DEN OJÄMLIKA HÄLSAN. Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa Ett gemensamt ansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN OJÄMLIKA HÄLSAN. Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa 2011-01-31. - Ett gemensamt ansvar"

Transkript

1 DEN OJÄMLIKA HÄLSAN Förebyggande & hälsofrämjande insatser i samband med varaktig psykisk ohälsa - Ett gemensamt ansvar Henrika Jormfeldt, PhD Forskning visar att personer med varaktiga psykiska funktionshinder löper nästan 2 ggr så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar jämfört med övriga befolkningen, likaså ses en förkortad medellivslängd med upp till år. (Newcomer, 2007 Ösby et al, 2000, De Hert et al, 2009) 1

2 Vad är metabolt syndrom? Metabolt syndrom hos personer med varaktig psykisk ohälsa Riktlinjer och ansvar Hälsofrämjande och förebyggande arbete exempel Frågor PRESENTATIONENS TEMA VAD ÄR METABOLT SYNDROM? 2

3 METABOLT SYNDROM I BEFOLKNINGEN Individer som har metabolt syndrom, löper fem gånger större risk att insjukna i diabetes typ 2, och tre gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller slaganfall, jämfört med individer som inte har metabolt syndrom. Fysisk aktivitet är därför en viktig del i behandlingen av metabolt syndrom och med fysisk aktivitet, kan risken att insjukna i kardiovaskulära sjukdomar, sänkas med hela 50 %. Jämförande siffra för diabetes typ 2, är % (Hellenius, 2006, International Diabetes Federation, IDF, 2009). KRITERIERNA FÖR ATT STÄLLA DIAGNOSEN ÄR : Bukfetma med midjemåttvärde 94 cm för män och 80 för kvinnor, gällande individer med europeiskt ursprung, och minst två av fyra nedanstående kriterier: S-triglycerider 1,7 mmol/l eller användning av lipidsänkande medicin F-plasma-glukos 5,6 mmol/ eller diagnosen Diabetes typ 2 Blodtryck 130/ 85 mm Hg eller användning av blodtryckssänkande medicin HDL-kolesterol < 1,03 hos män och < 1,29 hos kvinnor eller lipidsänkande medicin (International Diabetes Federation, IDF, 2006). 3

4 BAKOMLIGGANDE ORSAKER högt kaloriintag tillsammans med låg fysisk aktivitet stillasittande livsstil felaktiga matvanor stress rökning socialekonomiska faktorer det anses troligt att ärftlighet spelar en viktig roll (Nyström, 2008). BAKOMLIGGANDE PATOFYSIOLOGISKA MEKANISMER Bukfetma och insulinresistens Ansamling av fett kring buk och midja (bukfetma), minskar insulinets effekt på blodsockret och lipolysen. Detta manifesterar sig som en förhöjd glukosnivå i blodet och ökad nivå av triglycerider. Insulinresistens är ett förstadium till diabetes typ 2, och är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Insulinresistens är en generaliserad metabolisk rubbning, som innebär att cellerna i kroppen har en nedsatt känslighet för insulin och därför kan insulinet inte utnyttjas effektivt i kroppen. Detta påverkar glukosupptaget negativt, och blodsockret stiger. 4

5 BEHANDLINGEN ÄR INRIKTAD MOT TVÅ VIKTIGA MÅL. Det första målet är att minska bakomliggande livsstilsfaktorer såsom övervikt, bukfetma och fysisk inaktivitet, genom livsstilsförändring. Livsstilsförändring omfattar regelbunden fysisk aktivitet, kostmodifikation, rökstopp och stressminskning. Det andra målet är behandling av metabola riskfaktorer som hypertension, dyslipidemi, hyperglikemi och koagulations rubbningar. METABOLT SYNDROM HOS PERSONER MED VARAKTIG PSYKISK OHÄLSA 5

6 RISK FÖR METABOLT SYNDROM Personer med varaktiga psykiska funktionshinder som schizofreni och bipolär sjukdom har en ökad risk att utveckla metabolt syndrom, kardiovaskulära sjukdomar och diabetes typ 2. Forskning visar också att personer med varaktiga psykiska funktionshinder löper nästan 2 ggr så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar jämfört med övriga befolkningen (De Hert et al, 2009, Ösby et al, 2000). Medellivslängden för dessa personer är statistiskt förkortad med upp till år jämfört med övriga befolkningen (Newcomer, 2007). ÖVERDÖDLIGHET Personer med varaktigt psykiskt funktionshinder har en överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, infektioner, sjukdomar i andningsorganen och mag- och tarmkanalen samt cancer (De Hert et al, 2009). Orsakerna antas vara viktökning, inaktiv livsstil, rökning, otillfredsställande kosthållning och biverkningar relaterade till antipsykotisk medicinering då antipsykotiska preparat kan framkalla eller förvärra metabol rubbning (Ösby et al, 2000). 6

7 VIKTÖKANDE EFFEKT AV ANTIPSYKOTISK MEDICINERING: Klozapin (Leponex) +++ Olanzapin (Zyprexa) +++ Quetiapin (Seroquel) ++ Risperidon (Risperdal) ++ Perphenazin (Trillafon) +/++ Haloperidol (Haldol) +/++ Aripiprazol (Abilify) + Ziprasidon (Zeldox) +/- Svenska Psykiatriska Föreningen LIVSKVALITET Trots betydande medicinsk forskning och ökande förskrivning av medicinsk behandling under de senaste decennierna, så visar forskningen på att livskvaliteten generellt inte ökat bland personer med varaktiga psykiska funktionshinder (Rantanen et al, 2009). Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på övervikt likväl som psykiatriska symtom som depression och ångest hos personer med schizofrenidiagnos (Pelham, et al. 1993; Beebe, et al. 2005; Acil, Dogan & Dogan, 2008 ). 7

8 VAD KAN DET BERO PÅ? Många personer med varaktiga psykiska funktionshinder erbjuds begränsad tillgång till generell hälso- och sjukvård, och erbjuds inte förebyggande och hälsofrämjande insatser i samma utsträckning som övriga befolkningen (De Hert et al, 2009; Newcomer, 2007). Behandlingsmålen sätts lägre bland patienter med exempelvis schizofreni och dessa patienter får i lägre grad blodtryckssänkande och blodfettssänkande medicin jämfört med patienter utan psykiska funktionshinder (Ösby, 2007). JÄMLIK VÅRD? Sverige har under de senaste 20 åren gjort stora folkhälsovinster. Personer med varaktig psykisk funktionsnedsättning har inte tillgodogjort sig dessa vinster på samma sätt som genomsnittet av befolkningen. Det av stor vikt att somatisk vård och behandling för personer med psykiska funktionshinder är likvärdig med den som erbjuds övriga befolkningen. (De Hert et al, 2009) 8

9 RIKTLINJER OCH ANSVAR LAGAR, FÖRORDNINGAR, RIKTLINJER Målet för hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL, 1982:763) Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ett uppdrag för hela hälso- och sjukvården och en självklar del i all behandling (Nationella mål för folkhälsan, WHO Europé 2005) Psykiatrisk vård kan inte begränsas till att enbart lindra och reducera psykisk sjukdom, utan bör också aktivt prioritera insatser som främjar patienters hälsa (WHO, IMPHA, Folkhälsoinstitutet) 9

10 SAMVERKANSAVTAL Från och med årsskiftet 2009 trädde ett länsövergripande avtal i kraft mellan kommunerna och Hallands läns landsting gällande ansvarsfördelning och samordning av insatser för personer som behöver stöd från samhället pga. psykiska funktionshinder. I detta avtal beskrivs att kommunerna och landstingen, i syfte att skapa en kontinuitet för den enskilde, ska samordna planering och genomförande av vård, stöd och rehabiliteringsinsatser. KOMMUNENS ANSVAR Huvudansvar för att initiera, planera och samordna sociala insatser. Ansvar för viss hälso- och sjukvård. Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten Medverka till att personen får tillgång till rehabilitering Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov I särskilda boenden och dagverksamhet ansvara för omvårdnad och allmänna hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå 10

11 LANDSTINGETS ANSVAR Medicinska insatser Utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering, uppföljning och psykiatrisk omvårdnad. Personer i särskilda boenden har samma tillgång till medicinska insatser som andra. Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, personkrets 3 Att vara tillgänglig för bedömning av psykiatriskt vårdbehov Att vara tillgänglig med akuta insatser vid tillfällig försämring i syfte att förhindra inläggning Att vara tillgänglig för kommunens personal för konsultation, rådgivning, vägledning och utbildning i arbetet med enskilda personer LANDSTING & KOMMUN HAR ANSVAR FÖR ATT: Ha kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas Medverka i samordning och planering av insatser för den enskild. Berörd personal har kunskap om psykisk sjukdom och funktionshinder 11

12 INNEHÅLL & UPPDRAG Uppdrag och ansvarsfördelning är tydliga och väl inarbetade både inom landstingets och inom kommunernas verksamheter då det gäller de insatser som vilar på traditionellt baserade psykiatriska bedömningar. Formerna för individuellt anpassade hälsofrämjande psykosociala insatser är otydligare och kan bli föremål för tolkningar, vilket kan leda till att grundläggande behov inte tillgodoses. NATIONELLA RIKTLINJER PSYKOSOCIALA INSATSER SCHIZOFRENI HÖG VETENSKAPLIG EVIDENSSTYRKA Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner Reducerar återfall, minskar sjukhusinläggning, stannar kvar i behandling Patient och anhörigutbildning (inriktning på kunskap om sjukdom och behandling) Enbart patientutbildning (ej effekt på återfall och symtom) Både patient och anhöriga (minskar risken för återfall och minskade symtom) Arbetsinriktad rehabilitering Arbetsinriktad rehab Arbetet och stöd ax Supported employment (mest effektiv) Fontänhus (otillräckligt studerad) Case managment samordnad vård och stödinsatser ACT (färre inläggningar, kortar vårdtider, färre avbryter kontakt, fler självständigt boende, fler i arbete) Mindre intensiv C M (fler kvar kontakt i vården, ökade inläggningar) Social färdighetsträning ex ESL Sociala färdigheter förbättras, sociala funktionen förbättras, färre symtom och minskad risk för återfall. (Carina Gustavsson 2009 CEPI-konferens, Nationella riktlinjer psykosociala insatser schizofreni) 12

13 STRATEGIER OCH SYSTEMATISKT ARBETSSÄTT (SVENSKA PSYKIARISKA FÖRENINGENS KLINISKA RIKTLINJER för att förebygga metabolt syndrom i samband med varaktig psykisk ohälsa) Alla patienter som påbörjar behandling med antipsykotisk medicinering ska informeras om risken för viktökning och hur denna kan förebyggas. Alla patienter som medicinerar med antipsykotisk medicinering bör erbjudas en hälsoprofil/hälsosamtal där huvudfokus ligger på en dialog om levnadsvanor. Årlig uppföljning utifrån pedagogiska strukturerade formulär finns på Det finns evidens för att förebyggande insatser har effekt för patienter med psykossjukdom. Rökavvänjning bör prioriteras för denna grupp. Svenska Psykiatriska Föreningen, Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk Förening för Diabetologi, Svensk Internmedicinsk Förening, Svenska Cardiologföreningen, Svensk Förening för Obesitasforskning DAGSLÄGET Relevant, befintlig vetenskaplig kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete finns inte tillgänglig i form av faktiska insatser för människor med psykiska funktionshinder (Socialstyrelsen, 2007). Nationell psykiatrisamordning fastställer i sitt slutbetänkande att landsting och kommuner behöver förstärka de insatser som syftar till att utveckla ett varierat, strukturerat och långsiktigt stöd för en hälsosammare livsstil hos de patienter som vårdas inom psykiatrisk hälso- och sjukvård (SOU, 2006:100) 13

14 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE VID METABOLT SYNDROM exempel Problemet med metabolt syndrom hos psykiatriska patienter och bristen på åtgärdsprogram för att förebygga dessa uppmärksammades. Projektet initierades från psykiatrin. Samverkan med primärvårdens folkhälsoenhet och psykosenhetens öppenvårdsmottagning påbörjades under hösten Hälsoprojektet riktar sig till patienter med psykosoch schizofrenidiagnoser inom öppenvårdsmottagningens upptagningsområde i Gävle kommun. Projektet erbjuder gratis hälsosamtal baserat på bedömning av riskpoäng, ex Utebliven motion Rökning Ärftlighet Fetma (BMI över 30) 4 riskpoäng 8 riskpoäng 4 riskpoäng 3 riskpoäng HÄLSO- PROJEKTET GÄVLE Arja Philipsson, sjuksköterska med folkhälsovetenskaplig profil heten 14

15 Projektet Hälsocoacher och hälsoutbildare i Västerbotten Drivs i samverkan mellan brukarorganisationerna, landstinget, kommunerna och Allmänna arvsfonden. Syftet med projektet är att erbjuda personer med psykiska funktionshinder i stödboende och deras personal kompetenshöjning i livsstilsfrågor, men också individuell coachning för personer som är i särskilt behov av stöd i en livsstilsförändring. Projektet vilar på tre ben: 1. Studiecirklar (för alla inom målgruppen) 2. Personlig coachning 3. Temadagar (för allmänheten) HÄLSO- PROJEKTET VÄSTERBOT TEN Rickard Öhlund, projektledare Karl-Anton Forsberg, Phd, sjuksköterska Viktiga personalfaktorer Tro på projektet Kunskap/erfarenhet Kontinuitet Utarbetat en modell för att hantera den kroppsliga hälsan hos patienter med psykiska funktionshinder. Samverkar med primärvård och olika specialister för att främja den fysiska hälsan hos dem som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/ funktionshinder. Viktiga förbättringsområden: - Livsstilsåtgärder - Medicinsk behandling/uppföljning - Vem gör vad? Bland patienterna hade 80% höga blodfetter 62% högt blodtryck 30% odiagnostiserad diabetes INTEGRERAD NÄRSJUK- VÅRD I MALMÖ (INM) Konrad Rosman, Specialistläkare i allmänpsykiatri och chef för INM i Malmö 15

16 Återhämtning Dialog kring tema Praktisk inriktning STUDIECIRKEL HALMSTAD Kost & Motion Dialog kring tema Praktiskt inriktning Tina Ekeroth Henrika Jormfeldt Petra Svedberg Temagrupp Praktiskt inriktning Samarbete mellan Psykiatrin och kommunen Samverkan med kommunen GRUNDEN I HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE 1. Främjande (salutogen inriktning) 2. Delaktighet (nödvändigt för legitimitet och engagemang) 3. Arenatänkande (miljön och det sociala sammanhanget har stor betydelse för funktionsförmåga) 4. Processorienterat arbetssätt (utvecklingsprocesser måste få ha sin gång, en gång tyst och fåordig behöver inte innebära alltid tyst och fåordig) (Hanson, 2004) 16

17 INRIKTNINGAR I PATIENTUNDERVISNING Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas Patientens kunskap underskattas Patientens bristande motivation ses som symtom på psykisk sjukdom Professionella avgör vad som är en rimlig målsättning Empowerment ansats (demokrati) Präglas av tro på patientens egna resurser Kunskaper och färdigheter från olika perspektiv respekteras Problemidentifikation och ökad medvetenhet om egna sociala och personliga resurser. Individuell målsättning (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen 2004, Kostenius & Lindqvist 2006) Upplevelse av delaktighet, möjlighet att påverka sitt liv liksom positiv självbild och gott självförtroende är grundläggande faktorer för hälsan (Jormfeldt 2007, Svedberg 2007, Statens folkhälsoinstitut,, 2005) 17

18 VÅR VÄRDEGRUND Vår ambition har varit att eftersträva deltagarnas medverkan och möjlighet att påverka innehållet i studiecirkeln. Vi har undvikit att påtvinga färdiga fakta utan istället försökt väcka deltagarnas egna nyfikenhet. Delaktighet och inflytande Självbestämmande Dialog Hälsofokus Gemenskap Information utifrån intresse och behov STUDIECIRKELNS UPPLÄGG Träff var 14:nde dag a 2 timmar 5-6 ggr/ termin Välkomnande attityd, bekräftelse och se alla Att skapa öppen dialog där allas åsikter ges samma giltighet Deltagarnas önskemål om tema styr innehållet Processen bygger på information, förslag och valfrihet Studiebesök i samhället för att konkretisera det vi studerat Bjudit in personer för information ex personligt ombud 18

19 TEMA ÅTERHÄMTNING Tema Hälsa Stress, stresshantering, hur hantera tankefällor Självförtroende/ självkänsla Ge och ta bekräftelse i relation med andra Återfall Återhämtning Identifiera behov Kärlek & vänskap Information från olika funktioner i samhället Studiebesök i samhället Korvgrillning Att kunna leva gott varje dag Att kunna gå upp på igpigg Vara ute i friska luften och träffa trevliga människor Må bra fysiskt och psykiskt Grillutflykt

20 TEMA KOST OCH MOTION Kalibrera Stegräknare Promenad Studiebesök på gym. Vad kroppen behöver för motion. Motivation. Film Hälsoresa Besök av dietist och söka recept på internet Gemensam inköpsrunda av mat kolla nyckelhål mm Kanotpaddling Lussefika & Festmåltid som avslutning KANOTUTFLYKT 20

21 TEMA SAMARBETE KOMMUNEN Fetter & antioxidanter Studiebesök i samhället ex gamla Halmstad, slottet Studiebesök Högskolan hjärnverket Fysik Presentation av deltagare Avslutningsfest HJÄRNVERKET 21

22 Utvärdering med fokusgruppsintervjuer 15 deltagare intervjuades uppdelade i grupper om 5 personer vid 3 olika tillfällen 4 kommunal boendepersonal intervjuades vid ett tillfälle Etiskt godkännande från regionala etikprövningskommittén i Lund Intervjun innehöll frågor kring hur temagrupperna har upplevts och hur de påverkat hälsa och livskvalitet Preliminära resultat - deltagare temagrupperna har lett till att jag har kommit över den här isoleringen som jag har haft hemma jag tycker att jag har blivit gladare och så i den här gruppen jag ser fram emot träffarna och så och lite har jag nog tänkt på det när jag har varit hemma också social samvaro stärker en och ger bättre självförtroende det var jätteroligt när vi lagade mat ihop... det tycker jag var höjdpunkter när vi lagade mat tillsammans 22

23 Preliminära resultat - kommunpersonal Jag tycker att det har varit intressant därför att vi har haft möjlighet att träffa deltagarna utanför den vanliga situationen och möta dem på ett annat sätt än vad jag var van vid på jobbet Jag skjutsade en kille till tematräffen och när jag körde hem honom efteråt så sade han Ja så sjuk är jag nog inte i alla fall Jag pratade med en person från Försäkringskassan vid fikat efter informationsträffen och då sa hon jag var inte säker på vem som var vem För mig har de här tematräffarna bidragit till förståelse för att det är så himla viktigt att vi förmedlar kontakt Det var skillnad att vara med i en sådan här grupp då man såg en del som verkligen kom sig och växte... jag tror det är att vi träffas på lika villkor Det krävs nog nästan att man har sett det, - det är inte lätt att förklara HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Hälsofrämjande förhållningssätt kommunicerar inte jag har vad du behöver utan istället du har vad du behöver och tillsammans ska vi finna det (Barbro Holm Ivarsson Motiverande samtal ) 23

24 Hur kan du arbeta förebyggande och hälsofrämjande i din vardag? 24

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

Hälsofrämjande gruppträffar

Hälsofrämjande gruppträffar Hälsofrämjande gruppträffar Två huvudinriktningar i patientundervisning Patriarkalisk ansats (auktoritär) Patienten får information utifrån vårdarens expertkunnande utan att hans/hennes behov uppmärksammas

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid!

Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Framgångsrik psykiatrisk behandling- men patienten dog i förtid! Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut.

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer