Gammal brandvarnare kan bli dödsfälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gammal brandvarnare kan bli dödsfälla"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning nr Gammal brandvarnare kan bli dödsfälla sid Lyckade försök med skärsläckaren sid 4-5 Ung, kvinna och räddningschef sid 15

2 2 Inledaren Sirenen Nr Vi måste ha fokus på uppdraget från medborgarna Varje organisation måste med jämna mellanrum rannsaka sig själv genom att ställa ett antal obekväma frågor: Gör vi rätt saker? Har vi rätt arbetssätt? Hur uppfattas vi av vår omgivning? Levererar vi de värdeskapande produkter och tjänster som efterfrågas av våra uppdragsgivare och intressenter? Kan vi bli effektivare? För statliga myndigheter är det uppdrag vi fått av medborgarna det centrala, men en berättigad fråga är om vi i vår dagliga gärning har tillräckligt fokus på detta uppdrag. Är vi möjligen inom och mellan myndigheter alltför upptagna av den enskilda uppgiften och saknar förmåga eller tid att lyfta blicken och fundera över hur just vår del ingår i helheten och vad vi kan lära av varandra? Jag tror att det gamla sättet att arbeta ibland med betoning på gränsdragning och revir gradvis är på väg bort. En anda av genuin samverkan ska genomsyra myndigheternas arbete för att åstadkomma de resultat som medborgarna efterfrågar. Både medborgarna och statsmakterna vill få ut bra och kostnadseffektiva tjänster från sina säkerhetsmyndigheter och bryr sig egentligen inte om vem som gör vad. Lång tradition Vi har en lång tradition av samverkan när det gäller operativ räddningstjänst. I det akuta olycksskedet sker en naturlig koncentration på uppgiften där alla inblandade bidrar med sin kunskap och sina resurser. Förberedelserna för insatser sker kontinuerligt genom gemensamma utbildningar och övningar, med en enda gemensam uppgift att rädda. När det gäller det olycksförebyggande arbetet har vi inte alls nått lika långt. Här är det svårare att få till stånd en gemenskap i målbild och arbetssätt. Trots att uppgiften i Innehåll princip är densamma: att skydda liv, egendom och miljö. I en samhällsutveckling med ökad komplexitet och en allt snabbare förändringstakt behövs nya samarbetsmodeller för att kunna hantera helheten. Ett tecken på detta är tendensen att skapa centrumbildningar med krav på nya arbetsformer för att tillgodose samhällets behov på olika områden. Två centrum för helhetstänkande Räddningsverket har fått i uppgift att etablera två sådana centrum för ett ökat helhetstänkande och med betoning att lära av varandra i arbetet med skydd mot olyckor. Det första gäller det centrum för risk- och säkerhetsutbildning som enligt regeringens proposition ska bildas inom Räddningsverket, och som föreslås ersätta vår nuvarande utbildningsorganisation. Detta centrum ska erbjuda ett brett spektrum av utbildningar för skydd mot olyckor, inklusive händelser som blir störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det andra gäller Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) som ska ligga i Karlskoga. Grundläggande i allt säkerhetsarbete är att ständigt dra nytta av erfarenheter för att förhindra upprepning. Olika sektorer har kommit olika långt i det arbetet. I Karlskoga finns möjligheten att skapa en unik kompetensresurs inom detta område. Den bärande tanken är att vi tillsammans ska höja kvaliteten i arbetet med att lära av olyckor. Ökat medinflytande Båda dessa centrumbildningar bygger alltså på att myndigheter, kommuner, näringsliv, utbildningsorganisationer med flera tar ett gemensamt ansvar. Det ställer i sin tur stora krav på vårt förhållningssätt. Medinflytandet måste öka för att alla intressenter verkligen ska känna nyttan av att medverka. Förslaget till ny lag om skydd mot olyckor går i avgörande stycken i samma riktning det vill säga mot ett helhetstänkande. Varje kommun ska besluta om handlingsprogram för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor. Alla kommunala förvaltningar måste ta ett ökat ansvar för den förebyggande verksamheten. Räddningstjänsten kan bli navet i detta kommunövergripande arbete. Räddningsverket måste i sitt stödjande arbete med att införa den nya lagen anlägga ett bredare perspektiv. Obekväma frågor För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att klara dessa uppgifter genomgår Räddningsverket just nu en förändringsprocess. Vi ställer de obekväma frågorna till oss själva och vår omvärld. Vi har lång väg kvar, men vi känner en trygghet i vår grundläggande målsättning att med medborgaruppdraget i centrum bli allt bättre på att samarbeta med andra i den gemensamma uppgiften att skydda liv, egendom och miljö. Jag är övertygad om att ett nytt förhållningssätt till tvärsektoriell samverkan inom säkerhetsarbetet kommer att leda till resultat som alla kan dra nytta av till medborgarnas fromma. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Testar släckmedel i skärsläckaren 4 Skärsläckaren inte färdigtestad 5 Nya deltidsutbildningen delvis på distans 6 Gör om räddningsvärnen till deltidskårer 7 Scania förebygger: bränder accepteras inte 8-9 Brist i brandsäkerhet bör bli straffbart 10 Benny Ståhl gjorde inte fel förslag för att minska onödiga larm 12 Olle Johansson död 12 Höjdarövning på Öland 13 Camilla Dahlén en ny sorts chef 15 Förbundskapten: brandmän behöver fystränare 18 Utbildning Industrikår i hetluften på räddningsskolan 14 Sirenens räddningsskola Förebyggande arbete Erfarenheter Gamla brandvarnare fungerar inte Ordet fritt Räddningsverket missbrukar sin ställning 22 Öckerö resonerar cyniskt 23 Kunskap saknas för nya utbildningen 23 Rapport långt från verkligheten 24 Fria fantasier från Benny Ståhl 25 Vi var på plats i Storlien 26 Näst sista Nytt om namn, kalendarie, kolumn 31 Sista sidan Lennart satte färg på brandstationen 32 Omslagsbilden: Foto: BO NYSTRAND Montage: GUNNO IVANSSON Brandvarnare åldras. Räddningsverket rekommenderar att brandvarnare äldre än tio år byts ut, de riskerar nämligen att inte fungera och är därmed ett falskt brandskydd.

3 Sirenen Nr Debatt 3 Stelbenta och traditionella arbetsformer är två av många orsaker till bristerna i svensk räddningstjänst, skriver räddningschef Kjell Wahlbeck. Foto: ARNE FORSELL Kom igen nu var finns visionerna och tydligheten i räddningstjänsten? I mitten av april tog länsstyrelsen i Stockholms län bladet från munnen och konstaterade att det finns stora brister i planeringen för stora olyckor och i kontrollen av brandskyddet i Stockholms stad. Det finns rutiner för lägenhetsbränder och trafikolyckor, men i övrigt saknas planering och förberedelser för mer omfattande händelser. 500 brandsyner har inte utförts. Antalet motsvarar det totala årliga antalet brandsyner i en större svensk kommun. Det här är allvarligt, konstaterar länsstyrelsen, och pekar i en rad scenarioexempel på vad det skulle få för konsekvenser om något allvarligt skulle hända. Heder åt länsstyrelsen Exemplet råkar i det här fallet vara hämtat från landets huvudstad, men slutsatserna och synpunkterna skulle faktiskt lika gärna kunna hämtas från åtskilliga kommuner i landet. Skillnaden är möjligen den att länsstyrelsen vågat uttrycka något som inte andra gjort utan istället år efter år stoppat huvudet i sanden eller helt enkelt inte begripit att ställa de rätta frågorna. Heder åt länsstyrelsen i Stockholm, det är inte var dag en länsstyrelse visar sådan tydlighet. Och häng inte läpp nu, brandchefen Lagerhorn, kritiken är berättigad, men Stockholms brandförsvar är inte alls unikt och sämre än andra. Häng inte läpp nu, brandchefen Lagerhorn Tvärtom är det bra att en tillsynsmyndighet har satt tummen på ett problem som är generellt för svensk räddningstjänst. Klarar inte rollen Frågan är om den kritik länsstyrelsen riktat är rimlig i förhållande till vad den kommunala räddningstjänsten förväntas kunna klara av och är dimensionerad för. Har nånting inträffat som förändrat tidigare uppfattningar? Har kraven ökat jämfört med tidigare? Har människor blivit mer medvetna om de ökade riskerna och mindre toleranta för att låta stora olyckor inträffa? Uppenbarligen är det så, men klarar den kommunala räddningstjänsten i så fall av sin roll och sina uppgifter. Förmodligen inte. Vi får den räddningstjänst vi skapar och det resultat vi förtjänar. Vad är det då för fel? Det beror på flera faktorer. Brister i effektivitet och kompetens, låga kommunala ambitioner, bristande personalresurser, stelbenta och traditionella arbetsformer i kommunerna och räddningstjänsterna, bristande ledarskap från politikers, statens, kommunernas och enskilda företrädares sida där det framförallt saknas förmåga att förändra arbetsformer och förutsättningar så att förändringar tilllåts och möjliggör bättre verksamhet. Men vad gör vi åt det här då mer än pratar, utreder och arrangerar seminarier? Åren går. Ett antal händelser har upprört människor under senare år, med all rätt. Estoniaolyckan, Backaplansbranden i Göteborg och omfattande bränder i kulturhistoriska byggnader är färska exempel. Sverige är en modern nation och framhäver sig gärna som föregångare inom många områden. I ett sånt land borde man få förstklassig hjälp vid olyckor om de nu ska behöva hända över huvud taget. Vi borde stå främst, men vi gör det inte. Länsstyrelsens i Stockholm krav på en enskild räddningstjänst är mot den bakgrunden riktig, men kraven på åtgärder borde riktas mot alla och få oss att reagera. Fiasko och misslyckande Före Estoniaolyckan flinade vi åt liknande händelser på andra håll i världen och talade om bananrepubliker. Olyckan var sammantaget ett stort fiasko för samtliga länder och ansvariga som berördes. Backaplansbranden i Göteborg var ett misslyckande för svensk räddningstjänst, inte i första hand för den lokala räddningstjänsten, den har gjort det som kunnat göras och ingen annan räddningstjänst hade gjort det bättre, men för det systemtänkande som formar hela den kommunala räddningstjänsten. Vad hörs just nu från företrädare för svensk räddningstjänst för att möta dessa faktiskt generellt allvarliga problem och brister länsstyrelsen i Namn: Kjell Wahlbeck Ålder: 52 Hemort: Borås Yrkesbakgrund: brandman i Botkyrka, vice brandchef i Tyresö, brandingenjör, utbildningschef, stabschef i Stockholms brandförsvar, utredare vid Haverikommissionen brandchef i Borås och från 1995 räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Stockholm påpekat? Här borde naturligtvis finnas en djup insikt i hela räddningstjänstbranschen och en debatt borde pågått sedan länge. De flesta känner ju ändå till att så här är det ställt, men tyvärr är floskelfaktorn rätt hög i framtoningen av svensk räddningstjänst. Räddningsverkets generaldirektör har låtit meddela på ledarplats i denna tidning att Räddningsverket är miljöcertifierat och att hon är tillfredsställd över att den nya utbildningen stannar i Räddningsverket. Samma flummighet Regering och departement har meddelat att vi snart får ett nytt modernt nationellt radiosystem. Sture Petterssons utredning, som faktiskt var inne och tassade på de viktiga frågorna och oförmågorna, har resulterat i att ÖCB läggs ner och ombildas till en ny myndighet med samma flummiga framtoning som tidigare. Skandal, skulle säkert länsstyrelsen i Stockholm sagt om den vågat, men där går nog gränsen för egen hälsa och säkerhet. Nej, kom igen nu! Var finns tydligheten, ledarskapet och visionerna i svensk räddningstjänst? Inte har det väl fastnat hos länsstyrelsen i Stockholm. Kjell Wahlbeck Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. E-post:

4 4 Nyheter Sirenen Nr Ännu effektivare med släckmedel i vattnet Södra Älvsborgs räddningstjänst testar att blanda in släckmedel när skärsläckaren används. Det första resultatet fick brandmästare Krister Palmkvist att häpna. Det ska inte gå att släcka så fort med så lite vatten. Räddningstjänsten i Södra Älvsborg har jobbat med övertrycksventilation sedan 1993 och haft en skärsläckare sedan Krister Palmkvist och brandman Ronny Fallberg utvecklar metoder och skyndar långsamt i användandet. Senaste idén är att blanda in släckmedel i skärsläckarens tank. Vid en förevisning i Sandviken eldades ett torp på två rum och totalt 40 kvadratmeter. Vi hade låtit det brinna i åtta minuter, branden var fullt utvecklad och temperaturen där inne runt 700 grader, berättar Krister Palmkvist. Släckte på åtta sekunder Det tog skärsläckaren åtta sekunder att släcka branden utifrån. Det gick åt sju liter vatten och vi hade ingen återantändning inom åtta-nio minuter. Därefter provades fullt utvecklad brand i torpets båda rum. Skärsläckaren släckte all eld från en position, det tog 15 sekunder. Det ska inte kunna gå att släcka med så lite vatten utan återantändning. Men det gjorde det. Resultatet var avsevärt bättre än när man hemma i Borås använt skärsläckaren med bara vatten och abrasiv. Skummet förbättrar vattnets förmåga att tränga in och minskar risken att det tänds igen. Blanda i saltlösning Södra Älvsborg deltar i ett projekt kring skärsläckaren där Räddningsverket och SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) också medverkar. SP ska med hjälp av räddningstjänsten göra tester med olika inblandningar i vattnet. Förutom rent vatten ska följande inblandningar användas: Temper-S, saltlösning som används som frostskydd i sprinkler. Vi ser möjligheten att Temper-S kan ersätta glykol som frostskydd. Glykolen ger ju branden energi, det gör inte Temper-S, säger Palmkvist. Räddningstjänsten i Södra Älvsborg har med bra resultat provat skuminblandning när de jobbar med skärsläckaren. Krister Palmkvist A-skum, med 0,1 procents inblandning. Används mycket i USA och anses där ge ökad släckeffekt. Ger ett våtare vatten. Alkoholresistent skum (AR- FFF). Kan vara intressant vid mindre typinsatser, exempelvis bilbränder. Påverkar återantändning Haukur Ingasson, brandingenjör på SP ska genomföra testerna. Räddningstjänsten upplever att inblandningen har betydelse för skärsläckaren. Nu ska vi ta reda på om det är så. Vi vet att Temper-S har släckeffekt. Skum har det inte men påverkar återantändning, säger Ingasson. Krister Palmkvist säger så här: Vid släckning av rumsbrand med rökdykargrupp, då är kylning av vägg- och takmaterial en viktig del i arbetet. Skummet förbättrar nedkylningen, minskar pyrolysen och det innebär förbättring i brandsläckningen. Skärsläckarens egenskaper har skapat debatt. Räddningstjänsten i Borås är noga med att belysa både för och nackdelar. Den ger inte möjligheten att avskaffa rökdykning, men den ger oss möjlighet att jobba annorlunda, säger Ronny Fallberg. Fallberg och Palmkvist anser att skärsläckaren många gånger kan användas i första läget, för att underlätta rökdykningen. Krister Palmkvist tar takbränder och källarbränder som exempel. Skärsläckaren har i vår förevisats både i England och i Holland. Foto: Per Larsson Släcka genom golvet Varför ska vi släppa in rökdykare i en osäker miljö som vid källarbrand där det inte vistas människor? Det går att skjuta med skärsläckaren genom golvet från våningen ovan. Skärsläckaren har gett oss ytterligare ett verktyg. Och vi har en skyldighet att utveckla oss, göra jobbet lättare. Kritiken mot att skärsläckaren skulle göra arbetet osäkrare, köper inte Palmkvist. Får intrycket att de som kritiserar har dunkla åskter. Det finns anledning att lyfta fram skyddsbiten ännu mer i debatten. Vi äventyrar inte säkerheten, tvärtom. Och vi påstår heller inte att skärsläckaren alltid ska användas. I SP:s test ska man bland annat försöka finna skärsläckarens begränsning, när blir ett brandrum för stort för att släckaren ska göra nytta? Skärsläckaren använder mindre vatten. Begränsning i vatten ger givetvis begränsning i vilken brand som kan släckas, säger Haukur Ingasson. PER LARSSON England och Holland intresserade av skärsläckaren TV-bolaget BBC tog kontakt för en förevisning i England. Krister Palmkvist, Borås, var med som instruktör. Ett villkor från BBC var att det var engelsmän som skulle göra förevisningen. Vid träningsanläggningen i Chorley utbildades ett 50- tal personer under en heldag. Därefter blev det en dags förevisning med filminspelning. Inslaget har visats i BBC. I Holland var det ansvariga på flygplatsen Schiphol som kallat. Intresse finns för hur skärsläckaren klarar bränder i flygplan och det testades i en Boeing 747 inför ett hundratal personer från Holland, Tyskland, Frankrike och England. Bland annat var representanter för tyska marinen där, de har beslutat att köpa skärsläckare för egen utvärdering, säger Krister Palmkvist.

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Släckaren inte färdigutvecklad Stefan Englund ser mest fördelar med skärsläckaren: Allt är färdigkopplat och det tar bara ett fåtal sekunder att sänka temperaturen. En ministyrka kan åka i förväg och förbereda för rökdykning. Det finns även nackdelar: Det går inte att spruta rakt på elden. Då tillför man bara mer syre. Svårt att få in tänkandet hos brandmännen. De litar gärna på konventionella metoder. Sörmlandskustens räddningstjänst köpte tre Inom fem år har de flesta skärsläckaren Skärsläckaren en uppfinning som väckt både nyfikenhet och farhågor. Vid Sörmlandskustens räddningstjänst tror man på idén och har köpt tre. Om fem år har 75 procent av Sveriges räddningstjänster minst en skärsläckare, säger regionchef Jan Kviby. Frågorna kring skärsläckaren är många. Jan Kviby vill ta död på den största myten. Att skärsläckaren med övertrycksventil ska ersätta rökdykning är helt fel. Den är däremot ett ypperligt komplement eftersom den snabbt sänker värmen från grader till grader på bara någon minut. Det innebär att den miljön vi går in i är helt annorlunda både vad gäller temperatur, sikt och risker. Det finns förhoppningsvis ingen i räddningstjänsten som kan tacka nej till en sådan förbättring. Fattigdomsbevis Samtidigt tycker jag att det är ett fattigdomsbevis att grunden för vår trygghet i svensk räddningstjänst återkommande utgörs av rökdykningen. Stefan Englund är brandmästare i Nyköping och den som har hand om skärsläckarutbildningen vid Sörmlandskustens räddningstjänst. Han tror att misstänksamheten mot skärsläckaren beror på okunskap. Det är typiskt svenskt att känna oro inför nymodigheter. Men med mer medvetenhet om verktygets fördelar tror jag på en ökad acceptans, säger han. I Nyköping har man hittills använt skärsläckaren skarpt vid en insats. Villabrand där en öppen spis stod i hörnet av vardagsrummet. Bakom spisen dolde sig en storbrand. Med skärsläckaren blåste vi bara igenom väggen och fick ner temperaturen på några sekunder, berättar Stefan Englund. Med traditionell taktik hade vi fått stora skador, eftersom elden då hade spridit sig till vindsvåningen. Tror på skärsläckaren I Nyköping har man stor tilltro till skärsläckaren. Räddningstjänsten har satsat drygt en miljon kronor på sina tre skärsläckare. Det är ett led i vårt förebyggande arbete. Skärsläckaren förhindrar att en liten brand blir till en stor. Kan den tekniska utvecklingen med skärsläckare och annat leda till att tjänster rationaliseras bort? Utvecklingen går snabbt Arshia Shirin Bayan, 22: Med skärsläckaren tjänar man tid och räddar liv. Eftersom man byter brandgaser och sänker temperaturen snabbt blir det mer lättjobbat för rökdykarna. Jag är nyanställd och har fått skärsläckaren med mig från start det ser jag som en fördel. Omställningen från konventionell metod till nymodighet är säkert svårt för de äldre. och vem vet. I framtiden kanske vi, tack vare skärsläckaren, behöver färre i det operativa arbetet. Brandmän som i stället kan jobba mer förebyggande, men som hela tiden finns som en backup också operativt, säger Stefan Englund. 75 procent om fem år Regionchef Jan Kviby tror att fler kommer att följa Sörmlandskustens exempel. Om fem år har 75 procent av räddningstjänsterna en skärsläckare, hävdar han. De som inte följer med i utvecklingen kommer att bli ifrågasatta och tvingas inta försvarsställning vid frågan, va, har ni inte skärsläckare?. Skärsläckare minskar riskerna, räddar liv, egendom, miljö och spar pengar, avslutar Jan Kviby. EMIL KARLSSON Nyköpingsbrandmännens röster om skärsläckaren Arshia Shirin Bayan Thomas Bredberg, 43: Jag var skeptisk till en början, vi i räddningstjänsten är ofta det när det gäller nymodigheter. Men jag har mer och mer märkt vilket bra komplement skärsläckaren är Bredberg Thomas vid rökdykning. Jag behärskar inte verktyget till fullo, men det är roligt att vara med i utvecklingen och kanske vara först med att använda den. I framtiden finns det säkert fler användningsområden för skärsläckaren. Skärsläckaren befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och det gäller att skynda långsamt. Det anser brandingenjör Lasse Bengtsson i Helsingborg, som på Räddningsverkets uppdrag sammanfattat dagsläget. Sirenen har i ett antal artiklar och reportage berättat om skärsläckaren. Detta har skapat en nyfikenhet runtom i landet men också en risk att räddningstjänstens personal förleds tro att skärsläckaren är ett universalmedel som löser alla problem. Så är det inte och mycket återstår, inte minst utbildning, innan det nya verktyget kan bli en allmän resurs i svensk räddningstjänst. Vi har för övrigt nyligen utvecklat en tredagarskurs i ämnet skärsläckare, säger Håkan Kruse, kunskapssamordnare vid Räddningsverket för ämnet Brand. Han gav Lasse Bengtsson i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning av skärsläckaren. Bengtsson har följt utvecklingen på nära håll och just räddningstjänsten i Helsingborg har gjort praktiska försök. Unika egenskaper I sin rapport konstaterar Lasse Bengtsson bland annat: Skärsläckaren finns på ett tiotal räddningstjänster, placerad både på höjd- och släckfordon samt på mindre fordon. Det som gör skärsläckaren unik är förmågan att penetrera ett material och därefter ha en kylande verkan på branden. Detta ger en möjlighet att komma åt svåråtkomliga utrymmen. En bonuseffekt är också att vi inte tillför luft. I de fall då öppningar redan finns påförs vattnet givetvis där. Skärsläckaren har enligt rapporten unika egenskaper för att kyla brandgaser. Den goda kylförmågan bygger på att vattnet fördelas på ett bra sätt, annars kan släckeffekten bli begränsad eller helt utebli. Lasse Bengtsson nämner tillfällen där skärsläckaren kan vara användbar: - Om man inte vill skicka in personal i ett första läge. - Om man kan tjäna tid (fördröja/begränsa brandförloppet tills andra insatsen kan starta). - Om utrymmena är svåra att komma åt (exempelvis krypvindar) - Om stora brandgasvolymer behöver kylas (skolor, mindre industrier, verkstäder, etc). Bengtsson skriver att skärsläckaren oftast måste användas i kombination med andra åtgärder och att den därför ska ses som ett komplement till övrig utrustning. Erfarenheter från försök En hel del försök har genomförts i Helsingborg och vid räddningstjänsten i Borås. Här några av Bengtssons slutsatser: Skärsläckaren har god effekt på bränder i utrymmen upp till kvadratmeter, om vattnet fördelas väl. Skärsläckaren sänker temperaturen effektivt i hela utrymmet om vattnet hinner förångas på ett bra sätt. Ju mindre öppning ett utrymme har desto effektivare sänks temperaturen. Vattenskadorna minskar (jämfört med till exempel fogfighter eller dimspik). Skärsläckaren kan i många fall kontrollera branden, tills man har fått fram erforderliga resurser för invändigt angrepp. Vattenånga innebär problem för rökdykare som ska gå in i ett brandrum där skärsläckaren använts, speciellt om rummet varit tillslutet under släckningen. Släckeffekten kan helt utebli om vattenstrålen inte hinner att brytas upp och förångas innan den träffar något föremål. Eftersläckning måste nästan alltid ske eftersom skärsläckaren har svårt att släcka glödbränder. Mer forskning behövs För att skärsläckaren ska få en praktisk roll vid brandbekämpning anser Bengtsson att det behövs mer forskning och utveckling, bland annat tester i större lokaler och för att klara ut om det är möjligt att rökdyka i ett utrymme där vattenånga från kylningen finns kvar. Vidare behöver tillämpningen vid livräddning studeras ytterligare, exempelvis hur vattenångan påverkar personer som finns kvar i brandrummet. Skälet till att skärsläckaren sällan använts vid skarpa insatser tror Bengtsson delvis beror på otillräcklig utbildning. Avslutningsvis konstaterar Lasse Bengtsson: Skärsläckaren har en potential, men varje räddningstjänst måste fundera på behovet av utrustningen. Skärsläckaren, i nuvarande utformning, har flera klara tillämpningar, men löser långt ifrån alla situationer. STIG DAHLÉN FOTNOT: Räddningsverket planerar att före sommaren ge ut ett SRV-Aktuellt om Skärsläckaren.

6 6 Nyheter Sirenen Nr Kunnigare deltidsbrandmän med nya distansutbildningen Deltidsbrandmän kan mycket väl utbildas delvis på distans. Det anser projektledaren Roger Almgren i sin utvärdering av de två försöksutbildningarna för deltidsbrandmän som hållits i Skövde och Sandö. För snart två år sedan lämnade utredningsgruppen Ruff (Räddningstjänstutbildning för framtiden) sitt förslag om förändrad brandmannautbildning till regeringen. I vissa delar skulle deltidarnas kompetens närma sig heltidarnas och därför föreslogs en förlängning av utbildningen från fem till tio veckor. Liksom tidigare var fem veckor skolbundna men nyheter var dels två preparandveckor för att alla elever ska nå en viss grundnivå. Dels tre veckors distansstudier på hemmaplan. Syftet med distansdelen är att göra utbildningen flexiblare och att utbildningstiden kan utsträckas till två år. Grundkurs för heltidare Kursen ska även fungera som en 10 poängs grundkurs i räddningstjänst för heltidare. Det ska också vara möjligt att välja bort rökdykningsutbildningen. Försöksutbildningarna genomfördes hösten 2001, den ena avslutades inte förrän i februari Det blev inte mycket tid för förberedelser. Trots det är projektledaren Roger Almgren mycket nöjd med resultatet. Det fungerade över förväntan och kanske roligast är räddningschefernas positiva intställning. Bäst lyckades vi med den olycksförebyggande delen och jag är övertygad om att den här utbildningen ger bättre deltidare. Han anser att försöksutbildningen nådde längre än den ordinarie deltidsutbildningen när det gäller bostadsbränder och insats vid trafikolycka. Däremot nådde man inte upp till heltidsbrandmannens nivå. För att klara det måste kursinnehållet prioriteras ytterligare samt att preparandutbildningen genomförs fullt ut. Får högt betyg En övervägande majoritet av eleverna ger försöksutbildningen högt betyg. I den utomstående utvärdering som gjorts av högskolan i Kristianstad är de nöjda med upplägg, innehåll, övningar och stöd från lärare. Foto: GUNNO IVANSSON Projektledaren Roger Almgren är nöjd med försöksutbildningarna för brandman deltid. Kursdeltagarnas kunskaper och engagemang i olycksförebyggande är skyhögt över eleverna från en ordinarie deltidskurs. Utredarens förslag till kursupplägg för nya utbildningen för deltidsbrandmän. 80 timmars förberedande utbildning lokalt eller regionalt blir obligatoriskt. Ett distansblock genomförs innan det första skolbundna blocket. Eleverna föreslås få ett år på sig att göra klart utbildningen. Några var missnöjda med stödet från sin handledare på stationen. Många tycker att tempot i distansstudierna var högt och att det var svårt att få fritiden att räcka till. En sak som nästan alla var missnöjda med var att kommunernas ersättning för distansstudierna var så olika. Den varierade från kronor upp till kronor. För lärarna var de ojämna förkunskaperna ett problem, det måste framgå tydligare att preparandutbildningen är ett absolut krav. De efterlyser också en hårdare prioritering av kursinnehållet och håller med eleverna om att ersättningsfrågorna måste klaras ut. De två sista veckorna av kursen kördes gemensamt med kursen för förman deltid och det var mycket positivt enligt lärarna. Mycket var alltså bra men mycket kan också förbättras. I sin utvärdering ger Roger Almgren ett antal förslag på förändringar. 80 timmars preparandutbildning på hemmaplan blir ett krav Skolutbildningen förläggs i två block om tre plus två veckor En del av distansutbildningen genomförs innan skolutbildningen Det sistnämnda förutsätter att kursstarten sker lokalt eller regionalt för både elever och handledare under ledning av en lärare från Räddningsverkets skola. Mittveckan på skolan tas bort. Det tar för lång tid att komma in rutinerna och den kändes för kort. Ett inledande treveckorsblock gör kursdeltagaren användbar i hemkommunen under utbildningen. Kan gå in som deltidare Efter tre veckor i skolan har man gjort det viktigaste inom rökdykning, insats vid trafikolycka och sjukvård och kan gå in som deltidare i den egna räddningstjänsten. Förslaget om ett distansblock före skolan kommer från eleverna och Roger Almgren håller med. Om en del görs till ren inläsning hinner eleverna igenom det som är knutet till hemkommunen och det blir mer tid för praktiska övningar under skoltiden. Ruff föreslog att utbildningen kan utsträckas till två år. Det är för lång tid anser både eleverna och Roger Almgren. Försöksutbildningen genomfördes på en termin. Vi tog ut tio timmars distansstudier i veckan och det är i mesta laget. Två år är för lång tid, man hinner glömma och lämplig kurstid är 6-12 månader. Inte välja bort rökdykning Han tror heller inte på möjligheten att välja bort rökdykningen. Det går inte att lösa varken planeringsmässigt eller pedagogiskt. Kunskapsnivån skulle bli för olika och han rekommenderar att utbildningen utan rökdykning sker i en egen kurs. En sån kurs skulle kunna korta ner skoltiden från fem till fyra veckor och även ta bort en vecka från preparandutbildningen. Erfarenheterna från utvärderingen ska nu överföras till projektet. Nästa steg är att ta fram kursplaner så att utbildningen kan starta hösten GUNNO IVANSSON

7 Sirenen Nr Nyheter 7 Gör räddningsvärnen till deltidskårer Lägg ner räddningsvärnen och och anställ värnpersonalen som deltidare utan beredskap. Det föreslår Håkan Höglin, ordförande för Brandmännens riksförbund. Bakgrunden är att Höglin anser att värnpersonalen på olika sätt missbrukas av kommunerna. Den får enligt lagen endast användas för räddningstjänstuppdrag med tjänsteplikt. Inte sällan utnyttjas de för andra uppgifter, som IVPA-larm (I väntan på ambulans), sanering, efterbevakning med mera. Jag har exempel där kommunen använt räddningsvärnet mantimmar på ett år. Värnet utnyttjas som vilken deltidskår som helst men kommunen slipper betala beredskapsersättning, säger Håkan Höglin. Det finns också kommuner som tillfälligt anställer värnpersonal som deltidsbrandmän för att kunna skicka dem på Räddningsverkets betalda utbildningar. När utbildningen är över blir de åter värnpersonal. Dessutom har värnpersonalen ett sämre försäkringsskydd än deltidarna. Värnpersonal används med tjänsteplikt vilket innebär att de är försäkrade enligt det statliga personskadeskyddet. Arbetsmarknadsföräkringarna ger ett bättre skydd men trots att kommunen betalar avgift även för värnpersonalen kan försäkringarna inte utnyttjas eftersom värnpersonalen inte är anställd. Utryckningskörning En annan oklarhet är utryckningskörning. Enligt lagen ska man vara anställd för att få köra utryckningsfordon. Allt detta kan enligt Håkan Höglin lösas om man plockar bort värnen ur förslaget till ny räddningstjänstlag och för över personalen till den kommunala räddningstjänsten. Där anställs värnpersonalen som deltidare utan beredskap enligt avtalet för brandman deltid. Det kostar inte en krona mer och arbetsgivaren får rätt att använda personalen för skydd mot olyckor enligt intentionerna i förslaget till ny räddningstjänstlag, säger Håkan Höglin. Glesbygdsklubben stödjer Glesbygdsklubben, liksom en rad räddningschefer, har gett honom starkt stöd för förslaget. Det ger en effektivare organisation. Personalen får ett bättre försäkringsskydd och kan skickas på Räddningsverkets utbildningar. Vill man ha kvar räddningsvärnen kan de föras över till hemvärnet eller civilförsvaret. Om förslaget blir verklighet finns en viss risk att ett antal deltidskårer försvinner. Det är en risk man får ta. Vi kan ändå inte förlita oss på en organisation som man inte vet om den fungerar. GUNNO IVANSSON Foto: MATS OSCARSSON Insatschefen Curt Näslund vid Räddningsverkets skola i Sandö och Fredric Mattsson från Vilhelmina provar ut kläder inför uppdraget att transportera förnödenheter till palestinska flyktingar. Räddningsverket kör mat och filtar till palestinska flyktingar Tolv personer i en transportstyrka från Räddningsverket kör mat, filtar, tält och vattenreningsutrustning till de palestinska flyktinglägren på Västbanken. Begäran om hjälp kom från FNs organisation för de palestinska flyktingarna i området, UNW- RA (The United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East). Sedan 29 april är styrkan på plats i östra Jerusalem och ska ersätta den palestinska personal, som inte längre tillåts sköta transporterna till flyktinglägren. Uppdraget förberetts Insatsen har förberetts av Magnus Viklund, Sandö, och Anders Attehed, Rosersberg, som reste ner till området en vecka tidigare för att undersöka transportmöjligheterna. De tolv personerna är fördelade på en insatschef, en ställföreträdande insatschef, en konvojledare, fyra fordonsmekaniker och fem förare, en del med sjukvårdskompetens. Uppdraget är på fyra veckor, beräknas kosta tre miljoner kronor och finansieras av Sida. Risk för rekordmånga dödsbränder Fjolårets trend med ovanligt många dödsbränder håller i sig Redan under årets tre första månader har 46 människor omkommit vid bränder i Sverige. Det pekar på nya rekordsiffror för år Som vanligt kan två speciellt utsatta grupper särskiljas: Ensamboende män i åldern år är den mest drabbade kategorin. I förhållande till antalet människor i gruppen dominerar åldringar i gruppen 80 år eller äldre. De medelålders männen är ofta alkoholiserade eller har andra sociala problem. De bryr sig inte om att skaffa en brandvarnare eller vidta andra olycksförebyggande åtgärder. Tyvärr är det ofta svårt att nå dem med brandförebyggande åtgärder, säger Ulf Erlandsson i brandutredarprojektet. Däremot borde det vara lättare skydda åldringarna. De har ju oftast vuxna barn eller andra anhöriga som kan ta hand om dem. Men tyvärr verkar omsorgen inte ens sträcka sig så långt som till att montera en brandvarnare i deras lägenhet. Flest dödsbränder i december-januari December och januari är de värsta månaderna när det gäller dödsbränder. Det visar statistik för de senaste 14 åren var december den mest drabbade månaden följt av januari, förra året överträffades december av just januari. Så här ser siffrorna ut för presenteras genomsnittet per månad. Månad Januari 13, Februari 11, Mars 10, April 12,3 10 Maj 10,6 15 Juni 6,9 6 Juli Augusti 7,5 10 September 8,2 9 Oktober 7,9 12 November 12,2 10 December 15,6 17 Totalt per år 123,8 137 Snitt/månad: 10,3 11,4 (15,3) Ösby slåss om minsta brandstationen Brandstationen i Sikeå, Västerbotten, finns noterat i Guinness rekordbok som Sveriges minsta. 7,4 kvadratmeter liten är den. Det har fått andra att rycka ut med måttbandet. Kommunalrådet Bengt Ericsson i Norrtälje har mätt brandstationen i Ösby flera gånger och kom till slut fram till att den var 5,5 kvadratmeter trång (2,64x2,07 meter). Boende i Ösmo, som tagit initiativ till mätningen, ska nu anmäla det lilla spruthuset till Guinness rekordbok. Ösby spruthus byggades 1924 och användes senast Spaningsplan för eftersökning? Även kustbevakningens flygplan kan användas vid efterforskning av försvunna personer. Det visar prov som försvaret gjort med Kustbevakningen och polisen i Örebro län. Enligt slutrapporten som kom i mars visar försöken att det är möjligt att hitta försvunna i terräng med spaningsplan och fast mörkeridentifieringsutrustning. Fyra prov genomfördes vid olika årstider och tidpunkter under ett år. Bäst fungerade flygspaningen vinter, vår och höst vid kylig och torr väderlek. Det är inget man sätter in i ett första skede. Men vid stora, svårtillgängliga områden och när tidsfaktorn är viktig är planen en resurs, säger Lars Nystedt vid Försvarsmaktens underrättelseoch säkerhetscentrum i Uppsala. Broschyr om eldning och allemansrätt Räddningsverket och Naturvårdsverket har reviderat broschyren Eldning och allemansrätt. Broschyren informerar om de båda ämnena och riktar sig till turister och andra besökare i skog och mark. Eldning och allemansrätt är gratis och finns översatt till engelska, tyska, franska, polska och ryska. Broschyren kan beställas på fax Best nr: R40-141/01.

8 8 Nyheter Sirenen Nr Industrins utryckningskår byttes mot förebyggande Vi accepterar inte brän Säkerhetsansvariga på Scania ställde saken på sin spets? Ska vi ha ny brandbil eller kunskap? Lars Hellsten och Jonas Wessberg fick som de ville, det blev ingen ny brandbil. Vårt fokus nu är att vi inte accepterar bränder. Scania är en industrikoloss med anställda i Södertälje, i hela världen. I Södertälje fanns en industribrandkår för drygt två år sedan med brandchef och tre brandtekniker på heltid, samt 25 brandmän motsvarande deltid för ren utryckning. Brandmännen tyckte att de behövde en riktig brandbil. Vi diskuterade om vi verkligen skulle investera 1,6 miljoner i en bil, säger säkerhetschef Jonas Wessberg, då brandchef. I stället beslutades att ta bort den brandbil som fanns, slå sönder den traditionella organisationen och börja missionera för att förebygga bränder. Det är inte lätt att förändra en sån här organisation. Ni kan inte ta bort brandkåren, sa cheferna, berättar Lars Hellsten, koncernens riskrådgivare. För sent när det brinner För Hellsten och Wessberg handlade det inte om att lägga ner brandkåren, utan att göra om den. Deras budskap var och är: när det börjat brinna är det redan för sent, och då klarar sig Scania ändå inte utan kommunala räddningstjänsten. Första halvåret var ett helvete, då ringde produktionscheferna hela tiden med frågor. Det positiva nu är att brandskyddsfrågor alltid är en punkt på dagordningen, säger Wessberg. Vi tog bort brandbilen, då förstod verksamhetscheferna tanken. Och när de hade satt sig in i frågorna blev de också riskmedvetna. De som tidigare resonerat att brinner det så ringer vi brandkåren, har nu fått ta sitt brandskyddsansvar. Varje gång de planerar förändring i byggnation eller maskiner måste först en riskanalys göras, säger Hellsten. Och brandmännen? En tredjedel slutade, det var tut och sprut-gubbarna. En del bara slängde sin hjälm och gick. Åter bemannat I dag har Scania dokumentet Fire prevention manual förankrat i högsta ledningen och det används globalt i organisationen. Södertäljes industrikår har åter 25 brandmän i organisationen. Verksamheten rekryterar sina egna industribrandmän. Brandmännen jobbar i produktionen som maskinoperatörer 90 procent av tiden, resterande tid är de industribrandmän, säger Wessberg. Det fanns argument att man inte kunde avsätta tio procent av tiden. Men det finns alltid tid, det gäller bara att prioritera. Rondering görs var fjortonde dag, så ofta får vi alltså intern brandskyddskontroll. För Jonas Wessberg är det en nyckelfråga att tid avsätts. Det ger hans organisation möjlighet att hjälpa och stötta. Ingen försämring Om det trots allt börjar brinna förlitar sig Scania på kommunala räddningstjänsten. En man i beredskap ska hjälpa till att förbereda deras insats. Jonas Wessberg säger sig inte ha märkt någon försämring jämfört med när man hade egen utryckningsstyrka. Vi hade en brand i gjuteriet förra sommaren, det gick inte sämre än när vi hade den gamla styrkan. Mitt problem tidigare var att jag aldrig riktigt visste hur många som var i tjänst. Programförklaringen heter att bränder inte accepteras. Minskar de? Vi hade 233 larm förra året, trenden är klart på väg nedåt. En gasolanläggning gör att Scania har paragraf 43-stämpel, stor mängd brandfarlig vara hanteras. Dessa risker ser säkert verksamhetscheferna Foto: PER LARSSON Bränder innebär ofta produktionsstopp och kan bli kostsamma. Det är förstås ett skäl till att Scania i Södertälje satsar förebyggande med parollen Bränder accepteras inte. Robert Lundmark jobbar som brandtekniker vid industrin i Södertälje. Lars Hellsten och Jonas Wessberg har drivit igenom förändringarna. som de största. Men det gör inte brandingenjörerna Hellsten och Wessberg. Största risker? Det är kaffebryggare, lysrör och dylika saker, alltså mänskligt slarv. Där kan vi förebygga mer. Södertörns brandförsvarsförbund hanterar numera automatiska brandlarm som teknisk service, gör inte omedelbart utryckning. På Scania finns detektorer som kan larma. Vi åker på samtliga larm själva, kommunen larmas automatiskt till larm i viktiga anläggningar, säger Wessberg. Lars Hellsten tycker att den riskmedvetenhet som Scania arbetar in är något som många kommunala räddningstjänster borde fundera över. Foth-projeketet är ett bra exempel, då börjar man närma sig hur räddningstjänsterna bör jobba.

9 Sirenen Nr Nyheter 9 er Så här har Scania gjort om räddningstjänsten Gamla industriräddningstjänsten En brandchef och tre brandtekniker jobbar med brandskydd och utbildning. På dagtid fem man, 25 man totalt i utryckningsorganisationen, motsvarande deltidare. På plats inom fem minuter. Nya industriräddningstjänsten En säkerhetschef och tre brandtekniker. Jobbar med rådgivning, utbildning, tillstånd, besiktning och stöttar organisationerna. 25 man i produktionen ägnar tio procent av arbetstiden åt rondering och att sprida information. Viss rondering görs tillsammans med brandtekniker och skyddsombud. Allt rapporteras till verksamhetsansvarige. En man i beredskap dygnet runt ska vara på plats inom fem minuter vid larm. Dagtid sköts beredskapen av brandtekniker, övrig tid av Securitas väktare. Denne ska kunna påbörja släckning och engagera övrig personal i arbetet. Personen har rökdykarutbildning klart under året för att kunna vägleda kommunala räddningstjänsten inne i brandlokalen. Fris-stipendium till Wendel och Sjöö Brand är inte som på film, utan det är ett helvete. - Så sa Lars Wendel på en utbildningsvideo en gång, och det har fastnat hos mig. Sättet att uttrycka sig konkret och samtidigt så att budskapet når effekt, säger Mats Kumblad, utbildare i Attunda och ordförande i Fris (föreningen räddningskårer i samverkan). Lars Wendel och Lars-Erik Sjöö, Karlstadregionens räddningstjänstförbund, får dela årets Fris-stipendium på kronor för förtjänstfulla utbildningsinsatser. Stipendiesumman är avsedd för egen utbildning, till gagn för räddningstjänsten. - Lars har jobbat med utbildning i många år, är en profil i mellansverige och har sett till att Karlstad legat på framkant med upplevelsebaserad utbildning. - Lars-Erik är en mycket duktig utbildare till allmänheten. Lars- Erik och Lars jobbar intimt tillsammans, säger Kumblad. Priset kommer att delas ut i samband med Fris årsmöte i Jönköping 22 maj. 130 räddningstjänster som omfattar totalt 180 kommuner är medlemmar i Fris. Räddningsverket misstänkt för miljöbrott En förundersökning om misstänkt miljöbrott på övningsområdet vid Räddningsverkets skola i Rosersberg har inletts av åklagarmyndigheten i Stockholm. Det är miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun som gjort anmälan. Den gäller dels pressning av skrotbilar som utförs av en entreprenör, dels mellanlagring av skrotbilar som görs av ett företag i Tierp. Som företrädare för en miljöcertifierad myndighet känner jag ett särskilt ansvar för att dessa förhållanden utreds ordentligt, säger överdirektör Lars Hedström. Det är utsläpp av olja från de pressade bilarna, respektive mellanlagring av farligt avfall som anmälts av Sigtuna kommun. Skrotbilarna används för att utbilda räddningspersonal på losstagning vid bilolyckor. Det är inte Räddningsverket som svarar för dessa verksamheter. Vi har ställt mark till förfogande för de entreprenörer och företag som vi anlitat. Men eftersom verksamheten sker på Rosersbergs mark är det viktigt att få klarhet i frågan, säger skolchefen Kennie Thörn. Uppsala bröt mot upphandling Länsstyrelsen i Uppsala län följde inte lagen om offentlig upphandling när skogsbrandflyget upphandlades för säsongen 2001, anser Justitiekanslern (JK). Det ger företaget Sky Movies i Örebro kronor i skadestånd av staten, samt ytterligare för advokatkostnader. Sky Movies hade lämnat ett anbud för utförande av bevakningen. Länsstyrelsen lät dock Frivilliga Flygkåren, FFK, få entreprenad på bevakningen under FFK uppfyllde dock inte de krav som ställdes i anbudsunderlaget, vilket är orsaken till JK:s beslut. Samkverkanssatsning på Gotland Ett samverkanscentrum inrättas på Gotland och det görs en satsning på att bättre klara insatser vid allvarliga olyckor kriser. Gotsam är en femårig försöksverksamhet. Länsstyrelsen, kommunen, polisen, försvaret, tullen, kustbevakningen och sjöfartsverket deltar i projektet. Regeringen beviljade i mars 35 miljoner kronor fram till 2007 för projektet. Försöksverksamheten på Gotland innebär att berörda myndigheter ska grupperas i en lokal utrustad för samverkande ledning. Dit kan även knytas personal för lägesinformation, kommunikation och beredskap. För att en samverkande ledning skall fungera optimalt vid allvarliga olyckor är det en stor fördel om lägesinformation och beredskap fungerar kontinuerligt även under normala förhållanden, konstateras från försvarsdepartementet. Uppgradering till full verksamhet i en krissituation ska därför kunna ske snabbt och enkelt. Verksamheten på Gotland kommer att utvärderas och jämföras med den samverkansmodell, C-sam, som redan finns etablerad i Uppsala län. Studiedag för brandutredare Föreningen för Brandutredare arrangerar maj utbildningsdagar på SP i Borås. Det blir erfarenhetsutbyte och föredrag samt experiment i Provningsinstitutets laboratorier. Information om studiedagarna lämnas av Ulf Erlandsson, tel eller e-post

10 10 Nyheter Sirenen Nr Göteborgsbranden uppmärksammad i lagremissen Brister i brandsäkerhet bör vara straffbart 63 ungdomar dog i diskoteksbranden i Göteborg. Men ingen arrangör kunde straffas som delansvarig för katastrofen. Nu ser Räddningsverket med det nya lagförslaget möjligheten att skärpa lagen. De som anlade branden i Göteborg har fått sina straff. Men att både arrangör och lokalägare slapp rättsliga konsekvenser skapade debatt. Många blev upprörda, inte minst inom våra väggar, när ingen av dessa blev åtalad i fallet, säger Räddningsverkets chefsjurist Key Hedström. I remissvaret på räddningstjänstlagsutredningen ser Räddningsverket chansen att skärpa lagen. Det behövs bättre möjligheter att ställa den som underlåter att vidta vissa olycksförebyggande eller skadebegränsande åtgärder till straffrättsligt ansvar. Dagens straffbestämmelser i räddningstjänstlagen och brottsbalken är inte anpassade till ett fall som branden i Göteborg, säger Hedström. Festen i Makedoniska föreningens lokaler blev en fullständig katastrof. Stängda utrymningsvägar och för många ungdomar i lokalen bidrog i hög grad till olyckans omfattning, men gav ingen rättslig påföljd. Håller inte med Lagutredningen pekar på de möjligheter att ingripa som redan finns, exempelvis att polisen kan stänga en offentlig tillställning, och föreslår inga nya straffbestämmelser Räddningsverket håller inte med, utan skriver: Det bör finnas bestämmelser om straffrättsligt ansvar för den som på ett allvarligt sätt åsidosätter säkerheten mot brand och mot skador till följd av brand, eller som vid upprepade tillfällen underlåter att följa förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av paragraferna tre eller fem i lagförslagets andra kapitel. Räddningsverket hänvisar också till det som hände i Göteborg. Om en brand inträffar kan konsekvenserna av underlåtenheten bli oerhört allvarliga. Lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser kallas förslaget till lag som ska ersätta dagens räddningstjänstlag. 30 april gick remisstiden ut. Remissinstanserna här under ansluter sig till huvuddragen i förslaget. Men en del avvikande synpunkter finns, vi har noterat följande: Kommunförbundet gillar inte att kommunal räddningstjänst ej får läggas ut på entreprenad. Förbundet anser att lagförslaget med detta inte fullt ut tar hänsyn till det kommunala självbestämmandet, som annars är centralt. Vi tycker inte att frågan om anställning eller ej har med kvalité att göra. Däremot är det okej att staten reglerar kvalitetskraven, säger Thord Eriksson på Kommunförbundet. Sotningsfrågan återkommer förbundet gärna till. Synpunkten kvarstår: verksamheten bör avregleras. Många ifrågasätter sotningsverksamheten, men varför händer inget? undrar Eriksson. Kommunförbundet anser också att frågan om statlig ersättning till kommunerna vid större händelser bör ses över från ett brett perspektiv och inte avgränsas till ersättning för räddningstjänstinsatser. Brandmännens riksförbund anser att en ny benämning av lagen är nödvändig och föreslår Lagen om skydd mot olyckor i samhället. Förbundet anser att all personal i kommunal räddningstjänst ska vara anställd och att det ska gälla även räddningsvärn. Svenska Brandbefälets riksförbund saknar klarläggande av räddningschefens roll gentemot eventuell annan förvaltningschef, vilket kan ge problem när räddningstjänsten ingår i exempelvis teknisk nämnd. Formuleringen Den som leder insats ska besluta om när insatsen avslutas, bör ändras till räddningschefen eller den han utser ska besluta om när kommunal räddningstjänst föreligger. Den kommunala nämnd som har ansvar för räddningstjänst bör ej få få göra ingrepp i annans rätt, som förslaget anger, eftersom nämnden inte har direkt ansvar för den operativa räddningstjänsten. Förbundet påpekar att den nya lagen, nya utbildningen och räddningsskolornas nya organisation kommer att bidra till efterlängtad förbättring av svensk räddningstjänst. Svenska Kommunalarbetareförbundet (SKAF) anser att skrivningen om att räddningstjänstpersonal ska ha förvärvat den kompetens som behövs i kommunen inte är tillräcklig. SKAF anser att det i lagen krävs en garanti för utbildningsnivån för att arbeta inom kommunal räddningstjänst. SKAF anser också att kategorierna heltidare och deltidare måste särskiljas när kompetens och utbildning beskrivs i lagstiftningen. Räddningstjänsten Storgöteborg tycker att förslaget om ökat ansvar för den enskilde är Branden i Göteborg är ett talande exempel. Men trots allvarliga brister i brandskyddet blev inte arrangörerna delgivna misstanke om brottet framkallande av fara för annan och inte heller åtalade för något annat brott, säger Key Hedström. PER LARSSON Ur remisshögen Ur remisshögen Ur remisshögen Ur remisshögen Ur remisshögen den viktigaste brandskyddsreformen på många år I lagförslaget anses att ren tillsynsuppgift inte kan avgiftsbeläggas. Storgöteborg anser att den måste få finansieras via avgifter, att det annars finns risk att kommunen ekonomiskt inte har utrymme för tillsyn. Tillsynsverksamhetens volym och kvalité måste utgå från riskerna och inte den kommunala ekonomin, står det i svaret. Kustbevakningen ifrågasätter uppfattningen att det i vissa situationer, exempelvis när läckande fartyg förs till säkerhet i hamn, inte skulle vara möjligt att besluta om ingrepp i annans rätt. Men om så tillåts bör det tydligt framgå av lagen. Geografisk gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst inte får hindra att ansvaret ligger kvar hos den som inlett räddningstjänstinsatsen. Statliga myndigheter som svarar för räddningstjänst bör, som i dag, anges i lagen. Det blir inte så många allmänna råd Målstyrning i stället för detaljstyrning. Det nya lagförslaget ger både större ansvar och möjligheter. Vad innebär det för Räddningsverket som både ger råd och utövar tillsyn? I remissvaret på förslaget Lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser, konstaterar Räddningsverket att det inte är alldeles givet hur avgränsningen mellan rådgivande verksamhet och tillsyn ska dras. Räddningsverket skriver att större utrymme för kommunerna att välja hur de vill organisera och bedriva verksamheten, ställer krav på kompetens och resurser hos tillsynsmyndigheterna. Svårigheten blir att förena tillämpningen av de angivna rambestämmelserna med en förväntad effektiv tillsyn som syftar till att värdera den nationella likvärdigheten. Vi måste utveckla ett system för tillsyn inom målstyrd verksamhet. Det är något vi funderar över, säger Lars Ekberg, Räddningsverkets tillsynschef. Även råden från Räddningsverket kommer att förändras. Det kommer inte att bli så många allmänna råd. Vi ska inte tala om hur. Vår uppgift blir mer att ge råd om hur man tar fram lokala mål, hur man gör riskanalys, säger Ivar Rönnbäck, räddningstjänstavdelningens chef. Fler synpunkter Det bör övervägas om länsrätten, och inte som i dag länsstyrelsen, ska vara första instans vid överklaganden. En prövning direkt i domstol skulle innebära en förbättring av den enskildes rättssäkerhet, skriver verket. Det ger snabbare hantering av ärenden, och förhoppningsvis kan det också ge mer domstolspraxis, säger chefsjurist Key Hedström. Räddningsverket uppskattar inte att förslaget om avreglering av sotningen inte förs fram enligt det betänkande som utredaren tidigare lämnat. Lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser är arbetsnamnet på den nya lagen. Räddningsverket ser gärna ett kortare namn, men har inget förslag. Man påpekar dock att begreppet räddningstjänstlag bör undvikas, eftersom det inte återspeglar hela innehållet och framförallt inte den nya inriktningen.

11 Sirenen Nr Nyheter 11 Räddningstjänst eller inte är upp till räddningschefen Räddningstjänst eller inte är räddningschefens beslut. Kommuninvånarna kan rasa och massmedia kritisera men det är räddningschefen som avgör. I förra numret berättade Sirenen om räddningschefen i Hässleholm, Benny Ståhl, som fått kritik för att han inte bedömt återkommande översvämningar som räddningstjänst. Räddningsverkets chefsjurist kan inte se att Benny Ståhl har fel, snarare tvärtom. Jag skulle aldrig påstå att han gjort fel. Han har prövat om kriterierna är uppfyllda så som man ska göra. Spontant kan jag säga att det är bra att han funderar och ifrågasätter var gränserna går. Utförligt resonemang I räddningstjänstlagsutredningen förs ett utförligt resonemang om hur det ska funderas kring beslut om räddningstjänst. I resonemanget har vi försökt påminna om vad kriterierna innebär. Det inga nyheter utan vi har lyft fram vad som sagts tidigare, säger Key Heström. I Hässleholm handlade det om ett område med villor och sommarstugor vid Finjasjön som återkommande drabbas av översvämningar. Räddningstjänsten gjorde ingen akututryckning utan hävdade att huvudansvaret ligger hos den enskilde. Efter en tid beslöt kommunen att fastighetsägarna ändå skulle få hjälp och räddningstjänsten hjälpte till att bygga vallar och pumpa bort vatten. Upprörda fastighetsägare Fastighetsägarna blev upprörda, men även om konsekvenserna för enskilda kan bli svåra I förra numret av Sirenen berättade vi om räddningschefen i Hässleholm. Benny Ståhl, som lokalt fått kritik för att han inte klassat en översvämning som räddningstjänst. Fel tycker fastighetsägarna, men en räddningschef kan nästan inte ha fel. Beslutet är räddningschefens och enligt Räddningsverkets chefsjurist har Benny Ståhl följt de rutiner som gäller. är det inte givet att det är räddningstjänst. Översvämningar är kanske svårast att bedöma eftersom de har ett långdraget förlopp och jag håller med Benny Ståhl att den enskilde måste bidra själv. Samtidigt kan man inte utesluta räddningstjänst i något scenario, säger Key Hedström. Det finns heller inget som hindrar att räddningstjänsten utför samhällsservice med samma förutsättningar som andra kommunala förvaltningar. Av flera skäl är det viktigt att hålla isär samhällsservice och räddningstjänst. Räddningstjänst innebär att man får utnyttja särskilda befogenheter som att påkalla tjänsteplikt och rätten att göra ingrepp i annans rätt. Detta är skäl att vara varsam och se till att kriterierna är uppfyllda innan man fattar beslut. Möjlighet till ersättning En annan effekt av att en åtgärd klassas som räddningstjänst är att det ger kommunerna möjlighet till statlig ersättning för stora insatser. Besluten om ersättning tas av Räddningsverket och kärnfrågan i ersättningsärendena är räddningstjänstbegreppet. Ibland hamnar ärendena i länsrätten eftersom Räddningsverket och kommunerna har olika uppfattningar om vad som kan klassas som räddningstjänst. Problem uppstår när det handlar om åtgärder som kommunerna är skyldiga att utföra enligt annan lagstiftning. Bara för att det är mycket eller svårt innebär det inte att miljöskydd och socialtjänst för att hårdra det blir räddningstjänst. Får rätt att överklaga För två år sedan upptäckte regeringsrätten att Räddningsverket inte har rätt att överklaga länsrättens domar i ersättningsärenden. Det blir det ändring på nu. Enligt nya lagförslaget får Räddningsverket möjlighet att gå vidare till högre instanser. Instämmer i mycket Håkan Axelsson, räddningschef Dalamitt, var räddningschef i Arvika under den stora översvämningen december Han instämmer i mycket av det som Benny Ståhl säger. Återkommande översvämningar är inte en räddningstjänstfråga, men om ett antal privatpersoner drabbas svårt måste kanske samhället göra en insats som en ren samhällsservice. Den enskilde måste stödja upp och inse att det i grunden är hans ansvar. Sven Hammarstedt, Kommunförbundet, delar också huvuddragen i Benny Ståhls resonemang. Den är den enskilde som har det grundläggande ansvaret, det är när hans insatser inte räcker till som räddningstjänsten ska träda in. Översvämning vartannat år är upp till den enskilde att förebygga. Det kan också vara ett kommunalt ansvar om man medgett bygglov i områden som regelbundet översvämmas. Missbrukat begrepp Han tycker att det blivit ett språkligt missbruk av begreppet räddningstjänst som nu omfattar såväl förvaltningen som verksamheten och det rättsliga begreppet. Man ska vara försiktig med att vidga begreppet. Mycket av det räddningstjänsten utför gör de som vilken annan kommunal förvaltning som helst. Viktigt att man är tydlig om när man gör samhällsservice och när man utför räddningstjänst. GUNNO IVANSSON Räddningsverket tvingas skära ner? Räddningsverket vill i budget för 2003 öka anslaget för området Skydd mot olyckor med 49 miljoner kronor. Anledningen är införandet av ny utbildning för räddningstjänsten (30 miljoner kronor), förbättrat varningssystem för kärnkraftverk (6 miljoner), stöd till uppbyggnad av mekanism och krishantering inom EU (5 miljoner), det nya nationella centrumet i Karlskoga för erfarenhetsuppföljning av olyckor (4 miljoner) och civil, humanitär minröjning (4 miljoner). Men försvarsdepartementet vill få beskrivet ett budgetförslag med oförändrad anslagsnivå, vilket innebär neddragningar i planerad verksamhet. Räddningsverket har slagit fast att införandet av ny lagstiftning, ny utbildning och uppbyggandet av nationellt centrum i Karlskoga har högsta prioritet. Sänkta ambitioner Det är inte så konstigt att även Räddningsverket ställs inför krav på effektiviseringar. En bibehållen budgetram, samtidigt som vi ska utveckla utbildningen och skapa ett nytt nationellt centrum, innebär krav på effektiviseringar och en utveckling av organisationen. Det innebär också ambitonssänkningar på några områden, säger överdirektör Lars Hedström. Räddningsverkets kompletterande underlag kommer att granskas av regeringen och ligga till grund för dess ställningstagande till hur stort anslaget kommer att bli. Vi har en fortsatt dialog med departementet om budgeten för perioden I första hand ser jag en diskussionen om hur Räddningsverkets verksamhet utvecklas så att de prioriterade områdena får största möjliga effekt och kundnytta, säger Hedström. För Räddningsverkets anslag inom det Civila försvaret har föreslagits en neddragning med 80 miljoner. Räddningsverkets totala budgetönskemål före prutningar ligger på 1,17 miljarder kronor.

12 12 Nyheter Sirenen Nr förslag för att minska gisslet med de onödiga automatlarmen Finns viljan finns också förutsättningarna att minska antalet onödiga utryckningarna till automatlarm. I en rapport från Räddningsverket lämnas 21 rekommendationer. 97 procent av alla automatlarm som når räddningstjänsten leder till onödiga utryckningar det vill säga det var aldrig någon brand. 38 procent av räddningstjänsternas totala verksamhet år 2000 var att åka på larm där det inte brann. Ett enormt slöseri med arbetstid alltså. Dessa förödande siffror minskar också tilltron till verkliga larm, utryckningarna med blåljus innebär ökade trafikfaror och anläggningsägarna debiteras årligen mångmiljonbelopp för utryckningar. Statistik från år 2000 visar på onödiga larm. Av dessa kom inte mindre än från byggnader som tillhör offentlig sektor. Värstinglistan toppades av åldringsvård (3 923 larm), skolor (3 711) samt metall- och maskinindustri (2 445). Rapporten kan ses som ett slutdokument i en trestegsraket i syfte att belysa problematiken kring automatiskt brandlarm och onödiga larm. 16 försökskommuner har deltagit i senaste omgången. Projektet har genomförts i Räddningsverkets regi med Mette Lindahl Olsson som projektledare och Bo Hjorth, AlbaCon AB. Slutade åka blåljus Trots en del insatser under senare år har de onödiga larmen inte minskat i räddningstjänstens Sverige, snarare ökat. Det beror delvis på att alltfler automatlarm installerats, men framför allt på att allt för få konkreta åtgärder satts in. Södertörn-förbundet har intagit den radikala positionen att sluta åka blåljus på automatlarm. I Stockholm har räddningsnämnden beslutat att den årliga intäkten från onödiga automatlarm, miljoner kronor, från och med i år ska gå till Stadshuset och inte in i Brödrosten en av många orsaker till att automatlarm utlöses och orsakar utryckningar. räddningstjänstens verksamhet. Att döma av rapporten har det från och till dykt upp lovvärda förslag i syfte att få ned de onödiga utryckningarna. Däremot ingen samlad satsning och det är en sådan som nu föreslås. Följande huvudrekommendation lämnas: Räddningsverket bör organisera en nationell arbetsgrupp i syfte att samordna och administrera olika initiativ i fråga om bekämpningen av onödiga larm. Nationella mål bör uppställas och löpande följas upp. I rapporten föreslås att det nationella målet delas upp i tre steg med en stigande kravnivå. Målet för steg 1 föreslås bli maximalt ett onödigt larm per år och anläggning i respektive kommun. De viktigaste förslagen Totalt lämnas alltså 21 rekommendationer i rapporten. Här de mest påtagliga: Varje räddningstjänst bör utse en person med särskilt ansvar för automatlarm. Denna person ges specialutbildning. All övrig räddningstjänstpersonal ges en mer allmän utbildning. Varje räddningstjänst bör upprätta en värstinglista över de anläggningar som orsakar väldigt många larm samt arbeta särskilt med dessa objekt. Följ upp att det finns utbildade anläggningsskötare på varje brandlarmanläggning. Påverka regler och rutiner för besiktning av automatiska brandlarmanläggningar. Arbeta för ökad användning av larmlagring. Använd karenstid innan automatiska brandlarm ansluts till räddningstjänsten. Stöd bildandet av lokala och regionala nätverk. Nationella mål för begränsning av onödiga larm bör inskrivas i gällande regelverk. Projektledaren Mette Lindahl Olsson säger: Räddningsverket har dragit igång och drivit dessa tre delprojekt åren Nu är det upp till branschen att visa att man vill något. Förslagen finns, det är bara att köra igång. STIG DAHLÉN FOTNOT: Rapporten heter Automatiskt brandlarm onödiga larm, delrapport 3. Den kan, utan kostnad, beställas från Räddningsverkets publikationsservice. Best nr: P21-405/02. Olle Johansson död En av våra största profiler någonsin O lle Jo, Brand-Olle, Sprut- Olle. Kärt barn har många namn. Olle Johansson blev ett begrepp i räddningstjänstens Sverige. En av dess största eldsjälar och pådrivare. 71 år gammal avled han hastigt. In i det sista brann han mer än de flesta för ett bättre brandskydd. Förra vintern fick jag glädjen att samarbeta nära Olle Jo om ett tema i Sirenen, brandskydd i kulturbyggnader. Hans engagemang var enastående, likaså hans kunskaper om hur bristfälligt brandskyddet är i en stor del av Sveriges kulturarv. Olle Jo satte fingret på bristerna, väckte slumrande museichefer, myndigheter, politiker och andra och startade en process. Olle Johansson med sin Hasselbladare, den femte i raden. Bildarkiv utan motstycke Olle Jo hade förmågan att anpassa budskapet till målgrupperna, vare sig det handlade om städerskorna på högstadieskolan eller ståthållaren på Kungliga slottet. Han var hej och du med kungen. Intresset för foto och film väcktes tidigt och blev sedermera Olles signum. Efter första åren som brandkapten i Stockholm på 1950-talet anlitades han av Ingemar Bergman för att under säkra former arrangera specialeffekter i filmer som Det sjunde inseglet. Det var Bergman som gav brandkaptenen tillnamnet Sprut-Olle. Liksom hos Bergman blev kameran det viktigaste arbetsverktyget för Olle Jo. Efter att ha avverkat en Rolliflex köpte han sin första Hasselbladare 1960 och med den arbetade han aktivt med förebyggande brandskydd långt innan detta modeord började slå igenom på 90- talet. Hassebladare anses mer eller mindre outslitliga, men vid sin bortgång jobbade Olle Jo med sin femte kamera av detta fabrikat. Resultatet är fler än bilder i negativformatet 4,5 X 6 centimeter. En samlad dokumentation av förebyggande brandskydd, restvärdesräddning och ögonblicksbilder utan jämförelse. Gillade effekter Bildspelen Olle Jo genomförde för företagsledningar var oerhört effektiva. Han hade förberett besöken i styrelserummet med att gå en egen brandsyn på företaget och med kameran dokumenterat känsliga installationer, brister och annat. Dessa bilder satte han sedan samman med bilder från företag som drabbats av förödande bränder. Så här ser det ut i dag, så här kan det bli om ni inte skärper er! Mycket effektfullt. Effekter var för övrigt något Olle Jo gillade. Han fick exempelvis världsberömde Orson Wells att läsa texten till en film han gjorde om världens dittills största gasexplosion, i Mexico City Blev rikskändis 1965 Olle Johansson blev rikskändis 1965 när han som brandkapten ledde räddningsarbetet vid ett dramatiskt ras i en teletunnel 50 meter under centrala Stockholm. För första gången sände svensk TV direkt från en olycksplats och Sverige stod mer eller mindre stilla under dygnen som räddningsarbetet pågick. Tunnelraset är det mest dramatiska jag varit med om i min yrkeskarriär. Jag var därnere i 84 av de 112 timmar aktionen pågick. Några gånger fick jag åka ambulans hem för att sova ett par timmar, berättade Olle Jo i en intervju i Sirenen för några år sedan. Olle Johansson föddes i Hjo Han blev brandman 1954, brandkapten var han redaktör för tidningen Brandförsvar, informationschef på Brandförsvarsföreningen, fanns han på försäkringsbolaget Skandia, både som akut skadeplatsarbetare och som skadeförebyggare. En aktiv pensionär Efter pensioneringen var han lika aktiv som någonsin. Propagerade för nyttan med sprinkler (bland annat initierade han de välkända Loddby-försöken), höll otaliga föredrag och utbildningar om brandskydd, besökte företag med sina bildspel, provocerade myndigheter och andra med uppkäftiga inlägg på brandkonferenser, skrev insändare och arbetade oförtrutet med brandskyddet i bland annat kungliga slottet. Svensk räddningstjänst har mist en av sina största profiler någonsin. STIG DAHLÉN

13 13 Foto: HELMUTH PETERSON 32 meter ner till räddningen. Det var inte alla som vågade ställa upp som figuranter när räddningstjänsten i Degerhamn övade i vindkraftverk. Men Magnus Hallberg vågade. En riktig höjdarövning Det skulle man kunna kalla en höjdare. En skön upplevelse var det, säger deltidsbrandman Magnus Hallberg. Vindkraftverken sprider sig på Öland. Bäst jordmån tycks vara på södra sidan där 33 av 40 öns kraftverk finns. Och nu finns planer på att bygga 27 nya ute i Kalmarsund, det högsta 80 meter. Den ökade förekomsten har gjort oss uppmärksamma på att något kan hända, säger Bengt Andersson, räddningschef på Öland. De flesta vindkraftverken finns i Degerhamns släckområden, och därför bestämdes att kåren på orten skulle få utbildning i räddning från kraftverken. Två dagar med teori och praktik. Vi la upp den skadade i maskinhuset, som sitter i centrum av propellern. Sen gick tre stycken upp och undsatte den skadade genom att fira ner honom, säger brandförman Patrik Johansson. Det högsta vindkraftverket i området är 62 meter till propellerns centrum, men man valde en som var 32 meter att öva från. Som att gunga Magnus Hallberg, Bengt Roskvist och Johan Persson bangade inte, utan ställde upp som figuranter. Kollegorna firade ner dem, tydligen varsamt. Det kändes som man hängde still och gungade i luften. I så fall var det värre när de hivade ut mig från maskinhuset, säger Magnus Hallberg. Räddningstjänsten på Öland har köpt olika selar, linor, karbinhakar samt en specialbår för totalt I princip avancerad klättringsutrustning. Utrustningen har placerats i Degerhamn, personalen där har nu en specialkompetens som kan nyttjas på hela ön. Verkligen en annorlunda övning. Antagligen kommer vi i framtiden att öva rätt mycket på det här, säger Patrik Johansson. Tre gånger räddades kollegor ut genom maskinhuset och firades ner 32 meter till marken. Fem gångar övades räddning från stegen inne i tornet upp till propellern. Det blåste rätt bra och gungade därför en del där uppe. Ägarna till kraftverken har alltid två man på plats när service ska göras. Vilka risker ser räddningstjänsten framförallt? Antingen att de halkar och blir hängande i linan när de ska uppför stegen, eller att någon blir sjuk eller skadar sig uppe i maskinhuset, säger Bengt Andersson. PER LARSSON Mer pengar till Arvika ersättningsrekord slaget Arvika kommun har fått ytterligare 1,7 miljoner kronor för räddningstjänstkostnader i samband med översvämningen hösten Arvika hade begärt 3,5 miljoner, men det prutades ner till 1,7. Det innebär att Arvika totalt fått 21,7 miljoner, vilket är den högsta ersättning som Räddningsverket någonsin betalat ut till en enskild kommun i detta sammanhang. Den tidigare högsta ersättningen var till Osby kommun som i samband med en skogsbrand vid Vake Myr 1992 erhöll 20,8 miljoner. I det fallet drabbades även Älmhults kommun av branden och fick 1,3 miljoner. Den totala statliga ersättningen för branden vid Vake Myr blev därmed till drygt 22 miljoner, säger Lennart Larsson på Räddningsverket. Arvikas ersättning är alltså den största någonsin till enskild kommun för räddningstjänstkostnader. Mer pengar har dock Tjörn fått; 96 miljoner för oljesanering Räddningschef vill se deltidspoliser En vanlig fråga vid polisbrist är om räddningstjänsten kan sköta vissa bevakningsuppgifter. Det är statens och inte kommunens skyldighet att ansvara för polisverksamheten, säger Bo Söderlund, räddningschef i Sala-Heby. I de båda kommunerna råder brist på poliser. Söderlund vill vända på frågan och diskutera deltidspoliser. Precis som inom räddningstjänsten kan det handla om personer som har ett annat jobb, men som är beredda att sticka iväg när det behövs. Polisen skulle kunna använda samma utbildningsmodell som vi gör. Nerike vill ha statlig räddningscentral för Hjälmaren Nerikes Brandkår föreslår att en statlig räddningscentral tar över ansvaret för larm från sjön Hjälmaren. I dag kan ett tiotal myndigheter och larmcentraler bli inblandade när larmet går. För många anser man i Örebro. Det finns all anledning att verka för att sjön Hjälmaren, precis som de tre största sjöarna i landet, omfattas av ett statligt ansvar där en central leder allt arbete, säger Leif Landén, ordförande i Nerikes räddningstjänstförbund. Landén vill dock inte bygga en ny central i Hjälmarens närhet. Nej, det finns en sambandscentral i Göteborg för sjö- och flygräddning. Därifrån skulle man kunna samordna allt, använda resurser hos oss eller annan och att staten står för de kostnaderna. Förslaget har skickats till försvarsdepartementet och Räddningsverket. Hörby blickar österut Mellanskånes räddningstjänstförbund med kommunerna Eslöv, Hörby och Höör upphör vid årsskiftet. Johan Hermelin utreder den framtida organisationen för räddningstjänsten i Hörby. Samverkan med Kristianstad diskuteras. Ny standard vid höga brandkrav SIS (Swedish Standards Institute) har tagit fram en ny standard för extra höga brandkrav vid vård av patienter som kan tänkas vilja tända eld på madrassen. Standarden heter SS och kan beställas från SIS på Ny styrelse hos Skyddsforum Skyddsforum, ett nätverk för beslutsfattare inom områdena verksskydd, brand, skydd, säkerhet, miljö och kontinuitetsplanering, har haft årsmöte och den nya styrelsen ser ut så här: ordförande Göte Carling, Volvo, ledamöter Göran Forsell, Riksdagen, Lars Hellsten, Scania, Göran Niclason, Holmen, Erik Nilsson, SSAB, Erland Renström, Sveriges Television, och Ulf Säfström, landstinget Dalarna. Miljöcertifierade sotare Sotarna i Malmö har blivit kvalitets- och miljöcertifierade, enligt uppgift första företaget i branschen. Vi vill hjälpa till att skapa en ännu bättre miljö, exempelvis arbeta metodiskt med justeringar av oljebrännare för att ge en lägre energiförbrukning och mindre utsläpp, säger Robert Dyk, sotare och kvalitetssamordnare.

14 De praktiska övningarna på Rosersberg är uppskattade av eleverna från Astra Zeneca. På hemmaplan får de aldrig möjlighet att träna på det här sättet. Foto: ANETTE BRANDT Astras industribrandmän trivs i hetluften på räddningsskolan Astra Zeneca ger samtliga brandmän från anläggningen i Södertälje en femdagars utbildning på Räddningsverkets skola i Rosersberg. Samtliga ska nå upp till en gemensam, grundläggande kunskapsnivå. Mats Ängefjord, ansvarig för industribrandkåren på Astra Zeneca, tog första kontakten med skolan redan år Tillsammans med Uno Haglund, ansvarig för olika skräddarsydda kurser, diskuterades innehållet för utbildningen. Haglund besökte företaget för att med egna ögon kartlägga riskbilden. Man utarbetade ett kursinnehåll med både generell brandkunskap och specialinriktade delar knutna till Astra Zeneca. Allt resulterade i en femdagarskurs som körs i fyra omgångar, alla med internat på skolan i Rosersberg. Vi ville ha en utbildning externt och tittade runt på vilka tänkbara alternativ, berättar Mats Ängefjord. Vi kontaktade Rosersberg och tyckte det lät bra. För oss var det viktigt att kunna köra mycket kem- och skumövningar. På Rosersberg kan man öva på stora insatser. Inom industribranschen är en vecka maximal tid man kan avvara personalen. Därför koncentrerade vi kursen till fem dagar, säger Uno Haglund. Teori och praktik varvas Femdagarskursen omfattar lektioner i brandventilation, personlig skyddsutrustning, rökdykning och skumsläckning, både teori praktisk. Det specialinriktade innehållet omfattar allmän teori om kemikalier, kemikalierisker med koppling till Astra Zenecas verksamhet och praktiska övningar med syror, neutralisation, sorptionsmedel, tätning och invallning. I kursen ingår också skarp kemdykning i skolans specialbyggda övningslokaler för ammoniak. Astras industrikår i Södertälje består av fast anställda, som valt att även arbeta som brandmän på företaget. Fyra timmar per månad genomförs brandövningar på arbetstid. Några är redan tidigare utbildade till deltidsbrandmän. Andra är helt nya i rollen. Det brukar bli ett par larm per vecka. Det är jättebra med en veckas träning och utbildning. Att få hålla på så här flera dagar i följd gör att man tar in mer kunskap. Här finns alla resurser och det är bra övningar, säger Jonas Beck, en av eleverna. Eleverna ansvarar dagtid för brandsäkerheten på företaget. När larmet går är det vänteläge i tio minuter innan larmet skickas vidare till kommunens räddningstjänst. Ska Astra-brandmännen klara de första tio minuterna krävs rätt kunskaper. Vi övar en gång i månaden och då är det ofta teori. Så man känner sig ganska färsk hela tiden, säger Göran Fredriksson. På räddningsskolan får man en chans att komma in i rollen. Det är bra med erfarna lärare som kan sin sak. De har varit med om många olika, verkliga räddningsinsatser. Mycket intressant och givande, säger Jonas Beck. Utvärderas gemensamt Kurserna ska utvärderas gemensamt av Rosersbergs lärare och brandmännen från Astra Zeneca. I samråd planeras också nästa års vidareutbildning. Det svåra är att hitta rätt nivå i utbildningen, eftersom några av grabbarna är helt färska, några har arbetat som brandmän länge. Några är kemiingenjörer, andra mekaniker, säger Mats Ängefjord. Anpassas till företaget Uno Haglund tror att många industrikårer vill ha den här typen av utbildning. Det går dock inte att ha ett generellt program för alla industrikårer. Utbildningen måste anpassas till de specifika företagets verksamhet och risker. För exempelvis ett företag som hanterar sprängämnen måste kursinnehållet anpassas till dessa risker. En hel del är dock gemensamt, flertalet företag med industrikårer hanterar i regel kemiska ämnen någonstans i verksamheten. Foto: ANETTE BRANDT Uno Haglund går igenom nästa övning med en kvartett brandmän från industrikåren på Astra Zeneca. Haglund tycker att det varit intensiva och stimulerande veckor tillsammans med Astrapersonalen. Killarna är roliga att jobba med, väldigt positiva och ambitiösa i alla moment. Han ser redan fram mot påbyggnadskurserna nästa år. FOTNOT: Företag som är intresserade av liknande kurser, kontakta Gunnar Hilke i Rosersberg, telefon Kurserna kan skräddarsys efter det enskilda företagets lokala behov. Företag i andra regioner i landet kan kontakta kundtjänst på närmaste räddningsskola i Revinge ( ), Skövde ( ) eller Sandö ( ). Dessa skolor skräddarsyr också kurser. ASTRA ZENECA Astra Zeneca är ett av världens ledande läkemedelsföretag. Verksamheten är inriktad på nyskapande medicinsk och farmacevtisk forskning som bedrivs i ett globalt nätverk av forskningsenheter, huvudsakligen i Sverige, USA och Storbritannien. Huvudkontoret för forskningen ligger i Södertälje. Produktion och marknadsföring av koncernens produkter sker i ett stort antal länder världen över. Astra Zeneca har cirka medarbetare, varav drygt i Sverige. Koncernens försäljning uppgick 2001 till cirka 175 miljarder kronor.

15 Sirenen Nr Räddningschef Camilla en frisk fläkt Jag tror att gubbarna känner sig hotade Ung. Kvinna. Och räddningschef. Camilla Dahlén, 31, i Strängnäs är en frisk fläkt i gubbväldet. Med fler kvinnor i räddningstjänsten kan vi förhoppningsvis tvätta bort macho-stämpeln började hon läsa till brandingenjör i Lund. Från början ville jag bli veterinär, men intagningsbetygen var för höga för min del. Därefter testade jag på flygledare, men det var alldeles för enformigt. Räddningstjänsten passade Camilla som hand i handske. Hon vill att varje arbetsdag ska vara en ny upplevelse hade Camilla sin brandingenjörsexamen. Efter ett vikariat i Eskilstuna fick hon 1995 jobb vid räddningstjänsten i Falun. Jag trivdes mycket bra de första åren, men bland annat förbundsutbildningen med Borlänge och Säter 1998 gjorde att utvecklingen i organisationen stagnerade och stämningen blev sämre. Foto: EMIL KARLSSON Camilla Dahlén känner sig respekterad i Strängnäs. Men när hon träffat räddningschefer från andra kommer har hon fått höra en del, typ Flicka lilla, du måste ha mer pondus... Ömsesidigt förtroende I mars förra året fick Camilla veta att jobbet hon sökt som räddningschef i Strängnäs var hennes. Tidigare chefen Torbjörn Pettersson pensionerades i augusti och fram till dess introducerade han mig på ett suveränt sätt, berömmer Camilla. Eftersom ingen annan på stationen var behörig att söka kändes det inte som att jag tog någons plats. Hennes ledarstil skiljer sig från de flestas. Jag är inte den auktoritära typen, inte heller den som graderar människor efter titlar. Jag vill att varje individ ska känna att det finns något område på stationen som de behärskar bättre än de övriga. Mitt ledarskap bygger på ömsesidigt förtroende. Kände du dig rustad till fullo när du började? Nej, utbildningen i Lund var mycket teori och min arbetslivserfarenhet är inte stor. Jag växer med uppgiften, men det finns fortfarande mycket att förbättra. Hur trivs du i Strängnäs? Utmärkt. Jag kände från första dagen att jag var välkommen. Flaggan var hissad och jag mottogs med blommor och tårta till fikat. Jag var yngst på stationen och det var mest det som jag oroade mig för. Obefogad oro, visade det sig. Det finns massor av erfarenhet på stationen och alla delar gärna med sig. Du är kvinna i en mansdominerad värld. Nackdelar med det? På Strängnäs brandstation har jag ännu inte mött några fördomar. Där är det ömsesidig respekt som gäller. Från räddningschefer i andra kommuner samt politiker i Strängnäs har jag däremot fått höra en del På dagen är de trevliga, men på kvällen, med några öl i sig, kommer skitsnacket. Flicka lilla, du måste ha mer pondus, kan de häva ur sig, helt utan att veta mitt sätt att jobba. Jag tror att de innerst inne känner sig hotade, att vi kvinnor ska tvätta bort machoglorian från deras yrke. Du vill ha in fler kvinnor i räddningstjänsten? Självklart. Men könskvotering är ingen lösning. Då skapar vi ett B-lag och det gagnar ingen. Vi måste hitta vägar för att få fler tjejer att söka tjänster hos oss så att vi får större urvalsmöjligheter. Viktigt att höja statusen Camilla Dahlén ser gärna att statusen på brandmannayrket höjs. Det är bra att man förändrar och förlänger utbildningen. Det höjer i slutändan både statusen och lönen. Vad anser du om förslaget till ny lag om skydd mot olyckor? Att förtydliga den enskildes ansvar är viktigt. I många fall tror objektsägaren att kommunen bär ansvaret. Eventuella framtidsvisioner för svensk räddningstjänst? Det måste finnas möjlighet till trappstegskarriär en tjänst ska man få för att man är mest lämplig, inte för att man har åldern inne. Man bör även kunna gå vidare direkt från till exempel brandman till en utbildning inriktad mot förebyggande arbete. Detta är även viktigt med tanke på att alla inte orkar jobba i utryckningstjänst fram till pensionen. För dessa måste det finnas alternativ inom yrket. Med förslaget på nytt utbildningspaket för räddningstjänsten kan det bli verklighet. I maj får Camilla Dahlén en ny ställföreträdare. Mårten Eskilsson från Boden. Han är gammal klasskamrat från brandingenjörslinjen i Lund. Jag ser fram emot att jobba med honom. EMIL KARLSSON

16 16 Erfarenheter Sirenen Nr Fungerar inte efter tio år? Byt ut gamla brandvarnare Hur gammal är din brandvarnare? Brandvarnare är färskvara och måste bytas ut inom tio år. En gammal brandvarnare riskerar att inte fungera när det brinner. Sirenen presenterar här en sammanställning över hur brandvarnare fungerar. Brandvarnare kontra systemdetektorer En vanlig brandvarnare för hemmabruk har i princip samma uppbyggnad av detekteringsfunktionen som en enkel rökdetektor för automatiskt brandlarm. Det är bara kvalitén som skiljer. Det ställs naturligtvis betydligt högre krav på en systemdetektor än på en enskild brandvarnare. Både brandvarnare och systemdetektorer kan ha joniserande eller optisk funktion. Joniserande funktion I en joniserande detektor finns en liten radioaktiv strålkälla. Radioaktiviteten skapar elektriskt laddade partiklar i luften i detektorns känselkammare. När det kommer in rök i känselkammaren reduceras strömmen och brandvarnaren börjar tjuta. Joniserande detektorer är särskilt känsliga vid brand med öppen låga. Däremot är de tyvärr mindre känsliga för röken från pyrande bränder. Optisk funktion I en optisk detektor sitter en ljuskälla och en ljusmottagare placerade så att ljus från ljuskällan normalt inte når mottagaren. Inkommande rökpartiklar Konsumentverkets tidning Råd & Rön sammanställde i augusti 2000 en översikt över alla brandvarnare som då var godkända i Sverige. Sammanställningen anger märke, funktioner, batterityp och pris för sammanlagt 64 brandvarnare. I förteckningen finns också uppgifter om generalagent och försäljningsställen. Av de redovisade brandvarnarna har 51 joniserande och 13 optisk funktion. Flera av dem är sammankopplingsbara. Det innebär att två eller flera brandvarnare kan kopplas samman Så fungerar brandvarnare medför ljusspridning till mottagaren så att larmet går. Optiska detektorer är särskilt känsliga för röken från pyrande bränder. Däremot är de tyvärr mindre känsliga vid brand med öppen låga Joniserande kontra optisk Detektorer och brandvarnare typtestas med samma krav, oberoende av joniserande eller optisk funktion. Det kontrolleras att de har en acceptabel förmåga att detektera rök med olika egenskaper, brand både med och utan öppen låga. med en ledning så att alla tjuter när en av dem aktiveras. Vissa brandvarnare har andra specialfunktioner som tioårsbatterier, nödbelysning, larm anpassade för hörselskadade med mera. Marknadsöversikten kan beställas från Konsumentverket, Stockholm, tel , fax , eller från konsumentvägledningen i din kommun. För mera information: eller En av de viktigare aspekterna är att gamla brandvarnare riskerar att inte ge något skydd alls. Vad är det då för skillnad på en rökdetektor till ett automatiskt brandlarm och en vanlig brandvarnare för hemmet? Är en joniserande detektor lika känslig som en optisk? För att bringa klarhet i begreppen tog Sirenen kontakt med Jan Blomqvist, teknisk licentiat vid Siemens Fire Safety, en av landets främsta experter på automatiska brandlarm med tillhörande detektorer. En rökdetektor i ett brandlarmsystem är inte riktigt samma sak som en brandvarnare. Men likheterna är betydande. Ulf Erlandsson Detektorernas livslängd Såväl joniserande som optiska brandvarnare och systemdetektorer har en begränsad livslängd. Det beror främst på att de blir smutsiga och på att komponenter åldras. Däremot mattas inte strålningen från den radioaktiva isotopen i nämnvärd grad. Nedsmutsningen kan göra detektorerna mer eller mindre känsliga för rök. Typiskt är att smutsiga detektorer lättare reagerar för fukt och snabba temperaturförändringar. Räddningsverket rekommenderar att man rengör brandvarnaren minst en gång om året genom att dammsuga den noga från utsidan. Efter åtta-tio år bör den kasseras och ersättas. För systemdetektorer finns ofta möjlighet för utbyten till renoverade detektorer. Radioaktivitet Den radioaktiva isotopen i en joniserande detektor heter Americum 241 och har en halveringstid på 460 år. Gamla systemdetektorer kan ha annan typ av strålkälla Det är ungefär samma styrka på strålkällan i en systemdetektor som i en brandvarnare för hemmabruk. Moderna detektorer har svagare strålkällor än äldre årsmodeller. Men funktionen är minst lika bra. Strålningen från hela detektorer bedöms som helt ofarlig. Statens Strålskyddsinstituts krav på avfallshantering skiljer mellan systemdetektorer och brandvarnare. Enstaka brandvarnare får kastas som hushållsavfall. Systemdetektorer måste alltid behandlas som radioaktivt avfall, vilket medför betydande merkostnad. Utvecklingen med förändrad syn på elektronikavfall kan snart framtvinga att brandvarnare också blir radioaktivt avfall. 64 olika brandvarnare listade Brandvarnarföretag stämt Några goda råd I Kanada har anhöriga stämt brandvarnarföretaget First Alert sedan två personer omkommit vid en brand där brandvarnaren inte fungerade. Händelsen har fått till följd att man gjort omfattande försök med känsligheten hos olika typer av brandvarnare. De har visat att joniserande brandvarnare har begränsad känslighet vid pyrande bränder i bland annat soffdynor. Vid ett experiment med glödbrand i en sådan dyna utlöste inte en enda av flera joniserande brandvarnare förrän efter 18 Gamla brandvarnare riskerar att inte fungera. Inom tio år bör de bytas ut. minuter. Röktätheten i rummet var då mycket hög. Myndigheterna gick efter försöken ut och uppmanade allmänheten att byta till brandvarnare av optisk typ. Tyvärr har nya försök visat att inte heller dessa har fullgod funktion vid glödbränder i soffdynor av den aktuella typen. Däremot löste båda ut inom rimlig tid när de provades enligt standardtest vid glödbrand i trä. Efter en rapport av Fredric Jonsson, Jönköpings räddningstjänst. Ett grundkrav är att det finns minst en fungerande brandvarnare i alla bostäder, stadigvarande eller tillfälliga. Om bostaden har flera våningar ska det finnas minst en brandvarnare på varje våningsplan. Om du vill ha extra trygghet för dig och din familj kan du placera en varnare i varje sovrum i bostaden. Byt ut brandvarnare som är äldre än tio år. På Räddningsverkets hemsida, finns tips om placering, test och underhåll av brandvarnare.

17 Sirenen Nr Erfarenheter 17 Brand i villa Tre brandvarnare ingen utlöste Malmö var först i landet med att ställa krav på brandvarnare i alla bostäder. Kampanjen har lyckats och enligt räddningstjänsten finns det nu en fungerande brandvarnare i nästan 90 procent av alla bostäder. Förra året gjorde räddningstjänsten i Malmö 49 insatser till händelser som upptäcktes av brandvarnare. Vid 37 fall var det en granne eller annan utomstående som hörde signalen och larmade eller ingrep på annat sätt. Bara i 12 fall var det Foto: BO NYSTRAND den boende själv som slog larm. Vid nio tillfällen är det helt klart att människor hade omkommit om det inte funnits brandvarnare, säger Per-Erik Ebbestål vid skyddsavdelningen. Några exempel ur insatsrapporterna: Sönd kl 20.39: Man räddades av grannar som hörde brandvarnare. Sönd kl 23.05: Elgrill på soffbord antände tidningar. Granne hörde brandvarnare, medvetslös man räddad. Onsd kl 02.23: Torrkokning. Vid ett allvarligt brandtillbud i en villa uppstod kraftig rökutveckling som spred sig till båda våningsplanen. Trots detta utlöste ingen av husets tre brandvarnare. Vi vet att brandvarnare årligen räddar många liv i Sverige. Men kan vi verkligen lita på att de fungerar vid alla tillfällen? Vilken typ av brandvarnare bör man välja och var ska de placeras? En familj på Tjörn bodde i en äldre en och en halvplans trävilla som drabbades av brand förra året. I huset fanns tre brandvarnare: Två av dem var vanliga joniserade standardbrandvarnare av märke First Alert SA RD-S. En av dem satt i taket i hallen i bottenvåningen, den andra ovanför trappan i hallen på övervåningen. De var båda år gamla och hade fullgoda batterier. Den tredje brandvarnaren ingick i ett kombinerat inbrottslarm/brandlarm med uppringning till en förprogrammerad mobiltelefon. Larmet var av typ Electrolux och brandvarnaren en BRK Electronics, modell 79P, tillverkad Också denna brandvarnare var av joniserande typ. På övervåningen i villan fanns ett kompaktkök av märke Trinett. De båda spisplattorna användes sällan, däremot var kylskåpet påslaget. Den aktuella dagen låg en hög kläder på Trinetten. En av Grannar larmade om att brandvarnare tjöt, ägaren väcktes. Lörd kl 20.50: Torrkokning. Ljudande brandvarnare, sovande missbrukare. Fred kl 18.26: Torrkokning. Grannar hör brandvarnare, äldre kvinna räddas till sjukhus med rökskador. Torsd kl 07.48: Balkong övertänd. Boende väckt av brandvarnare. Sönd kl 04.55: Grannar hörde brandvarnare och larmade, rökdykare räddade två sovande ur lägenhet. Tisd kl 12.20: Brand i kläder husets ungdomar stod en stund lutad mot dess framsida och pratade i telefon. Förmodligen kom han av misstag emot reglagen och en av spisplattorna slogs på. Cirka 20 minuter senare upptäckte frun i huset rökutveckling. Trots att röken var tät redan i trappan lyckades hon ta sig upp till övervåningen. När hon rev ner den rykande klädhögen från spisen slog det upp lågor. Med hjälp av plagg som ännu inte brann lyckades hon packa in de brinnande kläderna i ett bylte, bära ut dem på gården och släcka med vatten. Malmös krav räddade nio liv på ett år på äldre person i sovrum. Brandvarnare uppmärksammar hemtjänstpersonal, branden släcktes. Sönd kl 04.16: Brand i torktumlare, en vuxen och två barn väcktes av brandvarnaren. Fred kl 00.20: Brand i adventsljusstake. De boende (två blinda) vaknade av brandvarnaren och tog sig ur lägenheten, en granne släckte branden. Ulf Erlandsson Behövde inte larma Av ett par jeans som legat underst i högen återstod bara en dragkedja och några nitar. Också andra kläder av såväl bomull som syntetmaterial var brända. Däremot hade inte branden fått fäste i träpanelen på väggarna. Räddningstjänsten behövde inte larmas. Strax efter att kvinnan släckt brandresterna kom hennes man hem. Tillsammans hjälptes de åt att vädra ut röken. Den var då fortfarande så tät på båda våningarna att det inte gick att se från ena sidan av huset till den andra. Trots detta gav ingen av de tre brandvarnarna larm. Mannen lämnade därför in dem till räddningstjänsten för kontroll. Alla tre brandvarnarna var av joniserande typ. Vid batteritest med tryckknappen gav de signal utan anmärkning. Resultatet blev också positivt när de utsattes för testgas avsedd för rökdetektorer till automatiskt brandlarm. Räddningstjänsten bedömer därför att alla de inblandade brandvarnarna fungerade som de skulle. Också placeringen följde givna rekommendationer. De två brandvarnarna på övervåningen satt cirka tre meter från varandra, den ena bara 3,5 meter från kompaktköket. Försök på Statens Kriminaltekniska Laboratorium visade att en klädhög på en påslagen spisplatta börjar ryka efter cirka fem-sex minuter och att det uppstår glöd efter cirka tio minuter. Andra tester visar att det kan ta upp till tio-elva minuter innan en joniserande brandvarnare detekterar för en pyrande brand. Brandvarnarnas ålder kan också bidra till att de är mindre känsliga. Artikeln bygger på en rapport av Hasse Wikberg, räddningstjänsten Tjörn. Erfarenheter Placera aldrig brännbara föremål på en spisplatta, oavsett om den är påslagen eller inte. Kompaktkök som sällan används är särskilt lömska. Det är lätt att vrida spisreglagen av misstag. Tag bort reglagen eller komplettera spisen med en timer så att det behövs två handgrepp för att slå på en platta. Joniserande brandvarnare reagerar ibland långsamt på gaser från pyrande bränder. Funktionen blir ytterligare nersatt om brandvarnaren är gammal och smutsig. Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket med uppgift att bland annat leda ett stort brandutredningsprojekt. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter. Han tar med glädje emot synpunkter och tips på tel: , fax: , e-post:

18 Foto: CHRISTER HÖGLUND Brandmän är mycket tacksamma att jobba med, tycker förbundskaptenen Ulf Karlsson. Men de spelar för mycket innebandy och det är inte särskilt hälsosamt, säger han. Friidrottslandslagets kapten Ulf Karlsson: Brandmän behöver en coach som sparkar dem i arslet Brandmannayrket är ett av de mest skadedrabbade. Friidrottslandslagets förbundskapten Ulf Karlsson vet hur man ska ändra på det. Anlita en fystränare och en sjukgymnast. Ulf Karlsson vet vad han talar om. Bakom uttalandet ligger en lång och gedigen karriär inom ämnet förebyggande av skador. I somras barmarkstränade han Färjestads framgångsrika ishockeylag. Foto: CHRISTER HÖGLUND Ulf Karlsson tar pulsen på Hans Haltorp, brandman i Karlstad, och konstaterar att han tycks ha skött sin fysträning bra. Viktigt att träna rätt Under sex år hjälpte han även räddningstjänsten i Karlstad med deras träningslära. Att vara brandman är ett speciellt yrke eftersom man förväntas utföra samma prestation när man är 50 år som när man är tjugo klättra i stegar, krypa och så vidare. Det är därför väldigt viktigt att man sköter kroppen och tränar rätt. Något det slarvas med alltför ofta. I princip alla brandmän gillar att idrotta, men de behöver systematisk träning. Och de är framför allt i behov av en coach som leder dem och ger en kick i baken. Annars väljer de det enklaste alternativet dela upp två lag och spela innebandy. Innebandy inte hälsosamt Det scenariot har Ulf Karlsson upplevt. När jag körde cirkelträning med Karlstads brandmän var det mycket uppskattat och de fortsatte självständigt med den träningen en tid efteråt. Men när jag pratade med befälen ännu lite senare berättade de att brandmännen var tillbaka i innebandyspelandet igen just på grund av att det inte fanns någon som tog tag i och ledde träningen. Jag förbjuder inte innebandy, men särskilt hälsosamt är det inte. Åtta till tio spelare ska samsas på en tolv gånger åtta meter liten yta där djungelns lag råder. Det är inte konstigt att skador uppstår. Ulf Karlsson är medveten om att det är kostnadsfråga att anlita någon som leder träningen. Men han hävdar bestämt: Att anställa en fystränare och en sjukgymnast vid varje större räddningstjänst vore en samhällsinvestering och skulle betala tillbaka sig flera gånger om. Utbildning, träning och snabbt omhändertagande måste vara ledorden vid varje räddningstjänst. För brandmännen betyder det färre skador och sjukskrivningar samt bättre prestationer. För allmänheten kanske ett räddat liv. Denna resurs ska inte bara vara en förmån för heltidare självklart ska även deltidare ha tillgång till detta någon gång i veckan. Får vänta flera veckor Han drar gärna paralleller till idrottens värld. I Färjestad, till exempel, är det en hel stab kring laget. Massör, terapeut, läkare med mera. Den förmånen borde brandmännen också ha. Speciellt med tanke på att ishockey är lek och underhållning och brandmannayrket är på liv och död. En skadad brandman får i dagsläget vänta flera veckor innan han ses om. En hockeyspelare behandlas direkt. Deltidare borde kollas Heltidsbrandmännen tränar på arbetstid. För deltidarna har Ulf Karlsson en annan metod för att kunna hålla sig på topp. Det måste införas tätare kontroller, gärna en varje kvartal. Som det är nu toppar sig många deltidare en månad innan testet och slappar till sig efteråt. Hur mycket bör en deltidsbrandman träna? Två till tre styrketräningspass och minst tre konditionspass, i veckan. Det behöver inte vara på ett gym man kan lika gärna träna i hemmet. Att stretcha och träna smidighet och rörlighet är också viktigt. Friidrottskaptenens erfarenheter från brandmän är mycket goda: De har en förbannat stark vilja, riktiga tävlingsmänniskor, är socialt intellektuella, positivt inställda och fungerar bra i grupp. De är väldigt tacksamma att jobba med. Något negativt? De kan stundtals vara lata. De vet att de måste röra på sig, men gör det inte av ren slöhet. Det är då de behöver någon som sparkar dem i arslet en coach. EMIL KARLSSON

19 Sirenen Nr Sirenens Räddningsskola 19 Viktigaste uppgiften för räddningstjänsten Rädda liv innan olyckan sker Foto: PETER BÄCKER/VF Vi är alla brandmän, oavsett vilken titel vi bär på stationen. Johansson på stan ser ingen skillnad om du bär titeln chef eller om du är brandman. Det betyder att vi alla har lika viktiga arbetsuppgifter när det gäller att jobba för ett säkrare samhälle och en säkrare kommun. Det är nödvändigt att inse att om vi ska rädda fler liv måste det ske innan olyckan inträffar. Bästa sättet att göra det på är genom utbildning och information. Du har massor av erfarenhet som kan användas för att de du möter ska förbättra sitt skydd och tänka på säkerheten i sin närmiljö. Som brandman vet du att arbetsuppgifterna skiftar snabbt. Det gäller att vara beredd på allt. En olycka inträffar och vad händer? Vi faller in i ett invant mönster där vi jobbar upp adrenalinet för att lösa just den uppgiften, utan att tänka en tanke på hur man kunde ha undvikit detta larm. Analysfunktionen är inte med, den kommer retroaktivt när vi börjar utvärdera insatsen. Olyckan var tragisk för alla inblandade, och analysen visade att vi lätt hade kunnat förebygga den om vi inte varit fixerade vid andra saker. Nu kan man börja undra: vad är min viktigaste uppgift som brandman? Inte kan det vara att åka på larm. Med rätt perspektiv på arbetsuppgifterna ser vi direkt att det viktigaste måste vara att förhindra att en olycka över huvud taget inträffar. Och att planera för att de olyckor som trots allt sker får så liten inverkan som möjligt på alla inblandade. Fortsättning nästa uppslag

20 20 Sirenens Räddningsskola Sirenen Nr Vi måste ändra våra rutiner Måndag morgon vid fikabordet på jobbet. Jag måste få berätta vad jag kom på i helgen. Vi hade en motivationsträff i föreningen med anledning av att vi är på väg ut ur serien vi är inte speciellt bra men jag började koppla det som föreläsaren beskrev, till oss här på stationen. Och så gick det upp för mig: vi måste ändra våra rutiner! Hur menar du? Jag vet att det inte är lätt att ändra på saker, vi har jobbat i samma lag i 15 år och känner oss trygga i rutinerna och med varandra. Men handen på hjärtat: hur utvecklas vi? Vad har hänt på den här tiden? Vi trivs tillsammans och ingen kan klandra kamratandan men lyft på huvudet! Inget har ändrats på alla år. Rotera inom lagen Jag har ett förslag. Hur tror ni det skulle vara om vi började rotera inom lagen, för att få bättre perspektiv på det vi gör? Kanske en annan attityd också. Vad då rotera? Vi har ju alltid jobbat så här. Mitt förslag är att vi delar upp oss. Vi fördelar arbetsuppgifterna mellan lagen. Tre veckor i operativ tjänst och en vecka med planering av information och utbildning. Plus genomförande: vi åker ut på dagis, i skolor och har information till allmänheten varje vecka. Då jobbar all personal med att minska olyckorna och skapa en trygg och säker kommun. Sånt ska väl försäkringsbolagen och polisen göra? Vi kan ta hjälp av dem! Försäkringsbolagen skänker säkert gärna brandvarnare som vi kan dela ut till folk på fredagarna. Men vi kan mycket mer om risker och bränder än deras tjänstemän eftersom vi jobbar med det varje dag. Insatser före olyckan Och det är mycket nytt inom vårt område, nya utbildningar som ger oss nya kolleger som lärt sig jobba mer förebyggande. Det kommer en ny lag om skydd mot olyckor som är ännu tydligare ifråga om ansvaret för dig och mig. Ska vi rädda liv, egendom och miljö måste det göras med insatser innan olyckan inträffar. Som ni vet räddar vi väldigt få människor ur en brinnande lägenhet om vi är på plats först efter en kvart. Om vi tar ett exempel: Sjukhuset ligger fem kilometer från stationen. Det tar cirka 7 minuter innan vi är framme. Sedan ska vi lokalisera vilken avdelning som larmat det visar sig vara rehab på plan sex. När vi kommer upp dit har det gått 16 minuter sedan vi fick larmet. Tror ni att vi gör en bra insats efter så lång tid? Kan inte rädda liv överallt Vad jag menar är att vi ska satsa på att hjälpa personalen på rehab att klara av en brand. Så när vi kommer är patienterna evakuerade och branden kanske redan släckt. Vi måste inse att vi inte kan klara av att rädda liv överallt. Alla vet att en brand utvecklas snabbt, gör man inget inom tre minuter är det i stor sett omöjligt att rädda någon från ett brinnande rum. Hur blir det då om vi kommer efter tio minuter, en halvtimme? Vi måste kunna göra något effektivare med våra resurser. Hur tycker ni att det låter? Träffa personalen på rehab Jag tycker det verkar intressant när du vinklar det så. Att träffa personalen på rehab kan bli kul, och kan vi lära dem lite om bränder är det så klart bra för säkerheten på sjukhuset. Och du som just gått förman har säkert massor av bra Foto: BO NYQVIST Vårdpersonalen inte räddningstjänsten är först på plats när det brinner på sjukhuset. Chanserna att rädda liv ökar om rätt insatser görs snabbt, och de blir ännu bättre om vi hjälps åt med att förebygga, utbilda och öva. idéer hur vi kan jobba vidare. Jag har hört om ett projekt som kallas Foth, Från ord till handling, som Räddningsverket driver bland annat med Gävle och Enköping. Vi kan väl kontakta någon där och höra om de kan komma till oss och berätta om det? Men först gör vi ett nytt arbetsschema tillsammans, så vi kan skapa tid för våra nya spännande arbetsuppgifter. Vi ska regelbundet finnas ute bland folk Det här kan hända på vilken brandstation som helst i Sverige och gör det också. Men hur är det med stödet från omgivningen? Ibland ledsnar man av att behöva tjata om små förändringar. Låt oss titta på vilka möjligheter som finns! Foth-projektet Det gäller att inse att vi inom räddningstjänsten inte kan rädda liv i alla situationer, utan måste ta hjälp av andra som befinner sig närmare olyckan. Grannar, vårdpersonal, industrianställda, allmänheten. Gör ett lokalt försök; ta kontakt med kommun- och landstingsföreträdare, och ta hjälp av en handledare från Räddningsverket. Bilda en arbetsgrupp med deltagare från räddningstjänsten och ett objekt i kommunen. Ta fram fakta om objektet, beskriv nuläget, planera en övning eller ett försök, dokumentera resultatet. Samla sedan alla aktörer till ett möte, som resulterar i en handlingsplan med mål för skydd mot olyckor. Orientering Det vi direkt kan göra själva är att engagera oss i objektsbesök genom att tänka ut olika scenarier på objekten. Sedan gör vi besöken i de roller som vi har i laget, till exempel rökdykare, ansvarig för vattenförsörjning, förman. Varje roll förbereder frågor och inventerar vilka möjligheter som finns att göra en trygg och säker insats, även med tanke på insatsplaner. Det här kan man göra gemensamt, laget och brandsynsförrättaren. Då integrerar man förebyggande och operativt arbete. Och vart åker vi på orientering? Inte bara till sjukhus och industrier. Var inträffar de flesta dödsbränderna? I lägenheter och villor. Åk ut till bostadsområdena också, identifiera risker! Byggmaterial Vi behöver kunskaper om risker och möjligheter. Vilken brandklass har objektet: väggar, tak? Klarar huset att vi låter taket brinna? Hur reagerar olika byggmaterial vid en brand: trä, tegel, betong, stål? Se till att alla får utbildning och ställ frågor vid objektsbesök. Information Åk tillbaka ut till bostadsområdet dagen efter en brand. Grannarna vill gärna veta vad som hände: berätta! Om brandförlopp och brandorsak och hur det kunde ha undvikits. Passa på att informera om risker och skydd olyckan har säkert väckt sådana frågor. Åk ut till köpcentret varje fredag. Vi har kanske Räddningstjänstens Dag en gång om året det är för sällan. Vi ska finnas regelbundet bland folk, där de vet att de kan hitta oss. Visa brandvarnare, kanske kan du följa med några hem och hjälpa dem att montera den också. Gör riskanalyser för bostäder, fundera på hur vi kan nå trafikanter och bilister. Ja, de finns ju också ute i bostadsområdena. Vi som bor i kommunen ställer krav på att du kan svara på frågor om säkerhet och brandskydd i hemmet och på arbetsplatsen. Frågorna kan handla om allt från brandvarnare till ytskiktsklass på väggar, och då måste du vara trovärdig när du svarar. Att som brandman kunna informera och utbilda i sådant som berör den enskilde är en viktig uppgift för dig och för kåren som du representerar.

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Vad gjorde vi efter Lindex-branden?

Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Vad gjorde vi efter Lindex-branden? Sandra Danielsson Det startar en brand Brandlarmet aktiveras kl 13.13.01 Första enhet larmas kl 13.13.51 och ser rökpelare från vagnhallen. 3-5 min efter brandlarmet

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand?

2014-10-02. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun. Vilka tre saker krävs för en brand? Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Bollebygd, Borås, Mark Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Brandskyddsutbildning - i samarbete med Ulricehamns kommun Utbildningen handlar om att förhindra att brand

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. Datum: 2014-08-11 Tid: 19.00 21.10 Plats: Folkets Hus Deltagare: 14 Kommunalrådet Pia Tingvall hälsar välkommen till Medborgarträffen i Kisa

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014 mässbilaga Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Skövde 7 8 maj Swedish Rescue Training Centre www.srtc.se/teknikdagar Välkommen! t e k n i k dag a r 2014 är en praktiskt

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet Säkerhets och sjukvårdsplan För Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010 Quesadatältet Arrangerad av Boo FF F12 1. Innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution 3. Säkerhetsaspekter

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador.

Att tänka efter före. En handbok om att förebygga skador. Att tänka efter före En handbok om att förebygga skador. Inbrott Att kunna känna sig trygg i sina lokaler är en självklarhet. Det finns mycket du kan göra för att förebygga inbrott. Med till exempel ett

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete.

Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Backe rektorsområde Backe centralskola 2007-08-22 1 (12) Backe centralskolas plan i systematiskt brandskyddsarbete. Denna plan skall vara ett hjälpmedel för ett systematiskt brandskyddsarbete vid Backe

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga

Elhandskar. en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga Elhandskar en tickande bomb! En tickande bomb! Donen blir bara sämre och sämre. Flera allvarliga elolyckor, en del med dödlig utgång, har redan inträffat. Risken för nya dödsfall är överhängande om ingenting

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22

Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 Sid 1 (7) Protokoll fört vid föreningsstämman för bostadsrättsföreningen Gruvan 2014-04-22 1 Stämmans öppnande Lennart Hellberg öppnade stämman som i år hölls i styrelserummet i föreningens fastighet och

Läs mer

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst Brandsäker camping Tips och råd till dig som campinggäst Minska risken för brand Husvagnar, husbilar och tält brinner snabbt ofta är branden över på några minuter. Som campinggäst måste du hjälpa till

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionen 2014-12-03 34(45) Plats och tid Brandstationen i Katrineholm, den 24 september 2014, klockan 18.00 21:45 Beslutande Ola Lindgren (S), ordf. Marie-Louise Karlsson (S) vice ordf. There Palm (S)

Läs mer

Insatsplanering. En del av ditt brandskydd. En förutsättning för en lyckad räddningsinsats

Insatsplanering. En del av ditt brandskydd. En förutsättning för en lyckad räddningsinsats Insatsplanering En del av ditt brandskydd En förutsättning för en lyckad räddningsinsats Att göra en brandsläckningsinsats utan insatsplan, är som att springa orientering utan karta nsatsplan Insatsplanen

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46

Dnr 2010-0346-39. Södertörns Brandförsvarsförbund BRANDUTREDNING. Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 - 1 - BRANDUTREDNING Tidpunkt: Larm inkom till räddningstjänsten 2010-02-02 20:46 Objektsadress:, Nacka Objektstyp: Villa Startutrymme: Tvättstuga Startföremål: Värmepump Brandorsak: Troligtvis överhettning

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Vem är jag och varifrån?

Vem är jag och varifrån? Vem är jag och varifrån? Tommy Arvidsson Vice vd i Svenska Brandskyddsföreningen Sekr. i den svenska CTIF kommittén Brandskyddsföreningen har c:a 45 anställda, är en ideell förening, och har kontor i Stockholm.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Britt-Inger Lundmark, ordförande (S) Staffan Hjelte (S) Bernth Lindgren (KD)

Britt-Inger Lundmark, ordförande (S) Staffan Hjelte (S) Bernth Lindgren (KD) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrummet Björnen kl. 08.30 12.05 Beslutande Britt-Inger Lundmark, ordförande (S) Staffan Hjelte (S) Bernth Lindgren (KD) Övriga deltagande Aina Sjölin Ekman, sekreterare

Läs mer

INFO 3/2013 (2013-10-11)

INFO 3/2013 (2013-10-11) INFO 3/2013 (2013-10-11) Lägesrapport om Självskyddsutbildning till allmänheten Fler kårer än tidigare har beviljats medel via förbundet från MSB för information till allmänheten, de så kallade självskyddspengarna.

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe

Malmö Juniorbrandkår. De sista åren med Malmö Brandkår. 2009 Lars-Owe Göthe Malmö Juniorbrandkår De sista åren med Malmö Brandkår 2009 Lars-Owe Göthe Brandstation årets höjdpunkt! Den 18-19 juni 2005 hölls den sista Brandstationen under Malmö Brandkår. Ute på övningsplatsen Barbara,

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Kommunal räddningstjänst 2001

Kommunal räddningstjänst 2001 Kommunal räddningstjänst 2001 - en lägesredovisning Räddningsverkets kontaktperson: Jan-Erik Gustavsson, Tillsynsenheten, tel 054-13 52 18 2 Innehållsförteckning Inledning...5 Underlag för lägesredovisningen...6

Läs mer

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning 2003 Räddningsverket, Karlstad Tillsynsenheten ISBN 91-7253-202-5 Beställningsnummer I99-103/03 2003 års utgåva Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27

Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Internetanmälan når Stockholms län 2006-08-27 Polisanmälan via Internet öppnas för medborgarna i Stockholms län under den här veckan. Huvudstaden blir nummer två efter försökslänet Uppsala där man provat

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning PM RÄDDNINGSTJÄNSTERNA I KALMAR LÄN AG Förebyggande F 2 Beslutad 2001-12-12, Bilaga 1 och 2 reviderade 2004-08-19 Sid 1(6) Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Handläggare: Ida Håkansson, Kalmar Brandkår 2009-04-03 FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Brandkåren i Kalmar har påbörjat arbetet med att skriva nya avtal gällande automatlarmen. Det syftar till

Läs mer