Medlemstidning för Föreningen för Världsbutiken Klotet. Februari 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemstidning för Föreningen för Världsbutiken Klotet. Februari 2005"

Transkript

1 Medlemstidning för Föreningen för Världsbutiken Klotet Februari 2005

2 Hej igen! Efter en ytterst spännande termin på folkhögskolan känns det riktigt bra att komma tillbaka till Lund. För jag har saknat butiken och framför allt människorna som jag träffar där. Det är nyttigt att röra sig utanför ens kända närområden, men det är lika viktigt att komma hem igen. Sedan undrar ni kanske också varför det finns en kanin på framsidan? Detta är resultatet av ett långt samtal jag hade med en kompis. Han undrade varför det alltid behöver vara något exotiskt på framsidan och föreslog att jag istället skulle ha en skogshare på densamma. Riktigt så långt ville jag nog inte gå, så vi enades om en kanin. Men när jag tog upp detta med Stina, som gav ut höstens nummer, så frågade hon om varför jag ska begränsa mig till ett djur. Så till nästa nummer ska jag tänka ut något alldeles speciellt. Konsumtionsfasta årets ord 2005? Lite tidigt kanske att föreslå det, men visst är det ett bra ord?! Artikeln i tidningen handlar om konsumtionsfasta och ekonomiskt ickevåld. Men tänk på att konsumtionsfasta inte handlar om att inte konsumera alls utan om att konsumera mindre. Och att det man konsumerar konsumeras rätt. Jag är också mycket stolt över att i detta nummer presentera en seriestripp av Marina Håkonsson. Rättvis handel känns så självklart i vår vardag, men Marina pekar tydligt på hur komplicerat och invecklat det kan vara ibland. Slutligen vill jag påpeka att deadline för nästa nummer är den 8 maj, så ni är välkomna att lämna in bidrag eller tankar och idéer tills dess. Ha det bra,

3 Styrelsen informerar: Vad händer? Världsbutiken Klotet har precis börjat inleda ett samarbete med ABF. Förhoppningsvis kommer det att leda till att vi kan hålla gemensamma utbildningskurser om rättvis handel som ska ges här i Lund. Det årliga riksmötet för Världsbutikerna för Rättvis Handel (VBRH) och Rättvis Handel Import (RHI) ska i år vara i Lund. Alla medlemmar är välkomna att närvara från den april. Det är ett ypperligt tillfälle att träffa styrelseledamöter och andra vanliga kollegor och utbyta tankar och idéer. Anmälningslista (anmälan är bindande) kommer snart att finnas tillgänglig i butiken. Information kan fås genom Ulrika eller Ulrike Det första rättvisemärkta caféet har öppnat i Lund. Det är Kulturmejeriet som på söndagar arrangerar Soppköket. Det börjar klockan 14 och håller på tills sista människa gått hem. Det är öppet för alla åldrar och tillhanda håller dessutom olika sorters underhållning. Världsbutiken i Malmö har flyttat till Zenits lokaler i Malmö, i Kommendanthuset. Där driver de bland annat också ett rättvisemärkt café och varje torsdag kväll är det olika spännande föredrag, oftast med internationellt tema Träffa nya människor? Lära dig mer om rättvis handel? Då ska du kontakta Fredrike på för att komma och stå i butiken! Till alla som varit med och hjälpt till under det gånga året, säger vi TACK. Och välkommen in igen! Kalendarium Februari: 28 februari Styrelsemöte Mars: 19 mars Regionmöte i Malmö, Zenits lokaler, klockan Anmälan görs till Kristian på 20 mars Årsmöte på Slottet, Prennegatan 8 21 mars Styrelsemöte April: 4 april Butikspersonal/medlemsmöte april Riksmöte för Världsbutikerna och Rättvis Handel Import i Lund 25 april Styrelsemöte Maj: 30 maj Styrelsemöte Dessutom är ett nostalgimöte inplanerat i april/maj.

4 Kassör med äventyrligt förflutet Sedan två år har Klotet haft Hans Hedenby som kassör. Precis när Per slutade kom Hans som en räddande ängel. Arbetet han utför är verkligen beundransvärt. Kanske är det därför som det sakta med stadigt går upp i butikens ekonomi? Hans bor idag i Landskrona, en stad som enligt honom går bra att bo i men inte är särskilt rolig i andra avseenden. Däremot uppskattar Hans närheten till havet. Hit flyttade han, på grund av familjeskäl, i slutet på april 2002 direkt från Torrevieja i Spanien. Där hade han färdats omkring och levt ett ganska så stillsamt liv. Tagit lite ströjobb här och var, men främst uppskattat livet och umgänget med olika människor. Detta är Hans livsfilosofi i livet. Han har aldrig stannat särskilt länge på ett ställe utan har hela tiden längtat efter det okända. Kanske har Hans verkligen följt den typiska pojkdrömmen och gett sig ut på äventyr varje gång han har känt tristessen? Säkert är i alla fall att han har hittat på mycket i sitt liv och att en karriär aldrig har varit viktig egentligen. Han föddes 1952 i Eskilstuna, en stad han trivdes bra i, och bodde där till hans var sex. Eftersom Hans är född i december fick han börja skolan redan det året och hade då turen att få gå i det han kallar djurparkskola: Hans första skola låg mitt inne i en djurpark. Sedan byttes denna skola ut mot en inte lika rolig skola i Malmö, dit familjen flyttade. Efter nionde klass kände Hans dock att det var dags att tjäna pengar. Det första jobbet han hade var ett lagerarbete. På den tiden var det mycket lätt att få arbete. Det fanns inte bara dagens månadslönsystem utan också veckobetalning eller dagslön. Detta innebar en stor frihet. Det var möjligt att jobba en vecka och ta ledigt eller, tvärtom, helt okej att inte orka gå upp på morgonen och sedan jobba fullt ut nästa dag. Hans tycker idag nästan lite synd om dagens ungdom, eftersom det faktiskt är slitsamt att få ett bra jobb idag. Han minns att det inte alls var svårt att förr i tiden bara gå till arbetsförmedlingen och så befann man sig på en båt till Sydamerika dagen efter. Hans påpekar att han inte tror att dagens ungdomar förstår hur bra han och hans generation hade det i vissa avseenden när de växte upp. Vid den här tiden, när Hans var runt tjugo, var han för övrigt mods eller hippie, något slags punkartyp. Det framkom aldrig exakt vad han var, för han kunde inte bestämma sig och sannerligen visste han väl inte riktigt på den tiden heller. Bara att det var music and rock n roll för hela slanten. Det hela höll i alla fall på tills han var omkring 25 och kanske insåg att världen består av fler saker. Efter att han hade jobbat i några år, så insåg Hans att det faktiskt också kunde vara kul att plugga. Lite sporadiskt började han läsa när han var år gammal och han tyckte att det var roligt. Här genomgick han bland annat en ekonomikurs på Folkuniversitet och hans egentliga utbildning är väl mest ett lapptäcke av olika ämnen och inriktningar. Det intressanta är att Hans, trots ofullbordat gymnasieavslut, faktiskt är behörig till universitetsstudier, vilket kanske mest är en slump. När han jobbade några år på Volvo, kände han att foten blev allt sämre. I takt med det, blev han förflyttad, från svetsare till truckförare till att sköta delar av bokföringen. Det var i förberedelseutbildningen till ekonomiposten som han genomgick ekonomikurser på universitetet och därmed blev behörig att läsa vidare på denna nivå. Foten skadades förresten under den period när Hans var till sjöss. Han tog anställning på sin första båt 1970 och var däckspersonal, eller matros som det heter på fackspråk.

5 Utomlands har Hans egentligen bara bott i Spanien, men han har rest otroligt mycket och sett mycket av världen. Han har bland annat varit i Indien och i stora delar av övriga Asien, samt även besökt den afrikanska kontinenten. Dessa resor har han finansierat genom sina arbeten. Han har alltid varit intresserad av u-länder och säger själv att han har sett mycket fattigdom och elände i sitt liv. Men intresset har bara sporrats genom det. Under den perioden i sitt liv när Hans jobbade på Volvo var han med i personalens u-landsförening, där en del av lönen drogs direkt och gick till välgörande ändamål. Det var på så sätt som han också kom i kontakt med butiken. Efter att ha uppmärksammat ett anslag på Stadsbiblioteket i Lund kom han hit till oss. Han var redan tidigare bekant med rättvis handel och vad det innebar och hade, som tidigare nämnt, turen att kunna tillträda som kassör direkt. Hans verkligen trivs med Hans Hedenby, vår kassör arbetet i vår världsbutik. Han ser butiken som ett litet företag, som inte bedriver renodlad, vanlig u-landshjälp, det vill säga som bara samlar in pengar och skänker bort, utan Klotet möjliggör faktiskt hjälp till självhjälp. Butiken bidrar med ekonomisk utveckling på ett mycket bättre sätt än rent bistånd hade gjort. Arbetet i butiken är också inspirerande på så sätt att alla får jobba med vad de vill och kan utveckla både sig själva och butiken. Han poängterar att butiken alltid kommer att tillhöra dess medlemmar och att det är vi som gör vad vi vill att den ska vara. Hans övriga intressen, förutom butikens ekonomi, är att träffa människor och att träna fysträning, det vill säga mest styrketräning och simning, och att vara aktiv. Naturen lockar honom också. Annars tycker Hans att det är intressant att studera historien och den tid vi lever i idag. Samhällsfrågor är spännande, speciellt med den pågående globaliseringen. Allting går så fort idag och det händer så mycket omkring oss, mest negativt men i allt detta finns det också en hel del som är positivt. Människor blir medvetna om detta på ett helt nytt plan. Hans tycker också om mat och försöker laga bra mat, men han tycker inte att det egentligen är särskilt roligt att faktiskt laga mat. Det ska gå snabbt, men ändå vara hälsosamt och näringsrikt. Han har alltid pratat sig varm om sin så kallade Buddhagryta, ett långkok med olika bönor i som lär vara riktigt god. Grytan räcker i alla fall över flera dagar, så Hans ser kanske framför allt också effektiviteten i denna maträtt. Lika effektiv är han i sitt handlande, saker och ting ska ske nu och inte bli liggande för länge. Framför allt har han en hel del idéer om hur butiken kan förbättras och det verkar som om han ibland tillbringar dagar i sträck i butiken. Vilket för övrigt hände under den stora stormen i början på januari, då Hans satt fast eftersom han inte kunde komma till Landskrona. Trots dessa timmar i butikens lokaler kommer dock Hans tillbaka, något vi är mycket glada för. Ulrike Deppert

6 Ekonomiskt ickevåld i vardagen: Om ansvar och konsumtionsfasta Nedan följer ett utdrag ur "Fred i våra händer"s utbildningsmaterial. Detta projekt drivs av Svenska FN-förbundet, Kristna Freds, Peacequest/Sverige, Sveriges Kristna Råd och Sveriges Lärare för fred. Texten är författad av Patrick Gruczkun och publiceras här i en redigerad och förkortad version. När ickevåld nämns är det oftast genom historiska exempel, i samband med stora, häftiga aktioner och rörelser. M K Gandhi, Aung San Suu Kyi, M L King m fl är förgrundsfigurer som sammankopplas med begreppet. Ekonomiskt ickevåld är mycket mer en livsstil än en metod. Det tar sin utgångspunkt i diskussionen om det strukturella våldet och erkänner att vi är en del av det våldet. Genom våra livsmönster och konsumtionsvanor bidrar de allra flesta av oss till att strukturellt våld, bl a genom orättvisa handelsstrukturer, utövas mot andra människor och mot miljön. Vi kan påverka våra liv och konsumtionsvanor. Genom att göra aktiva och medvetna val kan vi minimera den skada vår livsstil medför och istället bidra till hållbar och jämlik utveckling. Det är dock inte lätt, varje dag bombarderas vi av köp ditt, köp datt budskap. Reklamen har omvandlat många av de offentliga utrymmena till reklampelare och det är svårt att inte ryckas med och åka lågprisflyg till Paris nu när alla har råd eller köpa den där otroligt billiga tröjan, vi vet ju faktiskt inte säkert att det är barnarbete När Gandhi pratade om ickevåld betonade han att endast en mindre del av ickevåldskampen ska vara ett motstånd mot och ickesamarbete med det som är dåligt samt att den största delen ska vara en kamp för något bättre. Han kallade detta för det konstruktiva programmet. Rättvis handel är ett konstruktivt program det vill säga ett försök att bygga upp en alternativ ekonomisk världsordning. Det av kolonialismen skapade orättvisa handelssystemet påverkar de fattiga länderna än idag. Många är helt beroende av att sälja råvaror samtidigt som de stora vinsterna görs i förädlingsprocessen, som sker i de industrialiserade länderna. Just när det gäller mat har vi som konsumenter ett ansvar och en möjlighet att direkt påverka hur handelsrelationerna i stort ser ut genom att t ex köpa rättvisemärkta produkter. Glöm inte bort att mat är politik.. Fortfarande saknas rättvisemärkningen i många allmänna butiker och på många varor. Rättvisemärkt kaffe kommer mer och mer och eftersom Sverige konsumerar oerhört mycket kaffe är våra val speciellt viktiga. De senaste åren har även ekologiska produkter blivit allt vanligare. I takt med att vi lär oss vad växthusgaser och andra utsläpp gör med vår värld följer också en insikt om att vi behöver göra någonting åt situationen. Det finns flera sätt att arbeta för rättvisare och miljövänligare handel. Ett sätt är givetvis att börja köpa rättvisemärkta och -handlade samt ekologiska produkter. Ett annat är att, ekonomiskt eller genom ideellt engagemang, stödja de föreningar som arbetar för dessa. Ett tredje alternativ är att se över vilket kaffe som finns i kaffeautomaten på jobbet/skolan samt vilket godis och vilken frukt som säljs. Rättvisemärkta och ekologiska varor är dyrare än andra varor och även om de med ökad efterfrågan kan bli billigare kommer de att fortsätta att vara dyrare än alternativen. Det gör att vi kanske inte kan dricka lika mycket kaffe som tidigare eller för den delen köpa bananer varje gång vi känner sug efter sådana. Är vi beredda att ta dessa konsekvenserna? I teorin är det lätt att säga ja, det känns knappast som en uppoffring när vi vet att arbetarna på bananplantagen förbjuds bilda fack, tvingas arbeta 12 timmar om dagen för nästan ingen lön och utsätts för bekämpningsmedel utan tillräckligt skydd. I praktiken är det svårare att motivera sig när närbutikens bananer är så gula. En bra metod är att gå samman en grupp vänner och motivera varandra.

7 Det har varit ganska mycket diskussion i media om barnarbete och hur stora transnationella företag utnyttjar denna billiga arbetskraft. Uppmärksamheten har gjort en del nytta och de stora företagen har nu oftast en policy där de, i a f officiellt, förklarar att deras kläder inte är gjorda av barnarbetare. I o m att en större del av företagens produktion görs av underleverantörer blir det dock allt svårare att spåra varifrån kläderna egentligen kommer och följaktligen hur produktionen gått till. Ett otal undersökningar visar att arbetare utnyttjas till minimilöner och ofta är alldeles för unga. Det vi kan göra är att köpa rättvis handel-kläder. De finns ännu inte i de stora butikerna men olika organisationer som t ex Individuell människohjälp och världsbutikerna säljer rättvis handel-produkter. En annan strategi är att efterfråga märkning på kläderna med information om hur arbetarnas produktionsvillkor är. Vi kan också fråga försäljarna i affärerna hur kläderna är producerade och hur företaget kontrollerar detta. Framförallt handlar det dock om att ändra våra konsumtionsvanor. Det är inte rimligt att fortsätta med det slit och släng-samhälle vi just nu är en del av. Problemet är inte att vi köper kläder producerade i andra länder. Problemet är att de som producerar dessa kläder inte får ordentligt betalt. Istället för att köpa två par skor kan vi köpa ett par och istället för att alltid köpa nya kläder kan vi byta med våra vänner eller köpa begagnade. Ytterligare en metod för att minska konsumtionen är att tillverka sina saker själv. Gör det själv tänkandet hann nästan försvinna till förmån för masskonsumtion men är nu på väg tillbaka. Konsumtionen i de rikare länderna har ökat explosionsartat de senaste årtiondena. Det räcker att höra sina äldre släktingar berätta om ungdomsåren för att förstå det. Samtidigt som utvecklingen har välsignat oss med nya bra mediciner och apparatur som verkligen gör livet enklare och behagligare kan vi inte fortsätta att förbruka jordens resurser som vi gör idag. Avgaserna vi släpper ut kommer våra barn och barnbarn att andas in och när vi förbrukar ändliga resurser i en rasande fart är det inte bara jordens fattiga utan också framtida generationer vi stjäl ifrån. För många av oss är köpandet som en drog och det kliar i fingrarna när vi vandrar genom köpcentrum samtidigt som vi kommer på de mest långsökta anledningar till att vi behöver eller förtjänar just den där prylen. Ekonomiskt ickevåld i vardagslivet handlar mycket om just detta: Att vänja sig av med slösandet som en rökare vänjer sig av med nikotinet. Konsumtionsfasta handlar om frivillig enkelhet, något som alla skulle tjäna på. Det finns många metoder för att göra detta. Går vi till kristendomen får vi bra råd som att ge tionde 1 (att ge 10 % av sin inkomst till välgörenhet) för att dela med oss av vårt överflöd. Även utanför den religiösa sfären finns det bra idéer. En köpfri dag är en världsomspännande dag som hålls i början av december varje år. Tanken är att under en dag helt avstå från konsumtion. Något som är svårt nog om mat, transport och telefonsamtal räknas som konsumtion. Ännu lite svårare men också mer givande är att testa en köpfri jul, vecka eller månad (men då med en snävare definition av konsumtion som inte omfattar resor, mat och telefonsamtal). Tidsbegränsad konsumtionsfasta kan hjälpa oss att komma ifrån beroendet att köpa och lära oss se vilka gratismöjligheter livet erbjuder. Metoderna ovan kan med fördel kombineras med varandra. Det handlar dock som sagt inte endast om att minska sin konsumtion, tycker jag. Det är också av betydelse att vi i allt större utsträckning konsumerar rätt. Vi behöver inte följa den senaste trenden, utan faktiskt handla efter behov. Så tänk på att konsumtionsfasta i samband med att välja den rätta sortens produkter. 1 Metoden är inte unik för kristendomen, motsvarande metod inom Islam heter Zakah.

8 Västsahara den politiska delen Livet i ett flyktingläger är långt ifrån enkelt. Detta fick jag erfara under de fyra veckor som jag besökte de västsahariska campamientos, som de kallas på spanska. Jag fick den unika möjligheten att bo i fyra olika familjer och verkligen ta del av det sociala livet samtidigt som jag utförde mina intervjuer inom ramen för temat Politik, organisering, distribution, försörjning och hälsa. Ett ämne som kanske inte alltid var det lättaste att handskas med, men som var mycket spännande att utforska. I denna första del beskriver jag kortfattat resultat från mina intervjuer, för att i nästa sedan mer gå in på det sociala, kulturella och familjära. Organisering Flyktinglägren är makalöst välorganiserade. De har växt fram under 30 års tid och det är främst kvinnorna som sköter bestyren. Männen var fram till vapenvilan 1991 ute och krigade. Än idag är det så att husen är numrerade efter kvinnans namn. Detta för att kvinnorna länge utgjorde den enda stabila stommen i lägren. Var och en av de fyra wilayorna (lägren) är för övrigt indelade i sex eller sju dairor (ungefär som kommun) och dessa är i sin tur indelade i fyra hays (kvarter). På så sätt håller POLISARIO, västsahariska folkets politiska representation, koll på strukturen. Alla dairor och wilayor har blivit uppkallade efter orter som finns i de ockuperade områden. Idag är det så att det finns ansvariga för matdistribution, ungdomar, fack, kvinnor och hälsa i varje daira. Eftersom flyktinglägren är helt och hållet beroende av bistånd utifrån, finns det nästan inga möjligheter till en egen försörjning och framför allt inte till någon betalning. Det västsahariska samhället var till för inte så länge sedan ett icke monetärt samhälle, men i takt med det ökade västerländska inflytandet (främst genom bistånd) och vapenvilan, har den algeriska valutan spridit sig. Dock är det omöjligt för POLISARIO att till exempel ge lärare, läkare och hantverkare lön. I bästa fall får de extra matransoner. Vidare finns det en klinik, en administrativ ledning och ett dagis per daira och POLISARIO siktar på att det ska finnas en grundskola, klass 1-6, också (just nu går det två dairor på en skola). I wilayorna Smara och Dakhla finns det dessutom trädgårdar, som just nu är ödelagda på grund av gräshoppsinvasionen som kom under oktobermånad. Trädgårdarna är annars ett sällsynt, grönt inslag i den karga stenöknen som omger flyktinglägren. Skördarna är ytterst små och det som produceras ges till barnen och sjukhusen. Det odlas främst tomater, meloner, morötter, palsternacka och rödbetor. Politik POLISARIO har sedan innan lägrens tillkomst varit representationen för folket. Alla invånare är medlemmar i POLISARIO och även på något sätt delaktiga i de olika institutionerna som finns. Detta beror till stor del på att samtliga människor i lägren behöver en arbetsuppgift, att bara gå hemma och dra är ingen acceptabel lösning. Den västsahariska flaggan Strukturen inom POLISARIO tänker jag inte gå närmare inpå, mer än att det vart fjärde år på kongressen röstas fram en president och ett generalsekretariat. Valen sker inte exakt som i Sverige utan det bestäms inom varje hay vilka personer som ska få åka till kongressen för att representera hayen och dess åsikter. Politiken styrs också till stor del av männen. Även om det finns två kvinnliga ministrar och antalet kvinnor i parlamentet har ökat från åtta till tolv, så finns det fortfarande bara en dairachef som är kvinna. Detta beror på att även om kvinnan traditionellt sett har haft en starkare roll i det västsahariska samhället, så har männen fortfarande kvar den politiska makten. POLISARIO har dock bildat det nationella västsahariska kvinnoförbundet, vars uppgift är att stärka kvinnans ställning. Distribution och försörjning

9 Som tidigare nämnt är flyktinglägren helt och håller beroende av utländskt bistånd. De största givarna är FNs matprogram och EUs humanitära hjälp. Till detta kommer enskilda givare, så som svenska Emmaus Björkå (som står för nästan alla kläder som distribueras till lägren). Svenska staten ger också hjälp till viss del, via FN eller EU, men då handlar det mest om överskott som produceras hos oss. Just nu är det mjöl som skickas ner. Biståndet i sig är inte tillräckligt koordinerat, varierat eller täcker ens de grundläggande behoven. Vad beträffar maten är den ibland inte ens anpassad till mottagaren. I det västsahariska samhället spelar teceremonin en viktig roll och endast det finaste teet används (kort förklarat går den halvtimmes till två timmars långa ceremonin ut på att värden eller värdinnan i en invecklad procedur tillagar tre söta koppar te för gästen; kopparnas betydelse skiljer sig åt, men den vanligaste förklaringen är att den första, lite beska står för ungdomen, den andra för medelåldern och den tredje, riktigt söta för ålderdomen). Nyligen skickades te ner till lägren, men efter att ha provsmakat det, vägrade de flesta familjerna att använda det. Inte för att de inte vill ha te i sig, utan för att det inte uppfyllde deras kvalitetsmått. Vid intervjuer med bland andra Röda Halvmånen kom det fram att matbistånd oftast är det som givarländerna kan avvara och har över och att detta ofta inte motsvarar mottagarens direkta behov. Maten koordineras också sällan mellan givarna, vilket innebär att det under vissa perioder kan finnas gott om olja men ingen spaghetti. Detta påverkar också barnen. I ett samtal med en lärarinna berättade hon för mig att det finns två orsaker till barnens undernäring. Det första, självklara, är att det inte finns tillräckligt med mat. Det andra är att barnen har tappat aptiten och vägrar äta. Detta om något säger hur undermålig matens kvalitet och variation faktiskt är. Distributionen i sig sköts annars via en välorganiserad kedja: Maten fraktas till flyktinglägren landvägen från Oran (hamn i norra Algeriet) under ledning av Röda Halvmånen och delas därefter upp enligt befolkningsmängden i de olika wilayorna, för att sedan fördelas på dairorna, hayen och slutligen hamna hos den enskilda familjen. Hälsa Eftersom flyktinglägren inte drivs av pengar är det gratis att besöka klinikerna och sjukhusen. Jag fick själv tillfälle att bruka mig av detta när jag låg magsjuk. Läkarna är välutbildade (ofta med 12 års studier på Kuba bakom sig) och det finns troligtvis tillräckligt med sköterskor också. De flesta är allmän utbildade, men det saknas specialiserade läkare. Det finns några tand-, barn- och ögonläkare men de räcker inte till för att fylla behoven. Vidare saknas medicinskt utrustning av alla slag och de som finns slits snabbt, inte minst av sanden som tar sig in överallt. Allra mest saknas medicin av olika slag. Medicin som huvudvärkstabletter, vätske- och näringsersättning och antibiotika skickas ner av spanska organisationer och kommunalregeringar, men det räcker inte långt. Speciell medicin kommer oftast i så små kvantiteter att endast ett fåtal patienter kan nyttja dessa. Alla barn i lägren finns registrerade under Det friska barnet -programmet. I enlighet med scheman vägs och mäts barnen och resultatet prickas in i tabeller där speciella kurvor anger i vilket tillstånd barnet befinner sig. Från att de första sex månaderna vara friskt går dess allmänna befinnande snart till allvarligt och oftast också till alarmerande. Sköterskorna försöker sprida information om att mödrarna ska amma barnen längre och under de sista graviditetsmånaderna undvika bland annat tunga lyft och äta bättre. Barnen vaccineras också i den mån det finns tillgång till vaccin. För övrigt är de mest förekommande sjukdomar anemi (järnbrist) bland kvinnor och lungbesvär och, i viss mån, näringsbrist för båda könen och alla åldersgrupper. Ulrike Deppert

10 World Social Forum Märkligt nog har det synts väldigt lite om årets World Social Forum i mediabevakningen. Är det så att forumet har tappat stinget, att det helt enkelt inte uppfyller sina egna krav längre? Nej, snarare ligger det väl i att ett socialt forum idag inte är av lika stort intresse för media. För visst hände det intressanta saker på årets, och tillika femte, upplaga av världsforumet, som ägde rum mellan den januari Denna gången var forumet tillbaka där det började, i Porto Alegre i Brasilien. Över människor deltog i öppningsceremonin, enligt den officiella hemsidan. Totalt beräknas antalet deltagare ha varit , något som är rekord. Av dessa bodde drygt på ungdomscampingen. Ungdomscampingen var nytt för i år och bestod ungefär av en stad i staden. Här träffades ungdomar från 39 olika länder, främst brasilianare och sydamerikaner men även kanadensarna var väl representerade, och bodde och umgicks ihop under sex dagar. Över 500 aktiviteter ägde också rum på området. Vad gäller hela forumet så fanns det även detta år ett gediget utbud av föredrag, tal, sång, dansuppvisningar, gatuteater, demonstrationer och så vidare kring olika teman. Kunskapsutbyte, skuldavskrivning för de fattiga länderna, kampen mot privatiseringen, jordreformer i Sydamerika, diskriminering och förbud mot genmodifierade livsmedel är bara några exempel av det rika erbjudandet. Antalet aktiviteter beräknas ha överskridit Deltagare från 135 länder hade kommit för att vara med och det hela fungerade tack vare nästan volontärer. Mest uppmärksamhet fick dock kanske Brasiliens president Luiz Inacio Lula de Silva. Han var tvungen att försvara sin politik inför sitt folk; redan under talets inledning hördes burop ur publiken. Lula är den förste vänsterorienterade presidenten men han anklagas nu för att inte ha hållit sina vallöften om att minska fattigdomen och svälten. I sitt tal menade Lula att Brasilien dock numera går i spetsen för och ligger före såväl Afrika som resten av Sydamerika beträffande bekämpningen av fattigdom. Dock syntes det tydligt att Lula också tillhörde den ekonomiska delen av världen, den som samtidigt hade konferens i Davos (Schweiz), på World Economic Forum. Det sociala världsforumet bildades för fem år sedan som en motvikt till just detta ekonomiska forum. Dit flög Lula direkt efter sitt tal i Brasilien, något som han har fått kritik för. Även om många ser deltagandet som en möjlighet är protesterna fler. Forumet hade i år också tagit till sig den kritik som uppkom efter förra årets upplaga i Mumbai, Indien. Då försvann de stora arrangemangen nästan i de otaliga utomhusaktiviteterna. Porto Alegre var lika kaotiskt som tidigare, men mindre hierarkiskt. I sluttampen på det sociala forumet, bestämde också dess övervakande organ, något som kan jämföras med en international församling, att nästa års sociala forum skall vara mer decentraliserad. Detta innebär att det skall äga rum på flera olika platser i världen samtidigt. Många hade hoppats på att det stora forumet istället ska arrangeras i Afrika, en kontinent som hittills inte har haft samma möjlighet som andra att delta i forumet. Hoppet är dock inte ute, eftersom det också bestämdes att år 2007 ska World Social forum äga rum där. Ulrike Deppert

11 ZIMBABWE: Arbete för mänskliga rättigheter stoppas Det ekonomiska, politiska och humanitära läget i Zimbabwe kan sammanfattas i ett ord: Kris. Listan på vad som ligger bakom det ekonomiska läget kan göras lång; en dåligt genomförd jordreform (där tilldelningen av jord i större grad tycks styrts av personens politiska maktposition än ett faktiskt försörjningsbehov), en extremt kostsam inblandning i Kongokriget i slutet av 90 talet, konsekvenser av ett strukturanpassningsprogram från tidigt 90 tal, ersättning till de så kallade krigsveteranerna från befrielsekriget på 70-talet, för att nämna några faktorer. Befolkningen betalar med höjda skatter och en 70 procentig arbetslöshet! Under dessa förutsättningar är det inte konstigt att Mugabe känner en viss oro inför ett fortsatt maktinnehav, speciellt när landet nu går mot valtider. I flera fall har yttrandefriheten inskränkts i Zimbabwe, bland annat genom statligt TVmonopol, stängandet av den största oppositionella dagstidningen och systematiska trakasserier mot oppositionen. Mugabes senaste grepp är ett nytt lagförslag som för närvarande behandlas i parlamentet (där hans parti, Zanu-pf, har majoritet). Lagförslaget innebär att alla NGO:s (ickestatliga organisationer) måste registrera sig på nytt och ställas inför hårdare krav för att få verka i landet. Enligt en departementskälla kommer organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter inte att bli registrerade, och blir alltså därmed olagliga. Det samma ska gälla organisationer som jobbar under det något luddiga begreppet issues of governance, alltså med frågor som rör landets styre. Dessutom kommer inga av dessa organisationer att få ta emot några utländska bidrag. Redan märks konsekvenserna av lagförslaget. Många utländska personer som jobbar för NGO:s i Zimbabwe har svårt att få arbetstillstånd och flera utländska organisationer har valt att lämna landet. För att nämna två exempel stänger både Forum Syd och Afrikagrupperna sina kontor i Harare. Om den nya lagen sätter ytterligare fart på oppositionen eller om yttrande- och mötesfriheten, och därmed också demokratin, även på längre sikt tar ytterligare ett steg tillbaka det återstår att se. Stina Nilsson

12 Verkligheten i serieform med tuschpennan som vapen Helt plötsligt låg den där i facket. En serie om rättvis handel och hur den påverkar vårt dagliga liv. Insänt av Marina Håkonsson. Det kändes självklart att trycka den i tidningen. Men vem är upphovskvinnan bakom egentligen? Marina är en kvinna strax över 40 år, mor till fyra pojkar och gift med en dansk. Det sista förbryllar mig lite, men får sin förklaring när Marina berättar att hon bland annat bodde åtta år i Köpenhamn som liten och att det kanske är hennes danska kulturarv som tar sitt uttryck här. Hon har bott i Lundatrakten sedan drygt 15 år tillbaka (och sedan några år på Klostergården) och har lika länge varit medlem i vår butik. Intresserad av rättvis handel har hon varit ännu längre; år 1981 bodde hon i ett kollektiv tillsammans med människor som arbetade med just denna frågan. Marina berättar också att hon väl är en sån där miljö-fred-djurrätt-socialrättvisa-typ. Det verkar stämma på pricken. Hon kommer ihåg en hel del kampanjer som har funnits i Lund, som rör hennes intresseområden. Ett av exempel är när gamla Fokus hade en kampanj som hette Vad har bananer med MORD att göra. Sitt skapande har Marina odlat sedan barndomen. Det började med fantasiberättelser i otaliga ritblock (som hennes mor idag har sparat i flyttkartonger) för att sedan i övergå till att med teckningarna beskriva sina egna tankar och funderingar kring samhället, livet och det som händer. Sina första illustrationer i tryck fick hon se i SUcK, tidningen för Sveriges Unga Katoliker, på 80-talet. Marina är själv är troende katolik med specialintresse för den katolska kyrkans sociallära. Serierna banade också vägen in till tidningens redaktion, där hon jobbade ideellt i flera år. Till skillnad från dagens tidningar använde Marina och hennes kollegor sig av elektriska skrivmaskiner med suddknapp och layouten framställdes på millimeterpapper med urklippta textbitar och bilder. Fingrarna brändes ofta på vaxpistolen, rubrikerna gnuggades, intervjuer genomfördes på bland annat rockkonserter och alla kuvert slickades manuellt. Ett tag trycktes tidningen till och med av redaktionen själv på en offsetmaskin och Marina minns än idag hur svart hon blev av det arbetet. Även om det stundom var riktigt ansträngande beskriver hon denna tid som en av de roligaste i hennes liv och det låter onekligen som ett oförglömligt minne. Nu, på senare år, har Marina bestämt sig för att verkligen satsa på sitt skapande. Hon har tidigare varit anställd på flera apotek, men efter en genomförd kurs på Serieskolan i Malmö kände hon att det snart var dags att helt satsa på tecknandet. Kanske för att hon samtidigt vann Seriefrämjandets stora barnserietävling Vinstpengarna investerades i ett av familjen efterlängtat akvarium. Marina sprider idag sina teckningar väl och den som vill se mer av hennes skapande kan till exempelvis bege sig till Klostergårdens bibliotek, där Marinas små fanzines ligger (ett fanzine är en liten serietidning som finansierats av upphovspersonen själv). Den som är intresserad av att köpa hennes alster eller att komma i kontakt med Marina kan maila henne på Klottret känner sig hedrad över att kunna presentera Marinas verk. Så titta på nästa sida och läs seriestrippen Voffor gör di på detta viset! Ulrike Deppert

13

14 Nobelfredspristagerskan 2004: Wangari Maathai från Kenya Nobelfredspriset 2004 gick till den 64-åriga kenyanskan Wangari Maathai. Hon fick det för sitt bidrag till hållbar utveckling, demokrati och fred. Maathai visar sig vid närmare efterforskningar vara en framgångsrik kvinna inom vad hon än har företagit sig. Hon var bland annat den första kvinnan som fick en doktorsgrad i Öst- och Centralafrika (1964 inom biologi) och tillika den som blev först docent (1976 inom veterinärvetenskap). Hon var också aktiv inom Kenyas nationella kvinnoråd, där hon också satt som ordförande under en period. Nu sitter hon sedan 2002 med i parlamentet och sedan drygt ett år tillbaka är hon också biträdande minister för miljö-, naturresursoch naturfrågor. Hon har faktiskt också ställt upp som presidentkandidat mot den förre presidenten Daniel arap Moi, men med föga framgång. Det som dock gjorde henne verkligt känt utanför sitt lands gränser var den så kallade Green Belt Movement (Gröna Bältrörelsen). Rörelsens uppgift var att bevara miljön och förbättra kvinnornas närmiljö genom att plantera träd. Genom åren har Maathai hjälpt till att plantera mellan 20 och 30 miljoner träd. Projektet har idag också spridits till andra länder, bland annat Tanzania, Uganda, Malawi, Lesotho, Etiopien och Zimbabwe, efter att det 1986 ombildades till en panafrikansk rörelse. Pristagerskan själv menar att miljöfrågorna i Afrika får alldeles för lite plats, trots att de är oerhört avgörande för framtiden. Det kan aldrig bli fred om det inte finns en jämlik utveckling och denna kan inte uppnås utan en hållbar skötsel av miljön, tycker Maathai. Hon anser vidare att industrin och de globala institutionerna måste förstå att ekonomisk rättvisa, jämställdhet och ekologisk integritet är viktigare än vinster. Dessutom måste förståelsen för att de flesta krig idag förs på grund av naturresurser öka. Det senaste exemplet på ett sådant krig är den väpnade striden mellan Maasai och Kikuyu strax utanför Kenyas huvudstad Nairobi, som också har krävt femton dödsoffer hittills. Kenyanskan har också gjort en del kontroversiella uttalanden kring hiv/aids. Hon har bland annat sagt att viruset skapades av forskare för biologisk krigsföring och att detta i förlängningen skulle ha resulterat i en kontroll av befolkningen i den tredje världen. Hon understryker detta genom att säga att det bor 25 miljoner hivsmittade i Afrika, av totalt 38 miljoner människor. Senare har hon till fullo dementerat dessa uppgifter. Hon har bestämt hävt att hiv/aidsviruset inte är framtaget utav någon. Sedan har hon även tillagt att hon tycker att kvinnor och flickor är särskilt drabbade av hiv/aids och att hon anser att avhållsamhet och i viss mån kondom måste användas för att stoppa spridningen. Maathai ser sig inte som ensam mottagare av fredspriset. Hon tycker att det faller alla i hela landet tillgodo, speciellt alla dem som jobbar med (bevarandet av) miljö, mänskliga rättigheter, kvinnofrågor och demokrati. Eftersom hon ser landdegraderingen som en av de största problemorsakerna erbjöd hon sig i januari att använda sitt inflytande för att påverka en positiv utgång för klankrigen som pågår på gränsen mellan Kenya och Somalia. Associationskedjan blir inte särskilt lång i förklaringen om varför landförsämringen och krig hör ihop. De olika klaner lever främst på sitt boskap, som behöver bra betesmarker och vatten för att överleva. Genom den ständigt ökande erosionen förstörs dessa förutsättningar och krigen uppstår. Förhoppningsvis lyckas Maathai öka medvetenheten kring dessa frågor, något som kanske underlättas genom att hon fått Nobelpriset. Ulrike Deppert

15 Reklam Den som har varit inne i butiken på sistone har säkert lagt märke till de fina sidenväskorna som vi har. Dessa är från Kambodja, importeras från Danska Svalorna, det senaste landet som kommit till i vårt sortiment. Varorna produceras av ett kvinnokooperativ, Cambodian Women Crisis Center, som använder pengarna till att stoppa trafficking (det vill säga att främst kvinnor blir sålda till utlandet och där ofta slutar som prostituerade) av unga flickor. Projektet är lokalt och leds av Chantol Oung, som själv har bott i flyktingläger i 13 år. Hon menar att projektet ska syfta till att skapa arbetsmöjligheter och skydd för bland annat våldtagna kvinnor och landsbygd flickor som sökt sig till städerna. Genom att också verka på ett politisk plan och ge unga flickor förmånen att få en utbildning, vill kvinnokooperativet framförallt stärka kvinnans ställning. Just nu pågår en upplärning av fler kvinnor, så att de också kan sy och arbeta för en bättre framtid. Projektet inleddes 2003 och startades genom Operation Dagsverke. Mer information om själva deras arbete kan fås på Väskorna, som är i siden, kostar 220 kronor. Andra nyheter går att finna i mathyllan. Bland annat har vi fått in en teförpackning från Oxfam, med fyra olika sorters te för 85 kronor. Eller så kan jag varmt rekommendera de italienska biscotti med kakao för 32 kronor. Den som är intresserad av chutney kan jag glädja med att vi har fått in tre nya sorter från Swaziland. Här kostar en burk 32 kronor.

16 Föreningen Klotet i Lund Redaktion: Klottret 2005 Ulrike Deppert Nr. 1 Februari Ansvarig utgivare: Ulrike Deppert Redaktionen förbehåller sig rätten att fritt redigera inkommet material Föreningen: Ordförande Ingegerd Oscarsson Birgitta Persson Butiken Stora Tomegatan Lund Öppettider: Vardagar Lördagar (Långlördag 11-17) Hemsidan E-post

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad Globala veckans tipspromenad 2009 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas t ex vid kyrkkaffet, i pensionärsgrupper eller för konfirmander.

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel Till

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära

Rättvisemärkt vecka 15-16. Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Rättvisemärkt vecka 15-16 Bodil Jönsson Lindgren Marknadschef Coop Konsum och Coop Nära Trender tillstånd på marknaden Mat & hälsa/ ekologi/ miljö/ etik fortsatt viktigt Miljö- och klimatfrågorna på allas

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden Värderingsövning Handelsspelet - spelet om världsmarknaden I den här övningen får deltagarna prova på hur det är att verka i en (förenklad) modell av världsmarknaden. Det börjar som en tävling mellan olika

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer