Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009"

Transkript

1 Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009 Personbilar hos 33 kommuner samt Region Skåne 2009

2 Innehåll Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne Om granskningen...3 Antal fordon...4 Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel...5 Antal och andel bilar äldre än modellår Antal och andel miljöbilar Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar Om bilars koldioxidutsläpp Vikten av företagens och kommunernas val av bilar Beskrivning av granskade CO 2 -värden Resultat: CO 2 -energi = mått på bilars energieffektivitet Resultat: CO 2 -klimat = mått på bilars klimatpåverkan Avslutande ord... 20

3 Om granskningen Miljöfordon Syd har på uppdrag av Vägverket Skåne genomfört en fordonsanalys av Skånekommunernas och Region Skånes bilflottor med avseende på antal fordon, antal och andel miljöbilar, energieffektivitet och klimatpåverkan i enlighet med motsvarande granskning som genomförts för kommunerna i Blekinge och Småland Fordonsanalysen är en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för kommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Utöver ovan innehåll redovisas även en sammanställning över antal bilar som drivs av olika drivmedel samt antal och andel bilar äldre än årsmodell Avseende trafiksäkerhetsdata såsom antal stjärnor i Euro-NCAP (krockskydd, fotgängarskydd och barnsäkerhet) samt whiplash-skydd, antisladdsystem och vikt så anses detta mycket viktigt att redovisa men informationen i bilregistret är ännu så länge bristfällig för att säkerställa en jämförande analys motsvarande ovan uppräknade miljöparametrar. Av denna anledning ingår inte trafiksäkerhetsdata i denna undersökning. För kännedom är tillfredsställande information om trafiksäkerhet på väg att uppdateras i bilregistret och BILFAKTA s databas så vid kommande granskningar kan detta inkluderas hand i hand med miljöinformation. I granskningen redovisas följande parametrar: - Antal fordon (tabell 1) - Antal fordon fördelade efter olika drivmedel (tabell 2) - Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel (tabell 3) - Antal och andel fordon äldre än modellår 2000 (tabell 4) - Antal och andel miljöbilar (tabell 5) - CO 2 -energi (gram CO 2 /km) och CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) (tabell 6) - CO 2 -klimat (värde 1) gram CO 2 /km och CO 2 -klimat (värde 2) gram CO 2 /km (tabell 7)

4 Antal fordon Granskningen av kommunernas och Region Skånes bilflottor avser endast registrerade personbilar i trafik. Granskningen har genomförts genom att hämta information om de olika bilarna och dess utsläpp från Vägtrafikregistret och BILFAKTA s databas. Datum för granskningen är Tabell 1: Antal fordon i respektive kommun sorterade från den som har flest fordon till den som har minst. Plats Kommun Antal totalt 1 Skåne (33 kommuner) Region Skåne Malmö Helsingborg Kristianstad Lund Hässleholm Ängelholm Trelleborg Höganäs Eslöv Landskrona Ystad Simrishamn Höör Klippan Sjöbo Kävline Osby Tomelilla Bjuv Båstad Svedala Hörby Bromölla Staffanstorp Vellinge Svalöv Östra Göinge Åstorp Skurup Lomma Örkelljunga Perstorp Burlöv 17

5 Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel Antalet fordon fördelade på olika drivmedel har sammanställts i granskningen. Sortering sker efter andel bilar som kan drivas med alternativa drivmedel som redovisas i tabell 3. Sammanställningen visar att det fortfarande är fossilbilar (bensin- och dieseldrivna fordon) som dominerar. Ett mönster som bryts av Region Skåne som har fler bilar som kan drivas på alternativt drivmedel än rena fossilbilar. Skurup och Malmö är bästa kommuner med över 40 procent alternativbränsledrivna bilar. Genomsnittet för de skånska kommunerna är att knappt 21 procent av fordonen drivs med alternativt drivmedel. Genom att ställa krav på att nya bilar ska kunna drivas med annat drivmedel än bensin och diesel kan även kommunerna på sikt minska oberoendet av fossila drivmedel.

6 Tabell 2: Antal fordon i respektive kommun fördelade på olika drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Bensin Diesel Bensin / etanol Bensin / el Bensin / gas EL 1 Region Skåne Skurup Malmö Ystad Trelleborg Helsingborg Hörby Landskrona Svedala Sjöbo Svalöv Ängelholm Skåne (33 kommuner) Lomma Tomelilla Kristianstad Hässleholm Bjuv Eslöv Lund Kävline Staffanstorp Örkelljunga Simrishamn Åstorp Höör Vellinge Båstad Höganäs Östra Göinge Bromölla Perstorp Osby Klippan Burlöv

7 Tabell 3: Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Antal med alt. bränsle Andel med alt. bränsle % Antal med fossilt bränsle Andel med fossilt bränsle % 1 Region Skåne , ,9 2 Skurup , ,5 3 Malmö , ,6 4 Ystad , ,0 5 Trelleborg , ,4 6 Helsingborg , ,6 7 Hörby , ,5 8 Landskrona , ,9 9 Svedala , ,1 10 Sjöbo , ,0 11 Svalöv , ,0 12 Ängelholm , ,6 13 Skåne (33 kommuner) , ,2 14 Lomma , ,5 15 Tomelilla , ,7 16 Kristianstad , ,2 17 Hässleholm , ,5 18 Bjuv , ,1 19 Eslöv , ,7 20 Lund , ,4 21 Kävlinge , ,7 22 Staffanstorp , ,7 23 Örkelljunga , ,8 24 Simrishamn , ,9 25 Åstorp , ,6 26 Höör , ,8 27 Vellinge , ,9 28 Båstad , ,1 29 Höganäs , ,0 30 Östra Göinge , ,0 31 Bromölla , ,0 32 Perstorp , ,0 33 Osby , ,0 34 Klippan , ,0 35 Burlöv , ,0

8 Antal och andel bilar äldre än modellår 2000 Som en extra parameter i granskningen sammanställdes antal och andel fordon äldre än årsmodell 2000 i kommunernas bilflottor. Vellinge och Perstorp kommuner har inga personbilsregistrerade fordon alls äldre än Bland Skånekommunerna är drygt 14 procent i genomsnitt av fordonen äldre än Äldre fordon har allt som oftast högre bränsleförbrukning samt högre utsläpp av koldioxid och miljö- och hälsopåverkande föroreningar. Det kan därför vara klokt att se över möjligheten att byta ut äldre fordon.

9 Tabell 4: Antal och andel fordon äldre än modellår Plats Kommun Antal totalt Antal äldre än 2000 Andel äldre än 2000 % 1 Vellinge ,0 2 Perstorp ,0 3 Region Skåne ,2 4 Sjöbo ,4 5 Östra Göinge ,3 6 Ystad ,9 7 Höör ,4 8 Höganäs ,9 9 Svedala ,4 10 Ängelholm ,7 11 Simrishamn ,2 12 Trelleborg ,0 13 Bromölla ,4 14 Tomelilla ,6 15 Kävlinge ,6 16 Hörby ,8 17 Bjuv ,9 18 Hässleholm ,0 19 Skurup ,5 20 Båstad ,0 21 Landskrona ,0 22 Skåne ( ,2 kommuner) 23 Åstorp ,3 24 Malmö ,9 25 Svalöv ,9 26 Lund ,3 27 Helsingborg ,5 28 Osby ,3 29 Kristianstad ,4 30 Staffanstorp ,3 31 Eslöv ,7 32 Burlöv ,5 33 Klippan ,5 34 Lomma ,2 35 Örkelljunga ,3

10 Antal och andel miljöbilar Det finns olika definitioner av vad en miljöbil är. En del menar att alla bilar som har katalysator är en miljöbil, andra kallar alla bilar som har en viss miljöklass som miljöbilar, exempelvis miljöklass 2002, miljöklass 2005 etc. Samtliga dessa krav är lagkrav som gäller för moderna bilar. Det är därför ingenting som räcker för att bli klassad som miljöbil. För granskningen av antal och andel miljöbilar i Skåne den så kallade statliga miljöbilsdefinition som presenteras nedan. Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien 1. Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller, som tillhör miljöklass 2005, där utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO2) maximalt är 120 g/km (motsvarar ungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilar krävs även ett partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. 2. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med alternativa drivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin), naturgas och biogas, tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt 9,7 Nm3 gas/100 km. 3. Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändning på 37 kwh/100 km. Flera elbilar förväntas komma in på svenska marknaden de närmaste två åren. Automatväxlade versioner av fordon som drivs med alternativa drivmedel tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven. Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar Region Skåne har kommit längst i Skåne avseende att introducera miljöbilar i sin fordonsflotta. Ystad, Skurup och Malmö är bästa kommuner. Notera att miljöbilar och låg klimatpåverkan (se CO 2 -klimat längre ned i denna rapport) går hand i hand. Däremot är sambandet mellan hög andel miljöbilar och fordon som har låg förbrukning inte entydigt. Detta gör att de som kommit långt avseende inköp av miljöbilar även bör titta på möjligheten att även ställa tuffare krav på lägre förbrukning.

11 Tabell 5: Antal och andel miljöfordon Plats Kommuner Antal totalt Varav miljöbilar Andel miljö (%) 1 Region Skåne ,1 2 Ystad ,4 3 Skurup ,5 4 Malmö ,1 5 Landskrona ,1 6 Svalöv ,4 7 Trelleborg ,6 8 Helsingborg ,4 9 Svedala ,8 10 Hörby ,5 11 Sjöbo ,0 12 Skåne ( ,9 kommuner) 13 Ängelholm ,1 14 Kristianstad ,7 15 Lomma ,5 16 Tomelilla ,3 17 Kävlinge ,8 18 Hässleholm ,5 19 Eslöv ,7 20 Lund ,1 21 Höganäs ,1 22 Bjuv ,9 23 Åstorp ,1 24 Klippan ,0 25 Staffanstorp ,3 26 Simrishamn ,1 27 Örkelljunga ,2 28 Höör ,2 29 Bromölla ,1 30 Vellinge ,1 31 Båstad ,9 32 Burlöv ,0 33 Osby ,0 34 Perstorp ,0 35 Östra Göinge ,0

12 Om bilars koldioxidutsläpp 1 Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska, men fortfarande har vi de mest bränsleslukande bilarna i EU. Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska. Under det första halvåret 2008 sjönk utsläppen med 3,7 procent jämfört med hela år 2007, från 181 till 174 gram per kilometer. Det framgår av ny statistik Bilindex - över bilars klimatpåverkan, som tagits fram i samarbete mellan Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Sverige har trots den positiva utvecklingen EU:s mest bränsleslukande bilpark och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger fortfarande i topp, tillsammans med Litauen och Finland. Den svenska utsläppsnivån på 174 gram kan jämföras med genomsnittet för EU för 2007 som var 158 gram. Diagram 1: Koldioxidutsläpp nya bilar i Sverige och EU, enligt tillverkares uppgifter (g/km) Sverige EU Källa aspx

13 Vikten av företagens och kommunernas val av bilar Enligt statistiken i Bilindex köper företag och kommuner (juridiska personer) mer bränsletörstiga bilar än privatpersoner (fysiska personer). I diagram 2 nedan redovisas genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km. Företagens och kommunernas val av fordon har betydelse då de ungefär köper 50 procent av alla nya bilar i Sverige. Vidare har företag och kommuner sina bilar allt som oftast under en kortare tid 3-5 år, av bilens genomsnittliga livslängd på 15 år. Val av mer miljöanpassade och trafiksäkra bilar innebär att bättre bilar kommer ut på begagnatmarknaden och att hela den svenska bilparkens kvalitet höjs med tiden. Diagram 2: Genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km

14 Beskrivning av granskade CO 2 -värden Det förekommer olika uppgifter om koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar. I denna granskning redovisas två värden ett för bilars energieffektivitet (CO 2 -energi) och ett för bilars klimatpåverkan (CO 2 -klimat). Nedan beskrivs granskningens metod. Det finns inom EU en gemensam testmetod av bilars utsläpp. Baserat på denna testmetod bestäms exempelvis nya bilars utsläpp av CO 2. Förenklat kan man säga att mätningarna genomförs med olika standarddrivmedel bensin, diesel och naturgas. Bilarnas CO 2 -utsläpp mäts genom att bestämma mängden kolatomer i avgasutsläppen. Etanolbränslet E85 är ännu så länge inte ett certifierat drivmedel inte heller biogas. Detta får till följd att etanolbilarna i CO 2 -statistiken räknas som bensinbilar och biogas räknas som naturgas. Eftersom ingen skillnad görs om bilarna drivs med fossila eller förnybara drivmedel så blir detta EU-värde för CO 2 -utsläpp i första hand ett mått på nya bilars bränsleförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Detta skapar förvirring dels eftersom CO 2 -utsläpp är en indikator på klimatpåverkan och dels för att ingen skillnad görs mellan förnybara och fossila drivmedel. Länder som Sverige vill tillgodoräkna sig en minskning av CO 2 från landets bilpark eftersom man introducerat förnybara drivmedel både som ren bränsle (E85, biogas, RME) samt som låginblandat i bensin och diesel (5 procent etanol i bensinen och upp till 5 procent RME i MK1-diesel). Hur ska man då kompensera för klimatnyttan som uppstår genom att förnybara drivmedel används? Eftersom både bilars energieffektivitet och klimatpåverkan är viktiga parametrar, så redovisas två värden CO 2 -energi och CO 2 -klimat i denna granskning. CO 2 - energi (gram CO 2 /km) avser värdet från europeisk standardtest som är lika för alla bilar och det värde som redovisas av alla biltillverkare. Detta CO 2 -värde tar hänsyn till bilens förbrukning på standardbränsle. Eftersom inte hänsyn tas till om bilen drivs med fossilt eller förnybart bränsle, så blir detta ett värde mer en indikator på bilens energiförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Det hade därför varit mer lämpligt att ha en energienhet, exempelvis kwh/100 km som indikator på denna parameter. Då detta värde speglar ett mått på bilars energieffektivitet benämns denna parameter CO 2 -energi. CO 2 -energi (l/mil) är ovan värde omräknat till genomsnittsförbrukning liter bensin per mil. CO 2 -klimat (gram CO 2 /km) är ett mått på bilars klimatpåverkan. CO 2 -klimat beräknas baserat på CO 2 - energivärdet, där hänsyn tagits till samtliga bränslens klimatpåverkan under hela dess livscykel. Värdena på olika drivmedels klimatpåverkan baseras på rapporten Bilindex utgiven av Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Exempelvis åtgår ca procent energi för att borra efter olja, transportera oljan till raffinaderi, raffinera till bensin och diesel samt transportera bränslet ut till bilens tank detta gör att värdet på CO 2 -klimat för en bensinbil och dieselbil blir cirka procent högre än dess värde på CO 2 -energi. 2 Bilindex 2007: Uppdaterade värden för etanol och biogas:

15 CO 2 -klimat (värde 1) I Bilindex har klimatnyttan för den svenska bilparken schablonberäknats (antal fordon jämfört med försålda volymer) för Enligt Bilindex så tankas gasbilar med 85 procent fordonsgas 3 och 15 procent bensin och etanolbilarna med 90 procent E85 och 10 procent bensin. Då fordonsgas är en blandning av biogas och naturgas som varierar under åren så har vi i denna granskning utgått från mixen som gällde för 2008 som var 58 procent biogas och 42 procent naturgas (enligt svenska gasföreningen). Detta ger en klimatnytta för gasbilar på 53 procent och för etanolbilar på 56 procent jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 1) i granskningen av Skånes kommuner. CO 2 -klimat (värde 2) Tankas gas- och etanolbilarna konsekvent med bästa bränsle är maximal klimatnytta för gasbilar 86 procent (= om 100 procent biogas tankas) respektive för etanolbilar 65 procent (= om 100 procent E85 tankas) jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 2) i granskningen av Skånes kommuner. Denna parameter redovisar hur långt man kan komma genom att säkerställa att alltid tanka bästa drivmedel i sina bilar. Denna parameter är även lämplig att använda som jämförelse mellan olika kommuner då den redovisar maximal klimatnytta för samtliga kommuner oberoende skillnader i gasmix som kan variera med geografin. Genom att jämföra CO 2 -klimat (värde 1) med CO 2 -klimat (värde 2) illustreras även vikten av att hela tiden tanka bästa drivmedel i gas respektive etanolbilar. Parametrarna CO 2 -energi och CO 2 -klimat synliggör vikten av att redovisa bilars energieffektivitet och klimatpåverkan var för sig. Extra tydligt hade detta blivit om man haft kwh/100 km som enhet för indikatorn energieffektivitet. Bristfälliga värden för äldre fordon Notera att för bilar äldre än 2000 finns bristfälliga uppgifter om CO 2 -utsläpp och bränsleförbrukning. Även för vissa bilar nyare än 2000 exempelvis ombyggda ambulanser och personbilsregistrerade lätta transportbilar etc. saknas också värden. För bilar som saknar av biltillverkare inrapporterat CO 2 - värde (= värde saknas i bilregistret respektive BILFAKTA s databas) har en uppskattning gjorts i förhållande till ålder och likvärdig bil. Detta för att få ett resultat där alla bilar gör utslag i resultatet. Följande har varit vägledande för bedömning av utsläppsvärden för fordon äldre än årsmodell 2000 där utsläppsdata saknas: - Volvo modell 240, 740, 940, V70 har ett utsläpp av 275 g CO 2 / km - Volvo modell V40 har ett utsläpp av 250 g CO 2 /km - BMW, Mercedes har likställts med Volvo V70 - Fordon som bedömts vara lättare och har mindre motorer än Volvo har resulterat lägre utsläppsvärden, exempelvis har samtliga motsvarande VW-modeller bedömts ligga lägre 200 g CO 2 /km. - Fordon av typ större personbil, buss eller transportfordon ex VW CARAVELLE 2,5 drar mer bränsle än Volvo. - Fordon där bränsleförbrukning blandad körning gått att finna har beräknats enligt formel: standardbensin 2,37 kg CO 2 per liter samt diesel 2,67 kg CO 2 per liter. Det är inte lätt att sätta exakt rättvisa utsläppsvärden där data saknas. Ovan bedömningar och schabloner utgår från att äldre fordon förbrukar mer drivmedel än nyare av samma storlek. Detta påverkar resultatet speciellt för kommuner som har hög andel fordon äldre än årsmodell Eftersom denna bedömning bygger på schabloner så är det en potentiell felkälla. Men i takt med att äldre fordon byts ut så minskar betydelsen av denna påverkan. 3 Då fordonsgas består av både biogas och naturgas så utgår man från gällande mix. Värdena är uppdaterade för 2008 där mixen var 58 procent biogas och 42 procent naturgas enligt Svenska gasföreningen.

16 Resultat: CO2-energi = mått på bilars energieffektivitet Höganäs, följt av Sjöbo och Båstad har mest energieffektiva eller bränslesnåla fordon bland Skånes kommuner. Trots en hög andel miljöbilar och låg klimatpåverkan så hamnar Region Skåne lite längre ned i kategorin energieffektiva fordon. Bilars energieffektivitet är en viktig parameter som alltid är viktig att fokusera på. En hög bränsleförbrukning går med andra ord inte att legitimera enbart genom att köra bilen på ett alternativt drivmedel. Bilars energieffektivitet och låg klimatpåverkan måste gå hand i hand. Det finns tre sätt att minska bilars utsläpp av koldioxid: 1) Minskat transportarbete, 2) Mer energieffektiva/bränslesnåla fordon samt 3) övergång från fossila till förnybara drivmedel. CO 2 - energi (g CO 2 /km) är samma värde som biltillverkarna redovisar i sina broschyrer för blandad körning. Detta värde har räknats om till motsvarande förbrukning i liter bensin per mil = CO 2 -energi (l/mil).

17 Tabell 6: CO 2 -energi (gram CO 2 /km) samt CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) Datum Plats Kommun Antal totalt CO 2 - energi (g/km) CO 2- energi (l/mil) Höganäs ,5 0, Sjöbo ,8 0, Båstad ,3 0, Landskrona ,9 0, Helsingborg ,2 0, Kävlinge ,6 0, Östra Göinge ,6 0, Tomelilla ,2 0, Lomma ,3 0, Bjuv ,0 0, Bromölla ,4 0, Perstorp ,0 0, Höör ,9 0, Vellinge ,0 0, Kristianstad ,5 0, Skåne (33 kommuner) ,5 0, Malmö ,0 0, Simrishamn ,2 0, Ystad ,5 0, Region Skåne ,1 0, Hörby ,0 0, Svalöv ,4 0, Ängelholm ,4 0, Åstorp ,5 0, Eslöv ,9 0, Osby ,0 0, Staffanstorp ,8 0, Trelleborg ,8 0, Svedala ,2 0, Lund ,6 0, Örkelljunga ,9 0, Hässleholm ,0 0, Klippan ,3 0, Skurup ,1 0, Burlöv ,1 0,84

18 Resultat: CO2-klimat = mått på bilars klimatpåverkan Region Skåne har fordon med lägst klimatpåverkan i Skåne. Låg klimatpåverkan går hand i hand med hög andel miljöbilar som drivs på alternativa drivmedel såsom etanol och gas. Bästa kommun är Malmö följt av Sjöbo, Landskrona och Helsingborg. Intressant att notera är att både Sjöbo, Landskrona och Helsingborgs kommuner även placerar sig i toppen avseende att köpa in energieffektiva fordon. Detta innebär att det även fungerar att ställa krav på låg bränsleförbrukning på fordon som kan drivas med alternativa drivmedel. Det är med andra ord alltid rätt att ställa krav på snåla fordon oavsett vilket drivmedel de drivs med. Kommunerna är rangordnade baserat på CO 2 - klimat (värde 2). Genom att jämföra med CO 2 -klimat (värde 1) så framgår vikten av att tanka bästa drivmedel i etanol- och gasbilar.

19 Tabell 7: CO 2 -klimat g/km (värde 1) och CO 2 -klimat g/km (värde 2). Sortering efter lägst CO 2 -klimat (värde2). CO 2 -klimat g/km (värde 1) är baserat på att etanolbilarna tankas med 90 procent E85 samt 10 procent bensin. Gasbilarna tankas till 85 procent med gas och 15 procent bensin. Gasen som tankas är fordonsgas som i nätet 2008 bestod av 58 procent biogas och 42 procent naturgas. CO 2 -klimat g/km (värde 2) är baserat på att alla etanolbilar (100 % E85) och gasbilar (100 % biogas) tankas med bästa miljöbränsle. Plats Kommun Antal totalt CO 2-klimat g/km värde 1 CO 2-klimat g/km värde 2 1 Region Skåne ,8 134,5 2 Malmö ,7 151,2 3 Sjöbo ,9 151,7 4 Landskrona ,0 158,4 5 Helsingborg ,5 158,4 6 Skurup ,7 160,6 7 Ystad ,6 161,6 8 Trelleborg ,6 163,8 9 Tomelilla ,2 166,6 10 Lomma ,9 168,3 11 Hörby ,3 169,7 12 Kristianstad ,3 171,7 13 Svalöv ,5 173,4 14 Skåne ( ,0 175,3 kommuner) 15 Ängelholm ,8 175,9 16 Höganäs ,3 177,3 17 Svedala ,7 178,5 18 Bjuv ,3 182,0 19 Båstad ,1 182,0 20 Kävlinge ,0 185,4 21 Eslöv ,4 189,7 22 Hässleholm ,6 190,4 23 Östra Göinge ,0 192,0 24 Vellinge ,4 195,1 25 Bromölla ,1 196,1 26 Höör ,7 196,6 27 Perstorp ,8 196,8 28 Simrishamn ,2 199,0 29 Lund ,4 200,3 30 Staffanstorp ,8 202,2 31 Åstorp ,2 205,2 32 Osby ,6 205,6 33 Örkelljunga ,8 207,5 34 Klippan ,1 216,1 35 Burlöv ,5 221,5

20 Avslutande ord Det har inte ingått i fordonsanalysen att bedöma vilka kommuner som är bra respektive mindre bra. Fordonsanalysen är och ska ses som en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för Skånekommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Av fordonsanalysen går dock att utläsa att flera kommuner inklusive Region Skåne har kommit en bra bit på vägen för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta. Detta inbegriper huvudparametrarna antal och andel miljöbilar samt CO 2 -energi (= mått på bilars energieffektivitet) samt CO 2 -klimat (=mått på bilars klimatpåverkan). Men oavsett nuvarande status kan alla kommuner och Region Skåne bli ännu bättre. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Exempellista med tips för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta: Sätt upp mätbara och utmanande mål (men realistiska) som visar vägen för andra = kommunen som föregångare o Bättre energieffektivitet (lägre CO 2 -energi), lägre klimatpåverkan (lägre CO 2 -klimat), minskat antal gamla bilar, högre andel miljöbilar etc. o Sätt upp motsvarande mål för högre trafiksäkerhet i kommunens fordon Se till att målen omfattar köp, leasing, hyra av bilar såväl som taxi Utred om alla bilar behövs Utred om körsträckan kan optimeras/minskas Se över möjligheter att utnyttja befintliga bilar mer effektivt o Bilpool ett alternativ? o Utbilda personalen i Sparsam körning enkla tips som alla kan anamma o Mät förbrukning av drivmedel Tanka miljöbästa bränsle i alla lägen o E85 i etanolbilar, biogas i gasbilar, grön el till elbilar etc. o Följ upp tankningar, körsträckor, bränsleförbrukning ger feedback till uppsatta mål. UPPFÖLJNING av samtliga mål är a och o Det är att rekommendera att en motsvarande fordonsanalys genomförs igen inom lämplig tid (6-24 månader). En sådan analys bör då även omfatta nulägesbeskrivning av lämpliga parametrar för trafiksäkerhet. En uppföljande fordonsanalys ger förutsättningar att mäta resultatet av Skånekommunernas ansträngningar där uppsatta mål och förbättringar kan stämmas av genom jämförelse med nu genomförd nulägesanalys. Växjö Jonas Lööf Projektledare Miljöfordon Syd

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11 Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771 Fordonsanalys - ett verktyg för en energieffektivare fordonspark? Kristianstad 2011-01-24 Presentation Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018 Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag

Läs mer

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

Företagsklimatet i Malmö stad 2018 Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Företagsamheten 2018 Skåne län

Företagsamheten 2018 Skåne län Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Skånes vattenförsörjning

Skånes vattenförsörjning Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017 Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Skåne län 2019

Företagsklimatet i Skåne län 2019 Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Vad kan vi göra? Vad gör andra?

Vad kan vi göra? Vad gör andra? Vad kan vi göra? Vad gör andra? Nätverksskapande Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte Utrymmesbrist Begränsa transportsektorns klimatpåverkan Effektivare fordon, fartyg, flygplan Ökad andel förnybar

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683 NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering

Statistik för Skånes inkvartering Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad

Läs mer

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport Miljöfordonsdiagnos Geografirapport Miljöfordonsdiagnos - Geografirapport 217 har genomförts av Miljöfordon Sverige och Clevery. Pernilla Hansson, projektledare Miljöfordon Syd 217-2-1 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län

Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018 Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Väldigt positiv ökning av de utländska gästnätterna... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Granskning av 290 kommuners personbilsflottor

Granskning av 290 kommuners personbilsflottor Granskning av 290 kommuners personbilsflottor - Nulägesbeskrivning för hösten 2009 Projektledare: Pernilla Hansson 1 2 Sammanfattning Projektet Miljö och säkerhetsgranskning av 290 kommuners personbilsflottor

Läs mer

Trygghetsmätning - vad är det?

Trygghetsmätning - vad är det? 1 Trygghetsmätning - vad är det? Använts sedan 2003 Enbart medborgarnas uppfattning och självskattning Trygghetsindex skapades 2003 efter att 168.000 medborgare i 200 kommuner svarade på 33 frågor Det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26

2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26 Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-11-26 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Flyttjänst Camilla Johnsson 1302617 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län januari 2014 64 841 (10,7 %) 28 642 kvinnor (9,8 %) 36 199 män (11,6 %) 14 131

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har

Läs mer

Foto: Mickael Tannus. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport maj

Foto: Mickael Tannus. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport maj Foto: Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport maj 2016 2016-07-05 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Antalet utländska

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se

Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Välkomna till vårens Geodataseminarium Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt

Läs mer