Byggledning. Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggledning. Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv"

Transkript

1 Byggledning Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv 1

2 Förlag och distribution Byggproduktion Box Lund Bilden på titelsidan visar bebyggelse på Granadas sluttningar (Spanien). I bebyggelsen återfinns tydliga spår av olika härskarens inflytande på bebyggelsen. Inte minst syns morernas påverkan i den röda borgen, Alhambra Författarna och Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Denna pdf-fil är endast avsedd för kurser som avdelningen för Byggproduktion ger och distribueras enbart till studenter som deltar i sådana kurser. Den får inte spridas eller kopieras för annat bruk eller i annat sammanhang. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord Samhällets styrning av byggandet Motiv och problem Samhällets styrsystem för byggande Myndigheter inom byggsektorn Plan- och bygglovsprocessen Planering av väg- och järnvägsprojekt Skydd av konsumenter och boende Mer att läsa Samhällets styrning till ett hållbart samhälle Hållbar utveckling Sveriges strategi och miljökvalitetsmål Miljöbalken Hållbar utveckling kopplat till byggsektorn Mer att läsa Samhällets styrning av säkerheten i byggandet och byggd miljö Allmänt Samhällets krav på säkert byggande Tillsyn och tillsynsmyndighet Mer att läsa Samhället styrning av fastighetssektorn Utmaningar för fastighetssektorn Begrepp och termer Formella krav vid fastighetsöverlåtelse Pant- och inskrivningsrätt Fel i fastighet Tvister - några exempel Tvångsförvärv Mer att läsa

4 Förord Det har under många år funnits behov av kurslitteratur inom ämnet byggledning (Construction management). Det är vår förhoppning att denna skrift som tillsammans med några andra böcker skall täcka efterfrågat behov. I en första version kommer skrifterna endast att finnas tillgängliga i pdf-format och endast till kursdeltagare i de kurser som ges av avdelningen Byggproduktion, Lunds Universitet. Skriften bygger på erfarenheter från många års undervisning och forskning vid avdelningen Byggproduktion vilket betyder att många lärare, studenter och representanter från näringslivet på ett eller annat sätt lämnat bidrag till denna skrift. Huvudansvarig författare för respektive avsnitt har angivits under avsnittets rubrik. Tack till författarna och till alla som bidragit till skriften! Ett särskilt tack till Stefan Olander som kritiskt granskat och kompletterat ursprungstexterna. De fall som redovisas i boken har med avsikt anonymiserats. Skulle ni händelsevis känna igen ett fall eller en situation beror det naturligtvis på att det finns många likartade fall och inte på att vi beskrivet just det fall, den situation, som ni tycker er känna igen. I anslutning till varje kapitel under rubriken Mer att läsa finns de referenser som utgjort underlag för kapitlet samt andra förslag på källor som aktuella för dem som vill fördjupa sig i några av de frågor som behandlas i respektive kapitel. Med förhoppning om trevlig läsning och mycket lärande! Professor Anne Landin Redaktör 4

5 1. Samhällets styrning av byggandet Bengt Hansson 1.1 Motiv och problem Eftersom byggandet påverkar samhällsutveckling och miljön finns det starka motiv för samhället att styra byggandet på olika sätt. Byggandet betraktas ofta som en katalysator för att dra igång samhällsekonomin. Förbättrade kommunikationer medför exempelvis bättre förutsättningar för flyttning av varor, tjänster och människor. Bostäder och lokaler är en förutsättning att produktion av varor och tjänster ska fungera. Dock har även byggprojekt en negativ påverkan på människor och miljö, vilket medför behovet av styrning och reglering av byggandet. Samhället har många organ som styr byggandet med en varierande mängd av styrinstrument. Alltför hård detaljstyrning kan dock medföra oönskade bieffekter. Här ges några exempel: Med de statliga subventionerna som infördes med syfte att säkerställa volymen i bostadsbyggande följde även omfattande detaljkrav som skulle uppfyllas för att erhålla stödet. För ett småhus gällde att bostadsarean maximalt skulle vara 125 kvm för att statligt stöd skulle beviljas. Underlaget för stöd beräknades efter schablonvärden och var så konstruerade att stödet per kvm var större än produktionskostnaden. Följaktligen kom alla exploatörer att bygga så stora hus som möjligt det vill säga 125 kvm. I Sverige finns därför ett stort antal hus av denna storlek. Förekomst av efterfrågan av olika bostadsareor hade ingen betydelse för beviljande av finansiering, vilket brast i verklighetsförankring då det naturligtvis fanns behov av både mindre och större enbostadshus. Under många år styrdes kommunernas bostadsbyggande utifrån de subventioner som respektive kommun tilldelades via länsbostadsnämnden (och statens budget). Kommunerna tilldelades dessa subventioner för bostadsbyggandet utifrån ett planhushållningstänkande och inte utifrån en reell efterfrågan i respektive kommun. Volymen av bostäder som byggdes under miljonprogrammet hade därför i vissa kommuner en svag koppling till den framtida efterfrågan. Det var snarare så att kommunerna bestämde volymen utifrån en strategi att kommunen därigenom skulle kunna locka personer att flytta till kommunen eftersom det fanns bostäder. För många kommuner medförde strategin relativt snart efter miljonprogrammets slut att kommunerna stod med många tomma lägenheter och en svag småhusmarknad. Subventionerna, särskilt under miljonprogrammet medförde en överhettad byggmarknad vilket motiverade att samhället valde att försöka gå in och styra sysselsättningen i branschen genom att byggherrarna tvingades söka igångsättningstillstånd. Länsarbetsnämnden bestämde sedan när ett projekt fick starta. Om inte starten skedde enligt det beviljade tillståndet var byggherren tvingad att lämna in ny ansökan. På grund av förseningar i upphandlings- och beslutsprocessen skedde många byggstarter i praktik genom att byggstarten illustrerades med arbetsplatsskyltar, profiler och bodar medan den verkliga starten skedde långt senare. Länsarbetsnämndens styrning har knappast någon inverkan på den verkliga produktionen utan blev en byråkratisk station som skulle passeras på enklaste sätt. Samhällets styrning av sysselsättningen via igångsättningstillstånd avvecklades utan att någon noterade någon skillnad i sysselsättningen. Under en period ( ) hade politikerna en strategi att stimulera den totala sysselsättningen genom att stimulera byggandet. När sysselsättningen gick ned startade politikerna en diskussion en stimulans via byggsektorn och när politikerna väl tog beslutet var sysselsättningen i vilket fall på väg upp. Effekten av politikernas styrning av sysselsättningen blev att upp- och nedgång förstärktes eftersom åtgärderna undantagslöst kom för sent. Effekten blev rakt motsatt den som var tänkt. Fortfarande finns det politiker som vill stödja sysselsättningen på en lokal marknad genom initiera olika infrastrukturprojekt. Detta trots att engagerad personal i dessa projekt i stor omfattning tas utanför den lokala marknaden och större delen av arbetet utförs med stora maskiner och relativt liten personinsats. 5

6 1.2 Samhällets styrsystem för byggande Bygglagstiftningen har en lång tradition från Hammurabis bygglag från 1750 f.kr. till den senaste versionen av svenska plan- och bygglagen (2011). Innehållet i bygglagarna varierar inte förvånande över tiden och varierar även starkt mellan olika länder. I Sverige sker samhällets styrning av den byggda miljön via lagar (riksdagen), förordningar (regeringen) och föreskrifter (myndigheterna). EU-direktiven implementeras via lagarna. De centrala regleringarna av byggandet återfinns i plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och Arbetsmiljölagen (AML) med tillhörande förordningar och föreskrifter. Bestämmelser om planläggning av mark och vatten och byggande finns i PBL. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksdagen lagstiftar men kan av praktiska skäl inte utforma i detalj hur samhället ska byggas utan det överlämnas till regeringen och myndigheter att utforma detaljerna. I samhällsbyggandet medverkar många departement, myndigheter och verk, men för den allmänna tillsynen över planläggningen och byggande svarar Boverket. Politiskt valda beslutsfattare förekommer på alla nivåer i olika omfattning men det mesta arbetet sker med hjälp av tjänstemän hos olika myndigheter och kommuner. Markpolitik och markanvändning Kommunerna har befogenhet att bestämma var och när tätbebyggelse får uppkomma samt hur den skall vara utformad. Detta kan kommunen göra i kraft av det så kallade kommunala planmonopolet. Att kommunen har rätt att bestämma var tätbebyggelse får äga rum framgår av PBL. Där stadgas att föreslagen markanvändning vid planläggning skall ha lämplighetsprövats från allmänna och enskilda intressen. Innebörden av denna bestämmelse är att tätbebyggelse får äga rum först sedan detaljplan fastställts. Ett rationellt samhällsbyggande kräver att mark finns att tillgå på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rimlig en kostnad. Om en markägare begär för högt pris kan detta vara ett hinder för markens rationella användning. Bristen på detaljplanerad mark kan även vara ett problem som i viss utsträckning undvikas genom en kontinuerlig bebyggelseplanering under ledning av kommunen. Prisbildningen av mark beror av ett antal faktorer. Dessa är exempelvis: Avkastningen vid markens användning. Betydelsen av denna faktor kan förstås genom att exempelvis jämföra avkastningen på mark som används för jordbruksändamål med mark för industrier. Förväntan om markens framtida användning. Mark som ligger i närheten av expanderande tätorter ökar i värde alltefter som kommunens markbehov ökar. Den inflatoriska penningutvecklingen gör att sakvärdet stiger penningmässigt sett. Markbeskaffenhet, terrängförhållanden, markens bärighet, grundvattenförhållanden, topografi är exempel på andra betydelsefulla faktorer som påverkar bebyggelsens utformning och exploateringskostnadernas storlek och därmed även markvärdet. 6

7 Kommunens bebyggelseplanering har en värde påverkande effekt. Ju större volym bebyggelse med goda avkastningsmöjligheter desto större markvärde. Kommunernas styrning av plan- och bygglovsprocessen Byggnadsnämnden (denna funktion kan ha olika namn i olika kommuner, för enkelhetens används här det som är vanligast förekommande, det vill säga Byggnadsnämnden) fullgör kommunens uppgifter enligt PBL. Vissa beslut fattas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse men byggnadsnämnden svarar för myndighetsutövningen. Byggnadsnämndens beslut kan beroende av ärendets karaktär överklagas vid länsstyrelse eller förvaltningsrätt. Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har som tidigare nämnts den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket. Kommunens styrning av byggandet sker i huvudsak genom följande styrinstrument: Markanvisnings- och exploateringsavtal Planinstrumenten (översiktsplan och detaljplan) Bygglov Tekniska samråd och slutbesked Kontrollplan 1.3 Myndigheter inom byggsektorn Förutom kommunens byggnadsnämnd som svarar för tillsyn på kommunal nivå finns ett antal myndigheter med varierande uppgifter inom byggsektorn. Boverket Boverket ersatte Bostadsstyrelsen och Statens planverk år 1988 och lokaliserades till Karlskrona strax därefter. Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Boverket ger bland annat ut föreskrifterna Boverkets Byggregler (BBR) och gav tidigare även ut Boverkets konstruktionsregler (BKR), vilka från 2011 är ersatta med Europeiska konstruktionsstandarder (EKS). Verket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde. Boverket är indelad i en samhällsdivision och husbyggnadsdivision. Lantmäteriet Lantmäteriet är en statlig myndighet som ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Lantmäteriet har kartor för många ändamål och de tillhandahåller tjänster för att stycka av en tomt eller ändra markgränser. Lantmäteriet beslutar även om lagfart fastigheter och ser till att fastighetsinformation registreras i Fastighetsregistret. Trafikverket Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ansvarar även för genomförande av kunskapsprov och körprov för körkort och taxiförarlegitimation och kunskapsprov för yrkeskunnande för trafiktillstånd och yrkesförarkompetens. Trafikverket verkar även för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik. Trafikanalys granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik. 7

8 Trafikverket och Trafikanalys ersatte efter en omorganisation Banverket, Vägverket och SIKA. De nya myndigheterna arbetar tillsammans med Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportsstyrelsen för att underlätta vardagen för dig som reser eller transporterar till sjöss, på väg, med flyg eller järnväg. Transportstyrelsen utformar regler och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten och sköter trängselskatt och fordonsskatt. Luftfartsverket bedriver flygledning för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum. Sjöfartsverket ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser och bidra till att samhället förebygger händelser och så att det finns en beredskap när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. MSB ska även samla kunskap om inträffade olyckor och kriser. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets utgångspunkt i arbetet för hållbar utveckling är de 16 miljökvalitetsmålen och de strategier för att nå dem som riksdagen har fastställt. Som den centrala myndigheten på miljöområdet har den ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor i arbetet med att uppnå miljömålen. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har ansvar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Riksantikvarieämbetets uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och att verka för att kulturmiljön bevaras och brukas på bästa sätt. Riksantikvarieämbetet är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Viktiga mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet är ett bevarat och försvarat kulturarv, respekt för olika gruppers kulturarv samt allas förståelse för, delaktighet i och ansvarstagande för den egna kulturmiljön. 1.4 Plan- och bygglovsprocessen Planprocessen Beslut om markanvändning preciseras genom planer. Planerna är instrument som rationaliserar lovprövningen och styr bebyggelseutvecklingen. Plansystemet är inte hierarkiskt. Detaljplaner kan upprättas i strid mot översiktsplanen, däremot är områdesbestämmelserna bundna till översiktsplanen. Allmänna intressen skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Dessa intressen är allmänt hållna och kommunerna har stor frihet att själva bedöma vad som är lämpligt, dock har Länsstyrelserna en roll i att säkerställa att vissa allmänna intressen beaktas. Kommunerna måste dock ta hänsyn till sina grannkommuner. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser och miljökvalitetsmål ska tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked som exempelvis minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Mark- och vattenområden ska användas på bästa sätt med hänsyn till läge och beskaffenhet samt föreliggande behov. Behov av grönområden nära bostadsområden skall alltid beaktas. När planer tas fram skall i närheten av bostäder bland annat finnas torg, parker och andra grönområden. Det ska även finnas lämpliga friytor och platser för lek, motion och annan utevistelse. 8

9 Kommunernas planmonopol innebär att kommunen har rätt att bestämma hur marken skall användas. Bebyggelsen skall lokaliseras med hänsyn till: Hälsa Mark- och vattenförhållanden Trafik, VA, samhällsservice Risk för emissioner Energiförsörjning och energihushållning Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till: Risk för brand och trafikolyckor Civilförsvaret Energi- och vattenhushållning Trafikförsörjning Handikappanpassning Behov av kompletteringar Lekplatser Samhällsservice och kommersiell service Parker och grönområden Kommunen upprättar och styr genom följande planer och planinstrument: Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Regionplan Upprättande och fastställande av planer sker under olika former av demokratiska processer såsom samråd och utställningar. Med detta följer att framtagande av beslutsunderlag normalt upplevs ta lång tid. Behovet av demokratisk process och behovet av snabba beslut för att genomföra en exploatering ställs ofta mot varandra. Översiktsplan utgör beslutsunderlag för kommande detaljplanering och behandlar mark- och bebyggelseutveckling för hela kommunens yta. I översiktsplanen skall redovisning av de allmänna intressena samt de risk- och miljöfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområde. Av översiktsplanen skall framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområde. Även kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras ska framgå, samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen är ett obligatorium för varje kommun och ska bland annat redovisa: Allmänna intressen Miljö- och riskfaktorer Avsedd användning av mark- och vattenområden Tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse Riksintressen 9

10 Översiktsplanen utgör ett beslutsunderlag för den kommande detaljplaneringen, dock utan att vara bindande. Den behandlar mark- och bebyggelseutvecklingen för hela kommunens yta. Vid vissa större stadsutvecklingar tas det ibland en så kallad fördjupad översiktsplan som endast gäller ett mindre utbyggnadsområden. Vid förslag till översiktsplan, eller vid förslag till ändring av befintlig översiktsplan, skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget skall också beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet av samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse. Innan förslaget till översiktsplanen slutligt antas skall den även ställas ut under minst två månader, där allmänheten kan lämna synpunkter på förslaget. Detaljplan upprättas för delar av en kommun och är en uppgörelse mellan kommunen och markägaren. Till skillnad från översiktsplanen är detaljplanen bindande. Vid utformning av detaljplanen skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som inverkar på planens genomförande. Detaljplanen får inte omfatta ett större område än vad som är befogat med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Genomförandetiden för en detaljplan är begränsad till minst fem och högst femton år. Före genomförandetidens utgång får detaljplanen endast ändras om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Detaljplanen skall visa: Allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker. Kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- fritidsanläggningar, begravningsplatser. Anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi, samt skydds och säkerhetsområden, vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad. För allmänna platser, kvartersmark och vattenområden skall användning och utformning anges i detaljplanen. När program utarbetas och när förslag till detaljplan upprättas skall kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av detaljplanen. Utöver detta ska även sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av detaljplanen samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av detaljplanen skall beredas möjlighet till samråd. Detaljplanen skall ställas ut under minst tre veckor under vilket synpunkter kan lämnas. Dessa synpunkter skall behandlas före beslut fattas. Utställningen skall annonseras ut allmänt och underrättelse skall ske till sakägare. Kommunfullmäktige antar en detaljplan. Beslutet ska tillkännages på kommunens anslagstavla, sändas till länsstyrelsen, regionplaneorgan, berörda grannkommuner och sakägarna. Tidigare fanns ett krav på program före planarbetet påbörjas men detta har slopats eftersom det ofta försenade processen med att ta fram detaljplan. 10

11 I kungörelse om utställning av detaljplaneförslaget skall bland annat framgå: Var planområdet ligger. Om förslaget avviker från översiktsplanen. Vilken mark eller särskild rätt till mark som kommer att tas i anspråk. Detaljplanen ger byggrätt i angiven omfattning. Av angiven omfattning framgår hur lång tid det finns en byggrätt och även skyldighet att genomföra det som redovisas i detaljplanen. Det är viktigt att påpeka att byggrätten i Sverige inte är evig utan kopplade till den genomförandetid som anges i detaljplanen. Detaljplanen skall redovisa: Bygglovspliktens omfattning. Största och minsta byggomfattning över och under mark. Byggnaders användning. Placering, utformning, utförande av byggnader och tomter samt varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Vegetation och markbehandling. Användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte ska vara huvudman inklusive skyddsbestämmelser. Stängsel och utfart. Parkeringsplatser. Tillfällig markanvändning. Reservat för vägar och anläggningar. Skyddsanordningar mot störningar. Principer för fastighetsindelning och för inrättande av gemensamhetsanläggning. Bestämmelser om exploateringssamverkan. Om detaljplanen ändras före genomförandetidens utgång kan kommunen behöva ge ersättning till fastighetsägarna. Om detaljplanen ändras efter genomförandetidens utgång behöver ingen hänsyn tas till rättigheter i planen vilket i praktiken betyder att byggrätten är begränsad tid. Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden i kommunen som inte omfattas av detaljplan. De är tvingande men ger ingen byggrätt. Områdesbestämmelser är planer som kommuner kan använda för att variera lovplikten utanför detaljplanelagda områden, dessa är bindande för efterföljande provning precis som detaljplanerna. Kommunerna kan dock besluta om lovfrihet från i princip alla normalt lovpliktiga åtgärder inom detaljplanen och områdesbestämmelserna. Den enskilde ska kunna ställa krav på besked inom fyra månader från kommunen om det avses att ta fram en detaljplan för ett område. 11

12 Bygglovsprocessen För att få genomföra ett byggprojekt krävs bygglov, marklov eller rivningslov beroende på vilken typ av byggprojekt det gäller (se figur 1.1). Beviljande av lov skall överensstämma med detaljplaner och områdesbestämmelser, i annat fall måste en ändring av uppsatta planer komma till stånd innan lov kan beviljas. Av bygglov, rivningslov eller marklov skall det framgå lovets giltighetstid, krav på kontrollansvarig (och i så fall vem), samt om lovet innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden före byggnadsnämnden har gett startbesked. Normalt upphör ett bygglov, rivningslov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Figur 1.1 Bygglovsprocessen Den som söker bygglov ska få besked av kommunen inom tio veckor. Detta förutsätter att inlämnad ansökan är komplett. När bygglovet vunnit laga kraft riskerar inte den enskilde att långt i efterhand drabbas av överklaganden. Medborgarna ska kunna ställa krav på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för vilka villkor som ska gälla i ett bygglov. Frågor om avfallshantering (t.ex. sopsortering) och elektronisk kommunikation (t.ex. bredband) ska finnas med vid planläggning och annan prövning. En bedömning av byggnadens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska göras redan vid bygglovsprövningen. Bygglovsprövningen gäller främst lokalisering och yttre utformning. Det omfattar endast i begränsad omfattning byggnadernas eller anläggningarnas tekniska egenskaper. När det gäller åtgärder som kräver lov kan byggnadsnämnden på grundval av enkla handlingar och i ett tidigt skede meddela ett så kallat förhandsbesked. I förhandsbeskedet prövas om det man vill bygga, exempelvis en villa, kan tillåtas på platsen. Då fås det i ett tidigt skede besked det som planeras att byggas är möjligt. Det finns många krav på byggnader och tomter som bör beaktas i bygglovsprövningen: Byggnader ska placeras och utformas så att de passar in i stads- eller landskapsbilden och hänsyn ska visas till natur- och kulturvärden på platsen. Byggnader ska medge god hushållning med energi och i vissa fall även med vatten. Byggnader ska utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas. Tomtmark kräver omsorg och ska anordnas så att naturförutsättningar tas till vara och att risken för olyckor och olägenheter undviks samt att tillgängligheten avseende funktionshinder beaktas. Utrymme ska finnas för lek, parkering, transporter. 12

13 Genomförandeprocessen För en fastställd detaljplan skall det finnas en genomförandetid. Ansvaret för genomförande av den fastställda detaljplanen vilar på respektive byggherre. Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stod av lagen. Genomförandeprocessen utifrån ett myndighetsperspektiv illustreras i figur 1.2. Figur 1.2 Genomförandeprocessen utifrån ett myndighetsperspektiv Före påbörjande av byggnadsarbetena krävs att följande förutsättningar skall vara uppfyllda: 1. Bygg-, mark- och rivningslov skall föreligga om arbetet är bygglovspliktigt. 2. Anmälan behövs för de arbeten som är anmälningspliktiga. 3. Tekniskt samråd med representant för byggnadsnämnden skall vara genomfört och startbesked från byggnadsnämndens ska finnas. 4. Det skall finnas en i startbeskedet fastställd kontrollplan och utsedd kontrollansvarig vars arbetsuppgifter skall vara klarlagda 5. Utstakning av den planerade byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen skall vara genomförd. Före det att byggnaden får tas i anspråk skall följande vara uppfyllt: 1. Ett arbetsplatsbesök under byggandet av representant för byggnadsnämnden. 2. Fullgjord kontroll enligt kontrollplan. 3. Utlåtande lämnat av kontrollansvarig. 4. Slutsamråd skall vara genomfört. 5. Byggnadsnämnden skall ha utfärdat slutbesked. Kontroll och kontrollansvarig Det skall finnas en kontrollansvarig för de flesta bygg- och rivningsprojekt som kräver bygglov. Denne ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan (PBL 10 9). Den kontrollansvarige skall ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Det behövs dock inte någon kontrollansvarig vid små ändringar av en- eller två bostadshus om byggnadsnämnden inte beslutar annat. 13

14 En kontrollansvarig enligt PBL skall: 1. Biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs. 2. Se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. 3. Vid avvikelser från föreskrifter och villkor som framgår av kontrollplanen informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. 4. Närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. 5. Dokumentera sina byggarbetsplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet. 6. Lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. 7. Om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Den kontrollansvarige förutsätts komma in tidigt i projektet och följa det ända till ibruktagandet. En lämplig person bör därför föreslås redan i bygglovsansökan och beslutas i bygglovet. Detaljföreskrifter vid byggande Med stöd av lagstiftning ger olika myndigheter ut detaljföreskrifter. Föreskrifterna kan vara obligatoriska, som inte får frångås utan dispens från berörd myndighet, eller rekommendationer, det vill säga råd och anvisningar om hur myndigheten anser att en viss konstruktion bör utformas. Boverkets Byggregler (BBR) är de viktigaste föreskrifterna för byggandet men det bör påpekas att det finns fler. Under senare år har de detaljerade kraven så långt som möjligt ersatts med funktionskrav. Strävan var att begränsa föreskrifterna till vad som är oundvikligen nödvändigt för att uppfylla de krav som riksdagen beslutat om. Största nackdelen med alltför detaljerade myndighetskrav är att sådana krav med nödvändighet måste utgå ifrån sådana tekniska lösningar och behov som är kända vid den tidpunkt när reglerna skrivs. Omsorgsfullt formulerade funktionskrav ger istället ett ökat utrymme för variation och snabb anpassning till en förändrad verklighet. Nackdelen med funktionskrav är att de är svårare för myndigheten att formulera och att uppfyllelsen ofta är svårare att mäta. Boverkets Byggregler, BBR har följande innehåll: 1. Inledning 2. Utförande och driftsinstruktioner 3. Utformning 4. Bärförmåga, stadga och beständighet 5. Brandskydd 6. Hygien, hälsa och miljö 7. Bullerskydd 8. Säkerhet vid användning 9. Energihushållning och värmeisolering 14

15 1.5 Planering av väg- och järnvägsprojekt Byggandet av infrastruktur såsom vägar, ledningar och järnvägar regleras i särskild lagstiftning där samordnande myndighet för denna planering är Trafikverket. Vid planering av väg- eller järnvägsprojekt skall enligt Väglagen och Lagen om byggande av järnväg en förstudie genomföras. I förstudien skall förutsättningar för den fortsatta planeringen klarläggas. Vid utarbetandet av förstudien skall samråd ske med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar med syfte att ta till vara miljö och naturskyddsintressen, samt skall samråd ske med berörd allmänhet. När det i förstudien klarlagts att alternativa väg- eller järnvägssträckningar behöver studeras skall en väg- eller järnvägsutredning genomföras. I utredningen skall olika alternativ för sträckningen studeras, där ett av alternativen skall vara att behålla befintliga förhållanden (nollalternativet). I utredningen skall även i normalfallet ingå en miljökonsekvensbeskrivning. När valet av sträckning gjorts skall det upprättas en arbetsplan. I arbetsplanen skall den mark som behöver tas i anspråk för att genomföra utbyggnadsprojektet anges. Arbetsplanen skall även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning samt övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Vid utarbetandet av arbetsplan skall samråd ske i fråga om vägens sträckning och utformning ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha väsentligt intresse i saken. Om arbetsplanen avviker från detaljplan eller områdesbestämmelse måste den ställas ut, dock skall arbetsplanen alltid ställas ut om den antas medföra en betydande miljöpåverkan. De delar av väg- eller järnvägsprojektet som eventuellt befinner sig inom detaljplanelagt område ska då även planeras i enlighet med Planoch bygglagen (PBL) 15

16 1.7 Skydd av konsumenter och boende Konsumentskydd vid köp av tjänster Vid konsumenttjänster och då särskilt småhusentreprenader är avtalet mellan beställaren (konsumenten) och entreprenören (näringsidkaren) reglerat i konsumenttjänstlagen. Utöver detta finns kompletterande branschgemensamma avtalsvillkor (Allmänna Bestämmelser för småhusentreprenader ABS 09, och för mindre entreprenader Hantverksformulär 09). Enligt lagen skall näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt. Om inte annat avtalats ingår det i tjänsten att entreprenören skall tillhandahålla behövligt material. Entreprenören skall se till att arbetena inte utförs i strid mot lagar och förordningar. Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall entreprenören avråda honom från att låta utföra tjänsten. Om det först sedan tjänsten har börjat utföras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten eller att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än konsumenten hade kunnat räkna med skall entreprenören underrätta konsumenten om förhållandet och begära anvisningar. Arbetet skall anses vara felaktigt, om resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till vad denne har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse. Är tjänsten felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida får konsumenten hålla inne betalningen och vidare kräva att felet avhjälps, göra avdrag på priset eller häva avtalet. I den mån priset inte följer av avtalet skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Har entreprenören lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller entreprenören har rätt till pristillägg. Om det är oklart vilket pris som gäller har konsumenten tolkningsföreträde. Vid småhusentreprenad skall slutbesiktning göras, om någon av parterna begär det. Slutbesiktning görs efter det att arbetet har avslutats. Om flera entreprenörer utför arbeten i anslutning till varandra kan, om parterna är ense om det, slutbesiktning i stället göras när samtliga arbeten har avslutats. Entreprenören skall i god tid underrätta konsumenten om när arbetet beräknas vara avslutat och slutbesiktning kan göras. Konsumenten skall därefter utan dröjsmål meddela entreprenören om denne begär besiktning och, om så är fallet, utse en person att utföra besiktningen (besiktningsman). Om konsumenten inte utser någon besiktningsman, får entreprenören göra det. Parterna kan också utse en besiktningsman gemensamt. Besiktningsmannen skall så snart som möjligt kalla parterna till slutbesiktning, samt den kontrollansvarige enligt PBL. Vid en slutbesiktning skall besiktningsmannen undersöka om småhusentreprenaden är felaktig. Resultatet av slutbesiktningen skall snarast redovisas skriftligen till parterna och innehålla uppgift om de förhållanden som besiktningsmannen anser utgöra fel. Om småhusentreprenaden inte är felaktig eller de konstaterade felen är av mindre betydelse, skall besiktningsmannen godkänna entreprenaden. Om småhusentreprenaden inte godkänns och parterna inte bestämmer annat, skall en ny 16

17 slutbesiktning göras vid ett senare tillfälle. Entreprenören skall i god tid underrätta besiktningsmannen om när en ny slutbesiktning kan göras. Färdigställandeskydd särskilt vid småhus Att bygga en bostad är en process med risker oavsett vem som är beställare. Det kan uppstå problem innebärande att entreprenören inte vill eller kan färdigställa byggnaden eller att entreprenören bygger in fel som upptäcks först efter det att byggnaden tagits i bruk. I syfte att minska konsekvenserna av dessa problem, för beställaren, har samhället bestämt att det skall finnas en byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd skall finnas när ett småhus byggs (SFS 2004: 552). Vid tillbyggnad där det inte krävs bygglov behövs inget försäkringsskydd. Byggnadsnämnden prövar behovet vid tillbyggnad och byggande av fritidshus. Många byggnadsnämnder tillämpar en gräns om SEK innebärande att försäkring inte är aktuell om byggkostnaden beräknas understiga detta belopp. Byggnadsarbetet får inte påbörjas förrän ett bevis om att försäkringspremien är betald för byggfelsförsäkringen och färdigställandeskyddet. Tekniskt samråd bör inte genomföras förrän försäkringen betalats eftersom en representant för försäkringsbolaget skall kallas till det tekniska samrådet. I den fortsatta framställningen behandlas färdigställandeskydd och byggfelsförsäkring var för sig. Även om, eller i synnerhet då, en konsument vid småhusbyggande är en avtalspart är det rimligt att avtalet har ett fackmässigt innehåll. Följande förväntas ingå: Avtalsvillkor baserade på ABS09, eller liknande, formulerade med hänsyn taget till konsumenttjänstlagen. Tid- och betalningsplan inklusive detaljerade regler för betalning, Avtal om säkerhet för entreprenörens åtagande avseende exempelvis fullföljande av entreprenaden. Krav på färdigställandeskydd Ett färdigställandeskydd ska omfatta skälig ersättning för: 1. Extra kostnader för att slutföra arbetena. 2. Kostnader för att avhjälpa fel som en besiktningsman har anmärkt på vid en slutbesiktning enligt konsumenttjänstlagen. 3. Kostnader för att avhjälpa skador på byggnaden som har orsakats av fel som avses i punkt 2. Färdigställandeskyddet ska, till den del den avser ersättning för kostnader enligt första punkten ovan, få tas i anspråk om entreprenören hamnar i sådant dröjsmål som ger konsumenten rätt att häva avtalet enligt konsumenttjänstlagen. Till den del färdigställandeskyddet avser ersättning enligt punkt 2 eller 3 skall den få tas i anspråk om näringsidkaren har gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sitt åtagande (SFS 2004:552). 17

18 Sannolikheten för att entreprenören avbryter entreprenaden är inte stor. Frekvensen på icke fullföljda entreprenader oavsett orsaken kan uppskattas till någon promille. Konstaterade fall där entreprenören inte fullföljt sina åtagande har haft sin orsak i att entreprenören inte vill fortsätta arbetet med hänvisning till uteblivna betalningar. Orsaken har med andra ord till stor del funnits hos konsumenten. Fullföljandeförsäkringen är knappast tänkt för detta fall men det finns i vilket fall ett ekonomiskt utrymme för att ta in en annan entreprenör och fullfölja arbetet om anlitad entreprenör avbryter detta, oavsett orsaken. Vilka lösningar finns på kravet på färdigställandeförsäkring? En lösning i form av en bankgaranti innebärande att en bank går i borgen för entreprenörens förpliktelser gentemot beställaren är ett alternativt förfarande. Avgiften kan förväntas bli i samma storleksordning oavsett om det är den bank eller ett försäkringsbolag som står för garantin. Färdigställandeskyddet skall omfatta minst 10 % av avtalat belopp. Avgiften beror naturligtvis på hur banken värderar risken för att entreprenören inte fullgör sitt åtagande. Med lagens krav på försäkring har det uppstått en säkerhetssituation kännetecknad av både livrem och hängslen. Vid ett professionellt genomförande av en småhusentreprenad innehåller redan systemet en säkerhetsmarginal utan att en färdigställandeförsäkring behöver tecknas. Avgiften blir en utgift som betalas för att bygga lagligt och som beställaren inte har någon egentlig nytta av. Det finns i stället en uppenbar risk att försäkringen när den tas i anspråk i en tvistsituation, snarare förstärker konsekvenserna av tvisten. Tvister kan alltid uppstå. I dessa fall kan förslagsvis hemförsäkringen för konsumenten nyttjas för att få erforderligt bidrag till juridiskt stöd. 18

19 Byggfelsförsäkring särskilt vid småhus En byggfelsförsäkring skall omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkändes vid en av försäkringsgivaren angiven besiktning och som anmäls inom tio år efter ett sådant godkännande. I fråga om småhus skall, om en sådan besiktning inte utförts, försäkringen omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkänts vid en slutbesiktning eller efter det att byggnadsarbetet annars avslutades och som anmälts inom tio år därefter. Figur 1.3. Skadefrekvensens variation med produktens ålder i olika riskperioder I princip fördelar sig frekvensen av byggfel enligt den så kallade badkarsmodellen, se figur 1.3. Många fel förekommer i tidigt skede då entreprenören tar huvudansvaret för att de åtgärdas. Få fel förekommer under brukarperioden. Ett ökande antal fel förekommer under utslitningsperioden som i de flesta fall ligger bortom 10-årsgränsen, det vill säga bortom garantitidens gräns. Fel kan vara generade av beställaren, projektören eller utföraren. Av beställaren genererade fel behandlas inte här. Fel som har sin orsak i projektörernas agerande täcks av den konsultförsäkring som normalt ingår i avtalet mellan konsulten och konsumenten. Detta avtal baseras normalt på ABK09 (Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag) enligt vilket det finns krav på ansvarsförsäkring. Det kan noteras att det inte finns framtaget ett standardavtal mellan konsult och konsument och att ABK09 i princip inte är konstruerat på konsumentavtal. Utförandefel som upptäcks under genomförandet, vid slutbesiktning eller under garantitiden (omfattar inkörningsperioden och del av brukarperioden) ansvarar entreprenören för samt för vissa fel som upptäcks inom tio år från färdigställandet. Felfrekvensen varierar med byggföretag och de rutiner som tillämpas. De fel som inträffar före slutbesiktning påverkar entreprenörens lönsamhet men är relativt ointressanta för beställaren. Utförandefel noterade vid slutbesiktningen är entreprenörens ansvar men åtgärdandet kan medföra kostnader även för beställaren. Utlåtande från förbesiktning eller kontrollbesiktning av ett småhus kan innehålla noterad fel av varierande värde. De flesta fel brukar vara åtgärdade före slutbesiktningen. För fel som upptäcks före garantitidens utgång gäller att entreprenören är ansvarig och att ansvaret täcks av den ansvarsförsäkring entreprenören måste teckna. 19

20 I stort sett finns ett entreprenör- och konsultansvar som omfattar minst garantitiden, det vill säga då de flesta felen upptäcks. Skyddet för konsumenten är svagt efter garantitidens utgång och vid en entreprenörs konkurs. Konsumenten har ansvaret för de fel som kan uppstå i ett småhusbygge och som inte upptäckts vid garantibesiktning eller senare. Då konsumenten (beställaren) kan visa på att entreprenören varit vårdslös kan ansvaret läggas på entreprenören under ansvarstiden (10 år från entreprenadens färdigställande). Definitionen av fel enligt lagen innebär att en avvikelse från fackmässigt utförande vid tiden för utförandet. Entreprenörens och konsultens misstag täcks och betalas av deras ansvarsförsäkringar. Detta innebär att konsulter och entreprenörer måste utfört något som inte är fackmässigt för att ett fel skall uppstå där byggfelsförsäkringen är aktuell. Sannolikheten för detta är liten eftersom det trots allt finns kontroller och besiktningar som upptäcker de flesta misstagen. Definitionen av begreppet fel begränsar volymen fel som ersätts enligt byggfelsförsäkringen. För icke fackmässigt utförande kan ansvar dessutom utkrävas av entreprenör och konsult direkt. Gruppen fel som består i att en ny konstruktion används och som senare visar sig vara olämplig omfattas i princip inte av försäkringen. Byggfelsförsäkringens konstruktion innehåller inte några incitament för att sänka förekomsten av fel genom att exempelvis entreprenören stimuleras att välja säkrare konstruktioner eller lär sig av förekommande fel. Tvärtom ger försäkringen konsumenten en falsk trygghet att fel inte förekommer och om det förekommer täcks det av försäkringen. Skulle det trots allt inträffa ett fel kan de indirekta kostnaderna och besvären bli betydande för konsumenten utan att dessa ersätts. Genom att kravet på försäkring läggs på beställaren/byggherren och inte på utförarna har det skapats en konstruktion där den som betalar inte har möjlighet att påverka produkt och process så att färre fel erhålls och därmed en utveckling av byggandet. 20

21 Mer att läsa Länkar Boverket Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) Boverkets Byggregler, BFS 2011:26, BBR 19 Boverkets Byggregler, BFS 2011:6, BBR 18 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, BFS 2011:10, (eurokoder) (EKS 8) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande och tillverkningskontroll, BFS 2011:19, (TYP 5) Boverkets föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter, BFS 2011:8 (CE 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, BFS 2011:12 (H 12) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga - BFS 2011:14 (KA 4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter - BFS 2011:16 (OVK 1) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom brandskydd - BFS 2011:17 (SAK 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert - BFS 2007:5 (CEX 1) med ändring t o m BFS 2011:9 (CEX 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden - BFS 2011:15 (KUL 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet, BFS 2011:18 (TIL 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser - BFS 2011:13(HIN 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (ALM) - BFS 2004:15 inkl BFS 2011:5 ALM 2 Svensk Författningssamling Plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900, 2010 Plan- och byggförordningen (PBF), SFS 2011:338, 2010 Lagen om skyddsrum, SFS 2006:545 Konsumenttjänstlagen, SFS 1985:716 Förordningen om skyddsrum, SFS 2006:638 Lagen om byggfelsförsäkring, SFS 1993:320 Lag (1988:950) om kulturminnen, SFS 1988:950 uppdaterad t o m SFS 2010:933 Konsumenttjänstlagen, SFS 2008:491,2008, Stockholm. Lag om byggfelsförsäkring, SFS 2004: 552, 2004, Stockholm. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. SFS 1988:950 uppdaterad t o m SFS 2010:933 Byggikapp Handikapp, svensk byggtjänst 21

22 PBL En handbok om nya PBL och samhällsbyggande Örnhall H Boverket Bostadsbestämmelser En handbok om byggbestämmelser för bostäder och bostadsmiljö - nybyggnad och ombyggnad, ISBN , Svensk Byggtjänst, 2012 Plan- och bygglagen i praktiken Spaningar visar på utmaningar och möjligheter, ISBN ,

23 2. Samhällets styrning till ett hållbart samhälle Urban Persson 2.1 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling (sustainable development) har gradvis växt fram från 1960-talet och framåt med olika tolkningar. Den mest kända och refererade tolkningen har sitt ursprung från FN:s Bruntlandkommission (World Commission on Environment and Development) i rapporten Our Common Future från 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs Gemensamt för de flesta tolkningar av hållbar utveckling är att jorden är begränsat till utrymme och har begränsad tillgång av resurser. Dessa yttre ramar begränsar mänsklighetens (och samhällets) verksamhet och expansion när det gäller produktionsförmåga (förnyelsebarhet), motståndskraft av planetens ekosystem samt mängden av de lager (planetens kapital) som finns i jordskorpan i form av ändliga naturresurser. Vår jord är idag utsatt för den största miljöpåverkan någonsin under mänsklighetens historia. Effekten av detta syns i negativ förändring av olika ekosystem, stora som små, och i förlängningen, villkoren för mänsklighetens överlevnad. Det finns exempel på att den här negativa utvecklingen redan har uppnått irreversibla nivåer, så kallade tipping points, att det inte går att reparera den uppkomna miljöskadan utan att det gäller att minimera den istället. Figur 2.1 Tipping point spots, ställen där sannolika irreversibla miljöskador uppkommer Huvudorsaken till mänsklighetens andel av den globala miljöpåverkan är den oavbrutet ökande konsumtionen av naturresurser som sker med bristande hänsyn till vad som är fysiskt möjligt för planetens förmåga att på lång sikt tillgodose oss råvaror och resurser. Dessutom finns det en fysisk begränsning för hur mycket som jorden kan assimilera i restprodukter från vår konsumtion. 23

24 Under de kommande hundra åren kommer också jordens befolkning att öka enormt. Vi blir mångdubbelt fler som ska dela det begränsade utrymmet i ekosfären. De flesta kommer att ha en levnadsstandard där det gäller att överleva för dagen. Ett fåtal kommer att leva i högt industrialiserade regioner där efterfrågan på råvaror och resurser är mycket hög. Det sistnämnda fåtalet kommer att använda merparten av dessa resurser medan de allra flesta får dela på det som blir kvar. Samtidigt pågår en gigantisk urbaniseringsprocess som innebär att de fattigaste flyttar in till städer för att söka sig till drägligare levnadsstandard, uppskattningsvis kommer andelen av jordens befolkning i städer öka till minst 60 % fram till år Som resultat av detta kommer större delen av mänskligheten att leva inom stadsbildningar där de största megastäderna kommer att innehålla miljoner innevånare. Figur 2.2 Pågående global urbaniseringsprocess Globalt sett har mänskligheten uppnått ett numerär på knappt 7 miljarder individer. Om 50 år beräknas vi ligga på miljarder. Idag är det en stor snedfördelning av de resurser som mänskligheten använder. 20 % av oss, dvs. de rikaste, använder 80 % av de tillgängliga resurserna. Och minst 4/5 av de 20 % stora resursanvändarna lever i städer, vilket innebär att drygt två tredjedelar av planetens tillgängliga resurser förbrukas i de rika delen av jordens städer. Till detta kommer att ca 40 % av alla använda resurser används inom byggande, förvaltning och underhåll av byggnader, så byggsektorn har globalt sett ett väldigt stort ansvar hur resurser används effektivt. 24

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglag (1987:10) Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-08398-575 Sida 1 (5) Henrik Åkerblom, Lena Åkerblom Knäpparvägen 38 125 57 ÄLVSJÖ Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2013 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

ENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken

ENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken Det enkla ärendet i praktiken Vad ska ansökan om lov och anmälan innehålla? De ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen ENKLA ÄRENDEN Handlingar som krävs för beslut om startbesked

Läs mer

Rollfördelningen under byggprocessen

Rollfördelningen under byggprocessen Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten för styrmedel och fastighetsekonomi carl-magnus.oredsson@boverket.se Byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet PBL 10 kap 5 Byggherren ska se till att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring; utfärdad den 3 juni 2004. SFS 2004:552 Utkom från trycket den 16 juni 2004 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-19896-575 Sida 1 (4) Magnus Bernhardsson Karlavägen 92 A 115 22 Stockholm Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits och

Läs mer

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan... Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av

Läs mer

Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015

Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015 Boverkets Konstruktionsregler, EKS 10 Seminarium i samarbete mellan CIR och Boverket 1 december 2015 Föreläsare för det här avsnittet är Lars Nygård, Byggnadsinspektör Stockholms Stad, 1 december 2015

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni 2011 45 Bilaga B Plan och byggfrågor Författning PBL 9 kap. Delegat PBL 9 kap. 2 första stycket 1 och 2 Nybyggnad av en- eller tvåbostadshus

Läs mer

Konsumentskydd vid småhusbyggande

Konsumentskydd vid småhusbyggande Konsumentskydd vid småhusbyggande Från och med den 1 januari 2005 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet vid byggande av småhus. De nya reglerna finns bland annat i konsumenttjänstlagen och lagen

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Punkt Beslut Delegat Ändring

Punkt Beslut Delegat Ändring 6.1.6 Beslut om avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220) område 6.1.7 Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220)

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Delegationsordning Byggnadsnämnden

Delegationsordning Byggnadsnämnden Delegationsordning Byggnadsnämnden Antagen av Byggnadsnämnden 2015-03-24 40 Reviderad 2015-08-25 108 Gäller fr.o.m. 2015-09-01 1 Innehållsförteckning Syfte... 3 Delegation... 3 Delegationsförbud... 4 Anmälan

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Databas: SFST. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register 1987:10. SFS nr: Departement/ myndighet:

Databas: SFST. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register 1987:10. SFS nr: Departement/ myndighet: Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden

Läs mer

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten FÖRFATTNING 1.3.4.1 Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59/14 Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +

Läs mer

Rutin för Kontrollansvarig

Rutin för Kontrollansvarig .docx 1/8 Syfte Syftet med denna rutin är att säkerställa att arbetet som kontrollansvarig enlig PBL sker systematiskt och enligt lagens krav samt enligt överenskommelse med kunden. = Kontrollansvarig,

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Byggnadsnämnd Konsumentvägledare Rubrik: Förändringar i lag

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Byggnadsnämndens tillsyn 4 Vad är tillsyn? 5 Intervju med Margareta Yngvesson 6 Vad är syftet med tillsynen? 7 Vad har vi för nytta av tillsyn? 8 När

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015

Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015 2015 Tillsynsplan enligt plan- och bygglagen 2015 Knivsta Kommun 2015-03-12 Handläggare: Christofer Mattsson BMN 2015/19 Bygg- och miljönämndens tillsynsplan enligt plan- och bygglagen för 2015 Tillsyn

Läs mer

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-31 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar 2014-12-18 1 (13) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för Juridik Germund Persson Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar Underlaget avser gällande regler

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2015-02-05 11

Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden 2015-02-05 11 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll 2015-02-05 11 Bn 9 Dnr 2013/845 Delegationsrätt Beslut beslutar att med stöd av 6 kap 33 kommunallagen och 12 kap 6 plan- och bygglagen uppdra beslutanderätten enligt

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Antagna av Byggnadsnämnden 2009-12-15 139. Gällande från och med 2009-12-16. Delegationsbeslut har samma status som ett nämndsbeslut och därför är det viktigt att

Läs mer

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Planprocessen Idén att bygga något nytt eller på något annat sätt förändra stadsmiljön kommer ofta från en markägare eller en exploatör. I

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Eliasson, tf Enhetschef

Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Eliasson, tf Enhetschef Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Eliasson, tf Enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2055-2058 Sekreterare Madeleine

Läs mer

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare

Läs mer

Byggnadsnämndernas tillsyn

Byggnadsnämndernas tillsyn Byggnadsnämndernas tillsyn Varför ska byggnadsnämnden bedriva tillsyn? Den byggda miljön bildar ramen för våra liv. Vi bor i hus och rör oss på gator och torg för att kunna ta oss mellan hemmet och arbetet,

Läs mer

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1(5) Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1) Litteratur / kursmaterial som delas ut på kursen och ingår i kursavgiften PBL - Plan- och bygglagen (2010:900) PBF Plan- och byggförordningen

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus samt yttre ändringar

Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus samt yttre ändringar 1 (4) Kristofer Lundberggruppen Kristofer Lundberg Surbrunnsgatan 19 113 48 STOCKHOLM Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN. Välkommen!

LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN. Välkommen! LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN Välkommen! Orienteringskurs för ledning Tydliga ledningsfrågor i PBL 2011 Strategiska frågor för kommunen planering för framtiden långsiktiga processer Frågor om

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Byggnadsnämndens tillsyn

Byggnadsnämndens tillsyn Byggnadsnämndens tillsyn Varför ska byggnadsnämnden bedriva tillsyn? Den byggda miljön bildar ramen för våra liv. Vi bor i hus och rör oss på gator och torg för att kunna ta oss mellan hemmet och arbetet,

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anna Eliasson, enhetschef

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anna Eliasson, enhetschef Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anna Eliasson, enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2013-2015 Sekreterare Åsa Jonasson

Läs mer

Kontrollplan enligt PBL kap

Kontrollplan enligt PBL kap Dnr B 2016-001291 Ankom 2016-11-15 Adress: Sida 1 av 10 Byggherre Byggherre namn Propio Tollare 3 AB Adress Box 3621 103 59 Stockholm Kontaktperson John Hunter Telefon 073-313 3283 E-postadress john@propio.se

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Prop.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

Roller och kontroller i Byggprocessen Arbetet med kontrollplaner i Stockholm Stad

Roller och kontroller i Byggprocessen Arbetet med kontrollplaner i Stockholm Stad Roller och kontroller i Byggprocessen Arbetet med kontrollplaner i Stockholm Stad Roller och kontroller i byggprocessen 23 november 2015 Föreläsare är Lars Nygård Hantering av kontrollplaner i beslutsprocessen

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

Regler för lekplatser och lekredskap

Regler för lekplatser och lekredskap Regler för lekplatser och lekredskap Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. FN: s konvention om barnets rättigheter understryker att samhällets olika organ ska känna ansvar

Läs mer

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 Sammanfattning av ändringar I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 1 1 KAP. Nya definitioner, exempel Sammanhållen bebyggelse Ändring Tillbyggnad Ombyggnad Kommunens planmonopol kvar! 2 2 KAP. Allmänna och enskilda

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS 1 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS Antaget av kommunfullmäktige 2008-06-18, 16 2009-09-23 69 1 2 Allmänt Utöver det som föreskrivs i kommunallagen om kommunal nämnd och dess verksamhet samt annan lagstiftning

Läs mer

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov?

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov? Stina fick lov, får du? Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? 2 Ny plan- och bygglag gäller från 2 maj 2011 Den 2 maj 2011 kom en ny plan- och bygglag som ska göra det enklare för dig som

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2011 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Utgivare: Boverket

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB Klara Falk Prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Detaljplanekravet begränsas 1/7-2015 Ökad betydelse för ÖP Byggnadsnämnden kan

Läs mer

Samhällsbygnnadsförvaltningen, Anna Eliasson, plan- och bygglovschef

Samhällsbygnnadsförvaltningen, Anna Eliasson, plan- och bygglovschef 1 Plats och tid Beslutande Samhällsbygnnadsförvaltningen, Anna Eliasson, plan- och bygglovschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2178-2183 Sekreterare

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Författning Ärende Delegat Anteckningar

DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Författning Ärende Delegat Anteckningar DALS-EDS KOMMUN Delegationsordning Sidan 1 (13) Plan- och byggnadsnämnden Fastställd av PBN 2011-10-04 113 Författning Ärende Delegat Anteckningar PBL 5 kap. PBL 5 kap. 2 och 5 Beslut om planbesked (om

Läs mer