vad kostar småhusanslutningen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vad kostar småhusanslutningen?"

Transkript

1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 vad kostar småhusanslutningen? Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB Forskning och Utveckling Värmegles 2003:4 1

2

3 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 vad kostar småhusanslutningen? uppföljning av kostnader i nuläget. sammanställning av erfarenheter från genomförda projekt. eje sandberg, aton teknikkonsult ab Forskning och Utveckling Värmegles 2003:4 ISSN Svensk Fjärrvärme Art. Nr

4

5 Förord Värmegles Fjärrvärme är ett samfinansierat program mellan Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten (STEM). Totalt rör det sig om insatser för drygt 34 miljoner fördelat på en rad kommande projekt. Syftet med programmet är att sänka kostnaderna för att ansluta småhus till fjärrvärmenät. Projektet Vad kostar småhusanslutningen är ett av de inledande projekten inom ramen för detta program. Utredningen har genomförts av Aton Teknikkonsult AB, med civ.ing. Eje Sandberg som projektledare. Till arbetet har knutits en expertkonsult Gillis Dahlberg tidigare fjärrvärmechef i Sollentuna Energi AB och en referensgrupp med följande deltagare: Leif Eriksson, Borlänge Energi Charlotte Claesson, Chalmers (industridoktorand) Jan Bergdahl, Eskilstuna Energi Louise Johansson, Växjö Energi AB Peter Svahn, Handelshögskolan i Göteborg (ej deltagit men lämnat synpunkter på rapporten) Ett antal värmeverk och deras entreprenörer har välvilligt ställt upp och lämnat kostnadsuppgifter och delgivit sina erfarenheter. I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

6

7 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 Summary in English 7 2 Syfte Bakgrund Metod, ansats 8 3 Typkostnader Beskrivning av studerade projekt Totalkostnad för studerade områden Beskrivning av typområde Kalkylmetod för tidigt skede Kostnader projektdelar Kostnad för ströanslutningar 15 4 Resultat från fjorton fallstudier Entreprenadorganisation Mark ledning i gata Mark servisledning på tomt Markkostnader allmänt Markkostnad per kulvertmeter Rör och isolering Husinstallationen Projektering, projektledning 33 5 Kostnadsstudie Kostnadsanalys småhus Enkätsvar 35 6 Enkätstudie Alternativ grävteknik Styrd borrning, en förstudie Kedjegrävd kulvert Styrd borr Projekt Totalkostnad 42 9 Kostnadsbesparande uppslag Mark Rör och isolering Husinstallationerna Uppslag till forskning och utvecklingsprojekt Slutsatser och rekommendationer 48 Bil.1 Svarsenkät 49 Bil.2 Radhusområde med styrd borrning 50

8

9 1. Sammanfattning I denna utredning har kostnader för varierande teknik och metoder för anslutning av småhusområden till fjärrvärme inhämtats med olika metoder. Djupstudier av 13 enskilda projekt har kompletterats med intervjuer av berörda beställare och dess entreprenörer. Med detta som underlag har en beräkningsmodell för tidiga projektkalkyler tagits fram. För ett område med fördelningsledning av tvillingrör kan följande ekvation användas för beräkning av totalkostnad inklusive husinstallationer, men utan kostnader för framtida asfaltsunderhåll: Projektkostnad = 1500 x La x Lb x n La = meter kulvertlängd fördelningsledning Lb = meter kulvertlängd servisledning n = antal anslutna småhus I rapporten redovisas även motsvarande kalkyl för ett område med singelledningar, liksom delkalkyler för asfaltkostnader, markarbete och rördragning. Denna modellkalkyl kan sedan behöva justeras upp eller ner beroende på den lokala konkurrenssituationen och de anlitade entreprenörernas erfarenheter. Den genomsnittliga investeringskostnaden (exkl. framtida asfaltsunderhåll) för de studerade projekten uppgår till kronor per anslutet hus och omräknat till en anslutningsgrad av 80 procent. Denna kostnadsnivå speglar dock ett rörläggningsarbete som utgått från de krav och erfarenheter värmeverken haft från tidigare arbete med huvudsakligen grövre rördimensioner, kanske mindre kostnadskänsliga än glesa områden. Tre av de studerade projekten ligger i kostnadsintervallet kronor per anslutet hus. I denna rapport diskuteras en rad olika möjligheter till kostnadsbesparande åtgärder. Lämpliga kombinationer av dessa bör möjliggöra en utveckling mot än lägre kostnadsnivåer. Modellkalkylen har för ett tänkt typområde jämförts med de kostnadsberäkningar som ett antal energiverk genomfört i en kostnadsenkät som ingått i denna studie. Modellkalkylen verkar ge en rättvisande kostnadsbild både på totalkostnadsnivå och på delkostnadsnivå som en beräkning av kostnaderna med konventionell förläggningsteknik och med normalt utförande 2002/2003. Slutligen har kostnadsnivåerna även jämförts med en tidigare icke publicerad kostnadsuppföljning, men med ett mer svårtolkat resultat. Värmeverkens egna kalkylmodeller ger relativt stora variationer på kulvertkostnaden, +/ procent och mer anmärkningsvärt varierar även delkostnaden för rör (material plus arbete) påtagligt. Några av verken redovisar kraftigt avvikande kostnadsbilder, men sådana kostnadsbilder måste kvalitetssäkras ingående innan de kan beaktas fullt ut. Ett antal tänkbara kostnadspåverkande parametrar har studerats: Olika markförhållanden kan inte ses som en kostnadsförklarande parameter i de studerade projekten där ändå konventionell grävningsteknik tillämpas. Däremot är markförhållandet en begränsande förutsättning för tilllämpning av andra förläggningsmetoder. Entreprenadkostnadsnivån har stor betydelse. Denna påverkas av konkurrenssituation, tidpunkt för upphandling och entreprenörens erfarenheter av motsvarande arbeten tidigare. Däremot har inte någon kostnadsskillnad för typ av entreprenad (delade eller totalentreprenad) kunnat ses i jämförelsen. Något värmeverk har dock i sin offertutvärdering funnit att totalentreprenaden gav lägst kostnad. För att kunna utnyttja de olika medel som står till buds för att sänka kostnaderna och som redovisas i denna rapport, främst vad gäller markarbetet, kan kanske totalentreprenaden underlätta flexibiliteten och främja en fortsatt metodutveckling. Rörmaterialval, dvs. stål eller koppar har inte i denna utredning kunnat påvisas som kostnadsskiljande om också hänsyn tas till skillnaderna i rörarbetet för respektive materialtyp. Tvillingrör ger lägre investeringskostnader än singelledningar. Rörkostnaden bör bli lägre i inköp och det är färre skarvar att isolera, men i denna studie är det den lägre kostnaden för markarbetet som uppmärksammats. Det smalare schaktet för tvillingrör ger lägre markkostnader. Asfalteringskostnaden är en viktig kostnadsparameter. Speciellt i kommuner med mycket höga avgifter för framtida underhåll kan asfalteringskostnaden hamna på samma nivå som kostnad för rör och rörarbete. Detta har också lett till att många värmeverk gör dragningar i trottoarer, vägkanter och över grönytor mm för att undvika dessa kostnader. I sämsta fall innebär de höga avgifterna att anslutning av vissa områden inte kan motiveras lönsamhetsmässigt. I ett projekt med okonventionell förläggningsteknik har kedjegrävning och dragning över tomtmark tillämpats. Detta förutsätter att marktypen inte innehåller större stenar och att ledningsrätt från varje tomtägare erhålls. Då VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 5

10 har den lägsta meterkostnaden för dragning uppnåtts och dragning på väsentligt glesare områden än annars möjliggjorts. Även styrd borrning har framgångsrikt tillämpats i ett av projekten. Styrd borrning ställer också krav på marktyp. En enklare förstudie har genomförts i denna utredning för ett område med lermark och kedjehus. Resultatet pekar på en möjlig kostnadsreduktion i detta område för kulvertinvesteringen med kronor per anslutet hus och därtill 20 procent kortare rörlängd, vilket har stor betydelse för framtida värmeförluster. En hinderanalys på plats indikerar dock att bara en dryg tredjedel av husen i området kan klaras via styrd borrning eftersom inte plats finns för att lägga ut och skarva rören i de längder som ska dras. Styrd borrning kan bli ett komplement, men inte en universell lösning. En hög anslutningsgrad redan från början har en påtaglig betydelse på projektens totalekonomi. Det blir fler hus att slå ut såväl fördelningsnätets investeringskostnad som dess värmeförluster på. Ströanslutningar i efterhand förbättrar ekonomin, men merkostnaden för en enstaka ströanslutning uppskattas till ca och kanske kronor per hus om två till tre hus kan anslutas samtidigt. En hög anslutningsgrad blir svår att uppnå i områden med inslag av hus som har direktverkande el. Elpriserna är ännu inte tillräckligt höga för att framgångsrikt kunna motivera husägaren att konvertera till fjärrvärme. Samtidigt är det svårt att avvakta högre elpriser innan området kan anslutas. Allt fler bergvärmepumpar installeras om inte fjärrvärme kan erbjudas. För dessa områden borde ett riktat konverteringsstöd för anslutning av hus med direktelvärme övervägas. Stödet bör i så fall kanaliseras via värmeverken så att insäljningsarbetet kan göras rationellt. För dem som väntar med att ansluta småhusområden till fjärrvärme finns en påtaglig risk att marknaden blockeras av allt fler installerade värmepumpar som glesar ut områdena och därmed ökar kostnaden per anslutet hus för både investering och värmeförluster. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 6

11 Summary The costs of heating Swedish detached one-family houses with oil or electricity has increased due to taxes and other market conditions. The technical potential for connecting one-family houses to existing district heating systems is high, but the cost benefit of connecting these houses to district heating has not been very favourable, except when low cost heat production is available. Due to the increase in the price of energy, and as a large amount of boilers reach their end of life, houseowners are increasingly interested in distr ict heating in those cities where such services are available. However, in order to deliver cost efficient services to these houseowners, the costs for ducting in low dense areas must come down. The investment costs when connecting one-family houses to district heating have been investigated in detail by studying 13 Swedish projects conducted in The cost per connected house depends heavily on the share of houses connected in a single area. Obviously, the most favourable conditions occur when all houses are connected, all other things equal. For a certain area the total project cost when using twin ducts can be calculated by the following equation: Project cost = x La x Lb x n La = meter distribution duct Lb = meter service duct n = number of connected houses This cost includes all measures needed also in the house, except disassembling of oil tanks and oil boilers (only the disconnecting is considered). These figures are useful in the precalculation phase before bidding, but local conditions may have an impact on the costs. On average, the cost per connected house in the projects studied was SEK (approx Euro) if 80 percent of the houses are connected. The costs in three of the projects were in the interval of SEK (approx Euro), thus indicating that lower costs are possible when good practises are used. Parameters that affect the costs are: Time chosen for contracting the work and the level of competition at the time of bidding. The experiences of the contractor in previous ducting work in small-house areas. Twin pipes will give lower costs than single pipes, mostly due to more narrow ducts. The costs of asphalt and road surface work (including the charge for future maintenance) may be a significant part of the total costs. In some instances, this cost may equal the cost of ducting. High penetration levels should be reached initially, once the work starts in a given area. Connecting a single house at a later stage may cost around SEK (approx Euro) extra. Unconventional ducting techniques were employed in a few of the studied projects: Chain digging was used in a sparsely built area. Where the geological conditions were good, the ducts were drawn on private properties instead of the asphalt streets. In this case, the lowest ducting cost per meter was achieved. In one of the projects, controlled ground drilling for the distribution ducts was used successfully. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 7

12 2. Syfte 2.1 Bakgrund Det finns en stor potential i framtida fjärrvärmeanslutningar av småhus till fjärrvärme. Lönsamheten för sådana anslutningar har med få undantag varit relativt låg för värmeverken. Investeringskostnaderna är höga för anslutningen och för kunderna har kostnaderna jämförts med fortsatt användning av befintlig värmeutrustning och då inte alltid kunna motiveras. Undantagen har främst gällt fjärrvärmeproducenter med gynnsamt låga produktionskostnader och speciellt för småhus med bra anslutningsförhållanden. Nuläget är delvis annorlunda. Dels har energipriserna på olja och el påtagligt ökat det senaste året och därmed också intresset för befintliga småhusägare att ansluta sig. Dels har utvecklingen av komponenter och system för kulvert och fjärrvärmecentraler gett gynnsammare kostnadsbild för anslutning även av glesa områden. Antal systemtyper för anslutning av glesa områdena förefaller begränsat. De i Danmark tillämpade kulvertsystem baserade på pex-rör har inte fått genomslag i Sverige. Detta kan förklaras av att svenska system normalt har högre systemtryck, men också av att introduktionen av flex-rör ger samma låga prisnivå för kulvertläggning som med pex-rör. Därmed försvinner också ett av motiven för att arbeta med växlare till undersystem. Det finns ett begränsat antal fjärrvärmeföretag som de senaste åren utvecklat eller praktiserat metoder och system för att i större skala genomföra anslutningar av glesa områden till relativt låga kostnader. Deras erfarenheter, inte minst vad gäller praktiskt genomförande, finns inte tidigare insamlat och beskrivet på ett systematiskt sätt. Denna utredning syftar till att inventera och beskriva kostnadskomponenter och systemdelar för alla de delar som anslutning av småhus i ett område till fjärrvärme kräver. Typiska kostnadsnivåer baserat på erfarenhetsvärden ska redovisas. Materialet ska sammanställas på ett sådant sätt att det ger vägledning för såväl fjärrvärmeföretag som för fortsatta forskningsinsatser. I studien ingår inte eventuella ändringar i fastighetens eget värmedistributionssystem Metod, ansats I en tidigare rapport Nuläge värmegles fjärrvärme (Svenska fjärrvärmeföreningen Service AB ) redovisas kostnaderna från ett 30-tal småhusprojekt baserat på en frågeenkät. Resultaten visade på stora kostnadsskillnader för de olika projekten såväl i termer av kostnad per kulvertmeter (faktor 1-7), som per hus ansluten (faktor 1-5). Ingen av följande förklaringsvariabler visade i denna tidigare rapport någon korrelation till kostnadsnivån: entreprenadtyp kulvertmaterial (stål, koppar, blandat, pex) tvillingrör enkelrör linjetäthet Det kan finnas samband för dessa parametrar med underlaget är för litet för att uppdelat på delparametrar ge sådana resultat när jämförelserna sker på en totalkostnadsnivå. En arbetshypotes för den nu aktuella studien är att de större kostnadsskillnaderna mellan de genomförda projekten inte förklaras av att olika typer av system har använts, utan snarare på skillnader i entreprenadens storlek, skilda entreprenadkostnadsnivåer (geografiska skillnader), skillnader i vad som ingår i kostnaden (gränssnittet gentemot fastighetsägaren), markförhållanden, framkomlighet och återställandekostnader, samt inte minst skillnader i praktiskt genomförande. Allt för många parametrar påverkar den slutgiltiga kostnaden för att det ska vara möjligt att utifrån några tiotal observationer göra statistiska korrelationsanalyser av totalkostnad för enskilda parametrar (slutsats av genomförd rapport). Kunskapsinsamlingen och analysen i den nu aktuella studien måste därför ske på systemdelsnivå och med väl beskrivna förutsättningar. Detta sker genom djupintervjuer och med mer detaljerade projektbeskrivningar. Vidare genomförs en enkätundersökning där värmeverkens egna kalkylmetoder jämförs med den beräkningsmodell som utvecklats i denna rapport. Slutligen jämförs resultaten också med en studie genomförd för småhus anslutna 1998 och som tidigare inte publicerats (studentarbete). VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 8

13 3. Typkostnader I detta projekt söker vi kunskap om den verkliga kostnadsbilden. Metodmässigt insamlar vi uppgifter på kostnader för genomförda projekt baserade på fakturor och offerter. Detta är egentligen marknadspriser och inte kostnader, dvs. rymmer även vinster/förluster och risktagande hos entreprenören. Vi måste därför anta att dessa priser ändå speglar den verkliga kostnadsbilden i stort även om vinster och förluster i det enskilda projektet kan ge ett avvikande resultat. Prislistor lämnas sällan ut och är också svårtolkade annat än tillämpat för det aktuella området. Totalt besöktes 12 värmeverk och uppgifter från 14 projekt insamlades. Några av projekten var totalentreprenader, speciellt vanligt hos de värmeverk som har de största anslutningsvolymerna och därmed mest erfarenhet av småhusanslutningar. Ett av värmeverken har i stort sett redan anslutit alla områden och lämnade uppgifter avsåg de efterkommande ströanslutningarna, dvs. enbart servisdragning. Dessa kostnadsuppgifter ingår därför inte i den gemensamma sammanställningen som avser avgränsade nya områden. 3.1 Beskrivning av studerade projekt Här följer en kort beskrivning av de studerade projekten. Kostnadsuppgifterna från dessa har inte alltid varit jämförbara och därför varierar vilka kostnadsuppgifter som ingår vid redovisning på delkostnadsnivå. I samtliga projekt i följande lista förutom 9 och 10 dras fördelningsledningsnätet i gatumark eller trottoar. 1. Tätbebyggt område (24 meter tomtbredd) med elpannor och platta på mark. Värme producerad av värmepumpar och naturgas. 2. Varierande markförhållanden, normalglest och totalentreprenad. Spillvärme. 3. Blandat radhusområde med friliggande hus, normalglest. Delad entreprenad. Lermark och viss dragning på parkmark. Annan värmeproducent. 4. Normalglest tals villaområde med källare. Stenig morän. Delad entreprenad. Biobränslebaserad kraftvärme. 5. Lika område 4, men ett större inslag av elvärmda hus med direktverkande el som inte ansluts. 6. Friliggande småhus i ett stort, men relativt tättbebyggt område. Lermark. Delad entreprenad. Kraftvärme är beslutat. Äldre område med stora tomter (projekt nr 11). Older area with large properties (project number 11). 7. Relativt hög energianvändning per hus. Lätt sandjord och delad entreprenad. Stort inslag av avfallsbaserad värme. 8. Mycket glest område. Lätt sandjord och huvudsakligen kedjegrävare på tomtmark även för fördelningsledningsnätet. Delad entreprenad. Värme baseras på mix av spillvärme, biobränsle och stora värmepumpar. 9. Styrd borr för delar av dragningen. Ett mindre men tätbebyggt område och parserviser. Totalentreprenad och fullständig anslutning. Värmeproduktion enligt projekt nr Mycket kuperad terräng. Stenig morän. Delad entreprenad. Delvis dragning i dikesren. 11. Ett mycket glest äldre småhusområde med stora tomter och hög energianvändning per hus. Moränmark. Delad entreprenad. Värmeproduktion delvis från värmepumpar. 12. Moränmark. Totalentreprenad. Kraftvärmeproduktion. 13. Tätbebyggt radhus- och parhusområde. Lermark. Delvis parserviser. Totalentreprenad. Kraftvärme och avfallsvärme. 14. Alla områden är anslutna. Därför endast tillkommande servisanslutningar. Ingår ej i sammanställningarna men ger kostnadsunderlag för efteranslutningar. Lätt sandjord. Stort inslag av kraftvärme. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 9

14 kr/hus Totalkostnad anslutning till fjärrvärme per anslutet hus kr/hus Totalkostnad per anslutet hus Husinstallation Rör och material Mark inkl asfalt 1 Projektledn, mm Figur 1. Totalkostnad för anslutning av småhus till fjärrvärme i samband med en områdeskampanj för tretton studerade områden. Exklusive avgifter för framtida asfaltunderhåll. Figure 1. Total costs per house when connecting one family houses to district heating. Mean value for thirteen areas at the time of the area campaign. Cost exclusive of penalty costs for future asphalt maintenance Figur 2. Projektdelkostnader för områden där underlag för projektdelkostnader kunnat härledas (delade entreprenader). Exklusive avgifter för framtida asfaltunderhåll. Figure 2. Partial costs per house in projects where the costs are traceable (split contractors). Cost excluding penalty costs for future asphalt maintenance. Av listans projekt så avser flertalet av dessa traditionell kulvertläggning av grenledningsnät i gata och med avstick för serviser in till de anslutna småhusen. I kommuner med höga underhållsavgifter från asfalt i gatunät från kommunens gatukontor, så försöker man i möjligaste mån lägga ledningarna i trottoar eller utanför gatans kant (dikesren). Produktionssystemen baseras oftast på fastbränsle av något slag. I tabellen redovisas produktionssystem som kan ge lägre produktionskostnader. Entreprenaderna omfattar allt från delar, så som mark, rör (svetsning) och isolering (muffning) var för sig till totalentreprenader som omfattar allt från projektering till anslutna och idrifttagna värmecentraler i husen. Vanligast för totalentreprenaderna är annars att de stannar vid servisventilen i huset. En jämförelse av alla projekten kan därför bara ske på totalkostnadsnivå påverkas av kommunens lokala policy och huruvida ledningarna dras i gatumark eller inte. Kostnadsfördelning på systemdelarna mark, rör och husinstallation redovisas i figur 2. Figur 1 och 2 återger kostnadsbilden som den rapporterats från värmeverken. Kostnadsbilden har i vissa fall baserats på verkliga uppföljningskostnader, i andra fall på projektkalkylen och då baserat på de volymer som beskrivs i förfrågningsunderlaget och därefter ingångna entreprenadavtal. Kostnadsfördelning på systemdelarna mark, rör och husinstallation i dessa projekt, redovisas i figur 3. Av figur 3 framgår att markkostnaden är den dominerande kostnadsposten. 3.2 Totalkostnad för studerade områden Totalkostnader för anslutning av småhus inklusive installation av värmecentraler i husen framgår av figur 1 och avser alla kostnadsposter inom området oavsett vem som betalar. Eventuella kostnader för matningsledning till området ingår dock ej. Inte heller husägarens kostnader för att demontera och destruera oljepannor och oljetankar. Mer detaljerade analyser, på delprojektnivå, redovisas i kommande avsnitt men omfattar enbart de projekt/delar av materialet där kostnadsuppgifter lämnats eller som kunnat beräknats med tillgängliga underlag. Figur 1 avser kostnad per anslutet småhus. I kostnaden ingår asfalteringskostnader, men inte de tillkommande underhållsavgifter för denna asfalt som vissa kommuner debiterar fjärrvärmeverken. Denna avgift kan ge ett tillägg på mellan 0 kronor och kronor per anslutet hus och Projektledning, mm Mark kr/hus Rör och mtrl kr/hus Husinstallation Figur 3. Översiktlig kostnadsfördelning på systemdelar. Genomsnitt för studerade projekt och med varierande anslutningsgrad. Figure 3. Project costs divided by management, groundwork, duct work and installation inside the houses. Average costs for the investigated projects and with its different levels of penetration. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 10

15 Projekten varierar vad avser antal småhus i området, anslutningsgrad, områdets energitäthet (antal kulvertmeter per hus), byggnadernas ålder, val av rörmaterial (koppar eller järn) enkelrör eller dubbelrörsförläggning, entreprenadform och marktyp. Anslutningsgraden har stor betydelse Eftersom kulvertkostnaderna i fördelningsledningsnätet utgör en stor kostnadspost och anslutningsgraden i projekten varierar inom intervallet procent kommer därmed antal hus att fördela kulvertkostnaden på att variera kraftigt. Alltså går det inte att jämföra dessa projekt rakt av. För projekten med endast 25 procents anslutningsgrad vid tidpunkten för kalkylen har man utgått från att ett stort antal anslutningar tillkommer hela perioden efter det upphandlingen gjorts fram till att grävningsarbetet pågår i området. Verklig anslutningsgrad är i efterhand väsentligt högre. Ska en mer rättvis jämförelse kunna göras mellan de olika projekten där inte utfallet påverkas av tidpunkten för kalkylen bör dessa korrigeras till samma anslutningsgrad. Bortsett från de projekt som har påtagligt låg anslutningsgrad (tidigt kalkylskede) ligger anslutningsgraden på 80 procent (genomsnitt 9 projekt med efterkalkyler). Korrigeringar har sedan gjorts utifrån schablonvärden för rör- och markkostnader för extra serviser enligt det underlag som redovisas i Avsnitt 4. De korrigerade värdena för 80 procents anslutningsgrad jämförs med redovisade projektvärden i figur 4. Av figur 4 kan utläsas att kostnaden för att ansluta småhus till fjärrvärme ligger inom intervallet kronor vid en anslutningsgrad av 80 procent. Genomsnittskostnaden för dessa 13 projekt är kronor. Till detta ska läggas kostnaden för framtida underhåll för asfaltering i gatumark och kostnad för omhändertagande av panna och eventuell oljetank. Av figur 4 framgår också att den specifika kostnaden per ansluten kund påverkas avsevärt av anslutningsgraden. En närmre analys av anslutningsgradens betydelse på anläggningskostnaden ges i Avsnitt 3.4 och vad avser lönsamheten i Avsnitt 8. Projekt 4, 5, 10, 11 och 12 har stenig moränmark, 1, 2 och 13 lermark, resten lätta sandjordar. Eventuell skillnad i projektkostnad utifrån marktyp har närmare analyserats i Avsnitt 4.5, men ingen skillnad har kunnat påvisas. Kulvertlängden har betydelse, men inte för själva husinstallationen. Sambandet mellan total kulvertlängd och kulvertkostnad (mark och rör) framgår av figur 5 och tabell 1. För de totalentreprenader där även husinstallationen ingår har en schablonkostnad för denna använts. Av Figur 5 kan vi tyda ett samband mellan kulvertkostnad och kulvertlängd per anslutet hus, vilket också är förväntat. Nu är kostnaden för dragning av fördelningsledning högre per meter än för servisledningen och förhållandet (kvoten) mellan servislängd och fördelningslängd varierar inom intervallet 0,60-1,17 för de olika projekten. Det finns alltså andra förklaringsvariabler och dessutom är antalet observationer för få för att ur denna figur här- Kr/hus Anslutning till fjärrvärme. Totalkostnad per anslutet hus % 27% anslutningsgrad 25% kr/hus vid kalkyltillfället Totalkostnad om 80% anslutn. Figur 4. Totalkostnad för anslutning av småhus till fjärrvärme i tretton studerade projekt och efter korrigering till en anslutningsgrad på 80%. Tre av projekten har avsevärt lägre anslutningsgrad i den ursprungliga kalkylen. Figure 4. Total costs per house when connecting onefamily houses to district heating. Mean value for 13 areas after correction to penetration level of 80%. Three of the projects had considerably lower penetration levels at the time when the calculations were done. kulvertlängd/hus Kulvertkostnad om 80% anslutna kr/hus Figur 5. Samband mellan kulvertkostnad och rörlängd per hus. Figure 5. Correlation between duct costs and the length of the ducts per house. leda förväntade kostnadsökningar per meter extra kulvert. Det är alltså inte meningsfullt att göra alltför detaljerade jämförelser på denna övergripande nivå. Sådana analyser görs istället på delprojektnivå i senare avsnitt. Fem av de tretton studerade områdena var upphandlade på totalentreprenad. Dessa fem projekt har samma genomsnittliga kulvertkostnad per anslutet hus som genomsnittet. Däremot är specifik meterkostnad cirka fem procent högre än genomsnittet. Kulvertlängd per anslutet hus är genomsnittligt lika med alla husens. Antalet projekt är relativt få i studien och slutsatsen av denna jämförelse är därför att någon egentlig kostnadsskillnad kopplat till entreprenadformen (delad/total) inte kan ses. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 11

16 3.3 Beskrivning av typområde Baserat på erfarenheterna från de studerade projekten har ett genomsnittligt småhusområde skapats. Syftet med att skapa ett typisk område är att sedan kunna tillämpa en kalkylmodell på denna och slutligen testa olika känslighetsanalyser. Typområdet kan sägas huvudsakligen bestå av småhus med källare och centralt placerade pannor, med mindre inslag av elpannor och småhus utan källare. Ledningslängderna baseras på en konventionell dragning i gata/trottoar och avstick till husen. Motivet för att ange fördelningsledningens längd per hus i området är att antal hus som ansluts varierar i tiden och syftet är att nästan alla hus i området ska vara anslutet på sikt. När kostnaderna för olika områden ska jämföras blir då också kostnaden för grenledningsnätet närapå konstant oavsett anslutningsgrad (inom rimligt intervall). Det innebär att med 80 procents anslutningsgrad blir genomsnittlig fördelningsledning per anslutet hus 21 meter. Observera att angiven linjetäthet baseras på ledningslängden där fördelningsledningen fördelats på samtliga hus i området. Därmed kommer inte linjetätheten att påverkas av anslutningsgraden. 3.4 Kalkylmetod för tidigt skede Inledningsvis i detta projekt utarbetades en hypotetisk beskrivningsmodell för kostnad att ansluta småhusområden: Kostnaden K = A x La + B x Lb + C x n A = kr/m kulvertlängd för fördelningsledning La = meter kulvertlängd fördelningsledning B = kr/m kulvertlängd för servisledning Lb = meter kulvertlängd servisledning C = fast kostnad per hus n = antal anslutna hus Typhusområde Områdets storlek: 110 hus Anslutningsgrad: 80% Värmebehov: 23 MWh/hus Fördelningsledning m/hus i området: 17 m Servislängd m/hus anslutet: 15 m Linjetäthet: 0,72 MWh/m Ekvationen skulle sedan med samma principiella utformning kunna beskriva dels markentreprenaden K1, dels rörentreprenaden K2 och därtill övriga kostnader som är relaterade till husen. Erfarenheterna från de studerade projekten möjliggör dock en enklare beskrivning. Till exempel är kostnaden för rörarbete och material på samma nivå oavsett om det avser en servisledning eller fördelningsledningarna i området (påståendet avser dock inte matarledningar till området). Delkostnaderna för detta typområde baseras på de analyser som genomförts i Avsnitt 4 av erhållna empiriska data från de studerade projekten och avser kostnader inklusive asfalt för markentreprenaden (asfalt 1), men exklusive eventuella framtida asfaltunderhåll (asfalt 2). Grävteknik: konventionell grävskopa i gatumark och minigrävare/lastbilsplacerad skopa för serviserna på tomtmark. Områden med annan teknik ingår därför inte i följande delkostnader: Typkostnader Fördelningsledning mark: Fördelningsledning mark: Servisledning, mark: Håltagning/låda på vägg: Rörkostnad och material: kronor per meter inklusive asfalt 1 för tvillingrör kronor per meter inklusive asfalt 1 för enkelrör 510 kronor per meter 1300 kronor per hus anslutet 500 kronor per meter lednings- Tabell 1. Samband mellan kulvertkostnad och rörlängd per hus. Table 1. Correlation between duct costs and the length of the ducts per house. Projekt nr Kronor per hus vid kalkyltillfället Totalkostnad om 80% anslutning Kulvertkostnad vid 80% Rörlängd per hus vid 80% (m/hus) Kulvertkostnad vid 80% kr/m Projekt nr Kronor per hus vid kalkyltillfället Totalkostnad om 80% anslutning Kulvertkostnad vid 80% Rörlängd per hus vid 80% (m/hus) Kulvertkostnad vid 80% kr/m VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 12

17 Husinstallation: längd (total ledningslängd) kronor per hus kr/hus Anslutningskostnad som funktion av anslutningsgrad i ett typområde Projektledning, m m: 3200 kronor per hus Totalkostnad: kronor per hus Kostnadsskillnaden för markarbetet beroende på rörtyp beror på skillnader i markschaktets utformning (se Avsnitt 3.6). Med dessa kostnader för olika projektdelar blir därmed totalkostnaden för typområdet: kronor, varav kulvertkostnaden: kronor. Till detta kommer eventuella underhållskostnader för asfalt i gata med kronor och mellan kronor för bortforsling av panna och tank. Vidare kan dessa kostnader beskrivas med följande kalkylmodell: Projektkostnad K = A x La + B x Lb + C x n A1 = kr/m kulvertlängd för fördelningsledning med tvillingledning A2 = kr/m kulvertlängd för fördelningsledning med enkelrör La = meter kulvertlängd fördelningsledning B = kr/m kulvertlängd för servisledning Lb = meter kulvertlängd servisledning C = fast kostnad per anslutet hus n = antal anslutna hus Baserat på typkostnaderna ovan erhålles då: Projektkostnad K1 = 1500 x La x Lb x n (1) För projekt baserade på enkelrör används faktorn A2, kronor per meter istället för A1. Hur anslutningskostnaden per småhus påverkas av anslutningsgraden kan enkelt studeras med ekvation 2. Styckekostnad P =1500 x La x Ls (2) n Ls = m servisledning per hus i genomsnitt För vårt typområde, med 15 meter servisledning per hus och meter fördelningsledning, blir sambandet: P = n eller grafiskt enligt figur 6. Figur 6 är något hypotetisk. Om man verkligen byggde ett fördelningsnät för enbart procent av småhusen i området skulle man förmodligen kunnat dra ledningarna något kortare. Samtidigt skulle man då minska möjligheterna att senare bara haka på de tillkommande serviserna. För områden med tillkommande underhållsavgifter på asfalten som huvudsakligen är kopplad till fördelningsledningsnätet blir kurvan något brantare % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Anslutningsgrad Figur 6. Anslutningskostnad för småhus till fjärrvärme som funktion av anslutningsgrad och med tvillingrör i fördelningsnätet. Figure 6. Correlation between total costs per house (twin ducting) and the penetration level. Målsättningen med detta projekt var att bryta ner kostnadsstrukturen på en så låg nivå att man kan bedöma kostnader för ett specifikt projekt utifrån projektets specifika förutsättningar vad avser marktyp, rörtyp, asfalteringsgrad, anslutningsgrad, etc. Typkostnaden är kopplad till konventionellt utförande vad avser markarbeten. Däremot indikerar kostnadsjämförelserna att marktyp (Avsnitt 4.5) inte har någon större betydelse på investeringskostnaden. Valet mellan enkelrör och tvillingledning i fördelningsnätet påverkar kostnaden för markarbetet, men inte nämnvärt rörkostnaderna (arbete + material) (Avsnitt 4.6). En påtaglig kostnadskomponent är asfalteringskostnaden som står för 200 kr/meter fördelningsledning (250 kr/meter asfalterad ledning) och 80 procent asfalterad sträcka (resten på grönområde). Motsvarande asfalteringskostnad för servisledningen i projekten uppskattas till 50 kr/meter beräknat på hela servislängden och procent andel asfalterad ledningslängd. Kostnaden varierar påtagligt mellan projekten (23-70 kr/meter). För vårt typhus representerar därmed asfalteringskostnaden kronor per hus eller fem procent av totalkostnaden. Därtill ska adderas eventuella kommunala avgifter för framtida underhållskostnader på minst samma nivå. Om en förenklad kalkylmodell ska beskriva asfalteringskostnaderna, som ju faktiskt kan påveras genom alternativa dragningar eller alternativa förläggningsmetoder, kan följande kalkylmodell användas för alternativet med tvillingrör, där vi först drar av den inbyggda asfaltkostnaden i ekvation 1 och därmed får följande värden: Projektkostnad K0 = 1300 x La x Lb x n (3) där K0 avser totala projektkostnaden, exklusive asfalt. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 13

18 Själva asfaltkostnaden beräknas sedan med ekvation 4: Asfaltkostnad = La x Ba x (A3 x Da + A2 x Ca) + Lb x Bb x (A3 x Db + A4 x Cb) (4) A3 = asfalteringskostnad 1 kr/m 2 (asfalt 1) A4 = framtida underhållskostnader (asfalt 2) kr/m 2 asfalt Ba = asfalteringsbredd för fördelningsledning Bb = asfalteringsbredd för servisledning Da = andel av fördelningsledning som är asfalterad Db = andel av servisledning som är asfalterad Ca = andel av fördelningsledning som ligger i gatan Cb = andel av servisledning som ligger i gatan I vårt typområde är: A3 = 150 kronor per kvadratmeter A4 = 164 Ba = 1,7 (1,2 2,3 m inklusive extrakant asfalt utöver kulvertbredd) Bb = 1,0 Da = 0,80 Db = 0,3 Ca = 0,72 Cb = 0,3 Asfaltkostnad = kronor per hus inklusive asfalt 2, eller kronor för asfalt 1. Projektkostnaden kan också indelas för respektive entreprenad enligt: Mark 1 = 1000 x La x Lb x n (5) Mark 2 = 1200 x La x Lb x n (6) Mark 1 avser markentreprenadens kostnader för tvillingrör och Mark 2 för enkelrör och avser kostnader inklusive asfalt 1. Ska även asfaltkostnaden kunna separeras används istället ekvation Mark01 för tvillingrör utan asfalt (ekv. 7) och Mark02 för enkelrör utan asfalt (ekv. 8), medan asfaltkostnaden hämtas från ekvation 4. Mark01 = 800 x La x Lb x n (7) Mark02 = 1000 x La x Lb x n (8) Rör och material = 500 x (La + Lb) (9) I ekvation 9 har styckekostnaderna för servisventiler bakats in i meterkostnaden. 3.5 Kostnader projektdelar I Avsnitt 4 redovisas en detaljerad sammanställning och analys av data från ett antal studerade projekt. I detta avsnitt sammanfatts dessa resultat som en kostnadsbeskrivning på det typområde som presenterats i Avsnitt 3.3. Markarbete fördelningsledning Kostnaden för markarbete fördelningsledning uppskattas till kr/meter inkl asfalt 1 (+/- 300 kr/m), varav asfaltering 200 kr/meter (asfalt 1) 1. Följande delkostnader är uppskattade kostnader från enskilda projekt och kan ha stora lokala variationer: Borttagning av asfalt, asfaltdestruktion: 270 kr/meter 2 Bärlager i lokalgata: 30 kr/meter Dräneringslager/rörbädd: 35 kr/meter Körbroar: 30 kr/meter Masshantering: ca 250 kr/meter Övrigt: 300 kr/meter (restpost) dräneringsbrunnar, avgift för dränering till kommunen, stillestånd, ställkostnader, projektledning, vinst, etc. Markkostnader för enkelrör ligger 30 procent högre än tvillingledningar (ca 300 kr/meter) för de studerade projekten (endast 8 projekt i jämförelsen). Enligt projektstudien är bottenbredden cm smalare och schaktet 10 cm grundare, dvs. en schaktmassa på 33 procent mindre. Med kostnadsposterna enligt ovan bör därmed tvillingledningen kosta ca 200 kr/meter mindre. Dvs. markarbete fördelningsledning: tvillingrör: 1000 kronor per meter inklusive asfalt 1 enkelrör: 1200 kronor per meter inklusive asfalt 1 Med samma grävteknik, har inga kostnadsskillnader baserade på marktyp kunnat ses. Minskat schaktdjup påverkar delkostnaden för masshantering enligt ovan. Ökad återvinningsnivå påverkar delvis delkostnaden för masshantering enligt ovan. Markarbete servisledning Kostnaderna för markarbete servisledning uppskattas till 510 kronor per meter inklusive asfalt 1 varav: Asfaltering: 50 kronor per meter (asfalt 1) 3 Håltagning i fasad + tätning: kronor per hus 4 Utöver schaktkostnaden ligger ofta i markentreprenaden även: återställning på tomt, inklusive finplanering: 35 kr/m Övrigt: Tidpunkt och konkurrenssituation kan påverka entreprenadpriset med +/- 30 procent. 1 Vid 1,7 m bred asfaltering, dvs bredare än kulvert. 2 Vid 1,7 m bred asfaltering, dvs bredare än kulvert. 3 Vid 1,0 m bred asfaltering i gata och 30% av servislängd asfalterad (viss asfaltering även garageinfart). 4 Ligger ofta i markentreprenaden. Alternativt utförande med låda på vägg ligger på samma kostnadsnivå. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 14

19 Rörarbete och material Som genomsnitt står materialkostnaden för 60 procent och arbetet för 40 procent av den totala rörkostnaden, men varierar beroende på rörtyp. Totalkostnaden för rör hamnar dock på samma nivå oavsett rörtyp på 500 kronor per meter. Underlaget är ganska svagt för att specifikt avgöra servisledningens kostnad, men ligger på samma nivå. Kostnadsfördelningen mellan svetsning/lödning och skarvmuffning/isolering varierar med rörtyp och val av muffningsteknik, men summan ligger på ungefär samma kostnadsnivå. Projektledning, mm. Dessa kostnader varierar mellan och kronor per anslutet hus med ett genomsnitt på kronor. I posten ingår: Insäljning: 1-7 h/hus i området Projektering: ca 640 kronor per hus men varierar kraftigt med upphandlingsform, mm Inmätning, ca 16 kronor per meter kulvertledning Uppföljning och kontroll: kronor per hus Den genomsnittliga kostnadsfördelningen för dessa kostnadsposter framgår av figur 7. Husinstallationerna Kostnadsnivån ligger för flertalet av projekten inom intervallet kronor, men kan variera mellan olika hus, främst beroende på pannans placering. Genomsnittskostnad för ett område med oljepannor: kronor. I denna kostnad ingår asbestsanering där sådant förekommer, bortkoppling av befintlig panna, men inte demontering, bortforsling vare sig av panna eller eventuell oljetank. För kunden tillkommer alltså en kostnad på mellan kronor. Kostnadsfördelning interna kostnader Insäljning Projektering Projektledning Inmätning Figur 7. Kostnadsfördelning interna projektkostnader. Figure 7. Internal costs divided on sales cost, project design, management and field gathering of co-ordinates. 3.6 Kostnad för ströanslutningar Elarbete Värmecentral Värmemätare Rörarbete Isolering Asbestsanering Figur 8. Kostnadsfördelning inomhusinstallationer. Figure 8. In-house installation costs divided on electrical installation, heat central, measuring equipment, piping, insulation work, and asbestos handling. Alla husägare ansluter sig inte i samband med områdets anslutning av olika skäl. Ströanslutningar kommer därför att droppa in varje efterkommande år. Då finns redan grenledningsnätet utlagt och normalt är det bara servisläggningen som återstår förutom själva värmecentralen i huset. Men efteranslutningarna kräver en hel del kostnader för arbetsmoment som måste utföras oavsett antalet småhus som nu ska anslutas, nämligen: avisering, avstängning, inmätning, provtryckning. Vidare tillkommer upphandling och projektledningskostnader som inte blir lika rationella för enstaka anslutningar. För entreprenörerna tillkommer ställkostnader och ökad kostnad för arbetsplanering. Slutligen blir asfalteringskostnaden påtagligt högre om små ytor ska anslutas. Ett värmeverk (projekt nr 14) har redan anslutit nästan alla småhusområden. Men ca 100 ströanslutningar tillkommer varje år. Kostnaderna för dessa ligger på nivån kronor och fördelar sig enligt figur 9. Kostnadsnivån bekräftas av ytterligare två värmeverk som för ströanslutningar anger respektive kronor och då inkluderat en asfalteringskostnad på ca kronor. Markkostnaden enligt figur 9 baseras på den ordinarie prislistan, men entreprenören får sedan göra ett påslag på 50 procent för att kompenseras för etableringskostnaderna. För anslutningen till fördelningsledningen gräver man upp ett schakt på 2 x 2 meter vid anslutningspunkten. En stor del (minst 50 procent) av kostnaderna enligt figur 9 är fasta kostnader oavsett om de avser en tillkommande fastighet eller om man samlat ihop 2-3 hus i samma nätdel. Mycket finns alltså att vinna på samordning av dessa. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 15

20 Planering, proj., upph. inmätn Egna ansl.kostnader Tryckprovning Mark Rörmaterial Rörarbete Asfalt Figur 9. Kostnadsfördelning för ströanslutningar i kommun med ca 100 ströanslutningar per år. Figure 9. Share of costs for connecting to an existing heating network: Planning, own costs for connecting, pressure measuring, ground work, duct work, and asphalt work. Tillämpas kalkylmodellen som beskrevs i Avsnitt 3.4 enbart för servisledningen kostar servisen till och med avstängningsventilen kronor/st. Det innebär att ströanslutningarna kostar ca kronor extra för ett enstaka hus och kanske kronor om två till tre hus kan anslutas samtidigt. Kostnaderna för efteranslutning påverkas i viss mån av hur området sektionerats med avstängningsventiler. Färre ventiler ger högre kostnader för efterkommande anslutningsarbete. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 16

21 4. Resultat från fjorton fallstudier 4.1 Entreprenadorganisation Projekten som studerats har drivits eller upphandlats av fjärrvärmeföretagen där organisationsformerna för såväl företag (förvaltningsavdelning, kommunalt bolag, delvis privat bolag) som för projekten varierat. I nästan samtliga fall handlas arbetena upp i konkurrens för delar av projektet (delad entreprenad) eller i sin helhet (totalentreprenad). Av tretton projekt hade fem handlats upp som totalentreprenader och åtta som delade entreprenader. Den fjortonde fallstudien visade sig endast kunna ge erfarenhetsvärden för efterkommande ströanslutningar, då man nu i stort klarat av att ansluta befintliga småhusområden. Totalentreprenaderna omfattar normalt allt ansvar, från projektering till överlämnande av färdig anläggning i bostaden. Underlaget kan vara ett enklare kartunderlag med handritat förslag till rördragning, anslutningspunkter och vilka fastigheter som ska anslutas. Även materialkrav, isolerklass etc. kan vara angivna, men alternativt kan endast totalkostnad och uppgifter på energiförluster begäras. Sidoanbud på delar av entreprenaden kan också efterfrågas. Eftersom man vid upphandlingen inte vet exakt hur många småhus som i slutänden kommer att vara anslutna anges också apris för tillkommande anslutningar. Få detaljerade kostnadsuppgifter från olika projektdelar har kunnat hämtas från totalentreprenadprojekten. De fem värmeverk som köpt totalentreprenader, har samtliga mångåriga erfarenheter av att ansluta småhusområden till fjärrvärme. De har goda erfarenheter av totalentreprenaden och anser att projektkostnaden har blivit lägre eller åtminstone inte högre än vid delade entreprenader. Vidare har de därmed också kunnat hantera fler projekt/anslutningar med samma eller färre egen personal. Man känner inte oro över att överlåta åt entreprenören att välja muffningsteknik även om området är vattensjukt. Däremot lägger man stor vikt vid kontroll och övervakning. Eventuella fel och brister visar sig då i tidigt skede. De delade entreprenaderna kan se mycket olika ut vad avser entreprenadgränserna och dess innehåll, t.ex.: jektering som för att ansvara för entreprenaden (totalentreprenad eller endast rörentreprenad). I de fall de tar hela entreprenaden handlar de i sin tur upp markentreprenören. Samordningsansvaret i de delade entreprenaderna ligger i vissa projekt hos rörentreprenören och i andra hos markentreprenören, bl.a. beroende på vem som har bäst projektledningskompetens. Samtliga intervjuade betonar vikten av att entreprenörerna har erfarenheter och gärna att man kan fortsätta använda tidigare projektteam, där mark- och rörentreprenören lärt känna varandras problem och behov. Därför är lokala markentreprenörer vanligast, men vissa värmeverk har valt markentreprenörer från andra orter för att stärka upp konkurrensen. Normala prisvariationer mellan anbuden för markentreprenaden är +/- 20 procent beroende på konkurrenssituation, beläggning, tidpunkt för upphandling. Då denna studie baseras på insamling av prisuppgifter, kan verkliga kostnader inklusive vinstmarginaler för markentreprena- a. mark + b. rör (inne + ute, samt muffning) a. mark + b. rör ute + c. muffning a. mark + b. rör ute + c. muffning + d. total inne Vidare kan rörmaterial, värmeväxlare och värmemätare handlas upp antingen av värmeverket eller av entreprenören, beroende på omständigheterna. Flera stora rörleverantörer har egna entreprenadavdelningar för såväl pro- Konventionell grävning i gata. Conventional ground works. VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 17

22 derna uppskattas ligga inom ramen för denna prisvariation (+/-20 procent). Markentreprenörerna kan ha en egen maskinpark eller i sin tur hyra in maskinerna från maskinuthyrningsföretag. Oftast ingår det i marentreprenaden att också stå för håltagning av fastigheten för servisanslutning samt efterföljande tätning. Håltagningen kan sedan i sin tur utföras av en underentreprenör till markentreprenören. Husinstallationerna köps som en separat totalentreprenad (fr.o.m. servisventilen) eller som delade entreprenader (se Avsnitt 4.7). Några energiverk låter husägarna själva köpa dessa installationstjänster och lämnar bara tips på erfarna VVS-företag som kan klara jobbet. Inom ramen för en totalentreprenad för husinstallationen kan sedan följande underentreprenörer ingå: VVS, elinstallation, isolering, asbestsanering, pann- och tankdemontering inklusive miljösanering, bygg, plåt. De första tre fackområdena ingår alltid och utförs normalt av skilda fackmän. Vissa värmeverk har egen personal för rörsvetsning och för muffning. I något fall handlas också dessa (annan avdelning) upp i konkurrens med externa entreprenörer. Företagets organisation kan också innebära att olika avdelningar sköter: a. säljprocessen mot kund, b. kalkylering och projektering, c. upphandling av husinstallationer, d. upphandling av markentreprenad, etc. Vanligast för mindre och medelstora värmeverk är en uppdelning mellan en avdelning/ansvarig för kundkontakt och upphandling av husinstallationer och en annan avdelning/ansvarig för kulvertarbetena. Projekten kalkyleras alltid före beslut, medan kostnadsuppföljning är väsentligt besvärligare och förefaller vara mindre vanliga. Projekten drar också ofta över mellan olika budgetår vilket ytterligare försvårar kostnadsuppföljningar. T.ex. kanske asfalteringen sker först året därpå. 4.2 Mark - ledning i gata Kostnaderna för markarbetena är den kostnadsdel som dominerar kulvertkostnaderna i glesa områden och som dessvärre också är svårast att säkerställa i förkalkylerna eftersom oförutsedda kostnader kan uppstå när upphandling sker mot à-prislistor. Man vet inte alltid vad som finns i marken. Det normala arbetsförfarandet för schaktning i gata för förläggning av fördelningsledning är följande: 1. Uppmärkning av ledningssträckningen. 2. Uppskärning av asfalten i avsedd bredd. 3. Avhyvling av befintligt asfaltskikt och borttransport till den lokala asfalthanteringsstationen (miljöfarligt avfall). 4. Grävning ner till aktuellt djup (1-1,2 m). 5. Läggning av stålplåtar där framkomlighet av bilar ska vara möjligt under tiden schakten ligger öppna (3-6 v). 6. Utplacering av skyddsräcken och markeringar för trafiksäkerheten. 7. Läggning av dräneringsrör (vid behov) + dräneringslager 100 mm (enligt beställarens specifikation, t.ex. makadam 8-20 mm). Antingen begränsat i kant av schaktet eller hela ledningsbädden. 8. Läggning av ledningsbädd 100 mm, t.ex. sand eller grus 0-4. Här finns stora lokala variationer vad gäller kraven på dräneringsbädd och ledningsbädd, vilket motiveras av lokala skillnader i risk för att vatten blir stående i kulvertschakt, markens egen dräneringsförmåga och variationer i tillgängliga material. 9. Läggning av rör (markentreprenören har maskinerna). 10. Efter svets, isolering och provtryckning läggs skyddsmassor upp till överkant kulvert med samma material som bädd. 11. Återfyllning av schaktmassor. Här är det vanligast att tidigare schaktmassor roteras från annat delområde i närheten eller från uppläggningsplatser i närheten. Andel återvunnet varierar med ställda krav, massornas kvalité och tillgång på lokal förvaringsplats. 12. Återfyllning med bärlager. 13. Eventuellt fyllning med asfaltgrus. 14. I en senare etapp och eventuellt av annan entreprenör sker uppfräsning av ytterligare asfalt utmed kanten och sedan asfaltering av toppskikt. Tvillingrör i stål. Twin steel pipe. Kommentarer Normalt arbetar ett arbetsteam (grävare och rörarbetare) med ett avgränsat område i taget omfattande små- VAD KOSTAR SMÅHUSANSLUTNINGEN? 18

inomhusarbeten på löpande räkning, falun

inomhusarbeten på löpande räkning, falun demonstrationsprojekt 7 inomhusarbeten på löpande räkning, falun Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:7 ISSN 1401-9264 Art nr 06-30 1. Beskrivning Fristående småhus på Rörosvägen i Falun har anslutits

Läs mer

referensprojekt, göteborg

referensprojekt, göteborg demonstrationsprojekt 1 referensprojekt, göteborg Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:1 ISSN 1401-9264 Art nr 06-24 1. Beskrivning Under år 2005 har 20 av 34 befintliga fristående småhus på Tröskaregatan

Läs mer

vakuumschaktning, göteborg/borås

vakuumschaktning, göteborg/borås demonstrationsprojekt 10 vakuumschaktning, göteborg/borås Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:10 ISSN 1401-9264 Art nr 06-33 1. Beskrivning En ny metod för vakuumschaktning har provats vid anslutning

Läs mer

fjärrvärme i småhusområden goda exempel en nulägesrapport baserad på dagens praxis

fjärrvärme i småhusområden goda exempel en nulägesrapport baserad på dagens praxis fjärrvärme i småhusområden goda exempel en nulägesrapport baserad på dagens praxis Innehållsförteckning Få med så många som möjligt direkt 3 Långsiktighet lönar sig planera i tid! 5 Fjärrvärme säljer sig

Läs mer

plaströrssystem, huddinge

plaströrssystem, huddinge demonstrationsprojekt 5 plaströrssystem, huddinge Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:5 ISSN 1401-9264 Art nr 06-28 1. Beskrivning Bostadsrättsföreningen Västliden i Huddinge har för 67 radhus

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

effektiv arbetsorganisation, lycksele

effektiv arbetsorganisation, lycksele demonstrationsprojekt 6 effektiv arbetsorganisation, lycksele Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:6 ISSN 1401-9264 Art nr 06-29 1. Beskrivning I småhusområdet Lugnet i Lycksele har 20 av 44 villor

Läs mer

best practice 2004, köping

best practice 2004, köping demonstrationsprojekt 2 best practice 2004, köping Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:2 ISSN 1401-9264 Art nr 06-25 1. Beskrivning På Hagavägen i Köping har 46 av 57 fristående småhus anslutits

Läs mer

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS MONOPOL INNEBÄR MARKNADSMÄSSIGA BRISTER 3 3. KONSUMENTENS STÄLLNING MÅSTE

Läs mer

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Priser anslutning och installation av fjärrvärme till småhus Anslutning till fjärrvärmenätet Anslutningsavgift ROT-avdrag (50% av arbetskostnad 25

Läs mer

Föreslagna brukningsavgifter i de tre olika alternativen, avgifter inkl moms Alternativ 1a, begränsning 2 000 m 2

Föreslagna brukningsavgifter i de tre olika alternativen, avgifter inkl moms Alternativ 1a, begränsning 2 000 m 2 Uppdragsnr: 10125681 1 (10) PM Kostnadsjämförelse Danderyd Denna PM är framtagen i samråd med Tekniska kontoret i Danderyd och syftar till att ge en vägledning i hur stora kostnadsskillnader VA-verket

Läs mer

BESKRIVNING ENTREPRENAD

BESKRIVNING ENTREPRENAD BESKRIVNING ENTREPRENAD MARKENTREPRENAD AB04 (Markarbeten och Grundläggning) MÖRTNÄS 1:728 ENFAMILJSHUS FÖRFRÅGNINGSHANDLING V6.0-F 2015-12-07 Innehållsförteckning 1. Allmän Information... 3 2. Beskrivning

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET Stadsbyggnadskontoret Datum 2008-03-04 KS 2007:84 ANTAGANDE FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET ORIENTERING Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB KVÄLLENS AGENDA Inledning Allmänt om fjärrvärmen i Växjö

Läs mer

danska erfarenheter fjärrvärme till småhus i danmark

danska erfarenheter fjärrvärme till småhus i danmark danska erfarenheter fjärrvärme till småhus i danmark Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB Forskning och Utveckling Värmegles 2004:7 DANSKA ERFARENHETER FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS I DANMARK Forskning och Utveckling

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Checklista för nyanslutning av el Steg Process. Giltig from 20150101 Reviderad: 20150618 Rev. av: Ida Holmbom Sida 1 av 9

Checklista för nyanslutning av el Steg Process. Giltig from 20150101 Reviderad: 20150618 Rev. av: Ida Holmbom Sida 1 av 9 Sida 1 av 9 Anslutningar till elnätet Våra installationsregler för lågspänningsanläggningar är ett komplement och förtydligande bestämmelserna i Starkströmsförordningen (SFS 2007:215) och Svensk Standard

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Information till Fastighetsägare och Medlemmar i Havdhem Fiber

Information till Fastighetsägare och Medlemmar i Havdhem Fiber Information till Fastighetsägare och Medlemmar i Havdhem Fiber 16 februari 2015 Arbetet med fibernätet går snabbt framåt och snart är det dags att börja gräva! För att arbetet skall löpa smidigt är det

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet)

Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet) Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet) När du har beställt en fiberanslutning från Utsikt Bredband (Utsikt) och

Läs mer

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Positiv energi fjärrvärme från Tekniska verken Med fjärrvärme får du behaglig värme när det behövs och varmvatten året runt, till

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS Range Features PRODUCT OVERVIEW Lampfinish Lampform coated elliptical Färgtemperatur (K) 2000 CRI (Ra) 20 Dimbart Yes EAN-kod 5410288208435 Energiklass A+ Sockel/Bas Modell E40 SHP Watt (nominell) (W)

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Allmänna villkor för schaktning i kommunal mark

Allmänna villkor för schaktning i kommunal mark Allmänna villkor för schaktning i kommunal mark Schakttillstånd Sökande göres uppmärksam på att ett beviljat schakttillståndet inte befriar från skyldighet att inhämta ytterligare erforderliga tillstånd

Läs mer

Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter

Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria gällande nätanslutningsavgifter Energimarknadsinspektionen Sollentuna den 23 mars 2006 Box 310 631 04 Eskilstuna Remissyttrande över Energimarknadsinspektionens

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

E4 Sundsvall Sundsvallsbron

E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall LEVERANTÖRSDAG EN NY VÄG. 1000 2009 NYA MÖJLIGHETER One new road. 1000 new opportunities. Ove Malmberg, Assistant Project Manager 2 2014-10-10 Project E4 Sundsvall

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 203-0-5 Skrivtid: 09:00 4:00 Antal uppgifter: 2 ( 30 poäng ). Examinator: Norbert Euler Tel: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Betygsgränser: 4p 9p = 3; 20p 24p

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholm Energi AB Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler

Övik Energi Nät Installationsregler. Syfte 1 (10) 30 april 2010 Regler. Övik Energi Nät Elinstallationsregler 30 april 2010 Regler 1 (10) Övik Energi Nät Elinstallationsregler Övik Energi Nät Installationsregler Syfte Vårt samarbete förenklar för kunden. Som elinstallatör är du en viktig samarbetspartner. Det

Läs mer

SAMLINGSBRUNN & FÖRDELNINGSRÖR

SAMLINGSBRUNN & FÖRDELNINGSRÖR Installation 1:6 Råd och anvisningar för installation av samlingsbrunnar och fördelningsrör. Entreprenaden och dimensionering Installatören skall förvissa sig om att erforderliga tillstånd för utförandet

Läs mer

Anvisning: Grävarbeten på egen tomt

Anvisning: Grävarbeten på egen tomt Anvisning: Grävarbeten på egen tomt Grävarbeten på egen tomt utförs av dig som fastighetsägare på landsbygden. Antingen gräver ni själva eller anlitar själva en entreprenör. Ni som bor inom tätorten får

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

This manual should be saved! EcoFlush Manual

This manual should be saved! EcoFlush Manual This manual should be saved! EcoFlush Manual ENGLISH Important! This manual should be saved by the owner! Read the whole manual before installation. The flush volumes are factory set at 2.5 / 0.3 liters.

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

Medlemsmöte 2009-09-27. Fibernät Gårdsby-Tofta-Yasjön

Medlemsmöte 2009-09-27. Fibernät Gårdsby-Tofta-Yasjön Medlemsmöte 2009-09-27 Fibernät Gårdsby-Tofta-Yasjön Agenda Välkomna Styrelsen och arbetsgruppen. Webben www.gardsby.se Karta och aktuell prognos för anslutningskostnad (insats) "4 projektsteg" (Poul)

Läs mer

FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS

FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS FVF 1998:9 FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS Primär eller sekundäranslutning? Juni 1998 FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS Primär eller sekundäranslutning? ISSN 1401-9264 1 998 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Prospekt. Nätet. Januari 2015

Prospekt. Nätet. Januari 2015 Prospekt Januari 2015 Det här dokumentet riktar sig till dig som överväger att ansluta en fastighet till Kvarnamåla Bredbands fiberoptiska nät. Här hittar du information om vad det kostar att ansluta sig

Läs mer

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan: 1 Lundby södra samfällighetsförening för värme Lundby November 2014 information Förslag från E.ON E.ON har nu presenterat sitt nya förslag muntligt och även tagit fram en karta över hur de skulle vilja

Läs mer

OX2 GLÖTESVÅLEN WIND FARM BY OX2 FEB 2015

OX2 GLÖTESVÅLEN WIND FARM BY OX2 FEB 2015 OX2 GLÖTESVÅLEN WIND FARM BY OX2 FEB 2015 1 A leading turnkey developer in the Nordic region Grundat 2004 Har byggt ca 800 MW Technical and commercial management Driftansvar för >200 turbiner (500 MW)

Läs mer

Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi

Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi Bilaga 1. Statistik om uppdragsarkeologi 1. Antal beslut om uppdragsarkeologi 23-29 Antal beslut 14 13 12 11 1 9 8 7 5 4 3 2 1 132 124 13 184 1113 1122 1119 23 24 25 2 27 28 29 2. Beslutad kostnad för

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Bilaga 7: Fiberanläggningsprojekt Ver. 1.1

Bilaga 7: Fiberanläggningsprojekt Ver. 1.1 Anvisningar för robust fiber Bilaga 7: Fiberanläggningsprojekt Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. BESKRIVNING AV FIBERANLÄGGNINGSPROJEKT... 4 1.1 Planera... 4 1.1.1 Bestämma område... 4 1.1.2 Kontrollera

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Vad är värmedrivna vitvaror?

Vad är värmedrivna vitvaror? Fjärrvärmedrivna vitvaror Tomas Persson Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se www.serc.se Vad är värmedrivna vitvaror? Disk, tvätt och tork-maskiner

Läs mer

Instruktion och anvisning

Instruktion och anvisning Instruktion och anvisning Installation av fibernät Detta dokument beskriver hur fibernätsinstallation skall utföras för anslutning med fibernät tillhörande Tegneby Fiber. Anvisningen innefattar grävning

Läs mer

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur

Läs mer

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L Discovery FQ, IAA E - 566 80 Habo 3 4 4 mm c c mm 5 IAA Klass FQ-I 6W För armatur klass II,eller armatur för IAA/FQ-I 6W skall medföljande skyddsslang användas. For luminaire of Class II,or luminaire for

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2 2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 2 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Ingelstad Rottne Braås Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 2 Kontaktperson

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Upphandling vid efterbehandling av BT Kemi

Upphandling vid efterbehandling av BT Kemi Upphandling vid efterbehandling av BT Kemi, bitr projektledare Svalövs kommun BT Kemi-skandalen i korthet Producerade herbicider och insekticider I Teckomatorp mellan 1965-1977 Första miljöskandalen Grävde

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBERMOTORVÄGEN TILL FRAMTIDEN HLM-Fiber i Lund

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBERMOTORVÄGEN TILL FRAMTIDEN HLM-Fiber i Lund M1 TILLSAMMANS BYGGER VI FIBERMOTORVÄGEN TILL FRAMTIDEN HLM-Fiber i Lund Slide 1 M1 Marg16; 2008-12-10 akea akea är ett anläggningsbolag som verkar i södra och västra Sverige Kabelavdelningen utför alla

Läs mer

Projekt Sjönet. Verksamhetsberättelse för Sjönet fiber ekonomisk förenings första verksamhetsår 2015

Projekt Sjönet. Verksamhetsberättelse för Sjönet fiber ekonomisk förenings första verksamhetsår 2015 Verksamhetsberättelse för Sjönet fiber ekonomisk förenings första verksamhetsår 215 Efter bildandet av föreningen i November 214 har styrelsen under året 215 och fram till årsmötet 216-4-27 bedrivet arbete

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

25/09/2012 INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA?

25/09/2012 INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA? INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA? 2 1 DEN TRADITIONELLA REDOVISNINGEN Vi har lärt oss att spårväg kostar

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 2010-01-12 Skrivtid: 09:00 14:00 Antal uppgifter: 6 ( 30 poäng ). Jourhavande lärare: Norbert Euler Telefon: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Till alla uppgifterna

Läs mer

UTBYGGNAD AV FIBERNÄT

UTBYGGNAD AV FIBERNÄT Länghem Landsbygd Fiber Sida 1 av 5 Länghem Landsbygd Fiber UTBYGGNAD AV FIBERNÄT UTFÖRANDESKRIVNING AVSEENDE SCHAKTENTREPRENAD Länghem Landsbygd Fiber Sida 2 av 5 Denna beskrivning ansluter till AMA Anläggning

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK

ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK Hallsbergs kommun 2009-01-01 Miljö- och teknikförvaltningen ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK 1 Anmälan/beställning 1. Anmälan om schakt skall komma in till tekniska avdelningen minst 1 vecka

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att Sida 1(5) Utbildningsplan Energiteknikerprogrammet 120 högskolepoäng Energy Technician Programme 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer