbildning 2. Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer