RAPPORT. Viebäcks samfällighet VIEBÄCKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING JÖNKÖPING VA-SYSTEM
|
|
- Britt Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SFÖRENING Viebäcks samfällighet UPPDRAGSNUMMER EGENKONTROLLPROGRAM OCH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR VIEBÄCKS AVLOPPSANLÄGGNING JÖNKÖPING VA-SYSTEM KRISTIN DAHLQVIST
2
3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter samt ansvarsförhållanden 2 2 Gällande beslut 3 3 Anslutning/belastning Anslutna hushåll Anslutna industrier Dimensionerande data för anläggningen Verklig belastning jämfört med dimensionerad belastning 5 4 Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsanläggningen Pumpstationer Mekanisk rening Biologisk rening Behandling av restprodukter Bräddning på ledningsnätet 7 5 Tillsyn och skötsel 8 6 Anläggningskontroll och journalföring Kontroll av utsläpp till vatten Provtagningsmetodik Flödesmätning och bräddning Journalföring 10 7 Rapportering Driftsstörningar Löpande rapportering Förändring av drift 11 Bilagor Bilaga 1 Ritning 01 - Översiktsplan, , uppdaterad Bilaga 2 Ritning 02 - Situationsplan avloppsanläggning, , uppdaterad Bilaga 3 Ritning 03 Detaljplan avloppsanläggning, , uppdaterad Bilaga 4 Mall för tillsyn, drift och underhåll på avloppsanläggningen Bilaga 5 Avvikelseblankett Bilaga 6 Provtagningsprotokoll 1 (11)
4 1 Administrativa uppgifter samt ansvarsförhållanden Administrativa uppgifter: Anläggning: Kommun: Ort: Huvudman: Viebäcks Samfällighetsförenings avloppsreningsanläggning Nässjö Viebäck Organisationsnummer: Kontaktperson: Adress: Viebäcks Samfällighetsförening Carina Alfredsson Telefon: Klassning: Viebäck Solhyddan, c/o Carina Nässjö Anläggningen är dimensionerad för 200 pe vilket klassas som en U-verksamhet. Tillsynsmyndighet: Utsläppspunkt (RT 90 2,5gV): Recipient: Kontrollprogrammets giltighetstid: Samhällsplaneringskontoret Nässjö Kommun Rådhusgatan 26 A Nässjö X = Y = Bäck/dike väster om anläggningen. Efter ca 1500 m ansluter bäcken/diket till Lannafallssjön Fr.o.m , om verksamheten förändras måste egenkontrollprogrammet uppdateras enligt kommunens/gällande krav. Om nya krav blir gällande krävs också uppdatering. Programmet upprättat av: Ansvarsfördelning: Kristin Dahlqvist Sweco, tillsammans med Viebäcks Samfällighet Ansvarig för VA-verksamheten (miljöfrågor): Patrik Andersson (info@bygg2.se, ) Ansvarig för drift, skötsel: Patrik Andersson (info@bygg2.se, ) Ansvarig för provtagning och egenkontroll: Patrik Andersson (info@bygg2.se, ) 2 (11) repo001.docx
5 2 Gällande beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutade ( ) att verksamheten förutsätts bedrivas i enlighet med anmälan om förändring av behandling av avloppsvatten ( ) och att undersökning och kontroll av avloppsanläggningen sker enligt upprättat kontrollprogram ( ). Revideringen av kontrollprogrammet medför troligen att ett nytt beslut fattas av Miljö- och byggnadsnämnden. En anläggning som är dimensionerad för mindre än 200 personekvivalenter 1 (pe) klassas som U- verksamhet.. En anläggning med belastning >200 pe klassas som C- verksamhet. Viebäcks avloppsanläggning är dimensionerad för 200 pe, dock har belastningen sedan 2014 varit över 200 pe 1 Pe=personekvivalent=motsvarar normal föroreningsbelastning från en person. 3 (11)
6 3 Anslutning/belastning 3.1 Anslutna hushåll Anläggningen tar emot avloppsvatten från cirka 40 permanent boende i Viebäck samt boende på den före detta folkhögskola som idag drivs som asylboende. Antalet boende på asylboendet har sedan början av 2014 varierat mellan 250 och 350 personer. Den uppskattade belastningen från asylboendet i framtiden är osäker men enligt uppgifter kommer det troligtvis att finnas 200 platser på asylboendet framöver. På asylboendet finns ett storkök. Den totala belastningen på avloppsanläggningen kommer med de uppgifter som finns idag att inom den närmsta framtiden (åren) vara = 240 personer, (240 pe). Vid ett platsbesök på avloppsanläggningen erhölls uppgifter om att vattenförbrukningen var cirka 70 m 3 /dygn och antalet brukare var cirka = 350 personer vilket ger en genomsnittlig förbrukning och belastning på avloppsreningsanläggningen på 200 liter/person,dygn. Belastningen med avseende på BOD 7 är osäker men antas vara 70 mg BOD 7 /pe, dygn, troligtvis är den lägre. 3.2 Anslutna industrier Inga industrier finns anslutna till avloppsanläggningen, enbart spillvatten från bostäder, konferensanläggning och storkök släpps till avloppsanläggningen. 3.3 Dimensionerande data för anläggningen Avloppsanläggningen är dimensionerad för en genomsnittlig belastning av 175 pe. När anläggningen byggdes var belastningen mycket varierande under året på grund av skolverksamhet med uppehåll för sommar- och vinterlov. Vid dimensioneringen tog man hänsyn till detta genom att belastningen av BOD, fosfor och kväve reducerades med 20%. Dimensioneringsdata slamavskiljare: Slamavskiljaren dimensionerades 1975 enligt följande: Personanslutning pe 200 Spillvattenflöde, Q s, 250 liter/person, dygn m 3 /d 50 Maxdygnsflöde m 3 /d 75 Slamavskiljaren har måtten 6,2 m * 4,3 m och ett vattendjup om 2,9 m. Vätskevolymen uppgår till 75 m 3. 4 (11) Dimensioneringsdata öppna filterbäddar och våtmark: Personanslutning pe 175 Spillvattenflöde, Q s, 220 liter/person,dygn m 3 /d 38,5 repo001.docx
7 Dränvattenflöde, Q i, 60 liter/person,dygn m 3 /d 10,5 Dygnsmedeltillrinning, Q medel m 3 /d 49 Dimensionerande tillrinning, Q dim =Q s /7+Q i /24 m 3 /h 5,9 Maxflöde Q max =2*Q dim m 3 /h 11,8 BOD-belastning, 70 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 3600 Fosforbelastning, 2,5 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 130 Kvävebelastning, 12 g/pd, 80% årsbeläggning kg/år 610 Filterbäddar och våtmark Erf. yta öppna filterbäddar, 200 l/m 2 d m 2 3*120 Våtmark, fastläggning av kväve, 800 kg/ha,år (20 % reduktion i slamavskiljaren, 175 pe) m Verklig belastning jämfört med dimensionerad belastning Anläggningen är idag (februari 2015) belastad med cirka 350 pe medan den är byggd för att klara en genomsnittlig belastning på 175 pe. Slamavskiljaren har byggt för att klara 200 pe och den biologiska reningen med filterbäddar och våtmark har byggts för att klara 175 pe. En högbelastad anläggning kan klara utsläppskraven under en kortare period men risk finns att livslängden på biosteget (filterbäddar och våtmark) förkortas avsevärt på grund av en överbelastning med framförallt mycket suspenderat material som sätter igen filterbäddarna. Ett ökat vattenflöde gör också att vattnet inte hinner infiltrera och renas tillräckligt i filterbäddarna och i våtmarken innan det släpps vidare till recipienten. Syftet med slamavskiljaren är att suspenderat material skall sedimentera där innan vattnet leds vidare. Om flödet är stort hinner inte materialet sedimentera och belastningen på filterbäddarna ökar. Regelbunden tömning av slamavskiljaren kan göra att sedimenteringen i slamavskiljaren fungerar bättre. Tät driftkontroll, genom okulär besiktning av bäddarna och eventuellt skifte av bäddarna kan också förbättra reningen och minska igensättning av bäddarna. 5 (11)
8 4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Avloppsreningsanläggningen 6 (11) Avloppsanläggningen består av en slamavskiljare av trekammartyp byggd 1975 följt av öppna filterbäddar och en våtmarksanläggning som är anlagda Avloppsvattnet renas först genom en mekanisk avskiljning i en slamavskiljare med tre kamrar. Från slamavskiljaren pumpas vattnet vidare till en biologisk rening genom infiltration i öppna filterbäddar följt av våtmarksdammar. En översikt samt två ritningar över reningsanläggningen redovisas i bilaga 1-3. I filterbäddarna bryts merparten av löst organiskt material ner av mikroorganismer. Här avskiljs också merparten av det återstående partikulära materialet och en viss kemisk fastläggning av fosfor sker. Efter filterbäddarna renas avloppsvattnet ytterligare biologiskt i ett system av tre våtmarksdammar, i vilka ytterligare kväve, fosfor och organiskt material tas upp av växtlighet och mikroorganismer Pumpstationer Det finns två pumpstationer som ser till att avloppsvattnet kommer till och vidare i avloppsanläggningen, dess är följande: Pumpstation P1 är belägen ca 100 m väster om skolan och är den sista pumpstationen före slamavskiljaren. Pumpstation P4 är belägen strax söder om slamavskiljaren. Pumpstationen har en dränkbar pump som pumpar avloppsvattnet från slamavskiljaren till filterbäddarna. På båda pumpstationerna finns larm (en lampa som lyser och blinkar) vid eventuellt driftfel/bräddning. Dessutom finns två privata pumpstationer (dessa ansvarar inte Viebäcks samfällighet för): Pumpstation P2 är belägen vid Gammelgården och pumpar vattnet vidare till P1. Pumpstation P3 är belägen vid Sjöstugan och pumpar vattnet vidare till P1. Pumpstationen byggdes Mekanisk rening Partiklar och avsättningsbart material sedimenterar och fett mm från köket flyter upp till ytan och fångas i slamavskiljaren. Från slamavskiljaren rinner vattnet till en pumpstation där en dränkbar pump (P4) uppfordrar vattnet till efterföljande biologisk rening ca 100 m SSV om slamavskiljaren, se ritningar. Larm finns installerat i pumpstationen i form av en roterande lampa så att personal larmas om pumpen havererat så att denna kan bytas ut. repo001.docx
9 4.1.3 Biologisk rening Öppna filterbäddar I den biologiska reningsanläggningen kommer vattnet först till en fördelningsbrunn, från vilken vattnet normalt fördelas ut på två av de tre filterbäddarna. Den tredje bädden hålls i vila innan man växlar över från en av de två andra som är drift. Skiftet av filterbäddar görs efter hur väl bäddarna kan ta emot vatten. Vid platsbesök var belastningen hög och samtliga tre bäddarna tog emot vatten. Filterbäddarna är dimensionerade för 200 l/m 2,d och är utförda som öppna bäddar, vilket innebär att vattnet sprids över sandfilterytan fritt genom självrinning. Totala ytan filterbädd uppgår till 360 m 2 uppdelad i tre bäddar om 120 m 2 vardera. Filterbäddarna utgörs av 120 cm filtersand med ett lager makadam i botten som dränering. Bäddarna utgörs av en enhet där de olika filtren avskiljs av en PE-duk på trästomme. Filterbäddarna utgör främst ett biologiskt reningssteg, då mikroorganismer i bädden bildar en biohud där en nedbrytning av organiskt material sker. I sanden sker även viss kemisk fastläggning av fosfor. Genom att låta vass och gräs mm växa på bäddytan kan dessutom ett visst upptag av näringsämnen ske och bindas till biomassan, samtidigt som sanden binds av en rotzon. Om växtligheten skördas erhålls därmed ytterligare reningseffekt. Våtmarksdammar Från dräneringslagret i filterbäddarna samlas vattnet i en ledning som mynnar i den första våtmarksdammen. Växtligheten i dammarna tar upp växtnäringsämnen och löst organiskt material som därmed omvandlas till biomassa. På hösten då merparten av alger och växter dör bildar det döda växtmaterialet ett sediment på botten i dammarna. Sedimenten lagrar således både växtnäringsämnen och organiskt material, vilket delvis utnyttjas av nästa års växlighet. Om sedimenten blivit alltför tjocka och dammarna helt igenväxta finns det en risk för syrebrist och utläckage av främst fosfor. Dammarna måste då rensas. 4.2 Behandling av restprodukter Slammet som avskilts i slamavskiljaren töms med slamsugbil för transport till reningsverk och vidare behandling. Sediment och växter från filterbäddar och våtmarksdammar komposteras och nyttjas som jordförbättringsmedel. 4.3 Bräddning på ledningsnätet Bräddning kan ske från pumpstation P1 som är den sista pumpstationen innan slamavskiljaren. Vatten bräddar då ut till den lilla bäcken/diket väster om pumpstationen. 7 (11)
10 5 Tillsyn och skötsel Tillsyn och journalföring av tillsyn av anläggningen utförs enligt bilaga 4. Tillsyn skall ske minst en gång per månad. Tillsynen omfattar: - Kontroll av filterbäddarnas funktion - Skifte till filterbädd i vila vid behov (avställd filterbädd behöver torkas och därefter krattas av) - Kontroll av slamnivå i slamavskiljare - Beställning av slamtömning vid behov - Okulär kontroll av pumpstationer och funktionskontroll och rengöring av vippor/nivågivare samt kontroll av att larm fungerar. Urgrävning av våtmarksdammar beräknas ske ca vart tionde år. Slamtömning sker 2 gånger per år så länge belastning överstiger 200 pe. 8 (11) repo001.docx
11 6 Anläggningskontroll och journalföring 6.1 Kontroll av utsläpp till vatten Egenkontroll av anläggningen föreslås ske enligt följande: Provtagning utförs två gånger per år, förslagsvis i mars april och september oktober. Provtagningarna utförs lämpligen så att olika veckodagar innefattas i mätningarna. Vid följande två punkter ska ett stickprov tas: 1 Utlopp från våtmarken, reglerbart skibord. 2 Fördelningsbrunn före filterbäddar. Provtagningspunkternas placering framgår av bilaga 2 och 3. Vattenproven analyseras med avseende på följande parametrar: Totalfosfor (tot-p), Totalkväve (tot-n) BOD 7 (Biologisk syreförbrukning) Samtliga analyser ska ske vid av SWEDAC ackrediterat laboratorium och med för varje parameter aktuell Svensk standardmetod (provtagning, provhantering och analys) eller med annan metod som av laboratoriet visats ge likvärdig analysnoggrannhet. Med detta avses att metoden ska ge samma resultatnivå och minst lika god repeterbarhet, som den föreskrivna metoden. I samband med provtagning fylls provtagningsprotokoll i (se bilaga 6) Provtagningsmetodik Prov uttas som stickprover, d.v.s. ett prov uttas på varje provtagningspunkt vid varje provtagningstillfälle. Provtagning skall ske av person ha genomgått utbildning för utsläppskontroll eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Kan t.ex. ske genom att person som genomgått utbildning finns med vid ett provtagningstillfälle och går igenom hur provtagningen går till. Uttagna prover skall hanteras efter de anvisningar som erhålls från anlitat laboratorium. Proven bör kylas så snart som möjligt och förvaras mörkt i kylbox eller liknande. Skriv namn o dyl. på flaskor/plastbägare och se till att provet så snabbt som möjligt kommer till laboratoriet. Mellan provtagning och analys bör tiden vara så kort som möjlig och helst inte överstiga 10 timmar för ett kylt prov. 9 (11)
12 6.2 Flödesmätning och bräddning Flödesmätning av avloppsvattnet kan utföras genom avläsning av hur lång tid pumpen är i drift under ett dygn och därefter beräkning med tidmätare gånger pumpkapacitet (8,25 m 3 /h). I skåpet ovanför pumpen går det att avläsa hur mycket pumpen går. I samband med provtagning av avloppsvattnet skall avläsning och beräkning av dygnsflödet ske, uppgifterna uppges i analysprotokollet. Dricksvattenförbrukningen och avloppsvattenflödet bör avläsas och journalförs i samband med vare provtagningstillfälle. Avläsningen och beräkningen av respektive flödet bör göras vid samma tidpunkt för att få en bättre uppfattning om hur stor andel av det behandlade avloppsvattnet som är tillskottsvatten. Enligt tidigare utförda kontroller av vattenförbrukning jämfört med avloppsvattenmängd har mängden tillskottsvatten visat sig vara stor. Vid all bräddning av avloppsvatten ska bilaga 5 (avvikelseblankett) fyllas i och Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun kontaktas. 6.3 Journalföring Journalföring sker i samband med tillsyn, drift och underhåll samt vid provtagning (se bilaga 4 och 6). Journal ska föras minst över följande - Skifte av filterbäddar - Analysresultat - Avloppsvattenflöde och vattenförbrukning (m 3 /dygn) i samband med provtagning - Slamtömningstillfällen - Bräddningstillfällen - Larm - Driftstörningar, tidpunkt, orsak, vidtagna åtgärder 10 (11) repo001.docx
13 7 Rapportering 7.1 Driftsstörningar Vid uppkomna driftstörningar eller andra oförutsedda händelser av betydelse för den yttre miljön skall detta omedelbart rapporteras till Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun, tfn genom telefonkontakt. Dessutom skall bilaga 5 Avvikelseblankett fyllas i. Vid rapportering om en driftstörning enligt ovan ska följande anges: - Tidpunkt - Orsak - Uppskattning av utsläppt mängd - Vidtagna motåtgärder 7.2 Löpande rapportering Rapportering i form av provtagningsprotokoll sker till Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun halvårsvis i samband med att analysresultaten redovisas. Rapporteringen ska innehålla det som står med i bilaga Förändring av drift Om verksamheten förändras ska kontakt tas med Samhällsplaneringskontoret, Nässjö kommun. 11 (11)
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merInformation om fordonstvätt
Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merSlam- och oljeavskiljaranläggning
Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information
Läs merSmå avloppsanläggningar
Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift
Läs merKONTAKTUPPGIFTER. Miljö- och byggnadskontoret Eva Larsson telefon
KONTAKTUPPGIFTER Miljö- och byggnadskontoret Eva Larsson telefon 0490-25 48 21 Västervik Miljö & Energi AB Lotta Lidman Almqvist telefon 0490-25 70 17 Västervik Miljö & Energi AB Kundservice 0490-25 70
Läs merIN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader
FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merNYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merDetta beslut ersätter miljötillstånd MPN
MYNDIGHETSBESLUT 6.4.2016 Dnr: 2015-0844 Beslut: MB-2016-93 Verksamhet Avloppsreningsverk Norrgårdsvägen 220 Hjortö, Saltvik Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er drift
Läs merStora avloppsanläggningar 25-200 pe
Stora avloppsanläggningar 25-200 pe Innehållsförteckning: 1. Regler 2. Tillsynshandledning 3. Checklista 2013-02-07 Regelverk avloppsanläggningar
Läs merUnderhåll av din avloppsanläggning
Köping2000, v4.1, 2014-01-30 INFORMATION 1 (10) Miljökontoret Underhåll av din avloppsanläggning För att försäkra sig om att avloppsanläggningen ger bästa möjliga reningseffekt och att den får en så lång
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merAngående avloppsanläggningen vid Raftötången
Angående avloppsanläggningen vid Raftötången Undertecknad har ombetts av att ge synpunkter på inspektionsrapport upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Tanums kommun angående den samfällda avloppsanläggningen
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merKontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll
Läs merTa hand om ditt avlopp tips och råd
Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns
Läs merårsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merTOLG, VA-LÖSNINGAR
TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,
Läs merNFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7
Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,
Läs merVid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.
MYNDIGHETSBESLUT 12.06.2013 Dnr: 2013-0449-2 ÅMH-Mb 249/13 Verksamhet Avloppsreningsverk Vårholm Prästgården by Kumlinge Beslut ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift av avloppsreningsverk
Läs merEnskilda avlopp lagstiftning och teknik
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka
Läs merKontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se
Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö
MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs mer3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka
Läs merAnmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun
22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merAvloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merMiljösäker hantering av oljeavfall
Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten
Läs merInget fett i avloppet information om fettavskiljare
Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet
Läs mersmå dricksvattenanläggningar
Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar
Läs merEnligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.
Anmälan om dagvattenanläggning * Obligatoriska fält Information Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om ny- och ändring av befintlig dagvattenanläggning.
Läs merMYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo
MYNDIGHETSBESLUT 23.09.2015 Dnr: 2015-0414-4 ÅMH-Mb 309/15 Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk Ni kan fortsätta med er verksamhet avseende
Läs merÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Läs merÄndrat tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Stefan Jonsson Miljöinspektör Jan-Erik Johansson Lötsta Gård 153 94 HÖLÖ Ändrat tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare:
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merSå bedömer du ditt avlopp
Så bedömer du ditt avlopp Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? Vet du om ditt enskilda avlopp fungerar som det ska? Åtgärda Förbättra Denna guide hjälper dig att gå igenom de olika delarna och bedöma
Läs merFörsök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö
Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merTelefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:
ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr
Läs merRiktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun
Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.
Läs merReningstekniker som klarar hög skyddsnivå
Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.
Läs merCHECKLISTA - Fordonstvättar
BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum
Läs merANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING
Miljöskydd ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Vid anmälan av ny anläggning ska anmälan göras till Södra
Läs merProjektrapport tekniska nämndens avloppsreningsanläggningar
2012-01-30 Dnr 2012/183 Projektrapport tekniska nämndens avloppsreningsanläggningar Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 90 00 vxl Webbplats www.gotland.se
Läs merEntreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merAllmänna uppgifter Namn Personnummer Telefon dagtid. Medsökande - vid gemensamt avlopp med annan fastighet Namn Personnummer Telefon dagtid
Växjö kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 0470-410 00 miljokontor@vaxjo.se Uppdaterad 2018-09-14 Ansökan eller anmälan om enskild avloppsanläggning Avgiften för prövningen är normalt
Läs merTillstånd för gemensam avloppsanläggning för fastigheterna Hörningsholm 2:17 och 2:18
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Tuuli Kivimäki Miljöinspektör Lennart Martin Karlsson Skintaby Svallebo 313 305 61 HARPLINGE Tillstånd för gemensam avloppsanläggning för fastigheterna Hörningsholm
Läs merAnmälan om dagvattenanläggning
1. Verksamhetsutövare Namn Firmatecknare Person- eller organisationsnummer Adress Utdelningsadress Kontaktperson Telefonnummer E-post Övrig information 2. Adress- och fastighetsuppgifter för anläggningen
Läs merVA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län
VA-utredning Detaljplan för Åviken : Askersunds kommun, Örebro län Innehållsförteckning Inledning. Bakgrund. Orientering. Förutsättningar Utformning av VA-anläggning. Dricksvattenförsörjning. Avlopp. Ledningsnät
Läs merStyrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp
Läs merInstruktion Följande instruktioner och föreskrifter ska beaktas:
Vår referens: Mikael Stjärnfelt Tel: (0)18-528 621 MYNDIGHETSBESLUT Ärende: 2012-1046-7 Beslut: MB-2018-181 2.7.2018 Verksamhet Ålands Fiskodling (Guttorp) Fiskodlingsvägen 30 Sund Beslut Beslut om revidering
Läs merUtsläpp av fetthaltigt avloppsvatten
Utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten RIKTLINJER för fettavskiljare och utsläpp av fetthaltigt avloppsvatten jonkoping.se Riktlinjer för fetthaltigt avloppsvatten Tekniska kontoret tar emot och renar avloppsvatten
Läs merTa hand om ditt avlopp tips och råd
Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Delade
Läs merPassiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod
Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE
Läs merAvloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns
Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson
Läs merdrift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Läs merGetinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun
Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har viktig information sammanfattats om enskilda avlopp, till exempel om varför avloppsvatten måste renas, vilka reningskrav som ställs, hur det går
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merDC Slamavskiljare. Flik 6 Augusti 2018
DC Slamavskiljare Flik 6 Augusti 2018 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens
Läs merMaximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs merRAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI
KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31
Läs merMiljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.
Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...
Läs merViktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare
Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.
Läs merPROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Skövde kommun
PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Varola, Skövde kommun 2013-06-04 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS
Läs merEntreprenörstorsdag Gävle
Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun Inventering av 217 hushåll om 5 pe Biologiska funktionen hos markbaserad rening Två projektarbeten vid civilingenjörsutbildningen
Läs merMarkbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?
Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun Inventering av 217 hushåll om 5 pe Biologiska funktionen hos markbaserad rening Två projektarbeten vid civilingenjörsutbildningen
Läs merOljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor
Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer
Läs merUTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR
UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR Sundsvall 7 februari Anna Maria Sundin Pontus Cronholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-02-08 1 Disposition Krav i avloppsdirektivet
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merfördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun
FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE
ANVÄND FETTAVSKILJARE ANVÄND FETTAVSKILJARE Fettavskiljning behövs Fettavskiljning behövs därför att fett som släpps ut i avloppsvattnet stelnar när vattentemperaturen sjunker och fettet fastnar i ledningsnät,
Läs mer