Simuleringar och Kolbs lärcykel. Aktivitet

Transkript

1 Simuleringar och Kolbs lärcykel Inom aktivt lärande finns en rad olika övningar som case, rollspel, spel med spelplan och simuleringar. Simuleringar som övning består av en gemensam aktivitet och en debriefingsprocess med momenten, reflektion, tolkning, generalisering och applicering, där man beskriver känslan av den upplevda aktiviteten, vad som hände i aktiviteten, vad aktiviteten handlade om och vilka likheter man ser med verkligheten. Aktivitet Aktiviteten i en simulering är en förenkling av verkligheten, verkligheten är så komplex att förstå så därför behöver den förenklas för att bli begriplig. Själva aktiviteten behöver inte handla om det man tänker studera, utan tvärt om så är det oftast en fördel om aktiviteten är en allegori. Enligt Kolb har vi människor alltid en förutfattad mening om allt vi ska studera, som är omedelbar och som kan vara välgrundad eller inte. Egentligen handlar det inte om inlärning, utan själva lärandet är oftast omlärning, d.v.s. att förändra den förutfattade meningen. En simulering är en öppen aktivitet, det finns få regler, deltagarna är sig själva men kan ibland ta operativa roller, d.v.s. roller som behövs för själva aktiviteten, t.ex. Världsbanken. Deltagarna formar och påverkar själva aktiviteten genom sitt agerande. Simuleringens roller är funktionella utan beskrivna karaktärer eller egenskaper, d.v.s. det är deltagarnas egna egenskaper som används. Det är verkligheten som simuleras och inte rollerna. Den som leder aktiviteten introducerar och kan ibland styra aktiviteten, så att deltagarna fortsätter att vara aktiva. Deltagarna är autonoma under simuleringen, ledaren går inte in och korrigerar övningen. Misstag eller ett annat förlopp av simuleringen är t.o.m. önskvärda och något man kan lära sig av. Däremot är det förväntat av deltagarna att de själva kan ta ansvar för sina beteenden under själva övningen. Men i huvudsak är ledarens funktion att observera det som händer i simuleringen och leda debriefingen. Tanken med aktiviteten är att skaffa en gemensam 1 / 6

2 erfarenhetsbas. Debriefing Debriefing består av fyra steg: reflektion, tolkning, generalisering och applicering. I den första delen, reflektion, där man beskriver känslan av den upplevda aktiviteten och vad som hände i aktiviteten, är den egna och andras känslor viktiga att få fram. Därför är det viktigt att ledaren återkopplar till vad denne har observerat och vad deltagarna själva beskriver att de känner och har observerat. I denna del finns inga rätt eller fel i vad den deltagande har observerat, varken när det gäller ens egna upplevelser och känslor eller hur man uppfattar andra. 2 / 6

3 I det andra steget, tolkning av vad som hände under simuleringen, sker tolkningen både på individnivå och i det gemensamma: Hur agerade jag som individ? Vilka konsekvenser ledde det till? Vad gjorde de olika grupperna? Vilka konsekvenser ledde det till? I det tredje steget, generalisering, är det frågan om likheter och olikheter med verkligheten. Först och främst är det deltagarnas tankar, tolkningar, begrepp och teorier som är i centrum för samtalet, även om dessa tankar inte stämmer överens med ledarens intention med simuleringen. I slutet av denna del kan ledaren också föra in sin egen intention med övningen och deltagarna fortsätter att samtala utifrån detta och de nya perspektiv som tillförs övningen. Det är under det här steget som ledaren också anknyter till olika begrepp och teorier inom det studerade området. Det fjärde steget, applicering, handlar om att i samtalet skaffa sig handlingsberedskap och få en ny förståelse av verkligheten. Det kan handla både om den verklighet som deltagarna skildrade i de tidigare stegen och den intention som ledaren haft med aktiviteten. Det gäller att pröva det som kommit fram i de tidigare stegen mot det simulerade området och den verklighet simuleringen är tänkt att beskriva. Man kan också applicera kunskapen på andra områden och testa den genom experiment eller andra övningar. Simulering som metod Att använda sig av simulering och alla dess delar är inte helt enkelt för deltagarna från början. Vi är vana att lära oss på invanda sätt, där det vanligaste är genom förmedlingspedagogik. Men efter ett par simuleringar lär sig deltagarna/eleverna denna metod, och för att underlätta detta är det viktigt att beskriva och förklara de olika delarna, allt ifrån aktiviteten till debriefing med alla dess delar. Att arbeta med debriefing är också ett utmärkt sätt att lära elever hur man gör en analys. Utan debriefing blir simuleringen inget aktivt lärande och ev. bara en obegriplig övning. Det är inte lämpligt att dela upp simuleringen och göra debriefing efter en rast eller vid ett annat tillfälle. Det är viktigt för kunskapsprocessen att detta sker direkt efter varandra! 3 / 6

4 Simuleringarna kan du använda som du vill, i början av ett arbetsområde för att väcka intresse. I mitten för att ge lite mer syre i processen eller i slutet för att prova på det område som har studerats. Trading game ett exempel Simuleringen Trading Game går ut på att åskådliggöra handel mellan länder och svårigheten för fattigare länder att bli rikare. Ojämlika förhållanden finns när det gäller produktionsfaktorer, där de fattigare länderna har råvaror men inte maskiner till att förädla dessa. De fattigare länderna får inrikta sig på att sälja mycket av sina råvaror för att byta till sig de maskiner som behövs för att förädla sina råvaror. Denna simulering kan också handla om identitet, gruppdynamik, grupprocesser, kommunikation, demokrati eller demokratiska beslutsprocesser. Kortfattat går själva övningen ut på att utifrån givna resurser av papper, saxar, linjaler, pennor m.m. producera så många pappersfigurer som möjligt. Pappersfigurernas olika former har olika värde och växlas in mot pengar hos banken. Figurerna måste vara exakta enligt angivna mått och vara klippta med sax. Varje grupp får en viss mängd papper och annat materiel. Några grupper har saxar, linjaler m.m. men få papper, andra grupper har mycket papper men nästan inget annat. För att få igång produktion i någon större skala måste alla grupper handla med varandra, genom att byta till sig de produktionsfaktorer de saknar. Ledarens funktion i denna övning är att introducera övningen och under aktiviteten föra anteckningar över vad som händer. Under debriefing ska ledaren styra samtalet utifrån debriefingens fyra faser och då använda sina anteckningar från övningen. Ledarens funktion under samtalet är att leda detta och inte servera sina egna tolkningar och svar på vad som hänt och vad de säger om gruppens agerande och verkligheten. Det är viktigt att deltagarna själva får formulera och utrycka vad som hänt under aktiviteten och vad man kan lära sig av detta. Instruktionerna och simuleringens regler ger ingen direkt vägledning till hur övningen skall lösas, utan det är upp till deltagarna själva att hitta en egen lösning. Därför ser simuleringen lite olika ut varje gång man använder den - ibland blir det en kamp mellan de olika grupperna där det gäller att vinna, andra gånger blir det olika former av samarbete, t.ex. där någon grupp genomför legoarbete åt en annan grupp i utbyte mot en sax och vissa gånger går grupper 4 / 6

5 samman och delar på vinsten på olika sätt. När aktivitetsfasen är över och hela gruppen går in i debriefing, låter ledaren deltagarna sitta i sina grupper i en ring. I den första fasen, reflektion, ligger fokus på de egna känslorna utifrån förutsättningar och händelser i övningen. Oftast är det själva känslan av orättvisa som är starkast och viktigast att få uttrycka, dels den ojämna fördelningen av produktionsfaktorer, och dels på vilket sätt banken behandlar de olika grupperna, när de försöker växla in sina producerade figurer mot pengar. Någon kan även känna att de andra grupperna inte brydde sig om att hjälpa dem med de saker som de saknade, t.ex. sax eller linjal, utan bara tänkte på sig själva. Dessa känslor är oftast omedelbara och viktiga att få uttrycka och därför är det viktigt att alla grupper får komma till tals. Från den här fasen kan spelledaren ta med sig t.ex. begreppet rättvisa och återkomma till det i en senare fas. I den andra fasen av debriefing, tolkning, ligger fokus på att beskriva vad som hände under simuleringen: hur började det, hur organiserade gruppen sitt arbete, vilka hade man kontakt med, vad hände då? Ledaren försöker att i grova drag beskriva händelseförloppet och ta tag i de olika kommentarer som kommer från deltagarna. Här använder ledaren sina anteckningar från aktiviteten och låter varje grupp komma till tals. Efter denna fas låter ledaren deltagarna byta plats, så att de rent fysiskt inte sitter i sina tidigare grupper. Detta för att fysiskt visa, att man lämnar sina tidigare grupper och roller och att processen går in i en ny fas. I den tredje fasen, generalisering, är det viktigt att återknyta till tidigare erfarenheter i debriefingen. Men det är deltagarna som har tolkningsföreträde och får den första frågan så att de kan fritt formulera sin egen generalisering utifrån det upplevda. Frågan blir då: Vad handlar den här övningen om? Oftast blir svaret att det handlar om fattiga och rika länder, och då kan ledaren föra detta samtal vidare till de omedelbara känslorna som handlade om rättvisa och samtala om vad rättvisa är för något. Andra synpunkter kan vara handel mellan länder, och då kan samtalet anknytas till handelsteorier eller handelsstrategier för fattigare länder. Men deltagarna kan också anknyta till grupprocesser, kommunikation och identitet. Det är då viktigt att ledaren även tar med detta i samtalet och inte direkt styr samtalet till det fokus som ledaren hade i valet av övning. Detta kan ledaren göra i slutet av denna fas, och då beskriva varför man valde denna övning och varför. I fjärde fasen, applicering, kopplas det som kommit fram under samtalen: känslor, händelser, begrepp och teorier till simuleringen och den förenklade verklighet som den är tänkt att beskriva. Vad säger det om simuleringens aktivitet och verkligheten? Deltagarna resonerar kring detta och kommer fram till nya tolkningar av både simuleringen och verkligheten. Detta kan vara en bra start till att söka mer kunskap om det studerade området, begrepp och teorier. Kan man då visa på vinster med denna metod i förhållande till andra? Metoden ger naturligtvis inte alla svar på hur, och inte heller kan den ersätta alla andra metoder, men den omfattar flera sätt att lära, olika inlärningsstilar och utvecklar nya kunskapsområden. 5 / 6

6 Böcker och simuleringsmaterial Att undervisa för utveckling, Susan Fountain, Studentlitteratur Frihet, jämlikhet och medborgarskap, Ordfront, Icebreakers, Ken Jones, Kogan Page (kan beställas på ) Games & Simulations Made easy, Ken Jones, Kogan Page (kan beställas på ) The Global Economy. Julia Fiehn & Andrew Miller, Beställs från SCIP, Center of education and Industry, University of Warwick, Coventry CV4 7AL, UK Simuleringar - för lärande och insikt, Yngve Hansson, Gothia Födda fria - övningspärm med isbrytare, simuleringar och värderingsövningar, Röda korset, Amnesty, mfl. 6 / 6