NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs"

Transkript

1 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift Nr 3/ ton kokain Tema: Kokain Tillverkning av hasch i Marocko - Polisetik Reseberättelse från Polen - Tablettmissbruk

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: SNPF:s hemsida: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen org eller eller tel MANUSSTOPP: 7/ Utgivning v. 51. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Rekordbeslag av kokain på lastbåt utanför Panama. Foto: DEA:s bildarkiv PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /08 Årgång 21 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Medlemsinfo och Redaktörens spalt. 3 Rekordbeslag av kokain till havs... 6 Ytterligare några sätt att smuggla kokain... 7 Kokain en drog värd att bekämpa...10 Vad händer i kroppen när man tar kokain?...11 Var kommer kokainet ifrån?...12 Var missbrukas kokainet? Robert och Mattias två nyktra kokainmissbrukare...15 Brasilien kokain, kriminalitet, korruption...18 SÄPO systemhotande brottslighet och narkoterrorism Svensk Maffia en kartläggning av de kriminella gängen BRÅ Vart tog alla pengarna vägen? Haschproduktion i Marocko ett primitivt hantverk Polsk narkotikapolis på frammarsch IBZ Gimborn utbildar poliser från hela världen Notiser Världen runt Landet runt Tablettmissbruk narkotikamissbruket som inte alltid räknas. 54 Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner Rättsrutan Etik en nyckel till professionalitet i narkotikapolisarbetet Skärpt ton mot överförskrivare Läkemedelsindustrin förtiger missbruk och biverkningar Ibogain hallucinogen nytt medel för missbrukarvård? Boktips Krysslösning Stipendierutan Kryss Referat från föreläsningar i Karlstad Kokain en drog värd att bekämpa TEXT: LENNART KARLSSON Rubriken på denna artikel är densamma som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning under årets SNPF konferens i Karlstad. Rubriken kan också sägas undestryka den tyngdpunkt på kokain som fanns under utbildningskonferensens första dag. Kokainblocket täckte in allt ifrån det internationella perspektivet och produktion till användande i krogmiljö, skadeverkningar och missbrukets baksida. Särskilt gripande var de mycket personliga berättelserna från två före detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, representerade anonyma kokainister och berättade om sin organisation men även sin levnadshistoria. De berättade om sina personliga helveten på ett mycket utlämnande men samtidigt osentimetalt sätt. För många av åhörarna är jag säker på att detta fungerade som en sporre och en påminnelse om varför kampen mot narkotikan är så viktig och varför kokain ÄR en drog värd att bekämpa. Sidan 54 Kokain medial kändisdrog Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt förekommer i större omfattning idag än i början av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk vid en internationell jämförelse. De största problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en studie som tittar på åldersgruppen och de som använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain det senaste året. Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels beror på effekten men i hög grad även av medias bild av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick då han refererade till den kände psykoanalytikern Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte var kokainets positiva effekter på kvinnor. Kvinnor som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda och lätt tillgängliga. USA har den största andelen kontinuerliga användare. Där är kokain den näst populäraste drogen. Det är endast marijuana som är populärare. I USA är det också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta finns i USA också den största erfarenheten av behandling av dessa sjukdomsfall. Kokain skadar hjärta och hjärna Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas när unga personer söker med symptom som tyder på hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära riskfaktorer. Vid dosering av kokain anges mängden mg som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre gram innebär en livshotande överdos. Vilka symptom får man då vid en överdosering av kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, Referat från föreläsningar i Karlstad Vad händer i kroppen när man tar kokain? Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. Tablettmissbruk ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla händer/fötter. Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död. Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd som är livshotande och kan bli ett resultat av kokainmissbruk. Vad finns det då för behandling vid överdosering av kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att behandla symptomen på överdoseringen. Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen ofta svarar dåligt på behandlingen. Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade kroppen borde få vem som helst att inse att priset för kokainanvändande kan bli mycket högt. narkotikamissbruket som inte alltid räknas TEXT: GUNNAR HERMANSSON Polisens och tullens beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat och är nu fler än någonsin. Bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, dominerar bland läkemedlen på den illegala marknaden. Rohypnol var banbrytare I mitten av 1990-talet började tullen avslöja smuggling av Rohypnoltabletter, som på den tiden tillverkades på licens i Tjeckien. Tullbeslagens antal och mängden insmugglade tabletter ökade för varje år och polisen hittade ofta tjeckiska Roppar hos missbrukare. Fram till då hade man inte sett särskilt allvarligt på missbruket av dessa sömnmediciner, som inte ansågs vara riktig narkotika, och småbeslag registrerades nog inte alltid avgjorde Högsta domstolen ett ärende som gällde insmuggling av drygt Rohypnoltabletter från Tjeckien. En slovakisk kurir dömdes för grov narkotikasmuggling/grovt narkotikabrott till 2 års fängelse och 15 års utvisning. HD konstaterade att tabletter Rohypnol, med 1 mg av den verksamma substansen flunitrazepam, kunde vara en lämplig utgångspunkt för bedömning av om brottet skulle betraktas som grovt. Den högt satta nivån, tabletter, blev därefter den gräns som kom att tillämpas för grovt narkotikabrott för alla bensodiazepiner. Övre gräns för ringa brott sattes vid innehav av 150 tabletter och detta var ju heller inte avskräckande. Att ertappas med ett hundratal benso-tabletter i fickan utan recept renderade på sin höjd böter. Högsta domstolen skärpte straffet På den illegala marknaden var efterfrågan på bensodiazepiner stor redan då. Smugglarna riskerade inga långa fängelsestraff och förtjänsten var god. Rohypnol började nu smugglas i stor skala till Sverige och Norge från Ryssland via Litauen. År 2002 togs nästan en miljon Rohypnoltabletter i beslag i Sverige och lika många i Norge. Vid det här laget hade kunskapen om Rohypnolmissbruket förbättrats och man började ta det på större allvar. Roppar visade sig ha många användningsområden. Det nya och mest allvarliga var att vissa brottslingar tog Rohypnol för att kunna begå grova brott som rån och misshandel. Rohypnol (flunitrazepam) flyttades från förteckning IV till förteckning II på narkotikalistan och ett nytt Rohypnolärende togs upp i Högsta domstolen Där såg man denna gång mycket allvarligare på den illegala hanteringen av dessa våldspiller och HD sänkte gränsen gör grovt narkotikabrott från till 5000 tabletter. Domen, som ansågs sensationell, avsåg endast tabletter med substansen flunitrazepam, som är den verksamma substansen i Rohypnol. Sedan dess har olika andra åtgärder bidragit till att legalt tillverkade Rohypnoltabletter försvunnit från den illegala marknaden, men tidvis ersatts av illegalt tillverkade Roppar av olika utseende. Läkare i Sverige kan fortfarande förskriva flunitrazepam i tabletter med samma namn. De tre olika benso-substanserna alprazolam, diazepam och klonazepam utgör nästan tre fjärdedelar av den illegala marknaden. Flunitrazepam är numera mindre vanligt. Andra substanser dominerar numera Missbruket av övriga bensodiazepiner har ändå fortsatt att öka för varje år och beslag av dessa preparat är nu minst lika vanligt förekommande som Sidan 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 beslag av amfetamin på den illegala marknaden. Enligt Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, är bensodiazepiner den droggrupp som ökar mest i deras ärendehantering. Diazepam (Valium, Stesolid) är vanligast numera och har alltid legat högt, säger Margareta Skarp-Runtegen vid Droganalysenheten på SKL, - men substanserna alprazolam (Xanor) och klonazepam (Iktorivil) är de som har ökat mest bland beslagen sedan ett par år, tillägger hon. Olika tabletter med substansen alprazolam toppar hittills beslagsstatistiken för bensodiazepiner under Därefter kommer diazepam och klonazepam. Tabletterna kommer huvudsakligen från Internetköp, från överförskrivande läkare men också i allt högre grad från illegal tillverkning. I de flesta länder prioriteras narkotiska läkemedel inte alls lika högt av narkotikabekämpande myndigheter som de traditionella illegala preparaten heroin, amfetamin, kokain med flera. Därför har aktörerna på den illegala internationella läkemedelsmarknaden fortfarande ganska fritt spelrum med mycket stora ekonomiska förtjänster och relativt liten risk för upptäckt och lagföring. Blå diazepamtabletter märkta Ardin är ofta förekommande. Tabletterna är porösa och troligen illegalt tillverkade. Nyligen gjordes ett beslag på av dessa tabletter i Karlskrona. Tabletter märkta Roche 2 innehåller substansen klonazepam. Tabletterna är identiska med varunamnet Iktorivil som säljs på apotek i Sverige. På den illegala marknaden anträffas tabletterna ofta i falska Rohypnolburkar. Dessa fyrkantiga tabletter som innehåller alprazolam, härrör från illegal tillverkning. De tidigare så vanliga Rohypnoltabletterna är numera nästan helt borta från den illegala marknaden. Bilden visar en äkta tablett till höger och en välliknande förfalskning. 1 LICENSNUMMER

3 Ordföranden har ordet Hej alla medlemmar och ni som ännu inte blivit medlemmar och till ett nytt spännande nummer av Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift!! Nu är sommaren över och jag hoppas att Ni alla haft en bra och avkopplande semester. Som vanligt tycker man att sommarledigheten går fort och när man arbetat några dagar känns det som man inte varit ifrån arbetsplatsen. Det är ändå viktigt att kunna ha en stärkande semester och att få ungås med familjen. I juni fick undertecknad och styrelseledamoten Jan Westling tillfälle att träffa Rikspolischefen Bengt Svensson på hans kontor. Det var ett trevligt möte och vi fick möjlighet att mer berätta om Svenska Narkotikapolisföreningen och dess ändamål och det stora medlemsantalet som idag är nästan fördelade över flera rättsvårdande myndigheter. RPC var positiv till SNPF och båda parter hoppas fortsättningsvis på ett bra samarbete. Och RPC uttryckte också att SNPF är en viktig del i narkotikabekämpningen genom att belysa olika viktiga aspekter. Vi diskuterade med RPC att man kraftigt skurit ner narkotikautbildning på skolorna. Det tycker SNPF är helt oacceptabelt. RPC lovade att undersöka detta. Vi går mot en spännande höst och vinter. I ett regeringsbeslut daterat ger regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Mer om detta finns att läsa om på regerings hemsida. Regeringen har avsatt extra medel till polisens aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet och människohandel. Detta är mycket positivt eftersom arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är resurskrävande och ekonomiskt kostbar. Det är också viktigt att vi utvecklar kontakterna mellan de olika rättsvårdande myndigheterna än mer. Där ser vi att SNPF har en stor roll att fylla genom tidningen och de olika konferenser och seminarier som föreningen anordnar, och därigenom ett forum där vi utbyter erfarenheter och kontakter. Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler om förverkande av utbyte av brott. Den nya regleringen innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig brottslighet. Åklagare Hans-Jörgen Hanström skrev om detta i förra numret av SNPFs tidning. Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat ett sk Åtgärdskort. En lathund att ha med sig med lagstöd och praktisk hantering av den nya lagen (se nästa sida). Vi kanske inte i fortsättningen bara skall jaga kilo och gram utan gå på ledargestalter inom olika grupperingar som byggt upp sin vardag med brottspengar och skaffat lyxbilar, dyra klockor, möbler, lägenheter mm. Det är självklart viktigt att vi försöker slå ut de kriminella gängen och de grova brottslingarna men det får inte bli för stor fokus på dessa. Det viktigaste är kanske ändå att samhället sätter in resurser för att stoppa nyrekryteringen och hitta ungdomar som är påverkade av droger och att erbjuda dom adekvat hjälp. Närpolisorganisationen har här en mycket viktig roll att fylla och närpoliserna måste därför få rätt utbildning och stöd av cheferna. Svenska Narkotikapolisföreningen är inte endast till för bara narkotikaspecialister utan alla tjänstemän i de olika myndigheterna är välkomna. Och de utbildningar som SNPF arrangerar har ett brett spektrum som bör intressera alla. På höstseminariet 2007 och vid årskonferensen i Karlstad i vår föreläste Lars Johansson och Marianne Saether från Länskriminalen i Västra Götaland om Vietnamesisk brottslighet i Sverige. Efter konferensen har ett antal stora cannabisodlingar i Skåne påträffats med vietnamesiska odlare. Under hösten kommer vi att ha halvårskonferensen i Malmö, ett seminarium i Sundsvall och dopingseminarium i Stockholm och Göteborg. På ett sätt är det skönt att semestern är över och man kommer in normala rutiner igen. Och det är alltid trevligt att träffa sina arbetskamrater och få samarbeta för att göra ett bra resultat. Tänk på att med samarbete kommer vi längst. Var rädda om er och de som står er närmast. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

4 Medlemsinfo Kommande SNPF-evenemang Två seminarier om Anabola Androgena Steroider kommer att arrangeras under hösten, i Göteborg på ännu ej bestämd dag och i Stockholm i hörsalen i Kv. Kronoberg den 28 oktober. Seminarierna är öppna för alla inom rättsväsendet, således inte bara för medlemmar. Höstkonferensen kommer att hållas på polishuset i Malmö den 14 november. Programmet bestämdes på styrelsemötet i början av september och finns att läsa på hemsidan. SNPF:s 23:e utbildningskonferens den april 2009 går av stapeln i Göteborg och som vanligt är platsen Svenska Mässan/ Hotel Gothia Towers. Vi tar gärna emot förslag och synpunkter på föreläsningar och föreläsare till konferensen. Programmet kommer att preliminärt spikas under hösten så vänta inte med att höra av er. Medlemskapet och medlemsavgiften Svenska Narkotikapolisföreningens ryggrad är medlemmarna och vi försöker behålla och även utöka antalet medlemmar som idag är Föreningens intäkter går tillbaka till medlemmarna bl.a. i form av kraftigt subventionerade utbildningskonferenser, medlemstidning och resebidrag. En viktig del av föreningens ekonomi är medlemsavgifterna och hittills i år är det 923 som inte betalat avgiften på 150 kr. Den som inte betalat detta årets medlemsavgift den 1 januari 2009 kommer då, enligt stadgarna, att strykas ur medlemsregistret. Ni som ännu inte betalat årsavgiften men ändå tänker fortsätta att vara medlemmar i SNPF, betala in 150 kr på SNPF:s postgiro omgående. Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat ett Åtgärdskort med checklistor att använda som stöd vid spaning och husrannsakan eller annan informationsinhämtning. Redaktörens spalt Välkomna till en ny fullspäckad tidning där vi valt kokain som tema. Kokain en drog värd att bekämpa lyder en rubrik. Den är fullt berättigad eftersom kokain är på frammarsch i Sverige och följderna av missbruk kan vara förödande. Men alla droger är väl värda att bekämpa. Alla droger är ju på sikt skadliga och ibland dödliga och alla gynnar profitörer på den illegala marknaden. Tyvärr bekämpas inte alla droger med samma iver. Gamla välkända preparat som t.ex. amfetamin, heroin och kokain har högt straffvärde och högre status och prioriteras därför oftast högre av narkotikabekämpare än nyare och mer okända droger som DXM och Bromo Dragonfly, där straffvärdet ännu är oklart, eller gamla preparat som bensodiazepiner eller kat som har ett lågt straffvärde. Min gamla paradgren, anabola steroider, är också en sådan preparatgrupp där jag hört till leda att vi jobbar inte med det för det ger ju inga straff. Vilka gynnas av en sådan inställning? Jo aktörerna på den illegala drogmarknaden som i vissa fall sadlar om och övergår till att sälja preparat som är högt eftertraktade men har lägre straffvärde. Då vet man att risken att åka fast är mindre. Bryt gamla mönster, förbättra kunskapen om nya droger och behandla all droghandel likvärdigt så blir kanske jobbet ännu intressantare. Men jag vill verkligen understryka att det också görs väldigt många bra insatser inom drogbekämpningens område, både av er medlemmar och av de som ännu inte blivit medlemmar i SNPF. GUNNAR HERMANSSON SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

5 20 ton kokain rekordbeslag till havs TEXT: GUNNAR HERMANSSON Det största kokainbeslag som någonsin gjorts till havs blev resultatet av ett samarbete mellan Drug Enforcement Administration, DEA, US Coast Guard och myndigheter i Panama. Drygt 20 ton kokain anträffades på ett Panamaregistrerat lastfartyg utanför Panamas kust i Stilla havet den 17 mars Tillslaget föregicks, som i så många andra fall, av ett tips till polisen i Panama om att två mexikaner, som fanns i Panama, hade koppling till lastfartyget Gatun, vilket de tänkte använda för smuggling av kokain till Mexiko. Gatun passerade samma dag genom Panamakanalen och in i Stilla havet. DEA och polisen i Panama inledde direkt både inre och yttre spaning mot fartyget och de båda mexikanerna. Männen åkte till kanalen för att se fartyget passera. När de senare under dagen var på väg att lämna landet greps de på flygplatsen, Fartyget Gatun, som enligt DEA:s bedömning inte haft kokain i lasten när det passerade Panamakanalen, styrde söderut mot Colombia. Ute till havs möttes Gatun av ett halvdussin snabbgående båtar och 756 I kontainrarna låg kokainbalarna slarvigt inkastade och inga försök hade gjorts för att dölja dem. balar med kokain hivades ombord på fartyget. Gatun vände sedan norrut mot Mexiko. Utanför Panama bordades Gatun av den amerikanska kustbevakningen. Tjugo beväpnade män skickades ombord för att genomsöka fartyget. Gatuns kapten verkade orolig för tolv kontainrar som stod på däck. När kustbevakningens personal öppnade de två närmaste kontainrarna fann de kokainbalarna inkastade ovanpå kartonger med kakelplattor. Enligt DEA är den imponerande mängden kokain värd 300 miljoner USD på gatumarknaden. Det tog kustbevakningen nästan fem timmar att plocka ut alla balarna ur kontainrarna. Källa: DEA och Newsweek.com. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

6 Ytterligare några sätt att smuggla kokain 85 kilo kokain i svänghjul En narkotikahund i hamnen i Antwerpen reagerade på lasten i en container som anlänt från Venezuela. Vid närmare undersökning hittades kokain i svänghjulen i tretton motorer som fanns i lasten. I varje svänghjul fanns 6,5 kilo kokain och den sammanlagda mängden uppmättes till 85 kilo. Sju personer greps som mottagare av lasten i Rotterdam. Kokain i kroppen Ett lika vanligt som farligt sätt att smuggla kokain på är inuti kroppen. Tullen i och utanför Sverige påträffar ofta narkotikakurirer med narkotikan antingen uppstoppad i kroppens håligheter eller svalt i mindre förpackningar. Runt 500 gram, men ibland betydligt mer har påträffats i kurirer. Ibland, med alla risker det innebär, förvaras narkotikan i kroppen i mer än ett dygn. Flyg som färdmedel är vanligast i dessa smugglingssammanhang men i ett ärende i Göteborg, där två män nyligen dömts till 7 år vardera i tingsrätten, användes buss som transportmedel mellan Göteborg och Oslo. Efter borrprov upptäcktes sammanlagt 85 kilo kokain i svänghjulen. Kapslar som kan innehålla kokain, färdiga att sväljas. Kokain i skorna En 32-årig man från Benin greps när han anlände till Bryssel med flyg från Benins egentliga huvudstad Cotonou. Mannen bar svarta skor av märket Hama och under innersulan i varje sko fanns ett paket med kokain inslaget i karbonpapper. Tillsammans vägde de båda kokainpaketen 1,08 kilo. Resväskan innehöll kokain En 50-årig tysk man, boende i Ghana, anlände med flyg från Banjul till Bryssels Internationella flygplats. I botten av hans resväska under klädseln hittades 2,88 kilo kokain i ett paket. Kurirens flygbiljett var som vanligt bokad på avreseorten ett eller ett par dygn före avresan. Kuriren, som bodde i Berlin, hade drygt ett kilo kokain under fotsulorna. I botten av resväskan under klädseln fanns närmare tre kilo kokain. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

7 Referat från föreläsning i Karlstad Kokain en drog värd att bekämpa TEXT: LENNART KARLSSON Rubriken på denna artikel är densamma som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning under årets SNPF konferens i Karlstad. Rubriken kan också sägas undestryka den tyngdpunkt på kokain som fanns under utbildningskonferensens första dag. Kokainblocket täckte in allt ifrån det internationella perspektivet och produktion till användande i krogmiljö, skadeverkningar och missbrukets baksida. Särskilt gripande var de mycket personliga berättelserna från två före detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, representerade anonyma kokainister och berättade om sin organisation men även sin levnadshistoria. De berättade om sina personliga helveten på ett mycket utlämnande men samtidigt osentimetalt sätt. För många av åhörarna är jag säker på att detta fungerade som en sporre och en påminnelse om varför kampen mot narkotikan är så viktig och varför kokain ÄR en drog värd att bekämpa. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

8 Referat från föreläsning i Karlstad Vad händer i kroppen när man tar kokain? Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. Kokain medial kändisdrog Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt förekommer i större omfattning idag än i början av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk vid en internationell jämförelse. De största problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en studie som tittar på åldersgruppen och de som använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain det senaste året. Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels beror på effekten men i hög grad även av medias bild av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick då han refererade till den kände psykoanalytikern Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte var kokainets positiva effekter på kvinnor. Kvinnor som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda och lätt tillgängliga. USA har den största andelen kontinuerliga användare. Där är kokain den näst populäraste drogen. Det är endast marijuana som är populärare. I USA är det också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta finns i USA också den största erfarenheten av behandling av dessa sjukdomsfall. Kokain skadar hjärta och hjärna Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas när unga personer söker med symptom som tyder på hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära riskfaktorer. Vid dosering av kokain anges mängden mg som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre gram innebär en livshotande överdos. Vilka symptom får man då vid en överdosering av kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla händer/fötter. Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död. Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd som är livshotande och kan bli ett resultat av kokainmissbruk. Vad finns det då för behandling vid överdosering av kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att behandla symptomen på överdoseringen. Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen ofta svarar dåligt på behandlingen. Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade kroppen borde få vem som helst att inse att priset för kokainanvändande kan bli mycket högt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

9 Referat från föreläsning i Karlstad Var kommer kokainet ifrån? Det bästa kokainet kommer från Peru. Det fick åhörarna lära sig under Lennart Karlssons föreläsning Kokain i Peru. Iföreläsningen beskrevs hur Peru har flyttat fram sina positioner till att bli den ledande kokainproducenten i världen. Det finns inget annat land som har lyckats framställa lika rent kokain nåddes toppnoteringen då man lyckades framställa kokain som hade en renhetsgrad på 93,2 %. Den peruanska regeringen har under många år bedrivit en kamp mot olika frihets/gerilla/terrorist rörelser. De mest kända är MRTA, även kallade Tupac Amaru, samt Partido Comunista del Peru, även kallade Sendero Luminoso. Dessa rörelser är idag marginaliserade. De är ingen kraft att räkna med eftersom deras ledare inte finns kvar. De politiska ledarna har idag till viss del ersatts av internationella drogbaroner. Dessa förmår på ett skickligt sätt att utnyttja soldaterna, baserna i djungeln samt smugglingsrutter för sina kokainaffärer. I Peru är fortfarande de största problemen marijuana, narkotikaklassade läkemedel(säljs receptfritt på apoteken) och sniffning. Kokain, men framförallt kokabas, är dock ett växande problem. Kokabasen i form av ett vitt pulver blandas med marijuana och röks. Det ger en högpotent drog som lokalt kallas för Bazooka. Område i Lima som kontrolleras av Legales, ett gatugäng som driver kokainhandel. Kokablad från marknaden i Peru. För att producera 1 kilo ren kokainhydroklorid krävs mellan 150 och 400 kilo kokablad. Mängden kokablad beror på hur potenta bladen är och vilken framställningsmetod man använder. Inkomsten för odlarna av kokablad är mellan 2 till 2 ½ US dollar per kilo. Idag är det dock inte särskilt attraktivt att köpa kokablad. Aktörerna på drogmarknaden är främst intresserade av att köpa färdig kokapasta och/eller kokabas. Detta innebär att odlarna tvingas ta större del i själva framställningsprocessen. Detta har i sin tur lett fram till en smittoeffekt som bland annat gör att användandet av droger ökar inne i Peru. Bazookan framkallar ofta aggressioner. Peruansk polis vittnar om hur de i vissa stadsdelar knappast vågar sig in med mindre än beskydd av bepansrade fordon. Gatorna i högriskområden domineras av beväpnade gäng som ständigt röker denna blandning. Den kokainrelaterade aggressionen tros också vara en anledning till det ökade våld som finns i nära relationer. Brotten som gäller kvinnor och barn som misshandlas inom den egna familjen är ett ökande problem. Den peruanska regeringen ser ökningen av dessa problem. Från att uteslutande haft inriktning på bekämpning i djungeln och internationellt fokus har man börjat bekämpa även småskalig verksamhet. Polisen utbildar nu grupper som bekämpar gatulangning och små laboratorier i kåkstäderna. Antalet ingripanden 2006 var ca År 2007 hade antalet ingripanden ökat till ca Det finns självklart mycket mer att göra och framförallt är det en fråga om inställning hos polis och myndigheter. Ökningen av antalet ingripanden är dock ett bevis om att peruanska myndigheter har insett problemen och sakta börjat prioritera dem. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

10 Referat från föreläsning i Karlstad Var missbrukas kokainet? Kokainet finns på krogen, det är utspritt i alla samhällsklasser och börjar få fotfäste även i förorterna. Detta citat är taget från föreläsningen Kokain på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Åhörarna till denna spännande föreläsning bjöds in att bevittna nattlivet sett från krogsektionernas perspektiv. Föreläsarna Erik von Essen, Magnus Bergelin och Jonas Jönsson delade med sig av sina erfarenheter med många år av narkotikabekämpning i krogmiljö. Mycket intressant basfakta presenterades. Bland annat fick åhörarna veta att dagspriset för ett gram kokain i Stockholm city ligger mellan 800 till 1000 kronor. Åker man ut till förorterna så kan dock priset sjunka till mellan 600 och 800 kronor för ett gram. Ingripande statistik från Göteborg på ca 300 medtagna för kroppsbesiktning visade att 70 % var positiva på narkotika. Av dessa var ca 40 % debutanter. Det vill säga aldrig tidigare rapporterade för narkotikabrott. Krogsektionerna talar om sin arbetsmetod som en offensiv tvångsmedelsinriktad spaningsmetod. Varför är det då så viktigt att spana i just krogmiljö? Jo svaret är att krogålder ofta är lika med debutålder. 18-åringar som börjar vistas i krogmiljö begår ofta sin drogdebut just där. Preventionen och möjligheten att hitta dessa guldstjärnor bedöms vara särskilt god i krogmiljön. Krogsektionerna talar också om möjligheten att påverka målet om att förhindra våld. Våldsverkare knarkar! Centrala begrepp för att lyckas är en nära och tät samverkan mellan polis, krögare, personal och ordningsvakter. Välutbildade och motiverade ordningsvakter fungerar som polisernas förlängda arm. De utgör en förspaningsstyrka som sparar mycket resurser för poliserna. Många tips på nyskapande arbetsmetoder fick åhörarna ta del av. Bland annat berättade krogsektionen från Malmö om hur man sneglat på tullens arbetsmetoder och på vissa krogar ställt upp en narkotikahund i entrén. Hunden var inte synlig för besökaren förrän denne hade kommit in och förbi kassan. Blotta åsynen av en hund fick många krogbesökare att tappa nerverna och automatiskt föra handen mot fickan eller försöka vända om och gå ut igen. Därigenom kunde man ta en inledande kontakt och försöka bygga upp en skälig misstanke om narkotikabrott. Kokainet är en mycket social drog. En narkotikahund i krogentrén kan både förebygga och uppdaga narkotikabrott. En annan metod bygger på det faktum att kokainet är en mycket social drog som ofta intas gruppvis. Om man inne på krogen har ett gäng som sitter vid ett bord kan man vänta tills man få möjlighet att kontrollera en av medlemmarna. Man tar ut denne för kontroll. Om det visar sig att man får misstanke och urinprov tas, kan detta analyseras via snabbtest. Får man en träff så går man vidare och genomför kontroller av övriga i gänget. Erfarenheter man dragit från denna metod är att det då är nästan hundraprocentig träffbild. Samstämmigheten mellan representanterna för våra storstäders krogsektioner var stor. Energin och dedikationen till uppgiften var påtaglig. Föreläsningen avslutades med en uppmaning till andra poliser runt om i landet. Om ni framgångsrikt vill bekämpa narkotika, gör det på krogen! 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

11 Referat från föreläsning i Karlstad Robert och Mattias två nyktra kokainmissbrukare Robert och Mattias berättade om sina livshistorier om hur missbruket utvecklades och tog över deras liv till att de båda först genom CA:s (Cocaine Anonymous) behandlingsprogram blivit nyktra. Robert plågade skiten ur omgivningen för att få missbruka Robert blev alkoholist trots att han växt upp med en alkoholiserad styvfar och alltid tänkt att Det ska aldrig hända mig. Några år senare var det exakt det han utsatte sina egna barn för. När han drack för första gången vid års ålder var han inte orolig, alkoholist skulle han ju ändå inte bli. Men alkoholen gjorde honom hel. Efter några år provade han narkotika och slutligen träffade han kokainet. Det blev hans tröst, en följeslagare en älskarinna som alltid fanns till hands. Men att han hade problem förnekade han. Han skadade ju ingen, han hade ett bra kreativt yrke, familj, hade en bra ekonomisk situation. Vad gjorde det att han drog en lina då och då och drack lite för mycket ibland? Sanningen var att han plågade skiten ur omgivningen för att få missbruka. Efter att missbruket efter ett tag blivit dagligt slutade han att dricka, vilket bara ledde till att han tog mer kokain. Sedan följde en period av tvångsvård, återfall, tvångsvård, rymningar mm och slutligen förlorade Robert familj, företag och lägenhet. Fortfarande förstod inte Robert att ansvaret för hans livssituation var hans eget. Lögnen var en livsluft för att orka med all skuld och ångest. Först när Robert kom i kontakt med CA kände han tillit till behandlingen, det var något med stämningen i föreningen, bland människorna som var där - som Robert kunde identifiera sig med. Robert gick på CA möten och blev nykter år Det närmade sig jul och efter julklappsinköpen skulle han ta en mellanöl. Han hade planerat det i flera veckor. Han skulle läsa en tidning, dricka en öl och äta lite jordnötter till under en halvtimma. Han hällde i sig ölen och det sa bara pang! Han var tvungen att ha en whisky, och sen en till, och en till. Sedan kontaktade han sin langare och på juldagen blev han intagen på sjukhus. Först då insåg han på allvar: Det här går inte längre. Han måste bli fullständigt ärlig mot sig själv för att bli nykter. Han kontaktade CA igen och genomgick hela programmet. Nu har Robert hållit sig nykter i sju år och han mår okej idag. Mattias överlevde en överdos Mattias är sedan två år en nykter alkoholist/kokainist som även har skapat ett normalt vardagsliv till skillnad från den kriminella vardag han växt upp under. Mattias hamnade snett tidigt i livet. Han snodde pengar, höll på med grafitti, sniffade och dömdes vid 13 års ålder till sluten psykiatrisk vård pga. ett fruktansvärt brott. I gymnasiet upptäckte han alkohol, han provade hasch men det passade inte honom. Däremot var amfetaminet underbart. I 20-årsåldern provade han kokain som var det bästa i hans liv. Kokainet blev hans största kärlek. Ett dagligt beroende växte fram och Mattias var tvungen att begå grövre brott för att få pengar till knarket. Mattias började även sälja kokain och han blåste langare. När han rånade sin egen morbrors affär blev han intvingad på behandlingshem. När han hamnade hos CA första gången fanns det något som gjorde att Mattias fortsatte att gå på mötena trots att han trodde att alla ljög om sin nykterhet. Han klarade att hålla sig nykter i ett halvår, men planerade att ta kokain, bara en gång, på en kommande midsommarfest på Åland. Han tog 56 gram på 7 dagar och hamnade därefter på S:t Görans sjukhus. Läkarna sa att han haft en enorm tur som överlevt, men han äter fortfarande hjärtmedicin p g a överdoseringen. Mattias kontaktade återigen CA och gick denna gång in helhjärtat för programmet. Och nu har det gått två år, Mattias har ett jobb, han mår bra och umgås med vänner som inte knarkat. Mattias, som alltid hatat poliser, är glad över att han blev gripen så många gånger att knarkandet fick konsekvenser. Han skulle aldrig slutat självmant, han skulle varit död idag om han fortsatt. Heidi Joensuu SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

12 Brasilien Kokain kriminalitet - korruption TEXT: LARS NORBERG, INTERPOL STOCKHOLM Brasilien är till ytan världens femte största land som omfattar hälften av Sydamerikas yta och är nästan dubbelt så stort som Europa, förutom Ryssland och de gamla Sovjetstaterna. Polisorganisationen Polisorganisationen i Brasilien består av Policía Militar, Federala polisen samt Policá Civil. Militärpolisen bär uniform och har framförallt en övervakande roll, patrullerar samt övervakar trafiken. Man utreder inte brott, det gör civilpolisen och den federala polisen. Det finns ca militärpoliser i landet som är uppdelat i fem regioner: norra, nordöstra, centrala, sydöstra och södra regionen. Då jag vid ett tillfälle i storstaden Recife, som har 3 milj. invånare, frågade en taxiförare om vad han tyckte om polisen svarade han att militärpolisen var mycket korrupt och de sämsta poliserna hittade man inom trafikpolisen. Bäst tyckte den här personen att den federala polisen var. Grov brottslighet Enligt TT-Reuters skall nästan en halv miljon människor ha mördats mellan i Brasilien, vilket innebär ca 100 mord om dagen, de allra flesta skjutna. Det värsta året var 2003 då människor mördades. En förbättring har därefter skett tack vare en förändrad socialpolitik, mer resurser till polisen och färre skjutvapen i cirkulation; 2006 mördades personer. De största problemen för polisen i Brasilien finns i storstäderna Sao Paulo och Rio De Janeiro med mycket hög brottslighet, men även mindre städer har stora problem med kriminaliteten. Maceio Alagoas Jag och min hustru besökte under några dagar i januari 2007 provinshuvudstaden Maceió i den nordöstra regionen Alagoas. Vi reste med buss från Natal ca 50 mil med en övernattning utanför Recife i en underbart vacker plats som heter Olinda. Regionen Alagoas har 2-3 miljoner innevånare och där arbetar militärpoliser. Vi träffade under några dagar några kolleger inom militärpolisen som jag tidigare tjänstgjorde tillsammans med i Mocambique och Guatemala. Staden Maceió och närliggande områden var mycket sevärda Lars Norberg med en kollega från Guatemala som han tidigare har tjänstgjort med. och vackra och mina kolleger påstod att där fanns de finaste stränderna i landet. Då vi dessförinnan hade varit i Natal kunde vi hålla med om att stränderna och Maceio var vackrare. En påminnelse om brottsligheten fick vi en sen eftermiddag under en promenad från ett 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

13 Strandpromenaden i Maceio. Foto: Lars Norberg varuhus till hotellet i Maceio. Tre ungdomar i årsåldern korsade hastigt en gata på väg mot oss och säkerligen för att försöka råna oss men en polispatrull från militärpolisen dök plötsligt upp varvid ungdomarna genast sprang från platsen. Narkotikaproblem I en narkotikahandbok som jag fick av mina kolleger framgick att maconha eller marijuana är det största narkotikaproblemet i Brasilien beräknades ca 7% av befolkningen ha använt marijuana mer än en gång, 10,6% av männen och 3,4% kvinnor. Man jämförde med USA där motsvarande siffra var 34,2%. Kokain har ca 2% av befolkning använt vid mer än ett tillfälle, 4% män och 1% kvinnor. USA hade i jämförelse 11,2%. Lösningsmedel hade använts av ca 6%, 8,1% män och 3,6% kvinnor. Alkohol, tobak och lösningsmedel i nämnd ordning är de vanligaste drogerna bland ungdomar i landet. Från Sydamerika smugglas stora mängder kokain via Brasilien till Europa och Interpol Stockholm får ofta beslagsmeddelanden från framförallt Portugal där många smugglare grips vid landningar och transiteringar. Internationellt efterlysta personer Till Brasilien har under årens lopp ett antal brottslingar tagit sin tillflykt. Den för stora skattebrott tidigare efterlyste Joakim Posener skall under lång tid ha vistats i landet. Interpol Stockholm efterlyste på uppdrag av polisen i Stockholm under hösten 2007 en före detta svensk polis, misstänkt för grova brott. Information fanns att den här personen bodde i Brasilien sedan flera år. Interpol Brasilia, som ofta är mycket sena att ge några svar, var dock den här gången mycket samarbetsvilliga och gav information om mannen och var han fanns. Tyvärr tog det alltför lång tid med att få ner en utlämningsbegäran från Justitiedepartementet och i slutet av februari kunde man i Aftonbladet läsa att den tidigare Stockholmspolisen avlidit i sviterna av hepatit C utanför staden Joao Pessoa. Information fanns om att svensken hade haft goda kontakter inom den lokala polisen på platsen vilket gör att uppgiften om dödsfallet nog måste undersökas närmare. President tuggade koka på toppmöte Venezuelas president Hugo Chavez chockade sina kolleger vid ett latinamerikansk toppmöte nyligen genom att ta emot en tuggbuss koka från sin bolivianske kollega Evo Morales och tugga den i delegaternas åsyn. Chavez har medgivit att han använder koka varje dag, samtidigt som han hävdar att medlet inte är kokain. Russia Today 27 jan Amerikanska läkare uppmanas fråga hjärtpatienter om kokain Den amerikanska läkartidskriften Circulation uppmanar amerikanska läkare att fråga unga hjärtpatienter om de nyligen tagit kokain. Kokainmissbruk kan ge liknande besvär som en hjärtinfarkt. Feldiagnos kan vara farlig för patienterna. CNN 17 mars SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

14 Referat från föreläsning i Karlstad SÄPO - Systemhotande brottslighet och Narkoterrorism TEXT: HEIDI JOENSUU Systemhotande brottslighet Henrik Reuterdal berättade om det nya uppdrag SÄPO fick 2007 för att skydda rikets inre säkerhet. Uppdraget innebär att SÄPO ska kartlägga och analysera hot mot samhällsviktiga funktioner i den utsträckning detta skadar grundläggande demokratiska värden. Rent operativt innebär detta att förebygga och avslöja otillåten påverkan i form av trakasserier, hot, våld eller korruption i syfte att påverka personer i myndighetsutövning. I år fokuseras arbetet mot förtroendevalda på kommunal nivå och anställda inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet. En arbetsgrupp har tillsatts för att kartlägga problematiken inom mediebranschen. Målet för årets arbete är att prioritera kontaktverksamhet och informationsinsatser, att upprätta rutiner för underrättelseverksamhet och att identifiera fall inom ovan nämnda område där SÄPO kan agera operativt. Vidare ska en nationell hotbild med rekommendationer inom området utarbetas. De aktörer man är intresserade av är de med vad man kallar verklig kapacitet och avsikt. Med kapacitet avses att aktören har en brottshistorik, kriminella kontakter, ekonomiska tillgångar eller vapen/sprängmedel. Avsikten med påverkan ska vara att uppnå ekonomisk vinning, skydda/bistå en kriminell verksamhet, hämnas eller att uppnå status och makt. SÄPO har varit involverat i två operativa ärenden sedan det nya uppdraget infördes. Nyckelorden för ett lyckat arbete är samverkan och delgivning en utmaning för SÄPO, menar Henrik. Föreläsaren Henrik Reuterdal tillsammans med SÄPO-kollegan Lena Westling. Foto: Gunnar Hermansson Narkoterrorism Bengt Pettersson berättade om SÄPO:s arbete mot narkoterrorism. Arbetet sker på enheten för kontraterrorism som lyder direkt under Rikspolisstyrelsen. Enheten har 900 medarbetare i landet för att förebygga och uppdaga finansiering av terrorism. Det har ännu inte skett något fullbordat terrorbrott i Sverige, däremot förberedelse till terrorbrott. Terrorismens organisation, finansiering och ideologi utgör en plattform för dess mål, medel och metod. Organisationens ledarskap kan vara distribuerat (exempelvis Al Qaida), hierarkiskt (Tamilska Tigrarna) eller kollektivt (Hamas). Finansieringen innebär att pengar ska samlas in och överföras till platsen för terrorbrottet. Ideologin för terrorbrottet kan vara lokal (Hamas), global (Al Qaida), religiös/politisk (Al Qaida) eller sekulär. Den sekulära ideologin är betydligt vanligare i världen än den religiösa. Svenska pengar som finansierar terrorbrott kommer från legala löner, legal affärsverksamhet, bidrag och kriminalitet i form av kortbedrägerier, stölder, bidragsfusk eller ekonomisk brottslighet. Pengarna samlas in av välgörenhetsorganisationer, extrema imamer eller genom insamling på gator och torg. Överföringen till brottsplatsen sker genom konventionella eller alternativa banksystem, såsom Hawala, Hundi eller Fei chien. Man väljer betalningssätt beroende på vart pengarna ska och därmed vilket betalningssätt som fungerar bäst i det landet. Pengar kan också transporteras fysiskt via kommersiella företag eller med kurirer. År 2004 var SÄPO inblandat i ett ärende där två personer dömdes till 5 års fängelse och utvisning för insamling av pengar för terrorbrott av Al Qaida och Ansar al Islam i Irak. Personerna sitter för närvarande i förvar i väntan på att utvisningen ska kunna genomföras. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

15 Referat från föreläsning i Karlstad Svensk Maffia En kartläggning av de kriminella gängen TEXT: HEIDI JOENSUU Konferensens invigningsprogram avslutades med att journalisten Lasse Wierup berättade om sin bok Svensk Maffia, som han skrivit tillsammans med Matti Larsson. För tre år sedan fick Matti och Lasse idén om att skriva boken efter en önskan om att kartlägga den organiserade brottsligheten i Sverige och att lära känna individerna bakom. Utgångspunkt var den allmänna uppfattningen om att den organiserade brottsligheten endast bestod av löst sammansatta nätverk, utan maffia-liknande inslag. Under arbetets gång förändrades dock denna bild och Lasse menar att det utan tvekan finns just en svensk maffia. Boken redogör för de olika grupper och gäng som har en önskan om att skapa ett parallellt samhälle med egna lagar och regler, d.v.s. de regler som gäller för den klassiska maffian. Fram till sommaren 2007 kan ett 50- tal grupper räknas in bland dessa och tendensen är att allt mindre orter drabbas. Till exempel är konferensstaden Karlstad en perfekt miljö genom sitt strategiska läge med närhet till Norge, Göteborg och Stockholm och med ett relativt sett litet polisdistrikt. Den svenska maffian, som består av MC- och fängelsegäng, lokala och/eller etniska grupper, beskrivs i boken ur ett historiskt, socialt och kriminellt perspektiv. Författarna har även intervjuat nuvarande och avhoppade medlemmar för att förstå vad som lockar individer att leva det kriminella livet. Slutligen redogör man för de brottsbekämpande myndigheternas motstrategier eller avsaknaden av sådana från det att den första hangaround-klubben till Hells Angels etablerades i Malmö i mars Lasse Wierup berättar om sin kartläggning av den svenska maffian. Foto: Gunnar Hermansson Heidi Joensuu Utbredning av s.k. kriminella MC-och fängelsegäng i Sverige. (Bilden är tagen vid en föreläsning på SNPF:s höstkonferens i Helsingborg 2007) Foto: Gunnar Hermansson 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

16 Referat från föreläsning i Karlstad BRÅ Vart tog alla pengarna vägen? Lars Korsell och Johanna Skinnari arbetar på Brottsförebyggande rådets (BRÅ) enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. De presenterade resultatet av BRÅ:s rapport 2007:4 som granskar ekonomin inom narkotikabranschen. Rapporten finns att ladda ner på BRÅ:s hemsida Som underlag för arbetet har författarna granskat alla domar om grovt narkotikabrott och grov narkotikabrottslighet under 2004 samt de databaser på området som Rikskriminalpolisen arbetat med. Vidare har man granskat olika brotts- och skatteregister samt intervjuat 15 personer som varit verksamma inom narkotikabrottslighet. Två av de intervjuade är inte tidigare kända av polisen. Utgångspunkten i arbetet utgör den klassiska företagsstrukturen med verksamhetens intäkter och utgifter. Den organiserade narkotikabrottslighetens intäkter härrör från narkotikahantering, annan illegal verksamhet, svartjobb, anställning, näringsverksamhet eller bidrag. Kriminaliteten är en livsstil som gör att den kriminelle i sin bokföring inte skiljer på privata och illegala pengar. Utgiftsposterna består av importvaran, kostnader för medhjälpare, krediter och privata utgifter. Intäkter Intäkterna från narkotikaförsäljningen är höga, men ojämna och osäkra. Den ojämna nivån på inkomster gör att det krävs flera inkomstkällor, exempelvis annan brottslighet och då framförallt tillgrepps- och bedrägeribrott. De svarta inkomsterna härrör främst från restaurang-, bygg- och städbranschen. Legalt intjänade pengar kommer till största delen från legal näringsverksamhet. Inkomster från bidrag är oftast en inkomstkälla i form av socialbidrag för personer som befinner sig på lägre nivåer inom organisationen. Det är värt att notera att 40 % av de 1700 personer som granskades hade förhållandevis låga inkomster deklarerade året innan de greps. Utgifter Utgifterna för produktion och logistik är stora, men den högsta kostnaden består av kostnader för narkotikakurirer. Oftast är det någon utomstående som agerar kurir och det höga priset förklaras av den relativt höga upptäcktsrisken. Kuriren får kontant betalning och ersättningen varierar från till kronor. De som får högre ersättning har oftast inkomster även från legal verksamhet och är väletablerade, exem- De kriminellas balansräkning kan åskådliggöras så här. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

17 Referat från föreläsning i Karlstad pelvis buss- eller lastbilschaufförer, äldre kvinnor eller liknande. Penningtransporter är inte lika känsliga som narkotikatransporter och genererar inte så stora kostnader. Lagerkostnader för narkotika och pengar är en ganska liten utgiftspost och den som förvarar pengar får sällan betalt alls. Ibland förvaras narkotikan eller pengarna nedgrävda utomhus. Problemfaktorer Den illegala verksamheten innebär naturligtvis att företagandet är mer riskfyllt. Alla beslut tas med begränsad information som underlag och försiktigheten hämmar effektiviteten. Den illegala sektorn har också begränsade kanaler att rekrytera medarbetare från. Även på en vanlig arbetsplats är kvalitén på medarbetarna ojämn, trots att rekryteringen är helt öppen och trots krav på dokumenterade meriter. Verksamheten bygger på att det finns förtroende mellan personalen och därför måste man rekrytera folk man litar på. Ytterligare ett problem är att konkurrenter kan tipsa myndigheterna, som i sin tur utgör ett hot i sig eftersom de motarbetar de kriminella. Stölder och svinn är problem som i vilken annan affärsverksamhet som helst, men den svagaste länken inom narkotikaverksamheten är kreditekonomin. Kreditekonomin är akilleshälen Det största hindret för att bedriva en effektiv och lönsam narkotikahandel är att ekonomin bygger på krediter. Kunderna, som ofta är missbrukare, är osäkra betalare och kreditupplysningen baseras på rykten och erfarenhet. Omsättningen av varan är snabb, men regleringen av skulderna tar tid. När en betalning uteblir uppkommer nästa problem. Ska skulden skrivas av eller drivas in? En indrivning innebär ytterligare olaglig verksamhet och kan leda till uppmärksamhet från myndigheterna. Ett alternativ är att sälja av skulden till ett lägre belopp. Konsumtion, investeringar och penningtvätt Vinsterna från narkotikahanteringen konsumeras till största delen på narkotika, en bättre vardag i form av bostad, inredning, nöjen och lyx i form av bilar, smycken, restaurangbesök m.m. Det gäller dock att inte visa upp att man har mycket pengar och därför är det vanligt med konsumtion i utlandet. Investeringar i legal affärsverksamhet leder sällan till att man lämnar narkotikabranschen, som är slitsam och otrygg. Det legala affärslivet är inte ett alternativ eftersom det kräver för mycket disciplin. Moms, skatt mm ska betalas och regler ska följas. Regelrätt penningtvätt har utredarna inte stött på i någon större omfattning. Behovet av det visar sig vara mycket sällsynt. Istället går pengarna till inköp, konsumtion och vid större investeringar placeras pengarna utomlands. Den affärsinriktade respektive multikriminelle aktören Personer som är etablerade inom narkotikahanteringen kan delas in i två olika typer, den affärsinriktade och den multikriminelle aktören. Den förstnämnde har legala intäkter vid sidan av narkotikahandeln, han använder etablerade medarbetare och konsumerar/ investerar helst vinsten utomlands. Den sistnämnde måste ha intäkter från annan brottslighet, ser pengar enbart som medel för konsumtion, är inte främmande för indrivning och kan ha behov av enklare penningtvätt. Den multikriminelle aktören är i högre grad kopplad till vapen. Svinn och stölder utgör ett större problem liksom det faktum att den multikriminelle aktören oftare är känd av myndigheterna. Slutsatser och rekommenderade åtgärder Lagerinnehavaren är en passiv men synnerligen viktig person i narkotikahanteringen, som ofta befinner sig utanför den traditionella kriminella sfären. Det kan vara en familjemedlem eller en barndomsvän som myndigheterna inte har ögonen på. Distributören är ofta nära pengarna men långt ifrån narkotikan. Att narkotikahanteringens ekonomi är förtroendeoch kreditbaserad skapar möjligheter för myndigheterna. Man kan skapa mycket oro i leden genom att hemlighålla beslag och gripanden vilket i sin tur gör att de kriminella begår misstag. Myndigheternas fokusering på penningtvätt är delvis missriktad då detta behov inte visar sig vara särskilt stort. Det är en svår utmaning för myndigheterna att följa pengarna inom narkotikabranschen, det krävs ny kunskap och en utvidgad registeråtkomst mellan myndigheterna, menar BRÅ. Heidi Joensuu SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

18 Referat från föreläsning i Karlstad Haschproduktion i Marocko ett primitivt hantverk TEXT: GUNNAR HERMANSSON Från cannabisodlingar i Marocko produceras merparten av allt hasch som tas i beslag i Sverige. Johan Nilsson, Rikskriminalpolisen, och Magnus Krook, Länsnarkotikaroteln i Stockholm, föreläste om sina erfarenheter från en resa till Rifbergen i Marocko under hösten 2007, där de också fått en demonstration av hur produktion av hasch går till. Förutom att vara ett turistland är kungadömet Marocko känt som en av världens största producenter av hasch. Europa är världens största haschmarknad och 80 procent av allt hasch som finns i omlopp i Europa kommer från Marocko. I Sverige är andelen marockanskt hasch minst 90 procent. Olaglig verksamhet som är svår att stoppa Trots att det officiellt är olagligt sedan 1956, sysselsatte cannabisodling och framställning av hasch ca personer av Marockos befolkning på totalt 32 miljoner, enligt en FN-rapport från En stor del av narkotikahanteringen verkar få äga rum med myndigheternas goda minne. Det anses vara attraktivt att som polis få arbeta i cannabisregionen under några år med de möjligheter till biinkomster som detta ger. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i fem fattiga provinser i Rifbergen i norra Marocko. Enligt FN framställdes där 3000 ton hasch under Odlarna tjänar 25 gånger mer på att odla hasch än på att odla majs. Marocko har tillsammans med EU och FN genomfört flera reduceringsprogram för att minska odlingen av cannabis. Man har också förstört en del odlingar. Detta tillsammans med urlakning av jordarna har medfört minskad odlingsareal för cannabis. Produktionen av hasch har däremot inte minskat i samma takt, eftersom odlarna i vissa fall fördubblar skörden med hjälp av konstbevattning. Man har också flyttat en del odlingar till mer otillgängliga trakter i bergen och ökat bevakningen med beväpnade vakter. Mobiltelefoni fungerar överallt i Rifbergen och det har naturligtvis stor betydelse för den illegala verksamheten. På några årtionden har befolkningen i Rifbergen ökat kraftigt. Från att ha varit en avfolkningsbygd under 1960-talet tillhör nu bergsregionen ett av de befolkningstätaste områdena i Marocko och genomsnittsåldern är låg. Detta trots att de stora inkomsterna från narkotikahandeln flyttas utomlands och således inte gynnar regionen. Haschframställning enligt gamla metoder Johan och Magnus fick tillfälle att besöka en cannabisodlare i en by i Rifbergen för att få en förevisning av hur hasch framställs. Gården, som var omgärdad av murar, låg avlägset några kilometer från en större farbar väg. En bonde odlar i genomsnitt cannabis på 1,3 hektar mark vilket ger kilo torkade cannabisplantor. I olika förråd på gården förvarades sammanlagt fem hundrakilos balar med torkade cannabisväxter i buntar, färdiga att bearbeta. En man på gården visade hur det går till att utvinna hasch ur växterna. Han använde ett plastkar, ca 80 cm i diameter och ca 40 cm djupt. Över karets öppning spändes en bomullsduk som ett trumskinn och Cannabis sativa odlas på en stor del av de odlingsbara jordarna i Rifbergen. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

19 Referat från föreläsning i Karlstad När cannabisväxterna skördats och buntats får de torka några veckor innan haschet utvinns. Resultatet blir ca 100 gram haschpulver per trumning. på duken höll han 4-5 cannabisbuntar i taget med ena handen, samtidigt som han slog av blomställningarna med en kraftig träkäpp. För att inte något skulle gå till spillo hade mannen stoppat in plastkaret i en stor vit plastsäck medan han slog utanpå plasten. Plantans stjälkar var snart allt som återstod och de kastades. De bästa fröna sorterades sedan ut för kommande sådd. De blomställningar och andra mindre växtdelar som blivit kvar på den spända bomullsduken bakades in under plasten genom att ett kraftigt band spändes runt karets övre kant. Därefter började mannen trumma på plasten med två halvmeterlånga pinnar för att piska ut frömjöl och puder från körtelhåren på blomställningarna. Pudret är mycket finfördelat och tränger igenom bomullsduken och samlas i plastkaret. Detta trummande görs vanligtvis nattetid och är ett välbekant ljud i Rifbergen. Av tio kilo torkade cannabisväxter utvinns i första omgången gram hasch i puderform. Pudret samlades ihop och kunde på grund av sin fuktighet kramas ihop till en boll som senare formades till haschkakor. Trummandet upprepas på samma växtmaterial ytterligare ett par gånger och enligt producenter får man ut ytterligare ett par hekto hasch, men av sämre kvalitet än första gången. Några bönder pressar själva haschpulvret till haschkakor i storlekar om 125, 250 eller 500 gram. De stämplar kakorna enligt mellanhändernas eller grossisternas önskemål. Haschpulvret kan också transporteras till lagerlokaler i närheten av utskeppningshamnarna för pressning och stämpling med grossisternas respektive bomärke. Stämplarna på haschkakorna är alltså inte odlarens signatur. Cannabisodlaren/haschproducenten får mellan kronor per kilo hasch. Priset för ett gram hasch på gatan i Marocko är 6-8 kronor, ett pris som mer än tiodubblas när haschet når den svenska marknaden. Haschpulvret piskas ur blomställningarna som ligger under plasten på en utspänd bomullsduk. Pulvret kan kramas ihop till en boll som därefter pressas till en haschkaka. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

20 Polsk narkotikapolis på frammarsch TEXT OCH FOTO: NARKOTIKAROTELN, HALLAND Det polska amfetaminet har i årtionden varit ett stort hot mot den restriktiva svenska drogpolitiken. Många har säkert undrat och ställt frågan om den polska polisen gör något åt problemet på hemmaplan. Under våren gjorde Narkotikaroteln Halland ett tre dagar långt studiebesök i bl.a. Warszawa, vilket gav många positiva svar. Problemen må vara stora i Polen men polisen gör ett hedervärt jobb och samarbetet mellan länderna är i ständig utveckling. Ambassadbesök Efter en stabil hotellfrukost påbörjades första dagens vandring på Warszawas gator. Målet var den svenska ambassaden där vår sambandskvinna Catharina Greiff mötte upp. Ambassadbyggnaden ligger i en vacker del av Warszawa, omringad av vackra parker och ståtliga byggnader. Ambassaden byggdes 1937 och klarade sig undan andra världskrigets bombningar, mest tack vara att tyskarna hade sina högkvarter i närområdet. Svenska ambassaden är inrymd i en byggnad från 1937 och ligger i en vacker del av Warszawa. Sambandsmännen vår viktigaste länk i polisarbetet På ambassaden arbetar nio svenskar, varav Catharina Greiff är polisens sambandsman och Katarina Hugosson är tullens motsvarighet. Dessa två är Nordens representanter i PTN (Polis-Tull-Norden). Warszawa är den enda staden, för närvarande, där sambandsmän från både Polisen och Tullen representeras av svenskar. Catharinas beskrivning av den polska polisorganisationen och det kaos som stundom råder fick oss att inse att vi har det rätt bra hemma ändå. Korruption och skandaler inom rättsväsendet har kantat hennes tid som sambandsman. Under hennes 1,5 år på tjänsten har det funnits fyra olika rikspolischefer. En av rikspolischeferna greps tillsammans med inrikesministern misstänkta för korruption. Vad kan då sambandsmännen hjälpa oss med? Catharina berättade att hennes uppgift är bl.a. att hjälpa till med att skapa kontaktytor i operativa ärenden. Hennes kontaktområden sträcker sig från Riksåklagarnivå ner till Stadspolisen. Mest kontakt har hon med CBS, Centrala Undersökningsbyrån, vilket är motsvarigheten till svenska Rikskriminalen. Beställningar av telefonlistor från polska telefonoperatörer är en vanlig uppgift för henne att hantera. I Polen är det gratis för polisen att beställa telefonlistor, men man ska vara medveten om att det tar mycket längre tid att få ut listorna. Andra uppgifter som sambandsmannen kan hjälpa oss i Sverige med är att ta fram olika person- och fordonsuppgifter. I Polen är dock inte fordonsregistret offentligt. Om man vill få en identifiering av en polsk medborgare så vill myndigheterna gärna att svensk polis skickar ner foto och fingeravtryck till Polen för att underlätta och snabba på arbetet. De vanligaste ärendena som Catharina har fått arbeta med är narkotikabrott, tillgreppsbrott samt identifiering av polska medborgare som begått brott i Norden. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Inledningsanförande av SNPF:s ordförande Thomas Ekman Välkomna till Göteborg och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugotredje utbildningskonferens. Ett

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Storskaliga cannabisodlingar i svenska småhus Polisen i norra Skåne slog till mot tolv större marijuanaodlingar inomhus under sommaren 2008. Det har sedan

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550 Tullen i Danmark Efter vårt reportage om tullen vid Svinesund i Norge reste vi vidare till det som idag heter Copenhagen Airport och som då den grundlades 1925 var en av de första civila flygplatserna

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan

Kortanalys. Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan Kortanalys Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Narkotikabrottens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren 2000 2012 Brå centrum

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av straffvärde

Riktlinjer för bestämning av straffvärde Riktlinjer för bestämning av straffvärde Narkotika Alkohol Tobak Antagna vid praxisdiskussion den mars Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten över Skåne och Blekinge Sida PM () Datum -- Riktlinjer

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET

KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET NPO-Söderåsen 1 NPO Söderåsen Är ett närpolisområde som omfattar fem kommuner, Klippan, Åstorp, Bjuv, Örkelljunga samt Svalöv Området har polisstationer med yttre

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009 1 Kontrollen av överförskrivande läkare: Tungrodd och parodisk Missbruk av läkemedel är idag det största drogproblemet efter alkohol. En stor del av tabletterna kommer via svenska apotek. Om man ska få

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Rohypnol. -Bruk och missbruk- Författare: David Edvardsson Henric Andersson

Rohypnol. -Bruk och missbruk- Författare: David Edvardsson Henric Andersson Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 189 Rohypnol -Bruk och missbruk- Författare: Sammanfattning Rapporten Rohypnol bruk och missbruk beskriver

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta? Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

TÖI ROLLSPEL D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott

TÖI ROLLSPEL D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott TÖI ROSPE D 013 Sidan 1 av 8 Rättstolkning Huvudförhandling Narkotikabrott Ordlista narkotikabrott cannabisharts förverkad smugglarliga skugga någon pendeltåg sakframställning straffansvar spaningsroteln

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra sin

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Pengarna som gick upp i rök Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Om Svensk Servicehandel & Fast Food Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar juni 2011 Västerorts gemensamma sida Glädjen var stor fredagen den 10 juni, då de 167 studenterna från Polishögsskolan tog studenten, 75 kvinnor och 92 män. Ceremonin hölls

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer