Byggledning. Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggledning. Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv"

Transkript

1 Byggledning Del 1: Byggandet ur ett samhällsperspektiv 1

2 Förlag och distribution Byggproduktion Box Lund Bilden på titelsidan visar bebyggelse på Granadas sluttningar (Spanien). I bebyggelsen återfinns tydliga spår av olika härskarens inflytande på bebyggelsen. Inte minst syns morernas påverkan i den röda borgen, Alhambra Författarna och Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Denna pdf-fil är endast avsedd för kurser som avdelningen för Byggproduktion ger och distribueras enbart till studenter som deltar i sådana kurser. Den får inte spridas eller kopieras för annat bruk eller i annat sammanhang. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord Samhällets styrning av byggandet Motiv och problem Samhällets styrsystem för byggande Myndigheter inom byggsektorn Plan- och bygglovsprocessen Planering av väg- och järnvägsprojekt Skydd av konsumenter och boende Mer att läsa Samhällets styrning till ett hållbart samhälle Hållbar utveckling Sveriges strategi och miljökvalitetsmål Miljöbalken Hållbar utveckling kopplat till byggsektorn Mer att läsa Samhällets styrning av säkerheten i byggandet och byggd miljö Allmänt Samhällets krav på säkert byggande Tillsyn och tillsynsmyndighet Mer att läsa Samhället styrning av fastighetssektorn Utmaningar för fastighetssektorn Begrepp och termer Formella krav vid fastighetsöverlåtelse Pant- och inskrivningsrätt Fel i fastighet Tvister - några exempel Tvångsförvärv Mer att läsa

4 Förord Det har under många år funnits behov av kurslitteratur inom ämnet byggledning (Construction management). Det är vår förhoppning att denna skrift som tillsammans med några andra böcker skall täcka efterfrågat behov. I en första version kommer skrifterna endast att finnas tillgängliga i pdf-format och endast till kursdeltagare i de kurser som ges av avdelningen Byggproduktion, Lunds Universitet. Skriften bygger på erfarenheter från många års undervisning och forskning vid avdelningen Byggproduktion vilket betyder att många lärare, studenter och representanter från näringslivet på ett eller annat sätt lämnat bidrag till denna skrift. Huvudansvarig författare för respektive avsnitt har angivits under avsnittets rubrik. Tack till författarna och till alla som bidragit till skriften! Ett särskilt tack till Stefan Olander som kritiskt granskat och kompletterat ursprungstexterna. De fall som redovisas i boken har med avsikt anonymiserats. Skulle ni händelsevis känna igen ett fall eller en situation beror det naturligtvis på att det finns många likartade fall och inte på att vi beskrivet just det fall, den situation, som ni tycker er känna igen. I anslutning till varje kapitel under rubriken Mer att läsa finns de referenser som utgjort underlag för kapitlet samt andra förslag på källor som aktuella för dem som vill fördjupa sig i några av de frågor som behandlas i respektive kapitel. Med förhoppning om trevlig läsning och mycket lärande! Professor Anne Landin Redaktör 4

5 1. Samhällets styrning av byggandet Bengt Hansson 1.1 Motiv och problem Eftersom byggandet påverkar samhällsutveckling och miljön finns det starka motiv för samhället att styra byggandet på olika sätt. Byggandet betraktas ofta som en katalysator för att dra igång samhällsekonomin. Förbättrade kommunikationer medför exempelvis bättre förutsättningar för flyttning av varor, tjänster och människor. Bostäder och lokaler är en förutsättning att produktion av varor och tjänster ska fungera. Dock har även byggprojekt en negativ påverkan på människor och miljö, vilket medför behovet av styrning och reglering av byggandet. Samhället har många organ som styr byggandet med en varierande mängd av styrinstrument. Alltför hård detaljstyrning kan dock medföra oönskade bieffekter. Här ges några exempel: Med de statliga subventionerna som infördes med syfte att säkerställa volymen i bostadsbyggande följde även omfattande detaljkrav som skulle uppfyllas för att erhålla stödet. För ett småhus gällde att bostadsarean maximalt skulle vara 125 kvm för att statligt stöd skulle beviljas. Underlaget för stöd beräknades efter schablonvärden och var så konstruerade att stödet per kvm var större än produktionskostnaden. Följaktligen kom alla exploatörer att bygga så stora hus som möjligt det vill säga 125 kvm. I Sverige finns därför ett stort antal hus av denna storlek. Förekomst av efterfrågan av olika bostadsareor hade ingen betydelse för beviljande av finansiering, vilket brast i verklighetsförankring då det naturligtvis fanns behov av både mindre och större enbostadshus. Under många år styrdes kommunernas bostadsbyggande utifrån de subventioner som respektive kommun tilldelades via länsbostadsnämnden (och statens budget). Kommunerna tilldelades dessa subventioner för bostadsbyggandet utifrån ett planhushållningstänkande och inte utifrån en reell efterfrågan i respektive kommun. Volymen av bostäder som byggdes under miljonprogrammet hade därför i vissa kommuner en svag koppling till den framtida efterfrågan. Det var snarare så att kommunerna bestämde volymen utifrån en strategi att kommunen därigenom skulle kunna locka personer att flytta till kommunen eftersom det fanns bostäder. För många kommuner medförde strategin relativt snart efter miljonprogrammets slut att kommunerna stod med många tomma lägenheter och en svag småhusmarknad. Subventionerna, särskilt under miljonprogrammet medförde en överhettad byggmarknad vilket motiverade att samhället valde att försöka gå in och styra sysselsättningen i branschen genom att byggherrarna tvingades söka igångsättningstillstånd. Länsarbetsnämnden bestämde sedan när ett projekt fick starta. Om inte starten skedde enligt det beviljade tillståndet var byggherren tvingad att lämna in ny ansökan. På grund av förseningar i upphandlings- och beslutsprocessen skedde många byggstarter i praktik genom att byggstarten illustrerades med arbetsplatsskyltar, profiler och bodar medan den verkliga starten skedde långt senare. Länsarbetsnämndens styrning har knappast någon inverkan på den verkliga produktionen utan blev en byråkratisk station som skulle passeras på enklaste sätt. Samhällets styrning av sysselsättningen via igångsättningstillstånd avvecklades utan att någon noterade någon skillnad i sysselsättningen. Under en period ( ) hade politikerna en strategi att stimulera den totala sysselsättningen genom att stimulera byggandet. När sysselsättningen gick ned startade politikerna en diskussion en stimulans via byggsektorn och när politikerna väl tog beslutet var sysselsättningen i vilket fall på väg upp. Effekten av politikernas styrning av sysselsättningen blev att upp- och nedgång förstärktes eftersom åtgärderna undantagslöst kom för sent. Effekten blev rakt motsatt den som var tänkt. Fortfarande finns det politiker som vill stödja sysselsättningen på en lokal marknad genom initiera olika infrastrukturprojekt. Detta trots att engagerad personal i dessa projekt i stor omfattning tas utanför den lokala marknaden och större delen av arbetet utförs med stora maskiner och relativt liten personinsats. 5

6 1.2 Samhällets styrsystem för byggande Bygglagstiftningen har en lång tradition från Hammurabis bygglag från 1750 f.kr. till den senaste versionen av svenska plan- och bygglagen (2011). Innehållet i bygglagarna varierar inte förvånande över tiden och varierar även starkt mellan olika länder. I Sverige sker samhällets styrning av den byggda miljön via lagar (riksdagen), förordningar (regeringen) och föreskrifter (myndigheterna). EU-direktiven implementeras via lagarna. De centrala regleringarna av byggandet återfinns i plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och Arbetsmiljölagen (AML) med tillhörande förordningar och föreskrifter. Bestämmelser om planläggning av mark och vatten och byggande finns i PBL. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Riksdagen lagstiftar men kan av praktiska skäl inte utforma i detalj hur samhället ska byggas utan det överlämnas till regeringen och myndigheter att utforma detaljerna. I samhällsbyggandet medverkar många departement, myndigheter och verk, men för den allmänna tillsynen över planläggningen och byggande svarar Boverket. Politiskt valda beslutsfattare förekommer på alla nivåer i olika omfattning men det mesta arbetet sker med hjälp av tjänstemän hos olika myndigheter och kommuner. Markpolitik och markanvändning Kommunerna har befogenhet att bestämma var och när tätbebyggelse får uppkomma samt hur den skall vara utformad. Detta kan kommunen göra i kraft av det så kallade kommunala planmonopolet. Att kommunen har rätt att bestämma var tätbebyggelse får äga rum framgår av PBL. Där stadgas att föreslagen markanvändning vid planläggning skall ha lämplighetsprövats från allmänna och enskilda intressen. Innebörden av denna bestämmelse är att tätbebyggelse får äga rum först sedan detaljplan fastställts. Ett rationellt samhällsbyggande kräver att mark finns att tillgå på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rimlig en kostnad. Om en markägare begär för högt pris kan detta vara ett hinder för markens rationella användning. Bristen på detaljplanerad mark kan även vara ett problem som i viss utsträckning undvikas genom en kontinuerlig bebyggelseplanering under ledning av kommunen. Prisbildningen av mark beror av ett antal faktorer. Dessa är exempelvis: Avkastningen vid markens användning. Betydelsen av denna faktor kan förstås genom att exempelvis jämföra avkastningen på mark som används för jordbruksändamål med mark för industrier. Förväntan om markens framtida användning. Mark som ligger i närheten av expanderande tätorter ökar i värde alltefter som kommunens markbehov ökar. Den inflatoriska penningutvecklingen gör att sakvärdet stiger penningmässigt sett. Markbeskaffenhet, terrängförhållanden, markens bärighet, grundvattenförhållanden, topografi är exempel på andra betydelsefulla faktorer som påverkar bebyggelsens utformning och exploateringskostnadernas storlek och därmed även markvärdet. 6

7 Kommunens bebyggelseplanering har en värde påverkande effekt. Ju större volym bebyggelse med goda avkastningsmöjligheter desto större markvärde. Kommunernas styrning av plan- och bygglovsprocessen Byggnadsnämnden (denna funktion kan ha olika namn i olika kommuner, för enkelhetens används här det som är vanligast förekommande, det vill säga Byggnadsnämnden) fullgör kommunens uppgifter enligt PBL. Vissa beslut fattas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse men byggnadsnämnden svarar för myndighetsutövningen. Byggnadsnämndens beslut kan beroende av ärendets karaktär överklagas vid länsstyrelse eller förvaltningsrätt. Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har som tidigare nämnts den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket. Kommunens styrning av byggandet sker i huvudsak genom följande styrinstrument: Markanvisnings- och exploateringsavtal Planinstrumenten (översiktsplan och detaljplan) Bygglov Tekniska samråd och slutbesked Kontrollplan 1.3 Myndigheter inom byggsektorn Förutom kommunens byggnadsnämnd som svarar för tillsyn på kommunal nivå finns ett antal myndigheter med varierande uppgifter inom byggsektorn. Boverket Boverket ersatte Bostadsstyrelsen och Statens planverk år 1988 och lokaliserades till Karlskrona strax därefter. Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Boverket ger bland annat ut föreskrifterna Boverkets Byggregler (BBR) och gav tidigare även ut Boverkets konstruktionsregler (BKR), vilka från 2011 är ersatta med Europeiska konstruktionsstandarder (EKS). Verket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde. Boverket är indelad i en samhällsdivision och husbyggnadsdivision. Lantmäteriet Lantmäteriet är en statlig myndighet som ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Lantmäteriet har kartor för många ändamål och de tillhandahåller tjänster för att stycka av en tomt eller ändra markgränser. Lantmäteriet beslutar även om lagfart fastigheter och ser till att fastighetsinformation registreras i Fastighetsregistret. Trafikverket Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ansvarar även för genomförande av kunskapsprov och körprov för körkort och taxiförarlegitimation och kunskapsprov för yrkeskunnande för trafiktillstånd och yrkesförarkompetens. Trafikverket verkar även för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik. Trafikanalys granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik. 7

8 Trafikverket och Trafikanalys ersatte efter en omorganisation Banverket, Vägverket och SIKA. De nya myndigheterna arbetar tillsammans med Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportsstyrelsen för att underlätta vardagen för dig som reser eller transporterar till sjöss, på väg, med flyg eller järnväg. Transportstyrelsen utformar regler och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten och sköter trängselskatt och fordonsskatt. Luftfartsverket bedriver flygledning för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum. Sjöfartsverket ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser och bidra till att samhället förebygger händelser och så att det finns en beredskap när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. MSB ska även samla kunskap om inträffade olyckor och kriser. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets utgångspunkt i arbetet för hållbar utveckling är de 16 miljökvalitetsmålen och de strategier för att nå dem som riksdagen har fastställt. Som den centrala myndigheten på miljöområdet har den ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor i arbetet med att uppnå miljömålen. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har ansvar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Riksantikvarieämbetets uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och att verka för att kulturmiljön bevaras och brukas på bästa sätt. Riksantikvarieämbetet är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Viktiga mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet är ett bevarat och försvarat kulturarv, respekt för olika gruppers kulturarv samt allas förståelse för, delaktighet i och ansvarstagande för den egna kulturmiljön. 1.4 Plan- och bygglovsprocessen Planprocessen Beslut om markanvändning preciseras genom planer. Planerna är instrument som rationaliserar lovprövningen och styr bebyggelseutvecklingen. Plansystemet är inte hierarkiskt. Detaljplaner kan upprättas i strid mot översiktsplanen, däremot är områdesbestämmelserna bundna till översiktsplanen. Allmänna intressen skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. Dessa intressen är allmänt hållna och kommunerna har stor frihet att själva bedöma vad som är lämpligt, dock har Länsstyrelserna en roll i att säkerställa att vissa allmänna intressen beaktas. Kommunerna måste dock ta hänsyn till sina grannkommuner. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser och miljökvalitetsmål ska tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked som exempelvis minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Mark- och vattenområden ska användas på bästa sätt med hänsyn till läge och beskaffenhet samt föreliggande behov. Behov av grönområden nära bostadsområden skall alltid beaktas. När planer tas fram skall i närheten av bostäder bland annat finnas torg, parker och andra grönområden. Det ska även finnas lämpliga friytor och platser för lek, motion och annan utevistelse. 8

9 Kommunernas planmonopol innebär att kommunen har rätt att bestämma hur marken skall användas. Bebyggelsen skall lokaliseras med hänsyn till: Hälsa Mark- och vattenförhållanden Trafik, VA, samhällsservice Risk för emissioner Energiförsörjning och energihushållning Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till: Risk för brand och trafikolyckor Civilförsvaret Energi- och vattenhushållning Trafikförsörjning Handikappanpassning Behov av kompletteringar Lekplatser Samhällsservice och kommersiell service Parker och grönområden Kommunen upprättar och styr genom följande planer och planinstrument: Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Regionplan Upprättande och fastställande av planer sker under olika former av demokratiska processer såsom samråd och utställningar. Med detta följer att framtagande av beslutsunderlag normalt upplevs ta lång tid. Behovet av demokratisk process och behovet av snabba beslut för att genomföra en exploatering ställs ofta mot varandra. Översiktsplan utgör beslutsunderlag för kommande detaljplanering och behandlar mark- och bebyggelseutveckling för hela kommunens yta. I översiktsplanen skall redovisning av de allmänna intressena samt de risk- och miljöfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområde. Av översiktsplanen skall framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområde. Även kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras ska framgå, samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen är ett obligatorium för varje kommun och ska bland annat redovisa: Allmänna intressen Miljö- och riskfaktorer Avsedd användning av mark- och vattenområden Tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse Riksintressen 9

10 Översiktsplanen utgör ett beslutsunderlag för den kommande detaljplaneringen, dock utan att vara bindande. Den behandlar mark- och bebyggelseutvecklingen för hela kommunens yta. Vid vissa större stadsutvecklingar tas det ibland en så kallad fördjupad översiktsplan som endast gäller ett mindre utbyggnadsområden. Vid förslag till översiktsplan, eller vid förslag till ändring av befintlig översiktsplan, skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget skall också beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet av samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse. Innan förslaget till översiktsplanen slutligt antas skall den även ställas ut under minst två månader, där allmänheten kan lämna synpunkter på förslaget. Detaljplan upprättas för delar av en kommun och är en uppgörelse mellan kommunen och markägaren. Till skillnad från översiktsplanen är detaljplanen bindande. Vid utformning av detaljplanen skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som inverkar på planens genomförande. Detaljplanen får inte omfatta ett större område än vad som är befogat med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Genomförandetiden för en detaljplan är begränsad till minst fem och högst femton år. Före genomförandetidens utgång får detaljplanen endast ändras om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Detaljplanen skall visa: Allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker. Kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- fritidsanläggningar, begravningsplatser. Anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi, samt skydds och säkerhetsområden, vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad. För allmänna platser, kvartersmark och vattenområden skall användning och utformning anges i detaljplanen. När program utarbetas och när förslag till detaljplan upprättas skall kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av detaljplanen. Utöver detta ska även sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av detaljplanen samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av detaljplanen skall beredas möjlighet till samråd. Detaljplanen skall ställas ut under minst tre veckor under vilket synpunkter kan lämnas. Dessa synpunkter skall behandlas före beslut fattas. Utställningen skall annonseras ut allmänt och underrättelse skall ske till sakägare. Kommunfullmäktige antar en detaljplan. Beslutet ska tillkännages på kommunens anslagstavla, sändas till länsstyrelsen, regionplaneorgan, berörda grannkommuner och sakägarna. Tidigare fanns ett krav på program före planarbetet påbörjas men detta har slopats eftersom det ofta försenade processen med att ta fram detaljplan. 10

11 I kungörelse om utställning av detaljplaneförslaget skall bland annat framgå: Var planområdet ligger. Om förslaget avviker från översiktsplanen. Vilken mark eller särskild rätt till mark som kommer att tas i anspråk. Detaljplanen ger byggrätt i angiven omfattning. Av angiven omfattning framgår hur lång tid det finns en byggrätt och även skyldighet att genomföra det som redovisas i detaljplanen. Det är viktigt att påpeka att byggrätten i Sverige inte är evig utan kopplade till den genomförandetid som anges i detaljplanen. Detaljplanen skall redovisa: Bygglovspliktens omfattning. Största och minsta byggomfattning över och under mark. Byggnaders användning. Placering, utformning, utförande av byggnader och tomter samt varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Vegetation och markbehandling. Användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte ska vara huvudman inklusive skyddsbestämmelser. Stängsel och utfart. Parkeringsplatser. Tillfällig markanvändning. Reservat för vägar och anläggningar. Skyddsanordningar mot störningar. Principer för fastighetsindelning och för inrättande av gemensamhetsanläggning. Bestämmelser om exploateringssamverkan. Om detaljplanen ändras före genomförandetidens utgång kan kommunen behöva ge ersättning till fastighetsägarna. Om detaljplanen ändras efter genomförandetidens utgång behöver ingen hänsyn tas till rättigheter i planen vilket i praktiken betyder att byggrätten är begränsad tid. Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden i kommunen som inte omfattas av detaljplan. De är tvingande men ger ingen byggrätt. Områdesbestämmelser är planer som kommuner kan använda för att variera lovplikten utanför detaljplanelagda områden, dessa är bindande för efterföljande provning precis som detaljplanerna. Kommunerna kan dock besluta om lovfrihet från i princip alla normalt lovpliktiga åtgärder inom detaljplanen och områdesbestämmelserna. Den enskilde ska kunna ställa krav på besked inom fyra månader från kommunen om det avses att ta fram en detaljplan för ett område. 11

12 Bygglovsprocessen För att få genomföra ett byggprojekt krävs bygglov, marklov eller rivningslov beroende på vilken typ av byggprojekt det gäller (se figur 1.1). Beviljande av lov skall överensstämma med detaljplaner och områdesbestämmelser, i annat fall måste en ändring av uppsatta planer komma till stånd innan lov kan beviljas. Av bygglov, rivningslov eller marklov skall det framgå lovets giltighetstid, krav på kontrollansvarig (och i så fall vem), samt om lovet innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden före byggnadsnämnden har gett startbesked. Normalt upphör ett bygglov, rivningslov eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Figur 1.1 Bygglovsprocessen Den som söker bygglov ska få besked av kommunen inom tio veckor. Detta förutsätter att inlämnad ansökan är komplett. När bygglovet vunnit laga kraft riskerar inte den enskilde att långt i efterhand drabbas av överklaganden. Medborgarna ska kunna ställa krav på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för vilka villkor som ska gälla i ett bygglov. Frågor om avfallshantering (t.ex. sopsortering) och elektronisk kommunikation (t.ex. bredband) ska finnas med vid planläggning och annan prövning. En bedömning av byggnadens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska göras redan vid bygglovsprövningen. Bygglovsprövningen gäller främst lokalisering och yttre utformning. Det omfattar endast i begränsad omfattning byggnadernas eller anläggningarnas tekniska egenskaper. När det gäller åtgärder som kräver lov kan byggnadsnämnden på grundval av enkla handlingar och i ett tidigt skede meddela ett så kallat förhandsbesked. I förhandsbeskedet prövas om det man vill bygga, exempelvis en villa, kan tillåtas på platsen. Då fås det i ett tidigt skede besked det som planeras att byggas är möjligt. Det finns många krav på byggnader och tomter som bör beaktas i bygglovsprövningen: Byggnader ska placeras och utformas så att de passar in i stads- eller landskapsbilden och hänsyn ska visas till natur- och kulturvärden på platsen. Byggnader ska medge god hushållning med energi och i vissa fall även med vatten. Byggnader ska utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas. Tomtmark kräver omsorg och ska anordnas så att naturförutsättningar tas till vara och att risken för olyckor och olägenheter undviks samt att tillgängligheten avseende funktionshinder beaktas. Utrymme ska finnas för lek, parkering, transporter. 12

13 Genomförandeprocessen För en fastställd detaljplan skall det finnas en genomförandetid. Ansvaret för genomförande av den fastställda detaljplanen vilar på respektive byggherre. Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stod av lagen. Genomförandeprocessen utifrån ett myndighetsperspektiv illustreras i figur 1.2. Figur 1.2 Genomförandeprocessen utifrån ett myndighetsperspektiv Före påbörjande av byggnadsarbetena krävs att följande förutsättningar skall vara uppfyllda: 1. Bygg-, mark- och rivningslov skall föreligga om arbetet är bygglovspliktigt. 2. Anmälan behövs för de arbeten som är anmälningspliktiga. 3. Tekniskt samråd med representant för byggnadsnämnden skall vara genomfört och startbesked från byggnadsnämndens ska finnas. 4. Det skall finnas en i startbeskedet fastställd kontrollplan och utsedd kontrollansvarig vars arbetsuppgifter skall vara klarlagda 5. Utstakning av den planerade byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen skall vara genomförd. Före det att byggnaden får tas i anspråk skall följande vara uppfyllt: 1. Ett arbetsplatsbesök under byggandet av representant för byggnadsnämnden. 2. Fullgjord kontroll enligt kontrollplan. 3. Utlåtande lämnat av kontrollansvarig. 4. Slutsamråd skall vara genomfört. 5. Byggnadsnämnden skall ha utfärdat slutbesked. Kontroll och kontrollansvarig Det skall finnas en kontrollansvarig för de flesta bygg- och rivningsprojekt som kräver bygglov. Denne ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan (PBL 10 9). Den kontrollansvarige skall ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Det behövs dock inte någon kontrollansvarig vid små ändringar av en- eller två bostadshus om byggnadsnämnden inte beslutar annat. 13

14 En kontrollansvarig enligt PBL skall: 1. Biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs. 2. Se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. 3. Vid avvikelser från föreskrifter och villkor som framgår av kontrollplanen informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. 4. Närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. 5. Dokumentera sina byggarbetsplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet. 6. Lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. 7. Om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Den kontrollansvarige förutsätts komma in tidigt i projektet och följa det ända till ibruktagandet. En lämplig person bör därför föreslås redan i bygglovsansökan och beslutas i bygglovet. Detaljföreskrifter vid byggande Med stöd av lagstiftning ger olika myndigheter ut detaljföreskrifter. Föreskrifterna kan vara obligatoriska, som inte får frångås utan dispens från berörd myndighet, eller rekommendationer, det vill säga råd och anvisningar om hur myndigheten anser att en viss konstruktion bör utformas. Boverkets Byggregler (BBR) är de viktigaste föreskrifterna för byggandet men det bör påpekas att det finns fler. Under senare år har de detaljerade kraven så långt som möjligt ersatts med funktionskrav. Strävan var att begränsa föreskrifterna till vad som är oundvikligen nödvändigt för att uppfylla de krav som riksdagen beslutat om. Största nackdelen med alltför detaljerade myndighetskrav är att sådana krav med nödvändighet måste utgå ifrån sådana tekniska lösningar och behov som är kända vid den tidpunkt när reglerna skrivs. Omsorgsfullt formulerade funktionskrav ger istället ett ökat utrymme för variation och snabb anpassning till en förändrad verklighet. Nackdelen med funktionskrav är att de är svårare för myndigheten att formulera och att uppfyllelsen ofta är svårare att mäta. Boverkets Byggregler, BBR har följande innehåll: 1. Inledning 2. Utförande och driftsinstruktioner 3. Utformning 4. Bärförmåga, stadga och beständighet 5. Brandskydd 6. Hygien, hälsa och miljö 7. Bullerskydd 8. Säkerhet vid användning 9. Energihushållning och värmeisolering 14

15 1.5 Planering av väg- och järnvägsprojekt Byggandet av infrastruktur såsom vägar, ledningar och järnvägar regleras i särskild lagstiftning där samordnande myndighet för denna planering är Trafikverket. Vid planering av väg- eller järnvägsprojekt skall enligt Väglagen och Lagen om byggande av järnväg en förstudie genomföras. I förstudien skall förutsättningar för den fortsatta planeringen klarläggas. Vid utarbetandet av förstudien skall samråd ske med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar med syfte att ta till vara miljö och naturskyddsintressen, samt skall samråd ske med berörd allmänhet. När det i förstudien klarlagts att alternativa väg- eller järnvägssträckningar behöver studeras skall en väg- eller järnvägsutredning genomföras. I utredningen skall olika alternativ för sträckningen studeras, där ett av alternativen skall vara att behålla befintliga förhållanden (nollalternativet). I utredningen skall även i normalfallet ingå en miljökonsekvensbeskrivning. När valet av sträckning gjorts skall det upprättas en arbetsplan. I arbetsplanen skall den mark som behöver tas i anspråk för att genomföra utbyggnadsprojektet anges. Arbetsplanen skall även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning samt övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Vid utarbetandet av arbetsplan skall samråd ske i fråga om vägens sträckning och utformning ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha väsentligt intresse i saken. Om arbetsplanen avviker från detaljplan eller områdesbestämmelse måste den ställas ut, dock skall arbetsplanen alltid ställas ut om den antas medföra en betydande miljöpåverkan. De delar av väg- eller järnvägsprojektet som eventuellt befinner sig inom detaljplanelagt område ska då även planeras i enlighet med Planoch bygglagen (PBL) 15

16 1.7 Skydd av konsumenter och boende Konsumentskydd vid köp av tjänster Vid konsumenttjänster och då särskilt småhusentreprenader är avtalet mellan beställaren (konsumenten) och entreprenören (näringsidkaren) reglerat i konsumenttjänstlagen. Utöver detta finns kompletterande branschgemensamma avtalsvillkor (Allmänna Bestämmelser för småhusentreprenader ABS 09, och för mindre entreprenader Hantverksformulär 09). Enligt lagen skall näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt. Om inte annat avtalats ingår det i tjänsten att entreprenören skall tillhandahålla behövligt material. Entreprenören skall se till att arbetena inte utförs i strid mot lagar och förordningar. Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall entreprenören avråda honom från att låta utföra tjänsten. Om det först sedan tjänsten har börjat utföras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten eller att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än konsumenten hade kunnat räkna med skall entreprenören underrätta konsumenten om förhållandet och begära anvisningar. Arbetet skall anses vara felaktigt, om resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till vad denne har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse. Är tjänsten felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida får konsumenten hålla inne betalningen och vidare kräva att felet avhjälps, göra avdrag på priset eller häva avtalet. I den mån priset inte följer av avtalet skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Har entreprenören lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller entreprenören har rätt till pristillägg. Om det är oklart vilket pris som gäller har konsumenten tolkningsföreträde. Vid småhusentreprenad skall slutbesiktning göras, om någon av parterna begär det. Slutbesiktning görs efter det att arbetet har avslutats. Om flera entreprenörer utför arbeten i anslutning till varandra kan, om parterna är ense om det, slutbesiktning i stället göras när samtliga arbeten har avslutats. Entreprenören skall i god tid underrätta konsumenten om när arbetet beräknas vara avslutat och slutbesiktning kan göras. Konsumenten skall därefter utan dröjsmål meddela entreprenören om denne begär besiktning och, om så är fallet, utse en person att utföra besiktningen (besiktningsman). Om konsumenten inte utser någon besiktningsman, får entreprenören göra det. Parterna kan också utse en besiktningsman gemensamt. Besiktningsmannen skall så snart som möjligt kalla parterna till slutbesiktning, samt den kontrollansvarige enligt PBL. Vid en slutbesiktning skall besiktningsmannen undersöka om småhusentreprenaden är felaktig. Resultatet av slutbesiktningen skall snarast redovisas skriftligen till parterna och innehålla uppgift om de förhållanden som besiktningsmannen anser utgöra fel. Om småhusentreprenaden inte är felaktig eller de konstaterade felen är av mindre betydelse, skall besiktningsmannen godkänna entreprenaden. Om småhusentreprenaden inte godkänns och parterna inte bestämmer annat, skall en ny 16

17 slutbesiktning göras vid ett senare tillfälle. Entreprenören skall i god tid underrätta besiktningsmannen om när en ny slutbesiktning kan göras. Färdigställandeskydd särskilt vid småhus Att bygga en bostad är en process med risker oavsett vem som är beställare. Det kan uppstå problem innebärande att entreprenören inte vill eller kan färdigställa byggnaden eller att entreprenören bygger in fel som upptäcks först efter det att byggnaden tagits i bruk. I syfte att minska konsekvenserna av dessa problem, för beställaren, har samhället bestämt att det skall finnas en byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd skall finnas när ett småhus byggs (SFS 2004: 552). Vid tillbyggnad där det inte krävs bygglov behövs inget försäkringsskydd. Byggnadsnämnden prövar behovet vid tillbyggnad och byggande av fritidshus. Många byggnadsnämnder tillämpar en gräns om SEK innebärande att försäkring inte är aktuell om byggkostnaden beräknas understiga detta belopp. Byggnadsarbetet får inte påbörjas förrän ett bevis om att försäkringspremien är betald för byggfelsförsäkringen och färdigställandeskyddet. Tekniskt samråd bör inte genomföras förrän försäkringen betalats eftersom en representant för försäkringsbolaget skall kallas till det tekniska samrådet. I den fortsatta framställningen behandlas färdigställandeskydd och byggfelsförsäkring var för sig. Även om, eller i synnerhet då, en konsument vid småhusbyggande är en avtalspart är det rimligt att avtalet har ett fackmässigt innehåll. Följande förväntas ingå: Avtalsvillkor baserade på ABS09, eller liknande, formulerade med hänsyn taget till konsumenttjänstlagen. Tid- och betalningsplan inklusive detaljerade regler för betalning, Avtal om säkerhet för entreprenörens åtagande avseende exempelvis fullföljande av entreprenaden. Krav på färdigställandeskydd Ett färdigställandeskydd ska omfatta skälig ersättning för: 1. Extra kostnader för att slutföra arbetena. 2. Kostnader för att avhjälpa fel som en besiktningsman har anmärkt på vid en slutbesiktning enligt konsumenttjänstlagen. 3. Kostnader för att avhjälpa skador på byggnaden som har orsakats av fel som avses i punkt 2. Färdigställandeskyddet ska, till den del den avser ersättning för kostnader enligt första punkten ovan, få tas i anspråk om entreprenören hamnar i sådant dröjsmål som ger konsumenten rätt att häva avtalet enligt konsumenttjänstlagen. Till den del färdigställandeskyddet avser ersättning enligt punkt 2 eller 3 skall den få tas i anspråk om näringsidkaren har gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sitt åtagande (SFS 2004:552). 17

18 Sannolikheten för att entreprenören avbryter entreprenaden är inte stor. Frekvensen på icke fullföljda entreprenader oavsett orsaken kan uppskattas till någon promille. Konstaterade fall där entreprenören inte fullföljt sina åtagande har haft sin orsak i att entreprenören inte vill fortsätta arbetet med hänvisning till uteblivna betalningar. Orsaken har med andra ord till stor del funnits hos konsumenten. Fullföljandeförsäkringen är knappast tänkt för detta fall men det finns i vilket fall ett ekonomiskt utrymme för att ta in en annan entreprenör och fullfölja arbetet om anlitad entreprenör avbryter detta, oavsett orsaken. Vilka lösningar finns på kravet på färdigställandeförsäkring? En lösning i form av en bankgaranti innebärande att en bank går i borgen för entreprenörens förpliktelser gentemot beställaren är ett alternativt förfarande. Avgiften kan förväntas bli i samma storleksordning oavsett om det är den bank eller ett försäkringsbolag som står för garantin. Färdigställandeskyddet skall omfatta minst 10 % av avtalat belopp. Avgiften beror naturligtvis på hur banken värderar risken för att entreprenören inte fullgör sitt åtagande. Med lagens krav på försäkring har det uppstått en säkerhetssituation kännetecknad av både livrem och hängslen. Vid ett professionellt genomförande av en småhusentreprenad innehåller redan systemet en säkerhetsmarginal utan att en färdigställandeförsäkring behöver tecknas. Avgiften blir en utgift som betalas för att bygga lagligt och som beställaren inte har någon egentlig nytta av. Det finns i stället en uppenbar risk att försäkringen när den tas i anspråk i en tvistsituation, snarare förstärker konsekvenserna av tvisten. Tvister kan alltid uppstå. I dessa fall kan förslagsvis hemförsäkringen för konsumenten nyttjas för att få erforderligt bidrag till juridiskt stöd. 18

19 Byggfelsförsäkring särskilt vid småhus En byggfelsförsäkring skall omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkändes vid en av försäkringsgivaren angiven besiktning och som anmäls inom tio år efter ett sådant godkännande. I fråga om småhus skall, om en sådan besiktning inte utförts, försäkringen omfatta ersättning för fel eller skador som visar sig efter det att byggnadsarbetet godkänts vid en slutbesiktning eller efter det att byggnadsarbetet annars avslutades och som anmälts inom tio år därefter. Figur 1.3. Skadefrekvensens variation med produktens ålder i olika riskperioder I princip fördelar sig frekvensen av byggfel enligt den så kallade badkarsmodellen, se figur 1.3. Många fel förekommer i tidigt skede då entreprenören tar huvudansvaret för att de åtgärdas. Få fel förekommer under brukarperioden. Ett ökande antal fel förekommer under utslitningsperioden som i de flesta fall ligger bortom 10-årsgränsen, det vill säga bortom garantitidens gräns. Fel kan vara generade av beställaren, projektören eller utföraren. Av beställaren genererade fel behandlas inte här. Fel som har sin orsak i projektörernas agerande täcks av den konsultförsäkring som normalt ingår i avtalet mellan konsulten och konsumenten. Detta avtal baseras normalt på ABK09 (Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag) enligt vilket det finns krav på ansvarsförsäkring. Det kan noteras att det inte finns framtaget ett standardavtal mellan konsult och konsument och att ABK09 i princip inte är konstruerat på konsumentavtal. Utförandefel som upptäcks under genomförandet, vid slutbesiktning eller under garantitiden (omfattar inkörningsperioden och del av brukarperioden) ansvarar entreprenören för samt för vissa fel som upptäcks inom tio år från färdigställandet. Felfrekvensen varierar med byggföretag och de rutiner som tillämpas. De fel som inträffar före slutbesiktning påverkar entreprenörens lönsamhet men är relativt ointressanta för beställaren. Utförandefel noterade vid slutbesiktningen är entreprenörens ansvar men åtgärdandet kan medföra kostnader även för beställaren. Utlåtande från förbesiktning eller kontrollbesiktning av ett småhus kan innehålla noterad fel av varierande värde. De flesta fel brukar vara åtgärdade före slutbesiktningen. För fel som upptäcks före garantitidens utgång gäller att entreprenören är ansvarig och att ansvaret täcks av den ansvarsförsäkring entreprenören måste teckna. 19

20 I stort sett finns ett entreprenör- och konsultansvar som omfattar minst garantitiden, det vill säga då de flesta felen upptäcks. Skyddet för konsumenten är svagt efter garantitidens utgång och vid en entreprenörs konkurs. Konsumenten har ansvaret för de fel som kan uppstå i ett småhusbygge och som inte upptäckts vid garantibesiktning eller senare. Då konsumenten (beställaren) kan visa på att entreprenören varit vårdslös kan ansvaret läggas på entreprenören under ansvarstiden (10 år från entreprenadens färdigställande). Definitionen av fel enligt lagen innebär att en avvikelse från fackmässigt utförande vid tiden för utförandet. Entreprenörens och konsultens misstag täcks och betalas av deras ansvarsförsäkringar. Detta innebär att konsulter och entreprenörer måste utfört något som inte är fackmässigt för att ett fel skall uppstå där byggfelsförsäkringen är aktuell. Sannolikheten för detta är liten eftersom det trots allt finns kontroller och besiktningar som upptäcker de flesta misstagen. Definitionen av begreppet fel begränsar volymen fel som ersätts enligt byggfelsförsäkringen. För icke fackmässigt utförande kan ansvar dessutom utkrävas av entreprenör och konsult direkt. Gruppen fel som består i att en ny konstruktion används och som senare visar sig vara olämplig omfattas i princip inte av försäkringen. Byggfelsförsäkringens konstruktion innehåller inte några incitament för att sänka förekomsten av fel genom att exempelvis entreprenören stimuleras att välja säkrare konstruktioner eller lär sig av förekommande fel. Tvärtom ger försäkringen konsumenten en falsk trygghet att fel inte förekommer och om det förekommer täcks det av försäkringen. Skulle det trots allt inträffa ett fel kan de indirekta kostnaderna och besvären bli betydande för konsumenten utan att dessa ersätts. Genom att kravet på försäkring läggs på beställaren/byggherren och inte på utförarna har det skapats en konstruktion där den som betalar inte har möjlighet att påverka produkt och process så att färre fel erhålls och därmed en utveckling av byggandet. 20

21 Mer att läsa Länkar Boverket Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) Boverkets Byggregler, BFS 2011:26, BBR 19 Boverkets Byggregler, BFS 2011:6, BBR 18 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, BFS 2011:10, (eurokoder) (EKS 8) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande och tillverkningskontroll, BFS 2011:19, (TYP 5) Boverkets föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter, BFS 2011:8 (CE 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, BFS 2011:12 (H 12) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga - BFS 2011:14 (KA 4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter - BFS 2011:16 (OVK 1) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom brandskydd - BFS 2011:17 (SAK 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert - BFS 2007:5 (CEX 1) med ändring t o m BFS 2011:9 (CEX 3) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden - BFS 2011:15 (KUL 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet, BFS 2011:18 (TIL 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser - BFS 2011:13(HIN 2) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (ALM) - BFS 2004:15 inkl BFS 2011:5 ALM 2 Svensk Författningssamling Plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900, 2010 Plan- och byggförordningen (PBF), SFS 2011:338, 2010 Lagen om skyddsrum, SFS 2006:545 Konsumenttjänstlagen, SFS 1985:716 Förordningen om skyddsrum, SFS 2006:638 Lagen om byggfelsförsäkring, SFS 1993:320 Lag (1988:950) om kulturminnen, SFS 1988:950 uppdaterad t o m SFS 2010:933 Konsumenttjänstlagen, SFS 2008:491,2008, Stockholm. Lag om byggfelsförsäkring, SFS 2004: 552, 2004, Stockholm. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. SFS 1988:950 uppdaterad t o m SFS 2010:933 Byggikapp Handikapp, svensk byggtjänst 21

22 PBL En handbok om nya PBL och samhällsbyggande Örnhall H Boverket Bostadsbestämmelser En handbok om byggbestämmelser för bostäder och bostadsmiljö - nybyggnad och ombyggnad, ISBN , Svensk Byggtjänst, 2012 Plan- och bygglagen i praktiken Spaningar visar på utmaningar och möjligheter, ISBN ,

23 2. Samhällets styrning till ett hållbart samhälle Urban Persson 2.1 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling (sustainable development) har gradvis växt fram från 1960-talet och framåt med olika tolkningar. Den mest kända och refererade tolkningen har sitt ursprung från FN:s Bruntlandkommission (World Commission on Environment and Development) i rapporten Our Common Future från 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs Gemensamt för de flesta tolkningar av hållbar utveckling är att jorden är begränsat till utrymme och har begränsad tillgång av resurser. Dessa yttre ramar begränsar mänsklighetens (och samhällets) verksamhet och expansion när det gäller produktionsförmåga (förnyelsebarhet), motståndskraft av planetens ekosystem samt mängden av de lager (planetens kapital) som finns i jordskorpan i form av ändliga naturresurser. Vår jord är idag utsatt för den största miljöpåverkan någonsin under mänsklighetens historia. Effekten av detta syns i negativ förändring av olika ekosystem, stora som små, och i förlängningen, villkoren för mänsklighetens överlevnad. Det finns exempel på att den här negativa utvecklingen redan har uppnått irreversibla nivåer, så kallade tipping points, att det inte går att reparera den uppkomna miljöskadan utan att det gäller att minimera den istället. Figur 2.1 Tipping point spots, ställen där sannolika irreversibla miljöskador uppkommer Huvudorsaken till mänsklighetens andel av den globala miljöpåverkan är den oavbrutet ökande konsumtionen av naturresurser som sker med bristande hänsyn till vad som är fysiskt möjligt för planetens förmåga att på lång sikt tillgodose oss råvaror och resurser. Dessutom finns det en fysisk begränsning för hur mycket som jorden kan assimilera i restprodukter från vår konsumtion. 23

24 Under de kommande hundra åren kommer också jordens befolkning att öka enormt. Vi blir mångdubbelt fler som ska dela det begränsade utrymmet i ekosfären. De flesta kommer att ha en levnadsstandard där det gäller att överleva för dagen. Ett fåtal kommer att leva i högt industrialiserade regioner där efterfrågan på råvaror och resurser är mycket hög. Det sistnämnda fåtalet kommer att använda merparten av dessa resurser medan de allra flesta får dela på det som blir kvar. Samtidigt pågår en gigantisk urbaniseringsprocess som innebär att de fattigaste flyttar in till städer för att söka sig till drägligare levnadsstandard, uppskattningsvis kommer andelen av jordens befolkning i städer öka till minst 60 % fram till år Som resultat av detta kommer större delen av mänskligheten att leva inom stadsbildningar där de största megastäderna kommer att innehålla miljoner innevånare. Figur 2.2 Pågående global urbaniseringsprocess Globalt sett har mänskligheten uppnått ett numerär på knappt 7 miljarder individer. Om 50 år beräknas vi ligga på miljarder. Idag är det en stor snedfördelning av de resurser som mänskligheten använder. 20 % av oss, dvs. de rikaste, använder 80 % av de tillgängliga resurserna. Och minst 4/5 av de 20 % stora resursanvändarna lever i städer, vilket innebär att drygt två tredjedelar av planetens tillgängliga resurser förbrukas i de rika delen av jordens städer. Till detta kommer att ca 40 % av alla använda resurser används inom byggande, förvaltning och underhåll av byggnader, så byggsektorn har globalt sett ett väldigt stort ansvar hur resurser används effektivt. 24

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Konsumentskydd vid småhusbyggande

Konsumentskydd vid småhusbyggande Konsumentskydd vid småhusbyggande Från och med den 1 januari 2005 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet vid byggande av småhus. De nya reglerna finns bland annat i konsumenttjänstlagen och lagen

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Byggnadsnämnd Konsumentvägledare Rubrik: Förändringar i lag

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov?

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov? Stina fick lov, får du? Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? 2 Ny plan- och bygglag gäller från 2 maj 2011 Den 2 maj 2011 kom en ny plan- och bygglag som ska göra det enklare för dig som

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

TILLSYNSPLAN 2015-2018

TILLSYNSPLAN 2015-2018 TILLSYNSPLAN 2015-2018 Perstorps kommun Antagen av Byggnadsnämnden 2015-08 -27 99 Byggnadskontoret 2015-08-12 Inledning Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2011 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Utgivare: Boverket

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG 2011-05-11 Förtydligad 2015-06-04 DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen samt 12 kap 6 plan- och bygglagen (PBL) beslutar miljö-

Läs mer

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD BOSTADS ESTÄMMELSER 2015 EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2015 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande Utgivare: Boverket

Läs mer

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan 2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kom munens byggnadsnämnd. Vid

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

Mall: Avtal med byggfirma

Mall: Avtal med byggfirma Mall: Avtal med byggfirma Kund/beställare Byggfirma/entreprenör Adress (gata) Adress (gata) Postnummer och postort Postnummer och postort Telefon Telefon E-post Kontaktperson OBS! Alla fält ska ifyllas.

Läs mer

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-10-21 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, tisdag 21 oktober 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR

Läs mer

ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 05)

ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 05) ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 05) Detta formulär jämte bilagor avseende ändringar och tilläggsarbeten är avsett att användas vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus som

Läs mer

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot 1(8) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 09.30 Beslutande Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot Övriga närvarande Marie-Christine Svensson,

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/273 2012-12-17 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 09)

ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 09) ENTREPRENADKONTRAKT (ABS 09) Detta formulär jämte bilagor avseende ändringar och tilläggsarbeten är avsett att användas vid uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus som

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringstagare är Villaägarnas Riksförbund, som tecknar försäkringen kalenderårsvis (Försäkringsår) med början

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2011:x Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom områdena betong-, trä- och stålkonstruktioner, geoteknik,

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Marie-Louise Svensson, bygglovshandläggare

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Marie-Louise Svensson, bygglovshandläggare Plats och tid Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Marie-Louise Svensson, bygglovshandläggare Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Paragrafer 2256-2259 Sekreterare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Praktikertjänst Gustavsberg/Mölnvik

Praktikertjänst Gustavsberg/Mölnvik Praktikertjänst Gustavsberg/Mölnvik Hur arbetar EM & Co? EM & Co arbetar för Dig, med byggherreuppdrag och projektledning enligt Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet,

Läs mer

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB 1(7) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

Staket, plank och murar

Staket, plank och murar Staket, plank och murar Information och råd för uppförande av staket, plank och murar i Tomelilla kommun Bygglovspliktigt Enligt 9 kap 8 i Plan- och Bygglagen (PBL), krävs det bygglov för att uppföra plank

Läs mer

Mot vad ska byggnadsnämnden (BN) pröva ansökan? Vilka handlingar kan krävas in och när?

Mot vad ska byggnadsnämnden (BN) pröva ansökan? Vilka handlingar kan krävas in och när? När ska man ge bygglov? När ska en ansökan avslås? Mot vad ska byggnadsnämnden (BN) pröva ansökan? Vilka handlingar kan krävas in och när? PRÖVNING AV BYGGLOV I NYA PBL Elisabeth Ehrlén, Ehrlén Consulting

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun

Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun Information om bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov, anmälan enligt plan- och bygglagen (PBL) och strandskyddsdispens norrtalje.se Bygg- och miljökontoret

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Ej tjänstgörande ersättare S Anders Manskog. Tjänstemän och övriga Tord Lundborg, förvaltningschef Sara Åkesson, sekreterare.

Ej tjänstgörande ersättare S Anders Manskog. Tjänstemän och övriga Tord Lundborg, förvaltningschef Sara Åkesson, sekreterare. Sammanträdesdatum Sida 1 (6) Plats och tid Strömsalen, Kinnaströms Företagscenter, Kinna, kl. 15.30-15-35 Beslutande M Jörgen-Hagman Lindén, tjänstgör för Lars-Åke Åkesson (M) C Pontus Johansson M Madeleine

Läs mer

Svensk lag, Myndigheten & standarder

Svensk lag, Myndigheten & standarder Svensk lag, Myndigheten & standarder PBL & PBF, BFS, BKR, EKS & Eurocode Svensk lag: Plan & ByggLagen + Plan & ByggFörordningen PBL & PBF Myndigheten: Boverkets FörfattningsSamling & Boverkets ByggRegler

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18 Att beställa byggnadsarbeten Kursinnehåll Sammanställning av genomförandet Planering och förberedelser, stämmobeslut, hyresnämnden, bygglov/bygganmälan Entreprenadformer; avtal; anbudsförfrågan; kontrakt

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-11-25 1 (10)

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-11-25 1 (10) 2013-11-25 1 (10) Plats och tid Vita rummet, kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 25 november 2013, klockan 14.00 14.35 Beslutande Tobias Nordlander (S) ordförande Johanna Skottman (S) Per Jörgensen

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid version 0-0-0 Behov av att se förutsättningar på avsedd mark Behövs tillstånd? Politisk vision Politiskt beslut Minska energiförbrukning Marknads-behov Tjäna

Läs mer

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex)

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Datum Ansökan gäller Bygglov Bygglov för tillfällig åtgärd, t o m datum Ändring eller förnyelse av beviljat lov dnr Marklov

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av Myndighetsnämnden 2012-06-12 Laga kraft 2012-07-13 ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för FUNÄSDALEN 105:72 M FL Skarvliden Härjedalens kommun, Jämtlands Län Upprättad av VästArkitekter

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången

De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången Detaljplan från 1982 - allmänt ändamål och områden där bebyggelse inte tilläts, Detaljplan från 1976, - medgav park eller plantering (9 ha).

Läs mer

Håkan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare Stefan Möllenhof, ersättare. Kommunstyrelsekontoret

Håkan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare Stefan Möllenhof, ersättare. Kommunstyrelsekontoret 1(1) Plats och tid Beslutande Kommunhuset Boxholm, sammanträdesrummet, 2013-12-03, kl. 14.00 Arne Karlsson, ordf, (S) Rolf Stenward, (M) Börje Johansson, (KD) Staffan Leufvèn, (C) Tore Sjö, (S) Niilo Kulojärvi,

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer Konsument verket ombudsmannen BYGGHERRAR OCH STÄLLANDE AV SÄKERHETER Bekanta dig med denna anvisning om du har för avsikt att sälja bostadsaktier eller övriga bostäder i delägarsammanslutningar

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Foto, Copyright Daniel Kulander Förord Vad ska ses som sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder på landsbyggden eller

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Reparation och ombyggnad mellan entreprenör konsument (Plåt/Vent RO 09)

Reparation och ombyggnad mellan entreprenör konsument (Plåt/Vent RO 09) Reparation och ombyggnad mellan entreprenör konsument (Plåt/Vent RO 09) Avseende entreprenadarbeten, exempelvis reparations- och ombyggnadsentreprenader (RO-entreprenader) där enskild konsument är beställare.

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Lathund för husbyggare i Växjö kommun

Lathund för husbyggare i Växjö kommun Lathund för husbyggare i Växjö kommun Växjö kommun 2012-04-25 1 Vägen till drömhuset en resa med många turer Att köpa en tomt är ett stort beslut. Vi vill med denna information hjälpa er att planera och

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer