Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris"

Transkript

1 Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris Dokumentation från två kunskapsmöten under april 2005 Sammanställd av: Stefan Dellså (Länsstyrelsen i Värmlands län) Ing-Marie Persson (Krisberedskapsmyndigheten) Gunnel Torstensson (Socialstyrelsen) Claes Wiberg (Länsstyrelsen i Blekinge län)

2 De regionala tillsynsmyndigheterna (länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter) spelar en viktig roll som väktare för klient- resp. patientsäkerheten. I syfte att lägga ytterligare en dimension till dessa begrepp anordnade Krisberedskapsmyndigheten tillsammans med länsstyrelserna och Socialstyrelsen i april 2005 två kunskapsmöten (i Malmö respektive Sollentuna) på temat krisberedskap i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Målgrupper var länsstyrelsernas sociala enheter och beredskapsenheter samt Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter. Alla länsstyrelser deltog med representanter för de båda verksamhetsområdena, medan enbart två av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter var representerade. Kunskapsmötena är början på en process och kommer att följas av fler aktiviteter. Samtalen kom i hög utsträckning att röra krisberedskap ur ett socialtjänstperspektiv, medan hälso- och sjukvårdsaspekter belystes mer sparsamt. Ett särskilt utbildningstillfälle kommer därför att anordnas för Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter under december En viktig slutsats, som på olika sätt framfördes av representanter för både socialtjänst och beredskapsfunktionen, var att man måste inleda ett närmare samarbete mellan de båda verksamhetsområdena på hemmaplan. Som en påminnelse om dessa goda föresatser, i vårens tid, har vi i kursledningen valt att sammanställa denna PM, där vi i all anspråkslöshet, sammanfattar och reflekterar kring valda delar av vad som togs upp under gruppredovisningarna vid de båda kunskapsmötena. Vår avsikt med dokumentet är att ta tillvara och vidarebefordra idéer och förslag som kom fram vid kunskapsmötena. Vi vill också ge underlag för det fortsatta arbetet inom länsstyrelserna när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunernas verksamheter. I den här dokumentationen behandlas enbart socialtjänstens krisberedskap. Det är viktigt att påminna om att det främsta syftet med de genomförda kunskapsmötena var att främja utvecklingen av kommunernas arbete med krisberedskap för hantering av händelser som påverkar socialtjänstens ansvarsområde. Länsstyrelserna utgör ett viktigt redskap i den processen. Alla redskap behöver dock utvecklas för att tjäna sitt ändamål och att åstadkomma utveckling är därför ett andra syfte med de genomförda träffarna. Det tredje syftet handlar om behovet att finna metoder för att öka kunskapen på regional och nationell nivå både om kommunernas förberedelsearbete för kriser och om deras sätt att hantera uppkomna kriser. Kommunernas och socialtjänstens roll i krishanteringssystemet Krishanteringssystemet bygger på geografiskt områdesansvar och verksamhetsansvar. Det geografiska områdesansvaret är ett begrepp som gäller på tre nivåer; på lokal nivå kommunen/kommunfullmäktige, på regional nivå länet/länsstyrelsen och på nationell nivå nationen/regeringen. Verksamhetsansvaret utgår från ett 30-tal myndigheter som har särskilda uppgifter i samband med kriser och katastrofer. För kommunen är verksamhetsansvar en sammanfattande benämning på kommunens uppgifter inom dessa områden, som regleras i ett antal speciallagar. Det är verksamhetsansvaret som är utgångspunkten för kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det innebär att kommunens ansvar för olika samhällsviktiga verksamheter under normala förhållanden också gäller under kriser. Socialtjänsten är ett av kommunens verksamhetsområden. Kommunen måste därför säkerställa att denna verksamhet kan genomföras oavsett krisens omfattning och karaktär samt att man kan tillhandahålla information och stöd i den omfattning som behövs och med beaktande av den lagstiftning som reglerar verksamheten. En förutsättning är att risker och sårbarheter identifieras, analyseras och åtgärdas. Denna skyldighet för kommunerna kommer att regleras i en ny lag under

3 I den överenskommelse som tecknades mellan staten och f.d. Svenska Kommunförbundet har kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem sammanfattats i en målbild som bl.a. innefattar: kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka dess verksamheter analys av konsekvenserna för de olika verksamheterna planering för hur risker och sårbarhet ska hindras eller lindras handlingsberedskap så att krisens konsekvenser kan hanteras Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting reglerar en del av krisberedskapsförberedelserna i kommuner och landsting. Bland annat sägs där att det för varje mandatperiod ska fastställas en plan för hanteringen av extraordinära händelser samt att en krisledningsnämnd ska vara utsedd för att fullgöra uppgifter under en sådan händelse (2 3 ). Av kommunallagen (1991:900) framgår att en av kommunfullmäktiges uppgifter är att ange mål och riktlinjer för kommunens olika verksamheter (3 kap. 9 ). Fullmäktige ska alltså fastställa en godtagbar nivå på kommunens olika verksamheter, som därmed alltid ska kunna upprätthållas, dvs. även under en allvarlig samhällskris. Begrepp som krisberedskap och krishantering finns inte omnämnda i socialtjänstlagen (2001:453), men redan i andra kapitlet som behandlar kommunens ansvar slår man fast att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver förutsatt att behoven inte sorterar under annan huvudmans ansvarsområde (2 kap. 2 SoL). Av tredje kapitlet kan man utläsa vilka uppgifter som vilar på socialnämnden. Socialtjänstens ansvarsområde kan i förkortad version sammanfattas i följande punkter: skaffa kunskap om levnadsförhållandena i kommunen medverka till att främja goda miljöer i kommunerna genom samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar informera om socialtjänsten bland annat genom uppsökande verksamhet svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Av det som sagts ovan framgår att det inte råder något tvivel om att samhällskriser alltid berör de verksamheter som har till uppgift att svara för omsorg, trygghet, säkerhet och välfärd. Av detta följer också att det finns anledning att förebygga och att förbereda sig för att ha handlingsberedskap när olyckan är framme! Länsstyrelsens roll i krishanteringssystemet Länsstyrelserna har tolkat och sammanfattat det regionala geografiska områdesansvaret i följande punkter: bygga och upprätthålla relevanta nätverk göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser verka för effektivt resursutnyttjande ge en enhetlig inriktning åt krishanteringsförberedelserna stödja kommunernas förebyggande och förberedande arbete, t.ex. genom stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, utbildning och övningar ha förmåga att informera, vilket innebär att under en kris hålla sig underrättad om händelseutvecklingen genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation till berörda 3

4 följa upp kommunernas beredskapsförberedelser och rapportera till Krisberedskapsmyndigheten vilka förberedelser som vidtagits redovisa en bedömning av effekten av de åtgärder som kommunerna vidtagit Av länsstyrelseinstruktionen (2002:864) framgår av 50 att länsstyrelsen ska verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas. När det gäller länsstyrelsens stödjande roll gentemot kommunernas verksamheter är det hittills i länsstyrelsernas beredskapsenheter som kunskapsutvecklingen skett kring dessa frågor och vanligen utan inblandning av socialtjänsten. Denna insikt ska ses i ljuset av annan kunskap som under kunskapsmötena förmedlades av Ann Enander, forskare vid Försvarshögskolan i Karlstad. Ann och hennes kollegor har i några studier tagit fram uppgifter som bl.a. pekar på att socialchefer inte känner sig lika delaktiga i kommunens krisberedskap som övriga chefer 1. Det vill vi ändra på genom att öka kunskapen om krisberedskap och krishantering hos länsstyrelsernas sociala enheter för att på så sätt påverka kommunernas och socialtjänstförvaltningarnas arbete med krisberedskap i gynnsam riktning. Länsstyrelsens roll i tillsynen över socialtjänsten I socialtjänstlagen (13 kap. 2 ) beskrivs länsstyrelsens ansvar för tillsynen över socialtjänsten. Här sägs bl.a. att länsstyrelsen ska: följa socialnämndernas tillämpning av lagen informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd i form av hemtjänst m.m. se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt 1 Förväntningar och erfarenheter hos aktörer delrapport 1 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) Drivkrafter för arbete med beredskaps- och säkerhetsfrågor delrapport 2 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) Att stå i stormens öga delrapport 3 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) 4

5 Ett axplock från diskussionerna Under det här avsnittet redovisas ett urval av de synpunkter som deltagarna framförde under gruppredovisningarna samt arbetsgruppens reflektioner. Redovisningen av synpunkterna har i stort samma indelning som under kunskapsmötena, dvs. före en kris, under en kris samt efter en kris. När det gäller avsnitten som behandlar före och under krisen har vi valt att också sortera deltagarnas synpunkter under rubrikerna: Möjligheter och förslag, Farhågor och frågor samt Arbetsgruppens reflektioner. Avsnittet som berör efter-skedet bygger till största delen på förslag som redovisades från grupparbetet under dag 2 i Malmö. Här har vi sorterat informationen från post-it-lapparna och bl.a. ställt samman ett utkast till checklista med uppgifter som skulle kunna användas vid tillsyn och uppföljning av en kommuns krishantering inom socialtjänstens ansvarsområde. Före en kris Föreskedet är liktydigt med frågor som handlar om åtgärder för att förebygga att kriser uppstår och hur man förbereder sig för de kriser och katastrofer som ändå inträffar. Förberedelsearbetet har ett stegvist förlopp som kan beskrivas så här: 1. Inventera och identifiera risker som rör olika målgruppers säkerhet och trygghet t.ex. inom äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. En lämplig metod är risk- och sårbarhetsanalyser. 2. Vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera dessa risker så att krisen förhindras uppstå. 3. Vidta nödvändiga förberedelser för att mildra konsekvenserna om en kris ändå inträffar. Ett sätt att förbereda sig är att gå igenom olika typer av scenarier och därvid reflektera över sin egen roll i sammanhanget. Vikten av att välja scenarier som känns relevanta för målgruppen belystes under kunskapsmötet i Malmö, där flera sociala enheter reagerade starkt mot valet av händelser eller scenarier som användes för att illustrera ämnesområdet. Man fyllde på med exempel kring barn i multiproblemfamiljer, våldsamma situationer i skolor med vapenhot och omfattande bränder. (Inför mötet i Sollentuna hade valet av scenarier bättre anpassats till målgruppens behov). Av tradition har man i arbetet på de sociala enheterna hittills oftast fokuserat på individtillsyn. Flera länsstyrelser framhöll att man nu medvetet flyttar fokus mot grupp- och befolkningsperspektiv. Möjligheter och förslag För att försäkra sig om att kommunen når ut med information till kommuninvånarna under en allvarlig händelse är det nödvändigt att förbereda sig. Ett sätt kan vara att identifiera olika målgrupper och deras specifika behov av information. Det gäller t.ex. människor från olika språkområden och människor med olika typer av funktionshinder som t.ex. syn- och hörselnedsättning, förståndshandikapp eller psykisk funktionsnedsättning. När äldreboenden läggs ner kommer allt fler äldre med stora behov av vård och omsorg att bo kvar i sina mer eller mindre väl anpassade bostäder. Ur ett patient- och klientsäkerhetsperspektiv blir ett sådant arrangemang ofta mer sårbart både vid längre elavbrott och vid kraftiga snöoväder som kan försvåra för personalen att nå fram till hjälptagare. Om tillsynsmyndigheterna för in den typen av resonemang vid sina besök hos kommuner eller förvaltningar kan det fungera som väckarklocka. På så sätt blir det tydligt att krisberedskap ytterst handlar om att säkerställa kommuninvånarnas säkerhet och trygghet. 5

6 Det är viktigt både på länsstyrelsenivå och på kommunnivå att arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser inrymmer aspekter som rör socialtjänstens arbetsområde dvs. relevanta exempel. Ett tips som framfördes var att använda händelser som inträffat i länet för att få igång en dialog mellan olika funktioner på länsstyrelsen. Samma koncept kan användas i samtal med de olika förvaltningarna i kommunerna för att komma igång med risk- och sårbarhetsarbetet. Genom att utnyttja redan befintliga nätverk t.ex. bland socialcheferna kan erfarenheter spridas. Vid ett sådant tillfälle redogjorde socialchefen i Arvika för hur kommunen hanterat de båda barnamorden och översvämningarna. Ett annat förslag handlade om att efter varje kommunbesök ge återkoppling till kommunpolitikerna och i det sammanhanget alltid länka ihop krisberedskap med kvalitetssäkring. En länsstyrelse beskrev hur den sociala enheten och beredskapsenheten tillsammans formulerat ett antal frågeställningar som man tar upp i den sociala verksamhetstillsynen. Frågorna meddelas i förväg och efter besöket går man tillsammans igenom resultatet av tillsynen i denna del. En annan metod som beskrevs av en länsstyrelse är att bjuda in kommunerna att delta i planeringen av länsstyrelsens tillsyn rörande krishanteringsfrågor. Gränssnittet mellan socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområde är inte alltid tydligt vid en kris. Ett förslag på åtgärd som framfördes var att regelbundet samla PKL 2 - och POSOM-grupperna 3 till ett gemensamt möte. Starta processen på hemmaplan utarbeta gemensam verksamhetsplan för länsstyrelsen, dvs. samplanering av tillsynsverksamheten mellan sociala enheten och beredskapsenheten. Farhågor och frågor Flera kommentarer i anslutning till grupparbetena tyder på osäkerhet om vilken roll och vilket ansvar man har på länsstyrelsen/de sociala enheterna för krisberedskapsfrågor när det gäller socialtjänstens ansvarsområde. En synpunkt som framfördes av flera deltagare var att regleringsbrevet och/eller länsstyrelseinstruktionen borde förtydliga det tillsynsansvar länsstyrelsen har i dessa frågor. Svårigheter av olika slag beskrevs när det handlar om att motivera socialchefer för att aktivt arbeta med krisberedskapsfrågor. Å ena sidan socialtjänstens vardag med krisen som ständig följeslagare och å andra sidan kommuner som ännu inte råkat ut för händelser av mer allvarligt slag. Arbetsgruppens reflektioner En viktig iakttagelse, som framfördes under båda kunskapsmötena, är att olyckor och samhällskriser leder till att också kommuninvånare som i vanliga fall reder sig själva får behov av insatser från socialtjänsten insatser som ofta faller utanför det vanliga socialtjänstsortimentet. Det innebär i sin tur att socialtjänsten behöver förbereda sig så att t.ex. arbetsformer, dokumentation och val av samarbetspartners kan anpassas till olika typer av situationer under 2 PKL betyder psykologisk-psykiatrisk katastrofledningsgrupp. I SOSFS 1991:2 föreslås att en sådan grupp inrättas på flertalet akutsjukhus. 3 POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. I SOSFS 1991:2 sägs att en sådan grupp bör finnas i varje kommun. 6

7 beaktande av gällande bestämmelser om t.ex. sekretess, dokumentation och förvaring av handlingar som rör enskilda. Beredskapsperspektivet måste finnas med som en del i den sociala tillsynen. Klient- och patientsäkerhetsperspektivet behövs men också medborgarperspektivet, eftersom vi här inte enbart har att göra med de gängse klienterna/patienterna. Av detta följer att metoder för uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunens krisberedskap och krishantering behöver utvecklas. Krisberedskapsfrågor har inom länsstyrelserna hittills oftast enbart hanterats av beredskapsenheterna eller motsvarande. Detta framgick med stor tydlighet av de intervjuer 4 som genomfördes hösten 2004 med samtliga länsstyrelsers sociala enheter och beredskapsenheter. Intrycket från de genomförda grupparbetena är att samma förhållande gällde alltjämt våren 2005, trots att flertalet deltagare instämde i utsagan att en kris alltid drabbar socialtjänsten. Kanske skulle beredskapsenheterna eller motsvarande i större utsträckning ägna sig åt att coacha kollegorna på övriga enheter? Under en kris Varje kris får som regel konsekvenser för en eller flera kommuner och ska hanteras av den som normalt ansvarar för verksamheten (ansvarsprincipen). Länsstyrelsens roll under en kris är att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation. I det sammanhanget är det viktigt att värna om avsikten med ansvarsprincipen, dvs. att inte ta över eller gå förbi den part som har det direkta ansvaret för en verksamhet. Möjligheter och förslag Länsstyrelsens uppgift under en kris är att: följa händelsen för att ha läget under kontroll samordna och verka för nödvändig samverkan verka för att åstadkomma en gemensam lägesbild information både uppåt, nedåt och åt sidorna! Ta bättre vara på den kunskap som finns hos länsstyrelsernas informatörer! ge stöd till kommunerna specialistkompetens t.ex. i rättsliga frågor rapportera till regering och centrala myndigheter om läget ordna möten internt på länsstyrelsen med bred representation så att alla blir delaktiga Farhågor och frågor Krisberedskapsterminologin är främmande tycker socialtjänsten. Hur ska länsstyrelsen förhålla sig till POSOM? Vilket mandat har POSOM? Hur dokumenteras verksamheten? Hur hanteras sekretessen? Viktigt att skilja på POSOMS:s verksamhet och kommunens myndighetsutövning. Funktionen med vakthavande beslutsfattare vid länsstyrelsen (VB) är under uppbyggnad och VB-rollen är ännu något oklar. Önskemål om ett gemensamt nätverk för länsstyrelsernas VB framfördes. Hur få fram meddelande från länsstyrelsen till kommunen när något har inträffat? Behöver även kommunen ha en jourhavande tjänsteman, motsvarande länsstyrelsens VB-funktion? 4 Krisberedskap i kommunernas socialtjänst 2004 rapportering av ett regeringsuppdrag (Socialstyrelsen 2005) 7

8 Hur ser länsstyrelsens rutiner ut för det inre krisarbetet när något allvarligt händer en medarbetare på länsstyrelsen? Arbetsgruppens reflektioner I Länsstyrelsepaketet finns en god grund för att förstå krishanteringssystemet och dess terminologi. Detta utbildningsmaterial måste bli känt och komma till användning inom hela länsstyrelsens organisation! För kommunernas arbete med krisberedskap har ett motsvarande utbildningsmaterial tagits fram Kommunpaketet, som kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt via Krisberedskapsmyndighetens hemsida I allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:2, Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer sägs att det inom varje kommun bör finnas en beredskapsgrupp för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid katastrofer (förkortat POSOM-grupp), vars deltagare med kort varsel ska kunna agera och vid behov frikopplas från ordinarie arbetsuppgifter. Här sägs också att ledningsfunktionen bör ligga hos socialchefen. I en undersökning 5 som Socialstyrelsen gjorde tillsammans med länsstyrelserna under 2004 framkom att nästan alla kommuner har en POSOM-grupp som kan aktiveras när den ordinarie organisationen inte är tillräcklig eller tillgänglig. I gruppen ingår ofta personal från socialtjänst, skola, kyrka och hälso- och sjukvård. De allmänna råden behöver ses över. En handbok, (som kommer att ersätta SOSFS 1991:2) för psykologiskt och psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor, katastrofer samt andra allvarliga händelser, håller på att utarbetas på uppdrag av Socialstyrelsen. Arbetet leds av Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala. I socialtjänstlagen (2 kap. 2 ) sägs att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Olyckor, katastrofer och andra allvarliga händelser inträffar även utanför kontorstid. De som vistas i kommunen måste kunna leva i trygg förvissning om att kommunen kan bistå med både praktiskt och emotionellt stöd i ett krisläge. Det betyder att varje kommun, utifrån de egna förutsättningarna, måste vidta förberedelser inom socialtjänstens ansvarsområde så att kommunen har handlingsberedskap även i samband med stora olyckor, katastrofer och andra allvarliga händelser. Med detta följer också att kommunen har ansvar för personalens kompetensutveckling inom området psykosocialt omhändertagande. Om kommunen för sin krisberedskap väljer att samarbeta med andra aktörer t.ex. genom POSOM-grupper eller i andra samverkansformer kan det vara en fördel om samverkan formaliseras, inte minst när det gäller dessa aktörers kompetensutveckling. Efter en kris uppföljning, utvärdering och tillsyn Vid en samhällskris berörs många människor. De som berörs av krisen kan grupperas med mer eller mindre förfinade metoder. Ett förenklat sätt är att sortera så här: de som har drabbats direkt eller indirekt, de aktörer som hanterat krisen samt allmänheten. Alla har på olika sätt intresse av att veta hur kommunen fullgjort sina åtaganden i samband med kriser av olika slag och till vilket pris. Medan krisen pågår är det inte ovanligt att den bild som media förmedlar till allmänheten är upphetsad och onyanserad. En saklig genomlysning i lugnt skede kan korrigera bilden och bidra till större förståelse hos kommuninvånarna 5 Krisberedskap i kommunernas socialtjänst Rapportering av ett regeringsuppdrag (Socialstyrelsen 2005) 8

9 för kommunens agerande. Politiker och tjänstemän i kommun- och förvaltningsledning har behov av att samla kunskap om organisationens sätt att hantera olika situationer som underlag för egenkontroll. Samverkande myndigheter, organisationer och företag behöver dra lärdomar av det egna agerandet och hur samverkan har fungerat. Det finns också behov av att samla information på regional och central nivå för att underlätta kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och län. Regering och riksdag har också behov av kunskapsåterföring för att kunna anpassa stödjande system och regelverk. Exempel på krisberedskapsaspekter i tillsynen av socialtjänstens ansvarsområde. risk- och sårbarhetsanalyser planering av exempelvis o tillgång till värme, vatten, sanitet, el, telekommunikation, IT o information o evakuering, transporter, förberedda lokaler o organisationens och personalens uthållighet o kompetensutveckling rörande psykosocialt omhändertagande checklistor aktuella telefonlistor kunskaper om regelverk genomförd utbildnings- och övningsverksamhet Utkast till checklista vid tillsyn och uppföljning av krisberedskapsaspekter inom socialtjänstens ansvarsområde Stödet till de drabbade Vilka drabbades? Stödinsatser från socialtjänsten? Stödinsatser från andra kommunala verksamheter? Stödinsatser från andra aktörer t.ex. hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Försvarsmakten, polisen, entreprenörer, trossamfund, frivilligorganisationer Brister i stödet? Vad tyckte kommuninvånarna i allmänhet och de mest berörda o om informationen? o om stödet till drabbade (Har de berörda fått den hjälp och det stöd de behövt eller kunnat förvänta sig)? o Finns det områden eller målgrupper där stödet varit bristfälligt? Kommunens krisledningsarbete Hur såg ledning/styrning ut? Socialtjänstens och andra verksamheters medverkan? Påverkan på linjeverksamheten? Hur fungerade arbetet internt och externt sett ur olika perspektiv? Vad fungerade bra dåligt förbättringsmöjligheter? Hur fungerade informationen internt/externt? Stöd till medverkande personal? Kommunens samverkan med andra behov och motiv Samverkan med andra huvudmän, andra kommuner? Samverkan med trossamfund, frivilligorganisationer? 9

10 Förutsättningar för kommunens krisledningsarbete Hade organisationen tillräckliga resurser för att klara sina arbetsuppgifter? Fanns tillräcklig och tillgänglig kompetens inom den egna kommunen när det gäller psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer? Om inte vem tillgodosåg kommuninvånarnas behov? Har planerna nyttjats fungerat? Har genomförda risk- och sårbarhetsanalyser varit till någon nytta? Finns behov av ändringar i regelverket (lagstiftning, föreskrifter m.m.)? Konsekvenser för kommunen Händelsens konsekvenser för socialtjänstens arbete på kort och lång sikt? Konsekvenser för kommunens ekonomi? Stödet från länsstyrelsen till kommunen Vad tyckte kommunen om länsstyrelsens stöd t.ex. beträffande information, samverkan och samordning? Vilka förväntningar hade kommunen på länsstyrelsen under krisen? Vilket framtida behov av stöd och resurser har kommunen? Vid redovisningen av grupparbetet föreslogs följande metoder för insamling av uppgifter som underlag för uppföljning, utvärdering och tillsyn: enkät, fokusgrupper/gruppintervjuer, stormöten, intervjuer med exempelvis socialchef, seminarier med erfarenhetsutbyte, frågor till allmänheten/berörda, egen analys av insamlade uppgifter. Gemensam tillsyn och uppföljning av kommunernas krisberedskap I avtalet mellan staten och f.d. Svenska Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) har länsstyrelsen fått ansvar att följa upp krisberedskapen och krishanteringen i landets kommuner. Krisberedskapsaspekten ska genomsyra all kommunal verksamhet, exempelvis genom nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser, och måste därför också ingå som en del i den sociala tillsynen. Dessa nya uppgifter kräver kunskap och resurser. Av länsstyrelsernas regleringsbrev för 2005 framgår att Tillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor skall inriktas så att den kan samordnas med den uppföljning som skall ske av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Svenska Kommunförbundet som träder i kraft Målsättningen är att alla aspekter på kommunens krisberedskap ska belysas vid ett gemensamt kommunbesök. 10

11 Avrundning I den arbetsgrupp som planerade och genomförde de båda kunskapsmötena har följande personer ingått: Gert Andersson försvarsdirektör Länsstyrelsen i Södermanlands län, Bo Björklund utbildnings- och övningsledare Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Krisberedskapsmyndigheten, Eva Carlström socialdirektör Länsstyrelsen i Skåne län, Mia Dahlström länssamordnare Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Stefan Dellså beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Värmland län (fr.o.m. september 2005 försvarsdirektör i Stockholms län), Ulf Jallander försvarsdirektör Länsstyrelsen i Hallands län, Christina Markstedt socialdirektör Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Ing-Marie Persson utredare Krisberedskapsmyndigheten, Gunnel Torstensson från Socialstyrelsen och Claes Wiberg försvarsdirektör Länsstyrelsen i Blekinge län. Redan vid planeringen av kunskapsmötena var vi på det klara med att vi skulle ta fram dokumentation i någon form från mötena. En mindre grupp ur arbetsgruppen har ställt samman det dokument ni just läst. Vi hoppas att det ska vara till stöd i den fortsatta utvecklingen av samarbetet mellan länsstyrelsernas sociala enheter och beredskapsenheter. Kanske kan det konkret komma till användning i förberedelsearbetet av uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunernas verksamhet, i samverkan mellan de sociala enheterna och beredskapsenheterna. Denna samverkan kan t.ex. dokumenteras i årsredovisningen för 2005 och i verksamhetsplanen för Ett uppföljningsmöte planeras till våren 2006, där vi får möjlighet till erfarenhetsutbyte i dessa frågor. 11

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Tid och plats: Kl. 13.15 16.00. Sunnanåsrummet/Förvaltningshuset Beslutande: Markus Evensson Ordförande (S) MonaWandel SRD Maj-Britt Tönners (C) Bo Hammarsten Anna-maria Winblad Ingvar Pettersson Sören

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun.

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. 2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Februari 2013 2013-02-28 2 (8) 1. INLEDNING I dagens

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Revisorerna Anders Marmon 2005-02-24 Rev/04078 Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Rapport 2-05 Sammanfattning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

För dig som är chef inom socialtjänsten

För dig som är chef inom socialtjänsten 2012-09- 12/86 Socialnämnden (motsv) För dig som är chef inom socialtjänsten Ansvar och befogenheter - vad är vad? Vem gör vad? BAKGRUND SYFTE MÅLGRUPP Det är mycket att hålla ordning på för den som är

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer