Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris"

Transkript

1 Regionala tillsynsmyndigheters roll före, under och efter en kris Dokumentation från två kunskapsmöten under april 2005 Sammanställd av: Stefan Dellså (Länsstyrelsen i Värmlands län) Ing-Marie Persson (Krisberedskapsmyndigheten) Gunnel Torstensson (Socialstyrelsen) Claes Wiberg (Länsstyrelsen i Blekinge län)

2 De regionala tillsynsmyndigheterna (länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter) spelar en viktig roll som väktare för klient- resp. patientsäkerheten. I syfte att lägga ytterligare en dimension till dessa begrepp anordnade Krisberedskapsmyndigheten tillsammans med länsstyrelserna och Socialstyrelsen i april 2005 två kunskapsmöten (i Malmö respektive Sollentuna) på temat krisberedskap i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Målgrupper var länsstyrelsernas sociala enheter och beredskapsenheter samt Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter. Alla länsstyrelser deltog med representanter för de båda verksamhetsområdena, medan enbart två av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter var representerade. Kunskapsmötena är början på en process och kommer att följas av fler aktiviteter. Samtalen kom i hög utsträckning att röra krisberedskap ur ett socialtjänstperspektiv, medan hälso- och sjukvårdsaspekter belystes mer sparsamt. Ett särskilt utbildningstillfälle kommer därför att anordnas för Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter under december En viktig slutsats, som på olika sätt framfördes av representanter för både socialtjänst och beredskapsfunktionen, var att man måste inleda ett närmare samarbete mellan de båda verksamhetsområdena på hemmaplan. Som en påminnelse om dessa goda föresatser, i vårens tid, har vi i kursledningen valt att sammanställa denna PM, där vi i all anspråkslöshet, sammanfattar och reflekterar kring valda delar av vad som togs upp under gruppredovisningarna vid de båda kunskapsmötena. Vår avsikt med dokumentet är att ta tillvara och vidarebefordra idéer och förslag som kom fram vid kunskapsmötena. Vi vill också ge underlag för det fortsatta arbetet inom länsstyrelserna när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunernas verksamheter. I den här dokumentationen behandlas enbart socialtjänstens krisberedskap. Det är viktigt att påminna om att det främsta syftet med de genomförda kunskapsmötena var att främja utvecklingen av kommunernas arbete med krisberedskap för hantering av händelser som påverkar socialtjänstens ansvarsområde. Länsstyrelserna utgör ett viktigt redskap i den processen. Alla redskap behöver dock utvecklas för att tjäna sitt ändamål och att åstadkomma utveckling är därför ett andra syfte med de genomförda träffarna. Det tredje syftet handlar om behovet att finna metoder för att öka kunskapen på regional och nationell nivå både om kommunernas förberedelsearbete för kriser och om deras sätt att hantera uppkomna kriser. Kommunernas och socialtjänstens roll i krishanteringssystemet Krishanteringssystemet bygger på geografiskt områdesansvar och verksamhetsansvar. Det geografiska områdesansvaret är ett begrepp som gäller på tre nivåer; på lokal nivå kommunen/kommunfullmäktige, på regional nivå länet/länsstyrelsen och på nationell nivå nationen/regeringen. Verksamhetsansvaret utgår från ett 30-tal myndigheter som har särskilda uppgifter i samband med kriser och katastrofer. För kommunen är verksamhetsansvar en sammanfattande benämning på kommunens uppgifter inom dessa områden, som regleras i ett antal speciallagar. Det är verksamhetsansvaret som är utgångspunkten för kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Det innebär att kommunens ansvar för olika samhällsviktiga verksamheter under normala förhållanden också gäller under kriser. Socialtjänsten är ett av kommunens verksamhetsområden. Kommunen måste därför säkerställa att denna verksamhet kan genomföras oavsett krisens omfattning och karaktär samt att man kan tillhandahålla information och stöd i den omfattning som behövs och med beaktande av den lagstiftning som reglerar verksamheten. En förutsättning är att risker och sårbarheter identifieras, analyseras och åtgärdas. Denna skyldighet för kommunerna kommer att regleras i en ny lag under

3 I den överenskommelse som tecknades mellan staten och f.d. Svenska Kommunförbundet har kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem sammanfattats i en målbild som bl.a. innefattar: kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka dess verksamheter analys av konsekvenserna för de olika verksamheterna planering för hur risker och sårbarhet ska hindras eller lindras handlingsberedskap så att krisens konsekvenser kan hanteras Lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting reglerar en del av krisberedskapsförberedelserna i kommuner och landsting. Bland annat sägs där att det för varje mandatperiod ska fastställas en plan för hanteringen av extraordinära händelser samt att en krisledningsnämnd ska vara utsedd för att fullgöra uppgifter under en sådan händelse (2 3 ). Av kommunallagen (1991:900) framgår att en av kommunfullmäktiges uppgifter är att ange mål och riktlinjer för kommunens olika verksamheter (3 kap. 9 ). Fullmäktige ska alltså fastställa en godtagbar nivå på kommunens olika verksamheter, som därmed alltid ska kunna upprätthållas, dvs. även under en allvarlig samhällskris. Begrepp som krisberedskap och krishantering finns inte omnämnda i socialtjänstlagen (2001:453), men redan i andra kapitlet som behandlar kommunens ansvar slår man fast att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver förutsatt att behoven inte sorterar under annan huvudmans ansvarsområde (2 kap. 2 SoL). Av tredje kapitlet kan man utläsa vilka uppgifter som vilar på socialnämnden. Socialtjänstens ansvarsområde kan i förkortad version sammanfattas i följande punkter: skaffa kunskap om levnadsförhållandena i kommunen medverka till att främja goda miljöer i kommunerna genom samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar informera om socialtjänsten bland annat genom uppsökande verksamhet svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Av det som sagts ovan framgår att det inte råder något tvivel om att samhällskriser alltid berör de verksamheter som har till uppgift att svara för omsorg, trygghet, säkerhet och välfärd. Av detta följer också att det finns anledning att förebygga och att förbereda sig för att ha handlingsberedskap när olyckan är framme! Länsstyrelsens roll i krishanteringssystemet Länsstyrelserna har tolkat och sammanfattat det regionala geografiska områdesansvaret i följande punkter: bygga och upprätthålla relevanta nätverk göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser verka för effektivt resursutnyttjande ge en enhetlig inriktning åt krishanteringsförberedelserna stödja kommunernas förebyggande och förberedande arbete, t.ex. genom stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, utbildning och övningar ha förmåga att informera, vilket innebär att under en kris hålla sig underrättad om händelseutvecklingen genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation till berörda 3

4 följa upp kommunernas beredskapsförberedelser och rapportera till Krisberedskapsmyndigheten vilka förberedelser som vidtagits redovisa en bedömning av effekten av de åtgärder som kommunerna vidtagit Av länsstyrelseinstruktionen (2002:864) framgår av 50 att länsstyrelsen ska verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas. När det gäller länsstyrelsens stödjande roll gentemot kommunernas verksamheter är det hittills i länsstyrelsernas beredskapsenheter som kunskapsutvecklingen skett kring dessa frågor och vanligen utan inblandning av socialtjänsten. Denna insikt ska ses i ljuset av annan kunskap som under kunskapsmötena förmedlades av Ann Enander, forskare vid Försvarshögskolan i Karlstad. Ann och hennes kollegor har i några studier tagit fram uppgifter som bl.a. pekar på att socialchefer inte känner sig lika delaktiga i kommunens krisberedskap som övriga chefer 1. Det vill vi ändra på genom att öka kunskapen om krisberedskap och krishantering hos länsstyrelsernas sociala enheter för att på så sätt påverka kommunernas och socialtjänstförvaltningarnas arbete med krisberedskap i gynnsam riktning. Länsstyrelsens roll i tillsynen över socialtjänsten I socialtjänstlagen (13 kap. 2 ) beskrivs länsstyrelsens ansvar för tillsynen över socialtjänsten. Här sägs bl.a. att länsstyrelsen ska: följa socialnämndernas tillämpning av lagen informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd i form av hemtjänst m.m. se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt 1 Förväntningar och erfarenheter hos aktörer delrapport 1 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) Drivkrafter för arbete med beredskaps- och säkerhetsfrågor delrapport 2 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) Att stå i stormens öga delrapport 3 (Krisberedskapsmyndigheten 2004) 4

5 Ett axplock från diskussionerna Under det här avsnittet redovisas ett urval av de synpunkter som deltagarna framförde under gruppredovisningarna samt arbetsgruppens reflektioner. Redovisningen av synpunkterna har i stort samma indelning som under kunskapsmötena, dvs. före en kris, under en kris samt efter en kris. När det gäller avsnitten som behandlar före och under krisen har vi valt att också sortera deltagarnas synpunkter under rubrikerna: Möjligheter och förslag, Farhågor och frågor samt Arbetsgruppens reflektioner. Avsnittet som berör efter-skedet bygger till största delen på förslag som redovisades från grupparbetet under dag 2 i Malmö. Här har vi sorterat informationen från post-it-lapparna och bl.a. ställt samman ett utkast till checklista med uppgifter som skulle kunna användas vid tillsyn och uppföljning av en kommuns krishantering inom socialtjänstens ansvarsområde. Före en kris Föreskedet är liktydigt med frågor som handlar om åtgärder för att förebygga att kriser uppstår och hur man förbereder sig för de kriser och katastrofer som ändå inträffar. Förberedelsearbetet har ett stegvist förlopp som kan beskrivas så här: 1. Inventera och identifiera risker som rör olika målgruppers säkerhet och trygghet t.ex. inom äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. En lämplig metod är risk- och sårbarhetsanalyser. 2. Vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera dessa risker så att krisen förhindras uppstå. 3. Vidta nödvändiga förberedelser för att mildra konsekvenserna om en kris ändå inträffar. Ett sätt att förbereda sig är att gå igenom olika typer av scenarier och därvid reflektera över sin egen roll i sammanhanget. Vikten av att välja scenarier som känns relevanta för målgruppen belystes under kunskapsmötet i Malmö, där flera sociala enheter reagerade starkt mot valet av händelser eller scenarier som användes för att illustrera ämnesområdet. Man fyllde på med exempel kring barn i multiproblemfamiljer, våldsamma situationer i skolor med vapenhot och omfattande bränder. (Inför mötet i Sollentuna hade valet av scenarier bättre anpassats till målgruppens behov). Av tradition har man i arbetet på de sociala enheterna hittills oftast fokuserat på individtillsyn. Flera länsstyrelser framhöll att man nu medvetet flyttar fokus mot grupp- och befolkningsperspektiv. Möjligheter och förslag För att försäkra sig om att kommunen når ut med information till kommuninvånarna under en allvarlig händelse är det nödvändigt att förbereda sig. Ett sätt kan vara att identifiera olika målgrupper och deras specifika behov av information. Det gäller t.ex. människor från olika språkområden och människor med olika typer av funktionshinder som t.ex. syn- och hörselnedsättning, förståndshandikapp eller psykisk funktionsnedsättning. När äldreboenden läggs ner kommer allt fler äldre med stora behov av vård och omsorg att bo kvar i sina mer eller mindre väl anpassade bostäder. Ur ett patient- och klientsäkerhetsperspektiv blir ett sådant arrangemang ofta mer sårbart både vid längre elavbrott och vid kraftiga snöoväder som kan försvåra för personalen att nå fram till hjälptagare. Om tillsynsmyndigheterna för in den typen av resonemang vid sina besök hos kommuner eller förvaltningar kan det fungera som väckarklocka. På så sätt blir det tydligt att krisberedskap ytterst handlar om att säkerställa kommuninvånarnas säkerhet och trygghet. 5

6 Det är viktigt både på länsstyrelsenivå och på kommunnivå att arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser inrymmer aspekter som rör socialtjänstens arbetsområde dvs. relevanta exempel. Ett tips som framfördes var att använda händelser som inträffat i länet för att få igång en dialog mellan olika funktioner på länsstyrelsen. Samma koncept kan användas i samtal med de olika förvaltningarna i kommunerna för att komma igång med risk- och sårbarhetsarbetet. Genom att utnyttja redan befintliga nätverk t.ex. bland socialcheferna kan erfarenheter spridas. Vid ett sådant tillfälle redogjorde socialchefen i Arvika för hur kommunen hanterat de båda barnamorden och översvämningarna. Ett annat förslag handlade om att efter varje kommunbesök ge återkoppling till kommunpolitikerna och i det sammanhanget alltid länka ihop krisberedskap med kvalitetssäkring. En länsstyrelse beskrev hur den sociala enheten och beredskapsenheten tillsammans formulerat ett antal frågeställningar som man tar upp i den sociala verksamhetstillsynen. Frågorna meddelas i förväg och efter besöket går man tillsammans igenom resultatet av tillsynen i denna del. En annan metod som beskrevs av en länsstyrelse är att bjuda in kommunerna att delta i planeringen av länsstyrelsens tillsyn rörande krishanteringsfrågor. Gränssnittet mellan socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområde är inte alltid tydligt vid en kris. Ett förslag på åtgärd som framfördes var att regelbundet samla PKL 2 - och POSOM-grupperna 3 till ett gemensamt möte. Starta processen på hemmaplan utarbeta gemensam verksamhetsplan för länsstyrelsen, dvs. samplanering av tillsynsverksamheten mellan sociala enheten och beredskapsenheten. Farhågor och frågor Flera kommentarer i anslutning till grupparbetena tyder på osäkerhet om vilken roll och vilket ansvar man har på länsstyrelsen/de sociala enheterna för krisberedskapsfrågor när det gäller socialtjänstens ansvarsområde. En synpunkt som framfördes av flera deltagare var att regleringsbrevet och/eller länsstyrelseinstruktionen borde förtydliga det tillsynsansvar länsstyrelsen har i dessa frågor. Svårigheter av olika slag beskrevs när det handlar om att motivera socialchefer för att aktivt arbeta med krisberedskapsfrågor. Å ena sidan socialtjänstens vardag med krisen som ständig följeslagare och å andra sidan kommuner som ännu inte råkat ut för händelser av mer allvarligt slag. Arbetsgruppens reflektioner En viktig iakttagelse, som framfördes under båda kunskapsmötena, är att olyckor och samhällskriser leder till att också kommuninvånare som i vanliga fall reder sig själva får behov av insatser från socialtjänsten insatser som ofta faller utanför det vanliga socialtjänstsortimentet. Det innebär i sin tur att socialtjänsten behöver förbereda sig så att t.ex. arbetsformer, dokumentation och val av samarbetspartners kan anpassas till olika typer av situationer under 2 PKL betyder psykologisk-psykiatrisk katastrofledningsgrupp. I SOSFS 1991:2 föreslås att en sådan grupp inrättas på flertalet akutsjukhus. 3 POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. I SOSFS 1991:2 sägs att en sådan grupp bör finnas i varje kommun. 6

7 beaktande av gällande bestämmelser om t.ex. sekretess, dokumentation och förvaring av handlingar som rör enskilda. Beredskapsperspektivet måste finnas med som en del i den sociala tillsynen. Klient- och patientsäkerhetsperspektivet behövs men också medborgarperspektivet, eftersom vi här inte enbart har att göra med de gängse klienterna/patienterna. Av detta följer att metoder för uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunens krisberedskap och krishantering behöver utvecklas. Krisberedskapsfrågor har inom länsstyrelserna hittills oftast enbart hanterats av beredskapsenheterna eller motsvarande. Detta framgick med stor tydlighet av de intervjuer 4 som genomfördes hösten 2004 med samtliga länsstyrelsers sociala enheter och beredskapsenheter. Intrycket från de genomförda grupparbetena är att samma förhållande gällde alltjämt våren 2005, trots att flertalet deltagare instämde i utsagan att en kris alltid drabbar socialtjänsten. Kanske skulle beredskapsenheterna eller motsvarande i större utsträckning ägna sig åt att coacha kollegorna på övriga enheter? Under en kris Varje kris får som regel konsekvenser för en eller flera kommuner och ska hanteras av den som normalt ansvarar för verksamheten (ansvarsprincipen). Länsstyrelsens roll under en kris är att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation. I det sammanhanget är det viktigt att värna om avsikten med ansvarsprincipen, dvs. att inte ta över eller gå förbi den part som har det direkta ansvaret för en verksamhet. Möjligheter och förslag Länsstyrelsens uppgift under en kris är att: följa händelsen för att ha läget under kontroll samordna och verka för nödvändig samverkan verka för att åstadkomma en gemensam lägesbild information både uppåt, nedåt och åt sidorna! Ta bättre vara på den kunskap som finns hos länsstyrelsernas informatörer! ge stöd till kommunerna specialistkompetens t.ex. i rättsliga frågor rapportera till regering och centrala myndigheter om läget ordna möten internt på länsstyrelsen med bred representation så att alla blir delaktiga Farhågor och frågor Krisberedskapsterminologin är främmande tycker socialtjänsten. Hur ska länsstyrelsen förhålla sig till POSOM? Vilket mandat har POSOM? Hur dokumenteras verksamheten? Hur hanteras sekretessen? Viktigt att skilja på POSOMS:s verksamhet och kommunens myndighetsutövning. Funktionen med vakthavande beslutsfattare vid länsstyrelsen (VB) är under uppbyggnad och VB-rollen är ännu något oklar. Önskemål om ett gemensamt nätverk för länsstyrelsernas VB framfördes. Hur få fram meddelande från länsstyrelsen till kommunen när något har inträffat? Behöver även kommunen ha en jourhavande tjänsteman, motsvarande länsstyrelsens VB-funktion? 4 Krisberedskap i kommunernas socialtjänst 2004 rapportering av ett regeringsuppdrag (Socialstyrelsen 2005) 7

8 Hur ser länsstyrelsens rutiner ut för det inre krisarbetet när något allvarligt händer en medarbetare på länsstyrelsen? Arbetsgruppens reflektioner I Länsstyrelsepaketet finns en god grund för att förstå krishanteringssystemet och dess terminologi. Detta utbildningsmaterial måste bli känt och komma till användning inom hela länsstyrelsens organisation! För kommunernas arbete med krisberedskap har ett motsvarande utbildningsmaterial tagits fram Kommunpaketet, som kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt via Krisberedskapsmyndighetens hemsida I allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:2, Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer sägs att det inom varje kommun bör finnas en beredskapsgrupp för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid katastrofer (förkortat POSOM-grupp), vars deltagare med kort varsel ska kunna agera och vid behov frikopplas från ordinarie arbetsuppgifter. Här sägs också att ledningsfunktionen bör ligga hos socialchefen. I en undersökning 5 som Socialstyrelsen gjorde tillsammans med länsstyrelserna under 2004 framkom att nästan alla kommuner har en POSOM-grupp som kan aktiveras när den ordinarie organisationen inte är tillräcklig eller tillgänglig. I gruppen ingår ofta personal från socialtjänst, skola, kyrka och hälso- och sjukvård. De allmänna råden behöver ses över. En handbok, (som kommer att ersätta SOSFS 1991:2) för psykologiskt och psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor, katastrofer samt andra allvarliga händelser, håller på att utarbetas på uppdrag av Socialstyrelsen. Arbetet leds av Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala. I socialtjänstlagen (2 kap. 2 ) sägs att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Olyckor, katastrofer och andra allvarliga händelser inträffar även utanför kontorstid. De som vistas i kommunen måste kunna leva i trygg förvissning om att kommunen kan bistå med både praktiskt och emotionellt stöd i ett krisläge. Det betyder att varje kommun, utifrån de egna förutsättningarna, måste vidta förberedelser inom socialtjänstens ansvarsområde så att kommunen har handlingsberedskap även i samband med stora olyckor, katastrofer och andra allvarliga händelser. Med detta följer också att kommunen har ansvar för personalens kompetensutveckling inom området psykosocialt omhändertagande. Om kommunen för sin krisberedskap väljer att samarbeta med andra aktörer t.ex. genom POSOM-grupper eller i andra samverkansformer kan det vara en fördel om samverkan formaliseras, inte minst när det gäller dessa aktörers kompetensutveckling. Efter en kris uppföljning, utvärdering och tillsyn Vid en samhällskris berörs många människor. De som berörs av krisen kan grupperas med mer eller mindre förfinade metoder. Ett förenklat sätt är att sortera så här: de som har drabbats direkt eller indirekt, de aktörer som hanterat krisen samt allmänheten. Alla har på olika sätt intresse av att veta hur kommunen fullgjort sina åtaganden i samband med kriser av olika slag och till vilket pris. Medan krisen pågår är det inte ovanligt att den bild som media förmedlar till allmänheten är upphetsad och onyanserad. En saklig genomlysning i lugnt skede kan korrigera bilden och bidra till större förståelse hos kommuninvånarna 5 Krisberedskap i kommunernas socialtjänst Rapportering av ett regeringsuppdrag (Socialstyrelsen 2005) 8

9 för kommunens agerande. Politiker och tjänstemän i kommun- och förvaltningsledning har behov av att samla kunskap om organisationens sätt att hantera olika situationer som underlag för egenkontroll. Samverkande myndigheter, organisationer och företag behöver dra lärdomar av det egna agerandet och hur samverkan har fungerat. Det finns också behov av att samla information på regional och central nivå för att underlätta kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och län. Regering och riksdag har också behov av kunskapsåterföring för att kunna anpassa stödjande system och regelverk. Exempel på krisberedskapsaspekter i tillsynen av socialtjänstens ansvarsområde. risk- och sårbarhetsanalyser planering av exempelvis o tillgång till värme, vatten, sanitet, el, telekommunikation, IT o information o evakuering, transporter, förberedda lokaler o organisationens och personalens uthållighet o kompetensutveckling rörande psykosocialt omhändertagande checklistor aktuella telefonlistor kunskaper om regelverk genomförd utbildnings- och övningsverksamhet Utkast till checklista vid tillsyn och uppföljning av krisberedskapsaspekter inom socialtjänstens ansvarsområde Stödet till de drabbade Vilka drabbades? Stödinsatser från socialtjänsten? Stödinsatser från andra kommunala verksamheter? Stödinsatser från andra aktörer t.ex. hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Försvarsmakten, polisen, entreprenörer, trossamfund, frivilligorganisationer Brister i stödet? Vad tyckte kommuninvånarna i allmänhet och de mest berörda o om informationen? o om stödet till drabbade (Har de berörda fått den hjälp och det stöd de behövt eller kunnat förvänta sig)? o Finns det områden eller målgrupper där stödet varit bristfälligt? Kommunens krisledningsarbete Hur såg ledning/styrning ut? Socialtjänstens och andra verksamheters medverkan? Påverkan på linjeverksamheten? Hur fungerade arbetet internt och externt sett ur olika perspektiv? Vad fungerade bra dåligt förbättringsmöjligheter? Hur fungerade informationen internt/externt? Stöd till medverkande personal? Kommunens samverkan med andra behov och motiv Samverkan med andra huvudmän, andra kommuner? Samverkan med trossamfund, frivilligorganisationer? 9

10 Förutsättningar för kommunens krisledningsarbete Hade organisationen tillräckliga resurser för att klara sina arbetsuppgifter? Fanns tillräcklig och tillgänglig kompetens inom den egna kommunen när det gäller psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer? Om inte vem tillgodosåg kommuninvånarnas behov? Har planerna nyttjats fungerat? Har genomförda risk- och sårbarhetsanalyser varit till någon nytta? Finns behov av ändringar i regelverket (lagstiftning, föreskrifter m.m.)? Konsekvenser för kommunen Händelsens konsekvenser för socialtjänstens arbete på kort och lång sikt? Konsekvenser för kommunens ekonomi? Stödet från länsstyrelsen till kommunen Vad tyckte kommunen om länsstyrelsens stöd t.ex. beträffande information, samverkan och samordning? Vilka förväntningar hade kommunen på länsstyrelsen under krisen? Vilket framtida behov av stöd och resurser har kommunen? Vid redovisningen av grupparbetet föreslogs följande metoder för insamling av uppgifter som underlag för uppföljning, utvärdering och tillsyn: enkät, fokusgrupper/gruppintervjuer, stormöten, intervjuer med exempelvis socialchef, seminarier med erfarenhetsutbyte, frågor till allmänheten/berörda, egen analys av insamlade uppgifter. Gemensam tillsyn och uppföljning av kommunernas krisberedskap I avtalet mellan staten och f.d. Svenska Kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) har länsstyrelsen fått ansvar att följa upp krisberedskapen och krishanteringen i landets kommuner. Krisberedskapsaspekten ska genomsyra all kommunal verksamhet, exempelvis genom nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser, och måste därför också ingå som en del i den sociala tillsynen. Dessa nya uppgifter kräver kunskap och resurser. Av länsstyrelsernas regleringsbrev för 2005 framgår att Tillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor skall inriktas så att den kan samordnas med den uppföljning som skall ske av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Svenska Kommunförbundet som träder i kraft Målsättningen är att alla aspekter på kommunens krisberedskap ska belysas vid ett gemensamt kommunbesök. 10

11 Avrundning I den arbetsgrupp som planerade och genomförde de båda kunskapsmötena har följande personer ingått: Gert Andersson försvarsdirektör Länsstyrelsen i Södermanlands län, Bo Björklund utbildnings- och övningsledare Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Krisberedskapsmyndigheten, Eva Carlström socialdirektör Länsstyrelsen i Skåne län, Mia Dahlström länssamordnare Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Stefan Dellså beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Värmland län (fr.o.m. september 2005 försvarsdirektör i Stockholms län), Ulf Jallander försvarsdirektör Länsstyrelsen i Hallands län, Christina Markstedt socialdirektör Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Ing-Marie Persson utredare Krisberedskapsmyndigheten, Gunnel Torstensson från Socialstyrelsen och Claes Wiberg försvarsdirektör Länsstyrelsen i Blekinge län. Redan vid planeringen av kunskapsmötena var vi på det klara med att vi skulle ta fram dokumentation i någon form från mötena. En mindre grupp ur arbetsgruppen har ställt samman det dokument ni just läst. Vi hoppas att det ska vara till stöd i den fortsatta utvecklingen av samarbetet mellan länsstyrelsernas sociala enheter och beredskapsenheter. Kanske kan det konkret komma till användning i förberedelsearbetet av uppföljning, utvärdering och tillsyn av kommunernas verksamhet, i samverkan mellan de sociala enheterna och beredskapsenheterna. Denna samverkan kan t.ex. dokumenteras i årsredovisningen för 2005 och i verksamhetsplanen för Ett uppföljningsmöte planeras till våren 2006, där vi får möjlighet till erfarenhetsutbyte i dessa frågor. 11

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003. Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Regional ledningssamverkan

Regional ledningssamverkan Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

Plan för krisstödssamordning

Plan för krisstödssamordning Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m. 2010-06-01. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Handlingsplan POSOM Gäller fr.o.m. 2010-06-01 Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-05, 53 Innehållsförteckning Inledning... 1 Uppdrag... 1 Aktivering... 1 POSOM:s organisation... 1 Befogenheter... 2 POSOM:s

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS Socialförvaltningen Helene Brändström, 0611-348309 helene.brandstrom@harnosand.se RUTIN POSOM-plan Dokumentnamn POSOM-plan Dokumenttyp Rutin Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-12-01 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. 2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

KRISHANTERING - BAKGRUND

KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 1 HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER Antagen av kommunstyrelsen i Sävsjö kommun 2007-06-05, 126 SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 2

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) 1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden 1(5) Reglemente för socialnämnden Detta reglemente är beslutat av kommunfullmäktige den 28 februari 2011, 102. Utöver vad som anges i kommunallagen (1991:900) och i Trelleborgs kommuns reglemente med gemensamma

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Krishanteringsplan för krisledningsnämnden

Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2 Diarienummer: LS2018-0065 Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2018 2022 enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97 Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer