PROJEKTMÅLSTUDIE FÖR NATUR- OCH KULTURVÄRDEN. Väg 920 Kullsbjörken - Tällberg

Transkript

1 BILAGA 1

2 PROJEKTMÅLSTUDIE FÖR NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Väg 920 Kullsbjörken - Tällberg augusti 2001

3 FÖRORD Under projektnamnet Mål och mått för natur- och kulturvärden har Vägverket, tillsammans med övriga transportverk, utvecklat en metod för att hantera natur- och kulturvärden i det dagliga arbetet inom sina respektive verksamhetsområden. Samtidigt ger metoden en möjlighet för regeringen att följa upp bl.a Vägverkets ansvar att bidra till de nationella miljömålen vad gäller natur- och kulturvärden. I Vägverkets fortsatta utvecklingsarbete ingår att testa arbetssättet i sju olika vägprojekt. I denna rapport redovisas tillämpningen av metoden på Väg 920 Kullsbjörken - Tällberg inom Region Mitt. Resultatet har sedan använts vid omarbetningen av den tidigare upprättade förstudien för detta objekt. Tillämpningen av Mål- och måttmetoden i samband med förbättringsåtgärder på väg 920 har gett delvis nya utgångspunkter. Enligt samtliga i arbetsgruppen har metoden upplevts positiv och underlättat framtagande av åtgärdsförslag. Vägverket Region Mitt Bo Nilsson Projektledare 1(33)

4 Innehåll Inledning 3 Syfte och mål för denna projektmålstudie 3 Förstudie 3 Projektmålstudie 4 Mål, mått och uppföljning av natur- och kulturvärden i transportsystemet 5 Ny arbetsmetod 5 Metodik för detta projekt 6 Underlag från länsstyrelsen och kommunen m.m. 7 Vägens framkomlighet och trafiksäkerhet 10 Vägens funktion 10 Problembeskrivning 11 Projektmål för vägåtgärd 13 Natur- och kulturvärden samt rekreation och friluftsliv 14 Översiktlig beskrivning 14 Riktade beskrivningar 18 Projektmål natur- och kulturvärden samt rekreation och friluftsliv 26 Målkonflikter och åtgärder 28 Källor 33 2(33)

5 INLEDNING Syfte och mål för denna projektmålstudie Syfte Denna studie ska bidra till att skapa en funktionell och trafiksäker väg mellan Kullsbjörken och Tällberg (väg 920), med beaktande av områdets natur- och kulturvärden. Mål att formulera ett begränsat antal mål med tillhörande kriterier och förslag till åtgärder för kvalitetssäkring för att bevara vägens nuvarande karaktär samt de natur- och kulturvärden som finns i anslutning till befintlig väg att utvärdera användbarheten av en ny arbetsmetod mål, mått och utvärdering av natur- och kulturvärden i transportsektorn Metod I projektmålstudien ska den arbetsmetodik som finns beskriven i Mål, mått och uppföljning av natur- och kulturvärden i transportsektorn tillämpas. Förstudie En förstudie har upprättats av Scandiaconsult för väg 920 under Förstudien omfattar en 6,5 km lång sträcka från anslutningen vid riksväg 70 till Åkerblads pensionat i Tällberg. I förstudien ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som innefattar analys och bedömning av konsekvenser av vägprojektets inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. För att förbättra vägens standard, höja trafiksäkerheten samt göra väg 920 till en attraktiv och säker väg för gång- och cykeltrafik föreslås i förstudien ett flertal åtgärder. Förstärkning av vägytan, mindre kurvrätningar, siktschakter, borttagning av stenar, stolpar och träd, avvattning av vägyta och slänter, utbyte av trummor samt utdikning och dränering. Omdragning av väg vid Laknäs bystuga, utbyggnad av handikappanpassade busshållplatser samt breddning av vägbanan föreslås också för att förbättra trafiksäkerheten och komforten för oskyddade trafikanter. I förstudien föreslås generella åtgärder utan avvägning mot specifika förutsättningar utefter vägsträckningen. Detta medför stora intrång i natur- och kulturmiljön. Länsstyrelsens yttrande och beslut Länsstyrelsen hävdar i yttrande daterat att vägförbättringsåtgärderna som förstudien föreslår inte är förenliga med ett bevarande av natur- och kulturvärdena. För att inte äventyra naturvärdena anser länsstyrelsen att förbättringar endast kan ske av ytbeläggningen. Ingen dikning eller rensning av bakslänterna bör utföras. Dräneringen bör inte heller ändras eftersom detta påverkar den rika floran både ovanför och nedanför vägen. Från kulturmiljösynpunkt är det av betydelse att vägens befintliga sträckning samt höjd och profil kvarstår huvudsakligen oförändrade. Därutöver är det angeläget att beakta den omgivande miljön i form av byggnader, träd, häckar och stenar i anslutning till vägen. Länsstyrelsen beslutade att vägobjektet kan antas ha betydande miljöpåverkan enligt miljöbalkens 6 kap 4 om den 3(33)

6 fortsatta projekteringen och upprättande av arbetsplan följer de förslag till åtgärder som redovisas i förstudien samt i Vägverkets skrivelse Om de vägförbättringsåtgärder som tidigare gemensamt diskuterats (yttrande ) samt inventeringen med skötselråd följs (Natur- och floravärdesbedömning av väg 920 delen Kullsbjörken Tällberg) anser Länsstyrelsen att objektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan. Övergripande projektmål för väg 920 Kullsbjörken- Tällberg Vägens framkomlighet och trafiksäkerhet ska förbättras. Vägåtgärderna och underhållet utförs så att landskapets särprägel och den historiska dimensionen kan behållas och så att ekologiska funktioner och samband kan utvecklas. Projektmålstudie Länsstyrelsen ansåg alltså att endast varsamma underhållsåtgärder av väg 920 Kullsbjörken Tällberg kan tillåtas och att föreslagna åtgärder i förstudien skulle kunna innebära betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ansåg också att förbättringsåtgärdernas påverkan på natur- och kulturvärdena inte belystes tillräckligt i den upprättade förstudien. För att förbättra beslutsunderlaget påbörjar därför Vägverket nu en fördjupad studie av objektet, där Mål och Mått projektets arbetsmetod ska användas för att beskriva natur- och kulturvärdena. En arbetsgrupp har bildats för projektmålstudien: Bo Nilsson, projektledare Vägverket Region Mitt Ove Eriksson Vägverkets huvudkontor Maria Hallesjö Vägverkets huvudkontor Yvonne Seger, uppdragsledare SWECO FFNS Marina Fyhr SWECO FFNS Maria Westerdahl SWECO FFNS Göran Kjellberg SWECO VBB VIAK Olle Bergfors Leksands kommun, miljökontoret Eva Hammarsten Länsstyrelsen, kommunikationer Anders Gottberg Länsstyrelsen, kulturmiljövården 4(33)

7 MÅL, MÅTT OCH UPPFÖLJNING AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN I TRANSPORTSYSTEMET Ny arbetsmetod Regeringen har föreslagit 15 nationella miljömål för att inom en generation lösa miljöproblemen. Berörda verk och myndigheter har samtidigt fått i uppdrag att vidareutveckla dessa miljömål i uppföljningsbara etappmål. Som en del i dessa uppdrag har Vägverket fått ansvar att utveckla etappmål, mått och åtgärder för transportsektorn avseende kretslopp, hälsa och natur- och kulturvärden. Utskottet som ansvarar för natur- och kulturvärden har arbetat fram förslag till etappmål, modell för målarbetet inom transportsektorn samt kriterier för att kvalitetssäkra vägnätet. Utvecklingsarbetet drivs av Vägverket i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Banverket, Boverket, Kommunförbundet, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket och SIKA. Metoden har nyligen redovisats i en broschyr Mål och mått för natur- och kulturvärden. Mål och Mått Vägverket har i metoden identifierat fyra olika landskapstyper ; landskapet som helhet, områden med höga natur- och kulturvärden, tätorter samt hårt exploaterade områden. För var och en av landskapstyperna har ett övergripande mål arbetats fram. För att lyfta fram natur- och kulturvärdena i respektive projekt krävs att beskrivningar för särskilt utpekade områden, t ex riksintresseområden, fördjupas med inriktning på hur en aktuell exploatering kan komma att påverka områdets natur- och kulturvärden, så kallade värdebeskrivningar. Utifrån värdebeskrivningarna bryts sedan de övergripande målen för aktuell landskapstyp ner i projektmål och kriterier (i denna rapport har vi valt att använda ordet indikatorer i stället för kriterier). Värdebeskrivningarna och projektmålen förankras hos sakkunniga på länsstyrelsen och kommunerna. Syfte Mål- och måttmetoden avses tillämpas för både befintlig väg, ny väg samt drift och underhåll och syftar till att stärka natur- och kulturvärdens betydelse vid bedömning av olika projekt. EVAmodellen används idag för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten i olika projekt, dock bedöms enbart mätbara parametrar såsom restidsvinster, trafiksäkerhet etc. Det är därför av vikt att lyfta fram natur- och kulturintressen, som inte är mätbara i ekonomiska mått. Det främsta syftet med metoden är därför att få fram bättre beslutsunderlag för natur- och kulturmiljöfrågor i vägprocesser. Åtgärdsförslag analyseras och avstäms mot projektmålen. Projektmålstudien är tänkt att kunna fungera som ett styrdokument till arbetsplanen. Vägverket avser att pröva den framtagna metoden i ett vägprojekt i varje region, där väg 920 Kullsbjörken Tällberg utgör Vägverket Region Mitt s pilotprojekt. 5(33)

8 Metodik för detta projekt Vid uppstarten av detta projekt visade det sig att en viktig del i arbetet var att först lägga fast projektmål för vägåtgärden. Funktionella krav på vägen identifierades och indikatorer utarbetades för att kunna utvärdera om målen uppnåtts. De landskapstyper som berör det aktuella projektet är Landskapet som helhet och Områden med höga naturvärden. Värdebeskrivningar upprättades för natur- och kulturvärdena samt rekreation och fritid. Eftersom bevarandet av värdena i stor utsträckning beror på om småskaligheten i miljön kan bibehållas, så delades området in i delområden för vilka relativt detaljerade beskrivningar upprättades. Arbetet har skett i nära samarbete med länsstyrelsen och Leksands kommun. Projektmål för natur och kultur har därefter tagits fram med utgångspunkt i värdebeskrivningarna. Utifrån projektmålen för vägåtgärden respektive projektmål för natur- och kultur inklusive rekreation och fritid har målkonflikter identifierats och förslag på tänkbara åtgärder redovisats. Vägen mellan Tällberg och Kullsbjörken har höga natur- och kulturvärden 6(33)

9 UNDERLAG FRÅN LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNEN m.m. Natur- och kulturvärden samt värden för rekreation och fritid som berör projektet finns beskrivna i olika underlag hos framför allt länsstyrelsen och kommunen. Nedan lämnas en kort redogörelse för dessa underlag, som utgör grunden för den översiktliga beskrivningen av värdena för natur- och kultur samt rekreation och friluftsliv. Den översiktliga beskrivningen är grunden för de projektmål som redovisas längre fram i rapporten. Odlingsbygden med dess oskiftade byar och småskaliga jordbrukslandskap kring bland annat Leksand - Rättvik har länge präglat bilden av Dalarna som turistparadis. Väg 920 ingår i det skyltade cykelstråket Siljanleden. Kommunens översiktsplan Område med särskilda hushållningsbestämmelser I 4 kap. miljöbalken anges vissa områden i landet där det finns särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Dessa områden är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, i sin helhet av riksintresse. Siljansområdet är ett sådant område. Inom Siljansområdet ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden (4 kap. 1 och 2 MB). Siljansområdet, område av riksintresse för friluftslivet Hela området kring Siljan är av riksintresse för friluftslivet (W-F 13). Området präglas av äldre, ännu till stor del brukad kulturbygd. Detta ger goda förutsättningar för natur- och kulturstudier, vandring, skidåkning, strövande, cykling, bär och svampplockning, bad m.m. I översiktsplanen hänvisas till att Laknäs, Östanhol och Kullsbjörken har bedömts som kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. Kulturhistoriskt värdefulla byar I Dalarnas museums Byar och fäbodar i Leksands kommun, kulturhistorisk miljöanalys, redovisas Laknäs, Östanhol och Kullsbjörken som byar av lokalt intresse. Det äldre odlingslandskapet Odlingslandskapet präglas av storskiftets indelning av marken. Ett äldre brukningsmönster går att avläsa i vissa åkrar i form av stensträngar eller liknande långsmala impediment. I Laknäs låg då bebyggelsen främst utmed Sjöstigen och inte utmed nuvarande väg 920. I Östanhol låg tolv större gårdar på ömse sidor av vägen och i Kullsbjörken låg sju stora gårdar, varav sex på den norra sidan av vägen (inom den delen av byn som berörs av den nu aktuella ombyggnaden). 7(33)

10 Huvuddelen av bebyggelsen utmed väg 920 har tillkommit efter storskiftet I skogsområdena mellan Tällberg Laknäs Östanhol Kullsbjörken är fastighetsindelningen delvis präglad av markanvändningen i området före storskiftet 1826 med inhägnade utängar. Gärdena bakom missionshuset (som syns i bakgrunden). Gärdet delas av stenrösen som fanns före storskiftet Fornlämningar I direkt närhet till väg 920 finns inga registrerade fornlämningar. På udden nedanför Kullsbjörken finns dock en plats som har använts för malmupplag och som enligt tradition har använts som utskeppningsplats. I övrigt finns ett antal registrerade fornlämningar samt andra kulturhistoriska lämningar i de närmsta omgivningarna. Det är lämningar från bl.a. tegelbruk, järnframställningsplats, lösfynd av pilspets och yxor. På jordbruksmarken sydost om Laknäs brygga har fynd gjorts av flintkärna. Fornlämningsbilden visar på en lång kontinuitet i området vad gäller verksamhet och bosättning. Landskapets huvudsakliga prägel härrör dock från storskiftet och århundradena dessförinnan. Naturvårdsintressen Vägen gränsar till Täppa som är en gammal slåtteräng mellan Östanhol och Kullsbjörken, som delvis vuxit igen i brist på hävd. Täppa är av naturvårdsklass II och finns registrerad i Naturvårdsprogram för Kopparbergs län (objekt W29.12). Natur- och floravärdesbedömning En natur- och florainventering utfördes i augusti 1999 av Tomas Ljung på uppdrag av Vägverket längs hela den aktuella sträckan av väg 920. Längs sträckan ansluter i grova drag tre olika markslag som i tidigare skeden varit kulturmark. Jordbruksmark som utgörs av åker, hagmark eller äng, skogsmark samt tomtmark och småmiljöer i byarna. 8(33)

11 I natur- och floravärdesbedömningen rekommenderas en bibehållen vägstandard utan breddningar eller rätningar. Grunda skåldiken kan utföras för bortförande av vägens ytvatten. Vid en urgrävning måste bakslänterna skonas från påverkan, dvs. grävarbetet får ej gå utanför dikesbotten. Vägunderhåll ur historiskt perspektiv I En svensk by beskrivs byorganisationen i Laknäs by. Samordnandet av underhållet av vägarna har varit en av byalagets viktigaste uppgift. Principen för skötsel av vägarna var att varje jordägare bekostade och skötte underhållet av en viss längd av vägarna. Det underhåll som var och en svarade för kring sekelskiftet var igenskottning av gropar och grusning. Gruset bekostades av bykassan genom att man köpte gemensamma grustag. Behovet var mycket stort och byalaget köpte gång på gång nya grustag. För byborna kom väghållningen att framstå som bystämmans viktigaste uppgift. År 1911 föreslogs att automobiltrafik på byalagets kyrko- och utfartsväg skulle förbjudas eftersom hästarna kunde bli skrämda! 9(33)

12 VÄGENS FRAMKOMLIGHET OCH TRAFIKSÄKERHET Vägens funktion Väg 920 fungerar främst som förbindelse mellan byar utmed sträckan. Trafiken uppgår till mellan fordon per dygn. Väg 920 fungerar idag inte som huvudväg till Tällberg, eftersom väg 927 vanligtvis är den snabbaste vägen för trafiken som har sin målpunkt i centrala Tällberg. Även väg 927 har dock punktvis dålig standard. Vägen är även skyltad som turistväg och används ofta, speciellt sommartid, av turistbussar mellan Rättvik och Tällberg. Skylt om turistväg saknas dock för infarten från riksväg 70 vid Kullsbjörken. Vägen ingår som en delsträcka i cykelstråket Siljansleden. Genom Laknäs går leden delvis utmed Siljans strand längs Sjövägen. Busslinje 58 trafikerar vägen med femton turer under vardagar mellan Rättvik Kullsbjörken Tällberg och mellan Leksand Tällberg Kullsbjörken. Vägen används av både boende och turister. Någon gång stannar turistbuss även på fel sida av vägen. Gående tar vägen i besittning vid midsommarfirandet. 10(33)

13 Problembeskrivning Standard och bärighet Väg 920 har idag dålig ytstandard och bärighet. Tillåtet axeltryck är nedsatt dagar per år på grund av tjällossning. Vägdikena är grunda och igenväxta, vilket innebär att vägens avvattning och dränering är undermålig. På många ställen saknas diken helt. För att erhålla en väg med god bärighet krävs en bättre avvattning av vägyta och slänter samt utdikning och dränering av vägkroppen. Dikena är ofta små eller näst intill obefintliga. Vägen är smal, på sina ställen mycket smal, och krokig. I byarna ligger bebyggelse och häckar m m tätt inpå vägen. Detta innebär att fastigheternas in- och utfarter ofta har skymd sikt. Vägmålning saknas nästan helt. Vägbeläggningen är bitvis mycket dålig. Vägen slingrar sig fram i landskapet, tätt omgiven av bebyggelse. Gång-, cykel- och kollektivtrafik Vägen ingår i cykelstråket Siljansleden och används av många turister främst sommartid. Gång- och cykelväg saknas längs vägen vilket tvingar gång- och cykeltrafikanter och bilister att samsas på den smala vägen. På den nybyggda delen i Kullsbjörken, närmast riksväg 70, finns utbyggda busshållplatser. På övriga sträckor stannar bussen vid vägkanten eller nyttjar avtagsvägar eller upplagsplatser som hållplatser. Vägen går mitt emellan bystugan i Laknäs och missionshuset där även majstångsplatsen finns. Hastigheten är i detta avsnitt 70 km/tim. Detta innebär olycksrisk för oskyddade trafikanter i 11(33)

14 samband med fester och sammankomster vid bystugan och missionshuset. Från byborna har framförts ett förslag på att väg 920 får en ny sträckning över åkern i detta avsnitt. På midsommarafton kan det bli trångt för festdeltagarna när bilister vill komma fram. Olyckor Två allvarliga olyckor en singel- och en mötesolycka - har inträffat på väg 920 i västra delen av Laknäs under Dessa olyckor har skett på 70 km-sträckan där vägen är förhållandevis rak och bredare. Där olyckorna har skett är dock sikten delvis skymd. Ytterligare nio polisrapporterade olyckor har skett under denna period utan personskador. Av dessa nio olyckor var sju viltolyckor, en cykelolycka och en övrig. Här där vägen är relativt rak och bred har två allvarliga olyckor skett. 12(33)

15 Projektmål för vägåtgärd Projektmål Projektindikatorer Åtgärder för kvalitetssäkring Vägen ska ha god ytstandard och ha en sådan bärighet att den är framkomlig för fordonstrafik året runt. I samband med midsommarfirande kan inskränkning i framkomligheten för biltrafiken accepteras. Vägbanan är jämn och saknar håligheter och spår. Vägen är inte avstängd p.g.a. tjälskador. Pröva vägstandarden och eventuella avsteg från ATB VÄG. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska förbättras dels för gående inom byarna och dels för cyklister, eftersom vägen ingår i Siljansleden. Vägavsnitt med konfliktpunkter för oskyddade trafikanter är färre än idag. Hastigheten på vägen är anpassad till vägutformningen och behov av skydd för oskyddade trafikanter. Ökad kunskap om hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter påverkas vid låg framkomlighet för biltrafiken p.g.a. smal körbana, krokig väg m m. Säkerheten för kollektivresenärer ska förbättras vid av- och påstigning. Av- och påstigning för busspassagerare sker på skyddat sätt. Trafiksäkerheten för bilisterna ska förbättras. Skymda in- och utfarter är åtgärdade där de utgör trafiksäkerhetsrisker. Vägsträckor som är skyltade 70 km/h är åtgärdade så att större stenar, stolpar och träd inte utgör olycksrisk. Vägrevision Vägen ska behållas som turistväg Vägens karaktär av gammal byväg behålls, se under natur- och kulturvärden. Vägen skyltas som turistväg vid infarten från väg 70 vid Kullsbjörken. 13(33)

16 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN SAMT REKREATION OCH FRILUFTSLIV Översiktlig beskrivning Siljanringens kalkrika sluttningar Siljansområdet karaktäriseras av de relativt täta klungbyarna som ligger på den kalkrika sluttningen ner mot Siljan. De särskilda geologiska förutsättningarna har gett upphov till ett småbrutet odlingslandskap med rik växtlighet. Odlingsmarkerna har tidigare kunnat ge näring till en förhållandevis stor befolkning och det fanns då ett stort tryck på effektivt utnyttjande av all mark. Idag präglas landskapet av en begynnande igenväxning av tidigare odlingsmarker. Bebyggelsen utmed väg 920 inom de södra delarna av Laknäs by har tillkommit under och 1900-talet (efter storskiftet). Bebyggelsen ligger här delvis insprängd i åkermarken. Det lokala vägnätet inom det aktuella området är av hög ålder. Områdets samlade natur- och kulturvärden utgör grunden för att peka ut Siljansområdet som riksintresse enligt 4kap. 1 och 2 miljöbalken, se kapitlet Underlag från länsstyrelse och kommun. Det småbrutna odlingslandskapet präglas av sambandet mellan gård och brukad mark samt ägosplittringen, som hör samman med de begränsade skiftesreformer som har kunnat genomföras i dessa trakter. Den kalkrika jordmånen bidrar till en rik flora och goda odlingsförhållanden. Byarna består av sammanhållen bebyggelse, som är väl inplacerad i terrängen. De äldre gårdarna har ofta bibehållit sin agrara karaktär med kringbyggd gård och månghussystem. Flera byar ligger i direkt anslutning till varandra och det kan vara svårt att urskilja var den ena byn slutar och den andra byn börjar. Tällberg, Laknäs och Östanhol ligger samlade utan tydliga övergångar och i anslutning till Siljans steniga strand. Mellan byklungorna finns ofta skogsmarker, som består av en blandning av lövoch barrskog. Vägen omges av ett rikt och varierat utbud på natur- och kulturobjekt. 14(33)

17 Småskalighet Området karakteriseras av småskalighet, dvs. ett småskaligt landskap med ett rikt och varierat utbud av både natur- och kulturobjekt. Odlingsmarkerna är ofta småskaliga och de visar på äldre brukningsmönster och fastighetsindelning, som kan avläsas i form av stenmurar, stensträngar, diken och liknande långsmala impediment. Den byggda miljön karakteriseras av många byggnader (månghussystem), de flesta är timmerbyggnader eller klädda i träpanel och målade med falu rödfärg. Byggnaderna ligger ofta tätt och tomterna är omgärdade av staket, häckar och grindstolpar. Ofta förekommer något större lövträd och en i övrigt rik vegetation på tomterna. Vägens egenvärde Väg 920 mellan Tällberg och Kullsbjörken har sitt ursprung i byoch kyrkväg och är en integrerad del i bybebyggelsen. Vägen ligger väl förankrad i landskapet med direkt anslutning till omgivande terräng och bebyggelse, oftast med rudimentära diken. Vägen utgör en viktig del i den kulturhistoriska miljön. Vägen är smal och krokig med varierande bredd och har än idag karaktär av byväg. Den slingrar sig fram mellan bebyggelsen och det småskaliga jordbrukslandskapet. Väg 920 har en sträckning som överensstämmer med tiden före storskiftet (d.v.s. före 1826). Vägen har endast breddats samt rätats i vissa avsnitt. Vägens ytbeläggning av rödfärgad asfalt utan vägmålning och de smala dikena bidrar till intrycket av äldre byväg. I några avsnitt har vägen moderniserats och fått en bredare och rakare sträckning med större vägslänter. Byarnas majstångsplatser ligger i direkt anslutning till vägen. Byarnas majstångsplatser ligger i direkt anslutning till vägen. Här i Östanhol. Turismen i Siljansbygden I slutet av 1800-talet började tillströmningen av rekreationssökande till Tällberg från städerna som sökte det äktsvenska och gamla kulturtraditioner. Järnvägen mellan Leksand och Rättvik byggdes ut Detta gjorde att Tällberg utvecklades som turistort under 1920-talet. Trakten kring Tällberg är än idag bilden av Sommar-Sverige, både för svenska och utländska turister. 15(33)

18 I kontrast till de ofta nationalromantiska miljöerna kring hotellen i Tällberg står de ursprungliga agrara byarna som Laknäs, Östanhol och Kullsbjörken. I Siljansområdet finns idag en utbredd turism, som både är inriktad på det kulturutbud som finns och på naturupplevelsen i det varierade landskapet. Vägen som slingrar fram i kulturlandskapet, ofta med synkontakt med Siljan, är mycket attraktiv för cykling, strövande och för bil- och bussturister. Området är av riksintresse för friluftslivet. Naturvärden inom olika markslag Markanvändningen på sträckan mellan Tällberg och Kullsbjörken kan delas upp i tre huvudtyper; jordbruksmark, skogsmark respektive tomtmark och småmiljöer i byarna. Vegetationen är tydligt präglad av kalkrik jordmån och lång hävdkontinuitet. Jordbruksmarken utgörs idag till stor del av öppen åkermark. Jorden brukas främst som slåttervall eller betesvall. I stort sett all ängsmark har under 1900-talet blivit skog. Idag är vägkanterna snart de enda oplöjda marker som hålls fria från skog och busk. Det har medfört att det i särklass viktigaste tillhållet för den hotade ängsfloran är vägkanterna. Inom byarna finns tomtmark och småmiljöer med fragment av äldre jordbruksmark bestående av rösen, torrslänter och gamla lövträd. Här finns även rester av äldre tiders kulturväxter, förvildade trädgårdsväxter etc. Till gårdsmiljöerna hör även grova lövträd samt bärande träd och buskar. Stenrösen och småvatten omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap. 11. Det större område med skogsmark som finns mellan Östanhol och Kullsbjörken utgörs av före detta slåttermark och betesskog. Den kulturmarksflora som tidigare haft sin hemvist är idag helt borta och istället har rika lövlundar uppstått. Längs denna sträcka finns riklig förekomst av orkidéer, såsom skogsnycklar, jungfru Marie nycklar, grönkulla etc, främst i de fuktiga vägdikena. Samtliga av dessa orkidéer är fridlysta. Kartan på nästa sida redovisar de områden med värdefull flora i väg- och dikeskanterna som bör bevaras. På vänster vägkant växer gamla trädgårdsväxter. 16(33)

19 17(33) Laknäs Östanhol 5 väg 920 väg 927 väg 927 Tällberg Vägfloran väg 920 ängsflora orkidéer tomtmark och småmiljöer Kartan redovisar artrik och värdefull vägkantsvegetation som beskrivs i Natur- och florainventering för väg 920. Kullsbjörken 6

20 Riktade beskrivningar Väg 920 har delats upp i sex delområden. Indelningen är gjord utifrån skillnader i karaktär vad gäller vägens utformning och inpassning i landskapet, bebyggelse, öppen jordbruks- och ängsmark, skogsmark, särskilda natur- och kulturvärden etc. Skyltad hastighet är 50 km/tim om inget annat anges. OMRÅDE 1 Tällberg Laknäs, Västra Riset bebyggelsen ligger utspridd längs vägen, delvis tätt, med små öppna brukningsytor emellan Området karaktäriseras av att den smala vägen slingrar fram i landskapet omgiven av relativt gles bebyggelse. Bebyggelsen ligger omgiven av åker-, ängs- och betesmarker och mindre lövskogsdungar. Siljan skymtar ibland fram i bakgrunden. Övergången mellan Tällberg och Laknäs byar markeras av en vägskylt samt höjning av hastigheten till 70 km/tim, men kan i övrigt inte läsas av i landskapet. I direkt anslutning till Tällbergs by är bebyggelsen tät och ligger nära intill vägen. I övrigt ligger bebyggelsen glesare och inte lika tätt inpå vägen. Bostadstomterna har oftast många uthusbyggnader och väl uppvuxna trädgårdar. Tomterna omges av staket och häckar. I sluttningen från Tällberg ner mot Laknäs är vägen först smal och slingrar fram med direkt anslutning till bebyggelsen. Delar av vägsträckan saknar diken. I den nedre, nordligaste delen av området blir vägen rakare och bredare och ligger delvis högre än omgivande marker. Tällberg tjälskador ängsflora orkidéer tomtmark/ småmiljöer Längs vägkanterna i de södra delarna av området finns mycket värdefull ängsflora. Allra längst i söder finns en artrik ängskant mot en linda i Tällberg. I den norra delen längs den östra sidan av vägen finns ett parti med gamla lövträd och rester av äldre tiders kulturväxter, förvildade trädgårdsväxter etc. i anslutning till bebyggelsen. 18(33)

21 I södra Tällberg ligger bebyggelsen tätt intill vägen (område 1). OMRÅDE 2 Laknäs bystugan öppet jordbrukslandskap med enstaka bebyggelse och med utblickar över Siljan Denna del av vägen präglas starkt av det öppna odlingslandskapet med gles bebyggelse och med Siljan i bakgrunden. Ett fåtal gårdar ligger utmed vägen. Huvuddelen av bebyggelsen i Laknäs ligger utmed Siljans strand längs med Sjögatan. Ett antal gator förbinder väg 920 med stranden och bebyggelsen utmed Sjögatan. Vägen är förhållandevis bred och är skyltad 70 km/tim. Den första delen är relativt rak och i detta parti har två allvarligare trafikolyckor skett. Vägen går relativt rakt ner mot bystugan och missionshuset. Här ligger också majstångsplatsen. Majstångsplatsen låg tidigare vid ett vägkors i Västra Riset. Efter bystugan går vägen i en kraftig böj runt ett större gärde, som är delat på mitten av ett dike som omges av rösen. Två gårdar ligger i direkt anslutning till vägen i kurvan. Laknäs svårare trafikolycka tjälskador ängsflora orkidéer tomtmark/ småmiljöer 19(33)

22 Laknäs bystuga med majstångplats och missionshus. Byborna har framfört önskemål om ny sträckning av vägen över gärdet, för att slippa konflikterna med trafik vid bystugan och majstångsplatsen. Efter analys av storskifteskartan och nuvarande förhållande, görs bedömningen att det inte är lämpligt med en ny sträckning över gärderna. Den nuvarande vägsträckningen är en viktig del i upplevelsen av att vägen är en byväg med gamla anor. En ny vägdragning över gärderna skulle komma att avvika tydligt från den äldre vägsträckningen, som funnits redan före storskiftet Vid storskitet genomfördes endast en lite mer omfattande rätning av vägen. Den skedde i Östanhol, i övrigt skedde endast mindre rätningar och breddningar. De stora förändringarna i vägnätet i samband med storskiftet var tillkomsten av ett antal nya vägsträckningar inom byarna. Trafikproblemen vid bystugan i Laknäs kan exempelvis lösas genom hastighetssänkningar och i samband med midsommarfirandet genom omdirigering av trafiken. Efter bystugan och den kraftiga kurvan i Laknäs viker vägen av mot Östanhol. Här blir hastigheten åter 50 km/tim. Längs vägkanterna i nordväst ända fram till strax efter bystugan i Laknäs finns mycket värdefull ängsflora. Strax norr om bystugan finns en värdefull torrbacke/odlingsröse intill vägen. OMRÅDE 3 Östra Laknäs tät bybebyggelse i storblockig terräng i direkt närhet till Siljan I området ligger husen tätt och här finns inslag av både åker- och ängsmark, skogsmark och villaträdgårdar. Men området karak- Östanhol tjälskador ängsflora orkidéer tomtmark/ småmiljöer 20(33)