Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009
|
|
- Lisbeth Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009 Personbilar hos 33 kommuner samt Region Skåne 2009
2 Innehåll Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne Om granskningen...3 Antal fordon...4 Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel...5 Antal och andel bilar äldre än modellår Antal och andel miljöbilar Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar Om bilars koldioxidutsläpp Vikten av företagens och kommunernas val av bilar Beskrivning av granskade CO 2 -värden Resultat: CO 2 -energi = mått på bilars energieffektivitet Resultat: CO 2 -klimat = mått på bilars klimatpåverkan Avslutande ord... 20
3 Om granskningen Miljöfordon Syd har på uppdrag av Vägverket Skåne genomfört en fordonsanalys av Skånekommunernas och Region Skånes bilflottor med avseende på antal fordon, antal och andel miljöbilar, energieffektivitet och klimatpåverkan i enlighet med motsvarande granskning som genomförts för kommunerna i Blekinge och Småland Fordonsanalysen är en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för kommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Utöver ovan innehåll redovisas även en sammanställning över antal bilar som drivs av olika drivmedel samt antal och andel bilar äldre än årsmodell Avseende trafiksäkerhetsdata såsom antal stjärnor i Euro-NCAP (krockskydd, fotgängarskydd och barnsäkerhet) samt whiplash-skydd, antisladdsystem och vikt så anses detta mycket viktigt att redovisa men informationen i bilregistret är ännu så länge bristfällig för att säkerställa en jämförande analys motsvarande ovan uppräknade miljöparametrar. Av denna anledning ingår inte trafiksäkerhetsdata i denna undersökning. För kännedom är tillfredsställande information om trafiksäkerhet på väg att uppdateras i bilregistret och BILFAKTA s databas så vid kommande granskningar kan detta inkluderas hand i hand med miljöinformation. I granskningen redovisas följande parametrar: - Antal fordon (tabell 1) - Antal fordon fördelade efter olika drivmedel (tabell 2) - Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel (tabell 3) - Antal och andel fordon äldre än modellår 2000 (tabell 4) - Antal och andel miljöbilar (tabell 5) - CO 2 -energi (gram CO 2 /km) och CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) (tabell 6) - CO 2 -klimat (värde 1) gram CO 2 /km och CO 2 -klimat (värde 2) gram CO 2 /km (tabell 7)
4 Antal fordon Granskningen av kommunernas och Region Skånes bilflottor avser endast registrerade personbilar i trafik. Granskningen har genomförts genom att hämta information om de olika bilarna och dess utsläpp från Vägtrafikregistret och BILFAKTA s databas. Datum för granskningen är Tabell 1: Antal fordon i respektive kommun sorterade från den som har flest fordon till den som har minst. Plats Kommun Antal totalt 1 Skåne (33 kommuner) Region Skåne Malmö Helsingborg Kristianstad Lund Hässleholm Ängelholm Trelleborg Höganäs Eslöv Landskrona Ystad Simrishamn Höör Klippan Sjöbo Kävline Osby Tomelilla Bjuv Båstad Svedala Hörby Bromölla Staffanstorp Vellinge Svalöv Östra Göinge Åstorp Skurup Lomma Örkelljunga Perstorp Burlöv 17
5 Antal och andel fordon fördelade på olika drivmedel Antalet fordon fördelade på olika drivmedel har sammanställts i granskningen. Sortering sker efter andel bilar som kan drivas med alternativa drivmedel som redovisas i tabell 3. Sammanställningen visar att det fortfarande är fossilbilar (bensin- och dieseldrivna fordon) som dominerar. Ett mönster som bryts av Region Skåne som har fler bilar som kan drivas på alternativt drivmedel än rena fossilbilar. Skurup och Malmö är bästa kommuner med över 40 procent alternativbränsledrivna bilar. Genomsnittet för de skånska kommunerna är att knappt 21 procent av fordonen drivs med alternativt drivmedel. Genom att ställa krav på att nya bilar ska kunna drivas med annat drivmedel än bensin och diesel kan även kommunerna på sikt minska oberoendet av fossila drivmedel.
6 Tabell 2: Antal fordon i respektive kommun fördelade på olika drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Bensin Diesel Bensin / etanol Bensin / el Bensin / gas EL 1 Region Skåne Skurup Malmö Ystad Trelleborg Helsingborg Hörby Landskrona Svedala Sjöbo Svalöv Ängelholm Skåne (33 kommuner) Lomma Tomelilla Kristianstad Hässleholm Bjuv Eslöv Lund Kävline Staffanstorp Örkelljunga Simrishamn Åstorp Höör Vellinge Båstad Höganäs Östra Göinge Bromölla Perstorp Osby Klippan Burlöv
7 Tabell 3: Andel fordon som drivs med alternativt och fossilt drivmedel. Plats Kommun Antal totalt Antal med alt. bränsle Andel med alt. bränsle % Antal med fossilt bränsle Andel med fossilt bränsle % 1 Region Skåne , ,9 2 Skurup , ,5 3 Malmö , ,6 4 Ystad , ,0 5 Trelleborg , ,4 6 Helsingborg , ,6 7 Hörby , ,5 8 Landskrona , ,9 9 Svedala , ,1 10 Sjöbo , ,0 11 Svalöv , ,0 12 Ängelholm , ,6 13 Skåne (33 kommuner) , ,2 14 Lomma , ,5 15 Tomelilla , ,7 16 Kristianstad , ,2 17 Hässleholm , ,5 18 Bjuv , ,1 19 Eslöv , ,7 20 Lund , ,4 21 Kävlinge , ,7 22 Staffanstorp , ,7 23 Örkelljunga , ,8 24 Simrishamn , ,9 25 Åstorp , ,6 26 Höör , ,8 27 Vellinge , ,9 28 Båstad , ,1 29 Höganäs , ,0 30 Östra Göinge , ,0 31 Bromölla , ,0 32 Perstorp , ,0 33 Osby , ,0 34 Klippan , ,0 35 Burlöv , ,0
8 Antal och andel bilar äldre än modellår 2000 Som en extra parameter i granskningen sammanställdes antal och andel fordon äldre än årsmodell 2000 i kommunernas bilflottor. Vellinge och Perstorp kommuner har inga personbilsregistrerade fordon alls äldre än Bland Skånekommunerna är drygt 14 procent i genomsnitt av fordonen äldre än Äldre fordon har allt som oftast högre bränsleförbrukning samt högre utsläpp av koldioxid och miljö- och hälsopåverkande föroreningar. Det kan därför vara klokt att se över möjligheten att byta ut äldre fordon.
9 Tabell 4: Antal och andel fordon äldre än modellår Plats Kommun Antal totalt Antal äldre än 2000 Andel äldre än 2000 % 1 Vellinge ,0 2 Perstorp ,0 3 Region Skåne ,2 4 Sjöbo ,4 5 Östra Göinge ,3 6 Ystad ,9 7 Höör ,4 8 Höganäs ,9 9 Svedala ,4 10 Ängelholm ,7 11 Simrishamn ,2 12 Trelleborg ,0 13 Bromölla ,4 14 Tomelilla ,6 15 Kävlinge ,6 16 Hörby ,8 17 Bjuv ,9 18 Hässleholm ,0 19 Skurup ,5 20 Båstad ,0 21 Landskrona ,0 22 Skåne ( ,2 kommuner) 23 Åstorp ,3 24 Malmö ,9 25 Svalöv ,9 26 Lund ,3 27 Helsingborg ,5 28 Osby ,3 29 Kristianstad ,4 30 Staffanstorp ,3 31 Eslöv ,7 32 Burlöv ,5 33 Klippan ,5 34 Lomma ,2 35 Örkelljunga ,3
10 Antal och andel miljöbilar Det finns olika definitioner av vad en miljöbil är. En del menar att alla bilar som har katalysator är en miljöbil, andra kallar alla bilar som har en viss miljöklass som miljöbilar, exempelvis miljöklass 2002, miljöklass 2005 etc. Samtliga dessa krav är lagkrav som gäller för moderna bilar. Det är därför ingenting som räcker för att bli klassad som miljöbil. För granskningen av antal och andel miljöbilar i Skåne den så kallade statliga miljöbilsdefinition som presenteras nedan. Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien 1. Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller, som tillhör miljöklass 2005, där utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO2) maximalt är 120 g/km (motsvarar ungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilar krävs även ett partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. 2. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med alternativa drivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin), naturgas och biogas, tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt 9,7 Nm3 gas/100 km. 3. Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändning på 37 kwh/100 km. Flera elbilar förväntas komma in på svenska marknaden de närmaste två åren. Automatväxlade versioner av fordon som drivs med alternativa drivmedel tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven. Resultat i granskningen: antal och andel miljöbilar Region Skåne har kommit längst i Skåne avseende att introducera miljöbilar i sin fordonsflotta. Ystad, Skurup och Malmö är bästa kommuner. Notera att miljöbilar och låg klimatpåverkan (se CO 2 -klimat längre ned i denna rapport) går hand i hand. Däremot är sambandet mellan hög andel miljöbilar och fordon som har låg förbrukning inte entydigt. Detta gör att de som kommit långt avseende inköp av miljöbilar även bör titta på möjligheten att även ställa tuffare krav på lägre förbrukning.
11 Tabell 5: Antal och andel miljöfordon Plats Kommuner Antal totalt Varav miljöbilar Andel miljö (%) 1 Region Skåne ,1 2 Ystad ,4 3 Skurup ,5 4 Malmö ,1 5 Landskrona ,1 6 Svalöv ,4 7 Trelleborg ,6 8 Helsingborg ,4 9 Svedala ,8 10 Hörby ,5 11 Sjöbo ,0 12 Skåne ( ,9 kommuner) 13 Ängelholm ,1 14 Kristianstad ,7 15 Lomma ,5 16 Tomelilla ,3 17 Kävlinge ,8 18 Hässleholm ,5 19 Eslöv ,7 20 Lund ,1 21 Höganäs ,1 22 Bjuv ,9 23 Åstorp ,1 24 Klippan ,0 25 Staffanstorp ,3 26 Simrishamn ,1 27 Örkelljunga ,2 28 Höör ,2 29 Bromölla ,1 30 Vellinge ,1 31 Båstad ,9 32 Burlöv ,0 33 Osby ,0 34 Perstorp ,0 35 Östra Göinge ,0
12 Om bilars koldioxidutsläpp 1 Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska, men fortfarande har vi de mest bränsleslukande bilarna i EU. Koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieselbilar i Sverige fortsätter att minska. Under det första halvåret 2008 sjönk utsläppen med 3,7 procent jämfört med hela år 2007, från 181 till 174 gram per kilometer. Det framgår av ny statistik Bilindex - över bilars klimatpåverkan, som tagits fram i samarbete mellan Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Sverige har trots den positiva utvecklingen EU:s mest bränsleslukande bilpark och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger fortfarande i topp, tillsammans med Litauen och Finland. Den svenska utsläppsnivån på 174 gram kan jämföras med genomsnittet för EU för 2007 som var 158 gram. Diagram 1: Koldioxidutsläpp nya bilar i Sverige och EU, enligt tillverkares uppgifter (g/km) Sverige EU Källa aspx
13 Vikten av företagens och kommunernas val av bilar Enligt statistiken i Bilindex köper företag och kommuner (juridiska personer) mer bränsletörstiga bilar än privatpersoner (fysiska personer). I diagram 2 nedan redovisas genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km. Företagens och kommunernas val av fordon har betydelse då de ungefär köper 50 procent av alla nya bilar i Sverige. Vidare har företag och kommuner sina bilar allt som oftast under en kortare tid 3-5 år, av bilens genomsnittliga livslängd på 15 år. Val av mer miljöanpassade och trafiksäkra bilar innebär att bättre bilar kommer ut på begagnatmarknaden och att hela den svenska bilparkens kvalitet höjs med tiden. Diagram 2: Genomsnittliga koldioxidutsläpp för nyinköpta bilar under första halvåret Utsläppen redovisas enligt tillverkares uppgifter i gram koldioxid per km
14 Beskrivning av granskade CO 2 -värden Det förekommer olika uppgifter om koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar. I denna granskning redovisas två värden ett för bilars energieffektivitet (CO 2 -energi) och ett för bilars klimatpåverkan (CO 2 -klimat). Nedan beskrivs granskningens metod. Det finns inom EU en gemensam testmetod av bilars utsläpp. Baserat på denna testmetod bestäms exempelvis nya bilars utsläpp av CO 2. Förenklat kan man säga att mätningarna genomförs med olika standarddrivmedel bensin, diesel och naturgas. Bilarnas CO 2 -utsläpp mäts genom att bestämma mängden kolatomer i avgasutsläppen. Etanolbränslet E85 är ännu så länge inte ett certifierat drivmedel inte heller biogas. Detta får till följd att etanolbilarna i CO 2 -statistiken räknas som bensinbilar och biogas räknas som naturgas. Eftersom ingen skillnad görs om bilarna drivs med fossila eller förnybara drivmedel så blir detta EU-värde för CO 2 -utsläpp i första hand ett mått på nya bilars bränsleförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Detta skapar förvirring dels eftersom CO 2 -utsläpp är en indikator på klimatpåverkan och dels för att ingen skillnad görs mellan förnybara och fossila drivmedel. Länder som Sverige vill tillgodoräkna sig en minskning av CO 2 från landets bilpark eftersom man introducerat förnybara drivmedel både som ren bränsle (E85, biogas, RME) samt som låginblandat i bensin och diesel (5 procent etanol i bensinen och upp till 5 procent RME i MK1-diesel). Hur ska man då kompensera för klimatnyttan som uppstår genom att förnybara drivmedel används? Eftersom både bilars energieffektivitet och klimatpåverkan är viktiga parametrar, så redovisas två värden CO 2 -energi och CO 2 -klimat i denna granskning. CO 2 - energi (gram CO 2 /km) avser värdet från europeisk standardtest som är lika för alla bilar och det värde som redovisas av alla biltillverkare. Detta CO 2 -värde tar hänsyn till bilens förbrukning på standardbränsle. Eftersom inte hänsyn tas till om bilen drivs med fossilt eller förnybart bränsle, så blir detta ett värde mer en indikator på bilens energiförbrukning eller energieffektivitet snarare än dess klimatpåverkan. Det hade därför varit mer lämpligt att ha en energienhet, exempelvis kwh/100 km som indikator på denna parameter. Då detta värde speglar ett mått på bilars energieffektivitet benämns denna parameter CO 2 -energi. CO 2 -energi (l/mil) är ovan värde omräknat till genomsnittsförbrukning liter bensin per mil. CO 2 -klimat (gram CO 2 /km) är ett mått på bilars klimatpåverkan. CO 2 -klimat beräknas baserat på CO 2 - energivärdet, där hänsyn tagits till samtliga bränslens klimatpåverkan under hela dess livscykel. Värdena på olika drivmedels klimatpåverkan baseras på rapporten Bilindex utgiven av Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Exempelvis åtgår ca procent energi för att borra efter olja, transportera oljan till raffinaderi, raffinera till bensin och diesel samt transportera bränslet ut till bilens tank detta gör att värdet på CO 2 -klimat för en bensinbil och dieselbil blir cirka procent högre än dess värde på CO 2 -energi. 2 Bilindex 2007: Uppdaterade värden för etanol och biogas:
15 CO 2 -klimat (värde 1) I Bilindex har klimatnyttan för den svenska bilparken schablonberäknats (antal fordon jämfört med försålda volymer) för Enligt Bilindex så tankas gasbilar med 85 procent fordonsgas 3 och 15 procent bensin och etanolbilarna med 90 procent E85 och 10 procent bensin. Då fordonsgas är en blandning av biogas och naturgas som varierar under åren så har vi i denna granskning utgått från mixen som gällde för 2008 som var 58 procent biogas och 42 procent naturgas (enligt svenska gasföreningen). Detta ger en klimatnytta för gasbilar på 53 procent och för etanolbilar på 56 procent jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 1) i granskningen av Skånes kommuner. CO 2 -klimat (värde 2) Tankas gas- och etanolbilarna konsekvent med bästa bränsle är maximal klimatnytta för gasbilar 86 procent (= om 100 procent biogas tankas) respektive för etanolbilar 65 procent (= om 100 procent E85 tankas) jämfört med bensinbilar. Detta är basen för beräkning av CO 2 -klimat (värde 2) i granskningen av Skånes kommuner. Denna parameter redovisar hur långt man kan komma genom att säkerställa att alltid tanka bästa drivmedel i sina bilar. Denna parameter är även lämplig att använda som jämförelse mellan olika kommuner då den redovisar maximal klimatnytta för samtliga kommuner oberoende skillnader i gasmix som kan variera med geografin. Genom att jämföra CO 2 -klimat (värde 1) med CO 2 -klimat (värde 2) illustreras även vikten av att hela tiden tanka bästa drivmedel i gas respektive etanolbilar. Parametrarna CO 2 -energi och CO 2 -klimat synliggör vikten av att redovisa bilars energieffektivitet och klimatpåverkan var för sig. Extra tydligt hade detta blivit om man haft kwh/100 km som enhet för indikatorn energieffektivitet. Bristfälliga värden för äldre fordon Notera att för bilar äldre än 2000 finns bristfälliga uppgifter om CO 2 -utsläpp och bränsleförbrukning. Även för vissa bilar nyare än 2000 exempelvis ombyggda ambulanser och personbilsregistrerade lätta transportbilar etc. saknas också värden. För bilar som saknar av biltillverkare inrapporterat CO 2 - värde (= värde saknas i bilregistret respektive BILFAKTA s databas) har en uppskattning gjorts i förhållande till ålder och likvärdig bil. Detta för att få ett resultat där alla bilar gör utslag i resultatet. Följande har varit vägledande för bedömning av utsläppsvärden för fordon äldre än årsmodell 2000 där utsläppsdata saknas: - Volvo modell 240, 740, 940, V70 har ett utsläpp av 275 g CO 2 / km - Volvo modell V40 har ett utsläpp av 250 g CO 2 /km - BMW, Mercedes har likställts med Volvo V70 - Fordon som bedömts vara lättare och har mindre motorer än Volvo har resulterat lägre utsläppsvärden, exempelvis har samtliga motsvarande VW-modeller bedömts ligga lägre 200 g CO 2 /km. - Fordon av typ större personbil, buss eller transportfordon ex VW CARAVELLE 2,5 drar mer bränsle än Volvo. - Fordon där bränsleförbrukning blandad körning gått att finna har beräknats enligt formel: standardbensin 2,37 kg CO 2 per liter samt diesel 2,67 kg CO 2 per liter. Det är inte lätt att sätta exakt rättvisa utsläppsvärden där data saknas. Ovan bedömningar och schabloner utgår från att äldre fordon förbrukar mer drivmedel än nyare av samma storlek. Detta påverkar resultatet speciellt för kommuner som har hög andel fordon äldre än årsmodell Eftersom denna bedömning bygger på schabloner så är det en potentiell felkälla. Men i takt med att äldre fordon byts ut så minskar betydelsen av denna påverkan. 3 Då fordonsgas består av både biogas och naturgas så utgår man från gällande mix. Värdena är uppdaterade för 2008 där mixen var 58 procent biogas och 42 procent naturgas enligt Svenska gasföreningen.
16 Resultat: CO2-energi = mått på bilars energieffektivitet Höganäs, följt av Sjöbo och Båstad har mest energieffektiva eller bränslesnåla fordon bland Skånes kommuner. Trots en hög andel miljöbilar och låg klimatpåverkan så hamnar Region Skåne lite längre ned i kategorin energieffektiva fordon. Bilars energieffektivitet är en viktig parameter som alltid är viktig att fokusera på. En hög bränsleförbrukning går med andra ord inte att legitimera enbart genom att köra bilen på ett alternativt drivmedel. Bilars energieffektivitet och låg klimatpåverkan måste gå hand i hand. Det finns tre sätt att minska bilars utsläpp av koldioxid: 1) Minskat transportarbete, 2) Mer energieffektiva/bränslesnåla fordon samt 3) övergång från fossila till förnybara drivmedel. CO 2 - energi (g CO 2 /km) är samma värde som biltillverkarna redovisar i sina broschyrer för blandad körning. Detta värde har räknats om till motsvarande förbrukning i liter bensin per mil = CO 2 -energi (l/mil).
17 Tabell 6: CO 2 -energi (gram CO 2 /km) samt CO 2 -energi (motsvarande liter bensin/mil) Datum Plats Kommun Antal totalt CO 2 - energi (g/km) CO 2- energi (l/mil) Höganäs ,5 0, Sjöbo ,8 0, Båstad ,3 0, Landskrona ,9 0, Helsingborg ,2 0, Kävlinge ,6 0, Östra Göinge ,6 0, Tomelilla ,2 0, Lomma ,3 0, Bjuv ,0 0, Bromölla ,4 0, Perstorp ,0 0, Höör ,9 0, Vellinge ,0 0, Kristianstad ,5 0, Skåne (33 kommuner) ,5 0, Malmö ,0 0, Simrishamn ,2 0, Ystad ,5 0, Region Skåne ,1 0, Hörby ,0 0, Svalöv ,4 0, Ängelholm ,4 0, Åstorp ,5 0, Eslöv ,9 0, Osby ,0 0, Staffanstorp ,8 0, Trelleborg ,8 0, Svedala ,2 0, Lund ,6 0, Örkelljunga ,9 0, Hässleholm ,0 0, Klippan ,3 0, Skurup ,1 0, Burlöv ,1 0,84
18 Resultat: CO2-klimat = mått på bilars klimatpåverkan Region Skåne har fordon med lägst klimatpåverkan i Skåne. Låg klimatpåverkan går hand i hand med hög andel miljöbilar som drivs på alternativa drivmedel såsom etanol och gas. Bästa kommun är Malmö följt av Sjöbo, Landskrona och Helsingborg. Intressant att notera är att både Sjöbo, Landskrona och Helsingborgs kommuner även placerar sig i toppen avseende att köpa in energieffektiva fordon. Detta innebär att det även fungerar att ställa krav på låg bränsleförbrukning på fordon som kan drivas med alternativa drivmedel. Det är med andra ord alltid rätt att ställa krav på snåla fordon oavsett vilket drivmedel de drivs med. Kommunerna är rangordnade baserat på CO 2 - klimat (värde 2). Genom att jämföra med CO 2 -klimat (värde 1) så framgår vikten av att tanka bästa drivmedel i etanol- och gasbilar.
19 Tabell 7: CO 2 -klimat g/km (värde 1) och CO 2 -klimat g/km (värde 2). Sortering efter lägst CO 2 -klimat (värde2). CO 2 -klimat g/km (värde 1) är baserat på att etanolbilarna tankas med 90 procent E85 samt 10 procent bensin. Gasbilarna tankas till 85 procent med gas och 15 procent bensin. Gasen som tankas är fordonsgas som i nätet 2008 bestod av 58 procent biogas och 42 procent naturgas. CO 2 -klimat g/km (värde 2) är baserat på att alla etanolbilar (100 % E85) och gasbilar (100 % biogas) tankas med bästa miljöbränsle. Plats Kommun Antal totalt CO 2-klimat g/km värde 1 CO 2-klimat g/km värde 2 1 Region Skåne ,8 134,5 2 Malmö ,7 151,2 3 Sjöbo ,9 151,7 4 Landskrona ,0 158,4 5 Helsingborg ,5 158,4 6 Skurup ,7 160,6 7 Ystad ,6 161,6 8 Trelleborg ,6 163,8 9 Tomelilla ,2 166,6 10 Lomma ,9 168,3 11 Hörby ,3 169,7 12 Kristianstad ,3 171,7 13 Svalöv ,5 173,4 14 Skåne ( ,0 175,3 kommuner) 15 Ängelholm ,8 175,9 16 Höganäs ,3 177,3 17 Svedala ,7 178,5 18 Bjuv ,3 182,0 19 Båstad ,1 182,0 20 Kävlinge ,0 185,4 21 Eslöv ,4 189,7 22 Hässleholm ,6 190,4 23 Östra Göinge ,0 192,0 24 Vellinge ,4 195,1 25 Bromölla ,1 196,1 26 Höör ,7 196,6 27 Perstorp ,8 196,8 28 Simrishamn ,2 199,0 29 Lund ,4 200,3 30 Staffanstorp ,8 202,2 31 Åstorp ,2 205,2 32 Osby ,6 205,6 33 Örkelljunga ,8 207,5 34 Klippan ,1 216,1 35 Burlöv ,5 221,5
20 Avslutande ord Det har inte ingått i fordonsanalysen att bedöma vilka kommuner som är bra respektive mindre bra. Fordonsanalysen är och ska ses som en nulägesbeskrivning som ämnar tjäna som underlag för Skånekommunerna och Region Skåne för deras fortsatta arbete att skapa mer miljöanpassade och trafiksäkra fordonsflottor. Av fordonsanalysen går dock att utläsa att flera kommuner inklusive Region Skåne har kommit en bra bit på vägen för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta. Detta inbegriper huvudparametrarna antal och andel miljöbilar samt CO 2 -energi (= mått på bilars energieffektivitet) samt CO 2 -klimat (=mått på bilars klimatpåverkan). Men oavsett nuvarande status kan alla kommuner och Region Skåne bli ännu bättre. Fordonsanalysen redovisar mätbara och uppföljningsbara parametrar som kommunerna och Region Skåne kan använda sig av för att sätta upp konkreta förbättringsmål samt vidta lämpliga förbättringsåtgärder. Exempellista med tips för en mer miljöanpassad och trafiksäker fordonsflotta: Sätt upp mätbara och utmanande mål (men realistiska) som visar vägen för andra = kommunen som föregångare o Bättre energieffektivitet (lägre CO 2 -energi), lägre klimatpåverkan (lägre CO 2 -klimat), minskat antal gamla bilar, högre andel miljöbilar etc. o Sätt upp motsvarande mål för högre trafiksäkerhet i kommunens fordon Se till att målen omfattar köp, leasing, hyra av bilar såväl som taxi Utred om alla bilar behövs Utred om körsträckan kan optimeras/minskas Se över möjligheter att utnyttja befintliga bilar mer effektivt o Bilpool ett alternativ? o Utbilda personalen i Sparsam körning enkla tips som alla kan anamma o Mät förbrukning av drivmedel Tanka miljöbästa bränsle i alla lägen o E85 i etanolbilar, biogas i gasbilar, grön el till elbilar etc. o Följ upp tankningar, körsträckor, bränsleförbrukning ger feedback till uppsatta mål. UPPFÖLJNING av samtliga mål är a och o Det är att rekommendera att en motsvarande fordonsanalys genomförs igen inom lämplig tid (6-24 månader). En sådan analys bör då även omfatta nulägesbeskrivning av lämpliga parametrar för trafiksäkerhet. En uppföljande fordonsanalys ger förutsättningar att mäta resultatet av Skånekommunernas ansträngningar där uppsatta mål och förbättringar kan stämmas av genom jämförelse med nu genomförd nulägesanalys. Växjö Jonas Lööf Projektledare Miljöfordon Syd
Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11
Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se
Läs merPresentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771
Fordonsanalys - ett verktyg för en energieffektivare fordonspark? Kristianstad 2011-01-24 Presentation Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se
Läs merVäxjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.
I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Läs merVäxjö Tabell 1
I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer
Läs merUtsläpp av nya bilar i EU 2006
HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden
Läs merVilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12
Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:
Läs merFöretagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merFöretagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Läs merBJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän
BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna
Läs merAntalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013
FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merFöretagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merVad är KOLL på LÄKEMEDEL?
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läs merFöretagsamheten Skåne län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merDet sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257
AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över
Läs merAntalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358
SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse
Läs merAntalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270
DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med
Läs merFöretagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMalmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merBarns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Läs merHur väljer man den mest miljöanpassade bilen?
Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar
Läs merSkånes vattenförsörjning
Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Läs merHållbar Mobilitet Skåne
Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som
Läs merFöretagsklimatet i Landskrona stad 2017
Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Skåne län 2019
Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merFöretagsklimatet i Höganäs kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merFöretagsklimatet i Tomelilla kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Helsingborgs stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merVad kan vi göra? Vad gör andra?
Vad kan vi göra? Vad gör andra? Nätverksskapande Kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte Utrymmesbrist Begränsa transportsektorns klimatpåverkan Effektivare fordon, fartyg, flygplan Ökad andel förnybar
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merAntalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683
NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merMiljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Läs merFöretagsklimatet i Kristianstads kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merFöretagsklimat Ranking Malmö
Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september
Läs merSkånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne
Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och
Läs merStatistik för Skånes inkvartering
Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...
Läs merArbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad
Läs merMiljöfordonsdiagnos Geografirapport
Miljöfordonsdiagnos Geografirapport Miljöfordonsdiagnos - Geografirapport 217 har genomförts av Miljöfordon Sverige och Clevery. Pernilla Hansson, projektledare Miljöfordon Syd 217-2-1 1 Innehållsförteckning
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1
Läs merSTATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad
Läs merLBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund
Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun
Läs merUppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som
Läs merfoto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre
Läs merBERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merFordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB
Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20
Läs merVä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merGästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016
Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Väldigt positiv ökning av de utländska gästnätterna... 5 4 Hotell ökar
Läs merGranskning av 290 kommuners personbilsflottor
Granskning av 290 kommuners personbilsflottor - Nulägesbeskrivning för hösten 2009 Projektledare: Pernilla Hansson 1 2 Sammanfattning Projektet Miljö och säkerhetsgranskning av 290 kommuners personbilsflottor
Läs merTrygghetsmätning - vad är det?
1 Trygghetsmätning - vad är det? Använts sedan 2003 Enbart medborgarnas uppfattning och självskattning Trygghetsindex skapades 2003 efter att 168.000 medborgare i 200 kommuner svarade på 33 frågor Det
Läs merArbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14
Läs merRegionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018
Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)
Läs merFoto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars
Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har
Läs merPlaneringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning
Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God
Läs merMiljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu
Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,
Läs mer2. Kravspecifikation. Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion. Upphandlande organisation. 2.1. Bakgrund. 2.2. Uppdrag 2013-11-26
Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2013-11-26 Upphandlande organisation Region Skåne, Koncerninköp Upphandling Flyttjänst Camilla Johnsson 1302617 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län januari 2014 64 841 (10,7 %) 28 642 kvinnor (9,8 %) 36 199 män (11,6 %) 14 131
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar
Läs merfoto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering
foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter
Läs merRegion Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö
Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs merRegeltillämpning på kommunal nivå
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har
Läs merFoto: Mickael Tannus. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport maj
Foto: Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport maj 2016 2016-07-05 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Antalet utländska
Läs merÖverblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning
Läs merPRIO Hur gick det i Skåne?
PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat
Läs merCopyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne
Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5
Läs merKommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013
Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211
Läs merProgramförklaring för Miljöfordon Syd
Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra
Läs merFlyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se
Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen
Läs merFöretagsamheten Skåne län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merVälkomna till vårens Geodataseminarium
Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt
Läs mer