Varför ska vi bygga fiber? Teknikagronomen om fiberteknik

Transkript

1 informerar Februari 2011 Reviderad upplaga Föreningens verksamhetsområde utvidgas så att de som som bor i Vreta, efter Vedumsvägen och Olofstorpområdena erbjuds medlemsskap i föreningen. Därför är denna informationsskrift reviderad Se kartan på mittuppslaget Om fiber på nätet Varför ska vi bygga fiber? Teknikagronomen om fiberteknik

2 Ordföranden har ordet Som ordförande i hembygdsföreningen får man inbjudan till seminarier och informationer som främjar landsbygden och dess utveckling. Ett intressant seminarium som arrangerades av Västra Götalandsregionen och Länsbygderådet var En infrastruktur för kraftfullt Internet och för hållbar tillväxt. Informationen som gavs var vilka utvecklingsmöjligheter det fanns med att bygga kraftfullt bredband. Erfarenheter gavs från orter där bredband med fiber etablerats och som var i drift och vilka positiva erfarenheter har det blivit genom samarbetet och gemenskapen kring lokalt fiberföreningsarbete. Ingemar på en skidtur i det vackra vintervädret. Telia var representerade och deras budskap var att det trådbundna nätets kapacitet är maximalt utnyttjat. Trådnätet på landsbygden är dyrt att underhålla, och telestationer som är trådanslutna kommer successivt att stängas och ersättas med mobiltelefon (mobiltelefoni på landsbygden fungerar inte alltid så bra). Bredbandsetablering, som beskrevs, genomförs genom att bilda ekonomiska föreningar, såsom när landsbygden elektrifierades i början av 1900-talet och som när lantbrukets ekonomiska föreningar startades. Med vetskapen om de markförhållandena och relativt samlade bebyggelse som det är i vårt område bör en etablering av fibernät kunna utföras till en rimlig kostnad. Jag tog kontakt med några personer i bygden och projektören Hasse Eriksson bynet (som har varit med på våra informationsmöten). Resultatet av dessa kontakter blev att vi har startat en ekonomisk förening med namnet Nossans fiber ekonomisk förening. En interimsstyrelse är tillsatt. Vår uppgift är nu att samla in medlemmar till föreningen och göra en projektering av ett nät över området och få fram en beräknad kostnad per anslutning. bynet kommer att projektera anläggning och skall även göra en förstudie för fiberetablering för hela Herrljunga kommun. Det område för fibernätet som planerats är landsbygden väster om Herrljunga tätort, dvs. socknarna Tarsled, Remmene, Fölene, Bråttensby och Eggvena med ca. 350 fastigheter. Erfarenheterna från etablerade fiberprojekt visar att det är lönsamt för abonnenten. Den samlade kostnaden för fast telefoni, tv och bredband blir lägre eller mycket lägre än vad abonnemangen kostar idag, även då inräknat kapitalkostnaden för fibernätet, samtidigt som det blir säkrare och högre överföringshastighet jämfört med befintliga system. Bredbandsanslutning på landsbygden möjliggör en levande landsbygd och att ha ett bredband med bra kapacitet är en nödvändighet om vi skall få företag att etablera sig, bättre möjlighet sköta ett arbete på distans och bedriva studier m.m. En annan fördel som kommit fram är att även fastighetens värde höjs efter en fiberanslutning. Landsbygden är i högre grad än tätorter beroende av bra bredbandskapacitet. En levande landsbygd skapas av oss som bor här och tar ansvar, det vi vill ha gjort, det får vi göra själva. Jag hoppas på att det skall bli en bra tillslutning till detta lokala projekt Nossans fiber och att vi härigenom får en bra fiberetablering till en låg kostnad. Kontaktuppgifter för föreningens interimsstyrelse Ingemar Öberg Ordförande: Ingemar Öberg ingemar.oberg@telia.com Kassör: Johnny Carlsson johnny.lr.carlsson@telia.com Sekreterare: Kjell Johansson kjellj@tele2.se Ledamot: Olle Snygg aco.snygg@telia.com Ledamot: Mats Andreasson mats.andreasson@live.se Suppleant: Henrik Mabäcker henrik@abam.nu Suppleant: Anders Berggren anders.berggrensschakt@hotmail.com

3 Fibern kommer Referat från stormöte i Remmene den 20 januari Ut v e c k l i n g e n inom tele- och Internetbranschen går framåt med stora steg. Internet används idag till allt från att utbyta e-post och söka information till att handla, sköta bankärenden, se på tv och ladda ner musik. Tv-kanalerna blir fler och sänds med HDkvalitet och inom några år kanske även tredimensionellt, fast telefoni håller på att avvecklas. Den nya infrastruktur för telefon, tv och Internet som ska klara av att hantera de allt större informationsmängderna kallas bredband. Problemet är bara att tjänsterna anpassas för storstadens kapacitet. Hänger landsbygden med? Det var frågan som stod i fokus när Nossans Fiber anordnade möte i Remmene bygdegård den 20 januari. Närmare 100 personer hade kommit för att ta del av planerna på att anlägga ett fibernät i socknarna Remmene, Bråttensby, Eggvena, Fölene och Tarsled. Erik Evestam från LRF i Västra Sverige och Hasse Eriksson från företaget bynet var inbjudna talare. Erik Evestam inledde med en kort historik över utvecklingen. För 65 år sedan Föredragshållarna Hasse Eriksson från bynet och Erik Evestam verksamhetsutvecklare på LRF i Västra Sverige hälsades välkomna av Ingemar Öberg. konstruerades den första datorn. 30 ton tung och med en stab av ett tjugotal servicetekniker, hade den samma kapacitet som en miniräknare idag. Fortfarande på 1970-talet ansågs det att det kunde räcka med en dator i varje land. Idag har 89 procent av Sveriges befolkning tillgång till Internet i hemmet. Kravet på hastighet ökar hela tiden, idag behövs 2 Mbps (Megabit per sekund), men redan 2013 räknar man med att det kommer att behövas 10 Mbps för vanliga Internettjänster och regeringen har satt upp ett mål att 2020 ska 90 procent av alla hushåll ha 100 Mbps. - Var tror ni den övriga miljonen hushåll ligger någonstans? frågade Erik Evestam retoriskt. Han presenterade sedan de alternativ som finns: ADSL, trådlöst bredband och fiberoptik. - ADSL använder det befintliga telenätet och har begränsad kapacitet, trådlöst bredband fungerar bra nära masterna, men byggs inte på landsbygden. Fiberoptik, däremot, har en obegränsad kapacitet och kan lätt anpassas till framtida behov. Det är en infrastruktur med hög kapacitet och den höjer värdet på fastigheten. Att bygga ut fiberoptiken på landsbygden utjämnar klyftan mellan stad och land och innebär i många fall att landsbygden ligger före städerna i IT-kapacitet, sa Evestam. Hur går det till? Det innebär dock att ett helt nytt nät måste byggas. Precis som man på talets början gick samman för att bygga ett elnät har nu en rörelse startat där fastighetsägare på landsbygden bildar föreningar för att lägga ner fiberkablar. I Västra Götaland är intresset stort och bl.a. grannkommunerna Vara och Falköping ligger också i startgroparna. Konkret går Erik Evestam visade hur man skapade Värmlands snabbaste landsbygd. det till så att några intresserade personer tar initiativ till att bilda en ekonomisk förening. Sedan rekryteras medlemmar, man söker bidrag, projekterar och ritar kartor över hur ledningarna ska dras och gör en kostnadskalkyl. Därefter skrivs markavtal och slutligen kan man börja gräva ledningar och koppla in fibern. ByNet är ett kommersiellt bolag som hjälper till att initiera och organisera föreningarna, och de har hittills hjälpt över hundra föreningar att bygga fibernät. - När vi efteråt har bett deltagarna utvärdera det hela är det tre synpunkter som återkommer, sa Hasse Eriksson. För det första att det har varit trevligt att träffa grannarna och arbeta tillsammans med ett gemensamt projekt. För det andra att man har fått en kompetenslyft och lärt sig

4 Hasse Eriksson svarar på publikens frågor. mycket om infrastrukturen. För det tredje att det var mer jobb än man trodde. Hasse Eriksson betonade därför vikten av att organisera och fördela arbetet på ett bra och effektivt sätt, så att äkta makar inte behöver bli fiberänkor under tiden som arbetet pågår. Modellen som bynet förespråkar är att man bildar en entreprenadgrupp, som sköter kontakterna med entreprenörerna och en administrationsgrupp, som tar hand om avtalen. Områdesrepresentanter ska också utses, vilka ansvarar för var sitt begränsat område, t.ex. längs en väg, och som medlemmarna kan vända sig till i första hand. - Inledningsvis handlar det om att få in så många medlemmar som möjligt, så att man kan göra en relevant projektering och kostnadsberäkning. Därefter får fastighetsägarna kommentera och göra eventuella justeringar av kabeldragningen. Först därefter tas beslut om utbyggnad och avtal skrivs. För att hålla nere kostnaden åtar sig varje medlem att göra några dagsverken, som består av allt icke-professionellt arbete, t.ex. att bereda vägen för markentreprenören. Var och en sätter upp fiberkabel inne i sitt eget hus, och fibern blåses in utifrån, allt för att förenkla och minska kostnaderna. Hur stor kostnaden blir i slutändan är svårt att säga. Dels handlar det om hur långa kablar som ska läggas ner i förhållande till antalet fastigheter, dels beror det på markförhållandena. I det här området är det goda markförhållanden, utan mycket sten. Det gör att man kan plöja ner kabeln, vilket går snabbare och billigare än att gräva. Det hänger också på hur mycket bidrag man får. Med tanke på att många fiberföreningar nu bildas i landet kan det bli konkurrens om medlen, så det är bra att vara tidigt ute, sa Eriksson. Hasse Eriksson påpekade också att det är en tidsbegränsad arbetsinsats som görs. - När kabeln är på plats ska man inte ha något mer engagemang, utan bara vara kund. Däremot är det viktigt att föreningen fortsätter att äga nätet och därmed har kvar kontrollen. När det gäller vilka tjänster man ska köpa in till nätet finns ännu inte så stort utbud att välja på i ett område som detta. Telia erbjuder via bynet ett femårigt avtal med kollektivanslutning till ett basutbudspaket bestående av telefoni, snabbt Internet och 17 tv-kanaler, något som föreningen får ta ställning till framöver. Fler frågor Efter genomgången fick åhörarna ställa frågor, som Erik Evestam och Hasse Eriksson svarade på: När kan byggandet komma igång? I bästa fall före semestern. Hur många måste ansluta sig för att man ska börja? Det kan i princip vara hur få som helst, det beror på vilket pris man accepterar. Det mått man ska utgå från är meter kabel per anslutning. Hur går det om man avstår från att ansluta sig och tänker att man ska göra det vid ett senare tillfälle? Det går naturligtvis att göra, eftersom kabeln finns där, men man får räkna med att det blir dyrare. Grävningen fram till fastigheten får man bekosta själv och det kommer inte att finnas några bidrag vid det tillfället. Eftersom de som kommer senare betalar till föreningen, kan föreningen besluta vad det ska kosta, och en förseningsavgift på några tusenlappar kan rekommenderas. Hur hittar man kabeln i marken? Man lägger ett plastnät med en söktråd över kabeln. Den kan man också använda för att söka sig fram till en skada. Är det risk för sorkskador? Hittills har det hänt att möss varit på kabeln inne i skåpen och det kan förhindras med att man bäddar in den i lecakulor. Det har också varit enstaka fall med sorkskador i marken. Kabeln läggs på 60 centimeters djup, vilket förhoppningsvis är djupare än vad sorken går. Det finns också möjlighet att omsluta kabeln med glasfiber, men det blir förstås dyrare. Är fibern åskkänslig? Fibern i sig är inte åskkänslig, men dosan sitter i ett eluttag, och behöver skyddas vid åska. Vad blir kostnaden om man har flera hus på samma fastighet eller ett hus med flera lägenheter? Det bestämmer föreningen, men en rekommendation är att kostnaden är densamma för alla hus, oavsett hur tätt de ligger och oavsett om det är bostad, företag eller något annat. När det gäller lägenheter rekommenderar vi att man betalar fullt pris för den första lägenheten och lägre för de övriga. Under kvällen strömmade nya medlemmar till och närmast på agendan står nu att bynet ska göra en projektering över hur kablarna ska dras samt en kostnadskalkyl. Barbro Johansson

5 Bredband av Claes Bergqvist, kassör i Hela Sverige skall leva Länsbygderådet Sjuhärad Behovet av bredband är det inte många som ifrågasätter idag. Enligt regeringens IT-strategi skall 90 % av svenska folket ha möjlighet att få 100 Mbps Det kan låta mycket men ligger faktiskt i linje med den utveckling som skett under ett antal år tillbaka. Vi bör då observera att det inte bara handlar om att surfa på Internet. Telefon och TV kommer snart att huvudsakligen hanteras över bredbandet. Telefonen tar inte mycket kraft men däremot TV, där går utvecklingen snabbt. Vi har sedan en längre tid HD- TV och nu börjar även 3D-TV Länsbygderådet Sjuhärad komma. Vi har SVT-play och motsvarande för de andra kanalerna samt möjlighet att hyra Hej! Ordförandens spalt filmer. Dessutom kommer Framför dig har säkert du årets sista använd- nyhetsbrev från Länsbygderådet ningar som vi överhuvudtaget Sjuhärad. Även 2010 inte rusade tänker förbi i snabb takt med massor av aktiviteter som Länsbygderådet på idag. Allt detta gör att vi snart fyller Sjuhärad har varit med om. Några av höjdpunkterna under året har det behov som vid varit: en första tanke tycks Landsbygdsriksdagen i Sunne, partidebatten inför valet, extremt. informationsmöten kring bredband, besinmackar, vindkraft Hur långt den välkända Marknaden löser detta behov Utvecklingsgrupp vet vi i Sjuhärad naturligtvis och och mycket mer. Kölingareds byalag fick utmärkelsen Årets Hillareds byalag blev veckans inte helt, men vi kan vara säkra på att lokala utvecklingsgrupp i sepember. de som idag saknar Projektet bredband Lokala Planer eller går har in i sin slutfas, omställningen Sjuhärad har startats upp och 0,25 Mbps uppkoppling en jämställdhetsstrategi knappast har får tagits fram. Om dessa aktiviteter sina behov täckta av kan marknaden. du läsa längre fram De i här informationsbladet! aktuella telestationerna är idag kopparanslutna och där finns stor risk för att statio- Under hösten har Länsbygderådet startat upp ett viktigt kan hända! internt arbete med att jobba med legitimiteten gentemot byalagen i Sjuhärad. Detta arbete kommer nerna läggs ner. Det finns ytterligare ett antal stationer vars framtid är osäker. Lösningen för många av dem som bor lite ocentralt blir att gå samman och bilda fiberföreningar och på så sätt ordna sitt bredband på egen hand. Under 2010 har det varit extremt förmånligt med sådana lösningar, vilket har inneburit att bidragspengarna tagit slut. Allt tyder dock på att det kommer mera pengar men knappast med så förmånliga villkor som tidigare. Ett råd till dem som bor så att marknaden inte att konkretiseras till våren 2011 med intervjuer och enkäter till alla byalag. Omställningsarbetet intensifieras till våren med en tvådagars kurs och projektet Lokala Planer kommer att avslutas med en del sammanställningar och slutrapporten är det dags igen för Mellanlandakonferensen, den här gången är det Göteborgsregionens som ansvarar för planeringen och genomförandet. Ett stort tack för det gångna året till byalagen i Sjuhärad 1 INFORMATIONSBLAD NR Du kan hämta Gott informationsbladet Nytt på År!!! löser behoven är att börja planera för lokala lösningar. I Västra Götaland genomfördes fyra informationsträffar under hösten och information Julen står inför dörren från och vädret dessa hittar du på lovar att ställa till med snökaos. Ett perfekt tillfälle att softa i soffan med ett glas het glögg, pepparkakor och eftertanke... Länsbygderåd Du kan också hitta intressant information på och Sassi Wemmer Den som har frågor kan också kontakta mig dagen konkreta exempel på hur vi på , kan bidra till en minskad påverkan eller på vår jord och klimatet samt hur claesbergqvist@telia.com. kan bygga ett hållbart samhälle. Claes Bergqvist Omställning Sjuhärad Inom ramen för projektet Lokala Planer bjöd Länsbygderådet Sjuhärad in till ett seminarium som visar vägen till ett meningsfullt, positivt och roligt förändringsarbete. Seminariedagen lärde oss hur vi på lokal nivå kan förbereda oss på att möta de utmaningarna som klimatförändringar och miljöpåverkan ställer oss inför. Med utgångspunkt i det lilla och i det lokala tror vi att stora saker Anders Tivell från omställning Sverige berättade om framtidens förutsättning och gav oss under Sassi Wemmer och alla styrelserepresentanter i Länsbygderådet Sjuhärad som med sitt engagemang deltar i olika styrelser, organisationer och möten. Seminariet var upplagt som ett öppet forum där alla deltagare fick komma till tals och många diskussioner blev det! De ca 20 deltagare var så engagerade och kom med så många konkreta idéer att vi till våren 2011 kommer att erbjuda ett tvådagars seminarium i Sjuhärad. Informationen kommer att skickas ut genom Länsbygderådet. Vad betyder orden? ADSL En modemteknik som gör det möjligt att skicka upp till 24 Mbit/s genom vanliga kopparledningar för telefoni. Brandvägg Program eller system som skyddar mot intrång från Internet. Bredband Tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till Internet. HD-TV (High Definition Television) Innebär en tv-bild med bättre skärpa. IP-telefoni IP-telefoni är telefoni via Internet. Du kan använda din vanliga telefon som vanligt. Mbps Mbps är hur snabbt informationen går i kabeln eller fibern. Det betyder en Million bit per sekund. En bit är den minsta dataenheten som finns och är en 1-a eller en 0-a, inget annat. Det krävs åtta stycken bit = en byte, för att göra ett tecken som tex ett a. Skrivs även Mb/s eller Mbit/s. Ett uppringt modem på 90-talet hade ca 0,05 Mbps De första ADSL-uppkopplingarna 0,2 Mbps ADSL-uppkoppling i dag på landet. 2 till 8 Mbps Högsta hastighet på Guntorp i år 6,7 Mbps Bredband i fiber med Telia enligt förslag 100 Mbps I framtiden med samma fiber Mbps Optisk fiber En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar överför elektricitet. Ljus istället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och störningsfri överföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning. Källa: Wikipedia.org, Tingsryd.se, hotpot.se/mbps.htm

6 Karta över området där Nossans fiber verkar Den ritade gränsen är ungefärlig. Fastigheter nära detta område kan gå med i föreningen och anslutas till fibernätet. Kontakta gärna någon i styrelsen. Att bli medlem Vill du bli medlem i Nossans fiber betalar du i medlemsavgift och i insats per fastighet (alltså för dig som har en fastighet) på bankgironummer Dessutom behöver du fylla i en medlemsansökan för varje fastighet du skall ansluta, se bifogad bilaga. Du kan även ladda ner medlemsansökan på vår hemsida nossansfiber.se. Skicka gärna ansökan till: Nossans fiber ekonomisk förening Lunda Östergården Herrljunga

7 Teknikagronom om fiberteknik Teknikagronomen Hugo Westlin ser Internetjänsterna som viktiga för alla på landsbygden, även för lantbrukaren. Hugo Westlin med sonen Alfred på en maskinvisning i höstas. På Nossans fibers första stormöte i Eggvena i början av december kom det närmare 40 personer och många av dessa blev medlemmar. En av de nya medlemmarna som var med på stormötet har ännu inte flyttat in i verksamhetsområdet utan blir Bråttensbybo i mitten av januari 2011, nämligen Hugo Westlin med familj. Vi i föreningen blir naturligtvis nyfikna på hur det kommer sig att Hugo tar sig tid att åka till Eggvena en onsdagskväll i december för att informera sig om fiberföreningen. Därför ställer jag frågan till dig Hugo vad är det som gör att en fiberförening känns viktig för dig? Jag fick information om Nossans Fiber via en artikel i AT. Vi hade precis köpt huset i Bråttensby och kände att vi ville veta mer om detta. Att ha tillgång till snabb och tillförlitlig åtkomst till Internet är värdefullt för oss då vi använder det dagligen. Genom att bli medlemmar i föreningen och ansluta oss till fibernätet står vi väl rustade för den utveckling som sker och kommer att ske vad gäller tjänster som kan erbjudas via Internet. Varför intresserar du dig för detta redan innan ni flyttat till Bråttensby? Jag tror att om vi inte tar chansen och går med i föreningen nu, kommer det bli mycket dyrare om vi vill ansluta senare. Samtidigt är jag fundersam på hur underhåll och vidareutveckling av det befintliga telefonnätet kommer att se ut när väl Nossans fiber blir verklighet. När jag googlar på ditt namn framgår det att du är teknikagronom och det finns artiklar från tidningar och uppsats på nätet. Det handlar om intressanta saker som silotorksystem för spannmål, traktorer med band, miljöriktig ogräsbekämpning mm. Om detta stämmer så förstår jag att du kan mycket om tekniken i lantbruket. Jag antar att du ser fibertekniken som en möjlighet i den agrara miljön. Vad tror du att fibertekniken kan betyda för lantbruket och landsbygden? Fibertekniken kan få landsbygdens entreprenörer att utvecklas. Möjligheterna att driva eget företag eller arbeta hemifrån underlättas med en säker tillgång till Internet. Störst blir möjligheterna för företagsidéer som traditionellt inte har funnits på landsbygden, exempelvis nätförsäljning eller tjänsteföretag inom exempelvis bokföring eller projektledning. Lantbrukarna får med en tillförlitlig tillgång till Internet möjlighet att sköta försäljning och inköp av produkter och förnödenheter direkt från skrivbordet vilket ger möjligheter att köpa och sälja vid rätt tillfälle. Mycket av den dokumentation som idag krävs inom lantbruket blir mer och mer Internetbaserad. Exempelvis kommer Jordbruksverket från och med nästa år endast att acceptera ansökningar för EU-stöd inlämnade via deras Internetportal. Fibertekniken kan därigenom bidra till ett mer effektivt och lönsamt lantbruk. På vilket sätt kommer du och din familj att använda er av fibertekniken i hemmet? Vi har under många år använt oss av en lösning som erbjuder TV, bredband och telefon i samma abonnemang. TV via Internet ger oss möjlighet att hyra film med fjärrkontrollen samt att se program som vi missat via t.ex. SVT Play. Detta är perfekt då barnen kan se barnprogram när det passar. Med en fiberanslutning i huset kommer jag få större möjligheter att sköta delar av mitt arbete hemifrån, vilket givetvis familjen är glad för, och familjen kommer att hålla kontakt med släktingar och kompisar via exempelvis Skype eller MSN. Vi hälsar er välkomna till bygden och hoppas att vi får god anslutning till vårt fiberprojekt så att du och alla andra kan få nytta av den nya tekniken. Kjell Johansson

8 Varför skall vi bygga fiber på landsbygden? Det befintliga kopparnätet är oftast gammalt och klarar inte av de krav på kommunikation som ett modernt samhälle ställer. Kopparn har genomgått ett stort antal teknikskiften från enbart telefoni via Internet till att distribuera digital TV med en bandbredd upp till 24Mb/s. Problemet med kopparn är att bandbredden sjunker med avståndet. Avstånd mellan sändare och mottagare finns på landet, inte i städerna där man idag byter ut kopparnäten mot fiber i en rasande fart. Gamla kopparnät ger höga underhållskostnader och dålig lönsamhet vilket medför att avvecklingsplaner upprättas runt om i landet. Fiber Fiber är en glasstav som kan distribuera digitala ljussignaler med en kapacitet på flera terabit, d.v.s. tusentals gånger mer än de 100Mb/s som är i dagens FFH-projekt (FFH = Fiber Från Hemmet). Detta innebär att när behovet ökar kan kommunikationsoperatören byta ut de elektroniska delarna utan att nätet behöver beröras. Telefoni Distributionen av telefoni är inget större problem med ett kopparnät eftersom det förbrukar lite bandbredd. Fördelen med fiber är att konkurrensen utöver de leverantörer som finns i nätet också finns i ett stort utbud av internetbaserad telefoni med en säker distribution både ut och in. Den ökade konkurrensen minskar kostnaden för telefoni. Gratis telefoni som Skype kommer i flera former. Internet På Internet sker den stora kommersiella och sociala utvecklingen hade ca: 2% av svenska hushåll tillgång till Internet, i dag är Internet en nödvändighet för de flesta samhällsfunktioner. Detta har medfört att regeringens målsättning är 100Mb/s till 90% av svensk landsbygd innan år För att uppnå denna målsättning finns inga alternativ till fiber. Med fiber kan man kommunicera med samma bandbredd ut och in, detta går inte med kopparanslutet Internet (8Mb/s ADSL ger sällan upp till 1Mb/s när man skickar en fil). TV Vanlig TV-sändning kräver upp till ca 8Mb/s medan en HD-sändning kräver ca tre gånger så mycket. I början av 2000 talet var HD-TV en vision som i dag är en realitet. I dag är tredimensionell TV en vision som med största sannolikt blir en realitet innan regeringens mål är uppfyllda. Tredimensionell TV kommer att kräva mycket mer bandbredd än HD- TV. Det digitala TV-utbudet ökar och trenden går mot att se programmen när man önskar. Detta innebär att signalen enbart går till den enskilda abonnenten och inte distribueras till samtliga samtidigt (ex SVT- och TV4-play, videobutiker o.s.v.), resultatet blir ökat behov av bandbredd. Effekten av ett FFH-Projekt Den största effekten är att kunna bo på landsbygden med samma konkurrensmöjlighet som i tätort. Attraktionsvärdet på boende i landsbygd ökar och därmed fastighetspriserna. Den långsiktiga investeringen möjliggör tillgång till framtidens tekniska utveckling. Hasse Eriksson bynet

9 Om fiber på nätet För att få mer information om fiberdragning på landsbygden har jag letat på Internet och hittat några olika intressanta sidor. Jag vill veta mer innan jag beslutar mig för att helt gå in i projektet och efter att ha surfat på nätet så tycker jag att jag har börjat förstå hur det går till. Min ingång har varit bynets hemsida, bynet.se, där man kan hitta lite intressanta uppgifter om andra fiberföreningar. En av dessa är Hejde-Väte Fiber på Gotland som har lagt ut alla sina dokument på hemsidan, även styrelseprotokoll mm. Föreningen startades upp i mars 2009 och i början av 2010 var nätet i full gång. Ca 90 % av fastigheterna har anslutit sig till den ekonomiska föreningen. Det kostade att ansluta en fastighet om man var med från början och efter projektets slut kostar det Projektet skall ju planeras, så det är viktigt att alla som vill vara med är med från början förstår man av detta. Dessutom är man inte med och delar på bidragen om man ansluter sig senare. I deras projekt är man ansluten till Telia vilket kostar Den första maskinen kör en tjälkrok för att bana väg för kabelplogen /månad och då ingår bredbandsanslutningen på 10/100Mb/s, TV-paketet med de 17 kanalerna i HD-kvalitet och abonnemangskostnaderna för fast telefoni. Därutöver betalar man samtalstaxa för de samtal man gör. Utan fiber betalar en abonnent långt över 300 kr. Boxerpaket kostar från 159 kr per månad, Telias telefonabonnemang kostar 145 kr/månad, bredband 300 kr/ månad, summa över 600 kr/månad. Medlemmarna i Hejde-Väte Fiber har, liksom i Nossans fiber, inte gjort ett bindande avtal om anslutning av fastigheten när man gick med i föreningen. Det avtalet kommer i ett senare skede med ett speciellt avtal där de mer juridiska frågorna hanteras. Det kommer även att skrivas markupplåtelseavtal för slangarna som skall dras i marken. Detta är några av de dokument som finns på hemsidan. Det är lättast att komma in på sidan via bynet.se men annars har du adressen här: google.com/site/ hejdevatefiber/ Home Andra maskinen kör ner slangarna och markeringsband. När jag surfar vidare hittar jag ett dokument från Västra Götalandsregionen om bredbandssamverkan där man beskriver hur TeliaSonera kommer att agera. Man p å b ö r j a r nedläggning av mindre telestationer för att så småningom minska kopparanslutna abonnenter. Ef t e r h a n d Det vi ser i naturen efter projektet är kabelskåpen. monteras 1000 av 1800 telestationer och stolplinjer bort för att ersättas av radiosändare, Fast mobil access, vilket innebär långsammare Internet. På Säfflebygdens fibernät, hittade jag några av bilderna i denna artikel. De stora maskinerna skall inte gå in i trädgårdarna utan där får man själv ombesörja grävningen så att man inte förstör gräsmatta och växter mm. Det kan bli andra typer av maskiner som lägger ner slangarna till fibern också. nossansfiber.se Nossans fiber har startat en hemsida som kommer att byggas ut allteftersom. Kjell Johansson

10 Sponsorer för detta informationsblad INGEMARS HUSHÅLLSSERVICE Reparation av hushållsmaskiner Försäljning av CYLINDA Allt I Bygg AB Utför nybyggen och reparationer LJUNGS SKOGSBEARBETNING Service av skogsmaskiner Tillverkning av hydraulslang Försäljning av oljor och förbrukningsmaterial Horsby Bengtsgården

11 Årsmöte Nossans fiber håller årsmöte i Eggvena bygdegård torsdagen den 10 mars kl Föreningen har i skrivande stund ca 110 medlemmar och behöver ersätta interimsstyrelsen med en av medlemmarna vald styrelse, eftersom föreningen kommer att behöva fatta viktiga beslut om ev. igångsättning av dragning av fiber mm. Föredragningslista finns i stadgarna som kan hämtas på: nossansfiber.se. Styrelsen har utsett en valberedning, så valen kommer att vara förberedda, samtidigt som nya förslag kan ställas på årsmötet. Är du intresserad av att ingå i styrelsen eller i andra organ i föreningen kan du kontakta valberedningen: Katarina Holmberg , Klas Svensson och Claes Andreasson Du som inte är medlem kan komma en stund före mötet och bli medlem, så du kan få rösträtt. Varje person har rösträtt utifrån antal insatser, dvs. hur många fastigheter man anslutit. Lennart Hallgren från Telia inleder med information om Telias tjänster i bynets projekt Servering Välkomna