Västerbotten. å Sjukvård M M 3/4*85

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västerbotten. å Sjukvård M M 3/4*85"

Transkript

1 Västerbotten å Sjukvård M M 3/4*85

2 I detta nummer D etta m edicinhistoriska d ubbelnum m er har utarbetats och planerats i samarbete m ed V ästerbottens M edicinhistoriker m ed anledning av a tt d et första lasarettet i V ästerbotten invigdes fö r 200 år sedan. Föreningen V ästerbottens M edicinhistoriker p resen teras närmare på sidan 231. L andstinget har läm nat e tt eko n o m iskt bidrag fö r a tt täcka författararvoden och kostnader fö r tryckning av färgbilder. Som artikelförfattare m edverkar bl a studenter och forskare från Umeå un iversitet, läkare och m u seets tjänstem än. L IL IA N R A T H JE är etnolog och har tidigare skrivit en bok om norrländsk folkm edicin. A N D E R S B R Ä N D S T R Ö M är forskare på D em o grafiska databasen, Umeå universitet. S V E N IN G E M A R O LO F SSO N är universitetslektor i statskunskap vid S to ckh o lm s universitet och har tidigare på uppdrag av landstinget skrivit Övre N orrlands historia. K A R IN E R IK S S O N är länsantikvarie vid länsstyrelsen i Umeå. ULF H Ö G B ERG är läkare på kvin n o klin iken vid Umeå regionsjukhus och har tidigare tjänstgjort i M osam bique. M A R IA N N E L IL IE Q U IS T är forskare vid etn o logiska in stitu tio n en, Umeå universitet. C A R IN A B E R G G R E N är barnm orska och har tillsammans m ed GUN P E R SSO N skrivit en uppsats i idéhistoria o m barnm orskor. M A T S A H N L U N D är universitetslektor i k o n stvetenskap vid Umeå universitet. R O L A N D B E R G L IN G är läkare vid företagshälsovården JEsculapen i Umeå. SU N E Å K E R M A N är professor i historia vid Umeå universitet. Övriga artikelförfattare arbetar vid V ästerbottens m useum. Omslagets bilder: På fram sidan opererar d o k to r Dillberg,»Slaktarn», en p a tie n t på Skellefteå lasarett. F o to J H Fahlgren, 1920-talet. B aksidans bilder är båda tagna av Thor E k h o ltz o m k r 1920 och visar äldre och nyare sjuktransporter till Umeå lasarett. Innehåll M ELLAN TRO OCH VETANDE Lilian R athje 134 UMEÅ LA SARETT OCH DE FÖ RSTA PA TIEN TERN A Anders B rändström 148 Sjukhusväsendets utveckling 148 De första lasaretten 154 Um eå lasarett grundas 157 De första patien tern a 161 LANDSTINGET OCH BYGGNADERNA Sven Ingem ar O lofsson 169 BÖRJAN TILL ETT REGIONSJUKHUS K arin E riksson 176 SJUKVÄRDSBYGGNADER TILL UTSTÄLLN ING K arin Eriksson 182 EN PRO V IN SIA LLÄ K A R B ERÄ TTELSE FRÄ N 1820 U lf Högberg 190 HJÄLPGUM M OR OCH BARNM ORSKOR M arianne L iljequist 198 DE UTBILDADE BARNM ORSKORNA 204 EN BARNM ORSKA B ERÄTTA R 208 Carina Berggren, Gun Persson HÄLLNÄS SANATORIUM Bo S undin 212 K U STSANATORIET HÄLSAN M ats A hnlund 217 Forts på om slagets 3:e sida -----

3 Förord O lo f Lagercrantz skriver i fö ro rd et till sin senaste bok»om ko n sten a tt läsa och skriva»:»e tt äm ne mera om fångsrikt och oftare ko m m en tera t än det i denna bok behandlade är d et svårt a tt finna. A t t läsa och skriva utgör en betydande del av all m änsklig aktivitet.» När man tar sig an e tt äm ne som m edicinhistoria är d et från början frestande a tt försöka greppa helheten. N aturligtvis visar sig detta m y c k e t snart vara ogenom förbart. M edicinhistoria är nästan liktyd ig t m ed m änsklighetens eller överlevnadskonstens historia. Finner arkeologerna en stenålder sboplats, spekulerar de snart i hur fo lk ku n d e leva på ju st den platsen, hur gamla de blev och vad de dog av. D et m edicinhistoriska äm nesom rådet saknar fa k tiskt avgränsning i tid och rum. Vi har ju ändå fö r delen av a tt kunna begränsa oss geografiskt till länet. N ågonstans ska man börja och vi har börjat m ed de första lasaretten. Innehållet är fragm ent och ibland t o m fördjupningar i m edicinhistoriska parenteser. D et är en viss poäng m ed a tt fördjupa sig i detaljer. Vad m inns vi från skoltidens historieundervisning? A t t regalskeppet Wasa sjönk strax efter sjösättningen och a tt N ew to n fick e tt äpple i huvudet. Ä ven om vi läser en välskriven sam m anfa ttn in g i något äm ne är d e t svårt a tt få en varaktig behållning av den. K anske är d et något pedagogiskt fel m ed sam m anfattningar. De kan vara givande fö r stunden, m en de har alla en tendens a tt i längden vara tråkiga. O lo f Lagercrantz relaterar senare i sin bok vad Joseph Conrad sagt:»... man skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om». Lagercrantz fortsätter:»om alltså fem tio p ro cent av en bok är skriven av läsaren, blir följden a tt boken blir bättre ju m er begåvad denne läsare är och ju m er kärlek han lägger ned på läsningen. G ud give oss alla, som skriver, goda läsare!» Några förgrundsgestalter vid Umeå lasarett 1928, silhuettfotograferade av T hor E kh o ltz. 133

4 134 IllIII

5 M ellan tro och vetande Lilian Rathje D en folkliga läkekonsten levde kvar långt efter att V ästerbotten fick sitt första sjukhus 1785, och ännu idag kan m an på sina håll se h u r groblad läggs på små sår. E tt m era allm änt bruk av folkm edicin och hänvändande till kloka gubbar och gum m or u pphörde i sto rt sett på 1930-talet. Innan dess var d et naturligare a tt vända sig till någon klok m ed sina kräm por och besvär, speciellt u tan fö r städerna och de större täto rtern a. A vståndet till utbildade läkare var o ftast lång och behandlingsm etoderna ted d e sig främ m ande och stundtals m ycket skräm m ande. F ärgfotografierna är tagna av Sune Jo n sso n, som även skrivit tex tern a till dem. Den folkliga läkekonsten, som i hög grad bygger på övertro och magisk övertygelse, har sedan äldsta tid varit konservativ. Magins välde inom läkekonsten bröts först i och m ed m edicinforskningens genom b ro tt u nder 1700-talet, m en d et tog ändå lång tid innan en m er rationell världsförklaring och en d ärpå byggande sjukdom suppfattning och sjukdom s- b o t vann allm änt gehör. Den första svenska lärdom sstolen i m edicin in rättades 1595 vid U ppsala universitet, m en intresset för äm net var inte speciellt sto rt. Ä nnu 1656 fanns endast en m edicine studerande bland stu d en ter. L äkarkåren bestod år 1623 av tjugo m an, varav endast åtta var inhem ska läkare. D et fanns e tt antal barberare och fältskärer, som egentligen hörde till d et m ilitära, vilka även kunde anlitas fö r civil sjukvård. Sålunda finns t ex en barberare»med sina m edikam enter» upptagen i avlö- N ils Johansson från B jörknäs i Tärna ligger till sängs efter benbrott. D et är ju li 1919 och speciellt vid barm arkstid är transport till läkare i Tärna nästan utesluten. 135

6 ningslistorna fö r gruvan i Nasafjäll på 1640-talet. De första läkarna i N orrland hörde alla till denna kategori fanns d et 32 provinsialläkare i Sverige, alla förlagda till städerna. V ästerbotten fick sin första provinsialm edikus vid m itten av 1700-talet. D et var kem isten Ulrik Leonard H järne, son till den m era kände U rban H järne delades d istrik te t i två delar; en läkare stationerades då i U m eå och den andre i T om eå. Sam m anlagt fem lasarett fanns år 1869 i övre N orrland. Dessa var förlagda till Um eå, Piteå, H aparanda, Luleå och Skellefteå. A tt kloka gubbar och gum m or hade en m ission a tt fylla u te i bygderna är m ot bakgrund av således skisserade förhållanden inte svårt a tt förstå. D ärtill kom m er a tt den lärda läkekonsten länge inte hade något väsentligt b ä ttre a tt erbjuda. Folkm edicinen hade trad itio n en bakom ryggen, generationers erfaren h et m en även okunnighet. Den utbildade läkaren kostade pengar, och sist m en inte m inst var d et i N orrland o ftast o erh ö rt långt till läkare. Även om sjukdom en var nog så svår, sköttes de sjuka i hem m en. Fram på 1940-talet har d et ansetts både löjligt och onödigt a tt föda barn annat än hem m a. D et var endast i y ttersta nödfall m an häm tade d o k to rn. Från Åsele socken berättas:»ingen läkare fanns p å närm are håll än i U m eå (20 m il) och inga vägar, utan den sjuke forslades i b åt efter olika vattendrag, den sjuke låg i en korg m ed lock på. F ö r d et m esta hann aldrig den sjuke fram till U m eå u tan dog efter vägen.» Gränsen m ellan boklärd läkare och självlärd eller trad itio n slä rd läkare var länge oskarp, liksom gränsen m ellan folkm edicin och vetenskaplig m edicin näm ner prosten Per H ögström i e tt tal i vetenskapsakadem ien a tt d et i V ästerbotten finns en p ro vinsialläkare och en landsfältskär, m en a tt m an ute i socknarna inte har råd a tt anställa lärda m edici.»em ellertid har m an ej varit alldeles u tan sådana personer av bägge könen, som efter den kunskap de k u n n at häm ta ur läkarböcker och av ålder praktiserade huskurer i nödfall id k at både läkekonsten och kirurgin, m ed den fram gång a tt m ånga m änniskor blivit hulpne, och a tt m an o fta blivit övertygad om en sto r sanning, d e t H erren gör stundom ej m indre ting genom sm å än stora händer.» En lång rad kloka som varit verksam m a i V ästerb o tte n kring sekelskiftet finns om talade i DAUM :s m aterial. I A vaträsk, D orotea socken, fanns den s k»doktorn» Sven Ersson. Han hade tillgång till e tt s to rt hem m an och de som var riktigt sjuka fick stanna kvar tills de blivit botade. A ndra kloka var»lappvattenm annen» i L appvattn et, B urträsk socken,»skralam arkarn» i Zakrism ark, N ysätra socken, Augustinus i H ornm yr, Lycksele socken, och F insel-a nt, verksam i S kellefteå socken. I S tenstrand, Stensele socken, bodde Nils-Opp, som främ st b o tad e m ed hjälp av örtm ediciner och i ö s tra S tröm åker, Bjurholm s socken, fanns»a S trö m sunds Kass», K arin M ikaelsson, som b o tad e m ed hjälp av brännvin och kuckel. H on tilltroddes k u n na spå på avstånd, m ed både goda och o nda avsikter. Nils Johannes Nilsson i K naften, Lycksele socken, var en from och aktad m an, som ansågs intelligentare än andra. Hans förm åga a tt tala m ed andevärlden och v ittra var beröm d. Sjukdom b o tad e han genom a tt kasta u t för elakt. Han kunde dessutom stäm m a blod. Även Janken i Svartliden, Lycksele socken, b o ta de genom a tt kasta u t. Om d e tta berättas:»när han skulle b o ta de sjuka, tog han e tt glas brännvin och i d et lade han nio olika m etallsorter, n är d et stå tt e tt tag kallade han till sig en anhörig till den sjuke. D enne fick då se i glaset varifrån den sjuke få tt sjukd om en, när han få tt se d et, kallade de in den sjuke. Spågubben tog då brännvinet och lät den sjuke sm a k a u r d e t tre gånger m ed en sked, varefter han sm orde in den sjuke på hela kroppen m ed brännvinet. Sedan slängde han d et som blev kvar över vänstra axeln och sade: B ättre skall du b li. Och i allm änh et blevo de bättre.» I F redrika socken kunde m an vända sig till Per Ersn. En sagesman från S torlögda b erättar:»endast för någon m ansålder sedan var ju läkaren ganska okänd här uppe i skogsbygderna. När d et då in träffade sjukdom sfall så gick m an till kloka gubbar och gum m or för a tt söka b o t. M edicinen som användes kokades av olika sorters blad och växter och b landades o fta m ed brännvin. I Storlögda bodde en sådan k lok gubbe som anlitades m ycket. Otaliga är väl de färder som ställdes d it av personer från både när och fjärran, fö r a tt söka b o t fö r någon sjuk anhörig. Den besökande skulle då m edföra m inst e tt kvarter 136

7 Sjuka Caisa Johansson bäres u t på bår från s itt hem, som hon aldrig m er fick se. B ilden från M altjäln, B yske socken, togs om kring Originalet tillhör A llan B oström, Kåge. brännvin, som läm nades till gubben vid fram kom s ten. En del av d e tta användes till a tt förfärdiga m e dicinen av, resten behöll gubben för sin egen del. D enne gubbe hade även förm åga a tt återskaffa tjuvgods, och sådant som på e tt oförklarligt sätt k o m m it b o rt. Han kunde även u tforska var tjuven eller tjuvarna fanns. D etta gjorde han dock inte direkt, utan han lät den besökande titta i ett brännvinsglas, och där kunde denne få se t ex huset där tjuven bodde, eller något annat som gjorde a tt m an kunde känna igen honom.» I F redrika fanns även Erik Ujas Eva, b o satt i Tallsjö. Hon b otade sjukdom ar m ed hjälp av örter och magi. När hon hade d ö tt fick m an slänga b o rt e tt otal lådor m ed blom m or som hon hade sam lat. Mest var d et flugrot (vänderot).»hon var klok a Eva m en n Per Ersn var vis han.» Eva b otade bland ann at värk. Hon rustade då till rö tter, som hon lade i brännvin i en droppflaska som hon k ö p t på ap o tek et. Den innehöll en tredjedels liter, vilket räckte till tre behandlingar. Av d e tta droppade hon i en påse, som sedan skulle kastas över vän ster axel. Sedan skulle p atienten bli frisk efter lika lång tid, som den tid som hade gått m ellan d et han fick d et onda och den tid han kastade u t. I Sorsele levde i slu tet av 1800-talet Karl Gustav 137

8 G ranström. Han var känd för a tt b o ta ris och ros.»han silade e tt tråg m jölk i tre torsdagskvällar efter varandra. Varje gång tog han grädden av tråget och sparade. När han tagit grädde tredje och sista gången av tråget, kärnade han sm ör av denna grädde. I d e tta sm ör blandade han sedan säterolja, som han k ö p t på ap o tek et. Sedan sm orde han den sjuke m ed d etta. Den sjuke sm ordes helt och hållet. D et var flera han b o tade m ed denna medicin.» K råkm yr-o l levde på a tt tillverka m edicin. Hans verksam hetsom råde sträckte sig ända fram till A bborrtjärn och Svartlid en i Degerfors socken. F ö r utom a tt b o ta sjukdom ar såg V Ä N D E R O T (Valeriana officinalis) användes i allehanda magiska signerier. D en k u n d e avvärja onda anslag från m änniskor och djur om m an bar den på sig eller hängde upp den i ladugården. D en ku n d e väcka och bevara kärlek; blandad i vin ansågs den ge en verksam kärleksdryck. F örgjord m jölk återställdes om den silades genom en krans av vänderot, och betesdjuren beströks m ed vänderot fö r a tt inte bli vittertagna. K reatur som få tt vänderot gick snällt hem vid m jölkningsdags. V änderot var tidigt e tt allsidigt läkem edel, m en d e t var fö rst på talet m an k o m på dess användbarhet som nervlugnande m edel. I början av talet hade dess fu n k tio n som»antihysterium» blivit allenarådande. D et är drogen från den torkade roten som används. Olika valerianapreparat säljs fo r tfa rande på a p o teken, t ex i ta b lettfo rm under nam n som N eurol eller Baldrian, som är d e t tyska nam n et på Valeriana. V änderoten innehåller bl a den 1964 isolerade äm nesgruppen valepotriater, som har en utpräglat sedativ verkan. 138

