Hur mycket kostar en skruv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mycket kostar en skruv?"

Transkript

1 SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS 48 KR EXKL MOMS NR 2 JUNI 2002 Hur mycket kostar en skruv? STRADA ger säkrare trafikmiljö Vad tycker Aina Nilsson om standarder? Tusentals standarder direkt på skärmen unik portal hjälper ABB world-wide

2 Du kan påverka SIS verksamhet I mitten av maj hade vi vårt första årsmöte i nya SIS. I en organisation som SIS har du som medlem olika roller.till vardags är det som kund eller intressent i något av våra projekt. På årsmötet har du chans att vara med och påverka SIS övergripande verksamhet. Det är en viktig del och jag var glad att få träffa många av er personligen. Dessutom är det värdefullt att träffas och knyta nya kontakter. Temakonferensen som följde årsmötet är ett bra tillfälle att lyfta fram och visa hur olika företag och organisationer arbetar med standarder. Det är vår ambition att fortsätta med temadelen och ytterligare fördjupa den till kommande årsmöten. Vårt första verksamhetsår som det nya sammanslagna SIS är till ända. Du kan läsa mer om vår verksamhet och det ekonomiska resultatet i vår årsredovisning och skriften SIS Båda har skickats ut till alla medlemmar under maj. Behöver du fler exemplar kan du beställa dem via De finns också att läsa på vår hemsida i pdf-format. Till sist vill jag önska dig en trevlig sommar och väl mött igen i vårt septembernummer, som för övrigt kommer att vara på engelska med anledning av att SIS och Stockholm är värd för ISO General Assembly. INNEHÅ LL NR 2 JUNI 2002 Tystare asfalt och snabbare löparbanor 3 Hur mycket kostar en ny skruv? Vad kostar det egentligen att införa en ny skruv i ett företags sortiment? Och vilka vinster medför ett val av en standardartikel istället för en konstruktionsritad artikel? 4 Tusentals standarder direkt på skärmen 6 Intressanta föredrag och mingel på SIS årsmöte 7 Alternativa drivmedel för fordon 7 STRADA ger säkrare trafikmiljö 8 Kurskalendarium 9 Boktipset 10 Notiser 10 Miljöfarliga ämnen förbjuds i nytillverkade bilar 11 LARS FLINK Hur ser Aina Nilsson på standarder? 12 SIS Standard Magazine ges ut av SIS, Swedish Standards Institute och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. Användning av standarder syftar till att göra varor och tjänster enklare, säkrare och billigare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom de flesta områden, till exempel bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem, miljö och säkerhet. SIS verksamheter bedrivs i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 160 anställda. SIS Standard Magazine Nr 2, juni 2002, årgång 2 Pris: 48 kronor exkl. moms SIS, Swedish Standards Institute Postadress: Stockholm Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Telefon: Ansvarig utgivare: Olle Axenborg Redaktör: Lovisa Krebs Redaktion och prenumerationsservice: Medarbetare i detta nummer: Lena Lidberg, Maria Forsberg, Maria Marrero, Sten Sture Skaldeman, Lorena Olivares och Stig Pettersson Grafisk form: Stefan Öqvist Produktion: POE Tryck: Alloffset Distribution: OnTime 2 SIS STANDARD magazine/juni 2002

3 Tystare asfalt och snabbare löparbanor I början av nittiotalet hamnade cirka fem miljoner skrotdäck om året på soptippen. Idag samlas över 95 procent av däcken in och återvinns på olika sätt. En ny europastandard kan starkt bidra till att öka handeln med återvunna däck och öppna för nya marknader. Det som har skyndat på standardiseringsarbetet är att EU-parlamentet antog ett direktiv som förbjuder deponi av däck från den 1 juli Däckbranschen fick redan 1994 i uppdrag av regeringen att samla in och återvinna däcken. Det branschägda bolaget Svensk Däckåtervinning AB, SDAB, har skapat ett effektivt återvinningssystem, som varit i gång sedan september 1994 och visat sig fungera väl. Under 2001 var andelen insamlade och återvunna däck över 95 procent. Vi vill medverka till att höja statusen på hela återvinningsindustrin. En gemensam standard för kvalitén på återvunnet däckmaterial skulle betyda mycket i det sammanhanget, säger Lars Åman, vd för Svensk Däckåtervinning AB. Avgiften bakas in i priset Genom att själv ta ansvar för återvinningen behåller branschen initiativet. Finansieringen sker genom en obligatorisk återvinningsavgift som faktureras till däckåterförsäljaren, som i sin tur bakar in avgiften i priset på däcket. Reglerna gäller alla som importerar, producerar eller säljer däck. Gemensam standard kan snart vara här Ett problem som dock bromsat handeln hittills är att det just saknats gemensamma specifikationer för återvunna däckmaterial. Det första steget mot en CEN-standard är nu taget. Ett förprojekt som har pågått inom den europeiska standardiseringen har nyligen avslutats. Det har lett fram till gemensamma specifikationer för material från återvunna däck, produktion och testning och även gett exempel på användning av materialet i nya applikationer. Arbetet med att ta fram en CEN-standard för att reglera kvalitén på det återvunna däckmaterialet kommer att påbörjas inom kort. Ett svenskt SIS-projekt pågår som är direkt kopplat till det europeiska. I projektet ingår Svensk Däckåtervinning, Ragn- Sells AB, testlaboratorier på KTH, Luleå Tekniska Universitet, SP, Cycer, Bil Sweden, Volvo, Scania, Stapp, SPENTAB AB, DäckRec och Metso Minerals. Standarder är viktiga eftersom de möjliggör handel med material av återvunna bildäck. Nyttan med jämförbara normer är att kvalitén både på det återvunna materialet och produkter som det ingår i, höjs. Vi hoppas också att resultatet av en standard blir att uttjänt material omvärderas, säger Susanna Eriksson, projektledare på SIS och ansvarig för däckprojektet. Återvunna däck blir asfalt och löparbanor Det finns en risk att priset sjunker på en produkt bara för att den innehåller återvunnet material. Men det finns ingen grund för det, menar Lars Åman. Det är oftast fullgoda produkter där det återvunna materialet tillför positiva egenskaper till den nya produkten. Det finns redan ett flertal spännande nya produkter där återvunna däck är en viktig beståndsdel. Ett är gummiasfalt. Man blandar in gummigranulat i bitumen* och får på så sätt en fin, elastisk och kraftigt ljuddämpande egenskap, vilket är av betydelse i områden med hög trafikintensitet. Asfalten blir även betydligt hållbarare och sprickbildningar motverkas. Ett annat användningsområde är som lättviktsmaterial i Återvunna däck används bland annat som energiråvara och som råvara till löparbanor, tennisbanor och sprängmattor. bullervallar. Det ersätter på så vis det traditionella, tunga fyllnadsmaterialet. Fördelarna är att man får ett lätt material och att det slukar mängder av ljud. Återvunna däck används även som energiråvara och som råvara till löparbanor, tennisbanor och sprängmattor. Gamla däck används också vid gokartbanor, bryggor, lekplatser och som fästen för vägmärken. Gamla däck kan lämnas hos däckverkstaden vid byte, men har man större mängder däck så hänvisas man direkt till en av RagnSells drygt 100 inlämningsstationer runt om i landet. Där sker en första utsortering av däck som kan regummeras eller återanvändas. Resten transporteras sedan till en av tio stationer där däcken sönderdelas och förbereds för vidare återvinning. LOVISA KREBS *) klister som används vid tillverkning av asfalt Däckbranschen har bildat SDAB, som samverkar med Statens Naturvårdsverk för att skapa realistiska möjligheter för däckproducenterna att utöva sitt ansvar. Bolaget har också till uppgift att trygga forsknings- och utvecklingsarbetet inom däckåtervinningen. SDAB ägs av Däckleverantörernas Förening, DF, och Däckspecialisternas riksförbund, DRF, med regummeringssektionen, RS. I Sverige genereras ton uttjänta däck (2001) Över 95 procent av däcken samlas in och återvinns (2001) Över 30 procent av däcken blir till nytt råmaterial (2001) 26 procent av däcken blir energiråvara (2001) 6 procent av personbilsdäcken regummeras (2001) 6 procent av däcken exporteras (2001) FAKTA SIS STANDARD magazine/juni

4 Hur mycket kost Vad kostar det egentligen att införa en ny skruv i ett företags sortiment? Och vilka vinster medför ett val av en standardartikel istället för en konstruktionsritad artikel? Sådana frågor besvaras i en ny artikelkostnadsmodell för standardartiklar som tagits fram vid Institutionen för Arbetsorganisation vid Chalmers Tekniska Högskola. Den nya artikelkostnadsmodellen är ett examensarbete av teknologerna Anna Glaumann och Hanna Gustafsson. Vad de båda teknologerna utvecklat är en artikelkostnadsmodell som identifierar I målsättningen för arbetet ingick att modellen skulle vara användarvänlig och kunna ligga till grund för beräkningar av artikelkostnader internt på företag. Den nya modellen har visserligen sin utgångspunkt i verkstadsindustrin, men den generella ansatsen gör att den med en smula anpassning bör kunna användas i vilken industri som helst. Uppsatsförfattarna har två utgångspunkter. Den ena är att lista de kostnadskrävande aktiviteterna i processen och lägga samman detta till en slutsumma. Det andra är vilka faktorer det är som gör att en modell verkligen används. Det är alltså summan av aktivitetskartläggning och användningsfaktorer som utgör själva artikelkostnadsmodellen. Värdet av standardisering För den som vill visa att standardisering sparar pengar finns det mycket matnyttigt att hämta. Modellen reder i detalj ut vilka man får en artikelkostnadsmodell som är anpassad till företagets specifika situation. Då blir det självklart enklare att fördela tid och kostnader. Författarna poängterar också att varje kostnadspost bör vara spårbar, så att den är möjlig att verifiera. Hur beräkningen av posten är utförd bör också framgå. Avrundade siffror och klumpsummor bör användas med försiktighet, eftersom de bidrar till att minska modellens trovärdighet. Att införa en standardskruv kan innebära en besparing på 1815 aktiviteter. Med tio minuter per aktivitet och tio års lagring handlar det om stora pengar. kostnadskrävande aktiviteter i samband med införande, vidmakthållande och utfasning av standardartiklar i svensk verkstadsindustri. Arbetet har genomförts i form av aktivitetskartläggningar på sex välkända svenska verkstadsföretag. Initiativet kommer ursprungligen från Standardiseringstekniska föreningen, STAN- TEK, som länge efterlyst en modern artikelkostnadsmodell. kostnader som är förknippade med införandet av en konstruktionsritad artikel. Bättre argument för valet av standardartiklar är svåra att hitta. I uppsatsen ger författarna ett belysande exempel. Istället för att introducera några nya skruvar i företagets artikelflora gör man en omkonstruktion och ersätter nyheterna med en befintlig standardskruv. Därmed undviker man 1815 aktiviteter! Räkna med tio minuter per aktivitet och tio års lagerhållning och det handlar om stora pengar. Rekommendationer Hur skall man då använda modellen? Här kommer författarna med ett antal rekommendationer. Den kanske viktigaste är att man bör skräddarsy aktivitetskedjan, så att Uppdatera flitigt Modellens innehåll, aktiviteter, kostnadsposter och beräkningar måste också uppdateras kontinuerligt. En artikelkostnadsmodell med inaktuella beräkningar och metoder är lätt att avfärda. Ett av de undersökta företagen använde t ex en artikelkostnadsmodell som var väldigt väl inarbetad. Den angav en schablonkostnad för införandet av en ny standardartikel, och denna kostnad hade alla i huvudet. Så långt bra, men en del av användarna visste inte vilken valuta det handlade om! För att garantera att modellen verkligen används behövs ett uttalat stöd från ledningen.andra viktiga framgångsfaktorer är att modellen integreras i arbetsrutinerna och att den finns på flera lättillgängliga medier. Intervjuer på sex företag För att kunna bygga modellen har författarna genomfört omfattande intervjuer på sex svenska verkstadsföretag. De har i detalj kartlagt aktiviteterna när det gäller införande, vidmakthållande och utfasning av en standardartikel. Resultatet sammanfattades i sex aktivitetskedjor. Genom att lägga dessa kedjor på varandra kunde man ta fram grund- 4 SIS STANDARD magazine/juni 2002

5 ar en ny skruv? stommen till en generell aktivitetskedja. På den grundstommen har man sedan byggt sin modell. Vi lärde oss att man arbetar på ett likartat sätt i olika verkstadsföretag, det som skiljer är organisationen. Att införa en ny artikel kräver ungefär samma aktiviteter, vem som än gör det. Därför tror vi att vår modell har en generell användbarhet, säger Hanna Gustafsson. Modellbeskrivning SIS Standard Magazine har gått igenom modellen och funnit ett logiskt upplagt verktyg som steg för steg hjälper användaren att beräkna samtliga ingående kostnader under en artikels livscykel. Syftet har varit att skapa en modell med så bred användbarhet som möjligt. Därför är den byggd i en trädstruktur och digitalt upplagd som ett dokument i pdf-format. Användaren kan själv välja detaljnivå på aktivitetsinformationen genom att klicka sig ner i strukturen. Den valda tekniken innebär att modellen lätt kan distribueras eller läggas ut på ett företags intranät. Aktivitetskedjan börjar med att behovet av en ny artikel identifieras. Därefter får man följa de tiotal aktiviteter som krävs innan ett beslut om ett införande kan tas. Det handlar till exempel om kravspecifikationer, sökning av liknande artiklar i standardsortimentet och tekniska eller ekonomiska motiveringar till ett införande. Om den nya artikeln klarar nålsögat läggs den in i standardsortimentet. Sen följer aktivitet efter aktivitet i en lång kedja; leverantörsavtal, utformning av instruktioner, logistik och produktionsberedning. Materialtillförseln måste fungera, det interna materialflödet samt lagerhållningen likaså. Slutligen kräver montering och reservdelsproduktion tydliga instruktioner. Det är bara några smakprov på de aktiviteter som ska klaras av innan man kan summera införandekostnaderna. Vidmakthållande och utfasning Vi vandrar vidare i modellen och hittar årliga kostnader för att övervaka och sköta löpande aktiviteter så länge som artikeln används. Här ingår till exempel prognoser Anna Glaumann och Hanna Gustafsson vid Chalmers Tekniska Högskola har utarbetat artikelkostnadsmodellen. Arbetet har genomförts i form av aktivitetskartläggningar på sex välkända svenska verkstadsföretag. över försäljningen, löpande prisförhandlingar med leverantörer och transportörer samt uppföljning av lagerhållningen. Till slut är artikelns livslängd över och det är dags för utfasning. De aktiviteterna omfattar en lång rad kontroller, uppsägning av olika avtal samt beslut om vad som skall göras med resterande artiklar. De sista aktiviteterna blir att plocka bort artiklarna fysiskt och att registrera utfasningen i databaser och system. Sammantaget handlar det alltså om en introduktionskostnad, ett antal årliga kostnader så länge som artikeln används samt en utfasningskostnad. Först när dessa kostnader är kända kan totalsumman för den nya artikeln räknas samman. Det är i denna systematiska och noggranna genomgång av vilka aktiviteter / kostnader som ingår i en standardartikels livscykel som modellen har sina stora förtjänster. Den visar på ett tydligt sätt vad det innebär att införa en ny standardartikel och vilka konsekvenser artikelvalet kan få.på initiativ av STANTEK i samarbete med Ett uttalat stöd från ledningen behövs. Modellen måste också integreras i arbetsrutinerna och på lättillgängliga medier. KTH i Stockholm planeras ett nytt examensarbete, med syfte att föra artikelkostnadsmodellen ett steg vidare. STEN STURE SKALDEMAN För mer information om artikelkostnadsmodellen, hör av dig till STANTEK:s sekreterare: Klas Lindqvist på SIS, tel: e-post: FAKTA SIS STANDARD magazine/juni

6 Tusentals standarder direkt på skärmen Genom en unik portal utvecklad i samarbete med SIS Förlag har ABB world-wide tillgång till närmare standarder elektroniskt. Standarderna görs tillgängliga med en avancerad sökmotor som är skräddarsydd för ABB:s behov. The Standards Portal ligger på ABB:s intranät och kan nås av alla medarbetare världen över. Man behöver bara göra en inloggning för att komma åt portalen och sökfunktionerna.väl inne på sidan kan man välja mellan ABB Corporate standarder, IEC-standarder och ISO-standarder. Som en extra krydda i applikationen finns Tack vare portalen kan vi arbeta rationellare och effektivare, säger Bo Hermansson på ABB Corporate Standardization. också tillgång till alla bibliografiska data för svensk standard samt standarder från ISO, IEC, ANSI och DIN. Konstruk-tören på ABB kan i det fallet få information om en standard, namn och utgivningsdatum. Bakgrunden till utvecklingen av standardportalen är att ABB har ett ständigt behov av att ha tillgång till aktuella standarder, främst inom elektrotekniska områden. ABB skräddarsyr i hög grad sina system efter kundens specifikationer och önskemål och måste då även uppfylla kraven i internationella standarder. Med hjälp av Portalen har varit i bruk sedan månadsskiftet nov/dec Ett par tusen personer använder den regelbundet. Användarna återfinns hittills i 49 olika länder. den nya portalen kan en medarbetare på ABB, var som helst i världen, snabbt logga in och få tillgång till den standard som han eller hon söker. Bo Hermansson, på ABB Corporate Standardization, har varit en av de drivande i framtagningen av portalen. För våra medarbetare är det av avgörande betydelse att ha tillgång till aktuella standarder som våra produkter och system ska uppfylla, säger Bo Hermansson. Alltid uppdaterad De stora förtjänsterna med portalen ligger i snabbheten och tillgängligheten. Standarderna finns tillgängliga när som helst för alla ABB-anställda världen över. ABB behöver inte heller hålla på med uppdatering av standarderna. Eftersom sökmotorn länkar direkt till SIS databas och IEC databas är den version av standard som kommer upp alltid den senaste. I dagsläget ingår ISO-standarder, IEC-standarder samt ABB Corporate standarder. Tack vare portalen kan vi arbeta rationellare och effektivare, säger Bo Hermansson. Konstruktören får snabbt fram den standard som gäller och vet också att den är aktuell och uppdaterad. Samarbetet med SIS Förlag sträcker sig många år tillbaka. Utvecklingen med att göra standarder tillgängliga i elektronisk form påbörjades redan under 1999 och har involverat personer både från SIS Förlag och ABB. Vi såg det som en viktig uppgift att hitta en lösning för att tillmötesgå ABB:s höga krav på tillgänglighet och funktionalitet, säger Per Norstedt, försäljningschef på SIS Förlag. Flera tusen användare Portalen har varit i bruk sedan månadsskiftet nov/dec Bo Hermansson uppskattar att ett par tusen personer använder den regelbundet. Användarna återfinns hittills i 49 olika länder. Antalet användare kommer att öka vartefter som tjänsten blir mer känd inom koncernen. ABB genomförde en enkät under några veckor i april för att ta reda på vad användarna tyckte om tjänsten. Det visade sig att de allra flesta var nöjda med innehåll och funktionalitet. En del önskemål kom om att fler standarder skulle finnas tillgängliga. Enligt vårt avtal med SIS Förlag kan vi ändra kollektioner efter våra behov. Vi följer kontinuerligt upp hur portalen används, säger Bo Hermansson. Tjänsten är utvecklad för att möta ABB:s behov och anpassad efter de specifika krav som finns inom koncernen. Webb-lösningen är i klass med de vassaste som finns på marknaden. Våra kunder har olika behov varför vi ständigt utvecklar våra tjänster och gärna hjälper till med skräddarsydda lösningar, säger Per Norstedt. LOVISA KREBS IEC International Electrotechnical Commission ISO International Organisation for Standardization ANSI American National Standards Institute DIN Deutsches Institut für Normung FAKTA 6 SIS STANDARD magazine/juni 2002

7 Intressanta föredrag och mingel på SIS årsmöte Den 16 maj hölls SIS årsmöte på Ingenjörshuset i Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna följde tre intressanta föredrag av Hans Ingvarsson,Vägverket, Peter Risberg, Capio Occupational Health och Thomas Keisu, Skanska. Dagen avslutades med vin, tilltugg och trevligt samspråk. Peter Risberg, Capio Occupational Health talade om privatiseringen inom sjukvården. Hans Ingvarsson, Vägverket berättade om hur den europeiska harmoniseringen påverkar dem. Thomas Keisu, Skanska berättade om deras sätt att arbeta med informationssäkerhet globalt. Alternativa drivmedel för fordon Seminarium på Miljöteknikmässan SIS ställer ut på Miljöteknikmässan i Göteborg den 3-5 september. Många intressanta projekt kommer att vara representerade, bland annat markundersökningar, avfall, miljöhänsyn i standarder och luft, fasta och flytande biobränslen, miljöledningsprojektet inom ISO serien och kemiska vattenundersökningar. Två nystartade projekt kommer också att presenteras; återvinning av däckmaterial och vattensystem. SIS Forum finns på plats och berättar om utbildingar och konsulttjänster inom miljöledning, kvalitetsledning och integrerade ledningsystem och SIS Förlag presenterar nya publikationer och tjänster. Nya bränslen kan minska koldioxidutsläppen SIS kommer även att hålla i ett av seminarierna som presenteras under Ecology 2002 som hålls i samband med mässan. Ämnet är Standardisering av moderna drivmedel. Dagens fossila bränslen bidrar till växthuseffekten genom nettoutsläpp av främst koldioxid. Införandet av nya typer av bränsle, som exempelvis biobränsle, medför på sikt en minskning av nettoutsläppen av koldioxid. Detta blir mest påtagligt då de alternativa drivmedlen används i motorer / fordon som anpassats för drivmedlet i fråga. Internationell standard viktigt En viktig faktor i arbetet med introduktion av nya bränslen är standardiseringen av dessa. I stort sett alla fordonstillverkare kräver standarder för att godkänna nya drivmedel i sina fordon, bland annat för att garantiåtaganden skall gälla. Drivmedel är en i högsta grad gränsöverskridande produkt varför de kvaliteter som säljs i olika länder helst bör vara identiska, åtminstone vad gäller vissa avgörande parametrar. Biljetter kostnadsfritt Kom gärna och besök oss i vår monter. Biljetter kan du beställa kostnadasfritt från Lorena Olivares, projektledare på SIS, tel: , eller per e-post: Välkommen! LORENA OLIVARES SIS STANDARD magazine/juni

8 STRADA ger säkrare trafikmiljö FOTOGRAF: KJELL HOLMNER Polisen rapporterar var trafikolyckan ägde rum. Sjukvården rapporterar hur allvarliga personskadorna blev. I en databas hos Vägverket samkörs dessa uppgifter och blir till viktig statistik. I förlängningen handlar det om att öka trafiksäkerheten, säger Vägverkets Bengt Sjöö, projektledare för det världsunika STRADAprojektet. STRADA står för Swedish Traffic Accident Data Acquisition och är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Projektet, som efter ett regeringsbeslut startade för fyra år sedan, är ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys), Svenska Kommunförbundet och Statistiska Centralbyrån. Syftet är att få fram en mer heltäckande trafiksäkerhetsinformation, vilket underlättar arbetet för bland annat Vägverket, SIKA, kommuner, polis, försäkringsbolag och forskare. Bättre statistik underlättar planering I ett längre perspektiv ska STRADA bidra till färre trafikolyckor, färre personskador och ekonomiska besparingar för samhället. Bättre statistik gör det lättare för polisen att planera sin trafikövervakning och lättare för Vägverket och kommunerna att satsa på förebyggande åtgärder som till exempel vägräcken och hastighetsbegränsningar. Dessutom får sjukvården bättre information om olika skadegrader och vårdkostnader för trafikskadade. Tidigare har det funnits stora brister i trafikskadestatistiken. När bara polisrapporterna finns att tillgå uppstår ett stort mörkertal. Bland annat missas många olyckor som gäller cyklister och fotgängare, men även vissa bilolyckor, konstaterar Bengt Sjöö. Det som gör STRADA unikt i sitt slag är det sätt på vilket polisens uppgifter om trafikolyckor matchas med akutsjukhusens registrering av trafikskadade. Uppgifterna samlas i en gemensam, nationell databas hos Vägverket och kan sedan användas av olika intressenter på både nationell, regional och lokal nivå. Metoden har väckt intresse även i andra länder, däribland Norge, Danmark, Island och Belgien. STRADA-arbetet genomförs inom de sju Vägverksregionerna runt om i landet: Skåne, Sydöst, Väst, Stockholm, Mälardalen, Mitt och Norr. I de regionala projekten deltar företrädare för polisen, sjukvården och kommunerna. Göteborg har kommit längst Den stad som kommit längst är Göteborg, där idén om samregistrering ursprungligen kläcktes. Polisen registrerar alla olyckor inom kommunen. Akutmottagningarna på Östra sjukhuset, Sahlgrenska, Mölndals lasarett och Kungälvs lasarett registrerar alla trafikskadade patienter. Polisen är enligt lag ålagd att leverera uppgifter, medan sjukvården gör det utifrån en frivillig överenskommelse. Olle Bunketorp, ortoped på Östra sjukhuset, har byggt upp inrapporteringssystemet för sjukvården. Klassificeringen bygger på den internationella standard som finns för skadekodning. Men tyvärr har inte sjukvården så stort intresse av att avsätta resurser för registrering av detta slag. Många har svårt att se de långsiktiga fördelarna, som handlar om att minska trafikolyckorna, säger han. I Göteborg har detta problem hittills lösts genom att kommunen och Vägverket ersätter sjukvården för det merarbete som uppstår. Höjd säkerhet vid hållplatser Trafikkontoret satsar på att samköra STRA- DA-uppgifterna med annan digital information. Ett exempel på vad som då framkommit är att många trafikolyckor inträffar vid buss- och spårvagnshållplatser. Det har gjort att vi har satsat på att göra 8 SIS STANDARD magazine/juni 2002

9 säkrare hållplatser. Vi har bland annat byggt ett antal timglashållplatser som är så trånga att inte bilar kan köra förbi på någon sida av bussen eller spårvagnen, berättar Lennart Adolfsson, trafikplaneringschef i Göteborgs kommun. Med hjälp av sjukhusens skaderegistrering kan trafikkontoret även få fram statistik över vilka miljöer som är riskfyllda för till exempel fotgängare. Det kan gälla platser där kanske äldre människor har halkat eller snubblat. Ofta handlar det då om skador som tar lång tid att behandla och som vi nu kan försöka förebygga. I färdigt skick kommer vi att ha en enorm nytta av STRADA. Systemet är mycket lättillgängligt, eftersom det genomgående handlar om digitala kartor och uppgifter som trafikplanerarna har i sina datorer. För oss är STRADA ett oerhört kraftfullt verktyg, säger Lennart Adolfsson. Standardisering viktig Han får medhåll av poliskommissarie Rune Peterson i Umeå, chef för trafikpolisen i Västerbotten. På sikt hoppas han att polisens rapportering till STRADA ska kunna göras direkt från polisfordonet på olycksplatsen, digitalt och med automatisk positionsangivelse. Jag tycker dessutom att det är viktigt att STRADA blir kompatibelt med de europeiska trafiksäkerhetsprogrammen. När samarbetet över nationsgränserna ökar blir det allt viktigare att använda standardiserade program. Detsamma gäller dataprogrammen som kommunerna, Vägverket och Rikspolisstyrelsen använder, säger han. Även Vägverkets projektledare Bengt Sjöö betonar vikten av att använda standarder. Med en gemensam grund blir samarbetet mycket enklare. Vi bidrar till exempel med standarder för platsbestämningar i vägnätet, säger han. Alla polisområden 2003 I projektform beräknas STRADA vara avslutat vid årsskiftet 2002 / Från 2003 övergår STRADA i driftfas. Samtliga polisområden kommer att registrera uppgifter från och med 1 januari Sjukvården kommer successivt att delta i registreringen. Allt det här kommer att ta tid, men vinsten är att det går att göra analyser som vi inte har kunnat göra tidigare. Och kostnaden för projektet ska ställas mot de besparingar som uppnås genom minskat dubbelarbete inom den offentliga förvaltningen, säger Bengt Sjöö. FAKTA LENA LIDBERG En av de datakällor som används inom STRADA är Vägverkets nationella vägdatabas (NVDB), som bygger på en standardiserad modell av väg- och järnvägsnätet, (standarden SS Geografisk information - Väg- och järnvägsnät - Begrepps- och tillämpningsmodell framtagen av projektområdet Stanli inom SIS). NVDB är ett av stöden när det gäller att implementera vägnät och digitala kartor inom STRADA-projektet. Vid sjukvårdens skaderegistrering inom STRADA används WHO:s internationella klassifikation. Genom att markera personskadorna på en figur i stället för att hämta koderna från en bok blir registreringen lättare. Grunderna i kvalitetsledning (2 dagar) introduktion till effektivt kvalitetsarbete Kursen ger god allmänbildning i kvalitetsledning och belyser nyttan med att införa ett kvalitetsledningssystem. 3 4 september i Stockholm Grunderna i miljöledning (1 dag) introduktion till framgångsrikt miljöarbete Kursen ger god allmänbildning i miljöledning och belyser nyttan med att införa ett miljöledningssystem. 4 september i Stockholm Kvalitet i informationssäkerhet (2 dagar) säkra och styr informationen i verksamheten Det blir allt viktigare att hantera företagets information på ett strategiskt och säkert sätt. Med ett ledningssystem för informationssäkerhet kan du eliminera riskerna september i Stockholm Intern revision (2 dagar) drivkraften i framgångsrikt förbättringsarbete Kursen ger god kunskap och färdighet i intern revision av kvalitets- och miljöledningssystem eller integrerade ledningssystem september i Stockholm Intern revision med miljö (1 dag) miljökunskap ger effektivare förbättringsarbete Revision av miljöledningssystem kräver viss kunskap om miljö och miljölagstiftning. 12 september i Stockholm Mål, mått och ständig förbättring (1 dag) drivkraft i verksamhetsutveckling Att kunna formulera mål, förstå mätmetoder och koppla det till ledningssystemet är än mer viktigt i nya ISO september i Stockholm Integrera ledningssystem (3 dagar) skapa ett gemensamt system för verksamheten Angreppssätt och modeller för att skapa ett väl fungerande ledningssystem som omfattar t ex kvalitet, miljö och/eller säkerhet september i Stockholm Förnya ledningssystemet med ISO 9000:2000 (2 dagar) ökad nytta med ISO 9000:2000 Det börjar bli hög tid att förnya kvalitetsledningssystemet enligt nya ISO Kursen syftar till att underlätta övergången till den nya utgåvan september i Stockholm Skapa ett kvalitetsledningssystem (3 dagar) bygg upp ett system för verksamhetsutveckling Hur du utvecklar och bygger upp ett ledningssystem för kvalitet baserat på ISO september i Stockholm Skapa ett miljöledningssystem (3 dagar) bygg upp ett systematiskt miljöarbete Hur du utvecklar och bygger upp ett ledningssystem för miljö baserat på ISO september i Stockholm FÖR MER INFORMATION OM SIS FORUMS KURSER BESÖK ELLER RING SIS STANDARD magazine/juni

10 SI-Guiden innehåller det mesta kring måttenhetssystemet SI i kortform. Ny utgåva uppdaterad med senaste nytt om storheter och enheter. Sedan tidigare utgåva har nya enheter tillkommit och ett helt nytt avsnitt ingår om prefix för binära multipler inom informationsteknik IT! Syftet med häftet är att fungera som uppslagsbok och handledning för dig när du använder dig av SI-systemet. SI-Guiden är lätt att slå i och tar ingen plats! Priset är endast 99 kr! Potentialutjämning i byggnader SEK Handbok 413, ny utgåva Kravet på huvudpotentialutjämning i alla nya byggnader är en helt ny teknik som medför många frågor som SEK Handbok 13 ger dig svaren på. Syftet med boken är att skapa förståelse för potentialutjämningssystemens (PUS) uppbyggnad och funktion, samt allmänna principer. På så sätt får du också vägledning i hur kraven och rekommendationerna i föreskrifterna omsätts i praktiken. Priset är endast 425 kr! SIS HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar Boken är en revision av Spri råd 6.1. Handboken är tänkt att fungera som en uppslagsbok i vilken svar ges på frågor om till exempel konstruktion, kontroll och organisation. SIS HB 370 är samtidigt en tolkning och förklaring av texten i de standarder som den hänvisar till. Pris för bok: 890 kr! Standardsamling 8:2002, Medicinska gasanläggningar Missa inte det viktiga komplementet Standardsamling 8:2002, Medicinska gasanläggningar. Det är en CD som innehåller de aktuella standarder som behandlas i SIS HB 370, Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. Köper du både bok och CD har du samtlig relevant information! Pris för CD: kr! Byggstandard 2002 på CD Nu är den här årets utgåva av Byggstandard. CD:n innehåller ca standarder varav ca 200 stycken har tillkommit sedan förra årets utgåva. Med denna standardsamling kan du vara säker på att alltid arbeta efter aktuell och riktig standard. CD:n har användarvänliga sökfunktioner som gör att du snabbt och lätt hittar det du söker. Priset är endast kr! Beställ dessa publikationer på vår hemsida, eller ring vår kundtjänst, Mjuk infrastruktur för vägar och järnvägar Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge har, genom avtal med SIS, åtagit sig att inom sitt projekt IIT, Informationssamverkan inom transportsektorn, sköta förvaltningen av standarden för väg- och järnvägsnät, SS Standarden definierar en informationsmodell för väg- och järnvägsnät och företeelser kopplade till dessa transportnät och utgör bland annat en viktig komponent i den nya nationella vägdatabasen, NVDB. Arbetet med standardens informationsmodeller befinner sig i en intensiv fas. Vi ska påbörja ett testarbete där vi kommer att ta hjälp av intresserade konsultbolag. Testerna ska säkerställa att den nya versionen av standarden fungerar för utbyte av information enligt kravspecifikationen. Syftet med att använda externa konsulter är att sprida kunskaperna om hur standarderna ska tillämpas i praktiken, säger projektledaren Helena Tallberg på IIT. Överenskommelsen mellan SIS och Stiftelsen Teknikdalen om förvaltning av standarden ses som en strategisk allians av stort värde, enligt Torbjörn Cederholm, ansvarig för verksamhetsområdet Informationshantering inom SIS. Genom samarbetet bidrar vi effektivt till att skapa den mjuka infrastrukturen i Sverige, samtidigt som vi säkerställer hög kvalitet på standarden, säger Torbjörn Cederholm. Bakom IIT står Banverket, Lantmäteriverket, Vägverket och SIS tillsammans med Stiftelsen Teknikdalen. Vill du veta mer om standarden för väg- och järnvägsnät, kontakta: Helena Tallberg, Stiftelsen Teknikdalen, Jörgen Wyke, projektledare SIS, Torbjörn Cederholm, ansvarig Informationshantering SIS, Lastpallar får ny märkning MARIA FORSBERG SJ-märket på EUR-pallar tillverkade i Sverige ersätts av en Green Cargo-logotype. Anledningen är att SJ Gods ombildats till Green Cargo AB. De första pallarna med den nya märkningen har nu kommit ut på marknaden. Märket ska finnas på båda långsidornas vänsterklossar och enligt vår svenska standard SS vara inbränt eller präglat. På äldre pallar förekommer SJ-märkning av två slag, dels som SJ i kvadrat och vidare med de välkända SJ-vingarna. På mittklossarna finns liksom tidigare märket SIS, tillverkarens identitetsnummer och tillverkningsårets två sista siffror. Green Cargo AB har ett delmedlemskap (liksom DSB och NSB) i den europeiska lastpallspoolen, EPP (European Pallet Pool). EUR-pallar med Green Cargo-märkning kommer att ha samma status som den tidigare SJ-märkta EUR-pallen. I Sverige ansvarar Det Norske Veritas Certification AB för certifiering och kontroll av palltillverkningen. Under våren kommer efterhand även licensierade reparationsföretag att övergå till den nya märkningen. STIG PETTERSSON För mer information om märkning av lastpallar, kontakta: Stig Pettersson, projektledare på SIS, tel: eller e-post: 10 SIS STANDARD magazine/juni 2002

11 Miljöfarligaämnen förbjuds i nytillverkade bilar Den 1 juli 2003 kommer det ett nytt EU-direktiv som handlar om hur miljöfarliga substanser ska tas om hand när bilar skrotas. Direktivet anger bland annat gränsvärden för hur mycket sexvärt krom en nytillverkad bil får innehålla. Maximalt två gram kommer att tillåtas. Sexvärt krom finns i vissa kromföreningar. Den främsta anledningen till att man använder krom sex är att det ger ett så bra korrosionsskydd. Det nyttjas därför ofta till förzinkade konstruktioner. Alltifrån skruvar och muttrar till låsmekanismer och andra typer av plåtdetaljer innehåller sexvärt krom. Kromater är till viss del lösliga. Det gör att de som arbetar med att montera bildelar till exempel kan få problem med olika allergier. I naturen läcker krom ut från kromaterade ytor och förorenar grundvattnet. Trots det är kromatering en mycket utbredd och använd metod för ytbehandling i dag. Industrin måste anpassa sig Många ytbehandlare arbetar direkt mot bilbranschen eller är underleverantörer till industrier, som har bilföretagen som slutkund. Om de även i fortsättningen vill kunna sälja sina produkter måste de hitta en ytbehandling som är fri från sexvärt krom. Konsekvenserna blir stora för de företag som producerar kromaterade detaljer till bilindustrin, menar Göran Ahlin på ytbehandlingsföretaget Candor. Det handlar om tals detaljer som måste ses över och det kostar pengar för företagen. Risken finns att det bara blir de stora bolagen som överlever. Det vore synd i så fall, tycker han. Det är alltid positivt med konkurrens. Även bilindustrin måste anpassa sig till det nya direktivet. Det är en mycket stor omställning som ska göras, menar Ingemar Jakobsson från Volvo. Allting måste specificeras om, få nya beteckningar. Vi är också tvungna att ta fram andra ritningar. Men vi har försökt förutse alla eventuella överraskningar, bland annat tar vi fram egna standarder. Måns Sjölander, projektledare på SIS och ansvarig för området ytbehandlingar, berättar att det ännu inte finns någon internationell standard för att mäta mängden sexvärt krom som går att använda. Direktivet kommer att öka behovet av internationellt standardiserade provningsmetoder och nya beläggningar. Ingemar Jakobsson ser mycket positivt på SIS arbete. Han menar att det är viktigt att den internationella bilindustrin kan följa gemensamma riktlinjer. Allvarliga miljöproblem Det är inte bara bilkoncernerna som brottas med miljöfarliga ämnen i form av bland annat sexvärt krom. De som tillverkar vitvaror till exempel har liknande problem. Måns Sjölander tror att det kommer EU-direktiv som gäller även andra industrier än bilföretagen om några år. Att man lagstiftar om bilar först beror på att miljöproblemen blir så allvarliga om man inte tar tag i problemen. Konsekvenserna av direktivet blir stora för bilindustrin och dess underleverantörer. Det är svårt att hitta ett bra alternativ till det sexvärda kromet. Varje bil som skrotas representerar betydande mängder miljöfarliga ämnen som måste separeras vid skrotningen eller mängderna minimeras, säger Måns Sjölander. Svårt hitta bra alternativ Det har inte varit fritt från konflikter att arbeta fram EU-direktivet. Bland annat har Tysklands regering haft synpunkter på den tidplan som finns med där. Man har hävdat att det vore bättre att vänta några år till med att ha så strikta regler för sexvärt krom. Det alternativ som föreslås i direktivet, det trevärda kromet, duger inte anser man eftersom det ger upphov till beläggningar som är skadliga för miljön. De stora bilkoncernerna har fattat principbeslut om att även, om möjligt, fasa ut det trevärda kromet så småningom. Men det är svårt att hitta ett alternativ till det sexvärda kromet. Kvaliteten får inte bli lidande. Det är viktigt att vi får samma goda korrosionsskydd som tidigare och kan klara även lite mer krävande färger som svart och silver, säger Göran Ahlin. Många av bilföretagen har på eget initiativ börjat utfärda rekommendationer över lämpliga kromfria processer. Man har diskuterat hur sexvärt krom ska kunna ersättas i många år nu. Men trots att man forskat i ämnet i mer än femton år har några egentliga alternativ inte tagits fram förrän de senaste två åren. Det kommer dock att dröja ytterligare några år innan branschen använder något annat än det trevärda kromet. Just nu pågår diskussioner i Bryssel om en förändring eller ett tillägg till tidigare direktiv. Tillägget går ut på att inget sexvärt krom alls får förekomma på bilarna från och med juli Om det betyder att gränsvärden på 2 gram per bil kommer att leva kvar fram till 2007 är i dagsläget osäkert. Förutom krom kommer även andra miljöfarliga ämnen som bly, kadmium och kvicksilver att förbjudas över en viss mängd, enligt det EU-direktiv som börjar gälla den 1 juli MARIA MARRERO SIS STANDARD magazine/juni

12 Posttidning B Avsändare: SIS, Swedish Standards Institute Stockholm gästen Hur ser Aina Nilsson på standarder? Aina Nilsson är designchef för lastbilsbolagen inom AB Volvo; Volvo Trucks, Renault Trucks och Mack Trucks. Vad betyder standard för dig? Det är ett sätt att förenkla. Jag jobbar med produktutveckling och berörs av standarder i mitt yrkesliv dagligen. Standarder underlättar och utgör en slags grundstruktur.ta till exempel förarmiljön i en bil eller lastbil, där finns standarder för symboler och placering av olika funktioner. Det är ett sätt att underlätta för användare att byta mellan olika förarmiljöer. Kan du ge något bra och något dåligt exempel på standardisering? Väldigt mycket i vardagslivet är standardiserat, sådant som vi tar för givet i olika sammanhang. Jag tänker till exempel på att plugga in kontakter när vi är ute och reser. Det är alltså inte bara i yrkeslivet som man möts av standarder. För oss som jobbar med produktutveckling i ett tidigt skede, kan däremot standarder ibland vara något negativt. Det kan hindra och innebära en begränsning för kreativiteten. Det kan hindra nytänkande. Produktutveckling bygger mycket på individualitet och profilering. I vissa fall kan det finnas symboler som vi tycker är svårlästa men som vi måste använda för de är standard. De har kanske kommit till under för stor hast och är inte utvärderade tillräckligt. Det gäller att hitta en lagom nivå, ett grundskelett där man får hjälp och arbetet underlättas, samtidigt som kreativitet och individualitet inte hindras. Vilken äs SIS viktigaste uppgift enligt din mening? Att tjäna som ett nätverk för erfarenheter och att förenkla rutiner. Kanske också att utmana varandra internt. Finns det något som du av privat intresse skulle vilja ha standardiserat? Ja, mobiltelefonladdare och fjärrkontroller till TV och video. Vad tror du att gemene man tänker på när man pratar om standardisering? Jag tror många associerar det med något administrativt, blanketter och sådant. Jag tror inte att man inser hur vi i vårt dagliga liv berörs av standarder. Man tar det för givet. Själva ordet standard signalerar struktur, kontroll, begränsning. Många är nog inte medvetna om hur mycket glädje vi har av standarder, de ger en grundstruktur i samhället. Hur tror du att man kan öka allmänhetens förståelse för nyttan med standardisering? Möjligheten har ökat när nu SIS har samlat sig i en organisation. Jag tror man behöver påpeka fördelarna i olika sammanhang. Man skulle ännu tydligare kunna peka på nyttan av standardisering och vilken glädje vi har av det i vardagslivet. Det skulle vidga människors syn på standarder och vad standarder gör för oss. Utan standarder skulle samhället vara ett kaos. Vartåt går standardiseringen, hur ser utvecklingen ut tror du? Standarder kommer att spridas mer och mer globalt. Människor jobbar och reser kors och tvärs och vi får se mer av världsstandarder. Vad gäller varumärken och i mitt fall produktutveckling av fordon så finns det en konflikt. Vi lägger ner tid på att förarmiljön ska signalera vårt varumärke, det är ett sätt att profilera oss. Samtidigt ska det vara lätt för människor att byta mellan olika märken. Det gäller att balansera detta. Det finns ett driv för individualitet och samtidigt ett för samordning. Det kommer att pendla mellan dessa yttringar och gå trender i vilket som får störst genomslagskraft för tillfället. Individualiteten är ett konkurrensmedel och det gäller generellt för alla produkter. Jag tror att vi får se mer av gemensamma basstrukturer. Nu börjar till exempel USA gå över mer och mer till centimeter. Men det finns en spänning även på det övergripande planet mellan länder. Det finns ett behov av nationella olikheter samtidigt som vi har tagit bort handelshinder och infört Euro. Människor kommer fortsätta vilja värna om sin kultur, så det är en ständig balansakt. Jämviktsläget passeras fort och det pendlar fram och tillbaka. LOVISA KREBS Från 2001 är Aina Nilsson är Design Director, Vice President för lastbilsbolagen inom AB Volvo; Volvo Trucks, Renault Trucks och Mack Trucks. Aina Nilsson är utbildad till industridesigner på Högskolan för Design i Göteborg. Hon har jobbat som designer i olika befattningar på avdelningen för Produkt Design på Saab Automobile i 18 år. De sista åren som ansvarig för interiör design, då Saab 900 (lanserad -93) och Saab 9-5 togs fram. Mellan 1995 och 2001 var hon ansvarig för avdelningen Produkt Design (interiör och exteriör) på Volvo Lastvagnar. FAKTA 12 SIS STANDARD magazine/juni 2002

Hos oss är kunskap standard

Hos oss är kunskap standard Abonnemang Sveriges största tekniska förlag SIS Förlag AB ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas,

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift.

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift. PRESS info P10902SE / Per-Erik Nordström 22 september 2010 Bättre för miljön, bra för affärerna Ecolution by Scania Ecolution by Scania kallas en ny serie gröna produkter och tjänster som hjälper transportörer

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

LICENSIERINGSREGLER FÖR REPARATÖRER AV EUROPEISK BYTESPALL LICENSIERING ENLIGT DEN SVENSKA ORDNINGEN

LICENSIERINGSREGLER FÖR REPARATÖRER AV EUROPEISK BYTESPALL LICENSIERING ENLIGT DEN SVENSKA ORDNINGEN LICENSIERINGSREGLER FÖR REPARATÖRER AV EUROPEISK BYTESPALL LICENSIERING ENLIGT DEN SVENSKA ORDNINGEN 1 INLEDNING Dokumentet beskriver processen för licensiering av reparatörer av EUR-pall enligt den svenska

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Energimyndighetens krav på energimärkta fönster 2008

Energimyndighetens krav på energimärkta fönster 2008 2008-04-01, rev 04-18 Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för teknik och marknad Arne Andersson, 016-544 21 45 arne.andersson@energimyndigheten.se Energimyndighetens krav på energimärkta fönster

Läs mer

10.00-11.30 Genomgång av lagstiftningen REACH, RoHS, WEEE och konfliktmineraler (Mikael Kihlblom, Sustema)

10.00-11.30 Genomgång av lagstiftningen REACH, RoHS, WEEE och konfliktmineraler (Mikael Kihlblom, Sustema) Sustema Norskt moderbolag, Simpli AS 6 medarbetare Stockholm, 7 i Oslo Vi arbetar bl.a. med: ISO-certifieringar (14001, 9001, 18001) Miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas Utbildningar IT-stöd för ledningssystem

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008

Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 Kursprogram FÖRETAGSINTERNA OCH ÖPPNA UTBILDNINGAR VÅREN 2008 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMR ÅDEN Praktiskt inriktade utbildningar som håller dig uppdaterad om det senaste som händer inom

Läs mer

Checklista för köp av tjänster mellan företag

Checklista för köp av tjänster mellan företag Checklista för köp av tjänster mellan företag Vilka behov har ditt företag? Vad ligger bakom ditt beslut att söka hjälp? Vilka leverantörer finns att välja på? Det finns några saker att ha i minnet när

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Kommunala Mediacentralen våren 2006. Lathund. för beställning av läromedel. via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker

Kommunala Mediacentralen våren 2006. Lathund. för beställning av läromedel. via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker Lathund för beställning av läromedel via Svenska Läromedel på Internet (SLI) Läromedel Böcker Kommunala Mediacentralen KMC Hur hittar jag till Läromedel via SLI: Gå till KMC:s hemsida www.kmc.sodertalje.se.

Läs mer

Miljöutbildning som skapar framgång

Miljöutbildning som skapar framgång Miljöutbildning som skapar framgång Catherine Karagianni Environmental Manager TeliaSonera Sverige Agenda Introduktion TeliaSonera Sveriges miljöarbete Varför en miljöutbildning? Varför valde vi att uppdatera

Läs mer

KUNSKAPS- SEMINARIUM. Missa inte årets upplaga av Sveriges största branschseminarium!

KUNSKAPS- SEMINARIUM. Missa inte årets upplaga av Sveriges största branschseminarium! V Ä L K O M M E N T I L L M A - S Y S T E M S KUNSKAPS- SEMINARIUM 1 2-1 3 M A J G R A N D H O T E L I L U N D Truckutbildning, säkerhet, nya lagar och regler, lagerhantering, logistik och arbetsmiljö

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Jesper Sellin. Varumärkesvärdering. enligt ny internationell standard

Jesper Sellin. Varumärkesvärdering. enligt ny internationell standard Jesper Sellin Alexander Todoran Varumärkesvärdering enligt ny internationell standard Varumärkesvärdering enligt ny internationell standard Svensk utgåva ISBN 978-91-637-4697-0 Första utgåvan Venti AB

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 11-02-04 Exder

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Svensk Däckåtervinning AB

Svensk Däckåtervinning AB Projekt två om marknadsföring Svensk Däckåtervinning AB - Information är så mycket mer än bara marknadsföring Johan Nilsson Jimi Åkerblom Mancini Sp2c Frans Schartaus gymnasium 2006-04-20 Innehållsförteckning

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon.

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon. Datum Vår beteckning 2005-12-05 reflex0512mj Er beteckning Sändlista: Näringsdepartementet, Per Björklund, Charlotte Ottosson Vägverket, Sören Hedberg, Göran Andersson För kännedom: Scania, Anders Lundström

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Vi gör idéer till verklighet.

Vi gör idéer till verklighet. Vi gör idéer till verklighet. Ufab utvecklar produkter med hög precision. Vi bidrar också till att höja våra kunders konkurrenskraft. Vi inser hur viktig vår leverantörsroll är. Våra kunskaper ska bidra

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

Vilken roll har Odette Sweden inom industrin och vad är på gång just nu? Sten Lindgren, Odette Sweden

Vilken roll har Odette Sweden inom industrin och vad är på gång just nu? Sten Lindgren, Odette Sweden Vilken roll har Odette Sweden inom industrin och vad är på gång just nu? Sten Lindgren, Odette Sweden 1 Vad är Odette? Märkning/ identifiering Datakommunikation Logistikscenarios 2 Odette Sweden Mission

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Ett samarbete mellan Sveriges Åkeriföretag och Q3 Forum för hållbara transporter För fler sunda transporter på våra svenska vägar!

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313 Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning

Läs mer

www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE

www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE Familjen Alfredsson: Magnus, Heléne, Olle, Erik ETT INNOVATIVT FAMILJEFÖRETAG Alfredsson Transport startades redan 1937. Idag

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström NYHETSBREV Nr 3 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information och konferenser... 2 Nätverksträff den 28 september i Gävle... 2 Pellets 2012... 2 Årsmöte... 2 Referensgruppsmöte

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan Miljöinformation Miljöinfoinformation 1. Inledning 1.1 Om detta dokument 1.2 Om Fjäråskupan 2. En fläktkupas livscykel 3. Råvaror 3.1 Materialsammansättning 3.2 Fläktsystemet 3.3 Elektronik & belysning

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

Together forever OEM

Together forever OEM Together forever OEM Vision En grundläggande vision i ESSVE s satsning på industrifästelement till OEM-kunder är att erbjuda kunden en komplett lösning från idé, via tekniska, produktionsmässiga och kommersiella

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Jan Lillieborg. Badhusvägen 11 165 72 Hässelby. Mob 0768 123441

Jan Lillieborg. Badhusvägen 11 165 72 Hässelby. Mob 0768 123441 Jan Lillieborg Badhusvägen 11 165 72 Hässelby Mob 0768 123441 @ adress jan.lillieborg@origoab.se (Origo Företagsutveckling AB) @ adress jan.lillieborg@telia.com PROFIL Jan Lillieborg, en senior ledare

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Den här broschyren är gjord i ett format som gör att du lätt kan sätta in den i en ringpärm. Det är nämligen en standard som kallas A4. Därför passar den också i en plastmapp, eller en hängmapp, eller

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer