insamling nu Julgåvor som sticker ut SID 10 Ny metod ska säkra kvalitet i insamling EN TIDNING FRÅN FRII Kanada

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 145 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi drygt fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Sedan 2009 tillämpar medlemmarna FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 18 insamling nu Julgåvor som sticker ut SID 10 EN TIDNING FRÅN FRII l Hårdare krav på att redovisa resultat 5 l Insamling med mobil plånbok testas 7 l De får pris för bästa årsredovisning 12 Kanada Ny metod ska säkra kvalitet i insamling SID 16

2 friizon Kalendarium December Sista datumet för att få boka tidigt -rabatt till Insamlingsforum JaNuarI 14.1 Utbildning till certifierad fundraiser startar april afp International Conference on fundraising, San diego, USa maj The resource alliance, fundraising online oktober The resource alliance, International fundraising Congress, holland Läs mer om vad som HäNDER I FRII Annonsera för information och bokning: kontakta Press art. Tel , pressart@pressart.nu annonspriser helsida: kr halvsida: kr Kvartssida: kr frii-medlemmar betalar 50 procent av angivna priser. för bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på medlem och sedan Insamling nu ledaren uppdrag och insatser Enkelt att ge och enkelt att se PÅ FöRsTa RaDEN vill jag välkomna Maria Ros Jernberg, FRII:s nya generalsekreterare, tillbaka till FRII. Hon har varit ute i omvärlden och fyllt på med ny kunskap som vi kommer att ha stor nytta av. Jag vill även tacka Christine von Sydow för hennes fantastiska insats och önskar stort lycka till på Action Aid. att människor skänker mest pengar till organisationer vid katastrofer och runt jul är ingen överraskning. Branschens gemensamma utmaning är hela tiden att omvärlden ska förstå att behoven och ändamålen existerar varje dag, året om, om än i det fördolda. En del i det arbetet är att gemensamt öka tillgängligheten. Det ska vara enkelt att ge. Möjligheterna att ge växer fram i rasande fart när nya lösningar och ny teknik får fäste på konsumentmarknaden. Utvecklingen skapar fler och bättre förutsättningar för branschen. För den enskilda organisationen är det inte alltid enkelt att hänga med i utvecklingen. Det är en annan anledning till att FRII finns. Det arbete vi lägger ner på omvärldsbevakning, utvärdering och förhandling gällande nya lösningar med bäring i insamlingsbranschen ska ni som medlemsorganisation se till att dra nytta av. Det mesta står att finna i våra nyhetsbrev, på webben och här i tidningen. FöR GaNsKa ExaKT fyra år sedan pekade nationalekonomen Anna Breman, i en studie, på tre betydelsefulla framtidstrender som skulle komma att påverka den ideella sektorn. Den första trenden var den ökande konkurrensen mellan ideella organisationer i takt med att de blir fler. Den andra var att företagens intresse för socialt ansvarstagande var på väg att bli en kärnfråga. Och den tredje trenden var begreppet mätbarhet, att många organisationer försöker ta fram anpassade nyckeltal till den egna verksamheten. Och här är vi nu mitt i framtiden. Det är svårt att skapa allmängiltiga nyckeltal, men som bransch behöver vi bli bättre på att redovisa vilken effekt vilken inverkan olika insatser har. Vi måste bli bättre på att återrapportera och tala om hur resurserna omsätts till att göra världen bättre. Utvecklingsarbetet med kvalitetskoden pågår för fullt och bland annat tittar vi på just effektredovisning. Gemensamma ramar för detta gör det enklare för enskilda organisationer att sätta verksamhetsanpassade nyckeltal. Det blir också enklare för givare att se vilken skillnad deras bidrag gör. I NyuTGIvNa boken Att ge samtal med svenska filantroper har Tove Lifvendahl intervjuat tio svenska filantroper. Samtliga intervjuade menar att det tar tid och hårt arbete att arbeta ihop en förmögenhet, och att man engagerat vill veta och har förväntningar på vad insatserna skapar för förändring. Jag tror att detta engagemang och förväntan gäller oavsett storlek på gåva. EN annan FRÅGa FRII arbetar engagerat med är att utöka den lag om skattereduktion för gåvor som infördes den 1 januari Vi anser att avdragsrätten är för begränsad, vi vill utvidga ändamålen och ändra beloppsgränsen. En viktig del i arbetet är också att se över företagens möjlighet för avdragsrätt. harald hagman ordförande, frii sista anmälningsdag till FRIIs utbildning till certifierad fundraiser på berghs school of Communication är 20 december Läs mer på insamling nu Information och nyheter från frii, frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Ansvarig utgivare: maria ros Jernberg. Redaktör: Peter rehnfeldt/press art. tel: , peter@pressart.nu Redaktion: annika Prine, Christoffer Wikner, eva nordenstam, Peter rehnfeldt, lovisa Sandberg och marie von Zeipel Adress: frii, Skeppsbron Stockholm. Tel: E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Paul Hansen Tryck: Print one 2012 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSn om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att frii får använda materialet i elektronisk version av tidningen. 2 insamling nu

3 Flera nyheter på InsamlingsForum 2013 INsamLINGsFoRum 2013 går av stapeln redan den april nästa år. Det blir också en del nyheter. Konferensen hålls på en ny plats, Djurönäset, på Värmdö utanför Stockholm. En dag ordnas ett separat program för generalsekreterare i det så kallade GS-huset. Och redan nu går det att anmäla sig till Insamlingsforum med en boka tidigt rabatt. Temat för konferensen är Den nya givaren stort intresse för att ge en välgörande julgåva skop HaR PÅ uppdrag av FRII intervjuat ett slumpmässigt urval svenska privata företag. Drygt hälften av företagen har någon gång gett en julgåva till en ideell organisation. Ett av fem företag tror att de absolut kommer att göra det. I juletider blir många företag kontaktade av flera olika ideella organisationer. Då kan det vara bra att ha klart för sig vad man vill åstadkomma med sin julgåva. och kommer bland annat att handla om omvärldsförändringar och hur det påverkar givarna, givandet och insamlingsorganisationer. Programmet kommer uppdateras allt eftersom på FRIIs webbplats, där du också hittar anmälningssidan till Insamlingsforum. Hittills är det klart att bland andra Jon Duschinsky från Kanada, Adrian Sergeant från USA och Beate Sørum från Norge medverkar som talare. Ny näringslivskod ger vägledning för gåvor INsTITuTET mot mutor Imm har tagit fram en Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet. Koden har till syfte att vägleda företag i frågor om hur gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet får användas för att främja företagets verksamhet. Koden fyller ut lagreglingar och förtydligar brottsbalkens redan befintliga regler om mutbrott. Koden finns att ladda ned på Nominera Årets insamlare och Årets... svar på vanliga 3frågor till FRII Hur nominerar jag årets insamlare? Årets insamlare 2012 kommer att koras på Insamlingsforum 2013, april. du nominerar årets insamlare genom att skicka ett mail med motivering till info@frii.se. Se friis hemsida under Insamlingsforum 2013 för mer information. När kan jag anmäla mig till nästa års Insamlingsforum? anmälan till Insamlingsforum 2013 har precis öppnat. anmäler du dig innan 31 december får du kronor i boka tidigt -rabatt! Varför finns inte min organisation med på FRIIs webbplats? har ni skickat in information till info@frii.se så ska ni finnas med på webbplatsen. om din organisations logga och information fattas i medlemslistan på friis webbplats kontakta info@frii.se för instruktioner. vem TyCKER Du har gjort sig förtjänt av att nomineras till 2012 års insamlare? I samband med Insamlingsforum den april 2013 offentliggörs vem som får ta emot utmärkelsen. följande kriterier gäller för nominering till Årets insamlare 2012: l originell idé och nytänkande i insamlingsarbetet l ger fler effekter än endast pengar l Kan stimulera andra insamlare l genomförs gärna av ideella krafter l ger bra resultat i förhållande till satsat kapital l framgångsrikt arbete för att stärka organisationens varumärke och därmed öka intäkterna l Både enskilda personer och organisationer kan komma ifråga för priset l Insamlingen måste ha använt 90-konto eller skett inom ramen för en organisation med 90- konto l Insamlingen ska ha skett under 2012 NomINERa också till priset som instiftades förra året, årets... det är en person som har vågat göra något nytt, som har testat nya sätt att nå eller marknadsföra ert ändamåls- och/eller insamlingsresultat, som kanske ifrågasätter och vill förändra. det kan både vara någon som arbetat för att förändra organisationens interna arbetssätt, eller engagerat sig på ett starkt sätt kring ett visst ändamål. du bestämmer vem du tycker förtjänar ett pris i år! Skriv en motivering och vi vill samtidigt att du döper årets pris, förra året blev det årets inspiratör. skicka IN DITT FöRsLaG tillsammans med en motivering till info@frii.se senast den 1 april. var med i aktiegåvan 2013! Nu startar FRII kampanjen Aktiegåvan Genom att delta i kampanjen är ni med och bidrar till att öka kännedomen om gåvor genom aktieutdelning och ökar er organisations möjlighet till gåvor från aktieägare i stora och små bolag. Den som skänker sin aktieutdelning skattefritt ökar värdet på gåvan med cirka 43 procent. Läs mer om kampanjen på FRIIs webbplats, anmäl dig till aktiegavan@frii.se senast 15 december. Försäkra dig om en plats på Insamlingsforum 2013 på Djurönäsets konferensanläggning boka tidigt rabatt fram till sista december Läs mer på insamling nu

4 aktuellt Ny lott ger stöd till FRII-medlemmar ETT NyTT spelbolag Sveriges Ideella Samarbetsorganisation (SIS) är en ideell förening som startats av Aftonbladet, Expressen, Hjärnfonden och Synskadades Riksförbund. De säljer lotten Kosing, en konkurrent till Trisslotten, och ska främst stödja arbete som syftar till att skapa ökad livskvalitet för personer, i första hand barn och ungdomar, som drabbats av ohälsa, funktionsnedsättning, social utsatthet eller andra svårigheter. Pr ulvaeus ger stöd till forskning om cancer björn och LENa ulvaeus har skänkt tre miljoner kronor till Karolinska institutet. Pengarna ska gå till forskning om leukemi och andra blodsjukdomar. Gåvan fördelas över tre år och ska finansiera forskning vid Karolinska Institutets Centrum för Hematologi och Regenerativ Medicin. Vi har förstått hur komplexa de här sjukdomarna är och att det finns oerhört mycket mer för forskningen att ta reda på. Därför känns det särskilt bra att på ett konkret sätt kunna bidra till den här forskningen, säger Björn Ulvaeus i en kommentar. Pr Insamlingar av kläder skapar oro I västerås PÅGÅR en insamling av kläder och leksaker. Men det går inte att få tydlig information om insamlade medel går dit de ska, till utsatta barn Litauen. Anordnare är föreningen Vilties Sala som inte svarar på frågor från lokala medier utan hänvisar till en sida på nätet där verksamheten presenteras. Även i Rottne i Småland pågår klädinsamling inför jul. Där anspelas stöd till utsatta, men de insamlade kläderna uppges säljas i kommersiellt syfte. Företaget IwoJul står bakom insamlingen, som genomförts på liknande sätt tidigare. Enligt P4 Kalmar säljs kläderna i Polen. Polisen vill att de som kommer i kontakt med företaget hör av sig. Pr l Hinder mot återvinning Gåvor från grovsopor är förbjudet enligt lag Den som hittar värdefulla saker i soprummet får inte göra så att de kommer till användning. Det blev tydligt för Emmi Wahlström när hon ville ta hand om prylar för att sälja dem och skänka vinsten till ideella ändamål. Men nu testas nya rutiner för att öka återvinningen och minska sopberget. EmmI WaHLsTRöm är en av dem som upprörs över alla fungerande prylar som i onödan slängs i grovsoprummen. Under sin tid som föräldraledig vill hon göra en ideell insats. Hon tog hand om sakerna som grannarna slängt, ordnade loppmarknader och skänkte pengarna till ett miljöprojekt. Under tiden fick jag höra att det egentligen är brottsligt att plocka upp gamla slängda saker. Det är helt tokigt. Så många användbara saker som fortfarande borde ha ett begagnat-värde bara dumpas, säger Emmi som åtskilliga gånger hittat fynd som nästan nya Converseskor, fina tröjor och möbler. Emmi berättar om allt som slängs i bostadsrättsföreningens grovsopsrum på söder i Stockholm en fungerande dammsugare, en fin golvlampa gjord av rispapper, kläder, skor och mycket annat smått och gott. NäR DET begav sig för drygt ett år sedan började hon berätta om projektet för vänner och bekanta och startade bloggen Grovsopsfynd, grovsopsfynd.blogspot.com. Samtidigt fick hon höra att det inte är tillåtet att ta sånt som redan slängts i grovsoporna. Tydligen står det i miljöbalken att kommunen har ensamrätt när det gäller insamling och behandling av hushållsavfall från privatpersoner. När något har lagts i avfallskärlet räknas det som kommunens egendom. Att ta saker därifrån riskerar att räknas som stöld eller snatteri. Däremot är det tillåtet att ha en hörna i eller allra helst utanför grovsoprummet där det tydligt anges bortskänkes. under senare TID har det ändå börjat hända saker. Stockholms kommun har till exempel ett samarbetsavtal med Refurn, som tar emot Emmi Wahlström skänkta saker utanför flera återvinningsanläggningar och är aktiva i bland annat Bromma, Hammarby Sjöstad, Malmö, Täby och Stjärnhov. Jag tror att det finns en betalningsvilja för begagnade saker, säger Emmi, det visar ju inte minst sajter som Blocket och Tradera. Själv har hon gått med i Bytesgruppen på Facebook för att både bli av med barnkläder och byta till annat familjen har behov av. Och hur gick det med insamlingen för ideella ändamål? Jo, jag ordnade ett par loppmarknader, skrev på bloggen och funderade på att ha omröstning om vart pengarna skulle skänkas. Men sen bestämde jag mig för att skänka de 4500 kronorna jag fick in genom försäljningen till ett projekt för att rädda Östersjön. marie von ZeIPel fakta Ansvar för sopor l lagen säger att den som lämnar ifrån sig något eller kvittblir enligt lagboken ska kunna vara säker på att saken ifråga inte plötsligt dyker upp någon annanstans. l Så fort något lämnas i grovsoprummet är det avfall och blir fastighetsägarens egendom och kommunens ansvar att transportera bort. l Undantag gäller för produkter som ingår i producentansvaret, till exempel förpackningar de är producenternas och inte kommunens ansvar. När något lämnas i grovsoprummet räknas det som avfall som kommunen ansvarar för att transportera bort. 4 insamling nu

5 De nya reglerna gäller från och med 2014 men kräver jämförelser från verksamheterna under l Redovisning av resultat skärpta krav på ideell sektor Nya redovisningsregler tvingar större ideella organisationer att redovisa effekterna av sin verksamhet. Detta är en tydlig skärpning mot vad som gäller idag. Redan under 2013 måste många av FRIIs medlemmar visa mätbara resultat av sin verksamhet. IDEELLa organisationer lyder under årsredovisningslagen, precis som aktiebolag. Hittills har det inte funnits några särskilda regler om årsredovisningar för ideell verksamhet, förutom FRIIs styrande riktlinjer. Men i det nya regelverket K3 finns ett kapitel som bara rör ideella organisationer. De nya reglerna kräver att ideella föreningar i sin årsredovisning inte bara som idag beskriver den ideella verksamheten utan även dess effekter. Detta är en tydlig skärpning mot vad som gäller idag, säger Fredrik Sjölander, revisor på KPMG. DE HÅRDaRE REGLERNa gäller större ideella organisationer. Storleksgränserna är en omsättning på 80 miljoner kronor, en balansomslutning på 40 Mkr och 50 anställda. Om två av dessa gränsvärden överskrids räknas föreningen som större. I stort sett alla intäkter utom finansiella intäkter, det vill säga gåvor, bidrag och medlemsavgifter räknas in i omsättningssiffran. Idag ger ideella organisationer oftast information om vad de gjort under året i sin förvaltningsberättelse. Ibland saknas viktiga uppgifter i informationen. Kanske anger man vilka typer av aktiviteter som genomförts och hur många. Men vad aktiviteterna gett för resultat eller effekter saknas i många fall helt eller delvis. Det kan vara svårt att få svar på frågor av typen: Vad har man gjort för skillnad? Vilken nytta har åstadkommits? Vilken långsiktig effekt har verksamheten haft? Läsaren har även svårt att bedöma effektiviteten i verksamhetens olika grenar eller enskilda projekt, säger Fredrik Sjölander. REDovIsNING ENLIGT K3 KRävER svar på denna typ av frågor. Exakt hur effekter ska mätas och redovisas måste de ideella organisationerna själva arbeta fram med hjälp av bland annat branschorganisationer och experter. De nya tuffare reglerna gäller från och med räkenskapsåret Men då reglerna kräver jämförelser med föregående år innebär skärpningen att effekterna av verksamheten måste mätas på en godtagbar nivå redan under år PeTer rehnfeldt Foto: thinkstockphotos skatteverket säger nej till ideell julgåva EN NyHET I ÅR att arbetsgivare skattefritt kan ge bort presentkort på rot- och rutarbete på högst 450 kronor per person till sina anställda. Men för ideella julgåvor kom inga positiva nyheter från Skatteverket. De som hoppats att arbetsgivarna skattefritt skulle kunna skänka 450 kronor i julgåva till sina anställda som sedan kan skänkas till valfri ideell organisation blev besvikna. Skatteverket menar att de anställda blir förmånsbeskattade i dessa fall eftersom det jämställs med att de får pengar som de i sin tur skänker bort. mvz Två av tre vill ge ideell gåva i jul NäsTaN TvÅ av TRE svenskar kan tänka sig att ge pengar till ideella ändamål i jul. Det visar en undersökning från Demoskop som gjorts på uppdrag av Barncancerfonden. I undersökningen säger 63 procent av de omkring 1000 personer som svarat att de troligen eller helt säkert tänker ge pengar till välgörenhet. Nästan 80 procent av pensionärerna uppger att de kommer att skänka pengar. Vi får 40 procent av våra gåvor under årets sista kvartal, säger Barncancerfondens Jessica Runemark till TT. Undersökningen visar att kvinnor är mer generösa än män. Människor i Norrland och östra Sverige är också mer intresserade att skänka pengar än i södra och västra Sverige. mvz Revision, projektgranskning, intern kontroll, redovisningsfrågor, skatter, moms och juridik Den lilla byrån med den stora kompetensen. insamling nu

6 aktuellt Hallå där... Hallå där Stefanie Nold, ny insamlingsansvarig på Riksföreningen anorexi/bulimikontakt. Vad har du gjort tidigare? I grunden har jag en master i etnologi. Men nyfikenhet och intresse för människor förde mig till den ideella världen. Jag har jobbat för Handicap International med fundraising och lobbying. Jag har även arbetat som konsult på en fundraisingbyrå i Berlin. Hur mycket samlar ni in varje år? Att bygga upp en insamlingsverksamhet är ett nytt steg i vår organisationsutveckling. Vi vet att fundraising är en stor chans för att stärka vårt arbete. Med stöd av PostkodStifelsen har vi nu nödvändiga resurser för att skapa en långsiktig insamlingsverksamhet. Vilka är givarna? Enskilda personer, några företag och stiftelser. Vad jobbar du med just nu? Jag jobbar för att insamlingen ska bli en naturlig del av vår organisationskultur. Våra volontärer och lokalavdelningar är en fantastisk styrka. De ska få stöd för att driva insamlingar på lokal nivå. Sen fokuserar jag på att göra det enkelt att bli givare via nätet och att etablera en givardatabas. Dessutom är det snart dags för vår insamlingskampanj i samband med vårt 30-års jubileum. Vad ser du som era utmaningar för framtiden? Att synliggöra vårt arbete och vår vision ett samhälle utan ätstörningar, där alla är fria att vara sig själva. Det är viktigt att människor upplever att deras bidrag hjälper till att visionen blir verklighet. Vad är roligast med att jobba med insamling? Att öka förståelse för det vi gör, att lära sig olika givares behov och att få människors förtroende. eva nordenstam Läs mer om vad som HäNDER I FRII l Mikael Ahlström: En KRAV-liknande märkning ökar förtroendet hos givarna Att kunna redovisa och ge tydlig information om hur givarnas pengar används är en angelägen fråga för många organisationer. Men för åtta år sedan när Mikael Ahlström tog initiativ till den ideella organisationen Charity Rating fanns det skepsis bland landets insamlare. Idag upplever han att inställningen är annorlunda. mikael ahlström är GRuNDaRE och partner i riskkapitalbolaget Procuritas Partners. Han är också engagerad i frågor som rör givande och ideella verksamheter. För åtta år sedan tog han initiativ till att starta den ideella föreningen Charity Rating som ger givare bättre kontroll och insyn i den ideella sektorn, bland annat genom Givarguiden. Allting började efter att Mikael hade gått igenom flera stora organisationers årsredovisningar och slagits av att verksamheterna presenterades utförligt med bilder och berättande texter, men att det inte fanns fullständiga uppgifter om alla delar av verksamheten. Uppgifter om mål och måluppfyllelse, eller om styrning, ledning och kontroll kunde saknas. Bland annat fick en organisations finansiella aktiviteter mig att reagera. I deras årsredovisning framkom att en tredjedel av givarnas pengar förlorats i riskfyllda placeringar. Dessutom hade hela organisationens kapital omsatts under ett verksamhetsår, vilket inte är gynnsamt, säger Mikael Ahlström. CHaRITy RaTING började sitt arbete med att analysera ideella organisationer utifrån rapporter, verksamhetsrapporter och stadgar. En webbtjänst, som idag heter Givarguiden, byggdes upp där resultat och bedömningar presenteras. Givare och andra intresserade kan, med hjälp av guiden, få en överblick av de olika organisationernas arbete, och utifrån uppgifterna välja vilken de vill stödja. En del av FRIIs medlemmar tog avstånd från initiativet, bland annat för att verksamheter utan 90-konto ingick i granskningen och för att uppgifter ansågs missförstådda eller förbisedda. I en sektoranalys försökte vi presentera de olika organisationerna på ett pedagogiskt sätt men möttes av skepsis. Men lika ifrågasatt som den blev av en del större aktörer, lika uppskattad blev den av många mindre. Vi var inte ute efter att skapa oro, utan för att ge en oberoende bedömning, säger Mikael Ahlström. LIKNaNDE INITIaTIv FINNs i andra länder, där NPC i Storbritannien och Charity Navigator i USA är två exempel. För Charity Rating har den till en början skeptiska inställningen bland insamlingsorganisationerna minskat kraftigt. Flera har tagit kontakt för att diskutera hur uppgifter om verksamheten kan tillhandahållas. Andra hänvisar till hur de blivit bedömda. Många årsredovisningar och webbplatser har samtidigt utvecklats för att bättre presentera information om bland annat styrning, kontroll, effektivitet och jag tror att hela den ideella sektorn mår bra av en någon form av KRav-liknande märkning, som innefattar mer än dagens krav för att tilldelas ett 90-konto. Mikael Ahlström, grundare av Charity Rating. ändamål. Sedan ett par år tillbaka tillämpas dessutom FRIIs kvalitetskod som ger många insamlingsorganisationer stöd att bygga upp en transparent organisation. Vi var tidigt ute. De senaste åren har inställningen förändrats ganska dramatiskt. Många har förståelse för granskningen och att uppgifter om verksamheten synliggörs, FRIIs kod är ett utmärkt steg i rätt riktning, säger Mikael Ahlström. IDaG FINNs FLERa TaNKaR om hur Charity Rating ska utvecklas framöver. Bland annat kan det bli aktuellt att skapa en egen hemsida till Givaguiden och utveckla ett bibliotek med fakta främst riktad till journalister, forskare, studenter och offentlig verksamhet. Ambitionen är fortfarande att bidra till ökad öppenhet och transparens samt att synliggöra resultat och effekter av gåvor till ideella organisationer. Jag tror att hela den ideella sektorn mår bra av en någon form av KRAV-liknande märkning, som innefattar mer än dagens krav för att tilldelas ett 90-konto. Det kan handla om att ta med uppbyggnad, kvalitetssäkring och måluppfyllelse för att ge en helhetsbild, säger Mikael Ahlström. I LIKHET med KRav eller Fair Trade-märkningen inom livsmedelsbranschen ser han att flera olika aktörer kan bidra till att öka kvaliteten i den ideella sektorn. FRII-organisationerna har mycket kunskap som skulle kunna förstärkas och kombineras med aspekter från representanter för allmänheten och offentliga organisationer. Det är många svenskar som lägger ned sin själ i ideellt arbete, och man ska vara tacksam för all tid, kraft och pengar som bidrar till att göra väl. Charity Rating ger stöd för att fler ideella organisationer kan bli bättre, vilket ökar givarnas förtroende, bidrar till ökat givande och i längden en större samhällsnytta, säger Mikael Ahlström. PeTer rehnfeldt 6 insamling nu

7 l Rädda Barnen Givare testar mobil plånbok Rädda Barnen är en av de första ideella organisationerna som testat att samla in pengar med en mobil betalningslösning. Tekniken är lätt att använda och givarnas gensvar är bra, men än så länge lite avvaktande, konstaterar Malin Thiel, insamlingschef på Rädda Barnen. mobila betalningar blir allt vanligare och uppskattas öka med över 50 procent under En av aktörerna på denna marknad är izettle ett företag som utvecklar tjänster för handel mellan privatpersoner och företag. Flera liknande lösningar finns också, till exempel teleoperatörernas Wywallet. Efterfrågan på mobila betalningstjänster är hög, inte minst vid insamling på offentliga platser, då allt färre personer har mynt och sedlar på sig. Många är positiva till att ge en gåva, men kan inte. EN av många organisationer som har upplevt en minskning i antalet gåvor via de klassiska insamlingsbössorna är Rädda Barnen. Redan förra julen började man testa den mobila betalningslösningen izettle internt och vid en julmarknad. I våras testade flera av Rädda Barnens lokalföreningar att arbeta med mobila betalningar. Många givare uppger att de har stort förtroende för bössinsamling, men många människor på stan saknar ofta kontanter. Mobil betalning är ett bra komplement till bössor. Vi har även testat att sätta QR-koder på insamlingsbössorna. Man läser av QR-koden och kommer till en sida på internet där man enkelt kan ge eller få mer information om någon specifik fråga, säger Malin Thiel. izettles mobila betalningslösning består av en kortläsare som kan kopplas till en smartphone eller läsplatta. Sedan går det att ta emot gåvor via betalkort. Tekniken upplevs som enkel och kräver inte speciellt avancerade kunskaper. Framöver kan betalningsmetoderna se helt annorlunda ut för dem som vill ge en gåva. Enligt Malin Thiel har syftet med testet främst varit att se om givarna är mogna för att använda det nya sättet att ge. Än så länge är vissa skeptiska och oroar sig för säkerheten, vilket inte är ovanligt när ny teknik introduceras. För oss är det viktigt att det är enkelt, lätt att förstå och använda. Tydlighet och transparens är också centrala faktorer, både för oss och för givaren. Vi ställer högra krav på våra samarbetspartners och har inte fått några indikationer på några säkerhetsbrister, vi är väldigt observanta på det, säger Malin Thiel. FRamFöRaLLT används den mobila betalningslösningen av Rädda Barnens lokalföreningar vid events eller föreläsningar. Många givare och flera av lokalföreningarna tycker att det är roligt och spännande att testa något nytt, berättar Malin Thiel. Att skänka med kort tros också kunna öka möjligheterna till större gåvor. Det är klart, man kanske ger lite mer eftersom att det blir lite enklare med kort, men det väljer man ju själv. Än så länge är det dock för tidigt att säga något om det. ChrISToffer WIKner Foto: rädda barnen samlade krafter för flickors rättigheter PLaN sverige medverkar i det globala initiativ Because I am a Girl som kommer att pågå i fyra års tid. Syftet är att göra flickors utbildning till en prioriterad fråga bland världens ledare. För att ge en bild av villkoren för flickor att kunna gå i skolan följer kampanjen en 13-årig flicka i en by i nordvästra Indien. Med utgångspunkt från hennes liv berättar Plan om några av de hinder som flickor världen över stöter på när de ska utbilda sig. jag tycker inte att det är så märkvärdigt. Det handlar ju bara om att ta hand om varandra och att vi hjälper varandra i svåra tider. LINDA EKENBERgER PÅ föreningen SPUTnIK, Som STarTade en InSamlIng för dem Som drab- BaTS av en Brand I ett hyreshus I SKarPnäCK. dagen efter Branden var föreningens lokal SÅ full med SaKer att InSamlIngen fick avbrytas. (SToCKholmS fria TIdnIng) volontärbyrån lanseras på engelska FöR att FöRENKLa för alla som talar andra språk än svenska att hitta ideellt engagemang, lanseras Volontärbyrån på engelska ideella organisationer är idag registrerade på webbplatsen. Välkommen att kontakta Susanne Malmqvist! Birger Jarlsgatan Stockholm info@nordicfundraising.se insamling nu

8 aktuellt Hallå där... Hallå där Annika Jacobson, som sedan i somras är ny chef för greenpeace i Sverige. Varför sökte du tjänsten? Jag vet att Greenpeace är en organisation som gör skillnad. Som global organisation finns det förutsättningar att visa sammanhangen mellan olika händelser i världen och föra fram en berättelse om vart vi är på väg. Jag tror också på aktivism, på att människor vill ta ansvar när beslutsfattare misslyckas komma fram till lösningar. Vad kan du tillföra till organisationen? Jag har arbetat i över tio år med påverkansarbete och har kommunikationsbakgrund, dessutom har jag tidigare arbetat i Greenpeace som kampanjledare. Sedan tror jag att min erfarenhet av att ha arbetat med utvecklingsfrågor är värdefull, miljö och människor går ihop. Vad är det roligaste med ditt jobb? Det roligaste är att jobba med människor som har ett stort engagemang. Det ger stort utrymme för glädje och gemenskap och det i sin tur skapar kreativitet och gör att vi vågar ta risker. Tycker du det är roligt att gå till jobbet? Det är jätteroligt! Jag är otroligt inspirerad eftersom det finns en medvetenhet för att åstadkomma förändringar. Här finns mycket kompetens och medarbetare som är beredda att utmana sig själva. Jag måste säga att det är otroligt lustfyllt att gå till jobbet! lovisa SandBerg shia blir myright PaRaPLyoRGaNIsaTIoNEN Shia som arbetar på uppdrag av 29 organisationer inom funktionshinderrörelsen har bytt namn till MyRight. Inriktningen är även i fortsättningen att bedriva utvecklingssamarbete för funktionshindrade i utsatta områden. l Amnesty och Läkare Utan Gränser: så jobbar vi med Facebook Facebook har snabbt blivit en viktig kommunikationskanal för ideella organisationer. Många har inrättat en tjänst enbart för sociala och digitala medier. Amnesty och Läkare Utan gränser är båda aktiva på Facebook men inte med samma syfte. amnesty använder sedan flera år Facebook i sitt påverkansarbete. Det är ett praktiskt sätt att få medlemmar och allmänhet att skriva under namninsamlingar och vädjanden. När amerikanen Troy Davies dödsstraff skulle verkställas hösten 2011 fick vi vår största respons hittills. Det berodde på att vi hade möjlighet at lyfta fram en enskild person som vi kunde publicera bild på och citat från. Det blev en enorm uppslutning kring detta fall på vår Facebook-sida, berättar Caroline Selander, ansvarig för aktivism och digitala medier på Amnesty. Läkare Utan Gränser använder främst Facebook till återkoppling. Vi kommunicerar vad som händer i vårt arbete i hela världen. På så sätt ger vi en röst till alla som tystas eller inte hörs, säger Ingrid Holmberg, kommunikatör på Läkare Utan Gränser. både CaRoLINE och INGRID poängterar hur viktigt det är att inkludera en bild tillsammans med statusinläggen. Då är det större chans att inlägget syns i medlemmarnas statusuppdateringar, plus att det är estetiskt tilltalande. Innehållet ska vara intressant och relevant. Man måste veta vad man vill säga. Skriv personligt, med ett enkelt språk, men också så att man förstår att det finns en människa bakom, säger Ingrid. En uppenbar risk med att öppna upp till dialog med allmänheten via Facebook är att det inte går att undvika negativa kommentarer. Men det är egentligen inte så farligt, menar både Ingrid och Caroline. Det viktigaste är att bemöta kommentarerna på en bra nivå. Det kan även få oanade konsekvenser. Vi hade ett exempel på en negativ kommentar i Syrienfrågan. Det slutade med att vi kunde inleda en intressant och bra diskussion, berättar Ingrid. PÅ amnesty HaR man erfarenhet av att det finns personer som är ute efter att sabotera och komma med personliga påhopp. De kallas ibland för troll. Det är personer som inte är ute efter att diskutera, de vill inte ha några svar. Då kan det vara svårt. Men vi bemöter dem alltid på en saklig nivå, och försöker föra en diskussion på ett bra sätt. Det är dock ovanligt att någon av organisationerna tar bort kommentarer, om det händer beror det oftast på spam eller lagöverträdelser. Vi har en policy på Facebook-sidan som vi hänvisar till i dessa fall, vi berättar alltid för personen att vi tar bort kommentaren och varför, berättar Caroline. Idag är Facebook en av Amnestys främsta kanaler för att nå ut med sitt påverkansarbete. Båda organisationerna använder Facebook sparsamt då det gäller insamling av gåvor. Vi gör det inte ofta, men vid den humana krisen i Sydsudan i somras gick vi ut med en förfrågan och fick god respons, berättar Ingrid. Vi kunde lägga ut videosnuttar och erbjuda folk att skicka hälsningar till fältarbetare. Då förstår folk att det är kris på ett helt annat sätt än om vi använt traditionella medier. En sådan hälsning till en av våra fältarbetare gav den största responsen vi fått. INsamLING av GÅvoR via Facebook kan vara svårt att mäta, då gåvorna oftast inte skänks direkt utan oftast sänds via ytterligare länkar till webbplatsen. Men annars är Facebook ett tacksamt medium för att mäta effekter och resultat. Det går att se hur många gillningar, delningar och antal kommentarer man får per omgående. Vi brukar till exempel mäta totalt antal likes på en månad och vilken räckvidd vi haft, hur många vi nått ut till, berättar Ingrid. Detsamma gäller för Amnesty. Men man måste också vara medveten om vad man lägger ut. Om vi lägger ut en negativ nyhet är det inte så många som går in och gillar av förklarliga skäl. Vi är också noga med att vi har ett åtagande, därför kan vi inte bara lägga ut det vi vet ger mest delningar, säger Caroline. En av de största utmaningarna i arbetet med Facebook är att tjänsten förändras snabbt. Facebook vill ju också tjäna pengar, varför man infört möjlighet att köpa sponsrade inlägg som visas mer frekvent i personers nyhetsflöden. I samma veva drog man ner visningsfrekvensen för vanliga inlägg. Det är svårt att veta när dessa förändringar sker. Det ställer stora krav på oss att hänga med, säger Caroline. lovisa SandBerg 8 insamling nu

9 språk l Lars-Gunnar Andersson: Gärna gåva men inte filantropi Lars-gunnar Andersson, professor i modern svenska vid göteborgs universitet brukar medverka i radioprogrammet Språket i P1. insamling nu kontaktade honom för att höra hur han uppfattar några av de vanligaste orden som förekommer i ideella sammanhang. Välgörenhet är ett ord som skapar olika känslor, hur uppfattar du det ordet? Många av oss medelålders och äldre har lite svårt för det ordet. Det speglar en äldre tid, där de väl bemedlade hjälpte de mindre bemedlade. Med den ökade välfärden blev det snarare samhällets än individens uppgift att hjälpa alla till en dräglig tillvaro. Den som är uppvuxen i Sverige på 60- och 70-talet fick lära sig att välståndet skulle fördelas och att det Lars-gunnar Andersson handlade om solidaritet. Det kunde ha varit jag som stod utan jobb och inte hade någonstans att bo och man skulle dela med sig till den som inte var kapabel att ta hand om sitt liv på det sätt som jag själv kunde. I det här sammanhanget fick ordet välgörenhet en gammaldags och kanske lite nedlåtande bibetydelse. Men välgörenhet kan också vara ett ord som har olika värde beroende på ålder och social bakgrund. Jag undersökte för flera år sedan orden mor-mamma-morsa och farpappa-farsa och fann att det fanns många fler trevliga morsor och farsor i arbetarhem än i fina borgarhem. Orden gav alltså delvis olika associationer beroende på informanternas sociala bakgrund. Det skulle vara intressant att undersöka vilka associationer välgörenhet ger i olika åldrar och i olika sociala grupper. Man skulle kunna testa var ordet välgörenhet placeras på skalor som likgiltigt engagerat, passivt aktivt, jämställt överlägset och gammalmodigt modernt. Med en sådan procedur skulle man kunna visa att unga ser mer positivt på ordet välgörenhet än äldre. Två andra vanliga ord är fundraising och fundraiser, istället för insamling och insamlare. Vad tycker du om de orden? Insamlare kan låta som pappersinsamlare eller skrotsamlare. Men min första tanke när jag hör fundraising är det amerikanska presidentvalet där det pumpas in miljarder till tv-reklam. Det är ingenting som passar med en ideell organisation som vädjar till människors omtanke. Fundraising hör enligt min språkkänsla hemma i affärsvärlden. Sen är förstås engelskans inflytande stort i svenskan, och hypotesen är att det inflytandet kommer att öka, så det kan hända att fundraising kommer att etableras. Ett annat ord som dyker upp allt oftare är filantropi. Några reflektioner? Det är ett abstrakt och filosofiskt begrepp och jag skulle tycka att det vore väldigt svårt att använda ordet filantropi i marknadsföring. Det skulle mer vara ett seminarium där man diskuterade vad är filantropi på samma sätt som man kan diskutera vad är godhet. Sen finns olika ord som handlar om att ge: Allmosa, kollekt, offer och gåva... Allmosa, då är jag hundra år tillbaka i tiden. Kollekt förnippar jag med kyrkan och offer känns väldigt främmande. Gåva däremot begriper jag mig på. Det är neutralt. Tack för din gåva låter normalt, tycker jag. Tack för din allmosa eller Tack för ditt offer låter väldigt konstigt. eva nordenstam FRII 145 organisationer För etisk och professionell insamling genom Respekt Öppenhet Kvalitet Engagemang läs mer på Flyg till udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världen börjar i Tranås! Välkommen! Europa: Afrika: Övriga Världen: info@tranas-resebyra.se För organisationer som utvecklas Vi erbjuder dig lösningar MySoft och har kompetens system för kring Automatiserade insamlingsprocesser FackförbundKopplingar Branschorganisationer till sociala medier Produktifiering av gåvor Insamlingsorganisationer med gåvoshop Företagssamarbeten Kurs- konferensanordnare Egen insamling HandikapporganisationerKraftfulla analys- Idrottsorganisationer och kampanjverktyg MySoft AB l l info@mysoft.se l insamling nu

10 fokus julgåvor Deras största intresse ger När julhelgen står för dörren sprider sig en vilja att ge över hela landet. Både handeln och insamlingsorganisationerna har bråda dagar. I takt med ökad konsumtion väljer allt fler att samtidigt visa omtanke med en gåva. Det vanligaste är att ge en summa pengar. Men det finns även de som föredrar att bidra genom att kombinera sitt stöd med umgänge, kunskap, stillhet och kreativitet. Hjälpstickan och halsdukskalendern är två exempel. TeXT: eva nordenstam och PeTer rehnfeldt foto: hjälpstickan och PaUl hansen DET var EN KaLL vinter för några år sedan då en hjälporganisation gjorde ett upprop angående varma kläder till hemlösa. Stickningsintresserade Ulrica Loeb var en av dem som såg uppropet. Själv stickade jag massor och jag tänkte att jag kunde göra något för de hemlösa, och att det kanske fanns fler som tänkte likadant, som överproducerar i sin stickning. Efter att ha funderat och pratat med Stadsmissionen om att kunna ta emot kläderna startade Ulrica Loeb en blogg och började sticka till hemlösa. Det blev starten till Hjälpstickan som idag finns i 13 städer och där flera hundra stickningsintresserade bidrar med varma plagg till hemlösa. Jag hade inte tänkt att det skulle bli så här stort men det har bara rullat på, säger Ulrica Loeb. Den som vill vara med och sticka får själv välja vad som ska stickas. Mest blir det mösssor, halsdukar och handledsvärmare. Grundregeln är att sticka något som man själv kan tänka sig att ha på sig. På det viset undviker vi att få fula eller stickiga saker. Vi behöver alltid sockor, vilket är lite svårare att sticka för nybörjare, för det är krångligt att få till hälen. Sen efterlyser vi herrstorlekar också, eftersom det mest är herrar som är behövande, säger Ulrika Loeb. PÅ HEmsIDaN KaN man läsa var uppsamlingsställena finns. I Stockholm är det en garnaffär som Ulrica Loeb går förbi ungefär en gång i veckan och hämtar det som har lämnats in. Hjälpstickan samarbetar bland annat med Stadsmissioner, Frälsningsarmen, diakoner, RIA, kvinnojourer och sjukhus, beroende på hur det ser ut i de olika städerna. Ulrica Loeb tycker att de 13 städer där Hjälpstickan finns är lagom. Vi vill växa långsamt och det är viktigt att hitta rätt personer med rätt engagemang, säger hon. Ulrica Loeb och Hjälpstickan samarbetar med stödverksamheter, kvinnojourer och sjukhus i 13 städer. DE FLEsTa som FINNs på Hjälpstickans lista är kvinnor runt 40 år, men det finns även andra åldrar representerade. En penisonärsgrupp i Åkersberga träffas till exemepl varannan vecka och stickar till Hjälpstickan. En slöjdlärare i Småland låter eleverna sticka till andra barn. Men i princip kan man säga att det enbart är kvinnor som stickar. Jag har fått en halsduk som en kille har stickat, annars är det bara kvinnor, säger Ulrica Loeb. På den sticklista som Ulrica Loeb har i dag finns det cirka 200 namn, men det är ännu fler som stickar ute i landet. Att så många vill vara med tror Ulrica handlar om att människor vill vara med och hjälpa till på ett konkret sätt. Den som ger en hundralapp till en hjälporganisation vet inte riktigt var pengarna hamnar. Här kan de som stickar känna igen sina egna mössor och halsdukar på bilder, och det syns att det verkligen har gått till behövande. arbetet med Hjälpstickan ger så mycket tillbaka. Det finns ett väldigt starkt engagemang, alla är glada över att få hjälpa till och att det finns något som de kan göra. Ulrica Loeb hinner själv inte sticka så mycket längre. Tiden för Hjälpstickan går åt till att hålla ihop administration och annat. Förra året nominerades hon i kampanjen Svenska Hjältar och uppmärksamheten blev enorm. Hjälpstickan är ett helt ideellt engagemang för Ulrica Loeb som har ett heltidsjobb som kommunikatör och dessutom en familj. Arbetet med Hjälpstickan ger så mycket tillbaka. Det finns ett väldigt starkt engagemang, alla är glada över att få hjälpa till och att det finns något som de kan göra, säger hon. HjäLPsTICKaN omsätter inga stora summor pengar. Ulrica Loeb önskar att Hjälpstickan hade ett litet kapital, till portokostnader, tackvykort och andra, mindre utgifter. För ibland händer det att Ulrica får sponsring av garn som hon ska skicka ut till dem som står på sticklistan. Vi har ju inga pengar till porto. Det har fungerat att gå ut på Facebook och be om portopengar, men annars är det svårt att få stödmedlemmar, säger hon. Ulrica Loeb är dock inte ute efter att jobba för att få in månadsgivare eller att satsa på insamling av pengar och något 90-konto är inte aktuellt i dagsläget. Jag får en del frågor varför vi inte har ett 90-konto, men det kostar kronor och det är pengar som vi inte har. Men i framtiden vet man inte vad man kan göra av Hjälpstickan och vart man är då, säger hon. 10 insamling nu

11 hjälp till hemlösa Susanna Perttula och Sara Stenberg stickar i novemember och december. På deras blogg, halsduksalmanackan, kan alla som vill lägga ett bud på någon av halsdukarna och samtidigt ge stöd till utsatta personer. I år är det många som vill vara med både med att sticka och att köpa halsdukarna. Många vill lägga bud på varma halsdukar DEN senaste veckorna HaR stickorna gått varma i Susanna Perttula och Sara Stenbergs händer. Garn i olika färger har fogats samman till halsdukar som sedan auktioneras ut via deras gemensamma blogg. Förra året blev det 24 halsdukar som såldes och intresset för att bjuda på de tubformade halsdukarna var långt över förväntan. Vi trodde att det skulle bli ungefär en hundralapp per halsduk, men när vi räknade ihop det totala beloppet blev det kronor, berättar Susanna Perttula, fritidsledare på Ångermannagatans parklek i Vällingby. Sara Stenberg brukar besöka parkleken och det var en av hennes halsdukar som blev starten för auktionerna till förmån för hemlösa. Hon hade gjort den själv och var inte sen med att sticka flera tillsammans med Susanna. Förra året tog vi med oss pengarna från auktionerna och gick tillsammans till Stockholms Stadsmission i Gamla Stan för att själva lämna över dem till dem som jobbar där, berättar Susanna Perttula. Båda var överens om att pengarna skulle fördelas dels till hemlösa barn och ungdomar, dels till bostadsprojektet Bostället på Södermalm. Engagemanget har väckt nyfikenhet och det är många som hört av sig för att kunna vara med och sticka och lägga bud på halsdukarna. I år är vi bättre förberedda. Förra året blev det ganska mycket stickning i december. Nu är många halsdukar redan klara tack vare alla hjälp, och vi kan koncentrera oss på bloggen och på auktionerna, säger Susanna Perttula. Garnet kommer från två butiker som skänkt en hel säck med nystan. Målet är att nå samma resultat som i fjol. Vi fick frågor från intresserade redan i höstas, så det ser ut som att vi kan åka till Stadsmissionen med minst lika mycket pengar i år igen, säger Susanna Perttula. insamling nu

12 aktuellt Boktips Foto: SaK FRII ger tips om några aktuella böcker som är intressanta för alla som jobbar med fundraising. social media FoR social GooD heather mansfield Det är troligtvis ingen som missat att medielandskapet förändrats och dessutom är i ständig förändring. Och att det går snabbt. I takt med sociala mediers ökade popularitet, har den digitala verktygslådan för ideella sektorn vuxit markant. Men gudarna ska veta att det inte alltid är lätt att hänga med. Vad är egentligen webb 1.0, 2.0 och 3.0? Hur många tweets kan du skicka per dag utan att trötta ut dina följare? När är det ok att fråga efter gåvor på Facebook, och hur ofta? Och vilka sociala medier är det egentligen viktigast att vara aktiv i? Heather Mansfield, bloggare på Nonprofit Tech 2.0, har skrivit boken Social Media for Social Good och boken är inriktad speciellt mot insamlingsorganisationer. Den är en bra grund för dig som är nybörjare eller känner att du inte riktigt har koll än. Men den innehåller även bra tips och inspiration för den erfarne. Ett problem med böcker om sociala medier är att de lätt blir inaktuella. Heather Mansfield råder bot på detta genom att regelbundet lägga upp uppdateringar om boken på sin blogg. Där erbjuder hon även en mängd kostnadsfria webinarier och givetvis ännu flera om man är villig att betala. Bloggen nonprofit Tech 2.0 : //nonprofitorgs.wordpress.com/ Läs mer om vad som HäNDER I FRII Uppslutningen var stor och många ideella organisationer fanns på plats när priset för bästa årsredovisning delades ut på Ideellt Forum i Stockholm. l Svenska Afghanistankommittén Deras redovisning är bäst i ideella sektorn Svenska Afghanistankommittén tog hem utmärkelsen för bästa ideella redovisning 2011, tävlingen som årligen arrangeras av PwC och Swedbank. Stockholms Stadsmission gick inte heller hem lottlösa de mottog ett hedersomnämnande. bland FINaLIsTERNa I ÅRETs tävling var åtta av elva nominerade organisationer medlemmar i FRII, en ökning från sex förra året. Cancerfonden, Erikshjälpen, Individuell Människohjälp, Rädda barnen, SOS Barnbyar, Stockholms Stadsmission, Svenska Afghanistankommittén och Svenska Röda korset deltog alla i finalen tillsammans med PRO, Riksidrottsförbundet och Svensk Friidrott. Tävlingens syfte är att uppmärksamma de organisationer och stiftelser som rapporterar sina verksamheter på ett öppet, tydligt och pedagogiskt sätt. Genom att lyfta fram goda exempel och peka på förbättringsområden vill tävlingen inspirera hela den ideella sektorn till att utveckla sin redovisning. Det ideella arbetets betydelse ökar och det blir därför allt viktigare att presentera redovisningar som, förutom att uppfylla redovisningsreglerna, också berättar om själva verksamheten. Vi rekommenderar en tydlig beskrivning av uppdrag, mål, aktiviteter, resursanvändning och effekter, så att medlemmar, bidragsgivare och andra får veta vilket resultat verksamheten uppnått under året. Här lever Svenska Afghanistankommittén upp till högt ställda krav, säger Marie Welin, PwC och ansvarig för utmärkelsen Årets redovisning i den ideella sektorn. motiveringen TILL utmärkelsen LyDER: I verksamhetsberättelse och årsredovisning hittar organisationen en bra balans mellan helhet och detaljer som ger läsaren god inblick i det arbete som bedrivs och man bjuder tydligt in till fortsatt dialog. Man strävar efter att mäta effekterna av verksamheten, är beredda att lyfta fram årets motgångar och ryggar inte heller för att ta i frågan om korruption. Speciellt vill juryn uppmärksamma den analys som konsekvent presenteras för varje område, där de egna målen ställs mot situationen i landet idag och kopplas till under året genomförda insatser. stockholms stadsmission fick ett hedersomnämnande för sin årsredovisning med motiveringen: Utifrån ett redan starkt format där man föredömligt inleder presentationen med organisationens uppdrag och roll i samhället tar man i årets version ytterligare steg för att förtydliga och ge siffror åt en både omfattande och komplex verksamhet. I enkla diagram redovisas deltagarnas upplevelser och med hjälp av röster från medarbetare och sponsorer får verksamhetsberättelsen extra liv. lovisa SandBerg insamling nu ringde upp Klas Bjurström, en av upphovsmakarna till Svenska Afghanistankommitténs årsredovisning, för en kommentar. Hur är det att få utmärkelsen? Det är jätteroligt, jag är Klas Bjurström jätteförvånad! Vi är imponerade av de andra nominerade som gjort fantastiska redovisningar och visat bra och kreativa idéer. Hur har ni arbetat? För mig och min kollega Karolina Andersson var det första gången vi skulle göra en årsredovisning. Vi ville göra något nytt och drog upp vissa riktlinjer, bland annat att vi internt ville få användning av den på fler sätt än tidigare och så ville vi nå nya målgrupper. Vi gjorde den också på kort tid, det var ingen lång process. Har ni deltagit i tävlingen tidigare? Ja, det har vi, men vi har aldrig blivit nominerade. I år var jag inte riktigt nöjd med årsredovisningen, så jag ville inte skicka in den. Men det struntade vår insamlingsansvarig Monica Eriksson i och det är jag oerhört tacksam för nu! 12 insamling nu

13 l Uppdrag från regeringen: Ideella krafter ska tas tillvara på bästa sätt De flesta ideella organisationer har någon form av utbyte med myndigheter. Men någon samlad kunskap om hur relationerna ser ut finns inte idag. Ungdomsstyrelsen arbetar för att på sikt öka kunskapen bland annat om villkoren för FRIIs medlemmar att samla in pengar. sedan ÅRssKIFTET GER Ungdomsstyrelsen myndighetsstöd åt regeringen i politiken för det civila samhället. Målet är att ideellt engagemang ska tas tillvara för att stärka samhället och välfärden, bland annat genom ökad delaktighet, integration, mångfald och folkhälsa. Ungdomsstyrelsen har lång erfarenhet av att arbeta med ideella aktörer. Inte bara kring ungdomsfrågor. Vi har sedan några år Daniel Wohlgemuth även samarbete med kvinnoorganisationer, etniska föreningar och hbt-organisationer, säger Daniel Wohlgemuth, utredare på Ungdomsstyrelsen. myndighetens arbete RöR sig på statlig, regional och kommunal nivå. Men även över olika sektorer för att binda samman verksamheter inom till exempel kultur, hälsa, utbildning, idrott och det sociala området. Eftersom det uppdrag vi har i dag innehåller mycket mer än ungdomsfrågor väcker vårt namn en del frågor och funderingar. I längden kan det leda till en förändring av namnet, säger Daniel Wohlgemuth. just Nu PÅGÅR arbete som rör den ideella sektorn på flera håll. Dels sker en enkätundersökning för att kartlägga hur det ideella engagemanget ser ut, dels samlas myndigheter i nätverk och i en tankesmedja för att få svar på hur relationerna till ideella aktörer fungerar. I många kommuner och regionförbund är det ofta en eller några få personer som driver samarbetet med den ideella sektorn. Än så länge är det svårt att hitta tydliga roller och mandat. Därför är utbytet mellan olika myndigheter värdefullt, inte minst för att hitta goda exempel och arbetssätt, säger Daniel Wohlgemuth. En arbetsgrupp på Ungdomsstyrelsen fångar upp tankarna och synpunkterna som kommer fram. De sammanställs till önskemål om vad Ungdomsstyrelsen kan bidra med för att underlätta arbetet med politiken för det civila samhället. samtidigt PÅGÅR EN DIaLoG med representanter för den ideella sektorn. Där är FRII är en av parterna och har presenterat frågor som är aktuella bland landets insamlare, till exempel när det gäller Samarbetet mellan myndigheter och ideell sektor ska utvecklas då har Ungdomsstyrelsen en central roll. kvalitet, uppföljning, resultat och effekter. En viktig del i uppdraget från regeringen är att sprida kunskap om den ideella sektorn vidare. Det kan bidra till att förutsättningarna för att samla in pengar påverkas, till exempel regler som uppfattas som hinder eller att idéer som kan förbättra möjligheterna till att få stöd från givare, säger Daniel Wohlgemuth. DIaLoGEN med CIvILsamHäLLET har hittills lett till en överenskommelse inom det sociala området som omfattar ett 90-tal organisationer. En överenskommelse inom integrationsområdet har också slutits som handlar om relationerna mellan regeringen och ideella organisationer i arbetet för nyanländas etablering och förbättrad integration. PeTer rehnfeldt fakta Ungdomsstyrelsen l Ungdomsstyrelsen är en myndighet med drygt 70 anställda som finns i Stockholm. generaldirektör är Per nilsson. l Ungdomsstyrelsen stöder regeringen med kunskap i frågor som rör det civila samhället. den ansvarar också för att det ska finnas samlad kunskap om det civila samhällets villkor, sammansättning och utveckling och för att göra kunskapen tillgänglig på nationell, regional och lokal nivå. l Ungdomsstyrelsen sammankallar och administrerar bland annat Partsgemensamt forum, en mötesplats för dialog och samråd mellan regeringen och ideella organisationer. l myndigheten har funnits sedan 1994 och hette tidigare Statens ungdomsråd. rådet etablerades 1959 och blev en myndighet Missing people samordnar tusentals deltagare i sökandet efter försvunna. skallgång samlar många frivilliga Föreningen Missing people har under året visat stor förmåga att hitta försvunna människor runt om i landet. Intresset för att hjälpa till är stort, nya volontärer och bidrag strömmar hela tiden in. varje ÅR anmäls personer som försvunna i Sverige nästan 20 personer varje dag. Sedan årsskiftet har den ideella föreningen Missing people Sweden deltagit i sökandet efter 75 personer. Det har fått stor uppmärksamhet. Vi räknade inte med att gensvaret skulle bli så stort. Idag är personer registrerade i vårt sms-register och vi har anhängare på Facebook, säger Jessica Kangasniemi, ordförande för Missing people Sweden. organisationen HaR snabbt spridit sig i hela landet. Vi har ledningsgrupper i 17 län, och styrelsen har utvidgats från sex till åtta personer för att vi ska hinna med. Både pengar och material kommer in till föreningen och en ansökan om 90-konto har gjorts. Där ligger vi efter. Vi har fått tillbaka vår ansökan som måste kompletteras. Hittills har vi fått kronor och många västar, lampor och annat material, säger Jessica Kangasniemi. Just nu läggs mycket tid och kraft på att ta tillvara på allt engagemang. Det ser ut som att intresset bara blir större och större hela tiden. Många kan känna hur det är att vara anhörig när en närstående försvinner och vill därför vara med och göra en insats. PeTer rehnfeldt Foto: missing PeoPle insamling nu

14 kampanj Rosa band-jubileum gav 49 miljoner kr CaNCERFoNDENs Rosa bandetkampanj, som i år firade 10-årsjubiléum, avslutades med en stor tv-sänd gala från Cirkus den 31 oktober. En lång rad artister medverkade, bland annat Lill-Babs, Jill Johnsson, Sanne Salomonsen, Alex Saidac, Arja Saijonmaa, Pauline och Molly Sandén. Under galan som sändes i TV3 samlade svenska folket in 49 miljoner kronor till cancerforskningen, vilket är tre miljoner kronor mer än förra året. Helt fantastiskt, sade Barbro Lill-Babs Svensson, i en glädjefylld kommentar. Rosa bandet-kampanjen arrangeras i många länder under oktober månad för att kämpa mot bröstcancer och finansiera forskning kring sjukdomen. mvz mjukdjur ger stöd till utsatta barn FöR TIoNDE ÅRET i rad genomför Ikea kampanjen Mjukdjur för utbildning tillsammans med Rädda Barnen och Unicef. Kampanjen har hittills nått ut till åtta miljoner barn runt om i världen. Insamlingen som pågår fram till 29 december finansierar lärarutbildning, skolor och läromedel. För varje mjukdjur eller barnbok som köps, doneras 10 kronor till ett utbildningsprogram. Unicef och Rädda Barnen driver projekten. Sedan starten har insamlade medel på 425 miljoner kronor hjälpt åtta miljoner barn i 45 länder. mvz Kampanj mot oetisk pensionsplacering LaTINamERIKaGRuPPERNa har tillsammans med flera andra organisationer startat en kampanj för etisk och hållbar placering av pensionspengar i de olika APfonderna. Målet är att påverka regeringen att ändra regelverket för AP-fonderna och samtidigt samla in pengar till organisationer i Latinamerika som kämpar mot kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring av företag som de svenska pensionsfonderna investerar i. Pr l Företagsgåvor Populärt med ideella insatser på arbetstid Allt fler företag låter sina anställda arbeta ideellt på arbetstid. Engagemanget anses bidra till personlig utveckling, ökad motivation och stolthet för sin arbetsgivare. Ett företag som årligen anordnar ideella aktiviteter är DHL, vilket uppskattas av både anställda och andra inblandade. LoGIsTIKFöRETaGET DHL genomför varje år Global Volunteer Day under en vecka i september. Då uppmuntras alla anställda att lägga tid på att göra världen lite bättre. Syftet är att på olika sätt stötta behövande människor, eller organisationer som arbetar för välgörande ändamål. I år ställde cirka personer upp runtom hela världen. I Sverige vill DHL genom Global Volunteer Day ta ansvar och bidra positivt till samhället, och samtidigt öka samhällsengagemanget bland medarbetarna. NäR maria manthere och hennes kollegor på DHLs kontor i Arlandastad genomförde Global Volunteer Day valde de att hjälpa ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. Vi diskuterade på förhand vilka åtgärder som skulle ge bäst effekt för dessa barn. Vi kom fram till att det inte räckte att skänka pengar, utan att det var bättre att skänka tid, berättar hon. Tillsammans samlade kollegorna in föremål från DHLs olika kontor. Sedan bar det av till loppis på Täby galopp, tillsammans med flera ensamkommande afghanska flyktingbarn. Det var inte insamlingen i sig som var poängen, utan det var att dessa barn skulle få stöd från en vuxen. Barnen fick lära sig att prata med kunder, att pruta, att räkna pengar och hur man säljer. Det var jätteuppskattat bland alla inblandade, säger Maria Manthere. DE anställda bestämmer själva hur och var de vill utföra sitt frivilligarbete. I år har man bland annat samlat in leksaker till barn i Kenyas slumområden, bakat till patienter på vårdboenden och fraktat tält till sommarläger för barn från Tjernobyl. Åtskilliga medarbetare valde också att besöka sin lokala blodbuss för att ge blod. FRII-medlemmar som Erikshjälpen, Stockholms Stadsmission och Göteborgs Stadsmission har blivit kontaktade av anställda som engagerat sig för att samla in kläder, möbler och leksaker. Men i år var antalet lokala projekt till förmån för mindre organisationer betydligt fler än under förra årets Global Volunteer Day. Den första tanken hos många anställda är att man inte har tid. Men de flesta upptäcker att de kan göra någonting. Det behöver inte alltid innebära att man står en hel lördag på en loppis, det räcker med att exempelvis besöka blodbussen Försäljning tillsammans med flyktingbarn var en del i DHLs global Volunteer Day i år. på lunchen, säger Maria Manthere. och I FöRENINGsLIvETs sverige är det inte helt omöjligt att många anställda redan utför någon form av frivilligarbete utan att tänka på det. Många är ju redan engagerade i till exempel dagiskooperativ, barnens sportaktiviteter eller annat. Så även om man inte har tid att göra något just denna vecka, så har vi bett alla att fokusera på det frivilligarbete som de faktiskt utför, säger Maria Manthere. Hon berättar att både engagemanget och gensvaret för Global Volunteer Day är stort, och lyfter fram att det är intressant att få se nyttan av sina insatser ur ett förstahandsperspektiv. Bara att få träffa flyktingbarnen och få höra deras berättelser har varit fascinerande. Vi anställda har ju till exempel en syn på logistik och transportmedel. Men för dessa barn kan exempelvis en lastbil betyda något helt annat, såsom något som man kan gömma sig i på flykt. Att få höra om dessa öden har varit gripande. varje ÅR GENomFöR DHL en undersökning och det visar sig att CSR-programmet har ökat medvetenheten för vikten av socialt ansvarstagande. Det sociala ansvarstagandet har blivit en del av vår kultur. Det är ett sätt som vi är och verkar, avslutar Maria Manthere. lovisa SandBerg fakta Global Volunteer Day l dhl global volunteer day, anordnades för första gången 2011, och är ett årligt återkommande globalt deutsche Post dhl-initiativ med syfte att på olika sätt stötta behövande människor, eller organisationer som arbetar för välgörande ändamål. Satsningen är en del i företagets CSr-program. Foto: maria manthere 14 insamling nu

15 l Högre snittgåvor från utdelningar Årets upplaga av kampanjen Aktiegåvan blev en mindre kampanj med stöd av 25 FRII-organisationer. Intresset har ökat från småföretag och fåmansbolag att skänka sin aktieutdelning. Snittgåvan ligger nu på cirka en halv miljon kronor, vilken är en ökning jämfört med tidigare år. DEN som äger svenska börsnoterade aktier, är bosatt i Sverige, och inte dras med skatteskulder kan skattefritt ge bort utdelningen på aktierna senast en vecka före bolagsstämman. En tusenlapp som skulle gett aktieägaren 700 kronor efter skatt, innebär kronor för organisationen som är skattebefriad. Aktieägaren kan bidra till en bättre värld genom att skänka sin aktieutdelning skattefritt till den organisation som man vill stödja, och samtidigt öka värdet på gåvan med cirka 43 procent, säger projektledare Marie Hammargren. Årets kampanj, som var den fjärde i ordningen, genomfördes i en kortare och mindre form i mars och april i stället för under fyra-fem månader. Resultatet blev därför något lägre än tidigare, 6,4 miljoner kronor. I år deltog 25 organisationer jämfört med 36 förra året. Ju mer aktiva organisationerna själva är att marknadsföra Aktiegåvan och aktieutdelningen, desto bättre ser vi att det går. Nischbankerna har ett smidigare system än de övriga. Storbankerna måste rejält förenkla hanteringen och hjälpa till att öka kännedomen. Det skulle vara ytterligare ett sätt att visa att de tar sitt samhällsansvar. I framtiden ser vi gärna att det finns en helt digital lösning som är ett knapptryck bort för givaren. Så är det inte riktigt idag, säger Marie Hammargren. PoPuLäRasT är att skänka till stora välkända organisationer, men även de mindre har fått gåvor. De som deltagit i år har fått mellan till 2 miljoner kronor. Flera organisationer som WWF, SOS Barnbyar och Bröstcancerfonden valde i år att stå utanför kampanjen, bland annat på grund av tidsbrist. Aktieutdelningarna ligger konstant på cirka 150 miljarder kronor och inga större förändringar har skett trots sämre tider. Det finns en stor potential för organisationerna att kunna få ta del av dessa pengar. Men processen för givandet måste bli enklare och kännedomen om gåvoformen måste fortsätta att öka. FRII har beslutat sig för att Aktiegåvan är en viktig fråga att driva och därför fortsätter Aktiegåvan, men med en start på den här sidan av året. Förhoppningen är att med Aktiegåvan som samlingsnamn underlätta både för givarna och för organisationerna, avslutar Marie Hammargren. marie von ZeIPel fakta Aktiegåvan l 25 frii-organisationer deltog i friis kampanj aktiegåvan l Sedan 2006 kan privatpersoner skattefritt skänka sina aktieutdelningar till skattebefriade ideella organisationer med allmännyttiga ändamål. l aktiegåvan gäller inte onoterade aktier eller utdelning från fonder. däremot kan den som äger ett fåmansbolag skänka sin aktieutdelning. l den mottagande organisationen är en ideell förening eller stiftelse med ett allmännyttigt ändamål l aktieägaren måste avsäga sig rätten till utdelning före bolagsstämman ERFARENHET BRANSCHKUNSKAP TILLFÖRLITLIGHET UTVECKLINGSKRAFT Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom medlemshantering Ett väl fungerande system ger goda förutsättningar att finna, vinna, utveckla och behålla medlemmar och givare. Därigenom skapas möjligheter att öka antalet medlemmar och stärka er ställning på marknaden. En lättanvänd och flexibel kampanjdel ger dig närmast obegränsade möjligheter. Våra konsulter hjälper gärna till med den kompetens som krävs för att nå bättre resultat! Fokus på kundens behov och situtation PressDatas lösningar för medlems- och givarhantering baseras på kundens behov och situation. Varje organisations behov är unikt och den bästa lösningen för kunden är alltid den som utgår från de egna specifika behoven. Vi berättar gärna mer! Kontakta: Lena Björklund E-post: lena.bjorklund@pressdata.se Telefon vxl: Gunnar Hedlund E-post: gunnar.hedlund@pressdata.se Telefon vxl: Gör som: Ta hjälp av PressData för er medlemshantering! Läs mer på PressData AB Telefon vxl: Postadress: Box 3217, Stockholm Besöksadress: Primusgatan 20, Stockholm insamling nu PressData - Annons Insamling Nu indd :17:58

16 utblick sex miljarder till ideella organisationer microsoft, ETT av världens största företag, donerade under sitt förra verksamhetsår över 900 miljoner dollar, ungefär 6 miljarder kronor, till ideell verksamhet världen över. Därutöver skänkte IT-bolaget mjukvara till ideella organisationer. Det framgår i den nyligen publicerade Microsoft 2012 Citizenship Report som redovisar CSR-arbetet under perioden juli 2011 till juni Microsoft har ett så kallat matchningsprogram som innebär att bolaget matchar de anställdas egna donationer. Av de 900 miljoner dollar som skänktes till ideell verksamhet kom på detta sätt cirka 100 miljoner dollar från de anställdas lönekuvert. I sitt arbete med samhällsansvar har Microsofts ledning beslutat att sätta ungdomar i fokus. Det sker bland annat med initiativet Microsoft YouthSpark, som stödjer studenter som med goda idéer vill starta företag. Pr anonym fördelning av gåvor efter övergrepp DE brittiska organisationerna Jimmy Savile Charitable Trust och Jimmy Savile Stoke Mandeville Hospital Trust tvingades tidigare i höstas lägga ned sina verksamheter. Det är en av följderna sedan det framkommit uppgifter om hundratals övergrepp mot barn och ungdomar som utförts av organisationernas grundare, tv-programledaren Jimmy Savile. Först övervägde båda hjälporganisationerna att byta namn, men beslutet ändrades då deras existens bedömdes äventyra trovärdigheten för arbetet som utförs och för alla som berörs. Båda organisationerna har gett stöd till personer med funktionshinder och äldre. Tillgångarna har fördelats till liknande ändamål, men mottagarna förblir anonyma. Webbplatserna är stängda och ger inte längre uppgifter om vad som åstadkommits under de år som organisationerna varit verksamma. Pr l Kanada Insamlare granskar varandra Ett nytt standardiseringsprogram för insamling har lanserats i Kanada. Ideella organisationer kan gratis använda det för att utveckla och dokumentera sin verksamhet. Syftet är att stärka allmänhetens förtroende för landets insamlingsorganisationer. DET Nya PRoGRammET från organisationen Imagine Canada presenterades i maj i år. Det är ett verktyg som insamlingsorganisationerna kan använda för att för att bygga upp sin kapacitet och för att säkra kvalitet och rutiner inom flera olika områden. Det finns flera intressanta delar i den kanadensiska modellen. Imagine Canada ställer delvis olika krav på stora och små organisationer, något som inte sker i Sverige. Det märks också att Kanada har en annan tradition när det gäller ledning av ideella organisationer, den koppling till folkrörelsetradition som märks i FRIIs kvalitetskod saknas i den kanadensiska motsvarigheten. Detta sätt att betrakta organisationerna är intressant i arbetet med att förnya kvalitetskoden, säger Johan Sverker på PwC som arbetar med utvecklingen av FRIIs kvalitetskod. I KaNaDa KaN DE insamlingsorganisationer som önskar delta i en så kallad peer-review-process, där alla medverkande insamlare granskar varandra och diskuterar problem och lösningar. Genom att många aktörer i den ideella sektorn samverkar är målet att kompetensen ökar och att gemensamma standarder kan användas av alla olika typer av organisationer. Med en gemensam definition av kvalitet ska förtroendet säkerställas hos allmänheten. De områden som programmet är inriktat på är också centrala i FRIIs kvalitetskod; styrelse l Internationellt utbyte i Holland och styrning, ansvar och öppenhet, insamling, personal och administration, volontärer och engagemang. En fördel med peer-review-processen är att olika organisationer kan tillföra olika kompetenser i bedömningsprocessen. Det kan bidra till ett lärande i branschen. En nackdel är att det tar tid från annat arbete i organisationerna. Det kan därmed vara svårt att rekrytera rätt kompetens till processen. Vi måste komma ihåg att Imagine Canada i sitt första steg har 20 organisationer, FRII har 145 medlemmar. Vi har en mycket större volym här. En annan nackdel är att det är svårare att upprätthålla en jämn bedömningsstandard med en peer-review process jämfört med om professionella granskare används. Slutligen finns det risk för en viss konkurrens mellan vissa organisationer vilket innebär att man inte vill vara så öppenhjärtig som krävs. Avgörande för val av granskningsmetod bör vara vad som inger störst förtroende hos givarna. säger Johan Sverker. bland DE 20 organisationer som deltagit i att ta fram det nya programmet i Kanada finns Plan Canada, Care Canada, Food Banks och World Vision. I december är det slutdatum för fler som vill anmäla sig. Nu, mer än någonsin tidigare, är det viktigt att ideella organisationer upprätthåller sitt förtroende hos allmänheten En organisation som har ackrediterats genom detta program visar att den har infört riktlinjer, rutiner och metoder för att göra det till en effektiv organisation, säger Marcel Lauzière, VD för Imagine Canada. PeTer rehnfeldt 25 representanter från svenska insamlingsorganisationer besökte International Fundraising Congress i Holland i år. Totalt samlades cirka 900 personer från ett 60-tal länder för att i fyra dagar inspireras, bygga nätverk och få ny kunskap om aktuella frågor i insamlingsvärlden internationellt. 16 insamling nu Foto: KarolINa KraSuSKa

17 Tack för ett fantastiskt 2012! Mitt i ert mest aktiva insamlings- och värvningsarbete vill vi, inom KomMed, önska er God Jul samt, till våra kunder/partners, även Tack för ett fantastiskt år. KomMed-familjen har växt kraftigt under året och enbart i år har tio nya organisationer blivit KomMed-användare vilket innebär att ni idag är 50 organisationer som använder KomMeds data bas. Förutom på databassidan ser vi även med glädje att allt fler organisationer väljer KomMed-mobil, vår plattform för mobilt givande, och tar del av våra utbildningar och strategi-/konsulttjänster. Under året har vi inspirerats av hur ni drivit på för att hitta nya intressanta vägar att ytterligare öka effekten av insamlingar och givarvärvningsaktiviteter, med goda resultat. För att kunna motsvara era behov har vi löpande utvecklat såväl vår teknik som vår organisation och tillfört nya kunniga medarbetare. Idag är vi 11 anställda i KomMed. Vi har förstärkt företaget inom såväl utveckling och kundtjänst som projektledning, och vi räknar med att fortsätta att växa stabilt med tjänster inom viktiga områden har varit ett år med mycket nyutveckling vilket innebär att tjänsten fortsatt att mogna med stabila funktioner i teknikens framkant. Vi har tillfört en hel del nya tjänster och lösningar inte minst kopplat till den dramatiska utvecklingen inom mobilområdet. Här har vi även utbildat många organisationer, från de minsta till de allra största, i mobilt givande och mobil givarkommunikation och kommer, under 2013, att fortsätta detta arbete. Nu vill vi bara säga: Tack för ett fantastiskt år och lycka till med 2013! Jonas Patrik Åsa Torsten Per Kristofer Ian Blanca Elinor Viktoria Christian Missa inte Mobildagen 2013 Rätt riktning i en mobil värld Vik ett hörn i kalendern för den 22:a januari, så kommer inbjudan och program inom kort. Vill ni vara säkra på att inte missa Mobildagen 2013 maila patrik.haggren@kommed.se Telefon: E-post: info@kommed.se Adress: Skeppsbron 28, 1 tr, Stockholm

18 FRII medlem l Håll Sverige Rent Nedskräpningens fiende nummer 1 Fimpar, papper, plast och burkar. Nedskräpning hör till vardagen trots att det förstör miljön och skapar vantrivsel. Stiftelsen Håll Sverige Rent tar hand om tusentals ton skräp och avfall varje år tillsammans med skolor, företag och privatpersoner. Nästa år kommer mycket att hända i organisationen. Bland annat startas insamling genom stödmedlemskap. vår vision är ett skräpfritt Sverige. Allt vi gör syftar till att förverkliga den visionen. Oavsett om det handlar om skräpplockning, utbildning eller miljömärkning, säger Anna Linusson, vd för Håll Sverige Rent. Hon har varit ledare för stiftelsen i drygt ett år men har länge arbetat med miljöfrågor, bland annat som miljöchef på Stockholms läns landsting. Jag har alltid varit intresserad av miljön. Men engagemanget tog fart på allvar när jag läste kemiteknik på högskolan. En kurs handlade om konsumenters makt i miljöfrågor, något som då ledde till att klorblekt papper försvann från marknaden, berättar Anna Linusson. men Nu är DET skräp, återvinning och naturvårdsansvar som står i centrum. Håll Sverige Rents fokus på nedskräpning har länge varit en ingång till andra och mer komplexa miljöfrågor. Vi jobbar mycket med barn i förskolan och skolan och ser hur många förundras över hur vuxna skräpar ned. Det är ofta en första insikt i andra intressanta frågor. Hur beter vi oss mot varandra och mot naturen? Vilket ansvar har vi egentligen? Idag jobbar mer än skolor och förskolor med Håll Sverige Rents verktyg för hållbar utveckling. Målet är att alla skolor i landet ska vara anslutna. Det lägger grunden för att så många barn som möjligt känner engagemang för en mer hållbar och en skräpfri värld, säger Anna Linusson. Varje år anordnas även skräpplockardagar. I år deltog Anna Linusson och Håll Sverige Rent verkar för en långsiktig förändring av attityderna kring skräp och avfall personer i 200 kommuner och åtskilliga ton med sopor samlades in. Det viktigaste är dock det pedagogiska arbetet som görs i samband med skräpplockardagarna. När man ser konskekvenserna och att till exempel plastskräp aldrig försvinner av sig självt blir man mer motiverad att vara en del av lösningen. utmed KusTER och sjöar är engagemanget också stort för att få bort skräp och förebygga miljöförstöring. Aktiviteterna Grönt båtliv, Skräpmätning på strand och Kusträddarna är några exempel. Även inom lantbruket finns ett stort behov av få bort gifter och skrot. Med stöd från Länsförsäkringar har stiftelsen och lantbrukare de senaste fem åren fått bort ton farligt avfall och ton skrot från gårdar fakta Håll Sverige Rent och åkrar i hela landet. Håll Sverige Rent har sedan starten en av landets mest kända logotyper. Men som för andra organisationer krävs det ihålligt arbete och nytänkande för att få den att synas. För oss kan det ibland vara svårt att nå ut med vårt budskap eftersom ingen säger emot. Det finns knappast någon som öppet vill slåss för sin rätt att kasta skräp på allmänna platser, säger Anna Linusson. PÅ TaLEN var det lättare att synas. I alla fall för dem som lyckades få ut sitt budskap genom de få kanaler som då fanns. Idag har varumärket hårdare konkurrens i det stora medieutbudet, men verksamheten fortsätter i lika stor eller större omfattning. En del förändringar kommer att ske det närmaste året. Vi l Stiftelsen håll Sverige rent bildades 1983 ur kampanjen håll naturen ren som startades 1963 av Svenska naturskyddsföreningen. l främsta finansiärer är länsförsäkringar, naturvårdsverket, eu:s lifeprogram och returpack ab. Stöd erhölls även från havs- och vattenmyndigheten, Procter & gamble, förpacknings- och tidningsinsamlingen, Postkodstiftelsen, glasåtervinningen, SIda och Skolverket. l Stiftelsen har 29 anställda medarbetare. huvudkontoret ligger i Stockholm. Foto: HÅll SVerIge rent ska stärka våra företagssamarbeten och fortsätta utveckla skolverksamheten, men också stärka folkrörelsetanken. Bland annat genom att erbjuda stödmedlemskap, säger Anna Linusson. många PRIvaTPERsoNER och företag hör av sig till Håll Sverige Rent med frågor eller för att de är upprörda över nedskräpning. Flera vill ge stöd till organisationen. Förutom privatpersoner kan det finnas företag i branscher som bygg, fastighet, fiske och turism som är intresserade av ett utbyte för att värna om naturen, säger Anna Linusson. Ett första steg för att öka givandet är 90-kontot och medlemskap i FRII, vilket också är krav för att kunna ta del av stöd från Postkodlotteriet. Hittills har projektstöd tilldelats från Postkodstiftelsen. mycket av arbetet som görs handlar om att komma åt dolda attityder, till exempel inställningen att skräp och avfall kan lämnas på allmän plats. det ska någon annan ta hand om. Men ett nytt synsätt håller på att växa fram. Det hänger till viss del ihop med socialt ansvarstagande. I dag är det fler företag som inser att de vinner på att plocka bort allt skräp och avfall som förknippas med dem. Ett exempel är snabbmatsrestauranger som städar runt omkring sina lokaler, eftersom deras förpackningar bidrar till nedskräpningen, säger Anna Linusson. FRamövER FINNs DET också planer på att samla statistik, mäta effekter och se vilka följder nedskräpning ger över tid. Forskning visar att lite skräp snabbt leder till ökad nedskräpning, vandalisering, otrygghet och våld. Nedskräpningen är inte det största miljöproblemet men det är det onödigaste. Det finns inga komplicerade teknikfrågor som måste lösas och det är inte svårt att förstå hur man ska göra för att göra rätt, säger Anna Linusson. PeTer rehnfeldt 18 insamling nu

19 namn På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Berätta det för andra i den ideella sektorn! Mejla till info@frii.se. David Lega är ny ledamot i styrelsen för ronald mcdonald Barnfond. han har en bakgrund som världsmästare i simning och är idag kommunalråd i göteborg. Kicki aldrin är ny insamlings- och kommunikationschef på reumatikerförbundet. hon arbetade tidigare som insamlingsansvarig. Åsa Wadholm som tidigare arbetat på Unicef och äldrekontakt är ny insamlare. Elisabet Carleson är insamlingsoch informationsansvarig på lepramissionen då Lars Liljesvärd är tjänstledig till och med augusti annika Egervall är ny general Sekreterare för Stiftelsen livslust. hon ersätter Elisabeth melin Cejie som går i pension efter 18 år med livslust. annika kommer närmast från east Capital ab. Wateraid Sverige har anställt ulrica Giltze som kommunikationsansvarig för organisationen. Ulrica kommer närmast från Sveriges Utbildningsradio, Ur. Lars-Åke Winberg är ny controller på erikshjälpen. lars-åke har tidigare bland annat arbetat med olika utvecklingsprojekt i moçambique som anställd på Svenska alliansmissionen. yvonne Tenninge är ny generalsekreterare för Scouterna. hon kommer närmast från volontärbyrån, och har innan dess arbetat som kampanjledare och marknadsansvarig i rbu (riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar) samt som vice vd och personalchef för Stiftelsen Kvinnoforum. l Ny bok Företag på väg in i en ny era Anna Ryott, generalsekreterare för SOS Barnbyar har tidigare arbetat som finansanalytiker och varumärkesstrateg. I sin nya bok Affärsaktivisten manifest för lönsam och hållbar business beskriver hon hur världen är på väg in i en ny era, där omtanke om människor och miljö är en förutsättning för lönsamhet. I boken, som är skriven i samarbete med journalisten Ulrika Hotopp, samtalar hon med flera personer om olika former av affärsaktivism; Antonia Ax:son Johnson, Micael Dahlén, Alice Bah Kuhnke, Sasja Beslik, Anna Ryott Claes Ekström och Mattias Klum. Vad är en affärsaktivist? Det är en person som förstått att hållbara affärer går hand i hand med lönsamhet. De finns i näringslivet, i den ideella sektorn och på andra håll, och är förebilder för ett hållbart tankesätt. Antalet affärsaktivister har ökat rejält de senaste åren. Vad säger de om engagemanget för utsatta människor och miljöer? Allt fler inser att politiker, näringsliv och ideell sektor behöver arbeta mer tillsammans kring globala frågor som klimatförändringar och fattigdomsbekämpning. I näringslivet är det många som har tagit ett steg fram när det gäller samarbete kring ansvar, utveckling och hållbarhet. Politiker och ideella organisationer går i samma riktning. Vad kan boken ge till den som arbetar på en ideell organisation? Den visar hur man kan ta sig an hållbarhetsfrågorna och arbeta för att hitta värdefulla utbyten med företag. Men också hur man kan gå från ett enskilt samarbetsprojekt till en gemensam helhetssyn där företagets anställda, leverantörer och kunder engageras för att säkerställa hållbarhetsperspektivet. Hur ser samarbetet mellan näringslivet och den ideella sektorn ut om tio år? Man har gemensamma mål men respekt för varandras olika kunskaper och verktyg. Ideella organisationer har fortsatt fokus på sitt ändamål, företag på sina affärer, men förståelsen för att de olika krafterna stärker varandra är större. Leder det till att de ideella organisationer kommer att likna företag? Nej, politiker, näringsliv och ideell sektor har alla olika roller i de globala frågorna, vilket är positivt. Men den ideella sektorn kommer att ha ökat fokus på resultatredovisning och vara ännu bättre på att kommunicera alla de varaktiga förändringar som uppnås. Vem ska önska sig boken i julklapp? Den som vill bli inspirerad och ta till sig hållbarhetsfrågor ur ett helhetsperspektiv, så att de genomsyrar hela det företag eller den organisation som man är verksam i. PeTer rehnfeldt FRIIs styrelse (vald maj 2012) Harald Hagman, ordförande harald.hagman@ stadsmissionen.se ann bülow, vice ordförande ann.bulow@manniskohjalp.se Lise bergh lise.bergh@amnesty.se andreas Drufva andreas@friends.se Katinka Lindholm lindholk@unhcr.org véronique Lönnerblad vlonnerblad@unicef.se jonas Romson, skattmästare jonas.romson@ naturskyddsforeningen.se Kristina sparreljung kristina.sparreljung@ hjart-lungfonden.se GENERaLsEKRETERaRE maria Ros jernberg tel maria@frii.se bitr. verksamhetschef annika Prine tel annika@frii.se medlems- och WEbbaDmINIsTRaTöR Christoffer Wikner tel christoffer@frii.se valberedning mattias Nihlgård (ordförande) Katja skaarud katja.skaarud@sos-barnbyar.se Peter Winberg peter.winberg@rb.se Nya 90-konton jag bryr mig om Pg och Bg open Doors sverige Pg och Bg mediemission International Pg stiftelsen Centrum för molekylär medicin Pg och Bg Insamlingsstiftelsen brandmännens Cancerfond Pg och Bg un Women nationell kommitté sverige Pg och Bg skånes ornitologiska Förening Pg och Bg Insamlingsstiftelsen Rotary Hjälper Pg och Bg Föreningen Psykisk Hälsa Bg föreningen har sedan tidigare Pg animals H.o.P.E Pg och Bg Avslutade 90-konton stiftelsen stora sköndal har på egen begäran avslutat Pg Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Skeppsbron Stockholm Tel e-post: info@frii.se insamling nu

20 avs: frii, Skeppsbron 28, Stockholm Något händer när ideella organisationer växer tillsammans med KPMG Tryggheten och säkerheten ökar. Hos oss möter du specialister och revisorer som har särskild erfarenhet från ideell verksamhet. Vi erbjuder tjänster anpassade för det viktiga arbetet i ideella organisationer. Som ger tid över och möjlighet att växa och utvecklas. Prata med oss! Vi lyssnar KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Detta kan vi bland annat hjälpa er med Revision och redovisning Mål- och resultatstyrning Inkomstskatt och moms Intern styrning och kontroll Rådgivning inom hållbar utveckling Fraud risk management Kontakta oss gärna Fredrik Sjölander Branschansvarig Ideella sektorn Tel fredrik.sjolander@kpmg.se kpmg.se