9 han u t tjuvar och tryggade kor. När han b o tad e eksem använde han sig av sm edjeblåst vatten eller nordrinningsvatten. M ot kolik använde han sig av bråka (brakved) som växte i trak tern a kring Bygdeå och Sävar. Som betalning för sina tjänster tog han alltid två kvarter brännvin och en krona. Ibland var den klokes hela familj inblandad i folkm edicinsk verksam het. I Gardsjönäs, Åsele socken, fanns fam iljen Eliasson, om vilka d et sägs:»gam-iljas kom till byn 1852 för a tt trygga kor. B otade ofta värk, folk kom långväga ifrån tog vatten från en kallkällbäck sedan solen gått ned. N ordrinnande. Sm orde sedan där värken fanns, sedan spottade han två gånger. Dog Sonen Elias Eliasson Iljas i N äse b otade värk på sam m a sätt som sin far. Hans fru A nna botade tandvärk på e tt hem ligt sätt. D et skulle vara i e tt haga-le (öppning i gärdsgård) där e tt lik burits igenom. F rån tredje stö rp aret tog hon en sticka och petade in i tanden så a tt allt blod började rinna. Sedan satte hon tillbaka stickan på sam m a B R A K V E D (R ham nus frangula) har varit en allsidigt n yttja d gagnväxt. F räm st är den känd som e tt m ilt och tillförlitligt laxerm edel. F örst m åste d o ck e tt g iftig t äm ne, som finns i den färska barken och som ger o b e hagliga biverkningar, elim ineras gen om lagring eller kokning. Frangulabarken skördas därför om våren, to r kas hastigt i solen och lagras i e tt år, eller också ko ka s den i en tim m e. D et verksam m a äm n et i växten är en glykosid, frangulin. 139

10 »Noak i Virisen». F oto ur E fraim Fjällström s b ildsamling, A bborrberg. På baksidan av fo to t står bl a:» Korsö g d i hög grad. E tt öga brunt. E tt öga blått. K unde s tä b lo n. Specialitet: Engelska sjukan.» ställe. D et skulle ske i hem lighet och ingen fick se när hon gick d it m ed den sjuke. D enne fick heller inte tala om någonting fö r då skulle värken bölja igen.» Noak Axel A braham sson, född 1831 i Vikenäs, Lycksele socken, hade e tt g ott ry k te som sjukdom s- b o tare och var känd vida om kring u nder nam net»noak i Virisen». Sin första bostad hade han i Simaskalet, Vilhelm ina socken, m en han fly ttad e därifrån sedan han blivit döm d till e tt par års straffarbete för olovlig ja k t på ren. F ör a tt han och fam iljen skulle få lugn fly ttad e de och b o satte sig vid Virissjön. Sin stö rsta ry k tb arh et vann han som botare av engelska sjukan. 140 H ur d et kunde gå till när m an sökte Noak b erättar A lbert A ndersson i Dikanäs: När hans första d o tte r var tre m ånader gammal, fick hon engelska sjukan. Då de hade h ö rt talas om a tt N oak i Virisen kunde b o ta denna åkom m a, b e slöt sig A lbert och hans fru K ristina för a tt söka h o nom. E ftersom de visste a tt kvicksilver ingick i den b otande salvan, beslöt sig A lbert a tt ta m ed lite, ifall N oak skulle vara utan. De b rö t upp i dagningen och gick över K rutberg till H enriksberg. Där låg de över n atten hos Frans Bergström. Dagen efter gick de över fjället till Virisen»jänta hon grint hela tiden». De kom sent fram. Solen hade ju st gått ned och Noak hade redan gått och lagt sig. Då de bad a tt ändå få träffa honom, sa hans fru a tt d et skulle nog gå. Hon sa, a tt om Noak svarade när de knackade på dörren, fick de gå in till honom, m en inte annars. Noak svarade dock och de fick kom m a in och tala om sitt ärende. Noak sa a tt han hörde på barnets gråt a tt d et var fråga om engelska sjukan och a tt d et var tu r a tt de kom, för om de hade kom m it en vecka senare skulle flickan antagligen ha d ö tt. U nder n atten ville han inte b o ta flickan. Han var rädd att folk skulle tro a tt d et var m ed onda m akters hjälp som han botade barnen, när d et i själva verket var m ed Guds. Han sa åt dem a tt gå och lägga sig, så skulle han nog b o ta d o ttern på m orgonen. F ör första gången på länge sov flickan hela n atten. När A lbert vaknade på m orgonen såg han Noak som stod lutad över flickan, antagligen sysselsatt m ed a tt ta pulsen på henne. När N oak såg a tt A lbert vaknat, sa han a tt nu skulle han nog kunna b o ta flickan, om det inte hade varit så olycksaligt ställt, a tt han inte hade något kvicksilver hem m a. D etta ordnades snart, eftersom A lbert tän k t på den saken. Noak gick in i förstukam m aren och var b o rta bra länge. När han kom in igen, hade han gjort i o rd ning en svart salva. Han visade en gång h u r d et skulle gå till vid sm örjningen. Den skulle ske m ed hjälp av en fjäder. V iktigt var också a tt flickan skulle ha sam m a kläder u nder hela den tid kuren pågick. De skulle sedan brännas upp. F ö ru to m denna gång skulle flickan sm örjas två gånger till. D et var av vikt a tt d et sam m anlagt blev

11 tre sm örjningar. Den tredje gången, sa N oak, skulle d et se u t som om flickan höll på a tt dö. D etta b e hövde de dock inte oroa sig för. D et var e tt tecken på a tt sjukdom en höll på a tt läm na kroppen. Med dessa besked fick de gå hem för a tt själva slutföra behandlingen. Tredje gången de sm orde flickan, bleknade hon och såg u t som om hon skulle dö. A tt d et skulle ske hade de glöm t b o rt och de blev livrädda. Den u p p skräm da m am m an fuktade flickans läppar m ed kallt vatten. Flickan slog då upp sina ögon och vart helt frisk. Någon betalning fö r a tt b o ta barn tog Noak aldrig. När nästa d o tte r föddes två och e tt halvt år senare, hade N oak d ö tt. Man hade då h ö rt talas om en läkare i Skellefteå som b otade engelska sjukan. A lbert skrev e tt brev till honom. På grundval av den beskrivning A lb ert gav, skickade läkaren m edicin. I d et insam lade m aterialet finns även exem pel på a tt N oak b o ta t andra sjukdom ar. En sagesman i Sjöland, V ilhelm ina socken, fick e tt fult, inflam m e rat sår i ansiktet, när en kvist slog upp m edan han var ute och stakade tim m er. Noak kom och besökte fam iljen utan a tt de b e tt honom. Han bad så frun i huset om en flaska, vilket han fick. D enna ville han sedan ha fylld m ed kallkällvatten. Men fam iljen var alldeles nyin fly ttad och visste inte var en sådan källa fanns. Noak gick d å u t och ställde sig vid nordvästra k n u ten av stugan. Där stod han och tram pade och snodde ru n t, ru n t. Sedan gick han in i stugan igen och sade till barnen, a tt de skulle ta flaskan och gå norr över m yren, till d et ställe där en liten granbuske växte. Där skulle de h itta en källa. Barnen gick d it och h ittade m ycket riktig en källa och fyllde så flaskan. Med d etta vatten sm orde Noak in sagesm annen. Sedan rustade Noak ihop hår, kol och annat och lade i e tt fat. F atet tog han m ed sig till en dalgång i närheten och kastade allt över vänster axel. M edan han gjorde d etta spottade han tre gånger. I sam m a stund blev sagesmannen frisk. Noak talade om fö r sagesm annen a tt den olycka som d rabbat honom berodde på a tt han kysst vittra. Han tillverkade även slagvatten genom a tt tillsätta liljekonvalje och jo h an n esö rt till brännvin. D enna m edicin användes både till invärtes och utvärtes bruk. Ledslitaren A lb in N ilsson, B rattliden. B rattlid-jonke. 141

12 Vidare kunde han stäm m a blod, sam t anlägga fontanell, vilken han anbringade d irek t på d et värkande stället. F ö ru to m dessa m era allm änpraktiserande kloka fanns även en rad specialister inom olika om råden, t ex ledslitning, åderlåtning, koppning och tandvärksbot. B eröm da ledslistare var Ben-Pelle i Um eå och B rattlid-jonke i B yske socken. Såväl botem edel, b o tem eto der som sjukdom sförklaringar följer en lång trad itio n. De äldsta skriftliga beläggen angående sjukdom sförklaringar härrör från babyloniska prästläkare, verksam m a f Kr. De u t try ck er uppfattningen att sjukdom ar orsakas av dem oner i vatten, lu ft och jo rd en fö reställning som fortfarande kan spåras inom talets fo lk m edicin och då speciellt i fråga om hudsjukdom ars uppkom st. Dessa dem oner, övernaturliga väsen, har i N orrland i huvud- L IL J E K O N V A L J (Convallaria majalis) är m y c k e t giftig. Trots d e t a n vändes örten redan på 1500-talet för a tt bota epileptiker och slagdrabbade. V in e x tra k tp å blom m orna eller liljekonvaljebrännvin gavs m atskedsvis. På 1800-talet tonades d o ck d e t ta bruk av örten ner i hushållsflororna, m en heter d e t hos Broocm an, a tt konvaljebrännvin»hulpit den, som några dagar legat mållös av slag, a tt när p a tien ten få tt 5 6 droppar på tungan därav hava de strax k o m m it till sitt mål igen». M o dern vä xtk em i har påvisat a tt liljekonvaljen innehåller glykosider som är verksam m a m o t hjärtsvaghet. I Ö steuropa ordineras liljekonvalj på liknande indikationer som digitalis hos oss. 142

13 Med fontanell m enades e tt litet ru n t sår på lårets insida eller på överarm en. Såret tillfogades m ed hjälp av e tt sn itt i huden eller m ed hjälp av något frätan de eller biåsdragande m e del. I såret lades en ärta eller liknande för a tt såret skulle hållas öppet och var rinna u t. I denna b ety d else användes term en första gången 1680 av H iärne. sak benäm nts vitra eller rå. Hur farligt d et kunde vara a tt råka u t för e tt rå berättas från Vilhelm ina:»rå eller råä, är d et värst o n t en m änniska kan råka u t för. D et finns olika slag av rå, alla är lika otäcka a tt råka på. På kvällarna i solnedgången m åste m an vara försiktig och allra helst om m an var u te på sjön och rodde. Man skulle akta sig för a tt kom m a i beröring J O H A N N E S O R T (H ypericum maculatum ) har h a ft d ju p förankring i fo lktro n. K ronbladens röda prickar och den röda växtsaften har i fo lk fantasin och dess förklaringssägner u p p fa tta ts som K risti blod. F litigt använd i m agiskt sy fte fö r a tt fö r driva onda m akter. L in n é säger a tt örten på d e t kraftigaste utdriver djävlar. E tt fo lk lig t nam n är fö r ö v rigt fa n sfly k t. M elankoliker, vilka enligt fo lk tro n ansågs vara besatta av djävulen, drack te på johannesö rt fö r a tt öka sin m otståndskraft. Inom fo lkm ed icin en användes olje- och spritextrakt, p irkum olja och p irku m - balsam vid sårbehandling. V äxten är rik på eteriska oljor och garväm nen, vilka verkar sårläkande och inflam - m ationshäm m ande. P irkum -snaps är en vackert gyllenbrun bitter. 143

14 B R Ä N N Ä S S L A (Urtica dioica) an- ^ ses vara d u b b elt så näringsrik som m orötter. D en innehåller ansenliga m ängder A - och C-vitamin och är rikare på viktiga m ineralsalter än någon annan svensk växt. Nässlan användes som k ö k sv ä x t redan under rom artiden. D e gamla örtaboksförfattarna ansåg den vara den ädlaste av alla läkeväxterna. Ö rtsaften drogs upp i näsborrarna vid näsblod, dek o k tp å bladen förjagade giktvärk och en d e k o k t på rötterna ansågs»gagna i nyss påbörjad lungsot». Inom m odern örtm edicin används brännässlan som diureticum och fö r a tt stim ulera m atsm ältningen. Nässlan var förr en viktig spånadsväxt och n ä tteld u ken beskrivs som e tt m ellanting m ellan linne och bom ullsväv. 4Ä N G SSYRA (R u m ex acetosa),»svinsyra», är rik på C-vitamin och har både inom fo lkm ed icin och sko l m edicin ordinerats m o t skörbjugg. D et var antingen växtsaften eller de krossade bladen»lagde på vin» som m an gned d e t såriga ta n d k ö tte t m ed. K uren ansågs också verksam m o t»rötsår». L ångt fram i tiden har ängssyran använts i hushållet. Bladen stuvades som spenat eller användes i soppor. Ängssyran eller dess större varietet fjällsyran ingår också i samernas»grönsaksrätt» gom pa tillsam m ans m ed kvanne och fjälltolta. 144

15 m ed vatten som var fullt m ed ont. Med o n t avsågs allt gem ensam t ont, både d et som fanns i vatten och i luften. Man skulle inte gå i vatten eller bada sedan solen g ått ned, fö r d å kunde o n t fastna på en, och m an fick bölder eller blev farligt sjuk m ed h u vudvärk och uppkastningar i form av något konstigt som följt m ed uppkastningarna. D et kunde vara n å gon svart luden kula stor som e tt halft ägg, eller en vit svamp som höjde och sänkte sig, allt efter lu ftd raget eller olika beröringar. Man provade dess livsk raft genom a tt slå söt och sur m jölk över kulan; slog m an söt m jölk och den sänkte sig och blev jäm n och slät, visste m an säkert a tt den sjuke var lycklig som fick kräkas upp den. Om m an slog sur m jölk över den, jäste den vanligen u t sig, ibland flerd ubbelt. Då förstod m an h u r farligt d et var a tt ha sådant o n t i sin kropp. / / Om en m änniska hade råkat u t för o n t rå och d et få tt gå så långt in i k ro p pen a tt d e t n å tt m agen, var den sjuke förlorad om han inte fick kräkas upp otyget. Många gånger fastnade o n tet i de y ttre lem m arna, och då kunde de svälla upp och bli blåaktiga eller få annat rö tt utslag som gjorde så a tt den sjuke inte kunde se; i båda fallen kunde d et bli stora svarta bölder. Men rået k u n de göra en frisk m änniska till krym pling för livet på en enda gång. E tt skogsrå var m ycket farligt, särskilt om våren, innan tjälen h u n n it ur jo rd en. Värst var vårrået eller skogsrået om våren, d å solen var varm men tjälen band jorden, d et vill säga a tt den inte gått ur jorden. Längre fram under som m aren, 145

16 sedan jord en var varm och tjälfri, hade rået m indre m akt. Var m an dum nog a tt lägga sig på m arken m edan tjälen var i jo rd en, kunde m an vara säker på a tt vårrået stod på lur och kastade otyg på en. Sedan m an få tt otyget sått över sig, blev m an trö tt och som nade och sov m edan otyget började verka och den sovande blev sjuk.» V itra levde i fam iljegrupper och var dödlig på sam m a sätt som m änniskan. I likhet m ed övrig b e folkning i n o rr kunde hon antingen vara bofast eller nom adiserande. F ör d et m esta var hon dock osynlig för m änniskan. V itra hade en del goda egenskaper: hon kunde t ex väcka kolaren som som nat vid sin mila, m en hon var lätt a tt re ta och kunde då förgöra den som gjort henne illa. De sjukdom ar som orsakats av vitra benäm ndes i V ästerbotten vanligen m ed term en»råkat u t för jälaken», eller så sa m an a tt m an»kom m it u t för illt». O ftast rörde d et sig om eksem eller andra fo r m er av hudutslag, m en även värk och andra åkom m or kunde avses. Från Lycksele b erättas:»i F lakaträsk voro några karlar tillsam m ans och söpo. D et var vanligt a tt /---/ vittra spelade på andra sidan träsket. D etta blevo karlarna leda a tt höra på och en av dem drog ned sina b y x o r och vände bakdelen m o t / / vittertillhållet. Men då han sedan vände sig om, fick han något kastat i ansiktet. D et kändes som sand och därav fick han elakartat utslag över hela ansiktet. D etta gick inte b o rt förrän om m ycket lång tid och efterläm nade fula ärr. På så sätt häm nades vittra.» A ndra övernaturliga väsen som kunde orsaka sjukdom ar var m aran och de osaliga döda. Även vissa djur, som får ses som su b stitu t för övernaturliga väsen, kunde orsaka sjukdom ar. Hit räknas fåglar som kråka och tjäder, sam t i sto r utsträckning o r m ar och grodor. Sjukdom ar kunde vidare uppkom m a genom»trollskjutning» av någon trollkunnig person, m än niskor som genom förskrivning eller på an n at sätt blivit invigda i den onda andevärlden. I N orrland har speciellt sam em a h aft rykte om sig a tt k u n n a trolla löss eller m agsjukdom ar på personer som de på något sätt blivit illa behandlade av. D et fanns vidare personer som ansågs ha ond håg, ond tunga eller o n t öga. Avundsöga hade till exem pel den som någon gång förlo rat e tt barn. M ot sådana m änniskor m åste alla o d ö p ta barn skyddas. 146 Sjuk blev m an också av starka känsloreaktioner, speciellt under havandeskapstiden. Såg en havande kvinna en eldsvåda, så fick b arn et eldm ärke. S lutligen kunde sjukdom ar förklaras genom likhetsassociationer. S telbent blev m an t ex genom a tt gå över e tt par skaklar. F ö r a tt förebygga sjukdom, som för d et m esta förklarades m ed a tt m an fö rb ru tit sig m o t övernaturliga väsen, fanns en del åtgärder m an kunde vidtaga. G lödande kol lades i barnens badvatten, i vatten m an tv ätta t barnkläder i, sam t i blod från koppning och åderlåtning, innan d et kastades ut. Om m an u trä tta t sina naturbehov utom hus var d et viktig t a tt sp o tta på m arken både före och efter, så att m an inte skulle»råka u t för elakt». Vissa växter ansågs allm änt stärkande, bl a talloch granstunt, svinsyra, angelika och stensöta. A ndra växter som användes i sjukdom sförebyggande syfte var rölleka, en och nässlor. De sistnäm nda fö rekom även vid botande av olika åkom m or. Rölleka,»fleingräse», sades vara fo sterfördriv ande. En i olika form er användes vid en rad sjukdom ar. M ot för m ycket m agsyra dracks enbärsavkok, en halv tek o p p tre gånger om dagen. A vkoket tillreddes genom a tt m an lät m ogna enbär koka en tim m e under lock, varefter d e t tappades upp på flaskor för lagring. E nbärsdricka användes m o t vattu so t, m edan enrotsdricka sades b o ta»bleksot», blodbrist. M ot»andnöd» eller»andtäppa», som astm a kallades, rö k tes m ed enris eller rölleka. Nässlor användes vid värk. Man gned den värkande kroppsdelen m ed brännässleblad. F ör a tt b o ta engelska sjukan,»riset», plockades späda nässlor som fick torka. Dessa pulvriserades sedan och b lö t tes ånyo upp i varm t vatten, m ed vilket den sjuke sm ordes. Två andra växter som användes till allehanda ting var rönn och tibast. R önn användes främ st m ot urinbesvär. R önnbärsdricka användes m o t urinstäm m a. D enna tillreddes genom a tt m an tog bär som fallit ned från träden. Bären stoppades ned i flaskor och vatten slogs över, varefter flaskorna stoppades undan. Vid behov togs så skedvis av drickan. T orkade, söndersm ulade bär användes som b o t m o t urinstäm m a. Blandades bären m ed k ru t, ökade effekten. T orkade eller färska bär intogs även vid njurstenssm ärtor. R önnbärsavkok, som sm ordes på d e t onda stället, troddes k u n n a b o ta värk.

17 T ibasten, som är giftig, har h aft e tt ytterligt gott ry k te som botem edel. Med en dos av 10 bär åt gången botades både folk och fä från m ask.»tjäderhalsbär» sades b o ta gulsot. Vid ögonvärk nöps bären sönder och vätskan droppades in i ögat. Tibast an vändes även vid förkylningar. S tö tta, torkade bär blandade i gröt eller lingonsylt verkade svettdrivande. Vid halsont intogs de blandade i vatten. F ör a tt få m edicinen verksam m are kunde m an tillsätta m alört. Sin största användning hade dock bären vid anläggande av fontanell (se sid 143). A tt anlägga fo n tanell verkar ha varit en vanlig m etod att kom m a till rä tta m ed värk. Vanligast var a tt m an därvid använde sig av e tt bär från den giftiga tibastbusken {Daphne m ezereum ). Hur d et kunde gå till berättas från Gargnäs, Stensele socken: På b en et finns en blodåder som delar sig och bildar en klyka. Innanför denna skrapade m an upp huden m ed tum m en. Man skalade sedan e tt tyvebär (tibastbär) och lade d et på såret och band stadigt om m ed schånäver, den tunnaste hinnan närm ast björkens näver. E fter två tre dagar började d et värka, m en d et skulle m an inte bry sig om, utan endast b y ta u t bäret, tv ätta och sköta såre t och b y ta u t nävern om d et behövdes. Om m an tittad e ordentligt när m an b y tte u t b äret kunde m an se a tt en rö d ring bildats kring det. Så höll m an på, tills m an ty ck te att m an få tt nog och m an få tt u t gam surblodet. När m an sista gången tagit u t b ä ret, lades endast färsk näver på såret, som fick sitta kvar tills såret läkt. Här finns m er a tt läsa: D A H LSTED T, TO N E T ro och föreställningar kring vitra i övre N orrland. U meå. FA H L G R E N, K A R L et al ö v re N orrland förr i tiden. V II. L äkare och sjukvård. U m eå. FJE L L ST R Ö M, PHEBE Sam ernas sam hälle i trad itio n och n u tid, k ap itlet Sam isk folkm edicin, s JO N SSO N, SUNE Ö rtabok JO N SSO N, SUNE B lom bok LU N D B ERG, UNO m edicin. L und Ur antikens och O rientens PE TT E R SSO N, O LO F PE TT E R G am la byar i V ilhelm ina. E tnologiska källskrifter utgivna av Sigurd E rixon, H erm an G eijer och Helge N elson. Del II. F jälltrak tern a och V ojm sjötrakten. Utgiven av H erm an G eijer och K arl-h am pus D ahlstedt. S tockholm. SAOB = O rdbok över svenska språket utgiven av Svenska A kadem ien L und. T IL LH A G E N, CARL-H ERM A N Folklig läkek onst. T redje upplagan. S tockholm. S venska m edicinalvåhföreningeflä prish'sta 1917 i torkade roediclöalvåiter (Avser it priser, som vid depåerna skola betalas för prima vara vid Inköp trän allmänheten. För mindre göd kvalitet»änkes priset m ed det belopp, som i varje särskilt fal! anses nödigt. Obs.! Denna prislista gäller endast under Vixtens svenska namn Växtdel, som köpes Backtimjan... grenarna 1 60 Belladonna bladen 3 B esksöta söndersk, grenar 60 B l o d r o t r o t e n, 1 20 Blåbär1 b ä r e n B o c k r o t r o t e n 2 40 B o lm ö rt bladen 3 60 Brakved barken 40 D ig ita lis bladen 2 E k barken 20 E n bären datrsdr Flider h l o m r a a n 2 An Piisprkg.j import ibehov i kgj Växtens kr. ;nnder 1917 junder 1917;; svenska namn 1 ingen Lind... Malört..._ M a sk ro s ingen Matti um mer _ M jö ld ry g a i 200 ; Mjölon CM ö r t ingen l Pepparmynta _ R e n fa n a i Rölleka obegräns. 1Salvia ingen j Slåttergubbe ~-cw körvel Växtdel, som köpes blomman grenar ocb blad roten axens frömjöl _ Pri 1 pr kg I Import kr. junder :20 : 30 : 80 6 : dagspris bladen hela örten 2: 40 blom mande skott! 2 : 80 blom m an : 80 blom man j : 32 bladen j 1:60 blomman j 3 :2 0 örten Ingen Behov I kg. under obegräns. > I pno 147

18 Umeå lasarett och de Anders Brändström För tvåhundra år sedan, när Um eå stad hade e tt invånarantal av ungefär niohundra personer och V ästerbottens län sträckte sig ända upp till Kemi älv, grundlädes Um eå lasarett. Sjukhuset var en täm ligen ovanlig inrättning och var också vid denna tid p u n k t d et enda av sitt slag norr om Gävle. De flesta m änniskor föddes, vårdades och dog i hem m en, u tan någon som helst k o n tak t m ed en institutionaliserad vård. Sjukdom m ed påföljande död var en intim del av vardagslivet och de flesta m änniskor hade någon gång förlorat, eller skulle kom m a a tt förlora, en nära anhörig i hem m et. Visserligen fanns stadsläkare, stadsfältskärer och provinsialläkare, m en m änniskornas k o n tak ter m ed läkarvetenskapen sträckte sig i b ästa fall till sockenprästen eller klockaren. Vanligast var a tt m an anlitade sina egna s k»kloka gubbar» eller»gummor», eller lät Guds vilja ske. År 1785 grundades em ellertid Umeå lasarett: e tt synligt m o num ent över d et faktum a tt hälsovården blivit en statlig angelägenhet. E n utveckling m o t e tt i d et närm aste to talt avskiljande av födandet, vården och d ö en d et från hem m en hade därm ed ta git sin böijan. De upplevelser som tillh ö rt vardagslivet var på väg a tt placeras innanför sjukhusens väggar och förvandlas till m edicinska företeelser. Sjukhusväsendets utveckling Man kan indela sjukhusväsendets fram växt i Sverige i tre faser. D et är svårt a tt säga exakt när den första fasen tog sin böljan, m en vi kan säga a tt d et var någon gång på m edeltiden. Den första fasen var lång och sjukhusinrättningarna hade inte m ycket gem ensam t m ed d et vi idag vill lägga in i begreppet. Den andra fasen är lättare a tt tidsfästa. Vi kan välja a tt låta den b ö ija 1752, när Serafim erlasarettet öppnade i Stockholm, eller 1765 när m yndigheterna för första gången tillät uppförande av s k Läns-Lazarett. D et är också denna andra fas som kom m er a tt b e handlas närm are längre fram i den här artikeln. Den tredje fasen tog sin utgångspunkt i landstingsreform en i böijan av 1860-talet. Den var em ellertid knap past a tt b etrak ta som en realitet förrän efter sekelskiftet Den tredje fasen innebar skapandet av d e t vi kan kalla de»m oderna sjukhusen», d v s sjuk- 148 Term en»m odernt sjukhus» är en direktöversättning av engelskans m odern hospital, en vedertagen term inom m edicinhistorisk fo rsk ning för den sjukhustyp som tog form kring sekelskiftet 1900 och vars stru k tu r i sto rt sett är densam m a idag. Se t ex Vogel, M orris J, The Invention o f the M odem H ospital (Chicago 1980), passim. hus, inte bara avsedda fö r alla grupper i sam hället, u tan även i stor utsträckning u tn y ttjad e av alla. Sjukhusväsendet har varit stadd i ständig förändring genom tiderna. D et finns d ärför ingen anledning a tt tro a tt den tredje fasen är den sista. Sjukhusen i

19 i p p r a i t s m m «." j -,..-; 7* &>':'Ai Umeås första lasarett uppfördes åren efter en tyvärr ej återfunnen ritning från öfverin ten d en tsäm b etet. L asarettet är e tt av de få b e varade 1700-talslasaretten i Sverige. U m eå lasare tt var d e t enda i hela övre N orrland, tills d et nybildade N orrbottens län fick e tt eget lasarett i Piteå L asarettet i Um eå hade från början endast en våning och senare bostadslägenhet i vindsvåningen för lasarettsläkaren. Sjukrum m en låg i bottenvåningen på vardera sidan om en k o r rid o r i husets m itt. Ingången låg då som nu på östra gaveln i riktning m o t staden. N ärm ast in gången låg de båda rum m en som var försedda m ed»volierer», b urar i vilka de sinnessjuka fö r varades. T aket var b ru te t och hade valm at övre fall. 1863, efter a tt landstinget hade övertagit ansvaret, påbyggdes lasarettet till två våningar och försågs m ed e tt vanligt sadeltak. Den nuvarande panelen tillkom 1866 och på 1890-talet byggdes trapphus till vid vaqe gavel. E xteriören från 1860-talet är väl bibehållen, m en det inre har genom gått om fattande förändringar. 149

20 m orgon behöver inte se u t som de gör i dag. Kanske de u p p h ö r a tt existera som institutioner? H ospital och helgeandshus Den betydelse vi idag lägger in i begreppet sjukhusvård har sålunda inte speciellt gamla an o r i vårt land. D et är något som är viktigt a tt kom m a ihåg när vi i dag, i den sociala trygghetens hägn, b etra k ta r dem som självklara och oersättliga. De allra fö rsta inrättningarna var inte i någon som helst m ening avsedda för alla m änniskor i sam hället. De syftade i stället till a tt utgöra livets slutstation för åldringar, utfattiga, krym plingar och sinnessjuka. K roppsvård i denna snäva betydelse var en angelägenhet främ st för den katolska kyrkan. Den såg d et som en viktig kristen uppgift a tt sörja för de fattiga, de sjuka och handikappade, sam t m edellösa pilgrim er. I Sverige stiftades u nder m edeltiden m ånga sådana välgörenhetsinrättningar. Två huvudty p er fanns och m an gjorde en viss, om än m ycket liten, åtskillnad m ellan dem. Den ena var de s k»h elgeandshusen», vilka var a tt b etrak ta som rena fattig- och försöijningsinrättningar. Den andra var de s k»h ospitalen», avsedda för obotligt sjuka, exempelvis spetälska. H ospitalen låg d ärfö r i regel alltid u tan fö r stadsporten på grund av sm ittorisken, m edan Helgeandshusen kunde ligga innanför stadens m urar. V årdinrättningarna var helt beroende av enskilda d o n atio n er och fick en del i d et s k»sädestiondet» fö r sin verksam het. När Gustav Vasa tillträdde på den svenska tro n en och genom hans red u k tio n 1527, när kloster- och kyrkogodsen överfördes till kronan, klev em ellertid statsm akten in på arenan. I och m ed att m an tog över kyrkans och klostrens egendom ar, övertog m an också ansvaret för fattig- och sjukvården. I de statliga stadgar och bestäm m elser som finns bevarade, råder d et ingen tvekan om a tt vårdinrättningarna fortfarande inte var något annat än fattighus. F örst u nder Karl IX :s regering ( ) började sjukvården em ellertid a tt så sm ått skiljas från fattigvården. Å tm instone talade m an om välgörenhetsinrättningarna som om de verkligen utgjorde två olika vårdform er. Sjukhuset vid Falu koppargruva Från d ro ttn in g K ristinas tid ( ) har vi de första uppgifterna om en m er renodlad in stitu tio n fö r sjukvård. G enom insam lingar och d o n atio n er grundades 1639 e tt sjukhus vid Falu koppargruva. Här sköttes och om händertogs de arbetare och tjänstem än som insjuknat eller skadats i sam band m ed gruvdriften. Inrättningen var helt unik fö r sin tid och vid denna tid p u n k t nedtecknades också den sjuk vårdsstadga som kom att bli gällande i över e tth undra år fram åt. I den andra paragrafen fastställdes vilka som skulle ha rä tt a tt läggas in på sjukhus. D et var dels de som var»besw äradtt m edh siukdom aff ålder eller annan lijffzskröpligheet» sam t de som var»vhrsinnige och besatte M enniskior, item the th er hafw a sm ittesam m a siukdom ar och m åste th er öfw er hållas ifrån annat folks omgänge och gem enskap». H ospitalsinrättningarna var naturligtvis fo rtfaran de m ycket få och lika illa ställt var d et m ed antalet läkare. Även om de blev fler u nder 1600-talets gång, var deras kunskaper i m ånga stycken m ycket dåliga. D et dröjde exempelvis ända in på 1720-talet innan blivande läkare och kirurger överhuvudtaget fick någon praktisk skolning i sitt yrke. Fram till dess var all undervisning och utbildning uteslutande av te o retisk/filosofisk natur. De fä sjukvårdsinrättningar som fanns i landet förde en ty n an d e tillvaro, in te m inst i ekonom iskt avseende. Man var helt beroende av donationer, kollektm edel och arv efter ensam stående p atien ter. Inkom sterna var inte av någon stadig n atu r och eftersom d et till stö rsta delen var fattiga m an vårdade, gav självklart inte in täk tern a genom arv något väsentligt tillskott. S tatsm akten visade e tt svalt intresse fö r sjukvården och ansåg a tt den var en angelägenh et fö r försam lingarna, eller en personlig fråga för den sjuke. D et höjdes naturligtvis ständigt röster för a tt staten borde agera, inte m inst för a tt d et ansågs väcka an stö t hos utländska besökare när en fattig eller en krym pling utandades sin sista suck vid stadsporten. 150

21 Collegium M edicum Så sm åningom kom också förändringarna. D et började på allvar m ed a tt d e t m edicinska äm betsverket Collegium M edicum bildades 1663 m ed u p p gift a tt övervaka och k ontrollera den fram växande läkarkåren, apoteken och de m ånga kvacksalvarna. Kollegiet fick sederm era också d et centrala ansvaret fö r folkhälsan i landet. Intresset för hälso- och sjukvård växte em ellertid lavinartat u n d er 1700-talet. D et är naturligtvis svårt a tt exakt fastställa vilka fak to rer som var drivande för denna nya, aktiva syn på lasarettens betydelse och funktio n. Vissa helt n y a om ständigheter kom em ellertid i m yndigheternas blickfång och påverkade reform ivern u n d er upplysningstiden: sam hällets ledande skikt kom a tt genom syras av e tt helt n y tt ekonom iskt tänkande; m erkantilism en. R ationalism en, d v s tro n på ta n kens förm åga a tt om dana tillvaron upplysningstidens ledstjärna blåste också liv i en ny experim enthungrig läkarvetenskap. Slutligen fanns där den allm änna skräcken för en fru k tad sjukdom, vilken h otade a tt spridas u tan fö r all kontro ll. Rädslan för den»franzoske sjukan», syfilisen, var en av de främ sta anledningarna till sjukhusväsendets fram växt och expansion. F ö r nationens välstånd I början av 1700-talet började den m erkantilistiska ekonom iska politiken vinna gehör i Sverige. D et centrala i d et nya tänkan d et var a tt en nations sty r k a m ättes i dess rikedom på guld. G enom en n atio nell självhushållning skulle m an slippa all d y r im p o rt och i stället kunna koncen trera sig p å inkom stbringade ex p o rt. N aturrikedom ar fanns överallt i landet och d et gällde a tt exploatera dem. D et var em ellertid inte bara de ädla m etallerna som var värdefulla. D et m änskliga k apitalet, en stor reserv av skattekraftiga arbetare och soldater, var lika viktigt i d et m erkantila tän k an d et. På sam m a sätt som h an del och företagsam het m åste skötas för a tt ge avkastning, m åste em ellertid också befolkningen vårdas och stim uleras för a tt öka i antal. F ö r vaije rätttänkande m erkantilistiskt inställd statsm an var det därfö r viktigt a tt aktivt befräm ja en befolkningstillväxt. D et var em ellertid inte själva m änniskan m an ville sörja för. Individens värde låg främ st i egenska-. a u u trid tu * i u k S yfilisp a tien t i d e t tredje stadium, som kallades saltfluss. I och m ed a tt förbättrade behandlingsm etoder infördes m o t slu tet av 1800-talet, hann sällan sjukdom en utvecklas så här långt. A kvarell ur Civila sjukrapporter 1831, M edicinalstyrelsens arkiv, R iksarkivet. 151

22 pen av p otentiell p ro d u cen t av välstånd fö r n atio nen som helhet. För a tt k u n n a fa tta de rä tta tillväxtbefräm jande besluten fordrades a tt m an hade en god kännedom om tillståndet i landet inläm nade K am m arkollegiet d ärfö r en skrivelse till Kungl Maj :t, m ed förslag om a tt en befolkningsstatistik skulle börja insam las:»en slik underrättelse om tillväxt på folck och personer i provincierna, öfw er hela R iket m å k u n n a erhållas, hälst en sådan kunskap för d etta collegio vid åtskilliga tillfällen är ganska nödig, besynnerligen vid om sorgen fö r landets cultur, ödeshem m ans upptagande, sam t hvarje handa plantagers och M anufacturers befordran, och huru invånarne derm edelst till loflig och nyttiga näringsm edel k u n n a förhielpas, m ed mera.» T abellverket U tifrån prästernas kyrkobokföring samlades befolkningsuppgifter på fö rtry ck ta form ulär för att m an skulle få en detaljerad bild av folkm ängden och en ökad förståelse av de dem ografiska förändringsfaktorerna. De insam lade befolkningsuppgifterna bearbetades vid Tabellverket, världens första statistiska byrå, instiftad D et stod snart k lart för m yndigheterna a tt d et var den m y c k e t höga dödligheten som var orsaken till Sveriges obetydliga befolkningstillväxt. E nligt beräkningar som sta tistikerna gjorde skulle dödligheten k u n n a nedbringas till hälften genom en fö rb ättrad hälso- och sjukvård. D ärigenom skulle m an spara drygt m änniskoliv årligen åt staten. David Schulz von Schulzenheim, en av förgrundsgestalterna i de svenska lasarettens historia, gav i e tt tal till V etenskapsakadem ien tydligt exem pel på d et sam tida tän k an d et:»förutan helsa kan m änniskan hvarken tjen a sig sjelf eller Sam hället. Regeringens faderliga om sorg sträcker sig och derföre därhän; at genom goda m edicinal-anstalter bevara R ikets folkstock, såsom utgörande dess dyrbaraste egendom och väsentliga styrka.» D et var i första rum m et Collegium M edicum som fick ansvaret a tt fö rb ättra folkhälsan. Ä m betsverkets m etoder för d e tta ändam ål var flera; m an fö r fattad e och spred litteratu r om hälsovård. En om fattande utbyggnad av an talet provinsialläkardistrikt om besöijdes. B arnm orskeväsendet förbättrades och fördes in u n d er statlig k o n tro ll och m an satsade resurser på a tt fö rb ättra prästernas och klockarnas kunskaper i m edicinska frågor. Till alla dessa åtgärder hörde också lasaretts- och kurhusväsendets k raftiga uppsving u n d er senare delen av 1700-talet. A d m inistrativt kom em ellertid inte sjukhusen att lyda u nder Collegium M edicum. A nsvaret låg i stället på andra d ep u tatio n er och styrelser: barnhus- och hosp italsdeputationen ( ), överdirektionen över hospitalen och barnhusen ( ), överstyrelsen över hospitalen och barnhusen ( ), sam t Serafim erordensgillet ( ). S erafim erordensgillet F örst efter 1812 delades ansvaret m ellan Serafim erordensgillet och Sundhets Collegium, Collegium M edicum s efterföljare. Sam tidigt utökades också d et lokala sty ret av lasarettsvården i och m ed a tt lasarettsdirektioner infördes i varje län. D irektionen, m ed landshövdingen i spetsen, hade a tt ansvara för tillsynen av byggnader och inventarier, sam t vissa tjänsteärenden. Serafim erordensgillet hade fo rtsä ttningsvis en b art ansvar över de högre tjän stetillsättningarna vid sjukhusen, e tt ansvar som de slutgiltigt befriades från L asarettens ad m inistrativa särställning, skiljd från all annan sjukvård i sam hället, var länge en häm sko för m öjligheten till utveckling. F örst i och m ed landstingsreform en 1862 blev sam ordningen av resurserna b ä ttre. Läkarvetenskapens fram m arsch D et andra viktiga skälet till lasarettsväsendets fram växt och expansion u nder sju tto n h u n d ratalet var den nya läkarvetenskapens fram m arsch. M edicinen hade i århundraden byggt på en k om bination av gammal hellensk läkarkonst, tro n på de fyra elem entens och kroppsvätskornas balans, miasmateorier, trolldom och k ristet religiösa föreställningar om Guds helande eller bestraffande k ra ft (se sid 160). Sjukdom stillstånd sågs sålunda i m ånga fall som e tt straff för e tt syndigt och osunt leverne. Läkarvetenskapen böljade em ellertid alltm er a tt ifråga- 152

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag

M arika, SP3 V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på Tom ten är far till alla barnen, som jag A ngeredsgym edsgym nasiets Julkalender den 22 decem ber M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag fortfarande

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr. Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer

Läs mer

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 1999 Majviva En ca decimeterhög vacker viva med violetta blommor Majvivan är ganska sällsynt på öppen, fuktig, kalkrik mark. Kalkkärr mm. Minskande.

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt.

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt Tranås vattenkuranstalt. 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

OV F IS K A R S A B. Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr

OV F IS K A R S A B. Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr F= OV F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1973 bolagets 90 verksamhetsàr Verksamhetsberättelse för 1973 A L L M Ä N E K O N O M I S K Ö V E R S I K T D en e k o n o m is k a u tv e c k lin g e n

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning 2002. Planering och genom förande av m arknadsutställningen i

Medlem sm öten m ed bl a redovisning av upplägg av Jokkm okks m arknadsut st ällning 2002. Planering och genom förande av m arknadsutställningen i 6DPHUQDV6O MG 9HUNVDPKHWVSODQ bilaga 4.RQVWKDQWYHUNVI UEXQG I UnU ) UEXQGHWVEDVYHUNVDPKHW ) UEXQGVNDQVOLHW Medlem saktiviteter, sem inarier, inform ationsm öten, adm inistration och ekonom i. före juni

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ewa Christina Johansson. Spindelns hemlighet

Ewa Christina Johansson. Spindelns hemlighet Ewa Christina Johansson Spindelns hemlighet Det finns fler spännande böcker om Ella: Tavlans hemlighet Kortets hemlighet Spegelns hemlighet Korpens hemlighet Nyckelns hemlighet Sländans hemlighet Spindelns

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007

Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007 Hälso- & sjukvårdsenheten 27-29 november 2007 Kartlagd process: Slusskommunikation Nulägeskarta Identifierat slöseri/spill Orsaksanalys O rsak Förbättring, idé/lösn in g R ö relse (leta p ärm ) In g en

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm Klassiska sagor Snövit efter bröderna Grimm Illustrerad av Anna Friberger Det var mitt i vintern och snön föll som dun från himmelen. Vid fönstret, som hade karmar av svartaste ebenholts, satt drottningen

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916.

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916. Arborelus, Olof Per Ulrk Olof Arborelus. : Mnnesutställnng anordnad af Svenska konstnärernas förenng 1916. Stockholm 1916. EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

stalex foddes 1952...

stalex foddes 1952... NOW SHOWING! THE NEW BREED stalex foddes 1952......av den stolta föräldern Arbesko (det är vi) ett svenskt failjeföretag i fete generationen so utvecklar och tillverkar skydds- och yrkesskor för professionella

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Ska Jesus verkligen komma tillbaka?

Ska Jesus verkligen komma tillbaka? Ska Jesus verkligen komma tillbaka? Jesus sa det, Matt 24:29-31 Strax efter de dagarnas nöd ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. Stjärnorna ska falla från himlen, och himlens makter

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Avskaffa aktivitetsförbudet för arbetslösa ungdom ar A rbetsförm edlingens m ånadssiffror siffror för Län Veckodagen den dagens datum m ånad 2010 I m ånad 2009 gick xxx ungdom ar i Län utan jobb. U ngdom

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

1 Se bilaga 1 2 Se bilaga 1 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 3

1 Se bilaga 1 2 Se bilaga 1 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 3 Inte ens en halvgarant för jobb SSU :s granskning av regeringens ungdom sgaranti En rapport från Sveriges Socialdem okratiska U ngdom sförbund Juni 2010 w w w.ssu.se Innehåll Förord 3 R esultat 4 Hopp

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

De vinnande bidragen i Visa oss din poesi 2009

De vinnande bidragen i Visa oss din poesi 2009 De vinnande bidragen i Visa oss din poesi 2009 ritade en karta. vann människorna på min sida. pekade ut mål. tuggade efterbörden. spottade ut den. jag; en börda. hopplösa är fingrarna. vill rinna över

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Enkel dramatisering Helige Martin de Porres Festdag 3 nov

Enkel dramatisering Helige Martin de Porres Festdag 3 nov 1 Enkel dramatisering Helige Martin de Porres Festdag 3 nov Bakgrund S:t Martin de Porres föddes i Lima, Peru, 1579. Hans far var spanjor och hans mor en frigiven slavinna från Panama, föräldrarna gifte

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n.

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n. Stockenström, Herman Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström [S.l.] : [s.n.] 1879 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

När m an betraktar begreppet användbarhet m åste m an ta hänsyn till två viktiga faktorer. Dessa är:

När m an betraktar begreppet användbarhet m åste m an ta hänsyn till två viktiga faktorer. Dessa är: - Användbarhetsorienterad design Varför ska m an involvera användaren i designprocessen? Det finns m ånga anledningar till detta. Först och främ st kan m an på ett lättare sätt få fram användbara produkter,

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

När jag gick ut på rasten såg jag att en affisch var fasttejpad på väggen. Jag började läsa. Såhär stod det:

När jag gick ut på rasten såg jag att en affisch var fasttejpad på väggen. Jag började läsa. Såhär stod det: Monstret Kapitel 1 - Ljuden Kalle var i NO-salen och blandade färg då hörde han något stampa i källaren. Han frågade Max: - Hörde du? - Vadå? Undrade Max. - Att något stampade i källaren, sa Kalle. - Jag

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer