av allergisk sensibilisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "av allergisk sensibilisering"

Transkript

1 Aktuella trender i allergisk sensibilisering i Skandinavien SAMMANFATTNING Under de senaste 50 åren har förekomsten av allergiska sjukdomar som astma och rinokonjunktivit ökat markant. Flertalet studier av «allergiepidemin» har dock bara studerat symtom. Allergisk sensibilisering är en biomarkör för allergisk sjukdom, även om inte alla med astma eller rinokonjunktivit är sensibiliserade. Genom den tekniska utvecklingen kan allergisk sensibilisering mätas i allt större populationsmaterial. I Skandinavien har flera stora studier av allergisk sensibilisering, allergiska sjukdomar och deras riskfaktorer genomförts. I Köpenhamn ökade prevalensen av allergisk sensibilisering bland vuxna mellan och , och samtidigt syntes en ökning i allergisk rinit. Bland barn i Köpenhamn syntes däremot ingen förändring i sensibilisering mellan 1986 och I Sverige uppmättes bland vuxna ökningar i sensibilisering mot pälsdjur och pollen mellan 1994 och 2009 i Norrbotten, och mot pollen under de senaste 20 åren i Västra Götaland. I Västra Götaland följdes ökningen i pollensensibilisering av en kraftig ökning i rinit medan förekomsten av astma var oförändrad, sannolikt beroende bl. a på en halvering av andelen rökare. Bland barn i Norrbotten ökade allergisk sensibilisering från 21 % 1996 till 30 % Förekomsten av astma och rinit var däremot oförändrade, vilket kan förklaras av att betydelsen av andra riskfaktorer för astma minskade under samma period. ANDERS BJERG, Göteborgs Universitet Denna artikel handlar om hur förekomsten av allergisk sensibilisering utvecklats i Skandinavien under de senaste decennierna. Ämnet är intressant eftersom allergisk sensibilisering är så starkt förknippat med folksjukdomarna astma och rinit, och alltså är en viktig biomarkör för vanliga allergiska tillstånd. Fortsätter allergierna att öka? Och varför? Artikeln fokuserar på trender i befolkningen över tid, vilket ställer särskilda metodologiska krav. Därför är tillgången på studier ännu begränsad, men i Sverige och Danmark finns ett tillräckligt underlag för att kunna dra vissa generella slutsatser. Det är idag bortom allt tvivel att prevalensen av allergiska sjukdomar ökat i befolkningen (1 3). Ökningen är väldokumenterad åtminstone sedan 1960-talet även i de Skandinaviska länderna (4 6), även om det finns historiska referenser sedan långt tidigare. Astma beskrevs redan under antiken (7) medan allergisk rinokonjunktivit, eller catarrhus aestivus, «sommarkatarr» systematiskt beskrevs först 1819 av John Bostock (8). Författaren använde sig själv(!) som fallstudie, och hoppades att «The following case, it is presumed, will not be altogether uninteresting». Anders Bjerg, MD PhD, Krefting Research Centre, Avdelningen för Invärtesmedicin och Klinisk Nutrition, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige kontaktadress: Anders Bjerg, Krefting Research Centre, Göteborgs Universitet Box 424, SE Göteborg De symptom han beskrev rimmar väl med rinokonjunktivit sommartid, sannolikt på basen malörtsambrosia eller andra gräspollen. Bland de behandlingar Bostock testade ingick digitalis, kalla bad, framkallande av kräkning, opium och kvicksilver. Han måste ha varit en till lika delar samvetsgrann doktor och desperat patient! Själva molekylen immunoglobulin E och dess betydelse upptäcktes 1966 (9) och idag är allergisk sensibilisering, eller påvisande av specifika IgE-antikroppar, mot inhalationsallergen den kanske mest använda biomarkören för allergiska sjukdomar i andningsvägarna(10). Sten Dreborg har gett en ingående översikt av ämnet i ett tidigare nummer (11). Samtidigt förekommer både astma och rinokonjunktivit utan samtidig sensibilisering (12 16), och som vi ska se är det inte helt okomplicerat att rakt av benämna sjukdomarna «allergiska» under alla omständigheter. Inte minst blir detta tydligt när man studerar trender i deras förekomst, och samtidiga trender i sensibilisering. Detta kommer belysas med ett antal studier som genomförts i Skandinavien under de sista tio femton åren. Men först något om biomarkörers roll. 6 ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

2 Allergisk sensibilisering är en viktig biomarkör för allergisk sjukdom, även om inte alla med astma eller rinokonjunktivit är sensibiliserade. Genom den tekniska utvecklingen kan allergisk sensibilisering mätas i allt större populationsmaterial. I Skandinavien har flera stora studier av allergisk sensibilisering, allergiska sjukdomar och deras riskfaktorer genomförts. FOTO: COLOURBOX.COM Biomarkörers roll i befolkningsstudier I kliniken är allergisk sensibilisering i sig tämligen ointressant, men kan vara viktig i ljuset av misstänkt sjukdom. Därför kan man ifrågasätta värdet av de «allergitest» som t ex apotek säljer. Jag har själv träffat flera patienter som efter ett sådant test tänkt göra sig av med sina TABELL 1. Kvoten mellan andelen vuxna som rapporterat «Återkommande episoder av pipande/väsande andning» delat med andelen som rapporterat läkardiagnostiserad astma. Aggregerade data från Bo Lundbäck, Göteborgs Universitet. OMRÅDE UNDERSÖKNINGSÅR Norrbotten Jämtland, Gästrikland 1.8 Stockholm Skåne 1.7 Örebro 1.1 Västra Götaland 1.0 husdjur, fast ingen i familjen har några symtom på pälsdjursallergi! Låt oss använda astma som exempel. Som beskrivs ovan är astmadiagnostik inte beroende av påvisandet av allergisk sensibilisering (17), trots att detta är en av de absolut starkaste riskmarkörerna (12, 18, 19). I klinisk praxis ingår dock oftast något test för sensibilisering i den diagnostiska processen, för att identifiera utlösande faktorer och ibland även för att styra terapin. Inom epidemiologin har det länge funnits en önskan om en biomarkör för att identifiera astma, bland annat för att kunna avgöra hur stor del av ökningen som bara handlar om ökad rapportering av symtom eller förbättrad diagnostik (20 22). I Sverige kan detta illustreras genom hur kvoten mellan hur många i befolkningen som i studier angett att de haft typiska astmasymtom delat med andelen som angett att de har en astmadiagnos, utvecklats sedan 1980-talet (TABELL 1). Denna kvot har sjunkit över tid och ligger idag nära 1:1, vilket sannolikt beror både på förbättrad diagnostik och på en ökad medvetenhet om sjukdomen både inom sjukvården och i befolkningen. Några andra exempel på biomarkörer för astma är lungfunktion, reversibilitetstestning, hyperreaktivi- ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014 7

3 TABELL 2. Förmågan att korrekt identifiera astma hos enkätfrågor samt bronkiell hyperreaktivitet. Sensitivitet (Sens) och specificitet (Spec) för enkätfrågor och hyperreaktivitet (positiv metakolin- och/eller ansträngningsprovokation) testades mot kliniskt verifierad astma i en population om 218 barn (7 2 år). FRÅN REMES ET AL (23) «TEST» tet och utandad kväveoxid. Ändå är frågor, i enkät- eller intervjuform, fortfarande överlägsna för att identifiera astma i befolkningsmaterial, mätt både som sensitivitet (förmåga att identifiera de sjuka) och specificitet (förmåga att utesluta de som inte är sjuka). Tabell 2 visar sensitivitet och specificitet för ett antal enkätfrågor, för bronkiell hyperreaktivitet samt när hyperreaktivitet adderas till svaren på enkätfrågor (23). I befolkningsstudier är hyperreaktivitet alltså ett bra test för att bekräfta misstänkt astma (24), men dåligt som screeningtest. I den kliniska verksamheten, där misstanke om sjukdom redan föreligger, blir sensitivitets- och specificitetstalen helt annorlunda. Denna skillnad är viktig för att förstå hur en biomarkör som fungerar bra i kliniken kan ha en betydligt mer begränsad roll i studier av stora, representativa populationer. KLINISK ASTMA* SENS SPEC YOUDEN S** Enkätfrågor Någonsin haft attacker av andnöd med samtidigt pip/väs Sista 12 månaderna Pipande/väsande andning utan samtidig förkylning Attacker av andnöd med samtidigt pip/väs Nattlig torrhosta utan samtidig förkylning Hyperreaktivitet Ansträngningsprovokation Metakolinprovokation Pipande/väsande andning utan samtidig förkylning samt positiv Ansträngningsprovokation Metakolinprovokation * Klinisk astma: förekomst av typiska symtom samtidigt med minst en av: positivt reversibilitetstest på spirometri, PEF-variabilitet, reversibilitet av PEF samt hyperreaktivitet. ** Youden s index: (sensitivitet + specificitet 1) beroende av åldern (14, 25, 26). Som jämförelse kan nämnas att uppemot hälften av unga vuxna är sensibiliserade i vissa befolkningsstudier (27, 28). Eftersom förekomsten av astma är omkring 10 % och av rinokonjunktivit ca % i samma områden (14, 21, 29 32), så innebär detta att en stor andel vuxna är sensibiliserade utan att uppleva vanliga symtom. Intresset för att studera denna stora grupp asymtomatiska sensibiliserade har hittills varit påfallande litet. I studier av «allergiepidemin» är det emellertid meningsfullt att mäta 4 förekomsten av sensibilisering i sig, särskilt när man är intresserad av riskfaktorer för sensibilisering, som skulle kunna förklara epidemin. Jämfört med rena enkät- eller intervjustudier är biomarkörer både krångligare och dyrare att mäta. Proverna ska tas, ofta behandlas på något sätt (centrifugering, tillsats av reagenser etc.), frysas för att kunna sparas, och senare tinas och analyseras. Därför mäts biomarkörer ofta i mindre, representativa, urval som identifierats genom t ex enkät. Den tekniska utvecklingen har dock gjort det lättare att mäta biomarkörer i stora populationer, vilket möjliggjort s.k. molekylärepidemiologi (33), där vissa biomarkörer kan mätas hos hundratals och tusentals personer. Antalet sådana studier är dock fortfarande begränsat. För att studera sjukdomstrender i befolkningen över tid krävs att man vid minst två tillfällen undersöker två populationer som är så lika som möjligt (34). Undersökningarna bör utföras i samma område och populationerna ska ha likartad köns- och åldersfördelning, och undersökas med samma eller jämförbara metoder. Olika statistiska metoder kan användas för att justera för eventuella olikheter i köns- och åldersfördelning, och ibland även f ör andra faktorer som rökning och andra livsstilsfaktorer, om de är kända. Ofta anges prevalensen av FIGUR 1. Allergisk sensibilisering bland vuxna i Köpenhamn mätt med IgE. Oddskvoter för fyra åldersgrupper (30, 40, 50 och 60 år) med 95 % konfidensintervall för undersökningarna och jämfördes med undersökningen (oddskvot 1, referens), efter justering för kön, rökning, alkoholkonsumtion, årstid och undersökningsår undersöktes endast 40-åringar. Oddskvoter över 1 anger ett högre värde jämfört med och vice versa (35). Allergisk sensibilisering som biomarkör i befolkningsstudier Jämfört med t ex hyperreaktivitet intar allergisk sensibilisering en något annorlunda ställning som biomarkör eftersom det inte är en nödvändig (men väldigt vanlig) komponent vid astma. Bland vuxna astmatiker är % sensibiliserade mot minst ett allergen, medan andelen bland barn är lägre och (ref) Ålder 8 ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

4 sensibilisering mot minst ett av de testade allergenen, och det är därför viktigt att samma allergen testas vid båda tillfällena. Det kan vara svårt att rakt av jämföra prevalenser mellan olika populationer eftersom olika studier ofta testar för delvis olika allergen, vilka ju väljs för att avspegla det lokala sensibiliseringsmönstret. Tidstrender i sensibilisering och allergisk sjukdom i Danmark I Danmark finns några av Skandinaviens äldsta trendstudier av allergisk sensibilisering. Under testades i Köpenhamn åringar, och samt testades ytterligare ca tusen vardera av 30-, 40-, 50- och 60-åringar inom ramen för The Copenhagen City Heart Study (35). I samtliga åldersgrupper syntes statistiskt säkerställda ökningar i sensibilisering mot minst ett av de 19 testade allergenen mellan och Bland 40-åringar ökade förekomsten av specifikt IgE från 15 % till 20 % och 28 % Figur 1 visar de relativa förändringarna i sensibilisering i Köpenhamn jämfört med undersökningen , uttryckt som oddskvoter med 95 % konfidensintervall, för samtliga undersökta åldersgrupper. Även om studien inte var longitudinell, dvs. inte undersökte samma personer vid flera tillfällen, noterade författarna att bland personer födda var förekomsten av sensibilisering högre vid 60 års ålder (22%) än vid 40 års ålder (15%). Detta tolkade de som a) att «allergiepidemin» inte begränsas till personer födda efter 1960, som annars är den grupp där man uppmätt de mest dramatiska ökningarna, och b) att även vuxna kan drabbas av nytillkommen allergisk sensibilisering. Under vad som måste ha varit en mycket intensiv period publicerade samma forskargrupp i tät följd en mängd artiklar om sensibilisering och allergiska symtom bland unga vuxna (15 41 år) i Köpenhamn (30, 31, 36 39). IgE mot enskilda allergen undersöktes (n=312) och 1998 (n=482) (39). Sensibilisering mot något allergen ökade statistiskt säkerställt från 27 % till 34 %. Andelen sensibiliserade mot endast ett allergen var oförändrad, medan andelen som var sensibiliserade mot två eller fler allergen ökade från 11 % till 18 %, p= De stora ökningarna syntes för sensibilisering mot gräs och katt, för vilka förekomsten nästan fördubblades. Ökningar syntes även för björk, hund och kvalster (D. pteronyssinus), men dessa var ej statistiskt säkerställda. Liknande fynd publicerades för pricktest i samma studiepopulation, trots att olika undersökningsmetoder användes (Phazet, Pharmacia&Upjohn, Sverige) och 1998 (Soluprick SQ, ALK Abelló, Danmark) (38). Samstämmigheten mellan IgE och pricktestresultaten tyder på att bytet av pricktestmetod inte påverkade studieresultaten. Även allergiska symtom ökade bland unga vuxna (15 41 år) i Köpenhamn mellan 1989 (n=3624) och 1998 (n=2402) (36). Förekomst av kliande eller täppt näsa under sommarmånaderna respektive vid kontakt med pälsdjur ökade från 22 % till 29 % och från 10 % till 14 %, båda p<0.05. På samma sätt ökade andnöd vid pollenexponering från 7 % till 10 %, och av andnöd vid kontakt med pälsdjur från 5 % till 8 %, båda p<0.05. Ospecifika orsaker till andnöd, som vid lätt eller måttlig ansträngning, var däremot oförändrade, vilket författarna tog som intäkt för att det specifikt var allergiska symtom som ökade. Det bör noteras att flera frågor som är vanliga i studier av astma, såsom pipande/väsande andning, nattsymtom eller förekomst av astmaattacker, saknades. Mellan och 1998 ökade förekomsten av allergisk rinokonjunktivit med samtidigt positivt pricktest: för björk- eller gräspollen oddskvot 1.8 (95 % konfidensintervall ); pälsdjur 3.3 ( ); och kvalster (D. pteronyssinus eller D. farinae) 2.2 ( ) (38). Bland barn och tonåringar (7 17 år) studerades förekomsten av allergisk sensibilisering med pricktest 1986 (n=519) och 2001 (n=470) (40). Även här byttes pricktestmetoden från Phazet 1986, där lansetterna är förbehandlade med allergen i torr form, till Soluprick SQ 2001, en metod där allergen droppas på huden och genomprickas med sterila lansetter och som är vanlig idag. Prevalensen av minst ett positivt pricktest sjönk från 24 % till 19 % (p=0.05), och minskningen var begränsad till de med endast en positiv pricktestreaktion. Kvalster (D. pteronyssinus) var det vanligaste allergenet med 14 % sensibilisering 1986 och 10 % 2001 (p=0.09). Sensibiliseringen mot björk, gräs, gråbo, katt och hund låg omkring 5 7 % vardera 1986 och 2-8 % vardera Tyvärr angav författarna inte aggregerade data för pollen och pälsdjur, varför det är svårt att dra slutsatser utifrån enskilda allergen. Tidstrender i sensibilisering och allergisk sjukdom i Sverige Bland de relativt få studier i världen som mätt trender över tid i allergisk sensibilisering (35, 41 44) finns ett par större som gjorts i Sverige. Inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, OLIN-studierna, har trender i sensibilisering mätts bland både barn och vuxna sedan mitten av 1990-talet (28, 44). Även här finns enkät- och kliniska data om förekomsten av allergisk sjukdom och även om riskfaktorer, vilket gör att man parallellt kan studera hur riskfaktormönstret, förekomsten av allergisk sensibilisering och sjukdomspanoramat förändras. Inom ramen för en klinisk uppföljning av en större enkätstudie genomfördes pricktester på 483 vuxna (20 60 år) under På likartat vis undersöktes ett annat slumpurval om 463 vuxna (<60 år) 2009 med samma pricktestmetodik för tio luftburna allergen. En tendens, som dock ej var statistiskt säkerställd, till en ökning av sensibilisering syntes, från 35 % till 39 % (p=0.18) (28). De vanligaste allergenen i båda undersökningarna var pälsdjur och pollen, och för vart och ett av dessa ökade sensibiliseringen: för katt från 16 % till 26 % (p<0.001), för hund från 13 % till 25 % (p<0.001), för björk från 13 % till 18 % (p=0.031) och för timotej från 12 % till 21 % (p<0.001). Samtidigt minskade förekomsten av sensibilisering mot kvalster och mögel, mot vilka sensibilisering är relativt ovanligt i norra Sverige på grund av det kalla ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014 9

5 och torra klimatet (33, 45). Pricktestresultaten 2009 kunde också styrkas med analyser av specifikt IgE. Förekomsten av något positivt pricktest var lägst bland de äldsta (50 60 år) deltagarna och högst bland de yngsta (20 29 år), där mer än hälften (55 % 1994 och 61 % 2009) var sensibiliserade (28). I en annan longitudinell studie av deltagarna 1994 kunde samma forskargrupp visa att incidensen av nytillkommen sensibilisering bland vuxna som var pricktestnegativa var låg, bara 5 % över 10 år (46), tvärtemot vad den danska gruppen postulerat (35). Samtidigt var remissionen, alltså andelen med positivt pricktest 1994 som var negativa tio år senare hela 32 %, vilket tyder på att de låga prevalenstalen i övre medelåldern kan vara relaterade både till att dessa personer föddes i en tid när risken för sensibilisering var lägre (den sk. kohorteffekten) och att remission av allergisk sensibilisering ingår i den normala åldrandeprocessen (46). Precis som i Köpenhamn (39) syntes i Norrbotten en minskning av andelen som bara var sensibiliserade mot ett allergen (FIGUR 2), och en ökning av de som var sensibiliserade mot tre eller fler (p=0.002) (28). Vid undersökningen 2009 analyserades även riskfaktorer för sensibilisering. Risken för sensibilisering var ökad bland unga och män, för de vars föräldrar eller syskon hade hösnuva, samt för boende i tätorter jämfört med de som bodde på landet. Att bo i tätort var tydligt förknippat med en ökad risk för pollensensibilisering. Omvänt hade de som vuxit upp med pälsdjur en minskad risk för att ha specifikt IgE >0.35 ku/l mot något pälsdjur. Bland deltagarna 2009 hade fler vuxit upp i stadsmiljö och färre hade haft pälsdjur under barndomen, vilket kan ha bidragit till ökningen av sensibilisering mot just pollen och pälsdjur. Den andra stora svenska studien av tidstrender i allergisk sensibilisering bland vuxna genomfördes i Västra Götaland inom ramen för West Sweden Asthma Study, WSAS (47). Utifrån en enkätstudie av över vuxna (16 75 år) (48) undersöktes ett slumpurval om 788 i åldrarna år med pricktest mellan 2009 och I denna grupp var 42 % sensibiliserade mot något allergen, och de vanligaste var pollen (34 %), pälsdjur (23 %) och kvalster (13 %). Resultaten kunde sedan jämföras med data från European Community Respiratory Health Survey, ECRHS, som genomfördes (49). Jämförelsen begränsades till deltagare i åldrarna år, n=379 i WSAS och n=591 i ECRHS. Bland de allergen som undersöktes både i ECRHS och WSAS syntes över tjugoårsperioden en liten generell ökning i sensibilisering, som helt förklarades av en tydlig ökning i sensibilisering mot pollen: timotej från 17 % till 29 % och björk från 16 % till 24 %, medan sensibilisering mot övriga allergen var oförändrad (FIGUR 3) (47). Resultaten skiljer sig från de i Köpenhamn och Norrbotten i det att ökningen i sensibilisering så tydligt begränsades till pollen. En tidigare studie hade visat att förekomsten av astmasymtom stått stilla eller t o m minskat något mellan ECRHS enkätdel 1990 och WSAS enkätstudie 2008 (32). Resultaten var i linje med en tidigare undersökning i Stockholm (50). Under samma period hade däremot självrapporterade rinokonjunktivitbesvär ökat kraftigt, från 22 % 1990 till 31 % 2008 (32). Det är inte långsökt att tänka sig att den stora ökningen i pollensensibilisering förklarar varför just rinokonjunktivit, men inte astma, ökade. Det är sedan tidigare välkänt att sensibilisering mot olika allergen är olika starkt kopplat till olika allergiska tillstånd, och just pollen är starkast förknippat med en ökad risk för just det hösnuva (26, 51). I WSAS var dessutom en majoritet av de som endast var sensibiliserade mot pollen, över 70 %, sensibiliserade mot endast ett pollen. Tidigare studier har visat att monosensibilisering ökar risken för rinokonjunktivit, medan risken för astma ökar först vid sensibilisering mot tre eller fler allergen (27). Även minskad rökning bidrog sannolikt till att hålla nere astmaprevalensen (32, 52 54). Den stora frågan som kvarstår är varför just pollensensibilisering, men inte sensibilisering mot andra allergengrupper, ökade mellan och FIGUR 3. Prevalens ( %) av allergisk sensibilisering mätt med pricktest bland vuxna (20 46 år) i Västra Götaland och (47). FIGUR 2. Andelen (%) med positivt pricktest för 1, 2 eller 3 allergen bland sensibiliserade vuxna (20 60 år) i Norrbotten 1994 och 2009 (28). % p<0.001 p= p= p= pos SPT 2 pos SPT 3 pos SPT 0 p=0.147 Pollen Djur Kvalster Mögel Något SPT ECRHS WSAS ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

6 I både Sverige og Danmark har förekomsten av allergisk sensibilisering ökat under de senaste 20 åren. Samtidigt verkar ökningen av astma ha avstannat i Sverige, något som skulle kunna förklaras med en förbättrad uppväxtmiljö och livsstil. Däremot fortsätter allergisk rinit att öka kraftigt i de områden där pollensensibiliseringen ökat mest. FOTO: COLOURBOX.COM Ett flertal epidemiologiska och mekanistiska studier har visat en ökad risk specifikt för pollensensibilisering från vissa luftföroreningar (55 57), men detta har ännu ej undersökts i Västra Götalandsstudien. En signifikant skyddande effekt syntes dock hos de deltagare som vuxit upp på lantgård (47). De som vuxit upp med kor eller hästar hade nästan halverad risk för sensibilisering, oddskvot 0.5 ( ), och även katt eller hund under uppväxten var förenat med en minskad risk, oddskvot 0.7 ( ). I Norrbotten testades även skolbarn (7 8 år) i två stora studier 1996 (n=2148) och 2006 (n=1700) (44, 58). Sensibilisering mättes med pricktest mot tio inhalationsallergen med identisk metod vid båda tillfällena. Förekomsten av något positivt pricktest ökade markant, från 21 % 1996 till 30 % tio år senare (p<0.001), och ökningen kunde bekräftas med analyser av specifikt IgE i mindre urval (44). Liksom hos vuxna var de vanligaste allergenen båda åren pollen och pälsdjur, för vilka sensibiliseringen ökade påtagligt även efter TABELL 3. Allergisk sensibilisering bland barn (7 8 år) i Norrbotten 1996 och 2006 mätt med pricktest. DATA FRÅN RÖNMARK ET AL. 2009(44). POSITIVT PRICKTEST PREVALENS ( %) 2006 MOT P-VÄRDE ODDSKVOT* Något allergen Pollen < Pälsdjur < Kvalster Mögel * Justerat för kön, hereditet, antal syskon, boende på landet/tätort, boende på lantgård, och större väg inom 200 m från hemmet. justering för skillnader mellan de båda studiepopulationerna (TABELL 3). Precis som hos vuxna fann man relativt få riskfaktorer för allergisk sensibilisering, men i gengäld att stora förändringar skett i riskfaktormönstret mellan 1996 och Barnen som undersöktes 2006 hade vuxit upp med färre syskon, mindre rökning bland föräldrarna och färre hade haft allvarliga luftvägsinfektioner, men av dessa faktorer var endast syskonskarans storlek förknippad med risken för sensibilisering. Undersökningen illustrerar hur komplext det är att studera riskfaktormönster för multifaktoriella sjukdomar. Utifrån denna kraftiga ökning i allergisk sensibilisering, nästan 45 %, vore det väl rimligt med en ökning av de allergiska tillstånden astma, rinit och eksem? Till forskarnas förvåning var detta inte fallet! Förekomsten av pipande/väsande andning sista 12 månaderna respektive hösnuva var oförändrade bland samma barn 1996 ALLERGI I PRAKXSIS 4/

7 TABELL 4. Riskfaktormönster för läkardiagnostiserad astma bland barn (7 8 år) 1996 och Betydelsen av varje riskfaktor anges som population attributable fraction (PAF, se text) i procent med 95 % konfidensintervall (KI), justerad för samtliga variabler som anges i tabellen. DATA FRÅN BJERG ET AL (59). RISKFAKTOR 2006, och förekomsten av eksemsymtom t o m minskade något (58). Prevalensen läkardiagnostiserad astma samt rinit ökade däremot, vilket är i linje med ökad uppmärksamhet och förbättrad diagnostik som redovisats ovan (TABELL 1, SE SIDAN 7). Trots de skilda trenderna i sensibilisering och allergiska symtom var risksambanden mellan sensibilisering och astma, rinit och eksem likartade 1996 och Något annat måste rimligtvis förklara varför tillstånden inte ökade i samma takt som sensibiliseringen. I en separat studie av riskfaktormönster bland samma barn, som nyligen publicerats, fann man flera betydande förändringar från 1996 till 2006 (59). Betydelsen av en riskfaktor kan beskrivas på flera sätt. Riskmått, t ex risk- eller oddskvoter, beskriver den statistiskt ökade risken hos individer som har en viss riskfaktor, men säger inget om hur viktig en riskfaktor är i hela populationen. LÄKARDIAGNOSTISERAD ASTMA PAF (95 % KI) PAF (95 % KI) Livsstils-/miljöfaktorer Luftvägsinfektioner 36 % (10 54) 32 % (15 45) Fuktskador hemma 14 % (2 25) -3%* Rökande mamma 19 % (4 32) -0.2%* Icke-miljöfaktorer Pojke (jfr flicka) 20 % (0 36) 25 % (1 43) Förälder med astma 27 % (15 38) 45 % (29 58) Allergisk sensibilisering 35 % (22 46) 41 % (24 54) * Konfidensintervall beräknades inte för negativa PAF T ex är sambandet mellan alfa 1-antitrypsinbrist och KOL väldigt starkt, samtidigt som denna enzymdefekt bara ligger bakom ett par procent av all KOL i befolkningen eftersom den är så ovanlig (60). För att beskriva risk på populationsnivå används därför mått som både väger in hur starkt risksambandet är och hur vanlig riskfaktorn är, exempelvis etiologisk fraktion eller population attributable fraction (PAF) (61). Rent semantiskt är begreppet etiologisk fraktion vanskligt, eftersom de mekanistiska kausalsambanden vid t ex astma fortfarande är rätt vagt beskrivna, och många miljö- och genetiska faktorer samverkar och samvarierar (62, 63). Den angivna etiologiska fraktionen får därför ses som ett väldigt osäkert mått. Konfidensintervallen för PAF blir också mycket vida eftersom de förutsätter osäkerheten både i uppskattningen av riskkvoten och i riskfaktorns prevalens. FIGUR 4. Sammanfattning av studier av allergisk sensibilisering och allergiska symtom i olika åldersgrupper (färgkodade) i Köpenhamn. Y-axeln anger prevalens ( %) IgE (40 år) SPT (7 17 år) SPT (15 41 år) SPT med rinit (15 41 år) PAF för de viktigaste riskfaktorerna för astma i studien finns i tabell 4. Den stora förändringen från 1996 till 2006 bland 7- och 8-åringarna i Norrbotten kan beskrivas som en minskad betydelse (sjunkande PAF) för ett flertal miljöfaktorer, samtidigt som PAF för flera konstitutionella eller icke-miljöfaktorer (t ex allergisk sensibilisering, hereditet och manligt kön) ökar (59). Sannolikt är det så att både minskad förekomst och sjunkande risk för ett antal miljöfaktorer såsom luftvägsinfektioner, passiv rökning och fuktskador i hemmet, motverkade den förväntade effekten av ökad sensibilisering med avseende på förekomsten av astma, som därför kvarstod oförändrad under perioden. Avslutande diskussion Trenderna i allergisk sensibilisering under de senaste 20 åren sammanfattas för Danmark i figur 4, och för Sverige i figur 5. I samma områden finns även studier av trender i förekomsten av astma och rinit, samt riskfaktorer. Som vi har sett gör de sistnämnda data om allergisk sensibilisering bra mycket mer intressanta och visar på molekylärepidemiologins roll i sjukdomsövervakning, vilket är centralt bl a för planerandet av sjukvården. I båda områdena har allergisk sensibilisering ökat, med undantag för barn i Köpenhamn Samtidigt verkar den tidigare ökningen av astma ha avstannat i Sverige, medan allergisk rinit fortsätter öka kraftigt i de områden där pollensensibiliseringen ökat mest. Astma är en multifaktoriell sjukdom, och studier bland svenska barn tyder på att effekten på astmaförekomst av ökningen i allergisk sensibilisering dämpats av en förbättrad uppväxtmiljö. Samtidigt är det möjligt att samma uppväxtmiljö driver den fortsatta ökningen av allergisk sensibilisering, även om antalet kända livsstilsrelaterade miljöfaktorer ännu är begränsat. Den stora andelen sensibiliserade barn och unga vuxna är oroande, eftersom den kan medföra en stigande prevalens av astma, rinit och eksem senare i livet, särskilt bland den ökande andelen som är sensibiliserade mot 12 ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

8 SPT (20-46 år) Rinit (20-46 år) SPT (7-8 år) Rinit (7-8 år) FIGUR 5. Sammanfattning av studier av allergisk sensibilisering och allergiska symtom i olika åldersgrupper (färgkodade) i Sverige. Y-axeln anger prevalens ( %). två eller fler allergen. Å andra sidan är allergisk sensibilisering, som i vissa material finns hos mer än hälften av de undersökta, utan samtidiga symtom ett relativt dåligt studerat fenomen. Här finns en stor potential i långtidsuppföljningar, där de skandinaviska länderna har några av de största och bäst karakteriserade populationerna i världen (28, 32, 36, 39, 44, 46, 58, 64, 65). REFERENSER 1. Aberg N: Asthma and allergic rhinitis in Swedish conscripts. Clin Exp Allergy 1989; 19: Asher MI, Montefort S, Björkstén B, Lai CKW, Strachan DP, Weiland SK, Williams H: Worldwide time trends in the prevalence of symptoms of asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and eczema in childhood: ISAAC Phases One and Three repeat multicountry crosssectional surveys. Lancet 2006; 368: Masoli M, Fabian D, Holt S, Beasley R: The global burden of asthma: executive summary of the GINA Dissemination Committee Report. Allergy 2004; 59: Kraepelien S: The frequency of bronchial asthma in Swedish school children. Acta Paediatr Suppl 1954; 43: Ross Anderson H, Gupta R, Strachan DP, Limb ES: 50 years of asthma: UK trends from 1955 to Thorax 2007; 62: Nystad W, Magnus P, Gulsvik A: Increasing risk of asthma without other atopic diseases in school children: a repeated cross-sectional study after 13 years. Eur J Epidemiol 1998; 14: Ellul-Micalle R: Asthma: a look at the past. Br J Dis Chest 1976; 70: Bostock J: Case of a Periodical Affection of the Eyes and Chest. Med Chir Trans 1819; 10; Ishizaka K, Ishizaka T, Hathorn EM: Blocking of prausnitz-kuestner sensitization with reagin by a chain of human gamma1a-globulin. Immunochemistry 1964; 1: Astmasymtom (20-46 år) SPT (20-60 år) Astmasymtom (7-8 år) 10. Position paper: Allergen standardization and skin tests. The European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Allergy 1993; 48: Dreborg S: Ige:s historia och betydelse. Allergi i Praksis 2013; 1: Rönmark E, Jönsson E, Platts-Mills T, Lundbäck B: Different pattern of risk factors for atopic and nonatopic asthma among children--report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Study. Allergy 1999; 54: Rönmark E, Lundbäck B, Jönsson E, Platts-Mills T: Asthma, type-1 allergy and related conditions in 7- and 8-year-old children in Northern Sweden: prevalence rates and risk factor pattern. Respir Med 1998; 92: Bjerg-Bäcklund A, Bäcklund A, Perzanowski M, Platts-Mills T, Sandström T, Lundbäck B, Rönmark E: Asthma during the primary school ages--prevalence, remission and the impact of allergic sensitization. Allergy 2006; 61: Eriksson J, Ekerljung L, Sundblad BM, Lötvall J, Torén K, Rönmark E, Larsson K, Lundbäck B: Cigarette smoking is associated with high prevalence of chronic rhinitis and low prevalence of allergic rhinitis in men. Allergy 2013; 68: Hesselmar B, Åberg B, Eriksson B, Åberg N: Allergic rhinoconjunctivitis, eczema, and sensitization in two areas with differing climates. Pediatr Allergy Immunol 2001; 12: GINA: Global Initiative for Asthma (GINA), National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI). Global strategy for asthma management and prevention. Global Initiative for Asthma (GINA), National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI): Bethesda (MD); Andersson M, Hedman L, Bjerg A, Forsberg B, Lundbäck B, Rönmark E: Remission and Persistence of Asthma Followed From 7 to 19 Years of Age. Pediatrics 2013; 132:e435 e Rönmark E, Perzanowski M, Platts-Mills T, Lundbäck B: Four-year incidence of allergic sensitization among schoolchildren in a community where allergy to cat and dog dominates sensitization: Report from the obstructive lung disease in northern sweden study group. J Allergy Clin Immunol 2003; 112: Magnus P, Jaakkola J: Secular trend in the occurrence of asthma among children and young adults: critical appraisal of repeated cross sectional surveys. BMJ 1997; 314: Kainu A, Pallasaho P, Piirilä P, Lindqvist A, Sovijärvi A, Pietinalho A: Increase in prevalence of physician-diagnosed asthma in Helsinki during the Finnish Asthma Programme: improved recognition of asthma in primary care? A cross-sectional cohort questionnaire study. Prim Care Respir J (epub ahead of print) Bjerg A: The changing face of asthma in Finland: improved recognition and no further increase in symptoms. Prim Care Respir J.2013; 22: Remes ST, Pekkanen J, Remes K, Salonen RO, Korppi M: In search of childhood asthma: questionnaire, tests of bronchial hyperresponsiveness, and clinical evaluation. Thorax 2002, 57: Rönmark E, Andersson C, Nyström L, Forsberg B, Järvholm B, Lundbäck B: Obesity increases the risk of incident asthma among adults. Eur Respir J 2005; 25: Kjaer HF, Eller E, Andersen KE, Host A, Bindslev-Jensen C: The association between early sensitization patterns and subsequent allergic disease. The DARC birth cohort study. Pediatr Allergy Immunol 2009; 20: Hallberg J, Anderson M, Wickman M, Svartengren M: Factors in infancy and childhood related to reduced lung function in asthmatic children: a birth cohort study (BAMSE). Pediatr Pulmonol 2010; 45: Pallasaho P, Rönmark E, Haahtela T, Sovijarvi A, Lundbäck B: Degree and clinical relevance of sensitization to common allergens among adults: a population study in Helsinki, Finland. Clin Exp Allergy 2006; 36: Warm K, Lindberg A, Lundbäck B, Rönmark E: Increase in sensitization to common airborne allergens among adults two population-based studies 15 years apart. Allergy Asthma Clin Immunol 2013; 9: Eriksson J, Ekerljung L, Pullerits T, Holmberg K, Rönmark E, Lötvall J, Lundbäck B: Prevalence of chronic nasal symptoms in West Sweden: risk factors and relation to self-reported allergic rhinitis and lower respiratory symptoms. Int Arch Allergy Immunol 2011; 154: Linneberg A, Jørgensen T, Nielsen NH, Madsen F, Frølund L, Dirksen A: Increasing prevalence of allergic rhinitis symptoms in an adult Danish population. Allergy 1999; 54: Linneberg A, Nielsen NH, Madsen F, Frølund L, Dirksen A, Jørgensen T: Secular trends of allergic asthma in Danish adults. The Copenhagen Allergy Study. Respir Med 2001; 95: Bjerg A, Ekerljung L, Middelveld R, Dahlén S-E, Forsberg B, Franklin K, Larsson K, Lötvall J, Ólafsdóttir IS, Torén K, et al: Increased Prevalence of Symptoms of Rhinitis but Not of Asthma between 1990 and 2008 in Swedish Adults: Comparisons of the ECRHS and GA2LEN Surveys. PLoS ONE 2011; 6: e Perzanowski M: Molecular epidemiology of allergen exposure, sensitization and asthma in school children. The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies Thesis V. Umeå University, Department of Respiratory Medicine and Allergy; Sears MR: Epidemiology of childhood asthma. Lancet 1997; 350: ALLERGI I PRAKXSIS 4/

9 35. Linneberg A, Gislum M, Johansen N, Husemoen LLN, Jørgensen T: Temporal trends of aeroallergen sensitization over twenty-five years. Clin Exp Allergy 2007; 37: Linneberg A, Nielsen NH, Madsen F, Frolund L, Dirksen A, Jorgensen T: Secular trends of allergic asthma in Danish adults. The Copenhagen Allergy Study. Respir Med 2001, 95: Linneberg A, Nielsen NH, Madsen F, Frolund L, Dirksen A, Jorgensen T: Factors related to allergic sensitization to aeroallergens in a cross-sectional study in adults: The Copenhagen Allergy Study. Clin Exp Allergy 2001; 31: Linneberg A, Jorgensen T, Nielsen NH, Madsen F, Frolund L, Dirksen A: The prevalence of skin-test-positive allergic rhinitis in Danish adults: two cross-sectional surveys 8 years apart. The Copenhagen Allergy Study. Allergy 2000; 55: Linneberg A, Nielsen N, Madsen F, Frolund L, Dirksen A, Jorgensen T: Increasing prevalence of specific IgE to aeroallergens in an adult population: two cross-sectional surveys 8 years apart. J Allergy Clin Immunol 2000; 106: Thomsen SF, Ulrik CS, Porsbjerg C, Backer V: Skin Test Reactivity Among Danish Children Measured 15 Years Apart. J Asthma 2006; 43: Law M, Morris J, Wald N, Luczynska C, Burney P: Changes in atopy over a quarter of a century, based on cross sectional data at three time periods. BMJ 2005; 330: Braun-Fahrlander C, Gassner M, Grize L, Takken-Sahli K, Neu U, Stricker T, Varonier H, Wuthrich B, Sennhauser F: Swiss Study on Childhood Allergy and Respiratory symptoms, Air Pollution (SCARPOL team). No further increase in asthma, hay fever and atopic sensitisation in adolescents living in Switzerland. Eur Respir J 2004; 23: Zöllner IK, Weiland SK, Piechotowski I, Gabrio T, von Mutius E, Link B, Pfaff G, Kouros B, Wuthe J: No increase in the prevalence of asthma, allergies, and atopic sensitisation among children in Germany: Thorax 2005; 60: Rönmark E, Bjerg A, Perzanowski M, Platts-Mills T, Lundbäck B: Major increase in allergic sensitization in schoolchildren from 1996 to 2006 in northern Sweden. J Allergy Clin Immunol 2009; 124: e Plaschke P, Janson C, Norrman E, Bjömsson E, Lundback B, Lindholm N, Rosenhall L, Järvholm B, Boman G: Skin prick tests and specific IgE in adults from three different areas of Sweden. Allergy 1996; 51: Warm K, Backman H, Lindberg A, Lundbäck B, Rönmark E: Low incidence and high remission of allergic sensitization among adults. J Allergy Clin Immunol 2012; 129: Bjerg A, Eriksson J, Ekerljung L, Wennergren G, Lötvall J, Lundbäck B: Isolated increase in pollen sensitization over 20 years among Swedish adults. In European Respiratory Society Annual Congress. Barcelona; Lötvall J, Ekerljung L, Rönmark E, Wennergren G, Linden A, Rönmark E, Torén K, Lundbäck B: West Sweden Asthma Study: Prevalence trends over the last 18 years argues no recent increase in asthma. Respir Res 2009; 10: Björnsson E, Plaschke P, Norrman E, Janson C, Lundbäck B, Rosenhall A, Lindholm N, Rosenhall L, Berglund E, Boman G: Symptoms related to asthma and chronic bronchitis in three areas of Sweden. Eur Respir J 1994; 7: Ekerljung L, Andersson A, Sundblad B, Rönmark E, Larsson K, Ahlstedt S, Dahlén S, Lundbäck B: Has the increase in the prevalence of asthma and respiratory symptoms reached a plateau in Stockholm, Sweden? Int J Tuberc Lung Dis 2010; 14: Rönmark E, Perzanowski M, Platts-Mills T, Lundbäck B: Different sensitization profile for asthma, rhinitis, and eczema among 7-8-year-old children: Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden studies. Pediatr Allergy Immunol 2003; 14: Backman H, Hedman L, Jansson SA, Lindberg A, Lundback B, Ronmark E: Prevalence trends in respiratory symptoms and asthma in relation to smoking two cross-sectional studies ten years apart among adults in northern Sweden. World Allergy Organ J 2014; 7: Bjerg A, Ekerljung L, Eriksson J, Ólafsdóttir IS, Middelveld R, Franklin KA, Forsberg B, Larsson K, Lötvall J, Torén K: Higher Risk of Wheeze in Female than Male Smokers. Results from the Swedish GA2LEN Study. PloS one 2013; 8: e Bjerg A: Rökning och astma. Allergi i Praksis 2014; 1: Cortegano I, Civantos E, Aceituno E, Del Moral A, López E, Lombardero M, Del Pozo V, Lahoz C: Cloning and expression of a major allergen from Cupressus arizonica pollen, Cup a 3, a PR-5 protein expressed under polluted environment. Allergy 2004; 59: Bartra J, Mullol J, del Cuvillo A, Dávila I, Ferrer M, Jáurequi I, Montoro J, Sastre J, Valero A: Air pollution and allergens. J Investig Allergol Clin Immunol 2007; 17: Gruzieva O, Bellander T, Eneroth K, Kull I, Melén E, Nordling E, van Hage M, Wickman M, Moskalenko V, Hulchiy O, Pershagen G: Trafficrelated air pollution and development of allergic sensitization in children during the first 8 years of life. J Allergy Clin Immunol 2012; 129: Bjerg A, Sandström T, Lundbäck B, Rönmark E: Time trends in asthma and wheeze in Swedish children : prevalence and risk factors by sex. Allergy 2010; 65: Bjerg A, Hedman L, Perzanowski M, Wennergren G, Lundback B, Ronmark E: Decreased importance of environmental risk factors for childhood asthma from 1996 to Clin Exp Allergy 2014; doi: / cea (Epub ahead of print). 60. Stoller JK, Aboussouan LS: Alpha1-antitrypsin deficiency. Lancet 2005, 365: Eide GE: How to estimate attributable fractions in Stata. A simple introduction. Centre for Clinical Research Report 2006, 4: Melén E, Kere J, Pershagen G, Svartengren M, Wickman M: Influence of male sex and parental allergic disease on childhood wheezing: role of interactions. Clin Exp Allergy 2004; 34 : Melén E, Wickman M, Nordvall S, van Hage- Hamsten M, Lindfors A: Influence of early and current environmental exposure factors on sensitization and outcome of asthma in pre-school children. Allergy 2001; 56: Kull I, Almqvist C, Lilja G, Pershagen G, Wickman M: Breast-feeding reduces the risk of asthma during the first 4 years of life. J Allergy Clin Immunol 2004; 114: Langhammer A, Johnsen R, Holmen J, Gulsvik A, Bjermer L: Cigarette smoking gives more respiratory symptoms among women than among men The Nord-Trøndelag Health Study (HUNT). J Epidemiol Community Health 2000; 54: ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

10 Ny dobbel bronkodilatator til symptomlindrende vedlikeholdsbehandling av kols 1 På blå resept* Til kolspasienter med symptomer (tungpust) 1 (umeklidinium/vilanterol) mer luft Les mer på Bestill Ellipta placebo-inhalator. Referanser: 1. Anoro preparatomtale (SPC). 2. Donohue JF et al. Respir Med 2013; 107: Decramer M et al. Lancet Respir Med 2014: 2: * Se refusjonskriterier i FK-tekst. NOR/UCV/0029/14 - November 2014

11 Mikrobiomets betydning for astma og allergi SAMMENDRAG Det menneskelige mikrobiomet kan defineres som alle mikroorganismer i og på kroppen vår og hvordan disse interagerer med omgivelsene. Nyere forskning tyder på at mennesket og mikrobiomet stort sett har felles interesser og at mikrobiomet kan ha avgjørende betydning for vår helse. Moderne metoder for påvisning av mikroorganismer har ført til mye ny kunnskap om bakteriefloraen ulike steder i kroppen og avdekket at både lunge- og mage- og tarmmikrobiomet kan ha avgjørende betydning for astma og allergi. Mage- og tarmmikrobiomet synes å kunne styre balansen mellom Th1-celler og Th2-celler og dermed påvirke utviklingen av immuntoleranse. Det er også påvist forskjeller i lungemikrobiomet hos friske og astmatikere. Ulike hypoteser benyttes til å forklare sammenhengen mellom eksponering for mikroorganismer og utvikling av astma og allergi. Likevel synes det klart at vi med vår vestlige livsstil eksponeres for stadig færre mikroorganismer, både i mengde og mangfold, samtidig som det er en økning i forekomsten av astma og allergi i befolkningen. Mer kunnskap om det menneskelige mikrobiomet kan gi oss innsikt i mekanismer og årsaksforhold knyttet til astma og allergi som igjen kan gi muligheter for behandling og forebygging av sykdommene ved manipulasjon av mikrobiomet. Amund Riiser, PhD, førsteamanuensis ved Avdeling for Lærarutdanning og Idrett, Høgskulen i Sogn og Fjordane. kontaktadresse: Amund Riiser Høgskulen i Sogn og Fjordane Postboks 133 NO-6851 Sogndal AMUND RIISER, Høgskolen i Sogn og Fjordane Mikrobiomer eksister i mange ulike miljøer, som for eksempel jord, ferskvann og sjøvann. Det menneskelige mikrobiomet ble studert for første gang på tallet da Antonie van Leeuwenhoek skrapte belegget av sine egne tenner og studerte innholdet i sitt selvlagde mikroskop. Drøyt 300 år senere introduserte den tidligere nobelprisvinneren Joshua Lederberg begrepet «det menneskelige mikrobiom» for å beskrive det økologiske fellesskap av symbiotisk og sykdomsfremkallende mikroorganismer som vi bokstavelig talt deler kroppen vår med. Lederberg mente at mikroorganismene i menneskekroppen har stor betydning for både helse og sykdom (1). Noen forskere skiller mellom begrepene mikrobiom og mikrobiota for å skille det kollektive genomet til mikroorganismene fra mikroorganismene i seg selv, men i henhold til originaldefinisjonene betyr disse begrepene det samme. Et voksent menneske har omlag 100 milliarder bakterier bare i tarmen og 90 % av cellene i menneskekroppen tilhører mikrobiomet som er antatt å veie 200 gram. Spermien og eggcellen fra far og mor gir oss om lag gener, mens mikrobiomet blir antatt å ha omtrent tre millioner gener (2). Det har blitt hevdet at mikrobiomet kan anses som et «nytt organ» siden dets eksistens kun har vært kjent de siste årene og at det kan ha avgjørende betydning for den enkeltes helse og sykdom. Evolusjonen har gjort at menneske og dets mikrobiom har felles interesser. I bytte mot råvarer og ly vil mikrobene som bor i og på mennesker fø, og beskytte oss. På denne måten er de en integrert del av vertens velbefinnende. Hverken mikrobiomet eller mennesket ønsker hverandre noe vondt, men samarbeidet kan bryte sammen og da kan mikrobiomet oppføre seg slik at det gir sykdom hos verten. Forsking på mikrobiomet Forskning på det menneskelige mikrobiomet har lenge vært vanskelig siden omlag 70 % av alle bakterier ikke er dyrkbare med tradisjonelle teknikker og mange av de resterende bakteriene er vanskelige å dyrke. De siste 30 årene har det blitt utviklet nye teknikker som bruker rrnasekvensering for å rekonstruere den evolusjonære historien til mikroorganismer. Dette førte igjen til nye molekylære verktøy for å undersøke økologien til mikroorganismer. De fleste dyrkningsuavhengige teknikker bygger på PCR-amplikasjon (polymerasekjedereaksjon-amplikasjon) av 16s rrna genet som er et godt bevart lokus i det bakterielle genomet (3). I 2007 startet det amerikanske National Institute of Health (NIH) opp et forskningsprosjekt, med et budsjett på 150 millioner USD for å undersøker mikrobiota fem ulike steder på kroppen (nese, munn, mage/tarm, hud og urogenitalia). The Human Mikrobiom Project (HMP) skulle beskrive det menneskelige mikrobiomet hos friske og syke mennesker i tillegg til hvordan forandringer i mikrobiomet er assosiert med sykdom og helse (2). 16 ALLERGI I PRAKXSIS 4/2014

12 Tap av biologisk mangfold er en av de store truslene mot menneskers helse i dag. Reduksjon i biologisk mangfold skjer ikke bare på makronivå, men også i mangfoldet av mikrobiota i kroppen vår. Endringer i hvordan vi mennesker interagerer med omgivelsene på, med redusert eksponering for mikroorganismer, kan påvirke mekanismene for utvikling av immunologisk toleranse. Siden prosjektets oppstart har mer enn 1200 ulike bakterier blitt/holder på å bli identifisert og sekvensert. Publikasjoner fra HMP har beskrevet at ulike personer har lignende mikrobiom de samme stedene i og på kroppen, men at mikrobiomene varierer fra sted til sted. Samtidig er det avdekket store individuelle variasjoner i mikrobiomet hentet fra de samme stedene på kroppen hos ulike personer (FIGUR 1, SE SIDE 18). Bakteriefloraen i kroppen varierer over tid tidlig i livet, men når det har stabilisert seg, er for eksempel sammensetningen av mage- og tarmmikrobiomet relativt stabil over tid, hvis man ikke gjør store endringer i livsstil eller ytre miljø (5). Lungemikrobiomet Lenge trodde man at lungene var sterile, men dette har vist seg å ikke stemme. Etter at lungene ble inkludert i HMP, undersøkte Hilty og medarbeidere mikrobiomet i nese, orofarynks og øvre venstre lungelapp hos 28 friske voksne personer. De fant at Actinobacteria, Bacteroidetes, Firmicutes og Proteobacteria var de vanligste bakteriegruppene (pyla) på alle undersøkelsesstedene og at det var omlag 2000 bakterielle genomer per cm 2 i øvre venstre lungelapp (FIGUR 2, SE SIDE 18). I den samme undersøkelsen fant de at Proteobacteria, særlig Haemophilus spp., var mer vanlig i lungene til voksne astmatikere enn hos en frisk kontrollgruppe. Kontrollgruppen hadde også en større andel Bacteroidetes i lungene. Forskerne fant også en økt forekomst av Proteobacteria hos astmatiske barn sammenlignet med friske kontroller (6) (FIGUR 3, SE SIDE 19). Huang og medarbeidere viste at astmatikere hadde en signifikant større bakteriebelastning i lungen enn friske kontroller og at de med størst mikrobiologisk mangfold i lungene hadde større sannsynlighet for å få redusert bronkial hyperreaktivitet etter antibiotikabehandling (7). En studie fra 2014 viste at seks ukers astmabehandling med azithromycin førte til en reduksjon av Prevotella (3.43 %), Staphylococcus (4.59 %) and Haemophilus (3.28 %) Pseudomonas (de tre siste genera er assosiert med luftveissykdom), og at Anaerococcus i noen tilfeller ble den dominerende bakterien etter behandling med azithromycin (8). Det er behov for mer forskning for å forstå lungemikrobiomets funksjon og hvordan det kan bidra til de patofysiologiske prosessene i astma. Samlet sett gir disse studiene oss grunn til å legge vekt på betydningen av lungemikrobiomets sammensetning for patogenesen i astma. Mage- og tarmmikrobiomet Den mest grundig studerte mikrobiomet hos mennesker er mage- og ALLERGI I PRAKXSIS 4/

13 Hår Hår Nese Nese Munnhule Munnhule Øsofagus Øsofagus Hud H. pylor (-) H. pylormage (-) mage Vagina H. pylor (+) H. pylormage (+) mage Hud Vagina Actinobacteria Firmicutes Actinobacteria Protenobacteria Firmicutes Bacteroidetes Protenobacteria Cyanobacteria Bacteroidetes Fusobacteria Cyanobacteria Mikrobiomets rolle for astma og allergi Colon Colon Fusobacteria FIGUR 1. The Human Mikrobiom Project (HMP) fra National Institute of Health I USA har som mål å beskrive det menneskelige mikrobiomet hos friske og syke mennesker i tillegg til hvordan forandringer i mikrobiomet er assosiert med sykdom og helse. Siden prosjektets oppstart i 2007 er mer enn 1200 ulike bakterier blitt eller holder på å bli identifisert og sekvensert. Resultater fra prosjektet har vist at ulike personer har lignende mikrobiom på de samme stedene i og på kroppen, men at mikrobiomene varierer fra sted til sted. Samtidige er det avdekket store individuelle variasjoner i mikrobiomet hentet fra de samme stedene på kroppen hos ulike personer CHO I, BLASER MJ. THE HUMAN MICROBIOME: AT THE INTERFACE OF HEALTH AND DISEASE. NATURE REVIEWS GENETICS. 2012; 13(4): tarmmikrobiomet. Det domineres av to pyla, Firmicutes og Bacteroidetes, men mengden og mangfoldet av ulike undergrupper med bakterier er enormt (9). En nyere studie viser at hvert enkelt individs mage- og tarmmikrobiom består av minst 160 ulike bakteriearter, mens opptil 1150 ulike bakteriearter ble indentifisert i prøver tatt fra 124 ulike europeere (10). Dette tyder på store individuelle variasjoner i ulike individers tarmflora. Kunnskap fra forskning på mage- og tarmmikrobiomet kan gi oss innsikt i utvikling av allergiske sykdommer og hvorfor det langt mindre studerte lungemikrobiomet kan ha betydning for utvikling av 18 ALLERGI I PRAKX SIS 4/2014 Ved å kontrollere aktivering av antigen-presenterende dendrittiske celler i tarmen kan en enkelt bakterie regulerer dannelse av T-regulerende celler fra naive T celler. Mikrobiomet kan sannsynlig vis påvirke balansen mellom T-hjelperceller type 1 og 2 (Th1 og Th2-celler), og dermed utfallet av etterfølgende patogen infeksjon. Dette er trolig bare en av mange eksempler på immunregulering i symbiose med bakterier (13). 2. Mage- og tarmmikrobiomet synes å spille en viktig rolle i inflammatoriske tarmsykdommer. Selv om det har vært hevdet at spesifikke patogene bakterier bidrar til inflammatoriske tarmsykdommer, er en mer akseptert og gjeldende teori at tarminflammasjon er drevet av en unormal respons hos verten på antigener som verten normalt tolererer (14). astma. Faktorer som fødsel ved keisersnitt, inntak av morsmelkerstatning og tidlig bruk av antibiotika påvirker mage- og tarmmikrobiomet og det er assosiert med økt forekomst av astma og allergi (11). Blant annet er kolonisering av clostridium difficile ved en måneds alder assosiert med fødsel ved keisersnitt og økt astmaforekomst av astma seks år senere (12). Det er to varianter av samhandling mellom vert og mage- og tarmmikrobiomet som kan forklare sammenhengen mellom mikrobiomet og astma og allergi. 1. Studier utført på mus viser at mage- og tarmmikrobiomet er viktig for å forme vertens immunsystem. Stadig mer forskning tyder på at sammensetningen av lungemikrobiomet og mage- og tarmmikrobiomet, kan være viktig for å bestemme risiko for utvikling av astma og allergi. Forklaringen på dette er knyttet til to hovedhypoteser, «hygienehypotesen» og «biodiversitetshypotesen». Hygienehypotesen hevder at manglende tidlig eksponering for smittestoffer, symbiotiske mikroorganismer (som tarmfloraen og probiotika), og parasitter øker mottakelighet for allergiske sykdommer ved å undertrykke naturlig utvikling av immunsystemet (15). «Biodiversitetshypotesen» foreslår at forstyrrelser i mage- og tarmmikrobiomets sammensetning i den vestlige verden (på grunn av bruk av antibiotika, endringer i kosthold, og andre livsstilsendringer) har forstyrret mekanismene for slimhinneimmunologisk toleranse (16). Hygienehypotesen Hygienehypotesen ble utformet av David Strachan og publisert i en artikkel i British Medical Journal i Artikkelen var basert på en fødselskohort fra 1958 og viste at risikoen for høysnue sank med økende antall eldre søsken. Strachan hevdet at infeksjoner i tidlig barndom

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark Riskfaktorer för astma med fokus på övervikt sammanfattning Övervikt som riskfaktor för astma uppmärksammades så sent som för drygt ett decennium sedan. I västvärlden har ökningen av förekomsten av astma

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Epidemiologi

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Göteborg den 17 juni 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@amm.gu.se Besöksadress:

Läs mer

Skyddar snusk mot allergi?

Skyddar snusk mot allergi? Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Rökning och astma. ANDERS BJERG, Göteborgs Universitet

Rökning och astma. ANDERS BJERG, Göteborgs Universitet Rökning och astma SAMMANFATTNING Tobaksrökning är en viktig orsak till sjuklighet och förtida död globalt, och dessutom en orsak som skulle kunna förebyggas. Idag ökar rökning i flera låg- och medelinkomstregioner.

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Allergiska sjukdomar. Allergiska sjukdomar

Allergiska sjukdomar. Allergiska sjukdomar 14 Allergiska sjukdomar Sammanfattning Astma, hösnuva och eksem har blivit ett folkhälsoproblem efter en påtaglig ökning under andra halvan av 1900-talet. Ökningen av allergi och astma verkar nu ha stannat

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som Svår obstruktiv bronkit astma som vuxen, prev GÖRAN WENNERGREN 1 OCH EMMA GOKSÖR 2 SAMMANFATTNING Virusutlösta obstruktiva besvär är vanligt hos spädbarn och småbarn. Nya uppföljningsdata gör att tidigare

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Astmaförlopp från barn till vuxen sammanfattning Många barn har obstruktiva luftrörsbesvär med pipande och väsande andning under de första åren. Spädbarn och småbarn som har besvär enbart i samband med

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik

Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik Anna Asarnoj Barnläkare, Lung- och Allergimottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Med dr, Institutionen

Läs mer

Allergi har som så många andra

Allergi har som så många andra Livsstil och allergiutveckling Från lokal hypotes till europeiskt nätverkssamarbete sammanfattning Livsstilens betydelse för allergi är föremål för forskning på många håll. I tidigare studier gjorda på

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Infektioner med Respiratory Syncytial

Infektioner med Respiratory Syncytial Svår RSV-bronkiolit som och symtom efter 18 års u SAMMANFATTNING För att kartlägga utvecklingen av efterföljande obstruktiva symtom, allergisk sensibilisering och allergi efter en tidig svår RSV-bronkiolit

Läs mer

Frågeformulär 24 månader

Frågeformulär 24 månader Frågeformulär 24 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) och hos barn oavsett ålder med annan allergisk sjukdom

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Miljöhälsorapport Norr 2013 Barns hälsa och miljö i Norrland 2014-04-16

Miljöhälsorapport Norr 2013 Barns hälsa och miljö i Norrland 2014-04-16 Miljöhälsorapport Norr 2013 Barns hälsa och miljö i Norrland 2014-04-16 DRICKSVATTEN OCH MAT Miljöhälsorapport Norr 2013 (MHRnorr) är resultatet av ett samarbete mellan Klinisk miljömedicin norr (KMN)

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt D - Utredning och behandling BAKGRUND Jordnötsallergi förekommer hos 0,6-3 % av befolkningen beroende på undersökning och land. I USA har prevalensen av jordnötsallergi ökat från 0,4 % 1997 till 1,4 %

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman PROVOCERA ELLER INTE ww HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman Remiss Leyla 15 år Frågeställning: Äkta jordnötsallergi? Önskad undersökning: Provokation jordnöt Anamnes:

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet

Läs mer

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? ÅKE LERNMARK LUNDS UNIVERSITETS DIABETESCENTRUM (LUDC) LUNDS UNIVERSITET /CRC MALMÖ The Environmental Determinants TEDDY STUDIENS MÅLSÄTTNING

Läs mer

Atopy Patch Test mot sädesslag. Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping

Atopy Patch Test mot sädesslag. Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping Atopy Patch Test mot sädesslag Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping Vid diagnostik av överkänslighetsreaktion mot födoämnen är sjukhistorien ofta svårbedömd

Läs mer

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans Genotyp, fenotyp, endotyp astmabehandlingen SAMMANFATTNING Astmasjukdomen bör betraktas som ett syndrom där flera olika faktorer så som arv, ålder, komorbiditet, livsstil och omgivningsfaktorer styr det

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen

Läs mer

Denna genomgång fokuseras på prevalens, incidens och remission av astma, framför allt i Sverige.

Denna genomgång fokuseras på prevalens, incidens och remission av astma, framför allt i Sverige. Bakgrundsdokumentation - Farmakologisk behandling vid astma Epidemiologi Bo Lundbäck Några viktiga frågor om astmaepidemiologin gäller trender i prevalens, incidens i olika åldrar, nya fynd avseende riskfaktorer

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008

FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008 KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Födoämnesallergi har en

Födoämnesallergi har en Födoämnesallergi från barn till tonår sammanfattning Allergier och atopisk sjukdom är den vanligaste gruppen kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. De vanligaste allergierna är hos de minsta barnen

Läs mer

Carl-Gustaf Bornehag, Karlstads universitet

Carl-Gustaf Bornehag, Karlstads universitet Vanliga hushållske allergisk sjukdom h sammanfattning Bostad-Barn-Hälsa studien följer över 10,000 barn för att undersöka vilken betydelse miljöfaktorer i barndomen har för allergisk sjukdom senare i livet

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING ASTMA OCH ALLERGISJUKSKÖTERSKEFÖRENINGEN ASTA & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM ALLERGI OCH ANNAN

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer