9 Revyn. Åsa ställde upp. Tommy Mårtensson: Frida Olsson: Tore Svensson: Sid 6. Elektriker på Karlit och vår man i Trädelegationen.

Transkript

1 Du har en hemförsäkring i ditt medlemskap. Sid 8 Nu är det bevisat: Jämlikhet är bra för alla. Sid 11 Hemera 9 Revyn GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr Tommy Mårtensson: Elektriker på Karlit och vår man i Trädelegationen. Sid 4 Frida Olsson: Både ombudsman och guligan. Sid 9 Tore Svensson: Smed, mekaniker och snickare på Grötlingbo möbel fabrik. Sid 3 Åsa ställde upp Åsa Ganellen valdes i höstas till ordförande för grafikerna på lokaltidningen Mitt i. Åsa ställde upp mot löftet från jobbarkompisarna att alla ska hjälpa till med klubben. Sid 6

2 9 Revyn ollavtal en krigsförklaring ledaren Seppo Sinimaa Repskapets ÅRSMÖTE GS avdelning 9, Östra Svealand 29 april, klockan Västmannagatan 1, Stockholm Avtalsrörelsen, Tommy Andersson, GS Arbetsmarknadsfrågorna och valet 2010, Sven-Erik Österberg, Socialdemokraterna Vad har försämringarna i A-kassan och sjukförsäkringen betytt för våra medlemmar, Anna Fransson och Oscar Ernerot, LO Sedvanliga årsmötesförhandlingar Avdelningen bjuder på frukost macka och lunch, anmäl dig senast 22 april till stellan@gsavd9.se eller Alla medlemmar är välkomna!

3 9 Revyn Grötlingbo satsar på kvalitet Text & foto Jonas Lundborg Torgny Hederstedt och Nike Karlsson har åttio procent av kunderna i Stockholm. Att hitta till Grötlingbo möbelfabrik på södra Gotland är inte lätt om man inte vet var det ligger. Från huvudvägen finns ingen tydlig skylt och på den gamla gårdsbyggnaden där verksamheten bedrivs står det inget alls. n n När vi kliver ur bilen kommer en kille med rufsigt hår och händerna i byxfickorna och frågar lite försynt om han kan hjälpa oss med något. Det visar sig att det är Nike Karlsson en av de två delägarna. Den andra delägaren, Torgny Hederstedt, som vi ska intervjua hittar vi inne i fabriken där han diskuterar något med en av de anställda. Nike och Torgny lärde känna varandra när de gick snickeriutbildningen tillsammans. Efter utbildningen höll de kontakten och 1994 bestämde de sig för att starta firma ihop. Idag har Grötlingbo möbelfabrik sex anställda och de har inte märkt av den ekonomiska krisen. Kanske beror det på att de har nischat in sig på inredning och specialsnickerier. Vi arbetar tillsammans med en liten grupp beställare som består av arkitekter och byggfirmor, berättar Torgny. Grötlingbo möbelfabrik går bra och växer sakta. Torgny säger att en stor del av framgången beror på att de har blivit bra på att kommunicera med arkitekter. Åttio procent av våra kunder kommer från Stockholmsregionen. Det handlar mycket om personliga kontakter. De mesta av uppdragen består av inredningsjobb till restauranger, kontor och konferensanläggningar. Ett av de största uppdragen de har jobbat med var när Stockholmsbörsen flyttade till Frihamnen. Grötlingbo möbelfabrik gjorde all inredning. Arbetet tog nästan fyra månader och hela styrkan deltog i arbetet. Torgny medger att det innebar lite logistikproblem eftersom att alla var uppbundna kring ett jobb. I ett sådant läge måste man vara rak med kunder och kanske till och med tacka nej till jobb. Att hålla tider är viktigt för oss. Offentliga uppdrag har de nästan slutat räkna på. Deras anbud har ofta hamnat på tredje eller fjärde plats. Torgny menar att det är ett systemfel när pris går före kvalitet. Vi kostar lite mer. För man ska ha en ekonomi i jobben man gör. Till de roligare och mer utmanande jobben hör utställningar. Nyligen gjorde de en stor utställning åt norska vägverket om rastplatser. Det blev en 24 meter stor typografisk Norgekarta. Den var det väldigt kul att bygga med all samordning av elektronik. Utställningen har turnerat runt i Europa och USA och då har vi åkt med och monterat upp den. Till hösten ska den kanske till Asien. För att vara ett företag som man knappt hittar till måste det nog erkännas att det är rätt bra jobbat. Omväxlande jobb När Peppe Borg öppnar munnen hör man att han inte är gotlänning. Dialekten är stockholmsk. Trots att det har gått 17 år sedan flytten sitter den i. n n Peppe är snickare och står vid en fräs och jobbar med en dörr. Han har programmerat fräsen, ett jobb som tar sin tid. Men det är tid han spar in när han ska tillverka ett tiotal dörrar. När Peppe och hans fru väntade barn bestämde de sig för att Hornsgatans avgaser inte var vad de ville att deras barn skulle växa upp vid. Eftersom frun kom från Gotland blev valet lätt och Peppe fick omedelbart jobb inom byggbranschen. De fick en vecka på sig att fixa flytten. Efter ett par år bestämde sig Peppe för att starta eget. Det gick bra och han hade mycket jobb. Bland uppdragen kom allt fler från Grötlingbo möbel fabrik. Till slut erbjöd Torgny Hederstedt Peppe fast anställning. Peppe nappade. Trots att det gick bra för min firma är det skönt att veta att det finns en lön i slutet av månaden. Några meter ifrån jobbar Tore Svensson med en receptionsdisk. Tore har tre yrkesutbildningar som Grötlingbo möbelfabrik har nytta av; smed, mekaniker och snickare. Peppe stack från stan. Om någon maskin strular brukar de skrika efter mig, brättar Tore med ett skratt. Tore berättar att han har haft tur. Han har aldrig varit arbetslös. När smedjan han jobbade på gick i konkurs kom han in på snickarutbildningen och direkt efter den blev han erbjuden jobb på Grötlingbo möbelfabrik. Det här är ett skoj jobb. Vi gör nya grejor hela tiden. Jag är inte mycket för att tillverka långa serier, säger Tore. Både Peppe och Tore trivs bra med jobbet. Vad som nog bidrar till trivseln är att de på Grötlingbo möbelfabrik har rundgång på alla jobb. Något både företag och anställda vinner på. Företaget blir inte är helt beroende av en enda persons kompetens och de anställda får högre kompetens och yrkesskicklighet.

4 4 9 Revyn Tommy Mårtensson bor i Karlholmsbruk i norra Uppland. Det blir många tågresor och en hel del väntan med avtalsdelegationen. Tommy driver medlemmarnas Avtalsrörelsen har varit en lång resa för Tommy Mårtensson. På förbundsmötet i juni förra året blev han invald till Trädelegationen. Att han skulle hamna i en av de hårdaste avtalsrörelserna i modern tid hade han nog inte väntat sig. Text & foto Jonas Lundborg n n Tommy jobbar som elektriker på rä fiber företaget Karlit. Karlit ligger i arlhomsbruk och tillhör en avdelningns nordligaste arbetsplatser. I början tyckte Tommy att resorna ill Stockholm var långa och trista. Nu ar han börjat uppskatta dom eftersom Motionens väg Det här händer när du lämnat in en avtalsmotion. Den har en lång och demokratisk väg att gå innan den kanske blir antagen. 8 att han hinner läsa in sig på handlingarna under tågresan från Tierp. I slutet av augusti förra året samlades alla GS avtalsdelegationer i Västerås för att gå igenom alla avtalsmotioner. För Tommy och de andra i Trädelegationen väntade ett drygt arbete, närmare 400 motioner skulle gås igenom. Den största frågan handlar om Träavtalets arbetstidskonto som motsvarar 3,5 procent som den anställde kan använda som arbetstidsförkortning eller ta ut i pengar eller pension. Arbetstidskontot är populärt, berättar Tommy. Medlemmarna vill ha fler timmar att disponera. På Karlit uppskattar Tommy att cirka 70 procent av medlemmarna tar ut det i ledig tid. Och här går en av alla konfliktlinjer med arbetsgivarna i Trä- och Möbelindustriförbundet. De vill avveckla arbetstidskontona helt och hållet. Sen finns det mindre frågor som kan tyckas vara struntsaker, men som inte är reglerat i avtal. Tommy menar att frågan om arbetskläder är sådan. Enligt avtalet är arbetsgivaren inte skyldig att stå för arbetskläder. Vilket Tommy tycker är helt uppåt väggarna tokigt. I slutet av förra året intensifierades arbetet i avtalsdelegationen. Veckan innan jul skulle kraven lämnas till motparten. När förhandlingarna väl drog igång i februari lyckades parterna snabbt komma överens i en mängd frågor innan de Avtalsmotionen skickas till klubb eller avdelning som kan anta den. Men om de inte gör det kan du skicka in den som enskild motion. övergick till de stora avtalsfrågorna. Då visade sig motsättningarna vara gigantiska. Arbetsgivarna sa blankt nej till fackens krav om att de anställdas intjänade återanställningsrätt inte ska kunna rundas med hjälp av bemanningsföretag. För förbundet var det otänkbart att gå med på arbetsgivarnas krav om att hela kollektivavtalet ska kunna omförhandlas på klubbnivå. Den 28 februari kallas Industrins Opartiske Ordförande in som medlare. För Tommy är det viktigt att facket vinner striden om de här två frågorna. Bemanningsfrågan ligger mig varmt om hjärtat. Den handlar om trygghet. Samma sak när det gäller kollektiv- Avtals motionen Avtals motionen 785/1`

5 9 Revyn Förhandlingsturerna på träavtalet 17 december lämnade parterna avtalskraven till varandra. I januari hölls kansliöverläggningar där parterna diskuterar varandras krav i stora drag. Tisdag 9 Februari Förhandlingsdelegationen kallas in och regelrätta förhandlingar inleds med arbetsgivarna, Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF). Under februari hålls sex ordinarie förhandlingsdagar för stora förhandlingsdelegationen. Fredag 26 Februari På TMF:s hemsida syns tecken på att arbetsgivarna har gett upp förhandlingsviljan: Vi kommer nu som sagt att under helgen göra allt som står i vår makt att träffa nya avtal, men prognosen för framgång förefaller begränsad. Det mesta tyder i dagsläget på att OpO tar över från och med måndag. David Johnsson, förhandlingschef Trä- och Möbelindustriförbundet Lördag 27 Februari Förhandlingarna fortsätter trots allt. Söndag 28 Februari Förhandlingarna strandar. Industrins Opartiske Ordförande (OpO) kallas in för att medla. Avtalsdelegationen diskuterar stridsåtgärderna. frågor Bemanningsfrågan ligger mig varmt om hjärtat. Den handlar om trygghet. Samma sak när det gäller kollektivavtalet. avtalet. Det har vi alla som grund och det ska inte kunna kringgås lokalt. Mind re klubbar har inte en chans om de ska förhandla om hela avtalet på sin arbetsplats. Trots att det har varit ett flängande fram och tillbaka till Stockholm ångrar inte Tommy att han tog uppdraget. Jag gillar det här med lagar och avtal och jag känner att vi i delegationen har ett stort inflytande. Att det har blivit en och annan gliring på jobbet tycker han bara är kul. För Tommy känner att han har arbetskamraternas stöd. Han upplever också att han har arbetsgivarens förståelse trots att det går bort en hel del arbetsdagar. Den förståelsen är viktig för Tommy i hans relation med arbets givaren. Måndag 1 mars I pressmeddelanden från parterna anges främst två skäl till att förhandlingarna strandat: GS och LO:s krav om att återanställningsrätten inte ska kunna kringås genom bemanningsföretag. Samt arbetsgivarnas krav på att hela kollektivavtalet, inklusive lön, ska kunna förhandlas om direkt med fackklubben. Måndag 8 mars OpO lämnar ett bud till parterna som endast avser lönefrågan. Det avvisas av parterna. Onsdag 10 mars GS och TMF:s förhandlare möts och överlämnar till varandra de krav som de tänker överlämna till OpO. Fredag 12 mars OpO lämnar återigen endast ett lönebud, som avvisas av parterna. Inget nämns om de stora konfliktfrågorna. Tisdag 16 mars Fredag 19 mars Förhandlingar återupptas direkt mellan GS och TMF. Förhandlingarna strandar på fredagen den 19 mars klockan Enligt uppgift är TMF beredda att förhandla om allt utom i frågan om anställdas intjänade återanställningsrätt vid inhyrning av arbetskraft. Söndag 21 mars GS och Pappers beslutar att varsla gemensamt på de avtalsområden där det finns en gemensam motpart. Måndag 22 mars GS varslar om att stridsåtgärder inleds den 5 april klockan Stridsåtgärder omfattas av övertidsblockad, stopp för visstidsanställning samt förbud mot inhyrning av arbetskraft. Förbundsstyrelsen (FS) ger ett yttrande Nu tar avtalsdelegationen ställning till din motion. Det består av förtroendevalda från ditt eget avtalsområde, ombudsmän samt avtalssekreteraren. Avtalsmotionen Avtalsmotionen 785/1` 785 till förbundsmötet som spikar avtalskraven. Förbundsmötet består av tre förtroendevalda från varje avdelning plus FS. Nu kan din motion förhandlas med arbetsgivarna om den har gått igenom.

6 6 9 Revyn Jobben viktigast på Mitt i För klubbstyrelsen på Mitt i är jobben den viktigaste fackliga frågan just nu. n Ann-Britt Stark förklarar: Det här med jobben är det som oroar. Vi har märkt av en ökning av helmaterial, det vill säga färdiga annonser. Sirpa Moisio: Den viktigaste frågan på min egen arbetsplats är att se till att vi har ett jobb att gå till. De flesta av oss är medelålders och även om vi är lagom tjocka kvinnor och män i våra bästa år, med både kunskap och erfarenhet, är vi inte längre så attraktiva på arbetsmarknaden. Cicci Bjärgö Lagerström håller med: Hur kan vi få behålla vår redan hårt slimmade personalstyrka är för mig det viktigaste just nu.

7 9 Revyn Åsa Ganellen trivs med det kreativa jobbet trots stressen inför deadline. Åsas väg till yrke & klubb Åsa Ganellen utbildade sig bildlärare. Men det har hon aldrig jobbat som. I stället blev Åsa grafiker. Nu är hon nyvald klubbordförande för grafikerna på lokaltidningen Mitt i. Text & foto Jonas Lundborg n n Inte ens Åsas lärare på Konstfack trodde att hon skulle bli bildlärare. Jag vill göra allt själv förklarar Åsa. En inställning som hon medger följde med henne in jobbet som annonsproducent. Om jag inte fick igenom min vilja med kunden kunde jag säga att då får vi starta om från början. Tack och lov har jag lugnat ner mig. Grafikerna på Mitt i ritar fortfarande tidningarna, hjälper kunderna med annonser, formger logotyper. Varje vecka ska de 18 grafikerna sätta ihop 32 tidningar. Även om de har en mall, för att läsarna ska känna igen sin tidning, är ändå varje tidning unik. Det är väldigt ovanligt att en annons på en sida återkommer i alla tidningarna, utan allt material är lokalt anpassat. På torsdagar är det deadline för annonserna. Då är tempot högt uppskruvat för att allt ska bli klart på fredag. Trots tempot trivs Åsa bra: Jobbet är utvecklande och jag har roliga arbetsuppgifter. Dessutom är vi ett bra gäng som jobbar ihop. Så har det inte alltid varit. För ett antal år sedan slogs redaktionerna för norra och södra sidan ihop. Då blev det, enligt Åsa, en kulturkrock som det tog tid att överbrygga. Redaktionerna arbetade olika och hade inte samma lönesättning. Slitningarna gjorde att den dåvarande klubbstyrelsen till slut la ner personalklubben. Alla förhandlingar fick skötas av ombudsmän från avdelningen. När Mitt i för ett år sedan fick ny stor ägare, Stampen, väcktes åter tankarna på en personalklubb. Åsa berättar att de fick ett tips från en av avdelningens ombudsmän. Roger Lord tyckte att vi skulle bilda en klubb så att vi får igång ett koncernfack för att få inflytande. Samtidigt kom det signaler från företagsledningen att de ville ha en klubb att förhandla med. De var trötta på fördröjningen det innebär att förhandla med en ombudsman. Men vi hade ett krav till Roger för att bilda klubb, vi vill ha förhandlingshjälp om vi behöver det. Att få ihop en styrelse var inte särskilt svårt. Men Åsa och de andra Klubbstyrelsen på Mitt i: Sirpa Moisio, Cicci Bjärgö Lagerström, Åsa Ganellen och Ann-Britt Stark längst till höger. som var villiga att ta uppdrag ville inte dra hela lasset själva. De kom överens om att alla ska hjälpa till med vad de kan. För Åsa var det närmast en självklarhet att ställa upp. Jag tycker inte att man kan vänta på att andra ska göra saker åt en. De har redan haft gemensamma fackmöten med journalist- och unionsklubben. Under våren ska de gå en klubbstyrelseutbildning i lagar och avtal. Var det den här framtiden du tänkte dig när du gick på Konstfack? Nej, men jag ville inte bli lärare heller. Jag ville bara måla. Målar du fortfarande? Jag har inte dragit ett streck på 20 år. Men jag känner ingen stress över det. Jag har ett kreativt jobb och lusten kommer tillbaka. Jag tycker inte att man kan vänta på att andra ska göra saker åt en.

8 9 Revyn notiser Riksrevisionen kritiserar regeringen Styrningen av arbetsmarknadspolitiken är otydlig, anser Riksrevisionen i sin granskning. De menar att det finns en risk för att Arbetsförmedlingens resurser används fel, eftersom regeringen sällan gör effektutvärderingar. Därför är det svårt för Riksdagen att se huruvida uppsatta mål har nåtts eller inte. Arbetslöshetsfakta Få chefer utbildas i arbetsmiljö Inom förbundet Få civilingenjörsutbildningar Augusti 2008: har obligatoriska personer kurser i arbetslösa arbetsmiljö, enligt = 3,2 en procent inventering av medlemmarna. Tekniska högskolan. från Kungliga Däremot Augusti finns det 2009: tilläggskurser i arbetsmiljö personer som de arbetslösa studerande själva = 7,7 procent kan välja. av Men medlemmarna. annan utredning går enligt en endast var femte ingenjörsstudent en sådan kurs. Inom avdelningens område Augusti 2008: Allt fler 167 sjuka personer och arbetslösa är Augusti fattiga2009: Under åren 338 personer arbetslösa. har arbetslösa. andelen fattiga bland sjuka, arbets lösa och pensionärer fördubblats, enligt en undersökning från LO. Med fattig räknas de som har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten för samtliga. För dem som arbetar har andelen fattiga i stort sett varit oförändrad. Dubbelt så många 67-åringar i arbete Sedan Riksdagen ändrade pensionsreglerna 2001 så att det är möjligt att ha kvar sin anställning fram till 67 års ålder arbetar allt fler längre. Enligt Statiska centralbyrån var det 2004 cirka i åldern som arbetade var siffran STC köptes för att läggas ned I tidningen Grafiskt Forum erkänner Christer Lind, chef för V-Tab region väst att V-Tab ibland köper ett tryckeri bara för att lägga ned det. Som exempel anges STC Vällingby. Känn till dina försäkringar Det är en försäkring som jag vill göra dig uppmärksam på att du har och det är hemförsäkringen. Tyvärr så finns det medlemmar som idag betalar för hemförsäkringen i andra försäkringsbolag fast de redan har en hemförsäkring genom sitt medlemskap i GS-facket. Hemförsäkringen är en fullständig och belopplös hemförsäkring, den omfattar alla som är folkbokförda på samma adress och bor i samma bostad som du. Hemförsäkringen är en medlemsför mån, premien betalas av vårt fack förbund till Folksam. I hemförsäkringen ingår egendomsskydd, överfallsskydd, reseskydd, ansvars- och rätts skydd. Det räcker med en hemförsäkring i hushållet. Det kan hända att i ett och samma hushåll är det flera som har hemförsäkringen som förmån, för dessa är hemförsäkringen utökad med en Allriskförsäkring som sker automatiskt. Men du, tänk på att om du bor i villa eller bostadsrätt så behöver du komplettera med ytterligare försäkringar. Göran Svensson Försäkringsrådgivare Vad är du värd? Läget är extremt bekymmersamt för många av våra medlemsföretag och ett nollavtal kan vara avgörande för verksamhetens framtid. Lena Liisa Tengblad, vd, Grafiska Företagens Förbund intervjuad i Grafiskt Forum Sugen på kurs? Spana in fackligutbildning.se Bevaka din egen arbetsmiljö Alltför många skador händer alldeles i onödan. Vi ramlar och slår oss eller fastnar där vi inte borde fastna. Hur undviker vi att hamna i sådana situationer? Ett sätt kan vara att stå med händerna i byxfickorna mellan klockan sju och fyra. Jag kan inte räkna upp så många arbetsgivare som skulle acceptera den formen av skadeundvikande beteende. Ett annat, lite bättre sätt, är att dokumentera de skaderisker som finns på företaget. Då får man en sportslig chans att undvika klämda fingrar, brutna ben eller ömmande nackar. Olycksfallsrapportering är väldigt viktigt. Tillbudsrapporteringen är ännu viktigare. Tillbud är när det nästan hände något. Det finns något som heter Systematiskt Arbetsmiljöarbete SAM. Då går man regelbundet igenom situationen på arbetsplatsen. Har man då en hyfsad tillbudsrapportering så vet man var åtgärder ska sättas in innan det händer något allvarligt. Det är klart att det kan vara genant Hemera ABF i Uppsala län LO-distriktet i Mellansverige att rapportera om man varit klantig. Det är bara det att man kan vara klantig flera gånger, eller det kan vara en arbetskamrat som också är klantig efter det att du varit där. Tredje, fjärde eller sjätte gången man är klantig så kan det göra ont, rejält ont kanske. Talar vi däremot om att det finns en risk i ett visst arbetsmoment eller på det stället, så kanske det ökar möjligheten att minska risken för allvarligare skador. Och självklart ska det finnas möjlighet att lämna en tillbudsrapport anonymt. Om du behöver hjälp med att dra igång SAM på din arbetsplats så tag gärna kontakt med något av oss tre regionala skyddsombud på avdelningen så hjälper vi till. Ronny Frithiof , mobil: Göran Gabrielsson, (Gotland) , mobil: Göran Svensson Till Skyddsombud och Arbetsledare Grundutbildning för skyddsombud BAM 2010 Kursavgiften är 4 900:- per deltagare och kurs, arbetsgivaren står för alla kostnader (kurs, förlorad arbetsinkomst och ev. resekostnader). Kurser är på fem dagar, cirka 40 studietimmar. Kursdatum 13 14/9 + 29/9 1/10, anmälan senast den 18 augusti / /11, anmälan senast den 13 oktober 2010 Tid: Klockan (kaffe och lunch ingår i avgiften) Plats: ABFs expedition, rum 1 och 2, Bredgränd 14, Uppsala För ytterligare information kontakta: Kristina Thorén Sanna Melin ABF Stockholm

9 9 Revyn Notiser Alla människors lika värde viktigt för Frida Även om jag var ett barn förstod jag att det var orättvist och illa ställt. Frida I mitten av januari hände något märkligt vid fikabordet på GS avdelningskontor. Helt plötsligt hördes fotbollsspelaren Anders Svenssons namn nämnas utan att följas av lång harang svordomar. Skälet är att avdelningens nya ombudsman, Frida Olsson, är guligan i själ och hjärta. Olsson, ny ombudman på avdelningen. Vurmen för Elfsborg kan ha att göra med att Frida kommer från Fyrunga i Västergötland. Vurmen för fackliga och andra samhällsfrågor kommer nog hemifrån. Pappa röstar på vänsterpartiet och mamma på sossarna. Men ingen av dom är aktiva. Men det har alltid pratats politik hemma. Frida berättar att uppväxten under 90-talet har färgat hennes syn på samhället. Bland kompisarna var hon unik. Båda hennes föräldrar hade jobb. I hennes kompisars familjer var alltid den ena eller båda föräldrarna arbetslösa. Även om jag var ett barn förstod jag att det var orättvist och illa ställt. På gymnasiet gick Frida hotell- och restauranglinjen. Vid 21 års ålder var hon restaurangchef. Men hon tröttnade på de dåliga villkoren i branschen och började jobba på Daloc Trädörrar i Töreboda som karmfräsare. Inte långt efter att hon börjat valdes hon in i klubbstyrelsen. På Daloc jobbade Frida i fyra år. Samtidigt blev det fler fackliga uppdrag. Frida valdes till ordförande i klubben och sektionen. Hon satt också i avdelningsstyrelsen och gjorde många facklig närvaro-besök på andra arbetsplatser. När jobbet som ombudsman annonserades ut tvekade hon inte, utan tyckte att det lät som en kul utmaning. Det är jättetrevligt i Stockholm, men tvärtemot vad många tror flyttade jag inte hit för staden utan för jobbet. På Fridas bord ligger en hög böcker, bland titlarna ser jag Sverigedemokraterna har fel av Alex Bengtsson och Slaget om svenskheten av Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg. För Frida är alla människors lika värde inte en trött etikett utan något hon brinner för. Viktigt med rätt schema vid skiftarbete Att skiftarbete kan leda till en rad hälsoproblem, som sömnrubbningar, magbesvär och hjärtinfarkter, är väl dokumenterat inom forskningen. Skälet är att skiftarbete strider mot kroppens biologiska klocka. Till tidningen Arbetsliv säger Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, att företag kan minska de skadliga effekterna om schemat planeras rätt. Skiftföljden bör gå från förmiddag till eftermiddag till natt. Aldrig tvärtom. Dessutom bör skiftbyten aldrig ske nattetid. Kvällstidningarnas upplagor minskar Aftonbladets och Expressens upplagor krymper. Störst blev raset för Aftonbladet vars upplaga sjönk från per dag, 2009, till i år. För Expressen blev raset mindre. Tidningen gick från till Sjuknärvaro skadligt Enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan sjuknärvaro, att gå till jobbet sjuk, påverka hälsan negativt. Den som ofta går sjuk till arbetet har riskerar att drabbas av utmattningsdepression. Arbetsgivare brister i riskanalys Under två veckors tid gjorde arbetsmiljöverket 600 arbetsplatsbesök inom en rad olika branscher. Det visade sig att sju av tio arbetsgivare brister i bedömning av risker kring buller och vibrationer på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverkets besök resulterade i närmare 1500 krav mot 420 arbetsgivare. Det som krävs är riskbedömningar, användning av hörselskydd och medicinska kontroller för anställda som utsätts för buller och vibrationer. (Källa: Du & Jobbet)

10 10 9 Revyn SMÅTT & blandat Minskade anslag gav färre arbetsmiljöinspektioner Antalet arbetsställebesök har minskat med 10 procent under året. Uppföljningsbesöken minskade med nästan tusen. Minskningen av antalet arbetsställebesök beror till största delen på att vi genomfört en budgetanpassning under tre år. Under året har antalet arbetsmiljöinspektörer minskat från 302 årsarbetskrafter till 262. Samtidigt har antalet inspektioner minskat med över tvåtusen. Ur Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2009 Ökade rättigheter för skyddsombud Från årsskiftet får skyddsombud rätten att agera för inhyrd arbetskraft på sin arbetsplats. Det kan gälla entreprenörer, transportarbetare eller inhyrd personal. Men skyddsombudet har bara rätt att lägga skyddsstopp för den sista kategorin. Visby: Träff om avtal och verksamhet på Kanonen Gemytlig stämning trots konflikthot Det var en småruggig kväll i Visby fredagen den 12 mars. Det var kallat till sektionsmöte i Kanonen 40 var anmälda och 35 kom. De fem som stannade hemma missade ett kort möte med många garv. Göran Gaba Gabrielsson öppnade mötet och föreslog att Roger Lord, ombudsman från avdelningen skulle sitta ordförande. Här kom det första skrattet för Roger hade bara förberett sig på att hålla ett anförande om förhandlingsläget på Träavtalet. Sektionens interimsstyrelse lämnade verksamhets- och ekonomisk rapport och beviljades ansvarsfrihet. Därefter var det dags för nya skratt och gliringar. Anledningen var en lite rörig nominering och val av ny sektionsstyrelse. Till slut kunde dock följande väljas: Göran Gabrielsson, ordförande, Veronika Glansholm, vice ordförande/ sekreterare, Roine Brobäck, ledamot, Claes-Göran Bergsten, ledamot och Fredrik Karlsson, ledamot. Till suppleanter valdes: Sören Wallin, Asta Sellin-Broberg och Paul Zachrisson. Till valberedning valdes: Karl-Erik Berglund, Jon Andersson och Roine Persson. Välbesökt sektionsmöte. Efter att valen var avklarade höll Roger Lord ett kort anförande om avtalsförhandlingarna med Trä- och Möbelindustriförbundet. Roger berättade att förhandlingarna strandat och att Industrins Opartiske Ordförande har kallats in. De stora stridsfrågorna gäller att medlemmarnas återanställningsrätt inte ska kunna kringgås med bemanningsföretag och att arbetsgivarna vill att hela avtalet ska kunna omförhandlas på klubbnivå. Roger lyfte frågan om mötesdeltagarna upplevde att GS faktiskt står inför en allvarlig konflikt. Ingen tyckte att det hade framgått i media. Efter Rogers anförande antog mötet verksamhetsplan för år Den innebär att organisationen skall besöka 75 procent av alla arbetsplatser inom sektion Gotland där vi har kollektivavtal och medlemmar. Vid dessa besök skall det hållas möten och samtal med medlemmarna. Det ska även utföras en lönerevision. Mötet avslutades med fortsatt snack över en pizzabuffé. Jonas Lundborg Stora förluster för morgontidningarna Storstädernas fem morgontidningar gick i förlust med cirka en halv miljard kronor. Värst drabbades Sydsvenskan, vars förlust landade på 176 miljoner. I Stockholm var det Dagens Nyheter som gjorde den största förlusten på 100 miljoner kronor. CITATET: Information kräver ina mottagares ppmärksamhet. ärför skapar ett verflöd av inforation en brist på ppmärksamhet. Herbert Simon Ekonomipristagare Alfred Nobels minne 1978 På veteranfronten en del nytt Grafiska Veteranklubben Stockholm finns inte längre. Men väl GS-Veteranerna Östra Svealand. Namnbytet skedde officiellt vid klubbens årsmöte den 3 mars och är en logisk följd av sammanslagningen mellan Grafiska Fackförbundet och Skogs- och Träfacket. Nya stadgar, anpassade till den utökade medlemskåren, antogs också. I styrelsen invaldes Leif Sjöberg, och valberedningen förstärktes med Håkan Meijer, båda tidigare ombudsmän i Skogs- och Träfacket. Göran Önnberg och Roland Karlsson avgick och avtackades. Årsmötesdagordningen klubbades igenom med fart och fläkt av rutinerade förre förbundsordföranden Åke Rosenquist, så att pensionerade läkaren och samhällsdebattören Sven Britton skulle hinna agera gästtalare på sin lunch från Cityakuten. Där har han en vikariatstjänst för tillfället och anförtrodde mötes deltagarna att han aldrig haft det så väl förspänt, ekonomiskt, som han har just nu. Inte som infektionsläkare på Roslagstulls sjukhus, när hiv/aids-epidemin bröt ut, och inte som specialist på lepra och tropiska sjukdomar i Afrika. Någon närmare kontakt med grafiker har Sven Britton inte haft, om man inte räknar hans tid som redaktör för Läkarförbundets tidning, då han ofta hade anledning besöka Egnellska Tryckeriet och Tryckeri Balder, där man tryckte doktorsavhandlingar. Numera är Sven Britton ordförande i Läkare Mot Golf, en sammanslutning som ännu inte har så många medlemmar. Strängt taget bara han själv men han jobbar på att värva fler. Sven Brittons politiska intresse grundades under skoltiden i Östra Real, där han tillhörde den mindre bemedlade grupp som beviljades nedsatt terminsavgift, från femtio till fem kronor. Den skulle betalas inför alla kamrater som kom från mer välbeställda östermalmsfamiljer. På vänsterkanten befinner han sig fortfarande, röstar på Socialdemokraterna sedan 1980 och blev medlem i partiet vid det första S-nederlaget. Där stannar han, även om han inte gillar allt partiet gör. Alliansregeringen har verkligen lyckats förändra samhället och Sven Britton är i egenskap av ordförande i Östermalms S-stadsdelsförening ofta med och arrangerar torgmöten på Karlaplan, som föreningen döpt till Mörkrets Hjärta. Där är socialdemokrater inte så väl sedda, den lilla gruppen är ofta helt ensam på sina möten men de vill verkligen försöka påverka. De senaste åren har vi fått politiska argument som borde tilltala alla! Vem gillar att man tar från arbetslösa och sjuka? Det finns inte längre några pensionärer i riksdagsgruppen. Därför har Sven Britton blivit uppflyttad till valbar plats och han tror själv att han kommer att göra en viss nytta i riksdagen som debattör och resonör. Lunchrasten började lida mot sitt slut, när Sture Ring begärde ordet och framförde ett senkommet tack för att Sven Britton i en debattartikel i Svenska Dagbladet gav grafikerna sitt stöd i den stora fighten på Dagens Nyheter, Sven Brittons spontana reaktion blev det här måste ha varit på Sture Rings tid? Han blev kanske lite förvånad även om han inte visade det när det visade sig att det var högst densamme som tackade. Traditionsenligt avslutades årsmötet med att klubben bjöd ett 50-tal mötesdeltagare på lunch på Röda Rummet. Ann-Marie Vahlberg

11 Hemera 9 Revyn SMÅTT & blandat Jämlikhet ger bättre hälsa och färre brott Den senaste tiden har en våldsam debatt rasat kring Richard Wilkinson och Kate Picketts nyutkomna bok Jämlikhetsanden. Enligt författarna så är ekonomisk ojämlikhet den viktigaste förklaringen till en mängd socia laoch folkhälsoproblem. Drogmissbruk, fysisk-, och psykisk ohälsa, medellivslängd, utbildningsnivå, tonårsfödslar, kriminalitet och minskad social rörlighet är alla direkta konsekvenser av detta. Det som är nytt är att det inte är själva frånvaron av pengar som skapar problemen utan att ojämlikheten slår sönder den sociala gemenskap vi alla ingår i. Genom ökade inkomstskillnader slängs befolkningen ut i ett slags allas krig mot alla där vi, medvetet eller omedvetet, jämför oss med andra och ständigt strävar efter att bibehålla eller förbättra vår status. Rent fysiskt påverkar det kroniska stresstillstånd, som detta medför, att vårt immunförsvar bryts ned varför vi lättare faller offer för olika former av ohälsa. Vad gäller ökad kriminalitet så är detta bara en naturlig konsekvens av kampen för att behålla status och inte tappa ansiktet. Att flera ledarskribenter på landets Se utställningen ETIKETTER på tändsticksaskar och annat Öppet onsdagar eller enligt överenskommelse Grudes Ateljé & Stentryckeri Sundby Gård, Huddinge Tel: högertidningar försökt vederlägga bo - ken är inte konstigt. Om författarna har rätt är detta politiskt sprängstoff. Allt tal om hårdare tag mot kriminalitet, operationer för att förhindra övervikt och hur man förhindrar tonårs aborter och så vidare blir i sammanhanget inte bara futtigt utan i hög grad också irrelevant. Det avgörande är enligt boken alltså inte de enskilda individernas bristande moral eller karaktär. Vi är alla en del av ett större sammanhang och så länge detta inte fungerar tillfredställande så kommer problemen att kvarstå. Receptet för att minska ohälsa och våld blir alltså att minska inkomstskillnaderna. Vad som stärker författarnas resonemang är deras underlag. Genom att använda sig av, allmänt vedertagen, statistisk från 21 länder har man skapat en bok som är oerhört svår att vederlägga. Praktiskt taget allt samlat material tycks stödja författarnas tes. I metoden finns dock det enda problemet med boken. För i någon mening blir dess största styrka också dess svaghet. Då bokens budskap är så viktigt borde detta vara ett samtalsämne vid fikabord landet runt. Den vetenskapliga karaktären gör dock att den inte är särskilt inbjudande och att den därför riskerar att bli en angelägenhet för de redan invigda. Tolkar man boken ur ett nationellt perspektiv riskerar den politik som förts sedan 80-talet, och som eskalerat med alliansens valseger, att få katastrofala konsekvenser. LO har ny ligen pekat på hur andelen fattiga bland sjuka och arbetslösa fördubblats mellan 2002 och 2007, samma period som har sett den rikaste tiondelen av befolkningen öka sin realinkomst med 88 procent. Samtidigt får vi näst intill dagligen rapporter om utförsäkringar från social försäkringssystemet, ökad mängd fattigpensionärer och hur kvinnor halkar efter män i löneutvecklingen. Och så tycks det fortsätta. Om bokens tes är riktig så kan vi se fram mot en dyster tid vad gäller utbildningsnivå, kriminalitet och folkhälsa. Det positiva är att boken pekar på det finns ett alternativ och nu kan vi bara hoppas på att våra makthavare tar detta på allvar. Peter Isgren Krav på kortare handläggningstid Regeringen har gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder a-kassorna har vidtagit för minska de långa handläggningstiderna. Ola Sjöberg, chef för GS a-kassa, kommenterar det hela: Personalen inom GS a- kassa gör ett fantastiskt bra jobb, som framgår av IAF:s sammanställning av genomströmningstider, så ligger vi bra till. Man bör komma ihåg att IAF:s mått på genomströmningstider räknas från första dagen då en medlem fyller i sitt kassakort. Då tar då det drygt två veckor innan kassakortet når oss och är ett ärende för oss. Sedan utgår IAF:s mått från dag då medlem får pengar utbetalda. Men från det att vår handläggare beslutar om utbetalning av ersättning, så gör banksystemet att det tar åtminstone cirka en och en halv vecka innan pengarna når medlemmen. Deltidssjuka kan tvingas söka nytt jobb Var fjärde som utförsäkras är deltidssjukskriven. De ska anmäla sig till en ny arbetsmarknadsåtgärd på Arbetsförmedlingen som heter arbetslivsintroduktion. För att få aktivitetsstödet måste den deltidssjukskrivne skriva in sig som arbets sökande hos Arbetsförmedlingen, trots att personen har ett jobb. Det sistnämnda har kritiserats hårt i riksdagen av oppositionen, som menar att det måste gå att ta tillvara på den arbetsförmåga individen har och att då är även ett deltidsarbete värdefullt. I tidningen Arbetarskydd är LO-TCO Rättsskydds chef, Dan Holke kritisk. Han poängterar att arbetsgivare inte har någon skyldighet att bevilja tjänstledighet. Holke anser att det finns en risk för att anställda pressas till att säga upp sig själva då arbetsgivaren nekar till tjänstledighet. Tidningstryckarnas press hamnade i Landvetter När det blev klart att vare sig Bonniers eller V-Tab hade för avsikt att driva Tidningstryckarna vidare monterades pressen ner. Efter ett par år i malpåse monteras den nu upp i V-Tabs nya tidningsanläggning i Landvetter. Pressen har totalrenoverats och fått ett nytt styrsystem. En fals har byggts om för att kunna trycka fler sektioner. Sugen på kurs? Spana in fackligutbildning.se

12 krönikan B-post Storkonflikt igår och idag Året var Landet styrdes av en orgerlig regering. Arbetsgivarna ville krota systemet med centrala förhandingar och centrala avtal. Eventuella löneörbättringar skulle kunna förhandlas ram lokalt. Den svenska modellen skulle n gång för alla skjutas i sank. Känns situtionen bekant? Då ledde det till en storonflikt: lockoutade arbetare utestängda från jobben i strejk Kostnaderna för lockouten, för samälle och näringsliv, var enorma. Men priet kunde inte vara nog högt och formuerades av dåvarande arbetsgivargeneralen urt Nicolin med Det är en investering ör framtiden. TV-rutorna svartnade. Tunnelbanan i tockholm och spårvagnarna i Göteborg tannade och vi började cykla och gå. Bröet tog slut på sina håll. Flygtrafiken uppörde och det blev svårt att ta sig in och ut r landet. Sjukvården drabbades. Tiotuentals barn fick stanna hemma från skoan. Sverige stod inte att känna igen. Med ens uppstod många nya samhällsedborgare. De beräknande som med jätte lika beninfat tömde mackarnas lager. De paniklagna och fräcka som länsade butikernas äst- och brödhyllor och snattade ur varndras matvagnar. Men också en ny medmänsklighet ann sitt utrymme, Till exempel bilisten om stannade framför den långa buss kön ch ropade Ska nån till stan?. De svarta V-rutorna gav nya uppslag och idéer att isponera kvällarna. Biblioteken och stuieförbunden mobiliserade. Nio månader enare kom en babyboom till Sverige. Året är Landet styrs av en borerlig regering. Svenskt Näringsliv vill ha oll-avtal. Eventuella löneförbättringar kall förhandlas fram i lokala förhandingar under fredsplikt. Den lagliga rätten ill återanställning ska inte längre gälla. Maktfrågorna står i förgrunden. Känns situationen igen? Hur gick det då 1980? Efter nio dagar sa parterna ja till ett redje och sista bud från medlarna. Det gav LO-förbunden 6,8 procent. rbetsgivarna hade gått ut med noll proent. De offentligt anställda fick löneökingar med 7,3 procent. Vi vet nu att vi klarar att genomföra n konflikt, sa LO-ordföranden Gunnar ilsson och fortsatte: För det första vill jag nämna att det ackliga arbetet har vitaliserats. Vi hade vå generationer som inte visste vad det nnebar att vara i konflikt. Trots detta unde vi snabbt bygga upp en fungerane konfliktorganisation. Nu tror jag att vi ättare kan mobilisera medlemmarna även ör andra uppgifter inom facket. Åke Gylfe KlIpp ur Och SprId vidare SäTT upp på ArbeTSplATSen, AFFären, FörenInGSlOKAlen mm. 9 Revyn GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Barnhusgatan 20, 2 tr Box 737, Stockholm Tfn , e-post: avd9@gsfacket.se Hemsida Redaktör Jonas Lundborg, jonas@gsavd9.se Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Sveriges nya fackförbund GS har skapat en tävling där du kan göra bra idéer till verklighet. Idéerna kan handla om att bygga skolor i Afrika, rädda isbjörnarna, plantera träd, införa bättre skolmat, skaffa nya fotbollar till klubben eller skänka pengar till krigsdrabbade länder. Ingen idé är för liten eller för stor. Sprid detta vidare till dina vänner och arbetskamrater. Om vi går samman kan vi skapa förändring. gemensamstyrka.se GS består av det tidigare Skogs- och Träfacket och Grafiska Fackförbundet som har gått samman till en kraftfull aktör med medlemmar och en gemensam erfarenhet på 174 år. Redaktion Stellan Englund, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Seppo Sinimaa. Grafisk form Losita Design, Omslagsbilder Jonas Lundborg Tryck UNT 2010