ON KALLELSE

Transkript

1 ON KALLELSE

2 KALLELSE Datum (1) Omsorgsnämnden Isaac Tham Omsorgsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdag den 25 juni 2014 kl i Tjädernhuset, sammanträdesrum Vargen för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordning 3. Införande av ÄBIC (Ä 3-18 A. Jacobson kl. 9.00) 4. Nytt arbetssätt för hemtagning av utskrivningsklara 5. Pilotprojekt nattkameror (L. Hallman, kl. 9.20) 6. Förändring av hyreskontrakt 7. Besparingar i verksamheten 8. Nattresurs till Nordens demensboende (M. Winberg kl ) 9. Rapporter, vård- och omsorgsförvaltningen 10. Samverkansorganisation för arbetsmarknadsåtgärder (M. Sundin, L. Borgs, K. Willborg kl ) 11. Utveckling av Hedemora familjecentral 12. Föreningsbidrag 2014 (Ä M. Paulsson kl ) 13. Tertialrapport april Attestlista sommaren Tidsplan budgetarbetet 16. Beslutsanmälan 17. Delgivningar 18. Rapporter, socialförvaltningen Per Jansson (S) ordförande Isaac Tham sekreterare

3 !t. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄOESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (21) DnrV Införande av ÄBIC Socialstyrelsen rekommenderar alla Sveriges kommuner att använda sig av Äldres Behov J Centrum (ÄBIC) för att skapa förutsättningar för en strukturerad vård- och omsorgsdokumcntation. Inmr införandet av ÄBIC finns det stimulansmedel att ansöka om från Socialstyrelsen. Kraven for att få ta del av stimulansmedlen är bland annat att det finns ett politiskt beslut på nämndsnivå att infora metoden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den 11 juni Vård- och omsorgslörvaltningcns tjänsteskrivelse den 2 juni 2014 Förslag till omsorgsnämnden Omsorgsnämnden beslutar införa Äldres Behov l Centrum (ÄBIC), som arbetsmetod vid handläggning och dokumentation i vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun. Införandet av metoden omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Utdrag till Förvaltningschef Justerandes sign

4 A. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 60 Dnr VO Införande av ÄBIC Socialstyrelsen rekommenderar alla Sveriges kommuner att använda sig av Äldres Behov I Centrum (ÄBIC) för att skapa förutsättningar för en strukturerad vård- och omsorgsdokumentation. Inför införandet av ÄBIC finns det stimulansmedel att ansöka om från Socialstyrelsen. Kraven får att få ta del av stimulansmedlen är bland annat att det finns ett politiskt beslut på nämndsnivå att införa metoden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2juni 2014 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet beslutar föreslå omsorgsnämnden att införa Äldres Behov I Centrum (ÄBIC), som arbetsmetod vid handläggning och dokumentation i vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun. Införandet av metoden omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Utdrag till Omsorgsnämnden q Justerandes sign Utdragsbestyr!<ande l /~ nai'-1

5 ~ HEDEMORA!!J! KOMMUN VD-lOJ -IL-f-012- T JÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Eva Rosen, eva. rosen@hedemora. se Införande av ÄBIC (äldres behov i centrum) Sammanfattning Socialstyrelsen rekommenderar alla Sveriges kommuner att använda sig av ÄBIC (äldres behov i centrum) för att skapa förutsättningar för en strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är beskriven med ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från en internationell klassifikation ( ICF) som beskriver funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det betyder att den enskilde ska få hj älp och stöd utifrån si na individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. Användandet av modellen kommer inte att lagstiftas, däremot kommer socialstyrelsen att kräva att Sveriges kommuner använder ÄBIC när kommunerna lämnar in underlag till officiell statistik mm. Det fi nns inget i modellen som hindrar kommuner från att använda sig av metoden även när det gäller personer med funktionsnedsättningar. I de fall man gör det kallar man metoden individens behov i centrum IBIC. Eftersom det kräver en del omstrukturering i dataprogram samt hos den mänskliga faktorn som ska arbeta enligt modellen är det enklare att använda sig av samma arbetsmetod oavsett ålder och lagrum. Inför införandet av ÄBIC finns det stimulansmedel att ansöka om från socialstyrelsen. Kraven för att Ia. ta del av stimulansmedlen är att:.. det finns utbildade processledare i kommunen.. det finns ett politiskt beslut att införa metoden, lägst på socialnämnds nivå. Hedemora kommun har genom Socialstyrelsen utbildat två processledare, den tredje är snart färdigutbildad. Politiskt beslut att införa metoden saknas. I Hedemora kommun behövs beslut i omsorgsnämnden. Vi kommer i Hedemora kommun börja med att införa metoden inom äldreomsorgen. Hedemora kommun ~temsida IMVW. hedemora. se E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organisationsnr Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora BesOksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

6 Datum Hedemora kommun (3) ÄBIC/IBIC För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum. För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för missförstånd. Dådc handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering, verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Den statistik som man kan få ut av ÄBIC/IBIC kan också vara ett bra underlag för samhällsplanering. Exempelvis kanske många personer boende i en viss ort behöver hj älp vid promenader. När man tittar närmare på problemet visar det sig att det saknas trottoarer vilket gör att personer med gångsvårigheter måste ha ett mänskligt stöd för att ta sig ut. Det övergripande målet är att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov. Det innebär att: ansökan, utredning, planering och uppföljning ska hanteras likvärdigt organisation och resursplanering i omsorgen kan utgå från individuella behov det blir möjligt att följa upp och utvärdera resultat för män och kv innor. För verksamheten kan modellen skapa nytta genom att: vara en del i att utveckla en evidensbaserad praktik ge möjlighet till uppföljning av verksamhetens arbete Nationellt innebär modellen möjlighet att utveckla den nationella statistiken och öppna järn lörclser. Att arbeta systematiskt utifrån behov istället för insatser gör äldreomsorgen mer likvärdig och rättssäker. Med äldres behov i centrum får också den äldre och hans eller hennes närstående ökade möj tigheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. I Äldres behov i centrum beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I nästa steg kan metoden användas inom funktionshinderområdet IBIC (individens behov i centrum) Lagar, förordningar och delegationer som styr beslutet Socialtjänstlagen Koppling till mål/policy/riktlinjer

7 Datum Hedemora kommun (3) Barnchecklistan 1. Berör ~rendet barn eller unga? Ja Vi har i beslutet att införa ÄBIC tagit med möjligheten att anv~nda metoden ~ven inom funktionshinderområdet i nästa steg, vilket innebär att ~ven yngre människor kan komma ifråga. Jämställdhetschecklistan Detta kommer att utöka möjligheten till könsuppdelad statistik Ja Integration 1. Metoden medför att man tittar på individens behov oavsett vilket etnisk ursprung personen har och utifrån det tas beslutet. Ja Miljö och klimat Nej Förslag till beslut Att införa ÄBIC (Äldres behov i centrwn) som arbetsmetod vid handläggning och dokumentation i vård och omsorgsförvaltningen I Hedemora kommun. Införande av metoden omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Eva Rosen Biträdande förvaltningschef

8 .å. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (21) Dnr VO Nytt arbetssätt för hemtagning av utskrivningsklara Gävle och Bollnäs kommun har som metod att inga patienter som skrivs ut från sjukhusen kommer ti ll ett korttidsboende, utan får resa direkt hem i stähet Metoden förefaller lyckad och möjligheten finns att ti llämpa samma arbetssätt i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den 11 juni Kommunala pensionärsrådet den 16 juni Vård- och omsorgsförvaltningens ~jänsteskrivcl se den 2 juni 2014 Bollnäs kommuns förslag på riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt Sof, Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden Utdrag till F örvaltningschcf Diariet l'"""""",;, l""""""""""

9 ii: HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum ( 12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 61 Dnr VO Nytt arbetssätt för hemtagning av utskrivningsklara Gävle och Bollnäs kommun har som metod att inga patienter som skrivs ut från sjukhusen kommer till ett korttidsboende, utan får resa direkt hem i stället. Metoden förefaller lyckad och möjligheten finns att tillämpa samma arbetssätt i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens ljänsteskrivelse den 2juni 2014 Bollnäs kommuns förslag på riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt SoL Vård- och omsorgsutskottets beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen och uppdrar åt förvaltningen att ta fram en ekonomisk kalkyl över kostnader och besparingar i förslaget. Utdrag till Förvaltningschef Diariet Just~ sign 111. / Utdragsbestyrkande l ktt~g!ktl<-1

10 !t. HEDEMORA!d! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Kommunala Pensionärsrådet Information från vård- och omsorgsförvaltningen Ett förslag på ny policy är att inga patienter som skrivs ut från lasarett och sjukhus ska läggas in på kurtis utan komma direkt hem. Ett lyckat försök har genomförts i Gävle och Bollnäs kommun och är j ust nu under vidare utvärdcri n g. Det har blivit rutin på sjukhusen att utgå från att alla patienter hamnar på korttidsboende en tid, och därfor skriver ut dem tidigare än vad de skulle ort om patienten skulle åkt hem. Inger Back lin, SPF Husby, uttrycker oro för att personer i ett utsatt läge får komma till sitt hem med dålig tillgänglighet. Det är inte bra att komma hem ensam efter en sjukhusvistelse då man är i behov av extra hjälp. Hemtjänstinsatserna kommer behöva ökas för de nyss hemtagna från sjukhus. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2juni 2014 Dollnäs kommuns förslag på riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt SoL Kommunala pensionärsrådets beslut Kommunala pensionärsrådet har tagit del av informationen och 10reslår vård- och omsorgsförvaltningen att inleda en dialog med landstinget angående att de utskrivningsklara råds fl ytta in på korttidsbocnde. Kommw1ala pensionärsrådet föreslår att policyn angående utskrivningsklara patienter införs under en prövotid. l,..."'""'"

11 ~ HEDEMORA ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum (4) Eva Rosen, eva. rosen@hedemora. se Nytt arbetssätt att hantera utskrivningsklara från sjukhus Sammanfattning En ny strategi med att arbeta med utskrivningsklara patienter på sj ukhusen har i början av 2013 införts i Gävle och Bollnäs kommun. Det som man idag kan se av det nya arbetssättet är bara vinnare säger man i Gävle. Landstinget skriver ut lika många personer men de ligger på sjukhuset fårre dagar. Kommunerna har därmed minskat sina kostnader för utskrivningsklara radikalt. Till en början ökade kostnaden för hem~jänsten men det har på senare tid stabiliserat sig. Patienterna slipper ligga kvar på sjukhuset i onödan. I Bollnäs har man sett samma effekter! Ärendebeskrivning Att utarbeta ett nytt arbetsätt kring utskrivningsklara från lasarettet. Bakgrund Vi ser idag att vi har kö till våra särskilda boenden. Vi har de senaste månaderna haft fullbelagt på korttidsboende, och använder även extraplatser med utökad personalstyrka på korttids. Vår kostnad för utskrivningsklara har också ökat radikalt de senaste månaderna. Vi behöver hitta lösningar för att förbättra den negativa trend vi sett hittills i år. Vi fick information om att Gävle och Bollnäs förändrat arbetssättet med ett positivt resultat som följd. l början av 2013 hade Gävle och Bollnäs stora problem med att utskrivningsklara patienter. Det var krisartat för landstinget med överbeläggningar på sjukhusen och för kommunerna var kostnaderna mycket stora för utskrivningsklara patienter. Båda kommunerna beslutade sig då för att arbeta med en ny strategi. Alla patienter skulle återgå till sitt ordinära boende efter en sjukhusvistelse utan att passera någon korttidsplats. I Gävle har korttidsplatserna minskats med 20 platser till nuvarande 76 Hedemora kommun Hemsida E-post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Orgamsationsnr P <a t adress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Besoksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

12 Datum Hedemora kommun (4) platser. Bollnäs har haft lo korttidsplatser som det tidigare var ständig kö till. Idag är mindre än hälften av platserna i Bollnäs belagda. Det som de båda kommunerna sett som är viktigt att tänka på när förändringen infördes var: Vikten av att sjukhusen är informerade och att sjukhuspersonalen vet att de utskrivningsklara patienterna går direkt hem till sitt ordinära boende, tidigare var det ofta sjukhuspersonalen som utlovade korttidsvistelse innan hemgång innan ens biståndshandläggaren hade trä1tat brukaren. I hemtagningsprocessen är det viktigt att vårdplaneringarna fungerar på ett tillfredställande sätt. Det behövs också snabba uppföljningar vid hemgång. Första uppföljningen sker allt ifrån 2 dagen hemma till efter 14 dagar hemma. Om uppföljningen visar att det finns behov av korttidsvistelse så verkställs det vid uppföljningen. I Bollnäs införde man något som man kallade "Trygg hemgång". Det innebar att personal finns hos brukaren i 2 timmar i samband med hemgång från lasarettet. En bra åtgärd för att öka tryggheten ansåg man i Bollnäs har infört. Plan för arbetet i Hedemora Diskussion i berörda personalgrupper om nytt arbetssätt inleds. Riskbedömningar/handlingsplaner görs i respektive personalgrupp. lnfonnation ges tilllandstinget (Avesta och Falu lasarett). Fortsatt dialog med KPR. Genomgång av dc befintliga rutiner som berör utskrivningsklara. Uppföljning/Utvärdering dec 2014 Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "(Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja Nej x Jämställdhetschecklistan 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt meden jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? Ja Nej x

13 Datum Hedemora kommun (4) Jämställdhetschecklistan Ja Nej 4. Om ojamställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? x Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" 2. Har hansyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här)" x Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket satt? "[Skriv text här]" Ekonomi De kostnader som vi idag har när det gäller utskrivningsklara är: Falu lasarett 4513kr/dygn Avesta lasarett 3256kr/dygn Budget 2014 utskrivningsklara: 800tkr Kostnader tom maj 2014 för utskrivningsklara: 478tkr Vi har också en kostnad för att vi under året har utökat platserna tillfälligt på korttids. Vi har beslut om l O korttidsplatser och 2 akutplatser. Nu när trycket är så hårt så har vi belagt upp till 14 platser och utökar då bemanningen i samma utsträckning. Kostnad tom april; 145 tkr i vikariekostnad (kostnad/ dag 1200kr/dag) Just nu tillsätts extrapersonal 30 timmar/dygn på korttidsboendet Kostnad om vi anställer mer personal till hemtjänsten är: Kostnad l 97kr/ timme (timkostnad inkl. PO-påslag). Räkneexempel: Med l brukare utskrivningsklar på Avesta lasarett+ kostnad på korttids = 4456kr/dygn Med l brukare utskrivningsklar på Falu lasarett+ kostnad på korttids = 5713kr/dygn Om vi använder dessa pengar till hem~jänstpersonal räcker dc till: Avesta kostnaden (4456kr) = 23 hemtjänsttimmar (timkostnad ink!. POpåslag). Falukostnaden (5713kr) = 29 hemtjänsttimmar (timkostnad inkl. PO-påslag). x Extremvarianten; l personal dygnet runt, (räknat på 1 vecka och sedan delat i 7 dygn- timkostnad, OB-kostnad inkl. PO-kostnad) snittkostnad 5671 kr/dygn

14 Datum Hedemora kommun (4) Förslag till beslut Att f6rvaltningcn omedelbart får i uppdrag att under en tidsbegränsad period starta upp ett arbete i syfte att minska trycket på korttidsavdelningen och antalet utskrivningsklara dygn på lasarettet. Anders Jacobsson Tf förvaltningschef Eva Rosen Biträdande förvaltningschef

15 !t. HEDEMORA ~KOMMUN VU 2-0L(-ft-f-o 12- T JÄNSTESKRIVELSE Datum (2) Eva Rosen, eva.rosen@hedemora.se Samtal med handläggarchefer i Gävle kommun och i Bollnäs kommun angående hemtagningsprocessen från sjukhus av patienter som är utskrivningsklara. Gävle kommun Telefonsamtal med BiståndshandläggarchcfUIIa Hamren, l ( vx ) för drygt ett år sedan hade Gävle kommun mycket besvär med utskrivningsklara patienter som blev kvar på sjukhus i väntan på att få komma till korttids. Detta medförde stora kostnader för kommunen. Förvaltningsledningen tog då ett beslut om att alla patienter som kom från eget boende till sjukhus ska när de blir utskrivningsklara tas hem till det egna boendet. Därefter ska biståndshandläggaren göra täta uppflöjningar för att se till att det fungerar hemma. Uppföljningar kan ske från dagen efter hemkomst till, 2 veckor efter hemkomst. Gävle har inget hemtagningsteam. Mera hemtjänstpersonal sätts in, ibland har man vak hemma. Alla ansvarar själv för att ha det boende som man har. Om man har ett boende som är beskaffat så att man inte kommer åt tex. Toaletten efter en sjukhusvistelse så f'ar man kanske acceptera at få ha en transportabel toalett som är åtkomlig för den som kommer hem från sjukhuset en tid. Man kan inte bli kvar på sjukhuset i väntan på nytt boende säger Ulla. I början var det många frågor som måste hanteras men idag fungerar det mycket bra enlig Ulla. Det har varit en arbetsam process för handläggarna att lägga om sitt arbete. Idag har Gävle kommun inga kostnader för utskrivningsklara till landstinget. Viktigt att sjukhusen får klart för sig att de utskrivningsklara går direkt hem till eget boende när de blir utskrivningsklara. Personalen på sjukhuset kan inte "utlova" korttidsplats." De kan inte heller räkna med att patienten kommer till ett korttids efter att den är utskrivningsklar. Hedemora kommun Hemsida E-post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organisati()OS(I( Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

16 Datum Hedemora kommun (2} Officiellt så ska alla patienter som kommer ftån ett eget boende gå åter till det egna boendet när de blir utskrivningsklara. Men det sker idag undantag för vissa personer tex. Palliativa som inte vill åka hem och mycket svårt dementa med svår oro. Bollnäs kommun Telefonsamtal med Birgitta Hänninen Biståndshandläggarchef (v x O l) För drygt ett år sedan började Bollnäs kommun att ta tag i frågan med stora kostnader för utskrivningsklara till landstinget. Man hade kostnader på ca 2 mkr/år. Att införa detta vare en tuff förändring för handläggarna men idag fungerar det jättebra. I maj 2013 skrevs ett ärende till Socialnämnden om att revidera riktlinjerna för handläggning SoL. I samband med att dessa togs, tog även Socialnämnden ett beslut om att tydliggöra processen vid hemgång från sjukhus till ordinärt boende. (Se dokument 3 sidan 3) I dagarna ska nya riktlinjer tas (Obs ej tagna idag 3/6), de revideras l gång/ år i Bollnäs. Då läggs det till en ny insats "Trygg hemgång". Insatsen är högst 2 timmar vid ett tillfc:ille. Syftet är att skapa trygghet vid hemgång efter sjukhusvistelse.( OBS ej taget idag 3/6) (se dokument 5, sidans). Det läggs även till att om den utskrivningsklare ansöker om att fä komma till korttids när den är på sjukhuset så utreds denna ansökan i normalfallet vid hemkomsten i det ordinära boendet. ( se dokument 5 sidan 7) Bollnäs är en kommun med ca innevånare. Bollnäs kommun jobbar mot 3 sjukhus. 6,75 biståndshandläggare. Man följer upp alla beslut minst l gång/år. I mars 2014 hade man 44 vårdplaneringar på sjukhus Bollnäs har inget hemtagningsteam. Bollnäs har l O korttidsplatser och idag är 4 av dessa belagda - det är alltså 6 tomplatser idag. Uppföljningar sker snabbt efter hemkomst från sjukhus allt från 2:a dagenefter 2 veckor. Det bör i normalfallet vara först på 3 :e dagen för att man ska ha hunnit prova. Viktigt att sjukhuset inte räknar med att korttids finns att tillgå i normalfallet. Eva Rosen

17 Biståndshandläggarenheten Riktlinjer för handläggning inom äldre- och handikappomsorgen enligt, socialtjänstlagen, SoL Dnr Enligt beslut 2014-xx-xx, xx Ersätter tidigare beslutade riktlinjer, , 67, Dnr

18 Biståndshandläggarenheten Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad oavsett t.ex. ålder, kön och etnicitet. Det är inte heller möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte tillhandahåller den specifika tjänsten. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskildes individuella behov. Tillgänglighet Myndighetens serviceskyldighet finns reglerat i förvaltningslagens bestämmelser (4-5 ). Enligt dessa bestämmelser skall varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp där den enskilda har frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt oavsett om frågan ställs per brev, telefon eller på annat sätt. Allmänna principer vid bedömning av sociala insatser. Frivillighet och S jälvbestämmande skall vara vägledande vid handläggningen av enskilda ärenden. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon skall ta emot erbjudandet om en viss social insats. Det är den enskilde som gör valet (fr i villighet) ~ dock inom ramen för befintliga resurser (skälig levnadsnivå). Till socialtjänstens uppgifter hör att på olika sätt försöka motivera (det förebyggande perspektivet) den enskilde för en viss insats. Den enskildes egna resurser skall tas tillvara. Kvinnor/flickor, män/pojkar, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vi lket innebär ett värdigt liv och att känna välbefinnande i tillvaron. Regler som styr handläggning och dokumentation syftar till att garantera den enskildes rättssäkerhet. Avsikten med reglerna är att den enskilde skall få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. En utredning enligt Il kap. l SoL får inte inledas mot någon vuxen persons vilja om utredningen avser henne eller honom själv. V id en anmälan eller om något på annat sätt kommit till biståndshandläggarenhetens kännedom ska en förhandsbedömning göras skyndsamt. Huvudregeln är att den som önskar insatser själv gör ansökan och för sin egen talan. När den enskilde inte kan fö ra sin egen talan behövs hjälp av legal ställföreträdare/ombud. Det kan vara en person som fått fu llmakt att företräda den sökande eller en förvaltare. Vid ansökan av den enskilde eller dennes legala företrädare ska en utredning inledas så snabbt som möj ligt. 2

19

20 Biståndshandläggarenheten tillgodoses och barn som har fyllt 15 år har rätt att komma ti ll tals och få sina åsikter beaktade. Med barn avses personer under 18 år. Hjälp i hemmet i barnfamiljer Särskilt viktig är den individuella bedömningen for funktionsnedsatta personer som har barn. Biståndet skall utfonnas med hänsyn till barnens behov och deras bästa. Hemtjänst i barnfamiljer med en funktionshindrad förälder skall inte användas som stöd till föräldern att klara av sin förätdraro ll annat än i form av praktisk hjälp med att sköta/hjälpa barnen (t ex matlagning, hjälp med omvårdnad m m). Psykologiskt och/eller pedagogiskt stöd kräver särskild kompetens och skall utredas och beslutas av individ- och familjeomsorgen utifrån barnets behov. Utformningen av stödet till barnfamiljer kräver ett nära samarbete mellan individ och familjeomsorgen och äldre- och/eller hand ikappomsorgen. Vanligaste förekommande hemtjänstinsatser och innehåll Syftet med insatserna är att underlätta den dagliga livsföringen. Insatsen skall utformas så att de stärker den enskildes resurser att leva självständigt och för att möjliggöra kvarboende. Insatserna nedan utgår från normalfallet (grundnivån) for skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Omvårdnadsinsatser Personlig omvårdnad är insatser som avser att stötta individen med den hjälp han/hon behöver kring sin person. De vanligaste insatserna är: Klädsel Kundfår hjälp med att ta fram kläder och/eller hjälp med att ta på och av kläder. Gäller även stödstrumpor, hörapparat, glasögon och proteser. Personlig hygien Kundfår hjälp med övre och nedre toalett dvs. att tvätta och torka sig, borsta tänderna, kamma håret, rakning, hud- och nagelvård. Dusch Kundfår hjälp med dusch/bad, hud-och nagel-och hårvård samt torka upp i badrummet. 4

21 Biståndshandläggarenheten Toalettbesök Kundfår följe till ochfrån toaletten samt hjälp vid toalettbesök/byte av inkontinenshjälpmedel, tömmalbyta urin/ stomipåse. Enbart tömning av fristående toalettstol/urinflaska hänvisas till insatsen hushållssysslor. Förflyttningar Kundfår hjälp med lägesändringar (i säng) ochforflyttningar (t.ex. i lur säng, stol, gångstöd) Transporthjälp med rullstol eller stöd vid sidan av, för att gå med hjälpmedel inom bostaden. Matdistribution Kund som inte kan tillaga sin mat själv får maten hemdistribueradför lunch och middag. Behovet tillgodoses i första hand genom att måltiden intas i närliggande restaurang/matsal. Tillagning/värma mat Kund kan även få hjälp med enklare matlagning, värmafärdiglagad mat och/eller mellanmål. Behovet tillgodoses i första hand genom au måltiden intas i närliggande restaurang/matsal eller med ~jälp av matdistribution. Assistans vid måltid. Dukafram och av samtfinfördela maten vid behov. Gäller även assistans i restaurang/matsal. Motivation och stöd när personal behövs under hela måltidssituationen. Matning Kunden får assistans med hela måltidssituationen T illsyn insatsen är punktvisa besök. Syftet är att ge ökad trygghet och säkerhet i boendet for kunder som har uppenbara besvär med att hantera ett trygghetslarm eller ett sjukdomstillstånd som medför svårigheter att kalla på hjälp. Utökad tillsyn Insatsen är tidsbegränsad till högst jjorton dagar och ska vara sammanhängande. Syftet är att ge ökad trygghet och säkerhet i boendet för kunder som har uppenbara besvär med att hantera ett trygghetslarm eller ett sjukdomstillstånd som medför svårigheter att kalla på hjälp. T rygg Hemgång Insatsen är högst två timmar vid elt tillfälle i samband med att kund skrivs ut från sjukhuset. Syftet är att skapa trygghet vid hemgång efter en sjukhusvistelse. 5

22 Biståndshandläggarenheten Egenvård Kund kan på grund av funktionsnedsättning inte utföra vissa sjukvårdsuppg(fter. Kunden själv instruerar, informerar och tar självständigt ansvar för sin egenvård. Serviceinsatser Serviceinsatser är sociala insatser av servicekaraktär. Nedan anges de vanligaste insatserna: Varudistribution Beviljas en gång per vecka. Kundfår hjälp med att upprätta och distribuera inköpslista och packa upp varor. Ärenden Kund får hjälp med ärenden, t e x apotek, kompletteringsinköp (ej veckoinköp) utförda av omvårdnadspersonar Kompletteringsinköp sker i närmaste affär. Följe till/från Kundfårfö(je till närliggande restaurang/matsal och till att uträtta ärenden. Avser även påminnelse om aktiviteter. J normalfallet beviljas inte kundfölje till läkare/tandläkare eller livsmedelsinköp då behovet kan tillgodoses med sjukresor och varudistribution. Vidfölje är kund ansvarigför vilketfärdmedel som används och dess kostnad. Städning Beviljas i norma(fallet var 3:e vecka, av max 2 rum och kök. Makar, sambor eller hemmavarande vuxna barn har alltid ett gemensamt ansvar när det gäller att sköta det gemensamma hemmet. Hushållssysslor Kund får t e x hjälp med att diska, ta ut sopor, ta in post, vattna blommor, rengöring av ~jälpmedel, tömning av fristående toaletthink, uri'?flaska. Avser även avfrostning av kyl och frys, kompletteringsstäd, stödeldning och sopa av den egna fastighetsbron Tvätt Beviljas i normalfallet var 14:e dag. Kund får hjälp med tvätt, plocka i/ur, starta maskin, hjälp med att hänga, stryka/vika och sortera in tvätt på avsedd plats. Bäddning Kund får hjälp med att bädda/bädda upp. 6

23 Biståndshandläggarenheten Renbäddning Beviljas i normalfallet var 14:e dag. Kund får hjälp med att bädda rent och vädra sängkläder. Promenader Beviljas normalt en gång per vecka. Avser promenad inom- eller utomhus, utevistelser och hjälp med ytterkläder w -~~-~----~- -- w --~ , Ingår normalt inte inom ramen för skälig levnadsnivå Följande serviceinsatser ingår normalt inte inom ramen får skälig levnadsnivå: Sanering av hela eller delar av bostad Fastighetsskötsel Trädgårdsskötsel Snöskottning Vedhuggning storstädning av bostad samt balkong, altan eller förråd Hantering av latrin Sköta om och gå ut med huscijur Vädra garderober Flytta möbler Flyttstädning Socialnämnden ska beakta och följa eventuella klargöranden och förändringar som i efterhand kan ske i rättspraxis. Korttidsplats och Särskilt boende inom äldre- och handikappomsorgen Korttidsplats definieras som en bäddplats utanför det ordinära boendet avsedd för tillfålligt stöd och omsorg/omvårdnad dygnet runt. Efter en sjukhusvistelse är inriktningen att biståndshandläggaren skall planera för en återgång till kundens ordinära bostad. Vid ansökan om korttidsplats i samband med vårdplanering på sjukhuset, utreds ansökan i normalfallet efter hemkomst till det ordinära boendet. Korttidsplats beviljas enligt följande kriterier: Akut situation har uppstått och trygghet och säkerhet kan inte tillförsäkras i den ordinära bostaden med hemtjänstinsatser. Behov finns att utreda om kund kan bo kvar i den ordinära bostaden eller behöver ett särskilt boende. 7

24 Biståndshandläggarenheten Åtgärder som skall genomföras i den ordinära bostaden- gäller inte åtgärder somfaller underfastighetsägarens eller forsäkringsbolags ansvar (t. e x stambyte J. l väntan på att särskilt boende anvisaslär iriflyttningsklart. Hemtjänstinsatser vid Korttidsplats Vid beslut om korttidsplats ska ll även kunden få beslut om vi lka hemtjänstinsatser som beviljats, så att det står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. Återkommande Korttidsplats beviljas i normalfallet en vecka, per fyra veckors period. Om önskemål om längre period framställs skall en plats i särskilt boende erbjudas, under förutsättning att den utredning som då görs motiverar detta. Återkommande korttidsplats skall ge möjligheten till kvarboende i det egna hemmet och/eller att erbjuda anhörig avlösning. Särskilt Boende Särskilt boende är till för personer som inte längre kan få behovet av omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i det egna hemmet. För att bevilja särskilt boende skall den enskilde ha ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov som sträcker sig över stor del av dygnet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Det är det individuella behovet som avgör om personen skall ha rätt till insatsen. Undermålig bostad är inte grund Tör att bevilja särskilt boende. Vid misstanke om demenssjukdom bör personen vara demensutredd. För att beviljas särskilt boende krävs att någon eller några av nedanstående kriterier är uppfyllda: Kvarboende i ordinärt boende med omfattande hjälp i hemmet är prövat och bedömt som otillräckligt hemtjänstinsatserna är omfattande, varaktiga och överstiger kostnaderna for särskilt boende Den enskildes behov av trygghet och säkerhet i livsföringen kan inte längre tillgodoses i ordinärt boende Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende När en person beviljats särski lt boende sker anvisning om bostad inom kommunen som helhet. Hemtjänstinsatser i Särskilt Boende Vid beslut om särskilt boende skall även kunden få beslut om vilka hemtjänstinsatser som beviljats i det särskilda boendet, så att det står klart vad beslutet eller besluten kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. 8

25 Biståndshandläggarenheten Rätten att fortsätta bo tillsammans i särskilt boende Personer över 65 år som har beviljats eller beviljas biståndsinsatsen särskilt boende kan ansöka om att sammanbo med make/maka, sambo eller partner (registrerade partnerskap). Två förutsättningar måste vara uppfyllda får att ha rätt till att bo tillsammans. l. Att man varaktigt sammanbor eller sammanbott. 2. Att båda vill fortsätta bo tillsammans. Om medboende har behov av hemtjänstinsatser ska en ansökan göras hos biståndhandläggaren. Insatser inom handikappomsorgen Avlösarservice i hemmet Denna insats syftar t i Il att föräldrar t i Il funktionsnedsatta barn som inte tillhör någon personkrets enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ska kunna få avlösarservice i hemmet for att exempelvis kunna genomfå ra aktiviteter som barnet inte deltar i. Avlösarservice bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger. Insatsen utformas och utgår från det egna hemmet. Beslutet ges i timmar per vecka/månad. Boendestöd Stödet kan riktas till personer med psykisk funktionsnedsättning eller till personer som av andra skäl har behov av stöd få r att kunna hantera tillvaron och leva ett självständigt li v med god livskvalitet. Boendestödet är en praktisk och social insats som syftar till att underlätta får den enskilde att hantera sin vardag. Insatsen är dock inte begränsad till hemmet utan kan även omfatta aktiviteter utanför boendet och en central del är att dessa aktiviteter ska göras tillsammans med kunden. Den enskilde ska aktivt delta i genomfårandet utifrån sin egen förmåga. Stödet kan delvis ses som en handledning som visar vägen till att återfå förmågan att hantera tillvaron. Boendestödet utformas efter den enski ldes skiftande behov. L edsagare Ledsagare beviljas personer som inte klarar av, helt eller delvis att fårflytta sig på egen hand. Det handlar om fårflyttningar utanfår det egna hemmet. Insatsen syftar till att bryta den enskildes isolering och göra det möj ligt att delta i frididsaktiviteter, besöka vänner med mera. Ledsagning är i huvudsak avsedd för 9

26 Biståndshandläggarenheten enklare aktiviteter i närområdet av vardaglig karaktär. Kan bevi lj as kontinuerligt eller för tillfålliga behov. Kontaktperson Syftet med kontaktperson är att denne ska vara medmänniska och hjälpa till att bryta den enski ldes ofrivilliga ensamhet. Kontaktperson beviljas i regel endast personer som har en funktionsnedsättning och bor i ordinärt boende. Kontaktpersonen är ett icke professionellt stöd som utförs av personer med stort engagemang och intresse för andra människor. Daglig Verksamhet/Daglig Sysselsättning Daglig verksamhet syftar till att ge personer med behov av socialt stöd möjlighet ti ll meningsfull sysselsättning och gemenskap med andra. Insatsen riktar sig til l personer med psykisk fu nktionsnedsättning, som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Bostad med Särskild Service enligt Socialtjänstlagen Bostad med särskild service enligtsolär ti ll för personer med psykisk funktionsnedsättning och som inte längre kan få behovet av omvårdnad tillgodosett i det egna hemmet. Behovet kan vara såväl fysiskt, psykiskt som socialt. För att beviljas bostad med särskild service enligt SoL krävs att någon eller några av nedanstående kriterier är uppfyllda: Kvarboende i ordinärt boende med boendestöd och/eller hemtjänst är prövat och bedömt som otillräckligt Den enskildes omvårdnadsbehov kan inte längre tillgodoses i ordinärt boende Den enskildes situation utlöser sådan oro och ångest att skälig levnadsnivå inte kan uppnås i ordinärt boende Boendestöd, utifrån individens behov ingår när kund beviljats bostad med särskild service enligt SoL. Finns behov utöver boendestöd finns möj lighet att ansöka om andra insatser. Trygghetslarm T rygghetslarm i bostaden ökar möjligheten att känna sig trygg i sin bostad och ger möjlighet att snabbt komma i kontakt med kommunens omvårdnadspersonal dygnet runt. JO

27 Biståndshandläggarenheten Anhörigstöd Anhörigstödet arbetar för att uppmärksamma anhörigas behov, ge råd och information samt kunna vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov. Arbetet är inriktat på att aktivt nå anhöriga som behöver stöd i ett tidigt skede. Anhörigstödet är olika insatser som syftar ti ll att underlätta för den som har någon närstående som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, missbruk, relationsproblematik eller ålderssvaghet behöver stöd i vardagen. Anhörigstöd är kostnadsfritt och omfattar alla åldersgrupper och verksamheter inom socialtjänsten. Anhörigstöd kan bland annat vara avlösning (från två timmar ti ll 48 timmar), anhöriggrupp, enskilda stödsamtal, dagverksamhet och Gapet (internetbaserat socialt forum). Anhörigstöd kan även beviljas som bistånd i form av avlösarservice i hemmet för funktionsnedsatta barn och återkommande korttidsplats för äldre. Uppföljning Uppföljning avser att följa upp om kundens behov av stöd och hjälp överensstämmer med de beslut som fattats. Följa upp om kundens behov är tillgodosedda, mål uppfyllda och är tillförsäkrad skälig levnadsnivå samt har ett värdigt liv. Uppföljning av fattade beslut sker alltid vid förändrade förhållanden, t ex efter återkoppling från personal samt vid tidsbegränsade beslut, annars systematiskt återkommande utifrån insats och omfattning. l l

28 :å. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrtidesdatum (21) 5. DnrV Pilotprojekt för användande av nattkameror Vård- och omsorgsutskottet gav förvaltningen i uppdrag att ta fram information om metoden med nattkameror samt göra en beräkning av möjliga besparingar. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den Il juni Omsorgsnämnden den 2 april 40 Vård- och omsorgsforvaltningens tjänsteskrivelse den 16 juni 2014 Sammanfattning av Västerås kommuns projekt om Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att genomföra Pilotprojekt nattiiisyn via kamera, hos fem brukare under sex månader för att därefter utvärderas. Utdrag till "[Skriv text här]" Justerandes sign

29 ~ HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 62 Rapporter Det finns ett pågående pilotprojekt angående e-hälsa och införande av nattkameror. Ett företag, JoiceCare, har lämnat en offert på ett system med nattkam eror. Beslutsunderlag IVO' s beslut den 15 maj 2014 Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 22 maj 20 I 4 Vård- och omsorgsutskottets beslut Vård- och omsorgsutskottet har tagit del av informationen och uppdrar åt förvaltningen, angående projektet med nattkameror, att inhämta information från andra kommuner som redan använder sig av metoden samt göra en beräkning av möjliga besparingar. J st ~ " l l"""''""''~'""'

30 it: HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum (26) 40 Onr VO e-hälsoutveckling Vård- och omsorgsförvaltningen vill påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive övergång till digitala trygghetslarm. Socialstyrelsen har meddelat sina krav för att kommunen ska kunna vara med och ansöka om stimulansmedel för projektet. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den 19 mars Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2014 Socialstyrelsens skrivelse den 19 februari 2014 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att påbörja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Utdrag till Förvaltningschef Regional samordnare E-hälsa, Region Dalarna lor- l l l""~''"''"""

31 ~ HEDEMORA!!J! KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Lola Hallman, lola.hallman@hedemora.se Pilotprojekt för nattiiisyn via kamera Sammanfattning För att kunna utvärdera ifall nattillsyn via kamera kan vara något för Hedemora kommun behöver vi genomfora ett pilotpn~jekt med nattiiisyn via kamera hos fem brukare under sex månader. Om projektet faller väl ut kan Hedemora kommun erbjuda fl er alternativ till trygghetsbesök nattetid, öka servicen och tryggheten. Ärendebeskrivning Idag kan l ledemora enbart er~juda trygghetsbesök nattetid genom nattpatrullen, som åker hem till respektive brukare. Ibland vaknar brukaren efter besöket och larmar varefter personalen får åka tillbaka. Vård- och omsorgsforvattningen vill utvärdera ifall nattiiisyn via kamera kan öka tryggheten och säkerheten for de av våra brukare som önskar er sådan och samtidigt ge fler alternativ till trygghetsbesök nattetid, kanske även dagtid. Det finns idag två brukare där man kontaktat vård och omsorg och frågat ifall vi kan erbjuda servicen nattillsyn via kamera, en inom hemtjänsten och en på ett särskilt boende. Kameran fungerar som så att personalen på bestämda tider loggar in och kontrollerar att allt står rätt till med brukaren. Det kommer inte att lagras någon fil utan det är tillsyn i realtid. Genom att bevilja insatsen nattiiisyn via kamera kan insatsen trygghetsbesök nattetid avslutas. Bakgrund Omsorgsnämnden har vid sammanträdet fattat beslut om att uppdra åt förvaltningen att påbörja processen med att skapa möjligheter for ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Digitaliseringen av trygghetslarmen är genomfort redan. l dag har tekniken kommit så långt att vi kan sköta trygghetsbesök nattetid hos våra brukare via kamera. Detta innebär att vi vid överenskomna tider Hedemora kommun Hemsida E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organisabons.v Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

32 Datum Hedemora kommun (3) startar kameran för att se att allt är lugnt hos brukaren. Kameran kan även startas ifall det kommer ett larm från brukaren och kan då vara ett komplement till telefonsamtalet. Det finns brukare som är lättväckta och blir störda när nattpatrullen kommer på sina trygghetsbesök. De vaknar när personalen låser dörren efter sig och blir oroliga och larmar, vilket resulterar i att personalen måste åka tillbaka för att lugna dem. Vi har brukare som vill ha trygghetsbesök då de är rädda att ramla och bli liggande utan att någon upptäcker det. Genom nattiiisyn via kamera skulle personalen upptäcka detta genom att sängen skulle vara tom en längre stund och de kan då kontakta brukaren för att se ifall allt står rätt alternativt åka hem till brukaren. Denna teknik kan även användas på våra särskilda boenden för dementa. När man vaknar på natten är det oftast för att gå på toaletten. Om personalen går in till personen då vaknar de till och har svårt att somna om. Om vi nyttjar denna teknik tillsammans med ett larm som visar om brukaren lämnar sängen kan vi ha koll på au de går och lägger sig igen utan att vi behöver störa dem. Vi kan även snabbt upptäcka ifall någon brukare försvinner. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan Ja Nej 1. Berör ~rendet barn eller unga? x (Om svaret ar Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hansyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Jämställdhetschecklistan Ja Nej 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt meden x jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och m~n? 4. Om ojämställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska x språket i tillräcklig omfattning? På vilket s~tt? "[Skriv text här)" 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella x skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket s~tt? "[Skriv text här]" Miljö och klimat Ja Nej

33 Datum Hedemora kommun S1da 3(3) Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? x På vilket sätt? Genom att vi förhoppningsvis kan minska bilåkandet Ekonomi Min arbetstid med det här projektet, 40 %, betalas av Region Dalarna då jag är "uthyrd" ti ll dem två dagar per vecka för att genomföra projektet och samtidigt vara andra kommuner behjälplig med liknande projekt. En förfrågan har gått ut till CareTcch, som kommunen har avtal med, och JoiceCare. Då bara en leverantör, JoieeCare, har hunnit svara på min forfrågan kan jag bara redovisa deras kostnader: Priser: 1950: /styck månad per kamera och månad 250:- / styck per månadför hyra av mobilt Internet 7 50:- l styck per månad för hyra av sw:fplatta alt bärbar dator Fri support ingår Normalt tar JoiceCare ut en etableringskostnad/startkostnad om J :.för utbildning, installation. JoiceCare Nuder på detta om vi kan komma igång innan 3016 med projektet och ha kontraktet på plats. Brukaren betalar for utförd tid, samma taxa som for övriga hemtjänstinsatser. Om vi skulle ta ut en avgift for kameran finns risken att brukaren tycker att det är billigare med trygghetsbesök istället och därfor väljer det alternativet. Konsekvenser Vård och omsorg skulle erbjuda brukarna bättre service genom fler val av trygghetsbesök nattetid, mindre störning av nattsömnen och ökad trygghet. Vård- och omsorgsförvaltningen har idag 53 brukare som är beviljade trygghetsbesök, såväl dagtid som nattetid. Motivering till beslut Medborgarna erbjuds möjlighet att testa ifall nattillsyn via kamera är ett bra alternativ till trygghetsbesök. Genom pilotprojektet kan vi erbjuda ett bredare utbud av service. Förslag till beslut Omsorgsnämnden fattar beslut om att detta pilotprojekt ska genomföras hos fem brukare under sex månader för att därefier utvärderas. Anders Jacobson Tf förvaltningschef Vo O Lola Hallman Systemförvaltare

34 SAMMANFATTNING Med stöd av de positiva erfarenheterna från försöksverksamheten tillsammans med två hemtjänstgrupper föreslås att Västerås stad fr.o.m inför ehemtjänst, d.v.s. användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett sätt att ge stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. ehemtjänst beviljas i biståndsbeslut enligt och erbjuds till de hemtjänstkunder som så önskar, som ett alternativ eller komplement till annat stöd. För personer som får hemtjänst avgiftsbeläggs ehemtjänsten med en taxa som ryms inom maxtaxan, för personer som får boendestöd blir ehemtjänsten avgiftsfri. Samtliga hemtjänstleverantörer ska kunna erbjuda ehemtjänst. En stödfunktion för välfärdsteknologi som ligger centralt i organisationen kommer att svara för utbildning av biståndshandläggare och personal i hemtjänsten. Kostnaderna förehemtjänst (teknik, utbildning, support) svarar staden för och utförarna får ersättning för sina insatser via ehemtjänst. En ny taxa för detta behöver tas fram med lägre ersättningar än vid traditionella hembesök eftersom utförarens kostnad för restid minskar kraftigt vid ehemtjänst. stödfunktionen för välfärdsteknologi ska också arbeta med att introducera ehemtjänst hos de enskilda som beviljats ehemtjänst samt vid behov ge information till deras anhöriga. De IKT-funktioner som är aktuella att arbeta med nu är Bildtelefoni, d.v.s. videosamtal där båda parter ser och hör varandra när man har ringt upp. Denna kan vara stationär så att den finns på ett ställe i bostaden eller mobil och fjärrstyrd så att den kan fungera överallt i hemmet. Informations- och meddelandehantering, d.v.s. ett enkelt sätt att skicka och ta emot text-, röst, bild- och videomeddelanden av typ sms, mms och e-post. Nattiiisyn via kamera, d.v.s. möjligheten att via en mörkerseende kamera göra kompletterande tillsyn av personer när de sover istället för att behöva besöka dem med risk att väcka dem. Under projektet har fyra tekniska lösningar använts inom ovanstående områden (ippi, Joice, Giraff och Nattfrid) men inför ett bredare införande kommer upphandlingar enligt LoU att göras. Vanliga insatser som lämpar sig förehemtjänst är t ex tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Projektet har visat att äldre västeråsare är positiva till införandet av IKT-stöd under förutsättning att det är en möjlighet för de som så önskar och inte tvingas på någon som inte vill. Särskilt vid dialog med äldre och funktionshindrade som själva har behov av stöd har det visat sig att många skulle föredra ett stöd via ehemtjänst framför traditionellt stöd, inte minst av etiska skäl. Man upplever att ehemtjänst ofta gynnar självständighet, trygghet, aktivitet, delaktighet och valfrihet. Kostnaden för införandet avehemtjänst beräknas till S 300 tkr under 2013 då samtlig hemtjänstpersonal utbildas minskar kostnaderna samtidigt som kostnadsminskningar i form av effektivare insatser och minskat behov växer sig allt större. För 2014 budgeteras kostnader på tkr och kostnadsminskningar på mellan 6 SOO och 1S SOO tkr. Senare beräknas c:a 300 hemtjänstkunder få ehemtjänst och detta leder då till en nettobesparing på mellan S 700 och tkr. 1