2013 KYRKOKONFERENS. Gemensam Framtid

Transkript

1 2013 KYRKOKONFERENS Gemensam Framtid

2

3 Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2013 Föredragningslista

4 FÖREDRAGNINGSLISTA Torsdag 9 maj Kl samt Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändring Ändamåls- och upplösningsparagrafer Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Yttrande- och förslagsrätt 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för Presentation av förslag till budget för Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Motion 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Gör barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning 16.3.Regionernas juridiska status Protestantisk sociallära 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation 4 gemensam framtid

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 19. Aktuell information 20. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 21. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 22. Val av kyrkostyrelsens ordförande 23. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 24. Rapport från equmenia 25. Beslut om ordination 26. Mottagande av pastorer från annat samfund Fredag 10 maj kl / Påverkanstorg Lördag 11 maj kl samt Presentation av kyrkostyrelsevalet 28. Verksamhetsplan 2014 Beslut 29. Budget 2014 Beslut 30. Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Beslut 31. Motion för kristna i Mellanöstern Beslut 32. Motion från Tomasförsamlingen, Enköping Beslut 33. Motion från Fristads missionsförsamling Beslut 34. Motion från Kungälvs missionsförsamling Beslut 35. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Beslut 36. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Rapport från påverkanstorget 37. Nya förenade församlingar i Gemensam Framtid Rapport 38. Val av tre revisorer och två ersättare 39. Val av verksamhetsgranskande utskott 40. Val till valberedningen 40.1 Val av tre ledamöter på tre år 40.2 Val av ordförande och vice ordförande 41. Enkla frågor till kyrkoledarna 42. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avslutning Kyrkokonferens

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt Inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna. Presidiet föreslår kyrkokonferensen: att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9.Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkning 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledarna 12. Stadgeändringar Kyrkostyrelsen för Gemensam Framtid har beslutat föreslå kyrkokonferensen att besluta om följande stadgeändringar: Ändamåls- och upplösningsparagrafer Gemensam Framtid har erhållit s.k. 90-konto efter ansökan hos Svensk Insamlingskontroll som önskat att samfundet förtydligar sina stadgar avseende ändamålsparagraf och upplösningsparagraf. Kyrkostyrelsen föreslår ett tillägg till 1 med följande lydelse: Trossamfundet Gemensam Framtid är en kyrka vars uppgift är att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. Gemensam Framtid vill värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. (Formuleringar i det som föreslås bli 1.4 bygger på Teologisk grund för Trossamfundet Gemensam Framtid nr 9 och 31) 6 gemensam framtid

7 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår dessutom att 23.2 som anger att beslut om upplösning skall också omfatta frågan om avveckling av Gemensam Framtids egendom, arkiv och personal kompletteras med: Vid upplösning av Trossamfundet Gemensam Framtid fördelas kyrkans egendom på ett sådant sätt att samfundets syfte och ändamål uppfylls och fullföljs Angående relationen till Svenska Frälsningsarmén Kyrkostyrelsen föreslår att relationen till Svenska Frälsningsarmén tydliggörs i stadgarna för Gemensam Framtid. Svenska Frälsningsarmén, som tidigare var ett registrerat trossamfund, beskriver sig själva (i förslag till nya grundstadgar) som en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid. Tillägg till 6 Ombud och röstning i kyrkokonferensen: Svenska Frälsningsarmén har rätt att sända tre ombud till kyrkokonferensen Kyrkostyrelsen föreslår att nuvarande formulering i 21, gällande icke territoriell region ersätts med: Svenska Frälsningsarmén är en organisatorisk del av Trossamfundet Gemensam Framtid med egen demokratisk uppbyggnad och ekonomisk förvaltning. Ordningar och stadgar för Svenska Frälsningsarmén skall vara i överensstämmelse med Gemensam Framtids grunddokument samt godkännas av kyrkostyrelsen Yttrande- och förslagsrätt Kyrkostyrelsen föreslår att 6.2 gällande yttrande- och förslagsrätt i kyrkokonferensen kompletteras med regionala kyrkoledare. 13. Val av regionala kyrkoledare Presentation av kyrkostyrelsens förslag Kyrkostyrelsens förslag till regionala kyrkoledare presenteras på sid Val av regionala kyrkoledare Beslut 14. Verksamhetsplan och budget Presentation av förslag till verksamhetsplan för 2014 VISION En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen UPPDRAGET Jesus sa: Kom och följ mig! (Mark 1:17). I den kallelsen föds och förnyas kyrkan varje dag. Jesus Kristus är centrum och vi vill en kyrka som dras in mot och strävar in mot centrum, och låter sig formas av kyrkans Herre. Mission är inte en uppgift bland andra. Kyrkans väsen är mission! I missionen blir kyrkan tydlig, synlig och handlande på samma sätt som Gud i Jesus Kristus blev tydlig, synlig och handlande. Diakoni är tillsammans med vittnesbörd och gemenskap tydliga kännetecken för Guds mission. Gemensam Framtid utgår från en sammanhållen missionssyn där arbete i Sverige och internationellt tydligt hör ihop. Uppdraget delas med hela Kristi kyrka och ska utföras i ömsesidighet i hela kyrkan, med andra kyrkor och med samarbetsorganisationer. I den nationella och världsvida ekumeniska gemenskapen får vi dela evangelium, resurser och behov. Vi gör det med respekt för andras övertygelser och gudstro. En trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och att vara en synlig aktör i samhället. När livet delas växer vi som människor och i tro. Vi är samtidigt kallade att arbeta för en hållbar utveckling, global rättvisa och fred på olika nivåer; fred mellan människor, med Gud och med skapelsen. Mer information återfinns i dokumenten Teologisk grund och Strategisk plattform. Övergripande mål: Gemensam Framtid fokuserar på den lokala församlingens förnyelse, utveckling och växt, i gemenskap med hela kyrkan. Gemensam Framtid har en fungerande nationell och regional struktur med väl fungerande intern och extern kommunikation. FYRA INRIKTNINGAR De fyra inriktningarna följa möta tjäna lära ska bidra till att stärka Gemensam Framtids identitet. De sammankopplar det personliga livet, livet i församlingen och livet tillsammans i världen och är ömsesidigt beroende av varandra för att förverkliga visionen. Flera insatser som påbörjats under under var och en av dessa inriktningar bör därför fortsätta även under FÖLJA Följa handlar om den personliga och gemensamma Kyrkokonferens

8 FÖREDRAGNINGSLISTA efterföljelsen av Jesus Kristus som tar sig uttryck i ord och handling. Kyrkans uppgift är att förmedla evangelium så att tro stärks och fler människor lär känna Jesus Kristus och väljer att följa honom. Inspiration och kraft hämtas i bibelläsande, bön och samtal. Omvärldsanalys och erfarenhetsutbyte bidrar till att forma teologi för vår tid. Prioriterade satsningar/mål: Stöd till förnyelse och växt i församlingarna, inklusive åter-/nyplantering, har intensifierats. Förvaltarskapet för en ekonomiskt hållbar kyrka har stärkts. MÖTA Möta handlar om att fördjupa förståelsen för varandra som människor, församlingar och kyrkor. Kyrkans uppgift är att skapa mötesplatser samt stödja församlingarnas arbete med gudstjänstliv, gemenskap och roll i närmiljön både i Sverige och i samarbetsländer. Genom kyrkans internationella relationer utvecklas och stärks identiteten och upplevelsen av att vara del i en världsvid kyrka. Prioriterade satsningar/mål: Mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning har gett förnyelse och tillväxt i tron samt stärkt gemenskap och kyrka. Församlingars inriktning på mångfald har fördjupats. TJÄNA Tjäna handlar om profetisk och tjänande diakoni. Kyrkans uppgift är att, utifrån evangeliets utmaning, ta de sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna på allvar och arbeta för hållbarhet och balans i dessa frågor. Tillsammans med samarbetskyrkor sker påverkan och förändringsarbete både i Sverige och i andra länder. Prioriterade satsningar/mål: Diakonins roll i församlingar har stärkts. Engagemang för fred, försoning och en hållbar värld har ökat. LÄRA Lära handlar om att kyrkan är en lärande och undervisande gemenskap också i relation till andra kyrkor och samarbetsorganisationer i Sverige och internationellt. När vi på nytt blir läsare och berättare av Bibeln, när våra liv prövas mot den samlade traditionens berättelser, då skapar bildning, utbildning och fortbildning förutsättningar för att följa Jesus i varje ny tid. Prioriterade satsningar/mål: Bildningsutredningen har lett till tydliga strategier för användning av kyrkans bildningsresurser Församlingar har fått stöd i att utveckla former för lärande och undervisning om kristen tro GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Verksamhetens prioriterade satsningar/mål enligt denna verksamhetsplan beslutas i kyrkokonferensen och följs upp med mer konkreta planer i samverkan mellan personal och styrelse. Verksamhetsplanen kan bidra med inspiration till församlingens eget planeringsarbete. Det nationella kansliet är organiserat i kärnverksamhet och stödfunktioner. Arbetet konkretiseras i projektbeskrivningar och kontrakt som kyrkoledningen skriver med arbetsgrupperna. Arbetet följs löpande upp av kyrkoledning och styrelse för att lära av det vi gör och säkra kvalitet liksom resultat regionalt, nationellt och internationellt. SAMVERKAN equmenia equmenia är Gemensam Framtids ungdomsorganisation, åt vilken arbetet bland barn och unga har anförtrotts. Nära relationer och stabila samverkansformer med equmenia behöver utvecklas ytterligare. I linje med de mål som angetts ovan vill därför Gemensam Framtid konkret samverka med equmenia på följande områden: Gemensamt program för förenings- och församlingsutveckling Utveckla stöd för anställda som arbetar bland barn och unga PULS Tro och idrott Apg29, Våga Tro, Exchange m.fl. folkhögskolekurser Utveckling av konfirmationsarbetet Utveckla arbetet kring gudstjänster där de ungas perspektiv tas tillvara Ekumeniska organ Gemensam Framtids medlemskap i ekumeniska och konfessionella organ, nationellt och internationellt, regleras i stadgarna. Kyrkostyrelsen kan därutöver fatta beslut om medlemskap i andra organ. 8 gemensam framtid

9 FÖREDRAGNINGSLISTA I allt samarbete vill Gemensam Framtid verka för kristen enhet och dela egna och andras erfarenheter i en ömsesidig gemenskap. Andra närstående organisationer Gemensam Framtid samverkar med rörelsens folkhögskolor, Teologiska högskolan, Studieförbundet Bilda, Diakonia, Hela Människan, Sveriges Kristna Råd och Svenska Missionsrådet samt andra närstående organisationer för att förverkliga verksamhetsplanen. Det kan ske genom samverkansavtal eller andra former av överenskommelser som klargör roll- och ansvarsfördelning. Ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan. Gemensam Framtid verkar för en överenskommelse med Svenska Kyrkan. SLUTORD Gemensam Framtids berättelse börjar med oss, när vi delar erfarenhet, lyssnar bortom orden och möter varandra och Gud. Gemensam Framtid ska vara en röst i samhället som gör skillnad. Jesus sa: Som Fadern har sänt mig, sänder jag er. Missionsuppdraget är gränslöst i tid och rum och hör samman med löftet om Kristi närvaro till tidens slut. Gemensam Framtid vill, tillsammans med de kyrkor vi samverkar med, vara en del av den världsvida kyrkans rörelse där människor bjuds evangelium, rättvisa och upprättelse. Där Jesus Kristus blir trodd och älskad för världens och Guds skull! En värld i Guds hand där vi vill tjäna! För det uppdraget delar vi det gemensamma ansvaret. Exempel för att åskådliggöra målen finns publicerade på Gemensam Framtids hemsida: och kommer att presenteras i kyrkokonferensen Presentation av förslag till budget för 2014 Kyrkostyrelsens förslag till budget för 2014 kommer att presenteras på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Nytt namn för Trossamfundet Gemensam Framtid Presentation av kyrkostyrelsens förslag Rätten att benämna Redan i urhistorien har namngivning en central roll och Bibelns första kapitel talar om Gud som den som benämner. Det är Gud som kallar ljuset för dag och mörkret för natt. Det är Gud som kallar det torra för jord och vattenmassan för hav (1 Mos 1:5-10). När människan är skapad övergår rätten att namnge från Gud till människa. Namngivning kopplas här till att härska och råda. När djuren och fåglarna skapas är det inte längre Gud som namnger utan Gud för dem fram till människan för att se vilka namn de ska få (1 Mos 2:19). Gemenskapsmotivet i Teologisk grund Om Gemensam Framtid sägs i den teologiska grunden bl a: Gemensam Framtid är en gemenskap av församlingar och en gemenskap av människor som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre. I en splittrad värld vill kyrkan vara ett tecken på en gemenskap som har sin grund i den enhet som finns i Gud treenig. Genom de kristnas enhet skall världen tro. Enheten behöver ständigt förnyas, bekräftas och växa i mångfaldig tro och handling. I gemenskapen rustas människor genom trons kraftkällor till andlig växt och kärlekens tjänst. Gudstjänsten är församlingslivets centrum och ett möte mellan Gud och de människor, som samlas kring Jesus Kristus. De delar Guds ord, ber och lovsjunger, tar emot dop, nattvard och syndernas förlåtelse. Teologisk grund för Gemensam Framtid avsnitt 5, 7 och 20. För en kristen kyrka i allmänhet och för Gemensam Framtid i synnerhet är gemenskapsmotivet och det gemensamma något centralt. Bilder i Bibeln och i kyrkans historia Bibliska bilder för den kristna gemenskapen / församlingen talar t ex om Kristi kropp, Guds husfolk. Den apostoliska trosbekännelsen talar om de heligas gemenskap. Den nicenska trosbekännelsen talar om kyrkan som en, helig, världsvid och apostolisk. Formuleringen återfinns för övrigt i den teologiska grunden för Gemensam Framtid. Kyrkan som koinonia Att få del av nattvardens bröd och vin kallas ibland kommunion. Ordet kommer av latinets communio som betyder gemenskap och som i sin tur översätter det grekiska koinonia. Bruket att kalla delaktighet i Kyrkokonferens

10 FÖREDRAGNINGSLISTA nattvarden för koinonia går tillbaka på 1 Kor 10:16: Välsignelsen bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Ordet koinonia återkommer bl a i 2 Kor 13:13 och 1 Joh 1:3, 7 och man skulle kunna hävda att det som kännetecknar livet i kyrkan livet som pulserar i Kristi kropp är gemenskap. Frälsningen handlar om återställd gemenskap och en gammal teologisk tradition talar om att Guds eget inre liv består i gemenskap: en kärlekens gemenskap mellan Fader, Son och Ande. Vad Kristus gör är att uppta människor i denna gemenskap och förena dem med den treenige Guden. Begreppet koinonia återfinns dessutom i centrala avsnitt som Apg 2:42-45 om den urkristna församlingen, i Gal 2:9 om försoningen mellan Paulus och Barnabas och Petrus, Jakob och Johannes samt Rom 15:26 och 2 Kor 8:3-4 om insamlingen, delandet med de kristna i Jerusalem. I vissa sammanhang kan det svenska ordet gemenskap ha en banal klang och kan även förknippas med det som är internt och till för en mindre grupp av invigda och förtrogna. Därför väljer vi angränsande ord för att vidga betydelsen och undvika det introverta. Ordet gemensam associerar till det bibliska koinoniabegreppet och det kristna gemenskapsmotivet som alltid hållits högt av församlingarna i Gemensam Framtid. Gemensam bakgrund och relationer till andra Ordet gemensam finns redan i kyrkans tillfälliga namn men ges nu en större tydlighet då det samtidigt sägs att det som benämns är en kyrka. Det ligger en slags pedagogik i att Gemensam Framtid ersätts med Gemensam kyrka. Vi behåller ett mosaikkors och vill vara en del av det som gjorts för att lansera Gemensam Framtid. Ordet gemensam har följt oss under senare år. Som exempel kan nämnas att boken Gemensam Framtid? som utgavs 2008 använder ordet i rubriken för tretton av dess femton kapitel. Där talas bl a om gemensam tro, gemensam grund, gemensamma församlingar och gemensam tjänst utgav de tre bildarsamfunden samtalsdokumentet Gemensam tro. Gemensam kyrka är ett namn som inte inkräktar på någon annan kyrkas självbild och självförståelse. Den obestämda formen talar om att den inte är den enda kyrkan som är gemensam och värderar det kristna gemenskapsmotivet. Obestämd form indikerar vidare öppenhet för andra människor, andra församlingar och andra samfund. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen besluta: att kyrkans namn ska vara Trossamfundet Gemensam kyrka. Om kyrkokonferensen beslutar enligt styrelsens förslag blir det engelska namnet Uniting Church of Sweden Motion gällande namnfrågan Ängebykyrkans församling i Fellingsbro och ett antal enskilda föreslår att det permanenta namnet på vårt kyrkosamfund blir Folkkyrkan. Begreppet folkkyrka har en egen historia och är, i vårt land, nära knutet till Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet. Biskop Einar Billing ( ) talade om den religiöst motiverade folkkyrkan och menade att Svenska kyrkan, organiserad som folkkyrka, hade kallelsen att förmedla syndernas förlåtelse till Sveriges folk. Biskop JA Eklund ( ) utvecklade Billings folkkyrkotanke och menade att kyrkan och folket närmast är två sidor av samma sak med ett gemensamt nationellt ansvar. Under 1950-talet växte en ny folkkyrkotanke fram som sökte överbrygga den klyfta mellan kyrkan och folket som sekulariseringen bidragit till. Här uppfattas begreppet folkkyrka i nära anslutning till statskyrkobegreppet och kyrkans roll definieras tydligast utifrån sin funktion som organisation eller institution i det svenska samhället. Begreppet folkkyrka lever vidare i Svenska kyrkan som beskriver sig själv som en folkkyrka, fortfarande med olika betoningar och aspekter. I ekumeniska och internationella sammanhang skulle det verka förvillande om ett kyrkosamfund med rötter i baptismen, metodismen och det missionskyrkliga kallade sig för Folkkyrkan. Begreppet är så nära knutet till idéströmmar och teologihistoria i Svenska kyrkan att ett förändrat användningssätt skulle upplevas som ett intrång i en annan kyrkas självförståelse. Ordet folk har historiskt också haft mindre goda tillämpningar och kan kännas etniskt exkluderande. Dessutom finns idag ett antal lokala församlingar, med pentekostal karaktär, som kallar sig Folkkyrkan (Sölvesborg, Malmköping och Upplands Bro) Domännamnen folkkyrkan.se, folkkyrkan.org och folkkyrkan.nu är upptagna. 10 gemensam framtid

11 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår därför kyrkokonferensen: att avslå motionärernas förslag. 16. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motionen om namn på samfundet presenterades under punkten Kristnas situation i Mellanöstern Motion från Betlehemskyrkan, Göteborg; Rambergskyrkan, Göteborg, samt medlemmar från Lerums missionsförsamling; Sjökumla missionsförsamling; Motala missionsförsamling; Linköpings missionsförsamling; Motala baptistförsamling och Alingsås missionsförsamling: Under de senaste åren har de kristnas situation i Mellanöstern förvärrats dramatiskt. Vi informeras via massmedia och andra kanaler om att de kristnas antal i Irak har halverats, kristna i Egypten går en osäker framtid tillmötes, rapporterna från Syrien är skrämmande och de kristna i Israel/Palestina minskar till snart under 1 % av befolkningen. Som bröder och systrar i Kristus kan vi inte stillatigande och utan handling acceptera rådande utveckling. Hur denna negativa utveckling skall brytas är ingen enkel fråga, men vi måste som kristna aktivt stödja och visa omsorg om våra bröder och systrar i Mellanöstern. De får inte uppleva sig övergivna, utan känna stor kärlek från oss, i sin svåra situation. Lika viktigt är det, att de som inte är kristna i Mellanöstern, ser hur vi med kärlek och omsorg också stöder dem, trots att vi har annan tro än de har. Ihärdig förbön måste vara vår första prioritet. Vilka åtgärder vi dessutom skall vidta är oklara, men i dokumentet Kairos Palestine har de kristna i Israel/Palestina visat några vägar baserade på tro, kärlek och hopp. Vi vill att kyrkostyrelsen får i uppdrag: att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd om hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. I det resultat som styrelsen levererar bör ingå: Möjliga åtgärder, som vi som enskilda kan genomföra. Hur vi som olika kyrkor och som Gemensam Framtid skall visa vår omsorg och kärlek. Hur vi kan stödja dem som flytt sina hemländer, så att de kan motverka en fortsatt utflyttning. Hur vi kan samverka med muslimer och andra religioner för att verka för utveckling av multireligiösa stater med tolerans och respekt för mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi: att kyrkokonferens bifaller motionen. att kyrkokonferens kraftigt fördömer det eskalerande våldet och uppmanar alla parter till förhandlingar för en varaktig fred. Från Uppsala missionsförsamling: Den arabiska våren gav många människor hopp om en ny och bättre framtid. Diktatorer hade störtats, demokrati skulle nu bli verklighet, och de ekonomiska utsikterna skulle förbättras för alla. Så har det inte blivit. Nya former av repression tar form, minoriteter av skilda slag kommer i kläm, och deras oro för vad den politiska utvecklingen kommer att föra med sig har fog för sig. Inte minst gäller detta Mellanösterns kristna en alltmer krympande minoritet, som en gång i världen hade en dominerande ställning i området och som senare länge levde i harmoni med sina judiska och muslimska grannar. Deras situation har de senaste decennierna förvärrats framför allt p g a de många krigen som t ex USA:s krig i Irak, inbördeskriget i Syrien och Israels ockupation av palestinska områden. Många kristna flyr med goda skäl från konflikternas Mellanöstern, samtidigt som de kvarvarande allt mer intensivt vädjar om hjälp och solidaritet från kyrkorna internationellt. Kairos Palestina av kristna palestinska ledare är ett vittnesbörd om deras situation och deras hopp om stöd från medkristna. Varför ska vi då särskilt bry oss om de kristnas situation, när alla människor har samma människovärde? Svaret är, att kristen närvaro i området är det bästa skyddet mot de krafter som vill definiera konflikterna i religiösa termer, till en kamp mellan islam och judendom, till ett krig mellan vår Gud och deras Gud. Vi måste därför anstränga oss till det yttersta för att förhindra, att krigen förs i Guds namn och tolkas som ett uttryck för Guds vilja. Att stödja kristen närvaro i Mellanöstern och att påverka regeringarna särskilt i väst att aktivt och opartiskt verka för rättfärdiga fredsöverenskommelser mellan parterna är ett tydligt uppdrag för kyrkorna. Framgång för en sådan strategi innebär en bättre och säkrare framtid för alla människor i regionen oberoende av trostillhörighet. Kyrkokonferens

12 FÖREDRAGNINGSLISTA Uppsala Missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen: att kraftig fördöma det eskalerande våldet att uppmana alla parter att förhandla med sikte på en rättfärdig och varaktig fred. att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera Kairos Palestina. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att snarast utarbeta riktlinjer och praktiska råd till församlingarna om hur stöd kan ges till Mellanösterns kristna. Kyrkostyrelsens svar på motionerna: Flera församlingar och enskilda har lyft fram situationen för de kristna i Mellanöstern. Motionerna är utformade på olika sätt men utmynnar i en gemensam uppmaning: att kraftigt fördöma det eskalerade våldet och uppmana alla parter till förhandling för en varaktig fred. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 utarbeta tydliga riktlinjer och praktiska råd för hur vi som kristna skall stödja, uppmuntra, visa kärlek och hjälpa våra bröder och systrar i Mellanöstern. Uppsala missionsförsamling uppmanar dessutom kyrkokonferensen att rekommendera Gemensam Framtids församlingar att studera dokumentet Kairos Palestina. Andra motionärer nämner detta dokument men ger inga förslag hur det ska användas eller hur det ska hanteras i kyrkokonferensen. Kyrkostyrelsen håller med om att situationen för de kristna i Mellanöstern och Nordafrika är alarmerande och att vi som kristna måste aktivt stödja och visa omsorg om våra trossyskon i regionen. Gemensam Framtid har vid några tillfällen under året agerat och tagit upp situationen i Syrien och uppmanat församlingarna till förbön och ekonomiskt stöd. Brev har även sänts till vårt lands utrikesdepartement gällande situationen i Egypten. Den svåra situationen i Israel/Palestina engagerar också många församlingar som regelbundet ber för en fredlig utveckling i det aktuella området. Gemensam Framtid har bildat en referensgrupp för Mellanöstern och Nordafrika, som möts regelbundet för samtal och bön för regionen. Referensgruppen är ett viktigt stöd till kansliet i bearbetningen av frågan hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med systrar och bröder i Mellanöstern och Nordafrika. De länder Gemensam Framtid främst fokuserar på i denna region är Israel, Palestina, Libanon, Syrien och Egypten. Genom de samarbetsorganisationer vi har kontakt med i dessa länder, får vi även inblick i situationen i andra länder i regionen. Gemensam Framtid tillhör referensgruppen för Sveriges Kristna Råds fredsarbete. Det ekumeniska följeslagarprogrammet (Ecumenical accompaniment programme in Palestine and Israel) är ett internationellt projekt som drivs av Kyrkornas Världsråd. Sveriges Kristna Råd samordnar den svenska insatsen. Ekumeniska följeslagarprogrammet skickar följeslagare till Palestina och Israel. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Genom praktisk solidaritet stöds utsatta grupper såväl palestinier som israeler. Sveriges Kristna Råd har även gett ut skriften Fred detta vill kyrkorna i Sverige. Kyrkostyrelsen anser att det ekumeniska och internationella engagemang som finns i Kyrkornas Världsråd och Sveriges Kristna Råd också är vårt arbete. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att uppmana församlingarna att studera och följa situationen i Mellanöstern och Nordafrika med särskilt fokus på regionens kristna. att uppmana församlingarna att stödja människor som flytt från sina hemländer att stödja regionens samarbetskyrkor så att de kan bidra till en utveckling där färre finner skäl att fly och där multireligiösa samhällen med tolerans och respekt kan skapas. att uppdra åt kyrkostyrelsen att under 2013 återkomma till församlingarna med förslag gällande hur vi som kyrka, tillsammans med de ekumeniska organ vi relaterar till, kan stödja de kristna i Mellanöstern och Nordafrika och medverka till fred och försoning. att därmed anse motionerna besvarade Gör Barnkonventionen till en del av svensk lagstiftning Motion från Tomasförsamlingen, Enköping: FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter som myndigheterna är skyldiga att ta på allvar. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Den svenska regeringen ratificerade konven- 12 gemensam framtid

13 FÖREDRAGNINGSLISTA tionen 1990 utan några reservationer (se Prop. 1989/90:107). Men trots det gäller inte Barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av Barnkonventionen har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Den metoden är inte tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter. Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år Enligt norsk lag, ska Barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar. Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till Barnkonventionen. Utredningen visade att Barnkonventionen generellt sett har stärkt barnets rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla. Trots att Sverige har förbundit sig att följa Barnkonventionen finns det idag brister i både vår lagstiftning och praxis. Om Barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. I exempelvis asylärenden skulle beslut kunna fattas med stöd av Barnkonventionen som bl.a. har barnets bästa som grundprincip. Ett exempel där Barnkonventionen skulle stärka barns rättigheter är bestämmelsen om alla barns rätt till utbildning. Om Barnkonventionen vore lag, skulle skolor, kommuner, riksdag och regering vara tvungna att se till att även gömda flyktingbarn och papperslösa barn fick gå i skolan. Idag har inte gömda flyktingbarn och papperslösa barn den rätten, utan är helt beroende av enskilda rektorers välvilja. En sådan kategorisering av barn strider direkt mot en av Barnkonventionens grundprinciper nämligen principen om skydd mot diskriminering. Detsamma gäller alla barns rätt till hälso- och sjukvård. Idag har inte papperslösa barn som vistas i Sverige rätt till likvärdig vård som barn (bosatta) i Sverige. Dessa barn har endast rätt till akut sjukvård som inte är subventionerad, det vill säga att de själva måste bekosta sina sjukvårdskostnader. Som kyrka är vi kallade att stå på de minstas sida. Vi föreslår därför kyrkokonferensen besluta: att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att till regering framföra Gemensam Framtids ståndpunkt att barn- konventionen ska göras till lag. att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att i ekumeniskt samarbete uppmuntra andra samfund i Sverige att följa vårt exempel. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen 1990 utan några reservationer (Prop. 1989/90:107). I och med denna ratificering har Sverige förbundit sig att anpassa befintliga lagar i enlighet med barnkonventionens bestämmelser. Barnkonventionen har dock inte samma status som de nationella lagarna. Idag pågår en debatt om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag i likhet med hur Norge har hanterat frågan, eller om det är tillräckligt med den transformeringsmetod som används idag. Motionärerna pekar på brister i svensk lagstiftning och praxis och poängterar att en lagändring skulle innebära att alla barn i Sverige togs på större allvar. Motionärerna menar att forskning från Norge visar att när Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till lag 2003, stärktes konventionens juridiska status som rättskälla samt barnets rättsliga ställning. Motionärerna lyfter fram konkreta exempel på vad en inkorporering skulle kunna innebära för barn i Sverige. Detta skulle exempelvis ge gömda flyktingbarn lagligt rätt till fri sjukvård. FN:s barnrättskommitté har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för att inte leva upp till barnkonventionens bestämmelser och rekommenderat Sverige att anta barnkonventionen som svensk lag. FN:s barnrättskommitté gör granskningar vart femte år, senast Idag finns Gemensam Framtid representerad i Sveriges Kristna Råds (SKRs) samrådsgrupp kring barnkonventionen. I Nätverket för barnkonventionen, som samlar ca 40 organisationer inom civilsamhället, granskas Sveriges tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter. I detta nätverk är både SKR och equmenia medlemmar. Här verkar man för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter samt arbetar för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Kyrkostyrelsen anser, liksom motionärerna, att vi som kristna är kallade att stå på de minstas sida och alltid värna barnens rättigheter och värdighet. Därför bör Gemensam Framtid arbeta för att FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras i svensk lag. Kyrkokonferens

14 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att anta uttalande till Sveriges regering från Gemensam Framtids kyrkokonferens 2013 om att Barnkonventionen skall inkorporeras i svensk lag. att stödja Gemensam Framtids fortsatta arbete tillsammans med andra kyrkor och organisationer kring Barnkonventionen, ett arbete för barns och ungas rättigheter samt för att Barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. att därmed anse motionen besvarad. Uttalandet finns att läsa på Gemensam Framtids hemsida senast 8 april Regionernas juridiska status Motion från Fristads missionsförsamling: Enligt beslut vid kyrkokonferensen 2012 skall de nya regionerna vara klara 1 september Beslutet om regionernas geografiska indelning och uppdrag ser vi inga problem med. Däremot är vi mycket tveksamma till den organisationsform som kyrkokonferensen beslutade om och som innebär att de nya regionerna på församlingssidan inte blir egna juridiska personer. I beslutsunderlaget till 2012 års kyrkokonferens saknade vi en konsekvensanalys av vad beslutet om regionernas juridiska status skulle innebära. Exempel på problem som vi ser: att engagemanget på gräsrotsnivå blir mycket mindre då vägen till beslut blir alltför lång. att regionerna endast får förtroenderåd som inte har beslutsrätt eller ekonomiskt ansvar för att driva de frågar som församlingarna tycker är viktiga. att bidrag från landsting är knutna till verksamheter inom regionen och inte kan överföras till den nationella nivån. att vissa testamenten och gåvor är knutna till de nuvarande distriktens geografi och inte kan/bör överlåtas nationellt. att olika organisationsformer för equmenia och Gemensam Framtid innebär svårigheter för regionernas personal att arbeta över gränserna som tidigare. att alla regioners personal anställs centralt och att alla personalärenden hanteras på central nivå. Vi föreslår därför Gemensam Framtids kyrkokonferens besluta: att de nya regionerna även på församlingssidan blir egna juridiska personer. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen är tacksam för det engagemang motionen ger uttryck för, och gläds åt ett tydligt fokus på den lokala församlingens bästa. Kyrkostyrelsen delar övertygelsen om församlingarnas centrala plats i Gemensam Framtid. Sedan equmenias riksstämma och kyrkokonferensen 2012 har Gemensam Framtids ledning och nuvarande distrikt arbetat för att de beslut som fattades ska kunna bli verklighet. Inriktningen är att regionerna ska ha tagit över verksamheten från tidigare distrikt den 1 september Landstingsbidragen är till övervägande delen knutna till equmenias regionala verksamhet och således inte en fråga för kyrkokonferensen. I de fall där det finns landstingsbidrag eller andra typer av bidrag för att bedriva den verksamhet som faller inom Gemensam Framtids regioners uppdrag, ska det säkerställas att dessa pengar används på ett ansvarsfullt sätt och i överensstämmelse med givarens intentioner. Kyrkostyrelsen menar att regionernas ekonomi behöver hanteras och redovisas så att varje regions arbete kan avläsas och följas upp. Tidigare generationernas offrande respekteras genom att kapital förs över på ett sådant sätt att dessa medel används till sådan verksamhet som de från början samlats in för. För framtiden är det avgörande att församlingarna vill vara med och ekonomiskt bidra till den regionala verksamheten. Vid kyrkokonferensen 2012 fick kyrkostyrelsen uppdraget att till 2013 års kyrkokonferens återkomma med förtydligande skrivningar kring de regionala förtroenderådens funktion och mandat fastställde kyrkostyrelsen ett dokument som sedan dess funnits på Gemensam Framtids hemsida. Detta dokument behandlas under påverkanstorget vid 2013 års konferens. Att Gemensam Framtids och equmenias regioner har olika organisationsformer är inget hinder för regional samverkan. Genom att all personal är anställd i samma organisation använder vi resurser och gåvor bättre. Kompetens låses inte till respektive region utan kommer hela kyrkan till del. Kyrkostyrelsen anser att kyrkokonferensen 2012 fattade ett tydligt beslut gällande regionernas organisatoriska form. Beslut av den karaktären kan inte omprövas årligen. Kyrkostyrelsen menar att de genomförda bildarmötena har visat att nya organisationsformer kan frigöra engagemang för den regionala verksamheten. Många som tidigare tagit ansvar finns fortsatt med i arbetet tillsammans med 14 gemensam framtid

15 FÖREDRAGNINGSLISTA nya krafter i förtroenderåd och regionala equmeniastyrelser. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att avslå motionen Protestantisk sociallära Motion från Kungälvs missionsförsamling: Rättfärdighetens furste, av Davids hus den störste. Svenska Missionsförbundets kyrkokonferens 2011 beslöt att översända en motion från Kungälvs Missionsförsamling om en protestantisk sociallära till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Missionskyrkans konferens 2011 strök ordet protestantisk och lämnade för Gemensam Framtid att fritt behandla motionen och dess syfte. I motionen fanns också formella fel som i första omgången ledde till att kyrkostyrelsen yrkade avslag på motionen. Konferensen ändrade dock kyrkostyrelsens avslagsyrkande till att motionen ansågs besvarad men beslöt ändå att översända motionen till styrelsen för Gemensam Framtid för bearbetning. Eftersom tydligen inte mycket har hänt sedan dess vill vi upprepa huvudpunkterna i vår motion. Vi hänvisade bl.a. till att den romersk-katolska kyrkan sedan länge har en utförlig sociallära medan kyrkor som tillhör den protestantiska kristenheten i regel saknar en sådan. Ett undantag utgör dock f.d. Metodistkyrkan. Den katolska socialläran tar upp frågor som rättvisa, miljö, fred, rasism, konsumtionssamhället, kapital och arbete och liknande problemställningar, sedda ur en kristen-katolsk människosyn. I ett centralt stycke i den katolska socialläran säger man: Arbete kommer före kapital, Människa före maskin, Subjekt före objekt och Person före funktion. Även en sociallära i Gemensam Framtid bör behandla liknande frågor. En viktig fråga är genderperspektivet. Bibeln är starkt mansdominerad och barn av sin tid i det avseendet. En annan fråga är om välgörenhet räcker som uttryck för diakoni eller om diakonin har ett vidare syfte, nämligen rättvisa och rättfärdighet. Frågan om demokrati och mänskliga rättigheter är också centrala frågor som bör tas upp i en sociallära för Gemensam Framtid. Vårt syfte var också i motionen 2011 att inspirera andra kyrkor, nationellt och internationellt, att föra tanken om en sociallära vidare. Den protestantiska kyrkan behöver genomarbeta dessa frågor. Vårt förslag är att en kommitté tillsättas av Gemensam Framtids styrelse för att utarbeta en sociallära och att Gemensam Framtid senare återkommer med ett förslag till kommande kyrkokonferens. Denna kommitté bör enligt vår mening bestå av teologer, ekonomer och socialpolitiskt kunnigt folk. Vi har sådan expertis att tillgå inom Gemensam Framtid och det behöver inte vålla något problem att finna kompetenta personer. Kungälvs Missionsförsamling föreslår att Gemensam Framtid vid kyrkokonferensen 2013 beslutar: att tillsätta en kommitté av teologer, ekonomer och socialvetare som får till uppgift att utreda frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid samt att frågan återkommer inom rimlig tid med förslag till kommande kyrkokonferens för Gemensam Framtid. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Motionen från Kungälvs missionsförsamling pekar på behovet av vägledning för hur vi som enskilda och kyrka ska ta ansvar för socialetiska frågeställningar såsom genderaspekter, människovärdet, demokratin, miljöfrågor samt rättvisefrågor. I motionen lyfts särskilt kyrkans diakonala arbete fram. Motionen framhåller att en sociallära för Gemensam Framtid skulle svara mot behovet av vägledning för livets olika situationer. Kyrkostyrelsen anser att Gemensam Framtid redan har dokument som lyfter fram det uppdrag vi har som enskilda och kyrka gemensamt. I teologisk grund anges att uppdraget handlar om att värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet och medansvar i samhället, bidra till utjämning av världens resurser, verka för fred och försoning samt ta sitt ansvar för att förvalta Guds skapelse. Vid förra årets kyrkokonferens antogs dessutom den strategiska plattformen som lyfter fram tolv förhållningssätt som ska prägla Gemensam Framtid i sin helhet. Förhållningssätten svarar på många sätt mot behovet av den sociallära som efterlyses. Förhållningssätten tar sin utgångspunkt i inspiration och bekräftande snarare än i läroformuleringar. Gemensam Framtids strategiska plattform uttrycker längtan, rörelse och riktning. På samma gång utmanar den oss som Kristi kropp i världen att leva trovärdigt Guds kallelse. Grunddokumenten i Gemensam Framtid pekar således på en hållning; vad Kristi närvaro innebär och vad den kan leda oss till när vi följer Kristus. Då blir sociala frågor en integrerad del av kyrkans Kyrkokonferens

16 FÖREDRAGNINGSLISTA arbete och liv. Teologisk analys, samtal om ekumenik och reflektion har varit bärande drag i våra bildarsamfund. Det är lika angeläget också fortsättningsvis i Gemensam Framtid. Därför finns bland annat en teologisk kommitté med uppgift att inspirera och fördjupa samtalet om hur tro gestaltas i våra liv. Samtidigt behöver samtalen om tro och liv föras av oss alla. Därför prioriterar Gemensam Framtid mötesplatser för samtal om kristen tro och livshållning under kommande verksamhetsperiod. Målsättningen är att sådana mötesplatser ska ge förnyelse och tillväxt i tron samt stärka gemenskap och kyrka. Gemensam Framtid vill dessutom uppmuntra och inbjuda till teologiska tankesmedjor där reflektion förs kring hur livet bäst hålls samman, existentiellt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt i den tid som är vår. Församlingar kan på detta sätt inspirera varandra till att följa Jesus Kristus i varje ny tid. Därför menar kyrkostyrelsen att det inte behövs en särskild kommitté som utreder frågan om sociallära. Grunderna för samtalet finns redan. Kyrkostyrelsen vill dock ge kansliet i uppdrag att lyfta fram förhållningssätten i den strategiska plattformen så att dessa blir kända och aktuella i Gemensam Framtids församlingar. I verksamhetsplanen uttrycker vi att en trovärdig kyrka lever som hon lär. Jesu uppmaning att följa honom utmanar oss att finnas till i alla livssituationer och vara en synlig aktör i samhället. Vi är kallade att arbeta för hållbar utveckling, global rättvisa och fred på alla nivåer. På så sätt bereder vi också väg för rättfärdighetens furste. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att motionens intention bejakas att socialetiska frågor och det diakonala arbetet är en viktig del i kyrkans uppdrag. att ge kansliet i uppdrag att lyfta förhållningssätten i strategisk plattform för bearbetning och reflektion så att dessa verkligen blir förhållningssätt för Gemensam Framtid på alla nivåer. att avslå förslaget om tillsättande av en särskild kommitté som utreder frågan om en sociallära inom Gemensam Framtid. att därmed anse motionen besvarad. 17. Uttalande med anledning av FNs Doctrine of Discovery Presentation I februari 2012 publicerade Kyrkornas Världsråds centralkommitté ett uttalande: Statement on the Doctrine of Discovery and its Enduring Impact on Indigenous Peoples (Uttalande om upptäcktsdoktrinen och dess fortlöpande konsekvenser för urfolk). I uttalandet fördömer Kyrkornas Världsråd doktrinen som stående i motsats till Kristi evangelium och som en kränkning av de inneboende mänskliga rättigheter som alla individer och folk har fått från Gud. Kyrkornas Världsråd uppmanar även sina medlemskyrkor att reflektera över sin egen nationella och kyrkliga historia och att uppmuntra alla sina församlingar att söka en större förståelse för urfolksfrågor, för att stödja urfolk i deras ansträngningar att utöva sin inneboende suveränitet och grundläggande mänskliga rättigheter, att fortsätta verka för ökad medvetenhet om frågor som berör urfolk och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja rättigheter, ambitioner och behov hos ursprungsfolk. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att konferensen fördömer och tar avstånd från Doctrine of Discovery och ger stöd till Kyrkornas Världsråds uttalande om detta. att uppmana församlingarna att verka för ökad medvetenhet kring frågor som berör urfolk, och i synnerhet samerna, att främja teologisk reflektion kring urfolksfrågor och att utveckla påverkanskampanjer för att stödja de rättigheter, ambitioner och behov som finns hos samerna och urfolk i andra länder. att konferensens uttalande utformas enligt nedan: Uttalande om Doctrine of Discovery och urfolkens situation i Sverige och i andra länder: Ca 500 miljoner människor tillhör idag något av de över 5000 urfolk som finns på jorden. Ett av dessa urfolk är samerna i vårt eget land. De flesta urfolk, inklusive samerna, har drabbats hårt av kolonisering av deras områden av andra folk, i många fall av den kristna västvärlden. Fortfarande idag drabbas urfolk av diskriminerande lagar och regelverk och av dess effekter i form av förlorad mark, naturtillgångar, tvångsförflyttningar, rasism och brist på grundläggande välfärd i jämförelse med majoritetssamhället. Till grund för detta ligger den s.k. Doctrine of Discovery. Denna doktrin innebär att kristna européer skulle ha en moralisk och laglig rätt att invadera och överta ett folks land och tillgångar och ha dominans över ett annat folk, endast grundat på sin kristna identitet. Ett känt rättsfall i USA:s Högsta Domstol (Johnson versus M Intosh 1823) har haft stor påver- 16 gemensam framtid

17 FÖREDRAGNINGSLISTA kan på senare rättspraxis fram till vår egen tid. Tvisten handlade om ägande av land. Rätten slog fast att USA har absolut suveränitet över alla områden i Nordamerika, trots tidigare fördrag som erkänner indianstammars suveränitet, därför att kristna folk har rätt att ta herravälde över hedniska folks områden. I dokumentationen hänvisade rätten till äldre principer som skrevs ner i tre påvliga bullor: Dum Diversitas 1452, Romanus Pontifex 1455 och Inter Caetera Dessa slog fast att kristna monarker hade rätt att invadera nyupptäckta områden väst om Azorerna, och underkuva dess hedniska invånare, ta dem till fånga, förslava eller döda dem om de inte fann sig i situationen och ta deras ägodelar. Man kan känna igen samma tankegångar om kristnas rätt att ta över hedningarnas marker i den svensk-norska koloniseringen av Sápmi under 1500-talet och framåt. Som kyrka möter vi olika urfolk både i Sverige och genom de systerkyrkor som vi samarbetar med i en rad olika länder. Den kristna historien är tyvärr förknippad med Doctrine of Discovery. Därför är det viktigt att just kyrkor klargör var de står i detta. Därför vill kyrkokonferensen: uttrycka solidaritet med världens urfolk och ge stöd till deras rätt att bo i och nyttja sina traditionella marker och bevara och utveckla sin kultur och traditioner. fördöma Doctrine of Discovery (Upptäcktsdoktrinen) i alla dess former eftersom den står i motsats till Jesu Kristi evangelium och den kränker de inneboende mänskliga rättigheter som Gud har givit alla människor och folk. uppmana Sveriges regering att verka för en avveckling av alla rättsliga strukturer och regelverk som grundar sig på denna doktrin och det tankegods den ger uttryck för, i Sverige och internationellt, inte minst inom ramen för FN, och istället stärka urfolkens möjligheter att själva styra över sin utveckling. uppmana Sveriges regering och riksdag att se till att lagar och regelverk som är relevanta för samerna är i överensstämmelse med United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, som Sverige har undertecknat, och för en snar ratificering av International Labour Organisation (ILO) konvention nr 169 som handlar om urfolks rättigheter. 18. Kyrkokonferens från 2015 och framåt Presentation Gemensam Framtid är en kyrka med stolta rötter i svensk folkrörelse. Att värna demokratin och allas rätt att delta i samtal och beslut har en lång historia. Ett exempel är, att i våra församlingar hade kvinnor rätt att yttra sig och rösta årtionden innan den lagstadgade rösträtten kom. Vi tror inte att Gud instiftat demokratins spelregler, däremot tror vi att demokratiska spelregler kan vara en hjälp i vår längtan och vilja att söka och förstå Gud. Gemensam Framtid är Sveriges största direktvalda ombudsförsamling. Vi kan och ska känna oss stolta över hur vi har förvaltat vårt historiska och demokratiska arv. Samtidigt måste vi ta vårt ansvar för kyrkan och konferenserna i framtiden. Vill vi att vår kyrkas kyrkokonferens skall fortsätta att fungera måste vi låta den förändras på ett sätt som värnar demokratin och allas rätt. Sedan kyrkokonferensen 2012 har en kartläggning, av hur andra kyrkor och ideella organisationer har organiserat sin demokrati och vilka demokratifrågor de brottas med, gjorts. En grundläggande fråga som måste besvaras är varför vi möts. Är det det stadgeenliga årsmötet som är huvudsyftet eller gemenskapen och uppbyggelsen? Går det att kombinera? Den Danske Baptistkirken är ett exempel där man valde att göra årsmötet till en del av sommarkonferensen och på det viset har berikat både årsmöte och sommarkonferens. En annan viktig aspekt är ekonomin. Vad får det kosta att åka på konferens? Kan vi hitta former som gör att deltagarnas samlade utgifter för att åka på konferens blir lägre? Ska vi prioritera att vara där det finns campingmöjligheter? Är det bättre att ha konferens vartannat eller vart tredje år istället? Är det nu, eller längre fram, vi ska glesa ut, i så fall? För att riktigt spegla vår demokratiska historia behöver vi fundera på hur vi får fler röster att höras i konferensen. Statistik från både Gemensam Framtids konferens och bildarmöte samt bildarsamfundens konferenser visar en entydig bild; svenska män med en medelålder över 55 år är överrepresenterade i talarstolen. Vi är alla tacksamma över deras engagemang och energi, men fler kvinnliga och yngre röster, liksom röster med annat etniskt ursprung än det svenska, hade visat mer av hur vår kyrka egentligen ser ut. Hur får vi fler röster att höras i våra konferenser utan att kväva de som redan hörs? Kan vi hitta en modell där de regionala förtroenderåden blir en viktig del i förberedelserna inför konferensen? Kan vi ha andra beslutsmodeller? En annan typ av talarlistor? Måste man ha talarstol? En utmaning när det handlar om att utveckla demokratin är att det är vi som trivs i nuvarande Kyrkokonferens