Indiens. utmaning. Sonia, 2, kämpar för sitt liv. Rädda Barnen gör om organisationen. Hans Rosling tror på en bättre värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indiens. utmaning. Sonia, 2, kämpar för sitt liv. Rädda Barnen gör om organisationen. Hans Rosling tror på en bättre värld"

Transkript

1 Tidningen om barns rättigheter Sonia, 2, kämpar för sitt liv Rädda Barnen gör om organisationen Hans Rosling tror på en bättre värld Indiens utmaning Här dör två miljoner barn varje år Sista ordet: elisabeth dahlin

2 Välj Ifs boendeförsäkring med minst 15 % rabatt. Stöd Rädda Barnen på köpet! Vi på If tycker om engagerade människor. Därför får du som är månadsgivare eller medlem i Rädda Barnen mycket förmånliga rabatter på våra hemförsäkringar. Dessutom: för varje försäkring du köper går 50 kronor oavkortat till gemensamma Rädda Barnen-projekt. På så vis sparar du själv många hundralappar på din boendeförsäkring samtidigt som Rädda Barnen får ett välkommet bidrag till sin verksamhet. Vill du veta mer? Gå in på if.se/raddabarnen eller ring Lugn, vi hjälper dig. If Barn 1/2009

3 ti Möjlighet för medlemsorgan att påverka inriktningen på arbetssätt Styrelsen Drar upp detaljerade riktlinjer för den gemensamma internationella verksamheten. Består av 14 personer. De största medlemsorganisationerna har permanenta platser. Inger Ashing representerar svenska Rädda Barnen. Riktlinjer f Medlemsländer 8 11 God samhällsstyrning Katastrofhjälp Hiv/aids Medlemsorganisationerna kan även välja att direkt stötta projekt i fält Varje medlemsorganisation styr över sina egna medel och prioriteringar. Var och en bestämmer hur pengarna ska användas. Varje medlem behåller sin profil innehåll 1/ Just nu i Haiti Snart två månader har gått men behoven är fortfarande stora. Rädda Barnen finns på plats och hjälper till med återuppbyggnadsarbetet. 11 Rädda Barnen omorganiserar Tillsammans blir man starkare och kan göra större skillnad. Därför har världens 29 Rädda barnen organisationer samordnat sitt arbete. 14 Hur berörs arbetet i Sverige? Lars Carlsson, chef för Rädda barnens Sverigeprogram, beskriver hur arbetet i Sverige kommer att påverkas av den nya organisationen. 16 Medlemmarnas frågor Hur tas ungas erfarenheter till vara i det nya samarbetet? Varför är det bra? Här svarar Inger Ashing på medlemmarnas egna frågor. 20 Indiens utmaning Här dör två miljoner barn varje år, före sin femte födelsedag ofta i sjukdomar som lätt går att bota. Sonia, 2, kämpar för sitt liv. 28 Min flicka dog på gatan Växande klyftor drabbar Indiens fattiga. Mest utsatta är de som lever på gatan. Här födde och förlorade Kanti en liten dotter. 35 Bussen kommer med vård Den mobila hälsokliniken kommer med vård - till dem som bäst behöver den. Behandling och nya kunskaper räddar liv. 36 Hans Rosling global visionär Den svenske professorn i internationell hälsa har blivit utnämnd till en av världens 100 främsta tänkare. Barn 1/2010 3

4 Tack alla huvudpartners för att ni hjälper oss att göra världen lite barnvänligare SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future så att barn i konfliktområden kan gå i skolan. IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan vända sig med frågor om barn och föräldraskap. Santa Maria hjälper utsatta barn i Colombia till en bättre utbildning. Swedbank samverkar kring vårt arbete mot mobbning i de baltiska länderna. Med stöd från If genomför vi Private Property, en landsomfattande satsning kring ungas utsatthet på nätet. Via Banco Humanfonden som förvaltas av Swedbank Robur, stödjer fondsparare Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigsoch katastrofländer tillgång till utbildning. Pengarna från Postkodlotteriet har varit med och delfinansierat en stor mängd projekt. De viktigaste arbetsområden är att se till att alla barn får gå i skolan och att inga barn ska behöva utsättas för våld. Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? Ring Jonas Olsson på tel

5 TIDNINGSTANKAR Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse som stöds av medlemmar, faddrar och givare. Rädda Barnens huvudpartners är IKEA, SAS, Santa Maria, Bancofonder, If och Swedbank. Sophie Arnö, chefredaktör, Ordförande Inger Ashing Generalsekreterare Elisabeth Dahlin Plusgiro Rädda Barnens plus- och bankgiro Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro Månadsgivare 100 kronor i månaden under minst 1 år. För mer information ring Barn ISSN Barn tidningen om barns rättigheter ges ut av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och faddrar får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material, samt att publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna. Redaktion Sophie Arnö, chefredaktör Nadja Debove, reporter Ulla Ståhl, korrektur Ansvarig utgivare Charlotta Sterky Prenumerationsärenden Barbro Fredriksson, Ett smutsigt ansikte pressas mot rutan till vår luftkonditionerade bil. Vill du köpa tidningar? Ballonger? Se cirkuskonster? Vad ska jag göra? Titta bort? Köpa något? Fråga vad barnet heter? Eller bara vänta på att det ska bli grönt? Att resa i Indien är att ställas inför orimliga kontraster och orättvisor. En närmast obeskrivlig misär utspelar sig samtidigt som en allt större medelklass har råd att köpa både bil, privat sjukvård och TV. Allra mest utsatta är de familjer som lever på gatan. Här födde och förlorade Kanti, 23, en liten dotter. Hon var ett av närmare två miljoner barn som dör i Indien varje år ofta i sjukdomar som lätt går att bota. Läs mer om henne i det här numret av Barn. Kanske väljer du då också att stödja Rädda Barnens kampanj Every One. Målet med den är att dödligheten bland barn under fem år ska minska med två tredjedelar fram till Det betyder att varje år ska sex miljoner fler barn överleva. I den här tidningen kan du också läsa om Rädda Barnens nya organisation. Från och med nu samordnar världens 29 nationella Rädda Barnen organisationer nämligen sitt internationella arbete. Tanken är naturligtvis att man tillsammans ska kunna göra mer för barn än när man som tidigare jobbade parallellt. För det finns möjligheter. Det kan Hans Rosling, professor i internationell hälsa vittna om. Med sitt banbrytande statistiskprogram har han visat att världen är på rätt väg. Samtidigt betonar han att biståndets fördelning måste styras av mottagarnas behov och inte av de rika ländernas koncept och ideologier. Vi kan inte hjälpa barn i världen om vi inte vet hur de har det, konstaterar han. Produktion & grafisk form Spoon Publishing AB Adress Barn, Rädda Barnen, Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg e-post Hemsida Annonser Annonsbolaget, Tryck Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. TS-kontrollerad upplaga ex. Art nr Omslag David Magnusson fotograferade flickan Bharti och pojken Sumit i Holumbi Kalan, ett slumkvarter i nordvästra Delhi. Medverkande i detta nummer Jonas Askergren, Kerstin Blomkvist, Laurent Duvillier, Paul Hansen, Emma Hanquist, Jörgen Hildebrandt, David Magnusson, Elin Toft, Björn Wanhatalo Barn 1/2010 Jag är den första att hålla med. Efter mitt senaste besök i Indien ser jag tydligare än någonsin att barnen som lever på gatan har stora behov men att de också är smarta, känsliga och kreativa människor som gillar att spela cricket på söndagarna. Så titta inte bort. Hos dem finns faktiskt hoppet om framtiden. PS. Vill du prenumerera på tidningen Barn, mejla namn och adress till Medverkande i detta nummer Jonas Askergren, 40 år, arbetar som tecknare på Talentum Media. I det här numret av tidningen Barn har han illustrerat Rädda Barnens omorganisation. Att få beskriva den nya organisationen var ett kul och utmanande uppdrag. Som nyhetstecknare är det roligt att kunna vara med och pedagogiskt förklara svåra och komplicerade processer. David Magnusson, 26, arbetar som frilansfotograf. I det här numret av tidningen Barn har han varit i Indien och fotograferat Rädda Barnens arbete mot barnadödlighet. - Det var fruktansvärt det vi såg. Jag blev otroligt frustrerad. Ibland är det svårt att se hur situationen ska kunna förändras. Samtidigt, eller just därför, är det otroligt kul att se alla initiativ som tas från olika håll. 5

6 just nu Drygt 7 miljoner barn världen över har röstat fram Graca Machel och Nelson Mandela till Årtiondets barnrättshjältar. Machel hedras för sin 25 år långa kamp för utsatta 6 foto: LOUISE GUBB foto: Luis Luk Prisade barnhjältar Rädda Barnen samarbetar med företag i Kina FOTO: Mats Tiborn barn, särskilt för sina insatser för flickors rättigheter. Mandela får priset för sina långa kamp för lika rättigheter för alla Sydafrikas barn. Vi är ytterst hedrade, säger det äkta paret Graca I januari invigde Rädda Barnen sitt center för barnrättsfrågor i Peking. Centret ska arbeta med att få svenska och kinesiska företag att ta sitt sociala ansvar för barn och deras rättigheter. Företag har stora möjligheter att påverka barns vardag i de länder där de verkar, säger Britta Öström, chef för Centre for Child Rights and Corporate Social Responsibility. Centret ska bland annat bistå företagen med expertis kring barnfrågor och exempelvis kunna analysera företagens förhållande till barnarbete eller undersöka vad de kan göra för att stärka barn vars föräldrar tvingats flytta i väg på grund av arbete. Genom att hjälpa företagen att se över sin verksamhet utifrån ett barnrättsperspektiv kan vi bidra till att förbättra situationen för många barn. Läs mer på Machel och Nelson Mandela i ett gemensamt uttalande efter prisutdelningen. Det finns inget dyrbarare och renare än att vara älskad och uppskattad av barn. Den somaliska regeringen har för avsikt att ansluta sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta kan innebära verkliga förbättringar för de barn i världen som har det allra svårast, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin. USA blir nu det enda landet i världen som inte ratificerat Barnkonventionen. Enligt uppgifter från USA:s representation i FN pågår det just nu ett arbete för att se över amerikanarnas ståndpunkt. Förhör på chatten Nu provar polisen en ny förhörsmetod vid misstänkta fall av sexuella övergrepp på unga. Många har svårt att prata om det som hänt med okända personer, säger Per Stihl, polis och barnutredare i Skåne. Därför ska man prova att göra förhören via en chatt på nätet. Polisen hoppas på så sätt att fler ska våga berätta vad som hänt. Nelson Mandela och Graca Machel fick priset World s Children s Prize for the Rights of the Child för sina insatser för utsatta barn. Somalia ratificerar Barnkonventionen bara USA kvar foto: Eli Ingvarsson illustration: EMMA HANQUIST Barn 1/2010

7 Dags för nomineringar! Du som är medlem i Rädda Barnen nu är det hög tid att nominera kandidater till riksstyrelsen. Valberedningen vill ha in era förslag senast den 1 mars. Nomineringsblankett finns att ladda ned på Ingen avgiftsfri skola Regeringens förslag till ny skollag kritiseras av Rädda Barnen på flera punkter. Bland annat för att skolan inte heller i framtiden blir fri från avgifter. Det innebär att många elever kommer att fortsätta att diskrimineras, säger Christina Wahlund Nilsson som ansvarar för utbildningsfrågor på Rädda Barnen. FOTO: Rädda Barnen Fri kärlek, eller? Det senaste året har Rädda Barnen i Norrköping drivit projektet Det handlar om kärlek, tillsammans med Polisen och Socialtjänsten. Det syftar till att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland skolungdomar. Nu sprids projektet till skolor i ytterligare fem andra kommuner. Jättebra! Det är viktigt att ungdomar får veta vart de ska vända sig om de känner sig utsatta, säger Sara Mühling, projektledare. I projektet arbetar man mycket kring påståendet kärleken är fri. Det öppnar upp för diskussioner som också berör hedersrelaterade frågor, och vilka rättigheter som gäller alla unga, säger hon. Socialstyrelsen kritiserar kommuner Kvinnor och barn som på olika sätt drabbas av våld från närstående får ofta inte den hjälp de behöver, enligt en undersökning som Socialstyrelsen gjort. Mindre kommuner med stor personalomsättning har svårast att ge stöd. Barn 1/2010 Hallå där, Jonathan Cunliffe! foto: elin ekblad Efter några års uppehåll har internationella Rädda Barnen nu återupptagit sitt arbete i Irak. Du är chef för verksamheten där. Hur är läget i landet? Behoven är enorma, framför allt barnens. Sedan invasionen i Irak för snart sju år sedan har ytterst lite satsats på dem. Vad kan Rädda Barnen göra? Många barn har upplevt våld. Vi har utbildat över lärare i att kunna uppmärksamma och ge stöd till dem som mår psykiskt dåligt. Vi har även inrättat barnvänliga platser dit barn kan gå efter skolan för att träffas, leka och bearbeta sina upplevelser. Och mer? Vi satsar på skolorna. Bland annat återställer vi byggnader, ser till att undervisningen kommer igång och vidareutbildar lärare. Skolsituationen i landet är under all kritik, allt saknas. Irak rankas som en av världens värsta humanitära kriser. På vilket sätt påverkar detta barnen? Över hela landet saknas grundläggande sjuk- och hälsovård och fungerande skolor. En och en halv miljon människor befinner sig dessutom på flykt och många barn lever under svåra förhållanden i läger. Vad säger de unga själva om sin situation? Många har förlorat hoppet. En del säger att de inte ser någon framtid i landet. Vad känner du själv? Jag går omkring och är väldigt arg. Efter invasionen av Irak 2003 har inget hänt. Allt är raserat. Är du orolig för ditt barn? På den nya sajten finns information och svar på vanliga frågor från föräldrar, ungdomar och professionella som jobbar med barn. Elisabeth Dahlin deltog på en klimatkonferens inför toppmötet i Köpenhamn i december Klimathot mot barn Under 2000-talet kommer klimatrelaterade naturkatastrofer utgöra det största hotet mot barns hälsa. Det slås fast i Rädda Barnens nya rapport Feeling the Heat. Just därför är det viktigt att ta med de unga i klimatdebatten, det är deras framtid det gäller, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare. Enligt den nya rapporten väntas antalet människor drabbade av naturkatastrofer mer än tredubblas de kommande 20 åren. Upp till 175 miljoner av dem kommer att vara barn oftast från fattiga länder. Vill du veta mer, läs rapporten på illustration: Spoon Publishing Rädda Barnen delar ut ryggsäckar till barnen i Elfenbenskusten. Biljetter med gott ändamål Flygbolaget SAS fördjupar nu sitt elvaåriga samarbete med Rädda Barnen. Från och med i år skänker bolaget fem kronor per såld barnbiljett till organisationen. Socialt ansvar är vad som skiljer SAS från lågservicebolagen, säger Lars Sandahl Sorensen, kommersiell chef, SAS. Pengarna ska användas för att ge barn i Elfenbenskusten möjlighet att gå i skolan men också för att utbilda lärare och dela ut skolmaterial. foto: jenny leyman 7

8 just nu foto: LAURENT DUVILLIER FOTO: Xxxxxxxxx Rädda Barnens Charlotta Mockrish (till höger) deltar i uppbyggnadsarbetet på Haiti Haiti reser sig ur ruinerna Snart två månader har gått sedan jordbävningen i Haiti. Den mest akuta krisen är över, men fortfarande är behoven enorma. Rädda Barnen finns på plats och hjälper till med det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet. Haiti var redan innan jordbävningen ett land plågat av fattigdom. I dag är det ett helt sönderslaget samhälle. Förödelsen är så total, jag har aldrig varit med om något liknande. Landet kommer att behöva stöd i många är framöver, säger Charlotta Mockrish som tillsammans med drygt 200 kolleger från Internationella Rädda Barnen deltar i katastrof- och återuppbyggnadsarbetet. Hittills har organisationen delat ut mat, rent vatten, mediciner och hygienpaket till tusentals familjer. Men också presenningar, spritkök och pengar. Det är viktigt för självkänslan att få disponera över den egna hushållskassan, pengar är också ett effektivt sätt att få igång den lokala marknaden. Men jordbävningskatastrofen i Haiti har inte bara lämnat fysiska spår efter sig. Många människor har varit med om svåra händelser och förluster. Särskilt barnen är utsatta. Bristen på rent vatten har fått sjukdomar att sprida sig. Och tusentals, om inte hundratusentals, barn kan ha kommit bort från sina föräldrar. Ingen vet exakt. I de tillfälliga tältlägren som vuxit upp driver nu Rädda Barnen, tillsammans med FN, center där barnen kan få mat, skydd, stöd och hjälp att spåra sina anhöriga. Rädda Barnen har även satt upp ett tjugotal så kallade barnvänliga platser. Där får de leka och hjälp att bearbeta det hemska de varit med om. Aktiviteterna ger barnen struktur i en annars kaotisk tillvaro, säger Charlotta Mockrish. Att undervisningen nu snabbt kan dra igång är också viktigt, berättar hon. I skolan kan barnen träffa kompisar och prata med sina lärare. Den skyddar också mot vuxnas våld och exploatering, något som lätt drabbar barn efter en katastrof. Även för de vuxna är skolan viktig. När barnen är där kan de få tid att återhämta sig, röja upp, begrava sina döda och sakta börja om på nytt. Rädda Barnen har satt upp ett tjugotal tält där undervisning tillfälligt kan bedrivas. På sikt kommer man att vara med och restaurera och bygga nya skolor. Sedan tidigare vet vi att barn har en stor förmåga att återhämta sig, bara de får rätt stöd. Det känns hoppfullt med tanke på att vi för var dag som går når fler och fler barn. Rädda Barnen har delat ut mat, vatten, mediciner och hygienkit. delat ut presenningar, fotogen och filtar. ordnat med rent vatten, latriner och tvättmöjligheter. vårdat sjuka och skadade i mobila kliniker. spårat familjemedlemmar till ensamma barn. inrättat trygga, barnvänliga platser. upprättat provisoriska skolor. Stort engagemang Många privatpersoner har valt att stödja Rädda Barnens arbete i Haiti. Även företag har engagerat sig. Bland annat har SEB, Praktikertjänst, Lantbrukarnas Ekonomi, Svenska Dagbladet, Wallenius Lines, Vinge AB, Axfood, If, Scandic Hotels och The Body Shop skänkt pengar. Hittills har drygt 16 miljoner kronor samlats in för Haiti. En våldsam historia I Haiti bor cirka tio miljoner människor. 95 procent av dem är ättlingar till afrikanska slavar. Ön koloniseras först av Spanien, men 1697 överlämnas västra delen till Frankrike. Efter ett slavuppror 1804 utropas den självständiga republiken Haiti, världens första fria svarta republik. Från 1957 till 1986 styrs Haiti av diktatorerna Francois Papa Doc Duvalier och hans son Jean- Claude, kallad Baby Doc. Epoken präglas av terror och vanstyre invaderar USA Haiti med stöd av FN, för att störta den sittande militärregimen. Det politiska våldet är omfattande. Den folkvalde Jean-Bertrand Aristide störtas Våldet på gatorna tilltar och en fredsbevarande FN-styrka skickas in. I protest mot höga matpriser bryter 2008 nya kravaller ut. Flera orkaner drabbar landet. Haiti är i dag västvärldens fattigaste land. Källa:Utrikespolitiska institutet. 8 Barn 1/2010

9 Jag känner mig tom inuti Hur upplevde barnen i Haiti katastrofen? Och hur ser deras liv ut i dag? Dagens Nyheters fotograf Paul Hansen fotograferade och lyssnade för tidningen Barn. Claudia Bonnet, 12 år Jag lämnade skolan just när jordbävningen kom. Jag skadade mig i ena handen av en sten som föll ner. Skolan är helt förstörd nu. Jag vet inte hur det gått för mina vänner. Jag saknar skolan jättemycket. - Vårt hus blev helt förstört, vi bodde i ett rum med fem andra personer, jag tror att alla är okej. Men mamma blev skadad, nu är hon tillbaka från sjukhuset. Jag förlorade allt, det enda vi kunde rädda var lite kläder från ruinerna. Vi behöver hjälp med att bygga upp vårt hus igen. Dave Daisy, 10 år Jag var inne i vårt hus och läste läxor, de handlade om Haitis historia. När jag gick ut för att kissa på utetoan började marken att skaka. Hela huset föll samman, men det fanns ingen därinne. Människor i hela kvarteret började skrika, åh gud, åh gud! Nu är vi alla hemlösa. Vi bor under ett skynke på en bakgård. Vi behöver hjälp med allt. Människorna här hjälper varandra hela tiden. Men jag har hört att det finns en massa tjuvar som rymt från ett fängelse ute på gatorna nu. Jean Pierre Watson, 14 år Jag spelade fotboll ute på gatan utanför vårt hus när marken började skaka. Mitt hus totalförstördes, men alla i familjen klarade sig. Nu bor jag i ett läger under några tygskynken. Jag är ledsen och känner mig orolig, som att jag är tom inuti. Skolan är förstörd och en av mina lärare, madame Yvose dog. Nu finns tjuvar överallt. Vi har blivit av med vår teve, radio och mina finaste gympaskor. Men det jag saknar mest är mina fina kläder som jag hade på mig på söndagarna när jag gick i kyrkan. Barn 1/2010 Chelsi Arnaud, 12 år Mitt hjärta blöder, jag är fortfarande jätterädd. När skalvet kom var jag hemma med mormor Gege och tvättade kläder. Vi sprang ut direkt, men jag blev skadad i ena handen av en sten. Min mamma dog innan jordbävningen och nu är jag rädd att mormor ska dö. Vi bor i ett läger tvärsöver gatan från vårt gamla hem. Det känns jättejobbigt, samtidigt som jag förstår vilken tur jag haft som klarat mig. Jag saknar skolan väldigt mycket, särskilt franskan och matematiken. Vi behöver hjälp med att få igång skolorna och med att få mat, vatten och kläder. Jesula Victor, 16 år Jag var inne i huset och lagade mat, spaghetti, när jordbävningen kom. Huset står fortfarande upprätt. Fast min skola är skadad. Det jag saknar allra mest är just skolan. Vi är tio personer i familjen och det är svårt att få mat och vatten att räcka till. Jag har sett två ihjälskjutna män på gatan. Jag tror att det var tjuvar. De kommer ut när det är mörkt och springer runt i lägret och försöker bryta sig in. För ett par dagar sedan blev två killar dödade bara någon gata ifrån oss. Då blev jag livrädd, och det går inte över. Alla hjälper alla här. Vi vaktar varandras saker och delar maten. 9

10 29 medlemsländer Den globala rörelsen Save the Children har 29 medlemsländer. Hela rörelsen har cirka anställda. Tillsammans verkar de i drygt 100 av världens länder. Island Startade år Satsar på att minska ungas alkoholintag. Storbritannien Startade år Här började en gång Rädda Barnen-rörelsen. Nederländerna Startade år Grundades med donation från kungahuset. Kanada Startade år Specialiserade på bland annat barnarbete. Tyskland Startade år De tyska krigsbarnen är de första som får stöd. USA Startade år Samlar in mest av alla. Spanien Startade år Jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Mexiko Startade år Når varje år barn med olika projekt. Guatemala Startade år Lär kvinnor och barn att läsa och skriva. Honduras Startade år Bygger skolor i fattiga områden. Dominikanska republiken Startade år Vill öka familjers möjlighet att försörja sig. Schweiz Startade år Minsta kontoret med fem anställda. Italien Startade år Stöttar integrationen av romska barn. Brasilien Startade år Har nått sex miljoner barn sedan starten. Rädda Barnen gör om organisationen: 29 jobbar 10 Barn 1/2010

11 Danmark Startade år Delar varje år ut ett barnrättspris. Norge Startade år Satsar på att ge fler barn utbildning. Sverige Startade år Största medlemsrörelsen finns här. Målet: att nå fler barn Tillsammans blir man starkare och gör större skillnad. Så resonerade världens 29 nationella Rädda Barnen organisationer när de beslutade att samordna sitt internationella arbete. I november slogs den gemensamma strategin fast. Målet är att nå fler barn och att bidra till större förändring. Finland Startade år Ser till att barn inte utsätts för övergrepp på nätet. Litauen Startade år Ordnar fritids för barn med trasslig bakgrund. Rumänien Startade år Utbildar lärare att inte använda våld. Japan Startade år Inför alternativa uppfostringsmetoder i skolan. Korea Startade år Driver hem för barn som utsatts för familjevåld. Jordanien Startade år Har verksamhet för flyktingar från Irak. Indien Startade år Satsar på insatser för barns överlevnad. Hongkong Startade år Stöttar barn som migrerar in till städer. Fiji Startade år Har mobila öppna förskolor för att nå fler. Swaziland Startade år Stöttar barn drabbade av hiv. Australien Startade år Gör frukost till barn i utsatta områden. Nya Zeeland Startade år Driver egen tidning för och med barn om deras rättigheter. som en Barn 1/2010 grafik: jonas askergren 11

12 Tillsammans ka Öronmärkta pengar till IPU Möjlighet för medlemsorganistationerna att påverka inriktningen på arbetssätt Medlemsmötet Alla 29 medlemmar är representerade. Beslutar om den övergripande strategin för det gemensamma internationella arbetet. Träffas en gång om året. Nästa möte hålls i Indien i maj Styrelsen Drar upp detaljerade riktlinjer för den gemensamma internationella verksamheten. Består av 14 personer. De största medlemsorganisationerna har permanenta platser. Inger Ashing representerar svenska Rädda Barnen. Medlemsländer God samhällsstyrning Katastrofhjälp Varje medlemsorganisation styr över sina egna medel och prioriteringar. Var och en bestämmer hur pengarna ska användas. Varje medlem behåller sin profil. Medlemsorganisationerna kan även välja att direkt stötta projekt i fält 12 Barn 1/2010

13 n vi göra mer Riktlinjer för den gemensamma verksamheten Hiv/aids Barn 1/2010 Barns rätt till utbildning Sex prioriterade arbetsområden Medlemsorganisationerna har beslutat att prioritera sex arbetsområden de närmaste åren. Svenska Rädda Barnen leder ett av dessa så kallade globala initiativ, som syftar till att förbättra situationen för barn som riskerar att utsättas för olika former av övergrepp. Barns rätt till trygghet och skydd Barns rätt till överlevnad IPU Internationella programenheten Ser till att den verksamhet som styrelsen beslutat om genomförs i de olika länderna. Gemensamma regionalkontor Gemensamma landkontor Rädda Barnens nya organisation har väckt frågor både hos medlemmar och anställda. Varför är det här bra? Vilket inflytande kommer vi i Sverige att ha? Hur hänger allt ihop? Och hur kan man som medlem påverka inriktningen? Här kan du läsa mer om det nya samarbetet. text: sophie arnö & nadja debove grafik: jonas askergren Svenska Rädda Barnen har funnits sedan Sedan dess har 28 andra länder startat egna Rädda Barnenorganisationer. Dessa självständiga aktörer har alltid samarbetat. Men nu går man ett steg längre. Vad som är nytt är att vi skapar en gemensam organisation för det internationella arbetet, säger Inger Ashing, Rädda Barnens ordförande i Sverige. Även i den nya strukturen kommer varje medlemsland att kunna bestämma vilka satsningar på barn som man vill stödja och i vilka länder. Men det är den nya internationella programenheten, IPU, som ska styra och genomföra arbetet i fält. Det är ännu inte klart var IPU:s kontor ska ligga, men beslut fattas under våren. Genom att skapa en gemensam organisation för vår internationella verksamhet kan vi bli mer effektiva och på det viset göra mer för barnen. Vi kommer att lägga mindre andel av våra medel på administration och mer på verksamhet, konstaterar Inger Ashing. Svante Sandberg, chef för Rädda Barnens internationella verksamhet, ser också stora möjligheter. Vi kan bli en enorm global kraft för barns rätt. Vi kommer både att kunna genomföra mer och bättre programverksamhet och samtidigt bli mycket starkare i påverkansarbetet. Tidigare har de olika Rädda Barnen-organisationerna kunnat verka parallellt i ett och samma land. Det har ofta skapat förvirring. När jag jobbade som landchef i Etiopien så fanns till exempel sju av oss på plats i Addis Abeba med varsitt kontor och varsin agenda, säger Henrik Häggström, från Rädda Barnens internationella programavdelning i Stockholm. Bristen på gemensam strategi skapade ofta spänningar och missförstånd, trots att vi egentligen alla jobbade mot samma mål. Ibland drev vi samma frågor och då kunde det 13

14 också uppstå ganska märkliga situationer. Ena dagen knackade svenska Rädda Barnen på utbildningsministeriets dörr för att väcka en fråga. Nästa dag kom britterna i samma ärende. Omorganisationen innebär att alla kontor som finns i ett och samma land slås ihop och arbetar utifrån den gemensamma strategi som har antagits av medlemsmötet. Övergången beräknas ta cirka tre år. Idén om samordning har funnits i ett tiotal år. Sedan fem år tillbaka har man aktivt arbetat med att ta fram en modell för samgåendet. Inger Ashing har stundtals känt sig tveksam till utvecklingen. Jag har ibland tyckt att det gått alldeles för fort och känt att mer tid borde läggas på analys och utvärdering. Förändring är svårt. Vad kan du känna oro för? Att strategin är för ambitiös och att de olika Rädda Barnen-organisationerna inte gör de investeringar som krävs för att den ska kunna genomföras i sin helhet. Svante Sandberg känner mest oro för den omställning som omorganisationen kommer att medföra för personalen, framförallt de som är anställda i utlandet. Men jag hoppas att de flesta av dem kommer att hitta nya och kanske ännu mer spännande uppgifter inom den nya organisationen. I november förra året beslutade medlemsländerna om en gemensam inriktning för det internationella arbetet. Hur mycket kunde svenska Rädda Barnen påverka? Vi har varit väldigt aktiva. Vi har drivit våra frågor i den grupp som lett förändringsarbetet samt i en rad olika arbetsgrupper. Vi har utgått från de prioriteringar som vårt riksmöte beslutat om. Alla dessa finns nu med i den slutliga strategin vilket får ses som en framgång, säger Inger Ashing. Vi har också tagit strid i frågor kring hur den gemensamma organisationen ska styras och det har lett till bättre beslut även om vi liksom andra tvingats kompromissa i vissa frågor. Vart femte år kommer det att tas fram en ny strategi för det gemensamma arbetets inriktning. Inger Ashing försäkrar att svenska Rädda Barnen aldrig kommer att gå med på beslut som inte är förankrade i medlemsrörelsen. Det är viktigt att vi hittar former för att i god tid diskutera frågorna i vår egen rörelse för att kunna ha rätt beslutsunderlag inför omröstningar med mera. Det mesta av det löpande arbetet i den globala styrelsen kommer sannolikt vara på en sådan detaljnivå att det inte finns utrymme för diskussion och förankring i rörelsen. Det viktiga är att vi lyfter och tar hem det övergripande strategiska frågorna. Vad händer om de olika medlemsländerna är oeniga om en fråga? Till exempel så har brittiska Rädda Barnen inte velat driva ett förbud mot aga så hårt som vi har gjort i Sverige. Betyder det att svenska Rädda Barnen kan behöva ge avkall på sina kärnfrågor? Nej! Ingångsvärdet i samarbetet är att vi alla ska kunna fortsätta driva våra egna frågor. Skulle det ändras över tid får vi ta ställning till om vi vill fortsätta att vara med. Men trots vissa olikheter är Inger Ashings intryck att de olika medlemsländerna tänker mer lika än vad många tror, kring hur man kan arbeta för barn och deras rättigheter. Sen är det viktigt att vara medveten om att vi bär med oss olika kulturer och värderingar. Det nordiska länderna är till exempel ensamma om att vara medlemsrörelser, övriga har andra organisationsformer. Inger Ashnig tror att det kommer blir svårast att enas kring hur ledning och styrning av den gemensamma organisationen ska se ut. Vi får fundera mycket på hur vi rent praktiskt ska lösa alla detaljer kring budgetflöden, hur processen ska harmoniseras och så vidare. Inom svenska Rädda Barnen har både medlemmar och anställda varit oroliga för att de andra medlemsländerna inte arbetar lika tydligt med barns rättigheter, utan mer med direktstöd. Men Inger Ashing upplever inte någon konflikt mellan länderna i den principiella hållningen: Vi har arbetat med frågan olika länge och vissa av oss driver den olika starkt, men i den nya gemensamma strategin står det att Barnkonventionen och barnets rättigheter är utgångspunkten för allt vi gör. Vilka är riskerna när vi inte längre är en självständig aktör på den internationella arenan? Jag uppfattar inte att vi blir mindre självständiga. Redan idag arbetar vi nära varandra och ofta under ledning av någon av medlemsorganisationerna. Inger Ashing ingår i den nya globala styrelsen där Charles Perrin nu är tillförordnad ordförande. Han blir ansiktet utåt på den globala arenan, tillsammans med den nya generalsekreterare som ännu inte utsetts. Samgåendet väntas ge Internationella Rädda Barnen väldigt stora gemensamma resurser - och i och med det en maktpostion i de svaga länder där man verkar. Svante Sandberg ser en viss risk med detta. Det finns i allt internationellt utvecklingssamarbete en maktrelation som är till fördel för oss i den rika världen. Så är det redan idag när svenska Rädda Barnen jobbar utomlands och så blir det förstås också framöver. Men samtidigt kommer vår nya organisation att innebära att mer makt kommer att läggas på landnivån och där kommer de flesta medarbetarna att vara nationellt anställda. Jag hoppas att landkontoren på många håll utvecklas till egna, nationella Rädda Barnen-organisationer. Visionen är en rörelse där alla länder har sitt eget Rädda Barnen och att vi gemensamt stöder varandra. Inger Ashing påpekar att även när de olika organisationerna går samman inom Internationella Rädda Barnen så är man en ganska liten aktör finansiellt. Vår möjlighet att bidra till förändring kommer inte att handla om att ha mest pengar utan bäst program. Sen är det förstås alltid viktigt att fundera över vilka konsekvenser det kan få för ett land att vara väldigt beroende av biståndsmedel. Rädda Barnens strategi, vilket också är något vi driver inom det nya samarbetet, är att så långt det är möjligt arbeta med lokala partners. De har ofta bäst kännedom om den lokala situationen och de kommer att vara kvar i landet långsiktigt. Röster från fältet Jag var orolig till en början För drygt ett halvår sedan slog svenska och amerikanska Rädda Barnens samman sin verksamhet i Filippinerna. I början av processen var jag tveksam, säger Rowena Cordero, programchef vid Rädda Barnen i Filippinerna. Jag var orolig för personalen, förändringar i arbetet är stressande och påverkar människors privatliv. Men sammanslagningen gick bra. I dag ser hon många fördelar med den. Framför allt kan vi jobba på fler ställen i landet och med många fler barn. Vi kan också jobba med fler frågor. Förutom att som tidigare arbeta med barn och deras rätt till trygghet och skydd, kan vi nu också arbeta med frågor kring till exempel hiv/aids, hälsa och utbildning. foto: nicholas pitt 14 Barn 1/2010

15 Den nya internationella organisationen har utformat en gemensam strategi för sitt arbete. Här kan du läsa om visionen, målet och de globala satsningarna. 1Uppdrag, vision och värderingar Tillsammans vill medlemsorganisationen bidra till bestående förändringar för barn. Den gemensamma visionen är en värld där varje barn har rätt till överlevnad, skydd, utveckling och delaktighet. 2Det gemensamma målet Internationella Rädda Barnens mål är att förbättra livet för många fler barn än idag. Organisationens ambition är också att bli bättre på att mäta och visa värdet av de insatser som görs och att kunna visa att resurserna används effektivt. En utmaning är också att öka intäkterna, för att kunna göra mer för barn. 3Globala satsningar Medlemsländerna i Internationella Rädda Barnen har beslutat att det bästa sättet att bli mer effektiv och göra mer för barn är att samordna det internationella arbetet. En gemensam internationell programavdelning ska därför styra och genomföra det arbete som varje enskilt medlemsland beställt och finansierat. För att samordna arbetet ytterligare har man också formulerat sex gemensamma arbetsområden som ska prioriteras av alla medlemsländer: Hälsa. Den gemensamma kampanjen Every One har som mål att inga barn under fem år ska dö av behandlingsbara sjukdomar. Utbildning. Målet är att fler barn ska få gå i skolan och att kvaliteten i undervisningen ska öka. Trygghet och skydd. Målet är att alla barn ska skyddas mot våld och övergrepp. Barns rättigheter. Målet är att få makthavare och myndigheter att stärka skyddet för barns rättigheter. Hiv/aids. Målet är att bli den ledande organisationen när det gäller att garantera att barn som är drabbade av hiv får sina rättigheter tillgodosedda. Katastrofer. Målet är att bli ledande i arbetet för att skydda barns rättigheter i krig och katastrof. I det nya internationella samarbetet kommer varje medlemsorganisation fortfarande att vara självständig i sitt eget land. I Sverige bestämmer vi själva hur vi ska arbeta, precis som tidigare, säger Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnens styrelse. Vi kommer att företrädas på samma sätt som idag. Lars Carlsson, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram, kan inte heller se att den nya organiseringen internationellt kommer att påverka verksamheten i Sverige. Här fortsätter det intensiva förändringsarbete som inleddes förra året. De regionala kontoren i Umeå, Göteborg, Stockholm och Malmö, har fått fler anställda och mer resurser. Syftet är att Rädda Barnen ska bli bättre på att påverka lokala politiker och makthavare eftersom det är där många viktiga beslut som rör barn fattas. För att kunna vara en stark påverkansorganisation behöver vi fler aktiva medlemmar! säger Lars Carlsson, chef för Sverigeprogrammet. Vi ska också i högre grad än tidigare träffa och samarbeta med barn och unga. Vilka frågor kommer Rädda Barnen särskilt att arbeta med i Sverige i år? Vi fortsätter vårt arbete i socioekonomiskt utsatta förortsområden. Vi ska också uppmärksamma barn som rymmer eller kastas ut hemifrån Vi längtar efter en sammanslagning I Mellanöstern och norra Afrika är planen att brittiska, amerikanska och svenska Rädda Barnen ska vara klara med att samordna sina program i slutet av Men Sanna Johnson, Rädda Barnens regionchef i Mellanöstern hoppas det ska gå Vad händer med arbetet i Sverige? och så kallade placerade barn, det vill säga barn i samhällets vård. Givetvis fortsätter också vårt arbete mot barnfattigdom. Inför valet ska vi särskilt fokusera på migrationsfrågan. Ditt engagemang behövs! De projekt som svenska Rädda Barnen driver utomlands idag kommer att fortsätta inom ramen för den nya internationella organisationen. Ordföranden Inger Ashing tror att förändringen som följer av den nya organisationen kommer märkas relativt lite för den enskilda medlemmen i Sverige. Möjligheten att engagera sig i internationella frågor kommer att finnas kvar, om än i förändrad form. Vi hoppas kunna erbjuda flera sätt att engagera sig inom den nya organisationen, säger Helena Forslund, som ansvarar för medlemmarnas arbete med Internationell Kontakt, IK. Var och en ska kunna hitta sin nivå på engagemanget. Som ett litet smakprov finns just nu möjlighet att bidra till lekplatser för barn i Jemen, genom lokal insamling. Lokalföreningar som är intresserade kan kontakta sitt regionkontor för mer information. snabbare. Det är onödigt att dubbeljobba, därför arbetar vi redan idag väldigt nära varandra. Ingen av oss gör något utan att informera de andra Rädda Barnen-organisationerna på plats. För ett par år sedan började de olika organisationerna samordna sina ekonomiska och administrativa system i både Jemen och Palestina. Det sparar vi mycket pengar på pengar som kommer barnen till del. Så ju förr vi slår ihop våra verksamheter desto bättre för barnen. foto: Björn Wanhatalo foto: jiro ose Barn 1/

16 Hallå där foto: elin toft Tillsammans kan vi göra mer för barnen, säger Søren Pedersen, chef för Internationella Rädda Barnens gemensamma katastrofarbete, här på plats under en matutdelning i Zimbabwe. Lång erfarenhet av samarbete i katastrofer Internationella Rädda Barnens medlemsländer har lång erfarenhet av att jobba tillsammans i katastrofsituationer. Den stora vinsten är att vi når många fler barn, säger Søren Pedersen, chef för Rädda Barnens gemensamma katastrofinsatser. Det var under folkmordet i Rwanda 1994 som det blev tydligt för de olika medlemsländerna inom internationella Rädda Barnen hur viktigt det är att samarbeta. Efter det har man jobbat tillsammans både i krigssituationer och under naturkatastrofer. Mitt intryck efter att ha samarbetat en längre tid är att det faktiskt fungerar i praktiken, säger Søren Pedersen. Den stora vinsten av att samarbeta är att vi når många fler barn. Och att vi kan samla in mycket mer pengar. Det gemensamma katastrofarbetet sköts av olika arbetsgrupper, en ansvarar till exempel för all kommunikation, en annan för insamling och en tredje för påverkansarbetet. 70 miljoner kronor I dessa arbetsgrupper får alla medlemsländer delta. Sverige är till exempel ordförande i den grupp som leder arbetet med att påverka regeringar att bättre förebygga effekterna av stora naturkatastrofer. Det Sverige bidragit med är fokuset på det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet. Även om vi måste vara direkt operativa i det akuta skedet, ordna med mat, rent vatten och hälsovård så är det också bra att ha med sig det långsiktiga perspektivet i arbetet. Sverige är också bra på att skapa trygghet och skydd i katastrofer genom att etablera barnvänliga platser, och genom att hjälpa barn att återförenas med sina familjer, nu senast i Haiti Internationella Rädda Barnens medlemsländer har olika kompetenser, är duktiga på olika saker. När vi nu samarbetar blir stödet till barnen mer komplett. Alla gör det de är bra på. Målet med vårt samarbete är att vi till 2015 ska vara den största rättighetsorganisationen för barn i krig och katastrof. Så mycket väntas samtliga Rädda Barnen-organisationer spara årligen genom att samordna sin internationella verksamhet. Samtidigt ska man bli bättre på insamling. Målet är att från och med år 2015 tillsammans kunna samla in 14 miljarder kronor per år. Det är en fördubbling i förhållande till vad som samlas in i dag, säger Lars Garg, ekonomichef på Rädda Barnen. När det gäller de pengar som samlas in i Sverige kommer det fortfarande att vara Rädda Barnens styrelse, som utifrån Riksmötets inriktning, beslutar om hur de ska fördelas mellan verksamheten här hemma och den utomlands. I dag går den allra största delen av insamlade medel, drygt 80 procent, till den internationella verksamheten. Lena Karlsson. Du är nyss utsedd att ansvara för det globala arbetet för barns rätt till trygghet och skydd, det så kallade Child protection inititative, CPI. Vad innebär ditt uppdrag? Att leda och samordna det här initiativet. Med mig har jag ett globalt team som jobbar med frågan. Vi ska också rekrytera 5-7 regionala representanter som blir en länk mellan oss och arbetet på fältet. Vårt uppdrag är att stärka barns rätt till trygghet och skydd. Hur ska den rätten stärkas? Vi ska, liksom tidigare arbeta med påverkansarbete, information och opinionsbildning kring barns rättigheter och andra förebyggande insatser och vi ska stärka vårt eget stöd till barn som utsatts för våld och övergrepp. Är det några områden som ni kommer att prioritera i arbetet? Vi kommer särskilt att prioritera barn utan tillräckligt vuxenstöd och skydd för barn i krig och katastrof. Arbetet med barn utan vuxenstöd går ut på att stödja familjer och lokalsamhällen, samt att arbeta aktivt för att barn inte ska vara på institutioner. Rädda Barnen har länge arbetat med de här frågorna vad blir skillnaden nu? Att vi arbetar tillsammans istället för parallellt med varandra. Det gör att vi får en starkare röst och ett starkare program. Hur kommer barnen att märka av det nya sättet att organisera arbetet? Förhoppningsvis blir vi mer effektiva när vi samordnar vårt arbete. Vi kommer också att arbeta mer konsekvent med barns deltagande, till exempel när vi bygger upp en ny service för barn, eller bedriver påverkansarbete för att en ny lag skall komma till stånd, så kommer vi att rådfråga dem själva om deras behov och idéer. Vilken är den största utmaningen med att vara del av en global rörelse? Att få alla att gå åt samma håll, att prata med en röst, som en global barnrättsaktör till exempel i påverkansarbetet. Att gå samman till en enda organisation som arbetar ihop är en process som tar tid, och som måste få ta tid för att alla ska känna delaktighet. Tror du att det finns en risk att de mindre medlemsländerna inte får gehör för sina initiativ? Ja det blir ju så klart så att de största medlemsländerna, Storbritannien, USA, Norge, Danmark, Sverige, Italien, Australien och Spanien, får mer att säga till om när det gäller de övergripande riktlinjerna för verksamheten, eftersom det är de som sitter i ledningsgruppen. Men på plats i regionerna kommer alla länder kunna ha en lika stor roll i det konkreta arbetet. Det är viktigt att vi hittar sätt att engagera alla länder. Hur kan medlemmar i Sverige som idag engagerar sig i arbetet mot våld vara delaktiga i det internationella arbetet framöver? Det är inte klart ännu, men på sikt tänker jag mig att medlemmarna ska kunna stödja detta specifika initiativ finansiellt, alltså öronmärka pengar just till arbetet för barns rätt till trygghet och skydd. Vad jobbade du med tidigare? Med forskning just om barns rätt till trygghet och skydd, På UNICEFS forskningscenter Innocenti, i Florens. Tidigare har jag bland annat arbetat i Zimbabwe för ILO och i Pakistan och Bangladesh för Radda Barnen samt med att påverka inehållet i den globala FN studien om våld mot barn. 16 Barn 1/2010

17 Medlemmarnas frågor till Inger Ashing Vad är det mest positiva med det nya samarbetet? Vad händer med medlemmarnas möjligheter att påverka? Och hur tas ungas erfarenheter till vara i arbetet? Här svarar Inger Ashing, Rädda Barnens ordförande, på medlemmarnas egna frågor. Från: Björn Frändegård <63, Stockholm> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Björn Frändegård>: Svenska Rädda Barnen är en demokratisk medlemsorganisation där vi medlemmar till exempel genom Riksmötena kan påverka hela organisationens mål och inriktning, såväl internationellt som vårt arbete här i Sverige. Vad händer nu med medlemmarnas möjlighet att påverka? Svar <Inger Ashing>: Vad som nu sker är en närmare samordning av vårt internationella program. Medlemsrörelsen i Sverige kommer att ha samma roll och möjlighet att styra Rädda Barnens inriktning som tidigare. Det innebär att besluta om stadgar och inriktning. Vi kommer sen att agera i den internationella programenheten, IPU, utifrån de besluten. Vi beställer och finansierar och IPU utför det vi och andra väljer att prioritera. Från: Hanna Landergren <19, Gotland> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Hanna Landergren>: Är det svårt att samarbeta och besluta gemensamma riktlinjer för Internationella Rädda Barnen? Även om alla har Barnkonventionen som grund så kanske man vill prioritera olika rättigheter. Eller hur fungerar det? Svar <Inger Ashing>: Jag upplever inte att det är svårt generellt men det beror på att vi valt att ha en relativt omfattande strategi där vi prioriterar sex olika områden. Från: Stig-Arne Ekhall <70, Ekerö> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Stig-Arne Ekhall>: Ger den pågående samordningen utvidgade möjligheter till lokalt engagemang? Svar <Inger Ashing>: Det beror på vad som avses med lokalt engagemang. Genom att vi kommer att arbeta med betydligt flera frågor än vad Rädda Barnen gör idag kan det bli det möjligt att engagera fler. Vi kommer att ha stora insatser inom till exempel hälsoområdet vilket kanske attraherar andra medlemmar än idag. Vi kommer att arbeta med gemensamma kampanjer globalt och genom dem kan fler vara med och bidra. Barn 1/2010 Från: Angelica Edström <25, Östersund> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Angelica Edström>: FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över att vissa barn i Sverige upplever att de inte har någon chans att utöva inflytande i frågor som påverkar dem. Liknande oro framförs angående situationen i många andra länder. Vad gör Internationella Rädda Barnen organisatoriskt för att se till att barnen har möjlighet att påverka den egna verksamheten? Svar <Inger Ashing>: Vi har haft långa diskussioner om värdet av att inte bara göra saker för barn utan också tillsammans med barn och det är en grundprincip för arbetet. Hur detta kommer att lösas organisatoriskt kommer att skilja sig mellan länder beroende av de lokala förutsättningarna. Men barns och ungas delaktighet är prioriterat. Från: Björn Frändegård <63, Stockholm> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga < Björn Frändegård>:: Flera av våra systerorganisationer har annan struktur och annan inriktning. Vad blir konsekvenserna då man skall jämka ihop dessa? Svar <Inger Ashing>: Det är något av en utmaning att få ihop organisationer med så olika kulturer och värderingar. Samtidigt har vi ett väldigt tydligt gemensamt mål att skapa en bättre värld för barn. I det konkreta arbetet i fält, det vill säga i de länder där vi har verksamheter är skillnaderna inte alls så stora som man skulle kunna tro. Det vi för samman är vårt internationella program. Av dagens 29 medlemsländer så är det cirka 7-8 som har program utanför det egna landets gränser. Det är dessa som nu ska samordnas. Från: Hanna Landergren <19, Gotland> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Hanna Landergren>: Kommer Internationella Rädda Barnen samarbeta med några ungdomsorganisationer? Svar <Inger Ashing>: Några av medlemsorganisationerna har egna ungdomsorganisationer och de är självklart lika viktiga i det framtida samarbetet. På medlemsmötet i november lovade ett flertal av medlemmarna att de skulle samarbeta närmare med unga. Mycket av vårt konkreta arbete i fält görs i samarbete med partners. Flera av dessa är organisation som består av barn och unga själva. Från: Stig-Arne Ekhall <70, Ekerö> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Stig-Arne Ekhall>: Kan du tänka dig andra former av lokalt initierat internationellt samarbete än projektet Internationell kontakt? Svar <Inger Ashing>: Absolut. Vi har pratat om detta en längre tid i styrelsen och jag ser behov av flera olika former av internationellt samarbete. Dagens Internationella kontakt kommer att förändras och erbjuda fler möjligheter. Från: Angelica Edström <25, Östersund> Till: Inger Ashing <Rädda Barnen> Fråga <Angelica Edström>: Kan jag som medlem söka volontär- eller praktikplats hos något av Save the Children International s projekt? Hur går jag då tillväga? Svar <Inger Ashing>: Hur möjligheterna att delta i den internationella verksamheten kommer att se ut är inte klart i dagsläget. Rädda Barnens ordförande Inger Ashing. foto: jörgen hildebrandt 17

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. Mål för kurshelgen: Information,

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Köp årets julklappar från Oxfam

Köp årets julklappar från Oxfam Köp årets julklappar från Oxfam Från Oxford till världen Oxfam grundades i Oxford 1942 av en grupp akademiker. Idag arbetar vi över hela världen genom långsiktiga projekt, aktivt påverkansarbete och akuta

Läs mer

Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010

Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010 Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2010 Rädda Barnen arbetar för att Barnkonventionens fyra grundprinciper ska bli verklighet 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Dan Alder/Save the Children BRA FÖR DINA AFFÄRER Ansvarsfullt företagande en bra affär för barnen CSR, Corporate Social Responsibility, handlar både om att ge och att få. Trycket

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Papi Tolfte/Trettonde numret, AnnaLina Hertzberg, 2011

Papi Tolfte/Trettonde numret, AnnaLina Hertzberg, 2011 SPELREGLER För obegränsat många läsare (man kan också sitta i ensamhet). Från 0 år. Speltid ett helt liv (eller bara några få minuter av det, livet alltså). Innehåller 16 kort med 16 olika motiv. FÖRBEREDELSER

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012

Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012 Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012 Innehåll Förord 3 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 4 Antagna

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

VÅR LOKALFÖRENING. Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna

VÅR LOKALFÖRENING. Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna Verksamhetsberättelse 2014 för Rädda Barnens lokalförening i Sollentuna Styrelsen för lokalföreningen i Sollentuna får härmed avge följande rapport för verksamhetsåret 2014 Styrelsen har under året bestått

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien

Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien Guide: Syrien Givarguiden hjälper dig hjälpa de drabbade av konflikten i Syrien Konflikten i Syrien kan härledas till april 2011 då storskaliga protester bröt ut mot landets ledning och president Bashar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. Det här är Bris. Ett enda samtal kan förändra ett barns liv. När vuxenvärlden sviker och ingen ser eller lyssnar så finns Bris. För många barn som kontaktar oss är det första gången de vänder sig till

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. HÄR SES VI: Mål för kurshelgen:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker!

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker! globens gäng av Magnus Bergmar & Karin Södergren Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Globens Gäng reser jorden runt för att samla in jämnåriga kompisars berättelser om kränkningar av barnets rättigheter

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer