Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Transkript

1 Slutrpport Jordruksverket Dnr / Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU

2 Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering och mål 3 Mteril och metoder 4 Genomförnde 2 Lund och Alnrp 4 Genomförnde 211 Alnrp 4 Resultt 2 6 Resultt Diskussion 11 Bilder, ild Därefter ilg 2. Rpport v Sigfrid Svensson, Snigelkmikze 2

3 Smmnfttning I projektet hr olik snigelmedel mot spnsk skogssnigel, Arion vulgris, testts i fält och i vgränsde rmr. Produkter med pelletert järnfosft, hr gett hög dödlighet hos de sniglr som ätit v pellets och därmed egränst skdor på slltsplntor. Andr metoder som testts är nemtodett kycklingfoder och ett pstdrgert slt. Dess produkter hr inte gett någon synr effekt på sniglrns vitlitet eller minskt sniglrns skdeverkn. Slutstsen är tt produkter med järnfosft (1-3 procent) ger 75 procent dödlighet v spnsk skogssnigel inom en veck efter ehndling. Där det finns mång sniglr rekommenders upprepning v ehndlingen efter c två veckor. Duel dos per relenhet hr inte gett högre dödlighet inom försöksperioden. Verksmhet 2 1. Fältförsök i jordgusodling Lund 2. Fältförsök på Alnrp med ehndlingr i vgränsde oxr där sniglr plcerts ut. En försöksomgång genomfördes hösten 2 Verksmhet Fältförsök på Alnrp, med ehndlingr vgränsde oxr där sniglr plcers ut. Fyr försöksomgångr hr utförts under 211, juni-septemer 2. Test v snigelmedel "Snigelkmikze" från Sigfrid Svensson Bkgrund / Motivering och mål Den spnsk skogssnigeln, Arion vulgris (tidigre A.lusitnicus), är en llvrlig skdegörre i mång trädgårdsväxter. Även den llmänt förekommnde åkersnigeln, Derocers reticultum, kn utgör ett stort prolem vid fuktig förhållnden. Den spnsk skogssnigeln hr på senre år spridit sig från trädgårdr till lntruk och trädgårdsgrödor på frilnd. Förhöjd tempertur smt längre och nederördsrik perioder kn gynn utveckling och spridning v den spnsk skogssnigeln. Försök utförd i fält 29 visde reltivt god effekter v järnfosftprodukten Ferrmol men ingen efekt v ehndling med nemtoder. Från Norge hr det kommit förslg tt nvänd nemtodett djurfoder som sniglrn äter för tt på så vis få i sig nemtodern som sedn ngriper snigeln. Prof. Sigfrid Svensson hr tgit frm en produkt, Snigelkmikze som estår v pstdrgerde gödselkorn. När snigeln får dess korn på kroppen ktivers slemproduktionen i så hög grd tt de dör inom ett pr timmr till ett dygn. Metodiken fungerr väl vid försök under kontrollerde former inomhus, men här är tre produkter testde under fältmässig förhållnden. Snigelkmikze är en produkt under utveckling och hr ingått i försöksomgång två och tre på Alnrp 211 smt i Sigfrid Svensson egn försök. Målet med projektet är tt erjud verktyg för kontroll v främst spnsk skogssnigel i ekologisk produktion v grönsker och är. Dess verktyg sk även kunn modifiers för fritidsodling och en strtegi för relistisk kontroll v sniglr sk upprätts. 3

4 Mteril och metoder Genomförnde 2 1. Fältförsök Lund, jordgusodling pril-juni 2 Försök med tre ehndlingr med järniiifosft, smt en oehndld kontroll ldes ut i pril 2. Försöksrutor från försök 29 nvändes, storlek:75-9 m², ild 1. Behndlingrn upprepdes i fyr lock. Förekomst v sniglr, Arion vulgris, registrerdes i ölfällor, två gånger per veck och rut 27 pril-1 juni. Behndlingr Lund 2: 1. oehndld kontroll 2. Ferrmol 2,5 grm per m² den 26 pril 3. Ferrmol 5, grm per m² den 26 pril 4. Ferrmol 2,5 + 2,5 grm per m² den 26 pril och den mj 2.Fältförsök Alnrp ugusti-oktoer 2 Bild 1. Försöksfält L Försöksrutorn estår v plåtrmr, 1*1*,25 m är utplcerde på ett hrvt fält i Alnrp, ild 2. I vrje rut plnterdes två jordgus- smt sex slltsplntor. Insidn v rmrn är strukn med Anti-Schneck Gel, leverert v Neudorff, Tysklnd vi Miljöcenter, Arlöv. Gelen förhindrr sniglrn från tt rymm från plåtrmen. Försöksdjur: Sniglr (Arion vulgris) v jämn storlek, 4-6 grm, hr smlts in från fält. Sex sniglr hr plcerts i vrje ox (2 st). Antlet död och levnde sniglr hr lästs v efter 2-13 dgr. Skdor på sllt och jordgur hr noterts. Försöket strtde 2 ugusti. Behndlingr Alnrp 2, vrje ehndling uppreps i fyr lock Bild 2. Försök med sniglr i plåtrmr, 1. Ferrmol (järnfosft 1 procent), 2,5 grm /m², fördelt på två högr per ox 2. Sluxx (järnfosft 3 procent) 1 grm /m², fördelt på två högr per ox 3. Nemtoder (Phsmrhditis hermphrodit) i lösning ett på pelletert kycklingfoder fördelt på två högr per ox, nemtoder per grm foder 4. Nemtoder (Phsmrhditis hermphrodit ) i lösning ett på pelletert kycklingfoder utspritt längs innerknten i rmen, nemtoder per grm foder 5. Oehndld kontroll Genomförnde 211 Fältförsök hr utförts i fyr omgångr i plåtrmr på Alnrp under mj-septemer 211. Försöksdjur: Sniglr (Arion vulgris) v jämn storlek, 4-6 grm, hr smlts in från fält (främst Alnrpsprken). Fem sniglr hr plcerts i vrje ox (2 st). Antlet död och levnde sniglr hr lästs v efter 2- dgr. Skdor på sllt och jordgur hr noterts. 4

5 Försökspln 211 Smm oxr som i försöket 2 nvändes under 211 och ny Antiscneck-gel påfördes vid två tillfällen för tt ing sniglr skulle kunn rymm. Jordgusplntorn som hde etlert sig r och gv ett utmärkt skydd för sniglrn på dgtid. Ny slltsplntor plnterdes i mj smt i ugusti. Behndlingrn upprepdes i fyr lock. Försök 1, strt den 9 juni, vslut den 2 juni 1. Ferrmol, järnfosft, (1 procent), 2,5 grm per m², fördelt i två högr per ox 2. Sluxx, järnfosft, (3 procent), 1 grm per m², fördelt i två högr per ox 3. Nemtodsuspension ( Phsmrhditis hermphrodit nemtoder) som etts på grm kycklingfoder och fördelt på två högr per ox 4. Utgick (prod. 1 levererd från S Svensson men fungerr inte i fält) 5. Oehndld kontroll Försök 2, strt den 6 juli, ( 8 juli led 3,4) vslut den 13 juli. 4-6 slltsplntor per rut 1. Ferrmol, järnfosft, (1 procent ), 2,5 grm per m² 2. Sluxx, järnfosft, (3 procent), 1 grm per m² 3. Produkt 2, stndrd, från S Svensson, 2 grm utlgt runt slltsplntor 4. Produkt 3, guno, från S Svensson, 2 grm utlgt runt slltsplntor 5. Oehndld kontroll Försök 3, strt den 18 ugusti, vslut den 29 ugusti. Ny slld plnterde den 9 ugusti. 1. Ferrmol, järnfosft, (1 procent ), 2,5 grm per m² 2. Sluxx, järnfosft, (3 procent), 1 grm per m² 3. Produkt 2, stndrd, från S Svensson, 2 grm utlgt runt slltsplntor 4. Produkt 4, specil, från S Svensson, 2 grm utlgt runt slltsplntor 5. Oehndld kontroll Försök 4, strt den 1 septemer, vslut den 15 septemer. 2-3 slltsplntor per rut. 1. Ferrmol, järnfosft, (1 procent ), 2,5 grm per m² 2. Sluxx, järnfosft, (3 procent), 1 grm per m² 3. Ferrmol, järnfosft, (1 procent ), 5 grm per m² (duel dos) 4. Sluxx, järnfosft, (3 procent), 2 grm per m² (duel dos) 5. Oehndld kontroll Övrig tester Produkten Snigelkmikze hr levererts i fyr versioner v Sigfrid Svensson 211. Dess hr ingått i försök 2 och 3 på Alnrp. Prllellt med fältförsöken hr tester gjorts inomhus där sniglr plcerts ut på en rick täckt med produkten stndrd och specil. Sigfrid Svenssons egn tester och utvärdering v produktern finns i ilg 2. i slutet v denn rpport. 5

6 Resultt Resultt 2 1. Fältförsök Lund, jordgusodling Smtlig ehndlingr med Ferrmol gv signifiknt (p<,5) färre sniglr i fällor jämfört med kontrollen, under perioden 27 pril till 1 juni 2, figur 1. Det vr ingen skillnd melln de olik ehndlingrn med Ferrmol. Klimtdt, figur 3. visr tt det vr reltivt svlt med enstk nederördsrik dgr. Figur 2. visr förekomst v sniglr i fällor under hel perioden och det är tydligt tt förekomsten ökr i smnd med nederörd 2. Fältförsök Alnrp I den oehndlde kontrollen försvnn slltsplntorn reltivt snt. Efter två dgr vr det 7 procent och efter en veck vr smtlig plntor uppätn v sniglrn, figur 4. I de ehndlde leden vr det inte någr skillnder melln hur mång slltsplntor som fnns kvr förrän efter 13 dgr då sniglrn i led 4 (nemtoder på utspritt ete) hde örjt ät mer och reducert slltsplntorn till c 3 procent. Jordgusplntorn vr inte mycket skdde v sniglrn förutom en del vätn ld. Det vr tydligt tt sniglrn inte vr särskilt intresserde v tt ät v slltsplntorn förrän det gått en veck efter ehndling. Snigeleståndet vr reltivt intkt de först dgrn men efter en veck hde det reducerts väsentligt i ehndling 1 och 2, järnfosft, och sedn ytterligre efter 13 dgr då det r fnns enstk sniglr kvr, figur 5. Vid ehndling med järnfosft återfnns procent v sniglrn som död, medn det i nemtodehndlingrn endst återfnns 4 procent död, figur 6. Det vr signifiknt (p<,5) fler återfunn död sniglr vid ehndling med Sluxx jämfört med Ferrmol. Endst enstk död sniglr återfnns vid nemtodehndling och i kontroll. Sniglrn som överlever ehndling örjr ät på slltsplntorn efter 7-13 dgr. 25 ntl sniglr i fällor oehndld Ferrmol 2,5 grm Ferrmol 5 grm Ferrmol 2*2,5 grm Figur 1. Totl ntlet sniglr registrerde i ölfällor 27 pril-1 juni 2, Lund. Olik okstv nger signifiknt (p<,5) melln ehndlingr. ntl sniglr i smtlig fällor Kontroll Ferrmol 2,5 g/m² Ferrmol 5g/m² Ferrmol 2*2,5 g/m² 27-April 29-April 5-mj 8-mj 11-mj 14-mj 18-mj 21-mj 25-mj 28-mj 1-jun Figur 2. Antl sniglr i smtlig fällor, 2 Lund. 6

7 2 15 nederörd Temp C 5 Figur 3. Tempertur och nederörd 1-31 mj 2, Lund. sllttsplntor i procent v plnterde c 2 dg 7 dg 13 dg c Ferrmol Sluxx N: ete i hög N: ete utspritt oehndld olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr vid respektive dg Figur 4. Antl slltsplntor, procent, 2, 7 och 13 dgr efter ehndling mot sniglr, Alnrp 2. återfunn sniglr i procent v utstt dg 7 dg 13 dg olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd för ehndling vid resp. dg c c Ferrmol Sluxx N: ete i hög N: ete utspritt oehndld Figur 5. Antl återfunn levnde sniglr, procent, 2,7 och 13 dgr efter ehndling, Alnrp 2. 7

8 Resultt 211, Fältförsök Alnrp Försök 1 Slltsplntorn lämndes i stort sett orörd i smtlig led under försöksperioden. Efter 11 dgr fnns 78 procent kvr i den oehndlde kontrollen. död sniglr i procent Ferrmol Sluxx nemtod kontroll 4 dg 8 dg 11 dg Figur 6. Död sniglr i procent 4, 8 resp.11 dgr efter ehndling den 9 juni 211. Endst Ferrmol och Sluxx resulterde i död sniglr. Olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr Försök 2 Slltsplntorn lämndes i stort sett orörd i smtlig led under försöksperioden. Efter 7 dgr fnns 76 procent kvr i den oehndlde kontrollen. 9 Ferrmol Sluxx stndrd prod. guno kontroll död sniglr i procent dg (2 dg led 3;4) 7 dg(5 dg led 3;4) Figur 7. Död sniglr i procent efter ehndling den 6 resp 8 juli (led 3,4) 211. Olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr 8

9 Försök 3 Slltsplntorn vr helt uppätn i kontrollen efter 4 dgr, i ehndling 1 och 2 fnns procent kvr efter 7 dgr medn det i ehndling 3 och 4 endst fnns procent kvr efter 3 dgr. död sniglr i procent ferrmol, 18 ug sluxx, 18 ug stndrd, 22 ug specil, 22 ug oehndld 4 dg 7 dg (3-7 dg för led 3&4) Figur 8. Död sniglr i procent efter ehndling den 18 resp. 22 ugusti (led 3,4) Olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr. Försök 4 Slltsplntorn vr helt uppätn i kontrollen efter 4 dgr medn det i ehndlingr med Ferrmol fnns procent och i ehndling med Sluxx 5- procent kvr efter 7 dgr. Ferrmol 2,5g Sluxx 1g Ferrmol 5g Sluxx 2g oehndld död sniglr i procent dg 5 dg 7 dg c Figur 9. Död sniglr i procent efter ehndling den 1 septemer. Olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr Bilder på sniglr i försöket presenters på sid 12 9

10 Medel v försök 211 död sniglr i procent, medel v 4 försök oehndld Ferrmol 2,5 g Sluxx 1 g 4 dg 7 dg Figur. Död sniglr i procent, medel v fyr försök, efter ehndling med Ferrmol och Sluxx, 211. Olik okstv nger signifiknt (p<,5) skillnd melln ehndlingr död sniglr i procent Ferrmol 4dg Ferrmol 7dg Sluxx 4dg Sluxx 7dg försök 1: 9juni försök 2: 6juli försök 3: 18ug försök 4: 2sep Figur 11. Vritioner i ntl död sniglr i procent, efter ehndling med Ferrmol och Sluxx, vid fyr försökstillfällen 211. Övrig tester Produktern Snigelkmikze, stndrd och specil, hr testts inomhus och sniglrn som plcerts ut hr regert med krftig slemproduktion och de hr dött inom 24 timmr.

11 Diskussion Denn undersökning ger tydlig resultt som visr tt järnfosft-produkter som Ferrmol, 1 procent, och Sluxx, 3 procent, ger hög dödlighet i spnsk skogssnigel med rekommenderd dos. Duel dos gv inte ättre effekt inom fem dgr men efter sju dgr hde duel dos med Ferrmol signifiknt högre dödlighet än åde norml och duel dos v Sluxx, i försök 4 utfört den 1 septemer, figur 9. Produktern Ferrmol och Sluxx hr gett reltivt lik försöksresultt under åde 2 och 211 och det vr r i försök 3, den 18 ugusti 211, som Ferrmol gv signifiknt fler död sniglr redn efter fyr dgr, 9 procent jämfört med 6 procent. Efter sju dgr vr det dock nästn lik mång död i ehndlingen med Sluxx. Det hr vrit vritioner i hur snt efter ehndling som sniglrn hr dött vid de olik försökstillfällen och vädret kn här h stor etydelse, figur 11. De sniglr som äter v pellets slutr genst tt ät v nnt och dör inom någr dgr. Generellt gäller dock tt det inte lir full effekt v ehndling förrän c en veck efter ehndling. I dett försök hr sniglr introducerts på en egränsd yt och efter en veck är 7-8 procent v sniglrn död och grödn är oft lämnd helt ifred (här slltsplntor) figur. Under de två först försöksperiodern i juni-juli vr sniglrn inte särskilt intresserde v slltsplntorn utn hölls sig mest i jordgurn där de hde r skydd och tillgång till mogn är. Under försök 3 och 4 försvnn slltsplntorn däremot snt och även llmänt förekommnde åkersnigel hjälpte till. Under höstförsöken vr det etydligt fuktigre väder och sniglrn verkde mer rörlig än under sommren. I verkligheten finns det mång fktorer som påverkr hur mång sniglr som finns i ett visst område smt hur de rör sig och vädret i form v nederörd är den mest vgörnde. Vid hög frekvens v sniglr i ett område ör mn därför under fuktig perioder gör upprepde ehndlingr med järnfosft-produkter. När pellets är slut måste ny läggs ut för tt nytillkomn sniglr sk kunn ät v det. Det är lämpligt tt lägg pellets i högr i närheten v där sniglrn söker skydd. I torr perioder gömmer sig sniglrn och det är inte så stor idé tt lägg ut pellets. Andr produkter som testts i försöket hr inte hft någon dödlig effekt på de sniglr stts ut. Nemtoder (Phsmrhditis hermphrodit) som vttns ut eller som här hr tillförts vi ett ete som sniglrn gärn äter v, ger inte dödlig effekt på vuxn sniglr som är fem till sju centimeter. Metodiken med nemtoder kn rekommenders främst för små sniglr och ung stdier, där nemtodern lätt kn t sig in i snigeln för tt sedn förök sig och ryt ner den inifrån. I dett försök vr vsikten tt test om nemtodern hde någon dödlig effekt på sniglrn eller på nnt sätt medförde tt de lämnde grödn (sllt) ifred. Här kn vi r konstter tt de föredrr kycklingfoder frmför sllt. Produkten Snigelkmikze hr tydlig effekt på sniglrn vid tester inomhus där pellets läggs på en hård yt och det är torr förhållnden. Vid utläggning v pellets på en mer fuktig och lucker jordyt sjunker de in i ytskiktet på ett sätt som gör tt sniglrn kn psser utn llför stor påfrestningr från slemproduktion. Vid Sigfrid Svensson egn tester frmkom tt produktern inte fungerr vid utläggning på fuktig jord och under fuktig förhållnden då sniglrn kn glid över det vttenskikt som ilds på våt pellets. Lortorietester är utmärkt för tt utvärder produktens effektivitet men det är nödvändigt tt test under för snigeln nturlig förhållnden, vilket är utomhus och nttetid. I försöken på Alnrp 211 testdes produktern utomhus under 11 dygn i försök 2 och 3. Produkten ehöver vidreutveckls för ättre funktion i nturlig snigelmiljöer. 11

12 Bild 3. Sniglr äter gärn järnfosftpellets Bild 4. Sniglr äter gärn nemtodett kycklingfoder Bild 5. Sniglrn gräver ner sig vid jordgusplntorn på dgen Bild 6. Död sniglr 5-7 dgr efter ehndling med järnfosft 12

13 Rpport vseende Snigelkmikze Bkgrund: 211 eviljde jordruksverket en nsökn om ett nslg på tkr för produktion v en ny typ v ekämpningsmedel ( Snigelkmikze ) mot spnsk mördrsnigel (Arion Vulgris). Anslget eviljdes till Birgitt Svensson (SLU, Alnrp). Produktion och en del tester skulle utförs v Professor Sigge&Mrtin AB. Produktionsresultt: Råvror såsom gödningsmedel och mjöl införskffdes loklt emedn en nyckelingrediens (ntrium lgint inhndldes i Kin (Jingsu Zhongd Biotechnology Group Co., Ltd) med nläggningr i Linyungng City, Jingsu Province). När det gäller produktionsprocess h vi esökt Generl Dies, Veron, Itly smt LAMI, Dugent, Itly. Vi hr vlt LAMI som smretsprtner och dett företg hr yggt en pilot plnt nläggning npssd för vår ehov. LAMI är specilisert på tt ygg specilmskiner för vår typ v produktionsprocess. Hittills hr i pilot plnt nläggning producerts mteril efter tre olik recept (kg+ kg+5kg). I övrigt hr ytterligre vrinter producerts i lortorieskl (c 1kg. Av tillverkt mteril hr testprover överlämnts till SLU, Alnrp (Birgitt Svensson). Testresultt: Lortorietester: Snigelkmikze vrinter: 1. Pellets 2-3 mm lång med 1 mm dimeter (run) sorerr -2% vtten. Innehåller 5% gödningsmedel. 2. Pellets 2-3 mm lång med 2 mm dimeter (ljuslå) sorerr 4-6% vtten. Innehåller 5% gödningsmedel. 3. Pellets enligt 2 indränkt i öl och lufttorkde. 4. Pellets enligt 2 indränkt i jäst (%) -vtten lndning och lufttorkde.

14 5. Pellets enligt 2 där % v gödningsmedlet erstts med % urinämne. 6. Pellets enligt 2 indränkt i en % ivx-vtten suspension och torkde vid 7 grder. 7. Pellets enligt 6 där pellets slgits sönder i mixer och siktts till c hlv storlek för tt frisätt ej vxd yt (3-5%). Sniglr: Spnsk mördrsniglr inhämtde loklt 1 gång per veck som förvrdes i plsturkr med slldsld. Burkrn rengjordes dgligen och ny slldsld tillsttes. Sniglrn deldes in i tre storlekr (ihopdrgn) 1. Små 2-3 cm 2. Medelstor 4-5 cm 3. Stor 6-8 cm. Testrenor: Inomhus: 1 x 1 m plttor med knter täckt med 1cm tillplttd kompostjord. Utomhus: 2.5 x 2.5 m räfsd trädgårdsjord, lätt tillplttd. Testutförnde: Pellets (2 grm/kvdrtmeter) spriddes jämnt på ytorn som vr torr eller fuktig. Snigel plcerdes i mitten v testytn som vr fri från pellets och därefter noterdes tid och längd som snigeln rörde sig innn den stnnde och och förmådde tt flytt sig vidre. Snigeln dog efter ytterligrenågon tid (2-4 tim.). Följnde etingelser nvändes: 1. Torr jord och torr pellets. 2. Fuktig jord och torr pellets. 3. Fuktig jord och våt pellets (efter regn eller konstevttning). 4. Betingelser enligt 3 efter tt jord och pellets torkt. All försök upprepdes minst 3 gånger.

15 Resultt och diskussion: 1. Torr jord inomhus-torr pellets. Distns (cm) Tid (min). Pellets enligt Pellets enligt c. Pellets enligt d. Pellets enligt e. Pellets enligt f. Pellets enligt 6 > 2 > 12 g. Pellets enligt Fuktig jord inomhus-torr pellets.. Pellets enligt Pellets enligt c. Pellets enligt d. Pellets enligt e. Pellets enligt f. Pellets enligt 6 > 2 > 12 g. Pellets enligt Fuktig jord inomhus-våt pellets (pellets spryde med vtten). Pellets enligt 1-6 > 2 > 12. Pellets enligt Betingelser enligt 3 efter tt jord och pellets torkt.. Pellets enligt 1-7 gv smm resultt som försökserie I försöksserie 5 grävdes små sniglr < 2 cm ned c 5 cm i krukor (2 cm dimeter) med kompostjord vrefter ett lger v pellets enligt 1 och 2 fick täck jorden med ett lger v 2-3 mm vrefter ett nytt lger jord c 1 cm plcerdes ovnpå. Det visde sig tt ingen liten snigel kunde psser på väg upp från krukn utn tt dö (se ilder vid diskussion)

16 Försöksserie 1 visr tt torr pellets på torr jord effektivt stoppr och dödr snigeln. Ingen större skillnd melln små, medelstor eller stor sniglr. Storleken på prtiklrn hr ej någon etydelse på tillplttd jord. Attrhernde ämnen påverkr ej snigeln nämnvärt. Denturernde ämnen (urinämne) verkr ej kunn påverk snigelns slem under dess etingelser.. Vxde prtiklr hindrr sltutlösning och snigeln påverks tydligt mindre. Dock påverks snigeln prtiklrn endst är delvis vxde prtiklr. Försöksserie 2 visr tt fuktig jord påverkr pellets så tt de sväller under vttenupptg. Stor del v ytn lir fuktig och därför kn gödningsslter ej löss in i snigelns slem utn måste diffunder. Diffusion är en långsm process i jämförelse med upplösning och därför kn snigeln rör sig längre och under längre tid. Attrhernde ämnen smt denturernde ämnet urinämne hr endst mrginell effekt. Även här viss liknnde effekt v helt eller delvis vxde pellets som under försöksserie 1. Försöksserie 3 visr tt våt pellets på våt jord hr en drmtiskt minskd effekt på snigeln. Snigeln kn lätt glid över vttenskiktet på våt pellets och gödningssltern kn endst komm in i snigelns slem genom diffusion efter som det viskös slemmet endst långsmt lnds med vttnet på ytn v pelleten. Pelleten fäster ej heller på snigelns slem. Försöken tt få snigeln tt stnn längre i pelletert område med hjälp v ttrhernde ämnen lyckdes ej. Försöket med denturernde urinämne gv endst en mrginell positiv effekt. Prtiellt vxde pellets visde sig kunn fstn på snigeln och därför ficks en större verkn v diffusion. Försöksserie 4 visr tt våt pellets och fuktig jord återställs efter torkning. Försöksserie 5 visr tt snigel ägg som kläcks under jord i krukväxter ej kn t sig upp och sprid sig i trädgård.

17 Fotoserien visr snigel som grävs ned smt ytn täcks med pellets. Snigeln försöker komm upp men dör. Vidre studier: Studiern kommer tt försätt vid forskningslortorier hos De Sngosse, Frnkrike i vinter då dett företg hr uppfödning v sniglr och olik typer v testrenor inom hus. Möjlighet till kommersiell produkter kommer också tt diskuters.