DEN OJÄMLIKA HÄLSAN. Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa Ett gemensamt ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN OJÄMLIKA HÄLSAN. Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa 2011-01-31. - Ett gemensamt ansvar"

Transkript

1 DEN OJÄMLIKA HÄLSAN Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa - Ett gemensamt ansvar Henrika Jormfeldt, PhD Forskning visar att personer med varaktiga psykiska funktionshinder löper nästan 2 ggr så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar jämfört med övriga befolkningen, likaså ses en förkortad medellivslängd med upp till år. (Newcomer, 2007 Ösby et al, 2000, De Hert et al, 2009) 1

2 Vad är metabolt syndrom? Metabolt syndrom hos personer med varaktig psykisk ohälsa Riktlinjer och ansvar Hälsofrämjande och förebyggande arbete exempel Frågor PRESENTATIONENS TEMA VAD ÄR METABOLT SYNDROM? 2

3 METABOLT SYNDROM I BEFOLKNINGEN Individer som har metabolt syndrom, löper fem gånger större risk att insjukna i diabetes typ 2, och tre gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller slaganfall, jämfört med individer som inte har metabolt syndrom. Fysisk aktivitet är därför en viktig del i behandlingen av metabolt syndrom och med fysisk aktivitet, kan risken att insjukna i kardiovaskulära sjukdomar, sänkas med hela 50 %. Jämförande siffra för diabetes typ 2, är % (Hellenius, 2006, International Diabetes Federation, IDF, 2009). KRITERIERNA FÖR ATT STÄLLA DIAGNOSEN ÄR : Bukfetma med midjemåttvärde 94 cm för män och 80 för kvinnor, gällande individer med europeiskt ursprung, och minst två av fyra nedanstående kriterier: S-triglycerider 1,7 mmol/l eller användning av lipidsänkande medicin F-plasma-glukos 5,6 mmol/ eller diagnosen Diabetes typ 2 Blodtryck 130/ 85 mm Hg eller användning av blodtryckssänkande medicin HDL-kolesterol < 1,03 hos män och < 1,29 hos kvinnor eller lipidsänkande medicin (International Diabetes Federation, IDF, 2006). 3

4 BAKOMLIGGANDE ORSAKER högt kaloriintag tillsammans med låg fysisk aktivitet stillasittande livsstil felaktiga matvanor stress rökning socialekonomiska faktorer det anses troligt att ärftlighet spelar en viktig roll (Nyström, 2008). BAKOMLIGGANDE PATOFYSIOLOGISKA MEKANISMER Bukfetma och insulinresistens Ansamling av fett kring buk och midja (bukfetma), minskar insulinets effekt på blodsockret och lipolysen. Detta manifesterar sig som en förhöjd glukosnivå i blodet och ökad nivå av triglycerider. Insulinresistens är ett förstadium till diabetes typ 2, och är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Insulinresistens är en generaliserad metabolisk rubbning, som innebär att cellerna i kroppen har en nedsatt känslighet för insulin och därför kan insulinet inte utnyttjas effektivt i kroppen. Detta påverkar glukosupptaget negativt, och blodsockret stiger. 4

5 BEHANDLINGEN ÄR INRIKTAD MOT TVÅ VIKTIGA MÅL. Det första målet är att minska bakomliggande livsstilsfaktorer såsom övervikt, bukfetma och fysisk inaktivitet, genom livsstilsförändring. Livsstilsförändring omfattar regelbunden fysisk aktivitet, kostmodifikation, rökstopp och stressminskning. Det andra målet är behandling av metabola riskfaktorer som hypertension, dyslipidemi, hyperglikemi och koagulations rubbningar. METABOLT SYNDROM HOS PERSONER MED VARAKTIG PSYKISK OHÄLSA 5

6 RISK FÖR METABOLT SYNDROM Personer med varaktiga psykiska funktionshinder som schizofreni och bipolär sjukdom har en ökad risk att utveckla metabolt syndrom, kardiovaskulära sjukdomar och diabetes typ 2. Forskning visar också att personer med varaktiga psykiska funktionshinder löper nästan 2 ggr så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar jämfört med övriga befolkningen (De Hert et al, 2009, Ösby et al, 2000). Medellivslängden för dessa personer är statistiskt förkortad med upp till år jämfört med övriga befolkningen (Newcomer, 2007). ÖVERDÖDLIGHET Personer med varaktigt psykiskt funktionshinder har en överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, infektioner, sjukdomar i andningsorganen och mag- och tarmkanalen samt cancer (De Hert et al, 2009). Orsakerna antas vara viktökning, inaktiv livsstil, rökning, otillfredsställande kosthållning och biverkningar relaterade till antipsykotisk medicinering då antipsykotiska preparat kan framkalla eller förvärra metabol rubbning (Ösby et al, 2000). 6

7 VIKTÖKANDE EFFEKT AV ANTIPSYKOTISK MEDICINERING: Klozapin (Leponex) +++ Olanzapin (Zyprexa) +++ Quetiapin (Seroquel) ++ Risperidon (Risperdal) ++ Perphenazin (Trillafon) +/++ Haloperidol (Haldol) +/++ Aripiprazol (Abilify) + Ziprasidon (Zeldox) +/- Svenska Psykiatriska Föreningen LIVSKVALITET Trots betydande medicinsk forskning och ökande förskrivning av medicinsk behandling under de senaste decennierna, så visar forskningen på att livskvaliteten generellt inte ökat bland personer med varaktiga psykiska funktionshinder (Rantanen et al, 2009). Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på övervikt likväl som psykiatriska symtom som depression och ångest hos personer med schizofrenidiagnos (Pelham, et al. 1993; Beebe, et al. 2005; Acil, Dogan & Dogan, 2008 ). 7

8 VAD KAN DET BERO PÅ? Många personer med varaktiga psykiska funktionshinder erbjuds begränsad tillgång till generell hälso- och sjukvård, och erbjuds inte förebyggande och hälsofrämjande insatser i samma utsträckning som övriga befolkningen (De Hert et al, 2009; Newcomer, 2007). Behandlingsmålen sätts lägre bland patienter med exempelvis schizofreni och dessa patienter får i lägre grad blodtryckssänkande och blodfettssänkande medicin jämfört med patienter utan psykiska funktionshinder (Ösby, 2007). JÄMLIK VÅRD? Sverige har under de senaste 20 åren gjort stora folkhälsovinster. Personer med varaktig psykisk funktionsnedsättning har inte tillgodogjort sig dessa vinster på samma sätt som genomsnittet av befolkningen. Det av stor vikt att somatisk vård och behandling för personer med psykiska funktionshinder är likvärdig med den som erbjuds övriga befolkningen. (De Hert et al, 2009) 8

9 RIKTLINJER OCH ANSVAR LAGAR, FÖRORDNINGAR, RIKTLINJER Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL, 1982:763) Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ett uppdrag för hela hälso- och sjukvården och en självklar del i all behandling (Nationella mål för folkhälsan, WHO Europé 2005) Psykiatrisk vård kan inte begränsas till att enbart lindra och reducera psykisk sjukdom, utan bör också aktivt prioritera insatser som främjar patienters hälsa (WHO, IMPHA, Folkhälsoinstitutet) 9

10 SAMVERKANSAVTAL Från och med årsskiftet 2009 trädde ett länsövergripande avtal i kraft mellan kommunerna och Hallands läns landsting gällande ansvarsfördelning och samordning av insatser för personer som behöver stöd från samhället pga. psykiska funktionshinder. I detta avtal beskrivs att kommunerna och landstingen, i syfte att skapa en kontinuitet för den enskilde, ska samordna planering och genomförande av vård, stöd och rehabiliteringsinsatser. KOMMUNENS ANSVAR Huvudansvar för att initiera, planera och samordna sociala insatser. Ansvar för viss hälso- och sjukvård. Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten Medverka till att personen får tillgång till rehabilitering Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov I särskilda boenden och dagverksamhet ansvara för omvårdnad och allmänna hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå 10

11 LANDSTINGETS ANSVAR Medicinska insatser Utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering, uppföljning och psykiatrisk omvårdnad. Personer i särskilda boenden har samma tillgång till medicinska insatser som andra. Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, personkrets 3 Att vara tillgänglig för bedömning av psykiatriskt vårdbehov Att vara tillgänglig med akuta insatser vid tillfällig försämring i syfte att förhindra inläggning Att vara tillgänglig för kommunens personal för konsultation, rådgivning, vägledning och utbildning i arbetet med enskilda personer LANDSTING & KOMMUN HAR ANSVAR FÖR ATT: Ha kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas Medverka i samordning och planering av insatser för den enskild. Berörd personal har kunskap om psykisk sjukdom och funktionshinder 11

12 INNEHÅLL & UPPDRAG Uppdrag och ansvarsfördelning är tydliga och väl inarbetade både inom landstingets och inom kommunernas verksamheter då det gäller de insatser som vilar på traditionellt baserade psykiatriska bedömningar. Formerna för individuellt anpassade hälsofrämjande psykosociala insatser är otydligare och kan bli föremål för tolkningar, vilket kan leda till att grundläggande behov inte tillgodoses. NATIONELLA RIKTLINJER PSYKOSOCIALA INSATSER SCHIZOFRENI HÖG VETENSKAPLIG EVIDENSSTYRKA Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner Reducerar återfall, minskar sjukhusinläggning, stannar kvar i behandling Patient och anhörigutbildning (inriktning på kunskap om sjukdom och behandling) Enbart patientutbildning (ej effekt på återfall och symtom) Både patient och anhöriga (minskar risken för återfall och minskade symtom) Arbetsinriktad rehabilitering Arbetsinriktad rehab Arbetet och stöd ax Supported employment (mest effektiv) Fontänhus (otillräckligt studerad) Case managment samordnad vård och stödinsatser ACT (färre inläggningar, kortar vårdtider, färre avbryter kontakt, fler självständigt boende, fler i arbete) Mindre intensiv C M (fler kvar kontakt i vården, ökade inläggningar) Social färdighetsträning ex ESL Sociala färdigheter förbättras, sociala funktionen förbättras, färre symtom och minskad risk för återfall. (Carina Gustavsson 2009 CEPI-konferens, Nationella riktlinjer psykosociala insatser schizofreni) 12

13 STRATEGIER OCH SYSTEMATISKT ARBETSSÄTT (SVENSKA PSYKIARISKA FÖRENINGENS KLINISKA RIKTLINJER för att förebygga metabolt syndrom i samband med varaktig psykisk ohälsa) Alla patienter som påbörjar behandling med antipsykotisk medicinering ska informeras om risken för viktökning och hur denna kan förebyggas. Alla patienter som medicinerar med antipsykotisk medicinering bör erbjudas en hälsoprofil/hälsosamtal där huvudfokus ligger på en dialog om levnadsvanor. Årlig uppföljning utifrån pedagogiska strukturerade formulär finns på Det finns evidens för att förebyggande insatser har effekt för patienter med psykossjukdom. Rökavvänjning bör prioriteras för denna grupp. Svenska Psykiatriska Föreningen, Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk Förening för Diabetologi, Svensk Internmedicinsk Förening, Svenska Cardiologföreningen, Svensk Förening för Obesitasforskning DAGSLÄGET Relevant, befintlig vetenskaplig kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete finns inte tillgänglig i form av faktiska insatser för människor med psykiska funktionshinder (Socialstyrelsen, 2007). Nationell psykiatrisamordning fastställer i sitt slutbetänkande att landsting och kommuner behöver förstärka de insatser som syftar till att utveckla ett varierat, strukturerat och långsiktigt stöd för en hälsosammare livsstil hos de patienter som vårdas inom psykiatrisk hälso- och sjukvård (SOU, 2006:100) 13

14 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE VID METABOLT SYNDROM exempel Problemet med metabolt syndrom hos psykiatriska patienter och bristen på åtgärdsprogram för att förebygga dessa uppmärksammades. Projektet initierades från psykiatrin. Samverkan med primärvårdens folkhälsoenhet och psykosenhetens öppenvårdsmottagning påbörjades under hösten Hälsoprojektet riktar sig till patienter med psykosoch schizofrenidiagnoser inom öppenvårdsmottagningens upptagningsområde i Gävle kommun. Projektet erbjuder gratis hälsosamtal baserat på bedömning av riskpoäng, ex Utebliven motion Rökning Ärftlighet Fetma (BMI över 30) 4 riskpoäng 8 riskpoäng 4 riskpoäng 3 riskpoäng HÄLSO- PROJEKTET GÄVLE Arja Philipsson, sjuksköterska med folkhälsovetenskaplig profil heten 14

15 Projektet Hälsocoacher och hälsoutbildare i Västerbotten Drivs i samverkan mellan brukarorganisationerna, landstinget, kommunerna och Allmänna arvsfonden. Syftet med projektet är att erbjuda personer med psykiska funktionshinder i stödboende och deras personal kompetenshöjning i livsstilsfrågor, men också individuell coachning för personer som är i särskilt behov av stöd i en livsstilsförändring. Projektet vilar på tre ben: 1. Studiecirklar (för alla inom målgruppen) 2. Personlig coachning 3. Temadagar (för allmänheten) HÄLSO- PROJEKTET VÄSTERBOT TEN Rickard Öhlund, projektledare Karl-Anton Forsberg, Phd, sjuksköterska Viktiga personalfaktorer Tro på projektet Kunskap/erfarenhet Kontinuitet Utarbetat en modell för att hantera den kroppsliga hälsan hos patienter med psykiska funktionshinder. Samverkar med primärvård och olika specialister för att främja den fysiska hälsan hos dem som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/ funktionshinder. Viktiga förbättringsområden: - Livsstilsåtgärder - Medicinsk behandling/uppföljning - Vem gör vad? Bland patienterna hade 80% höga blodfetter 62% högt blodtryck 30% odiagnostiserad diabetes INTEGRERAD NÄRSJUK- VÅRD I MALMÖ (INM) Konrad Rosman, Specialistläkare i allmänpsykiatri och chef för INM i Malmö 15

16 Återhämtning Dialog kring tema Praktisk inriktning STUDIECIRKEL HALMSTAD Kost & Motion Dialog kring tema Praktiskt inriktning Tina Ekeroth Henrika Jormfeldt Petra Svedberg Temagrupp Praktiskt inriktning Samarbete mellan Psykiatrin och kommunen Samverkan med kommunen GRUNDEN I HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE 1. Främjande (salutogen inriktning) 2. Delaktighet (nödvändigt för legitimitet och engagemang) 3. Arenatänkande (miljön och det sociala sammanhanget har stor betydelse för funktionsförmåga) 4. Processorienterat arbetssätt (utvecklingsprocesser måste få ha sin gång, en gång tyst och fåordig behöver inte innebära alltid tyst och fåordig) (Hanson, 2004) 16

17 INRIKTNINGAR I PATIENTUNDERVISNING Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas Patientens kunskap underskattas Patientens bristande motivation ses som symtom på psykisk sjukdom Professionella avgör vad som är en rimlig målsättning Empowerment ansats (demokrati) Präglas av tro på patientens egna resurser Kunskaper och färdigheter från olika perspektiv respekteras Problemidentifikation och ökad medvetenhet om egna sociala och personliga resurser. Individuell målsättning (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen 2004, Kostenius & Lindqvist 2006) Upplevelse av delaktighet, möjlighet att påverka sitt liv liksom positiv självbild och gott självförtroende är grundläggande faktorer för hälsan (Jormfeldt 2007, Svedberg 2007, Statens folkhälsoinstitut,, 2005) 17

18 VÅR VÄRDEGRUND Vår ambition har varit att eftersträva deltagarnas medverkan och möjlighet att påverka innehållet i studiecirkeln. Vi har undvikit att påtvinga färdiga fakta utan istället försökt väcka deltagarnas egna nyfikenhet. Delaktighet och inflytande Självbestämmande Dialog Hälsofokus Gemenskap Information utifrån intresse och behov STUDIECIRKELNS UPPLÄGG Träff var 14:nde dag a 2 timmar 5-6 ggr/ termin Välkomnande attityd, bekräftelse och se alla Att skapa öppen dialog där allas åsikter ges samma giltighet Deltagarnas önskemål om tema styr innehållet Processen bygger på information, förslag och valfrihet Studiebesök i samhället för att konkretisera det vi studerat Bjudit in personer för information ex personligt ombud 18

19 TEMA ÅTERHÄMTNING Tema Hälsa Stress, stresshantering, hur hantera tankefällor Självförtroende/ självkänsla Ge och ta bekräftelse i relation med andra Återfall Återhämtning Identifiera behov Kärlek & vänskap Information från olika funktioner i samhället Studiebesök i samhället Korvgrillning Att kunna leva gott varje dag Att kunna gå upp på igpigg Vara ute i friska luften och träffa trevliga människor Må bra fysiskt och psykiskt Grillutflykt

20 TEMA KOST OCH MOTION Kalibrera Stegräknare Promenad Studiebesök på gym. Vad kroppen behöver för motion. Motivation. Film Hälsoresa Besök av dietist och söka recept på internet Gemensam inköpsrunda av mat kolla nyckelhål mm Kanotpaddling Lussefika & Festmåltid som avslutning KANOTUTFLYKT 20

21 TEMA SAMARBETE KOMMUNEN Fetter & antioxidanter Studiebesök i samhället ex gamla Halmstad, slottet Studiebesök Högskolan hjärnverket Fysik Presentation av deltagare Avslutningsfest HJÄRNVERKET 21

22 Utvärdering med fokusgruppsintervjuer 15 deltagare intervjuades uppdelade i grupper om 5 personer vid 3 olika tillfällen 4 kommunal boendepersonal intervjuades vid ett tillfälle Etiskt godkännande från regionala etikprövningskommittén i Lund Intervjun innehöll frågor kring hur temagrupperna har upplevts och hur de påverkat hälsa och livskvalitet Preliminära resultat - deltagare temagrupperna har lett till att jag har kommit över den här isoleringen som jag har haft hemma jag tycker att jag har blivit gladare och så i den här gruppen jag ser fram emot träffarna och så och lite har jag nog tänkt på det när jag har varit hemma också social samvaro stärker en och ger bättre självförtroende det var jätteroligt när vi lagade mat ihop... det tycker jag var höjdpunkter när vi lagade mat tillsammans 22

23 Preliminära resultat - kommunpersonal Jag tycker att det har varit intressant därför att vi har haft möjlighet att träffa deltagarna utanför den vanliga situationen och möta dem på ett annat sätt än vad jag var van vid på jobbet Jag skjutsade en kille till tematräffen och när jag körde hem honom efteråt så sade han Ja så sjuk är jag nog inte i alla fall Jag pratade med en person från Försäkringskassan vid fikat efter informationsträffen och då sa hon jag var inte säker på vem som var vem För mig har de här tematräffarna bidragit till förståelse för att det är så himla viktigt att vi förmedlar kontakt Det var skillnad att vara med i en sådan här grupp då man såg en del som verkligen kom sig och växte... jag tror det är att vi träffas på lika villkor Det krävs nog nästan att man har sett det, - det är inte lätt att förklara HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Hälsofrämjande förhållningssätt kommunicerar inte jag har vad du behöver utan istället du har vad du behöver och tillsammans ska vi finna det (Barbro Holm Ivarsson Motiverande samtal ) 23

24 Hur kan du arbeta förebyggande och hälsofrämjande i din vardag? 24

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom Claes Göran Östenson Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Matvanornas och dietistens roll inom psykiatrin. Leg Dietist Ebba Carlsson Sahlgrenska 141031

Matvanornas och dietistens roll inom psykiatrin. Leg Dietist Ebba Carlsson Sahlgrenska 141031 Matvanornas och dietistens roll inom psykiatrin Leg Dietist Ebba Carlsson Sahlgrenska 141031 Agenda Varför arbeta med matvanor inom psykiatrin? Rutin för att identifiera och åtgärda ohälsosamma matvanor

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer