# AKTUELLT från sp brandteknik. brandposten. TEMA Bygg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "# 44 2011. AKTUELLT från sp brandteknik. brandposten. TEMA Bygg"

Transkript

1 # AKTUELLT från sp brandteknik brandposten TEMA Bygg

2 Ledare/Björn Sundström Brand i bygge Det rör på sig i byggvärlden, åtminstone i brandsammanhang. Michael Strömgren beskriver de nya brandskyddsreglerna som träder i kraft i höst. Boverket har nu remitterat reglerna till EU för granskning av eventuella handelshinder. Det torde inte bli några problem då anpassningen till EU:s regelverk forsätter. Man satsar också på sprinkler och skärper upp villkoren för att kunna frångå föreskrifterna, goda initiativ båda tycker vi. Boverkets allmänna råd om riktlinjer för typgodkännande av brandskydd tas också bort och det här kan ha viss betydelse i händelse av att EU-systemet inte är heltäckande. Däremot har inte de nya brandskyddsreglerna påverkats av dödsbranden i Rinkeby, vilket framgår av en separat artikel om Boverkets svar på haverikommissionens frågor. Byggreglerna tar endast i begränsad omfattning hänsyn till egendomsskydd utan handlar mest om personskydd. Detta faktum har startat en debatt som jag tycker är av grundläggande intresse. Hans- Eric Zetterström kritiserar de nya reglerna skarpt i dagspressen och menar att Boverket ur ett förebyggande skyddsperspektiv gör ett regelrätt självmål genom att fokus är på personskydd. Enligt länsförsäkringar har de årliga brandskadekostnaderna ökat med minst 1 miljard kronor sedan Jag tror också att funktionsbaserade krav i kombination med detaljregler riktade mot personsäkerhet kan leda till fler bränder i vissa byggnader. Det kan vara möjligt att dimensionera t.ex. parkeringsdäck eller industribyggnader för hög personsäkerhet och ändå tillåta att de brinner ner även för en liten brandpåverkan. Utrymning kan ju vara enkel, personer vistas inte stadigvarande i byggnaden också vidare. Det är klart att sådan strategi kan bli dyr. Å andra sidan, hur långt ska samhällets ansvar gå? Egendomsskador är ju oftast en civilrättslig fråga. Försäkringsbranschen utomlands ställer ofta brandkrav själva och kan ha egna certifieringssystem. FM Global t.ex. använder ett eget kvalitetsmärke, diamanten, för byggprodukter. FM Global och även LPCB, Loss Prevention Certification Board, i Storbritannien lägger t.ex. mycken möda på att se till att konstruktioner med sandwichpaneler som har brännbar isolering blir säkra. Det här påverkar säkert skadekostnaderna positivt annars skulle inte FM med flera satsa på det. Men hur är det i Sverige? Kanske behöver försäkringsbranschen bli mer proaktiv? Så menar även Boverket, se separat artikel. Byggproduktdirektivet, CPD, ersätts av byggproduktförordningen, CPR, och den 1 juli 2013 måste alla byggprodukter CE-märkas om det är möjligt. Och möjligt kommer det att vara för en lång rad byggmaterial och byggelement. Det krävs i normalfallet att det finns en europeisk standard en s.k. produktstandard som man kan CEmärka mot. Just nu finns det 416 produktstandarder klara (feb 2011) och man räknar med ca 600 när allt är klart. Det här innebär CEmärkning i stor skala. Samtidigt krävs en hel del kunskap om hur det hela fungerar och den som är påläst och kan systemet har en stor fördel för sin produkt. En rad europeiska institutioner och organisationer arbetar med CPD och publicerar hela tiden mer eller mindre bindande anvisningar och rekommendationer. På SP Brandteknik är vi med snart sagt överallt i roller som ordförande, delegat eller expert. Vi jobbar i CEN, CENELEC och ISO med standardisering, i EGF (European Group of Fire Experts) som kommissionens utsedda expert, i EGOLF (brandlaboratoriernas organisation) som provningsexperter och utbildare, i Fire Sector Group med praxis vid CE-märkning, i olika forskningsprojekt, (t.ex. CE- MAC, CE-marking of cables) och i flera andra sammanhang. På så sätt kan vi påverka och bidra till utvecklingen, hålla koll på vad som pågår och ge god service med provning och certifiering till våra kunder. I detta nummer presenterar Ann-Margret Kindlund från Boverket innebörden av den nya byggproduktförordningen, CPR, och hon har varit med hela vägen i Bryssel. Ordföranden i Fire Sector Group, Yannic LeTallec, beskriver hur man så att säga vårdar byggproduktdirektivet ur brandsynpunkt. Vi har en stor och växande forskningsverksamhet och nu har vi fått två prestigefyllda internationella forskningspriser. Robert Jansson åker till Boston för att ta emot the Bigglestone Award för sin forskning om brandspjälkning av betong och Ying Zhen Li reser till Maryland, USA, för att ta emot FORUMs Student Travel Award for best student paper. Vårt samarbete med Luleå Tekniska Universitet växer. Milan Veljkovic, som har utvecklat brandingenjörsutbildningen vid LTU sedan start har nu anställt Ulf Wickström som professor på halvtid. Vi ser fram emot ökat engagemang i utbildning och forskning. Min förra ledare handlade om Brandtekniks tillväxt och jag kunde presentera sex nya medarbetare. Det är nu med stort nöje som jag hälsar ytterligare sju personer välkomna till Brandteknik. Då halva vår externa omsättning ligger utanför Sverige är det viktigt för oss att rekrytera internationellt. David Lange kommer från professor Toreros grupp vid Universitetet i Edinburgh och Ying Zhen Li från Southwest Jiaotong University, Chengdu, Kina. Francine Amon, från NIST, National Institute for Standards and Technology, Washington, börjar hos oss efter semestrarna och presenteras i nästa Brandposten. Björn Sundström 2 brandposten #

3 Innehållsförteckning Sid 4 10 xxxxxx Boverkets nya brandskyddsregler. Samarbete i Europa om byggdirektivet. Ledare 2 Boverkets nya brandskyddsregler gäller från 1 oktober 2011 Obligatorisk CE-märkning införs i Sverige 5 SP Besiktning erbjuder sina kunder en webbplats Rinkebybranden påverkar inte byggreglerna 6 Europamarknaden för brandspjäll öppnas 7 Nya byggregler leder till storbränder 8 Boverket svarar 9 The Fire Sector Group (FSG) 10 ISO startar revision av Room Corner Test, ISO Brandskadad betong kan bedömas med optisk mätmetod Tests on flame detectors in co-operation with INERIS Utveckling av ny provningsmetod för släcksystem i bussar 16 Brand ger oväntad påverkan på absorption av strålning 17 Forskning kring anlagd brand ger resultat Dimensionerande brand vid anlagda skolbränder 20 Brandsäkerhet i kritisk infrastruktur under mark, SP arrangerar workshop 21 ETANKFIRE 22 SP utökar samarbetet med Luleå Intressant elevarbete vid LTU Bagage och ventilation har stor betydelse för brandspridning i tågvagnar SP Brandteknik ger kurser för europeiska laboratorier Standardarbete för CE-märkning av brandgasventilatorer Egolf course in heat transfer at SP 26 Batterier i el och hybridfordon 27 Fullskaleförsök med pendeltågsvagnar 28 Thermal Imagers, a powerful Tool for the Fire Service Forskning i världklass 31 Silo fires require specific response tactics Nya SP-rapporter 34 Nyanställda vid SP Brandteknik Brandskadad betong kan bedömas med optisk mätmetod. BrandPosten är SP Brandtekniks kundtidning och utkommer med två nummer per år på svenska och engelska. Ansvarig utgivare Björn Sundström, Redaktion Erika Hjelm, Magnus Arvidson och Ulf Mårtensson Annonser Kaisa Kaukoranta, Adress SP Brandteknik, Box 857, BORÅS, Adressändringar Tryck Responstryck, Borås 2010 Eftertryck Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på Sök på BrandPosten. Omslagsbild Hedin Bils nybyggda anläggning för bilförsäljning i Borås. Foto: Magnus Arvidson brandposten #

4 Gästskribent Boverkets nya brandskyddsregler gäller från 1 oktober 2011 MICHAEL STRÖMGREN Den 1 oktober 2011 planeras Boverkets nya regler om brandskydd att träda i kraft. Reglerna var ute på remiss under juni till september 2010 och därefter har reglerna bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Reglerna skickades i början av maj på EU-anmälan, en process som tar ungefär fyra månader. EU-anmälan innebär att reglerna delges till andra länder inom EU så att möjlighet ges att lämna synpunkter på eventuella handelshinder. Själva sakfrågorna kommer inte att behandlas igen. Revideringen berör Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 5 och dessutom tillkommer nya allmänna råd om analytisk dimensionering. Förändringarna är de största sedan BBR tillkom Utgångspunkten i förändringarna av reglerna har inte varit att förändra kravnivån men på vissa punkter har det varit nödvändigt. Förändringarna innebär förbättringar i brandskyddet för några av samhällets mest utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Krav kommer bland annat att ställas på: FOTO: MICHAEL STRÖMGREN sprinkler i sjukhus och särskilda boenden för personer med vårdbehov, utrymningsplats eller sprinkler i publika lokaler för att förbättra brandskyddet för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga, automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler. I remissförslaget föreslogs även krav på nätanslutna brandvarnare i bostäder. Boverket har dock efter inkomna synpunkter och en noggrannare analys kommit fram till att ett sådant krav inte kan motiveras i dagsläget. Osäkerheterna är för stora vad gäller tillförlitlighet, effekten av ett sådant krav och de stora kostnader som nätanslutna brandvarnare medför. Däremot kan det finnas anledning att fortsätta med en vidare analys som även inkluderar andra typer av brandvarnare. Räddningstjänstens roll i byggreglerna har varit en omdiskuterad fråga som har utretts av Boverket. I byggreglerna kan Boverket inte ställa krav på organisatoriskt brandskydd. Däremot kan Boverket förhålla sig till organisatoriska resurser som regleras av annan lagstiftning. I och med det kan räddningstjänsten fortsatt användas som en resurs vid fönsterutrymning från vissa verksamheter för att ge ett acceptabelt brandskydd. Detta förutsätter att räddningstjänsternas förmåga kan verifieras. En utgångspunkt kan dock vara den förmåga som kommunen redan idag är skyldig att upprätthålla för det befintliga byggnadsbeståndet. Tolkningsutrymmet vad gäller säkerhetsnivån för brandskydd är stor i nuvarande BBR avsnitt 5. I reglerna finns det idag möjlighet att frångå föreskrifterna genom s.k. alternativ utformning enligt avsnitt 5:11. Detta har lett till att kravnivån har tolkats olika över landet. För att ge en tydligare kravnivå har Boverket tagit bort möjligheten att frångå föreskrifterna genom analys. Föreskrifterna har dock omformulerats för att vara mer funktionsbaserade. Godtagbara lösningar, s.k. förenklad dimensionering, ges i de allmänna råden i BBR och när en lösning avviker från dessa gäller analytisk dimensionering. De allmänna råden om analytisk dimensionering måste användas vid avvikelser från förenklad dimensionering. De allmänna råden innehåller rekommendationer om bl.a. verifie- Boverkets nya regler om brandskydd träder i kraft 1 oktober ringsmetoder, lämpliga brandscenarier och dimensioneringskriterier. För verifiering av byggprodukters egenskaper sker vissa mindre förändringar. För möjligheten till typgodkännande av produkter sker dock inga förändringar. Däremot kommer Boverkets allmänna råd om riktlinjer för typgodkännande av brandskydd att dras tillbaka. Kravnivåer för byggnader och ingående byggprodukter ges istället i BBR avsnitt 5. Själva kravnivåerna har inte förändrats även om Boverket nu hänvisar till det europeiska klassningssystemet i högre utsträckning. 4 brandposten #

5 Gästskribent Obligatorisk CEmärkning införs i Sverige Den 24 april trädde byggproduktförordningen i kraft. Därmed är det klart att alla byggprodukter, där det är möjligt, måste vara CE-märkta den 1 juli Produkterna ska dessutom vara försedda med en prestandadeklaration. SP Besiktning erbjuder sina kunder en webbplats SP är ett ackrediterat besiktningsorgan enligt ISO Ackrediteringen täcker ett stort antal produktområden. SP är också anmält organ för en rad europeiska direktiv, där besiktning av FPC (företagens egenkontroll) ingår som en viktig del. FOTO: MICHAEL STRÖMGREN FOTO: ISTOCK Syftet med att ersätta byggproduktdirektivet med en förordning är att: förenkla processen, främst för mikroföretag, förordningen gäller lika i samtliga medlemsländer i EU, tydliggöra vissa oklarheter som har funnits i byggproduktdirektivet och modernisera, t.ex. genom ett ökat miljö- och livscykeltänkande. Förutsättningarna för CE-märkning av byggprodukter är att det finns en teknisk specifikation, en harmoniserad standard eller ett ETA (Europeiskt teknisk bedömning, ett frivilligt system för CE-märkning). Idag finns mer än 400 harmoniserade standarder. Eftersom Sverige inte har haft obligatorisk CE-märkning är det viktigt för svenska tillverkare att förbereda sig genom att CE-märka produkter i god tid. Det är inte möjligt att CE-märka direkt mot förordningen. För att kunna CE-märka krävs också EU-anmälda organ. Nya organ måste alltså utses av medlemsländerna. Även organ som är anmälda under byggproduktdirektivet måste anmälas på nytt mot förordningen. Och båda anmälningarna gäller parallellt. Det blir nya krav på kunskap hos alla aktörer, från tillverkare till detaljhandeln. För att underlätta för tillverkare ska medlemsländerna inrätta kontaktpunkter. Hos kontaktpunkterna kan tillverkare få reda på vilka byggregler som gäller i respektive land eftersom byggreglerna fortfarande är nationella. Grundreglerna för byggproduktdirektivet gäller fortfarande och direktivet kommer att gälla fram till 1 juli 2013 parallellt med byggprodukförordningen. ANN-MARGRET KINDLUND Vid besiktningsbesöken skrivs rapporten och eventuella avvikelser in på kundens sidor i SP Besiktnings nya kundwebbplats. Som ett led i att förbättra servicen och att ha en bra och effektiv kommunikation med kunderna har SP utvecklat en kundwebbplats för sina besiktningskunder. Vid besiktningsbesöken skrivs rapporten och eventuella avvikelser in på kundens sidor i webbplatsen. Via webbplatsen kan kunden rapportera in korrigerande åtgärder, ladda upp dokument m.m. Kunden får en tydlig överblick över sina certifikat och planerade besiktningar. All dokumentation från besiktningsbesöken finns tillgänglig. Naturligtvis är det bara kunden själv som kan se sina egna sidor. Webbplatsen är också en hjälp för besiktningsmännens planering, med förbättrad samordning av besöken och göra rationellare resplaner. SPs Besiktningsingenjörer har ofta en anknytning till SPs provningsverksamhet, och har därmed en god kunskap om produkterna ifråga, provningsmetoder, utvecklingen inom området m.m. Med SPs bredd kan vi erbjuda en kompetens som sträcker sig över flera produktområden. Erfarenheten från såväl provning som besiktning av FPC, gör att man på ett konstruktivt sett kan granska tillverkningsprocessen. Med det nya hjälpmedlet, kundwebbplatsen, erbjuder vi kommunikation, planering och genomförande av besiktningar på ett effektivt sätt. För mer information kontakta Lennart Aronsson. LENNART ARONSSON brandposten #

6 Rinkebybranden påverkar inte byggreglerna BJÖRN SUNDSTRÖM Statens haverikommission gav med anledning av branden i Rinkeby, den 25 juli 2009 Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för och effekterna av tekniska åtgärder som kan förhindra att en liknande händelse inträffar igen. I branden omkom sju personer när de försökte utrymma genom ett rökfyllt trapphus. I Brandposten nr 43, 2010 redovisas den rekonstruktion av brandförloppet som genomfördes på SP. Den visar på en snabbt växande brand som producerade stora mängder giftig rök. FOTO: PER THURESON Rekonstruktion av Rinkebybranden i SP Brandtekniks laboratorium. Boverket har utrett åtgärder som förhindrar att brand- och brandgaser sprids till trapphuset speciellt dörrstängare mellan trapphus och lägenheter, slussfunktion till trapphus, trycksättning av trapphus och boendesprinkler. Vidare har man utrett effekter av automatisk brandgasventilation i trapphus. Boverket konstaterar att den inträffade olyckan är en ovanlig händelse. Statistiskt omkommer en person per år i trapphus och olyckor med flera omkomna är mycket ovanligt. Boverket har sedan analyserat kostnaderna av att i byggreglerna införa ovannämnda åtgärder och man kommer fram till summor 3-40 miljarder kr. Boverkets slut- sats är därför att det i dagsläget inte är motiverat att införa krav på skyddsåtgärder utöver vad som gäller idag. Boverket understryker vikten av att befintliga rökluckor underhålls i enlighet med gällande lag. Man framhåller också vikten av att kunskap om lämpligt beteende vid brand sprids i samhället, t.ex. genom de informationsinsatser som MSB genomför. 6 brandposten #

7 Europamarknaden för brandspjäll öppnas LARS BOSTRÖM I och med att den harmoniserade standarden EN för brandspjäll publiceras i Official Journal kommer brandspjäll att kunna CE-märkas och därmed öppnas den europeiska marknaden. Brandprovning av ett spjäll monterat i en vägg. På spjället, på den av brand oexponerade sidan, monteras en kanal i vilken man har ett specificerat undertryck där man kan mäta luftflödet. Brand- och brandgasspjäll har länge kunnat provas och klassificeras, och nu kommer den sista pusselbiten för att man även skall kunna CE-märka produkten. Den harmoniserade standarden EN specificerar vilka egenskaper som kan deklareras, den ger referenser till hur dessa egenskaper skall verifieras, den beskriver hur den interna och externa tillverkningskontrollen skall göras och den behandlar märkning och dokumentation. FOTO: SP BRANDTEKNIK Vid en CE-märkning är det inte endast den brandtekniska klassen som kan deklareras. Det finns även möjlighet att deklarera andra egenskaper som exempelvis hållbarhet, responstid och tillförlitlighet. Det varierar från land till land vilka egenskaper som efterfrågas och det är därför viktigt att man som producent vet vilka krav som ställs i de länder där produkten skall sättas på marknaden. För oss som tänker säkerhet WICONA presenterar nu en rad nyheter inom brandskydd. Dörrar: Brandskyddsklass E15-EI90, nu även med inbrottsskydd* och infälld dörrstängare* Fönster: Brandskyddsklass EI30* Fasader: Brandskyddsklass E15-EI60* Tak: Brandskyddsklass E30-EI30* * Nyhet För mer information om våra lösningar för brandsäkerhet, kontakta gärna vår arkitektsupport: eller Mer information finns även på vår hemsida. Välkommen! WICONA is a Hydro Brand Utkast_BrandPosten.indd 1 brandposten # :41:59

8 DEBATT Nya byggregler leder till fler storbränder HANS-ERIC ZETTERSTRÖM Länsförsäkringar Boverkets kommande byggregler kommer att motverka sitt eget syfte och i slutänden resultera i fler storbränder, negativ miljöpåverkan och en dramatisk kostnadsökning för samhället. Boverket bör ändra byggreglerna så att de vilar på både livräddande och egendomsskyddande grunder. Hans-Eric Zetterström är brandingenjör och teknisk samordningsansvarig för Länsförsäkringars riskingenjörer med tonvikt på brand- och räddningstjänstrelaterade frågor. Hans-Eric är ledamot i Svensk Försäkrings (tidigare Försäkringsförbundets) regelnämnd och Brandskyddsföreningens styrelse. Han är också ordförande i Restvärderäddningskommittén. För ett par veckor sedan bröt en uppmärksammad brand ut i Arkitekturskolan i Stockholm. Som tur är skadades inga människor allvarligt, men den del av byggnaden som brunnit är totalförstörd. Många har frågat sig om moderna byggnader är lika dåligt konstruerade ur ett brandhänseende. Svaret är nej. Idag bygger vi ännu sämre och farligare. När det gäller bränder i moderna byggnader kan ett litet tillbud närsomhelst växa till en katastrof. En låga i en felplacerad soptunna kan bli gnistan som ödelägger en hel skola, som tyvärr är allt för vanligt numera. Just skolbyggnader saknar ofta tillräckliga sektioneringar, trots att de är konstruerade enligt gällande byggregler. Problemet är att det nuvarande regelverket inte uppmuntrar till några marginaler eller förlåtande system. Branden i Arkitekturskolan är tyvärr symptomatisk för den senaste tidens utveckling. Under många år har det egendomsrelaterade brandskyddet urholkats vilket lett till en kraftig ökning av brandskadekostnaderna i samhället. I början av 2000 talet uppgick kostnaderna till 3,5 miljarder kronor om året. Länsförsäkringars sammanställning visar att sedan 2007 har de årliga kostnaderna ökat med minst en miljard kronor. Dessutom leder mer omfattande bränder till större miljöpåverkan, särkilt när den nedbrunna byggnaden ska tas hand om efteråt, med material som ska fraktas bort eller saneras och senare nytt material som ska fraktas dit för att kunna bygga nytt. Det kan ge större miljöpåverkan än branden i sig, och är en fråga som helt ignoreras av den nuvarande lagstiftningen. Om byggnader inte behöver brinna till grunden bara för att en mindre brand uppstår tjänar samhället på det, så enkelt är det. I år har en ny plan- och bygglag trätt i kraft. Avsikten med lagen är att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollen av byggandet ska skärpas. Enligt Boverket införs även nya bestämmelser som innebär att man ska ta hänsyn till både miljö- och klimataspekter när man planerar och bygger. Senare i år kommer även nya byggregler, Boverkets byggregler (BBR). Men de nya reglerna skjuter vid sidan av målet i flera viktiga hänseenden, och ur ett förebyggande skyddsperspektiv är de ett regelrätt självmål, därför att Boverket enbart fokuserar på personskydd. Den viktigaste aspekten när det gäller brandskyddet verkar vara att det inte ska öka produktionskostnaden av byggnaden. Boverket verkar anse att bara personskyddet är uppfyllt gäller det även miljökraven. Egendomsskydd är tydligen inte deras uppdrag. Resultatet är att det idag inom industrin byggs väderskydd för produktionen snarare än brandskyddade fastigheter, och lägenheter som i det närmaste kan liknas vid cellplastlådor utan marginaler eller sektioneringar. Därför kan en liten gnista lätt bli en storskalig brand. Andra myndigheter, som Trafikverket, tänker annorlunda och menar att ett tillbud inte ska leda till katastrof och dödsfall. Regelverket, nya vägar och vägskydd utformas därefter. Även i byggnader borde filosofin vara att ett tillbud ska stanna vid att vara just ett tillbud, och inte behöva utvecklas till en katastrof. Men eftersom nuvarande regelverk enbart fokuserar på personskydd, och inte egendomsskydd, försvinner det perspektivet. Boverket signalerar med sina kommande byggregler att det är OK att brand- och miljökostnaderna i samhället ökar. Är det så man ska tolka avsikten med regeringens plan- och byggförordning? Byggreglerna måste ändras så att de också tar hänsyn till egendomsskyddet. Alternativet är att vi alla vänjer oss vid flera och mer förödande bränder. Denna artikel har tidigare publicerats i dagstidningar. 8 brandposten #

9 DEBATT Boverket svarar MICHAEL STRÖMGREN Brandingenjören Hans-Eric Zetterström, som är verksam inom försäkringsbranschen, har skrivit en debattartikel som kritiserar Boverkets byggregler för att egendomsskyddet inte är tillräckligt. Boverket lägger ner stor möda på att lyssna på synpunkter när vi formulerar våra byggregler. Svensk Försäkring tillstyrkte Boverkets förslag på nya regler och Zetterström ingår även i Boverkets referensgrupp för brandskyddsfrågor. Vi tycker därför att det är olyckligt att Zetterström nu kommer med delvis nya argument och infallsvinklar i ett sent skede av revideringen av byggreglerna. Debatten är dock inte ny. Frågan har lyfts tidigare om inte Boverket i större omfattning borde ställa krav på egendomsskydd. Faktum är dock att kraven i byggreglerna redan innebär ett skydd av liv, egendom och miljö. I lag och förordning ställs bland annat krav på att brand- och brandgasspridning såväl inom som mellan byggnader ska begränsas. Detta förtydligas i Boverkets byggregler genom krav på bl.a. ytskikt, brandceller, brandsektioner, sprinkler och avstånd mellan olika byggnader. Kravnivån nyanseras beroende på byggnadstyp och vilka verksamheter som bedrivs i byggnaden. De nya byggreglerna innehåller dessutom ett antal höjningar av skyddsnivån snarare än de sänkningar som Svensk Försäkring hävdar. Dessutom förtydligas vissa risker som vid tillämpningen av gällande byggregler inte har hanterats i tillräcklig omfattning. Med ökad kontroll i den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj förbättras också byggprocessen, vilket på sikt syftar till att resultera i en bättre tillämpning av byggreglerna. Under senaste år har många kritiserat den svenska byggbranschen eftersom de anser att nyproducerade hus är för dyra. En fråga man kan ställa sig är därför huruvida staten ska reglera egendomsskydd alls. Borde Boverket också ställa krav på att det ska finnas lås i dörrar? Detta är ett område som inte regleras men där inte minst försäkringsbolag främjar egna initiativ utöver vad som krävs i byggreglerna. Till exempel kan man få premiesänkningar om man har säkerhetsklassade dörrar eller inbrottslarm. Varför skulle inte försäkringsbolagen kunna utveckla liknande system för att förhindra stora bränder eller åtminstone begränsa skadorna? Detta system finns redan idag för privatmarknaden, där bostadsägare som investerar i exempelvis brandsläckare och brandfiltar erbjuds reducerade premier. Boverket uppmanar försäkringsbolag och fastighetsägare att ta tillvara på och utveckla denna möjlighet. Detta kan även vara den bästa vägen att gå för att påverka brandskyddet i befintliga byggnader som ju inte påverkas av Boverkets regler för nybyggnad. Försäkringsbolagen har goda möjligheter att påverka brandskyddet i Sverige. Som stora andelsägare i Brandskyddsföreningen och Brandforsk bör det finnas möjligheter för försäkringsbolagen att påverka inriktningen för dessa aktörers arbete. För försäkringsbolagen är detta kanske en svårare väg att gå än att göra det enkelt för sig och kräva att staten ska reglera egendomsskydd enligt deras önskemål. Miljöproblematiken som Zetterström belyser är en intressant och viktig fråga. Forskningen inom området är dock begränsad och det är inte okomplicerat att avgöra vad som är mest miljövänligt. Vi vet att enskilda utsläpp från en brand kan leda till ganska stora bidrag av växthusgaser. Samtidigt vet vi att utsläppen från byggsektorn som helhet är mycket stora. I nuläget vet vi inte om ökade krav på byggnaders brandskydd leder till totalt sett minskade utsläpp eller om det rentav kan öka de totala utsläppen genom exempelvis ökade transporter eller miljöbelastande material. För att göra sådana avvägningar behöver analyser göras för byggnader där man ser till hela livscykeln; produktion, förvaltning och bidrag från eventuell brand, Michael Strömgren, Boverket. inklusive rivning eller återuppbyggnad. För att med en ökad säkerhet uttala sig om vad som är bäst ut miljösynpunkt krävs därför mer forskning. Av artikeln framgår inte varför kostnaderna för stora bränder har ökat under senare år enligt vad Zetterström påstår. Dessutom framgår det inte om dessa bränder har inträffat i det äldre eller nyare byggnadsbeståndet. Boverkets regler genomgick en stor förändring 1994 och byggnadsbeståndet förnyas med ungefär 1 2 % per år. Därför är det vanskligt att enskilt lasta Boverkets byggregler för att försäkringsutbetalningarna har ökat efter Avslutningsvis efterlyser Boverket möjligheten att ta del av försäkringsbolagens skadestatistik eftersom detta kan vara en viktig källa till kunskap vid framtida revideringar av byggreglerna. Diskutera vidare på nätet Brandposten finns numera som grupp på LinkedIn. Denna grupp är till för alla yrkesverksamma med intresse för brand och säkerhet. Målsättningen med gruppen är att främja utbyte av idéer och erfarenheter genom diskussioner och nätverksbyggande. I varje nummer av Brandposten kommer vi initiera nya diskussionsämnen. Om du inte redan är med i LinkedIn behöver du först skapa en profil på Anslut dig sedan till Brandposten: BrandPosten brandposten #

10 Gästskribent The Fire Sector Group (FSG) Horizontal sector group of the Group of Notified Bodies for the Construction Products Directive YANNICK LETALLEC + 33 (0) The FSG held its last meeting in Boras following the EGOLF meetings. The Fire sector group has been active in the field of the Construction Product Directive since its first meeting in December More than 20 members are actively and regularly participating to the work of the FSG. Group of Notified Bodies under the CPD The Construction Product Directive (CPD) was published in December 1988 in order to allow the free circulation of construction products. It took nearly 10 years before the decision to set up the Group of Notified Body for the CPD (GNB-CPD) was taken. The objective of the GNB-CPD was to provide Notified Bodies a forum to discuss their activities and prepare common interpretation of their practices in relation with harmonized standard and the CE marking of construction products. The GNB-CPD is therefore active in: scrutinising most harmonised technical specifications in the later stages of their development. providing feedback to the writers of the technical specifications: - on the problems likely to be encountered, - on the problems already encountered in practice, and - with suggestions for an early amendment of the technical specifications. Under the Advisory Group of GNB-CPD, there are 21 Sector Groups and 2 horizontal Sector groups. The Fire sector group (or SH02) is the horizontal sector group dedicated to fire matters. Some historical background of the FSG The first meeting of the FSG was held in December 98 with the objective to to discuss formation of the FSG in the context of the CPD, and to begin to identify and discuss key issues facing fire attestation bodies. The first Chairman of FSG was Geoff Deakins (WFRC) for 6 years then Prof Vandevelde (WFRC Gent) took the Chair. Since April 2009, the chair is held by Yannick Le Tallec (CTICM).The FSG gathers more than 20 active members throughout Europe and have been meeting 33 times. The FSG work Since its first meeting the objectives of the FSG has been to set up common interpretation of the standards in full cooperation with the product sector group. In order to perform its tasks the FSG has appointed working groups for specific tasks where a limited number of experts worked together in order to provide proposal for recommendations. The topics, FSG is dealing with are as follow: Liaison between FSG and product sector groups (ways to organise in the most efficient and transparent way possible) Rationale of attestation of conformity decisions e.g. different requirements for same end uses. Adequacy of EN45000 series. Relationship between certification, inspection and testing - different roles and interpretations in different member states. Subcontracting and defining where expertise lies. Testing and classes linked to regulations for end use conditions. Mechanisms for dealing with deviations within FSG where members are found to be working in different ways. Practical definitions of competence. Procedure for contribution to technical specifications e.g. who should represent FSG on relevant CEN committees. At present 2 WG:s are active: WG6 : Attestation of fire performance of sandwich panels : convenor Richard Zammitt (FM approval); WG 7 : Attestation of conformity of wood based panels with fire retardant treatment: convenor Birgit Östman (SP); One WG is set dormant, WG4: testing thermal insulation products: Convenor Björn Sundström (SP). Since 1999, the FSG has issued 129 recommendations on which nearly 50 are still valid, the other ones have been cancelled when the revision of the standards concerned were approved including the input from the FSG. The recommendations are available for all notified bodies via the European website CIRCA. Future of FSG The revision of the CPD is now completed and the Construction Product Regulation (CPR) will enter into force in July 2013 with a preparatory period starting end of April (20 days after the publication of the CPR in the OJEU dated April 4 th 2011). Even if the Basic Requirement (Essential requirement under the CPD) for Fire safety remains the same, other requirements are modified and a new requirement regarding life cycle of construction products is added. The FSG will have to take into consideration the implication of the CPR on its work. 10 brandposten #

11 ISO startar revision av Room Corner Test, ISO 9705 PER THURESON Det senaste mötet inom ISO TC92 hölls i Paris i början av april. Veckan avslutades med TC92 plenary möte, där övergripande frågor såsom strategi för brandstandardisering m.m. diskuteras. Ordförande i ISO TC 92 är Björn Sundström. Tidigar under veckan hade sub-kommiteerna och deras arbetsgrupper haft möten. I arbetsgrupperna tas konkreta förslag fram som underlag till nya ISO standarder. Konkalorimetern ISO 5660 Konkalorimetern som mäter värmeutveckling och rökproduktion från en brinnande provkropp har använts flitigt för produktutveckling under många år nu. Vissa länder använder också utrustningen för att klassa material som avger mycket begränsade mängder energi. Ett problem när man mäter på små effektnivåer är att den relativa osäkerheten i mätdata blir större. Därför finns det förslag på att standardisera en konkalorimeter med större strålningskon och större provkropp. Fördelen med det är att man kan få till en mer konstant strålningsfördelning över provkroppsytan och öka upplösningen av mätdata. Arbetet är dock i sin linda, för innan ett officiellt beslut tas om ett nytt s.k. work item ska det finnas ett seriöst utarbetat förslag som sedan ska ut på omröstning för att godkännas av arbetsgruppen. Värmestrålningsmätare ISO Brandtekniks medarbetare Petra Andersson har nu tagit över efter Ingrid Wetterlund som ordförande i SC1/WG10. På mötet presenterades ett utkast till rapport från samkalibrering av primär väremflödesmätning mellan olika laboratorier. Samkalibreringar görs för att bestämma reproducerbarhet och repeterbarhet för en metod. Deltagare har varit SP, LNE (Frankrike) och NIST (USA). SP erbjuder numera primär kalibrering av strålningsmätare i vår sfäriska kalibreringsugn. Room Corner test ISO 9705 Denna metod, som fungerar som referensscenario för euroklasserna, har nu använts utan revision i ca 20 år. Arbetsgruppen föreslog därför att en revidering ska påbörjas vilken kommer att ledas av SP Brandteknik. Standarden kommer bl.a. att revideras med avseende på mättekniken och bildmaterial. Eftersom standarden har en central roll i Europa så kan vi förvänta oss stort intresse kring revisionen. Det kommer också att tas fram ett utkast till standard som reglerar hur rökgasmätningar med FTIR teknik kan göras i samband med rumsförsök enligt ISO TC92 plenary Här diskuterades bl.a. ett förslag på nytt arbetspaket som handlar om hur statistik från bränder kan samlas in på ett standardiserat sätt. Genom att skapa en standard kan statistik jämföras bättre över gränserna mellan länder. Första steget blir att definiera termer och terminologi. Ordföranden tog också upp att ISOs arbete ger genomslag i stora delar av världen. T.ex. så används standarden ISO 9705 i flera legislativa system världen över, däribland europeisk klassificering, SOLASkonventionen inom sjöfart, samt nya zeeländsk och australisk byggnorm. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SPs Byggdagar 5 6 oktober i Borås Nya material Säkerhet och kvalitet Renovering och ombyggnad Buller Industrialiserat byggande Morgondagens energieffektiva byggnader Framtidens trähus Tunga företrädare för Boverket och Trafikverket medverkar liksom representanter för de stora byggentreprenörerna. Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer inleder. Intresserade företag inbjuds att delta i en minimässa. Mer information finns på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås, Telefon: , Telefax: , E-post: brandposten #

12 Brandskadad betong kan bedömas med optisk mätmetod ROBERT JANSSON JOAKIM ALBREKTSSON Betongkonstruktioners bärförmåga kan reduceras vid en brand. En ny innovativ metod, optisk deformationsmätning, kan användas för att bestämma skadornas djup i betongen. Mätningarna utförs på provkärnor från den skadade konstruktionen. Byggnader, parkeringshus, broar och tunnlar av betong är exempel på byggnadsverk som kan skadas om de påverkas av en brand. Betongen kan i många fall motstå brandpåverkan och behålla en stor del av bärförmågan men vid t.ex. långvariga eller intensiva bränder kan betongen dock skadas allvarligt. Att kunna bedöma konstruktionens kondition med god noggrannhet efter brandpåverkan är av stor vikt av säkerhetsskäl men även av ekonomiska skäl. Efter tillståndsbedömningen kan beslut tas om reparationsåtgärder eller rivning om konstruktionen är allvarligt skadad. FOTO: ROBERT JANSSON Bomknackning - lyssna om betongen är skadad Vid tillståndsbedömningar dokumenteras synliga skador och resultat från mätningar som görs för att identifiera skador och bedöma skadenivån. Synliga skador kan vara sprickor, spjälkade områden, deformationer m.m. Figur 1 visar ett brandskadat parkeringshus där ytavspjälkning har skett i taket ovanför de utbrända bilarna. Det finns flera enkla instrument som besiktningsmannen kan använda för att bedöma betongens egenskaper. Genom att knacka med en vanlig hammare på betongen och lyssna på klangen kan skadade zoner upptäckas. Betongen blir porösare vid upphettning vilket ger en dovare klang jämfört med en oskadad betong. Om delamineringar har uppstått i materialet hörs ett bomliknande ljud. Vid längre bränder kan även armeringen i konstruktionen värmas upp och orsaka deformationer eftersom armeringen deformeras lättare vid högre temperatur. Vid tillståndsbedömningar är det därför viktigt att mäta deformationer av t.ex. balkar och bjälklag. Kvarstående deformationer går inte att reparera. Förspänd armering är mer känslig för uppvärmning än vanlig slakarmering. Figur 2 visar en brandhärjad industrilokal i Borås. Branden pågick under lång tid och de förspända TT balkarna deformerades kraftig under branden. Figur 1 Golvet mellan bilarna som brunnit är täckt av avspjälkad betong som fallit ned från taket. Trots att ytan spjälkat av som i exemplet kan tvärsnittet precis innanför avspjälkningen i många fall vara i princip opåverkad. Det beror helt på brandens varaktighet. FOTO: ROBERT JANSSON Ultraljud kan bestämma skadans djup Visuell granskning och bomknackning är effektiva metoder för att identifiera skadade zoner av konstruktionen. När mer information om skadornas behövs kan ultraljudsmätningar och mikroskopi användas. Ultraljudshastigheten genom betongen är i huvudsak beroende av materialets densitet och styvhet. När betongen värms upp bryts betongen ner och styvheten minskar. Värmepåverkan skapar även sprickor i betongen vilka försämrar styvheten ytterligare. Genom att mäta ultraljudshastigheten genom utborrade kärnor från den brandpåverkade konstruktionen kan skadans djup uppskattas. Sprickbildningen och omvandlingar i materialet som kan observeras i mikroskop indikerar även vilken temperatur det har varit vid olika djup i betongen, se figur 3. Den maximala temperatur som uppstått vid armeringen är av stort intresse. Motorvägsbron vid Heberg Vid bedömning av motorvägsbron efter tankbilsbranden hösten 2005 användes mikroskopi och temperaturberäkningar för att bestämma reparationsåtgärder, se även BrandPosten nr. 34, Utredningen visade att spännarmeringen inte utsatts för hög temperatur samt till Figur 2 Takkonstruktion bestående av förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. vilket djup betongen var skadad. Det skadade lagret bilades sedan bort och ersattes med frisk betong. Brand skapar varierande mekaniska egenskaper Betong är ett termiskt trögt material vilket ger en hög temperatur i betongens yta. Temperaturen avtar markant längre in i betongen. Vid långvariga bränder värms dock stora delar av betongen upp. Den ojämna temperaturen i betongen under branden resulterar i olika me- 12 brandposten #

13 FOTO: JAN-ERIK LINDQVIST Figur 3 Bilden visar ett mineralkorn bestående av kvarts och glimmer omgivet av cementpasta. Alla kvartskorn har termiskt uppspräckta korngränser medan glimmermineralens korngränser inte har spruckit upp vilket tyder på att denna del av tvärsnittet varit uppe i en temperatur på omkring 600 C. Figur 5 Diagrammet visar förändringen av deformationen under last, före och efter kraftig brandpåverkan. Den sida av betongen som varit påverkad av branden har mjuknat. Ca 90 mm in från den påverkade ytan är betongen i stort sett opåverkad. Det yttersta lagret var väldigt poröst, därför kapades de yttersta 10 mm bort för att få tillförlitliga resultat. kaniska egenskaper på olika djup i betongen. Traditionella enaxliga tryckprovningar kan användas för att bestämma tryckhållfastheten och elasticitetsmodulen för oskadad betong. Om en provkärna från en brandpåverkad betongkonstruktion provas på samma vis kommer resultaten bli missvisande eftersom de svaga zonerna närmast den brandpåverkade sidan kommer komprimeras mer än de mindre påverkade zonerna längre in i betongen. Provningen ger inte heller någon information om skadornas djup. Figur 4 Till höger i bild är tryckpressen med den brandutsatta cylindern inspänd. Framför cylindern se man de två kamerorna som registrerar hur provkroppen trycks ihop under provet. FOTO: MATHIAS FLANSBJER Beröringsfri deformationsmätning Med hjälp av ett beröringsfritt (optiskt) mätsystem som kontinuerligt mäter deformationen av en provkärna då den utsätts för tryckbelastning kan betongens mekaniska egenskaper bestämmas på olika djup. SP Brandteknik har tillsammans med SP Bygg och Mekanik och CBI Betonginstitutet utvärderat den nya metoden i ett forskningsprojekt. Betongens styvhet avtar nästintill linjärt från rumstemperatur upptill ca 800 C. Figur 4 visar provuppställningen som användes i projektet. De två högupplösta kamerorna registrerar deformationen av provkärnan genom att spåra ändringar i de tagna bilderna, samtidigt som tryckprovningsmaskinen registrerar lastnivån. Provningarna som har genomförts visar tydligt hur de mekaniska egenskaperna varierar längs betongens tvärsnitt. Ofta kan de inre zonerna av kärnorna användas som referens för att uppskatta reduktionen av de mekaniska egenskaperna i de påverkade områdena. Om branden inte har påverkat hela konstruktionen kan referenskärnor tas från dessa delar av konstruktionen. Baserat på dessa resultat har konstruktören goda möjligheter att bedöma den brandskadade konstruktionens bärförmåga. I figur 5 visas resultaten från en brandpåverkad betong och en opåverkad betong av samma betongtyp. Av figuren framgår att ca 90 mm in från den brandpåverkade är betongen i stort sett opåverkad av branden. I projektet togs även en översikt av vanliga metoder för att bedöma brandskadad betong fram. Resultaten från provningarna med det optiska mätsystemet jämfördes med traditionella metoder för utvärdering av brandskadad betong. Hela projektet beskrivs i SP Rapport 2011:19, vilken kan laddas ner från SPs hemsida. Forskningsprojektet finansierades av BRANDFORSK. Mathias Flansbjer SP och Jan Erik Lindqvist CBI Betonginstitutet är medförfattare till artikeln. brandposten #

14 Tests on flame detectors in co-operation with INERIS MATIAS ARNQVIST SP has been working in a project focused on assessing the performance of different types of flame detectors. The work was part of a larger project carried out by INERIS (Institut National de l Environnement industriel et des RISques) which is a large French institute. The objective of the project was to produce advice and recommendations for potential end-users of flame detectors. SP s part of the project was to perform outdoor tests of the detectors. These tests were performed in order to evaluate the performance of the detectors in a close-to-reality application. 12 different detectors based on three different technologies were tested using their default sensitivity settings. IR- and UV-radiation sensor technologies as well as multiple sensors were included in the project. Two main criteria were used when evaluating the detector response; D10, D30: Maximum distance at which detection occurs within a given time (10s=D10, 30s=D30) α: Maximum horizontal viewing angle at the D30 distance These criteria were in turn determined for four different types of fuel; Heptane, Ethanol, Cardboard and Methane. A few tests were also performed using Hydrogen. As part of the evaluation was to de- Figure 1 The rig used during the tests Figure 2 Maximum distance where detection occurs within 30 s (D30) for each detector and fuel during the tests. 14 brandposten #

15 Figure 3 Maximum achieved α-angle tested at the mean D30 distance for each detector and fuel. The figure also shows the mean result for each fuel (bottom row) and detector (column furthest to the right). termine any effects caused by different weather conditions and the weather was closely monitored during the tests. In order to adjust the distance between the detectors and the fire the detectors were mounted on a portable test rig as shown in figure 1. The horizontal viewing angle was also adjustable for each detector to enable alterations in the line of sight. The detector response was tested twice, to determine repeatability, for all detectors at up to 22 different distances ranging from 5 m to 80 m away from the fire. Figure 2 displays the longest achieved D30 distance during these two series for each detector and fuel. It is apparent that the performance can differ substantially between detectors. The influence of the fuel can also be seen and it follows roughly the same pattern throughout the whole range of detectors. The large difference in performance seen between the detectors can have several reasons but the most important one found in the tests was the default sensitivity. This conclusion was drawn since there was a wide spread in the performance within both detectors from the same manufacturer and detectors using the same type of technology. This made other derivable differences hard to distinguish in the outdoor tests that were seen in the indoor tests performed by INERIS. Multiple IR-sensor detectors were found to have the overall highest sensitivity in those tests but the differences were small compared to those between different manufacturers and models. Figure 3 shows the results from the tests of the maximum α-angle. It can be seen that the α-angle is inversely proportional to the D30- distance. As a result the fuels that produced the longest distances for the detectors also got the smallest α-angles. One possible reason is that the sensitivity generally is lower closer to the periphery of the detector. When the fire is closer to the detector it occupies a larger portion of the field of vision which may generate a more consistent alarm signal and compensate for the lower sensitivity when detecting at greater angles. In combination with the effect of overall decreased resolution when moving away from the source this may have caused the relation between D30 and α. The conclusions from the outdoor tests were: The default sensitivity level was the most important parameter. The type of fuel burning is a substantial factor for detector performance. Weather conditions such as precipitation and wind speed can affect the performance of the detectors. The amount of data however, was too small to make a certain conclusion about this effect. However, the influence on the results due to weather was small compared to that of for example fuel. No correlation could be determined between type of detector technology and the detector response time in the outdoor tests. Such a correlation was found in the indoor tests so the reason is most probably the added range of variables in the outdoor tests, such as different weather conditions. All detectors except one were fully functional throughout the whole test period despite harsh weather conditions with rain, snow, temperatures ranging between -10 C and +11 C and repeated rebooting. brandposten #

16 Utveckling av ny provningsmetod för släcksystem i bussar JONAS BRANDT HÅKAN MODIN På SP Brandteknik pågår ett projekt med att ta fram en ny provningsmetod för släcksystem i bussars motorrum. Transportstyrelsen är en av projektets finansiärer och målet är att presentera ett standardförslag i april 2012 för FN:s säkerhetsgrupp för fordon i Genève. Antalet bränder i bussar har mer än fördubblats sedan sluten av 90-talet. Enbart i Sverige rapporteras bussbränder i genomsnitt tre gånger varje vecka. En övervägande andel av dessa, i vissa undersökningar över 75 %, uppstår i bussens motorrum. Detta har medfört att många av dagens bussar är utrustade med automatiska släcksystem i motor- och tillsatsvärmarutrymme. På den internationella marknaden finns det ett 15-tal tillverkare av släcksystem för bussar och de erbjuder såväl olika typer av vattenbaserade system som släcksystem med t.ex. pulver eller aerosol. För att prova och verifiera olika släcksystem på ett jämförbart sätt, finns det ett stort behov av en gemensam internationell standard. FOTO: STEFFEN DÜLSEN Provningsmetod för släcksystem Omständigheterna vid en bussbrand påverkar släcksystemets förmåga att släcka branden. Brandorsak och brandens karaktär har avgörande betydelse. Medan ett brott på en trycksatt oljeledning kan resultera i ett mycket hastigt brandförlopp då oljan antänds ger ett elfel ofta en långsammare brandutveckling. Även bussmotorns fläktkonfiguration samt motorns och avgassystemets temperatur påverkar händelseutvecklingen. Medan fläkten tillför syre och riskerar att ventilera ut släckmedlet kan avgassystemet vara tillräckligt hett för att branden ska återantända efter släckning. Läget kompliceras ytterligare om branden är dold under motorkomponenter som därigenom försvårar för släckmedlet att nå brandhärden. Ett väl fungerande släcksystem bör därför kunna släcka en brand oberoende av sådana omständigheter. För att simulera brand i bussmotorrum har en testrigg byggts i full skala (se foton till höger). Motorrumsriggen innehåller attrapper av motorblock, grenrör/turbo och ljuddämpare som värms upp innan testet genomförs. Skymmande objekt har placerats i riggen för att på ett realistiskt sätt dölja branden från släcksystemets träffbild. I riggen testas förmåga att släcka spray- och poolbränder samt bränder i fibrösa material och plaster. Både små och stora bränder ingår i testet. Även släckmedlets möjlighet att förhindra återantändning undersöks. Ett flertal olika tester genomförs med olika luftgenomströmning, temperatur samt storlek på ventilationsöppningarna i motorrummet. Dessa parametrar varieras för att säkerställa släcksystemets kvalitet vid olika körförhållanden. Foto 1 Motorrumsrigg för att prova släcksystem för bussar. FOTO: HÅKAN MODIN Referensgrupp För att den nya testmetoden ska bli så komplett som möjligt har en Foto 2 referensgrupp bildats, bestående av ett flertal aktörer som busstillverkare, bussoperatörer, brandutredare och släcksystemstillverkare. Under utvecklingsfasen genomförs omfattande tester med flera olika släcksystem för att fastställa relevanta testscenarier. Motorrumsrigg under förvärmning. 16 brandposten #

17 Brand ger oväntad påverkan på absorption av strålning MICHAEL FÖRSTH Vid en brand sker en stor del av värmeöverföringen från branden till omkringliggande material genom strålning. Det är därför viktigt att vid brandtekniska beräkningar känna till hur stor del av den infallande strålningen som absorberas av ett material. I ett Brandforskprojekt har SP Brandteknik tillsammans med Uppsala Universitet undersökt absorptionsegenskaperna hos 72 olika byggnadsmaterial. Det visade sig att materialen absorberade % av den inkommande strålningen. Med andra ord absorberas det mesta av den värmestrålning som träffar en brandexponerad yta. Detta gäller även t.ex. vitmålade ytor trots att dessa ytor reflekterar det mesta av det synliga ljuset. Att det mesta synliga ljuset reflekteras betyder att absorptionen är låg. Förklaringen till att en vit yta absorberar lite synligt ljus men mycket värmestrålning är att dessa processer sker i olika våglängdsområden. Strålningen från en brand finns i det infraröda området som ögat inte kan se. Absorptionen för en vit yta är alltså låg i det synliga området, som ögat ser, men hög i det infraröda området, som ögat inte ser men där strålningen från bränder finns. Absorptionen i det infraröda och i det synliga våglängdsområdet för omålad plywood. x-axeln anger hur lång tid provet har exponerats för en brandpåverkan på 30 kw/m 2 i konkalorimetern. Brandpåverkan ger oväntad effekt på absorptionen När en yta utsätts för brand påverkas dess absorptivitet allteftersom den förkolnar. Flera material utsattes för olika långa exponeringstider i konkalorimetern med strålningsnivån 30 kw/m 2, vilket är en realistisk brandpåverkan. Efter att proven exponerats olika lång tid mättes deras absorption. För flera material, dock inte alla, visade det sig att ju mer ytan förkolnat desto lägre blev absorptionen, dvs. ytan blev ljusare i det infraröda området. Figuren visar resultatet för exemplet omålad plywood. Det framgår som väntat att ju längre provet har exponerats i konkalorimetern desto mörkare blir den i det synliga våglängdsområdet, dvs. desto mer synligt ljus absorberas. Å andra sidan framgår att absorptionen av infrarött ljus minskar då exponeringstiden ökar. Detta var ett oväntat resultat eftersom en förkolnad yta upplevs som mörkare för ögat. Förklaringen till detta fenomen är att absorptionen, eller absorptiviteten som är den vetenskapliga benämningen, egentligen inte är en konstant utan är en funktion som beror på våglängden. För dessa material gällde alltså att när ytan förkolnade så ökade absorptionen i det synliga våglängdsområdet medan den minskade i det infraröda området. Detta är en viktig observation eftersom den minskade absorptiviteten betyder att uppvärmning på grund av strålning för dessa material kommer att minska med tiden, givet en konstant strålningsnivå. Observationen ger också uppslag till idéer om hur man kan skräddarsy ytor så att de absorberar mindre strålning vid en brand. En sådan fortsättningsstudie pågår för närvarande vid SP Brandteknik. Denna typ av studie är nära förknippad med smarta klimatskal för byggnader. Samarbetet med Uppsala Universitet, där bland annat forskning om smarta fönster sker, fortsätter därför. Resultaten finns presenterade i tidskriften Fire and Materials, doi: /fam.1053, samt i SP Rapport 2009:48. Nytt analysinstrument för termiska egenskaper Laboratoriet för termiska egenskaper, där idag utrustning för termisk konduktivitet och värmekapacitet finns, förstärks med en kombinerad ThermoGravimetric Analyzer/Differential Scanning Calorimeter, TGA/DSC. Detta instrument, som opererar från rumstemperatur upp till 1500 grader, kombinerar två typiska analysinstrument. En TGA kan bestämma massförluster på grund av evaporering vid olika temperaturer och olika atmosfärer med en upplösning under ett mikrogram. En DSC mäter värmeflöden och bestämmer energin och temperaturen för olika exoterma/endoterma reaktioner. Dessutom mäts värmekapaciteten med högre noggrannhet och för högre temperaturer än vi tidigare haft kapacitet för. Denna information är ytterst viktig, inte bara för provningar, utan även för att kunna göra pålitliga simuleringar av brandexponerade material och konstruktioner. Instrumentet kombinerar alltså dessa två tekniker i en samtidig mätning. Ytterligare mervärde finns i den unika provstorlekskapaciteten på 5 ml/35 g, vilket underlättar studier av exempelvis byggmaterial, biopellets eller kompositer. Instrumentet väntas vara installerat i augusti. JOHAN SJÖSTRÖM brandposten #

18 Forskning kring anlagd brand ger resultat MARGARET MCNAMEE SP Brandteknik arbetar tillsammans med beteendevetare (sociologer och kriminologer) och andra brandtekniker i ett ämnesöverskridande program för att tillsammans minska problemen med anlagda bränder. Programmet startade 2008 under ekonomisk ledning av Brandforsk men finansierad av ett brett konsortium bestående av MSB (Myndigheten för Samhällsbyggnad och Beredskap) tillsammans med ett flertal försäkringsbolag och kommuner. Programmet baseras på en förstudie där man identifierat kunskapsluckor. Slutsatsen var att det endast är genom disciplinöverskridande arbete som man kan åstadkomma en avgörande skillnad i antalet anlagda bränder samt konsekvenserna och kostnaderna för dessa. Programmet har nu kommit halvägs under teknisk ledning av SP Brandteknik och en del resultat finns att tillgå som behandlar olika delaspekter. Kartläggning av anlagda bränder Räddningstjänsten åker på och rapporterar totalt ca bränder i byggnader samt ca utomhus i objekt eller mark per år. Av dessa rapporteras runt i byggnader(~12 %), respektive utomhus (~30%), vara anlagda med uppsåt. Varje år rapporteras att ca 200 bränder anläggs i skolor samt i förskolor. De flesta av dessa bränder anläggs på skolor vid lunchtid och tidiga kvällen, förskolor sent på kvällen. De bränder som orsakar storskada anläggs dock på kvällar och helger. Programmet har med denna kartläggning belyst frågan och medvetenheten i kommunerna har ökat. Senaste statisktiken från Brandskyddsföreningen visar en svagt nedåtgående trend för skolbränder. Kostnader för anlagda bränder Det är mycket svårt att få bra data om kostnaderna för anlagda skolbränder på grund av att försäkringsbolagen inte samlar statistik med den detaljeringsgraden. I de data som fanns tillgängliga 2007 kunde man fastställa att kostnaden för alla bränder (anlagda och andra) var 4800 Mkr medan kostnaden för anlagda bränder (i samtliga försäkrade objekt) var ca 350 Mkr. I Göteborg har Göta Lejon Försäkring AB en detaljerad sammanställning över skador i sina skolor. Enligt deras statistik var kostnaden för skolbränder ca 45 Mkr under , varav de flesta ansågs vara anlagda. Vidare har Göta Lejon uppskattat att de kunnat spara ca 235 Mkr under samma period genom installation av olika tekniska system för tidig upptäckt av en brand. Vanliga tändkällor För att kunna dimensionera lämpliga tekniska system som förhindrar anlagda bränder behöver man information om vanliga tändkällor. Baserad på en karakterisering av dessa tändkällor kan man utveckla s.k. dimensionerande bränder. Inom projektet har man tagit fram de vanligaste tändkällorna baserat på statistik och intervjuer med skolor och räddningstjänst. Vidare har man sammanställt vilka av dessa som lämpar sig för dimensionering av brandtekniska system. De vanligaste tändkällorna i anlagda skolbränder är: Figur 1 Anlagda bränder i skolor och förskolor under 10 år. Skräp utomhus som papper, trä, löv, etc Olika föremål utomhus som lådor, möbler, containers, fordon Fyrverkeri Brännbara vätskor både utomhus och inomhus Molotovcocktail eller vätskor som kastas in via krossade fönster Papperskorgar inomhus Av dessa vanligt förekommande tändkällor har man valt fyra stycken för karakterisering som dimensionerande bränder (se artikel på sid 20). Varför anlägger man bränder? En grundläggande fråga är varför man anlägger bränder. En litteraturundersökning av tidigare forskning nationellt och internationellt visar följande: Nyfikenhet, 3-6 års ålder Oavsiktlighet, experimentera, upp till 11 år Rop på hjälp (t.ex. depression, övergrepp) alla åldrar Problem med inlärning, vill inte skada men kan inte bedöma konsekvensen Ungdomsbrottslighet, tonåren, t.ex. dölja andra brott Önskemål att tillhöra särskilda grupper, sociokulturell problematik, vaknar till liv vid oro i omgivningen, övre tonåren Allvarlig störning t.ex. panikångest, aggressionsstörningar, pyromani I tidig ålder kan man anta att utbildning för att stilla nyfikenheten kan ha en positiv inverkan. Allvarlig störning orsakar en mycket liten del av alla anlagda bränder i skolor. Övriga orsaker bör alltså undersökas vidare. 18 brandposten #

19 Fakta Sedan 2008 pågår forskning kring anlagd brand på bred front under tekniskledning av SP Brandteknik. Forskningsprogrammet omfattar ett stort antal delprojekt av både teknisk och beteendevetenskaplig art och omfattar ca 4 Mkr per år under en 5-års period (avslut 2012). Delprojekt Inom projektet har man delat ut forskningsmedel genom två utlysningar. Totalt har 9 projekt beviljats hittills; Figur 2 Typologi över brandanläggare. Typologi över brandanläggare Man har analyserat ca 100 tingsrättsdomar från Västra Götaland med fokus på ungdomar som under åren förekommer i mordbrandsfall gällande skolbyggnader. En kompletterande insamling av motsvarande skolbrandsfall för landet i stort har också inletts. Syftet med denna genomgång är att skapa en typologi som särskiljer olika kategorier av skolbränder. Följande typer av skolbränder urskiljs: Förhindra skolverksamhet, vandalisering, brand som bieffekt, dölja inbrott samt psykiska problem (se figur ovan). Särskiljande aspekter rör kön, ålder, enskild/grupp, tidpunkt, motiv m.m. Möjligheten att komplettera med relevanta tekniska aspekter kommer att prövas och eventuellt inkluderas i framtida versioner av typologin. Genom att utveckla typologin underlättas förebyggande verksamhet riktad mot ungdomar. Eldsjälar arbetar i det dolda Tidigt i utvecklingen av projektet blev det klart att det finns ett antal pågående aktiviteter för att minska antalet anlagda bränder. De flesta av dessa riktar sig till ungdomar och initiativen omfattar allt från hembesök av brandmän som samtalar med ungdomar som har anlagt bränder till stora utbildningssatsningar riktade mot olika åldersgrupper. Dessa insatser har alla sina olika meriter men lider alla av att de till stor del arbetar i det dolda utan extern utvärdering. Man vet inte om utbildning fungerar eller vilken ålder man helst bör rikta sig till. Vidare vet man inte hur innehållet i en utbildningsinsats fungerar. Inom programmet anlagd brand har man undersökt ett initiativ i Karlstad där man arbetar aktivt med skolmiljön för att förhindra brott. Vidare pågår en undersökning av utbildningsinsatser i Göteborg. Det finns inga definitiva resultat än men flera indikationer på positiva effekter från båda insatserna. Arbetet avses leda till rekommendationer på anpassade insatser till situation, problemets omfattning och kommunens storlek. Social och situationell prevention av skolbränder - metodutveckling, implementering och utvärdering, Ragnar Andersson, Karlstads Universitet (avslutad) Förstudie till metodutveckling för identifiering och behandling av unga brandanläggare, Lennart Strandberg Kreafor (avslutad) Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder, Sven-Åke Lindgren, Göteborgs Universitet (pågående) ANLAGDA BRÄNDER Sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder, Per Olof Hallin, Malmö Högskola (pågående) Attityder och normer kring anlagda bränder, My Lilja, Högskolan i Gävle (pågående) Brandstatistik - vad vet vi om anlagd brand, Per Blomqvist SP (avslutad) Sambandet mellan Räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder - analys av behovet av stöd och vägledning, Patrick Van Hees LTH (avslutad) Fallstudier - Vilka tekniska faktorer spelar roll vid anlagd brand i skolor Patrick Van Hees LTH (avslutad) Teknik- och riskbaserade metoder för att förhindra och begränsa anlagda bränder, Patrick van Hees, LTH (pågående) Programmet forsätter Programmet har hunnit ungefär halvvägs och arbetet fortsätter med att bättre förstå motiven bakom förövarnas beteende, undersökning av pågående insatser i landet samt utveckling av riktlinjer för tekniska system i skolor. Ett flertal rapporter har publicerats och dessutom anordnas ett kostnadsfritt seminarium varje år, se brandposten #

20 Dimensionerande brand vid anlagda LARS-GUNNAR KLASON skolbränder Minst en skola brinner varje dag, och i minst hälften av fallen är dessa anlagda! Det kostar samhället enorma pengar. Totalt ligger kostnaderna för anlagda bränder på i storleksordningen en miljard kronor per år. Brandforsk och SP har tillsammans tagit krafttag för att påverka utvecklingen och begränsa skadorna för dessa bränder genom en särskild satsning mot anlagd brand (se artikel på sid 18-19). Ett första steg är att karakterisera anlagda bränders initiala förlopp och ta fram dimensionerande bränder eftersom dessa utgör ett viktigt verktyg vid brandteknisk dimensionering. Hur anläggs skolbränder? De flesta anlagda bränderna i skolor inträffar kring lunchtid. Däremot inträffar de mest kostsamma anlagda bränderna nästan alltid efter skoltid dvs. på kvällar, nätter och helger. Det är alltså viktigt att satsa på åtgärder för att förhindra bränder som kan inträffa efter skoltid då det handlar om bränder anlagda utomhus eller via brännbara vätskor som kastas in i skolan. Utomhus startar branden vanligtvis vid fasaden, entréer, nischer eller skärmtak där gärningsmannen är svårupptäckt. Stora antändningskällor som t.ex. bilar eller mopeder leder till mycket kostsamma bränder. I förskolor tyder statistik på att bränder anläggs utanför byggnaden; vanligtvis i olika typer av avfallsbehållare som containers, soptunnor och papperskorgar. Inomhus startar branden i korridorer, på toaletter, i klasslokaler eller i lärarrum. De kostsamma bränder som startar inomhus har ofta anlagts med fyrverkerier eller med brännbar vätska. Korrekt design förhindra brand Byggnader anpassas generellt inte för att motstå en anlagd brand eftersom bygglagstiftningen är inriktad på att rädda liv och inte egendom. Ett första steg i att förbättra byggnaders egendomsskydd och ta hänsyn till anlagda bränder är att karakterisera vanligt förekommande tändkällor, dessa bränders initiala förlopp samt att ta fram s.k. dimensionerande bränder. Tabell 1 Dimensionerande bränder. Anlagd brand i högstadieskola. Dimensionerande bränder En dimensionerande brand är resultatet av de förutsättningar och antagande som görs om brandförloppet från antändning till att branden är släckt. En dimensionerande brand används ofta för analytisk utformning av brandskydd, d.v.s. när beräkningar eller kvalitativa resonemang används för att verifiera en särskild brandskyddslösning. I Tabell 1 ges resultat från en litteraturstudie och experimentella försök för utvalda dimensionerande bränder. Samtliga dessa scenarier är bränder som vanligen inte fångas upp vid traditionell brandteknisk projektering av skolbyggnader. Det är därför viktigt att fokusera på just dessa scenarier. Nästa steg De dimensionerande bränderna är en startpunkt för att studera de olika tekniska åtgärder som behövs för att påverka och minska konsekvenserna av anlagda skolbränder. Nästa steg blir att studera lämpliga aktiva och passiva system för att hantera dessa brandscenarier. En utvärdering med avseende på kostnad-nytta för de olika tekniska brandskydden kommer också att genomföras. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Brandförsök Tändkälla Plats Värmeutveckling 1 - Utomhus vid fasad Skräp/brännbar vätska Intill fasad kw 2 - Utomhus vid fasad Motorcykel/moped Intill fasad kw 3 - Inomhus Brännbar vätska Klasslokal med fönster kw 4 - Inomhus Fyrverkeri Via fönster/brevinkast kw 20 brandposten #

Utbildningar SP Brandteknik 2013

Utbildningar SP Brandteknik 2013 Utbildningar SP Brandteknik 2013 Har dina medarbetare rätt kompetens för att möta de nya krav som ställs? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Rätt utbildning är alltid en god investering för ut-veckling,

Läs mer

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren Nya brandskyddsregler i BBR Michael Strömgren 2011-04-12 Nya brandskyddsregler Total revidering av BBR avsnitt 5 2006 2010 2011 2012 Arbetet påbörjas Remiss juni-september EU-notifiering 1 maj Ikraftträdande

Läs mer

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren Nya brandskyddsregler i BBR Michael Strömgren 2011-04-12 Nya brandskyddsregler Total revidering av BBR avsnitt 5 2006 Arbetet påbörjas 2010 Remiss juni-september 2011 EU-notifiering 1 maj Ikraftträdande

Läs mer

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS EN VÄGLEDNING för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS Provning, certifiering och typgodkännande av byggnadsmaterial

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR)

Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Byggproduktförordning, Construction Product Regulations (CPR) Obligatorisk 1. juli 2013 -märkning CE-märkningen är det pass som möjliggör en produkt att släppas ut lagligt på marknaden i någon medlemsstat.

Läs mer

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel CPR 27 sep 2012 Annika Wessel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen).

LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut À partir du 1er Juillet 2013 LE MARQUAGE CE SERA OBLIGATOIRE SUR LES PRODUITS DE CONSTRUCTION couverts par une norme européenne harmonisée (appelée norme hen). Svårt

Läs mer

Skydd mot uppkomst av brand

Skydd mot uppkomst av brand Skydd mot uppkomst av brand Caroline Cronsioe Brandingenjör Sotningskonferens 2012 Innehåll Plan och bygglagen (2010:900), PBL Sotarens roll i byggprocessen Boverkets byggregler Förändringar generellt

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt!

Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt! Berg & Grus Oskarshamn 2012-05-03 CE-Märkning av ballastmaterial Vad innebär det och vad är nytt! 1 Lars Björk Vattenfall Research And Development VRD Vattenfall Research And Development Civil Engineering

Läs mer

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504

Läs mer

Byggproduktförordningen

Byggproduktförordningen Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504 Sida 1 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Krav på CE-märkning regleras i Byggproduktförordningen,

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen - Vad är CPR? - Vilka byggprodukter omfattas? - Prestandadeklaration och CE-märkning - Boverkets roll 120504 Sida 2 Europaparlamentets

Läs mer

FSB Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer Ulrika Nolåker. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Patrik Perbeck

FSB Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer Ulrika Nolåker. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Patrik Perbeck 1(6) Boverkets referensgrupp brandskydd 16 maj 2011 Liljeholmen, Stockholm Minnesanteckningar Observera att detta dokument är arbetsmaterial och innebär inte några bindande åtagande för Boverket. Närvarande:

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Varför standardisering och hur funkar det? Några goda exempel Markus Peterson, Betongforum Varför standardisering?

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

Maskinsäkerhet och standarder

Maskinsäkerhet och standarder Maskinsäkerhet och standarder Standarder är frivilliga att använda Målet med föreläsningen Förståelse för standarders nytta och användbarhet Ge en bild av hur koppling mellan standarder och lagstiftning

Läs mer

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell CE-märkning av byggprodukter Ebbe Rosell Ni vet redan: Att våra regelverk kräver CE-märken på många produkter. Att det finns harmoniserade europeiska produktstandarder. Att det finns olika bekräftelseprocedurer

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012 Seminarium om EU:s Byggproduktförordning 4 juni 2012 Program 13.00 Allmän introduktion till byggproduktförordningen CPR Kristina Einarsson och Annika Wessel 14.00 Kaffe Manual för CE-märkning och prestandadeklaration

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Beslut om ackreditering (3 st bilagor)

Beslut om ackreditering (3 st bilagor) Datum Beteckning 2014-10-24 2014/3023 Tekniska enheten för certifiering och kontroll Kaarlo Book/AOR Direktnr: 033-17 77 35 E-post: kaarlo.book@swedac.se Varugatan 1 931 76 Skellefteå Er referens Ellinor

Läs mer

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 Vägledning för stålbyggare 4 utgåvan, 2014 CE-märkning av byggprodukter CE-märkning är ett system för produktmärkning inom EU- och EES-området som infördes

Läs mer

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB

ISO 9001 CERTIFIKAT CERTIFICATE. nr/no. 1277. Härmed intygas att:/this is to certify that: BROSON STEEL AB ISO 9001 CERTIFIKAT SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av ledningssystem för kvalitet SP is a Certification Body, accredited by SWEDAC, for certification of quality management systems

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Till dig som använder byggprodukter Vilka byggprodukter kan jag välja? Hur kan jag få reda på vad produkten har för egenskaper? Varför CEmärks byggprodukter?

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income

SÖ 2005:10. Agreement in the Form of an Exchange of Letters on the Taxation of Savings Income Nr 10 Avtal med Anguilla om automatiskt utbyte av information om inkomster från sparande i form av räntebetalningar Stockholm och The Valley den 9 september och 19 november 2004 Regeringen beslutade den

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning Marknadskontroll och kontaktpunkt Europaparlamentets

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Ordlista CE- märkning

Ordlista CE- märkning Ordlista CE- märkning Ordlista CE-märkning Fackord och fackuttryck på svenska och engelska med förklaringar på svenska. Anmält Organ Notified bodies Anmälda Organ är anmälda till EU-kommissionen som behöriga/ackrediterade

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

CE märkning av Räcken

CE märkning av Räcken CE märkning av Räcken Klas Johansson, SP SP (NB 0402) är ett av sju anmälda organ (NB) i Sverige inom CPD. SP är dagsläget anmält organ för över 120 henstd inom CPD. CE-märkning av Räcken (byggprodukter)

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Lagkrav på sprinkler i svenska vårdanläggningar

Lagkrav på sprinkler i svenska vårdanläggningar Lagkrav på sprinkler i svenska vårdanläggningar En sammanställning över lagkrav på sprinkler i vårdanläggningar, vid nybyggnation samt ändring av byggnad. Capital District Fire and Rescue Service (SHS)

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt Bilaga 1: Analytisk dimensionering av tillfredsställande brandskydd Denna bilaga redovisar den analytiska dimensioneringen som gjorts för att verifiera tillfredsställande brandskydd i Ör förskola. Verifieringen

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel Byggproduktförordningen CPR Annika Wessel 2013-02-21 Byggproduktförordningen 120504 Sida 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring

Läs mer

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok

Brandsäkerhet hos. ny europeisk handbok Brandsäkerhet hos träkonstruktioner ny europeisk handbok Birgit Östman SP Trätek, Stockholm SIS Brandseminarium Stockholm 20 januari 2011 Fire safety in timber buildings Den allra första handboken på europeisk

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Item 6 - Resolution for preferential rights issue.

Item 6 - Resolution for preferential rights issue. Item 6 - Resolution for preferential rights issue. The board of directors in Tobii AB (publ), reg. no. 556613-9654, (the Company ) has on November 5, 2016, resolved to issue shares in the Company, subject

Läs mer

Beslut om ackreditering (3 bilagor)

Beslut om ackreditering (3 bilagor) Datum Beteckning 2014-05-16 2014/1247 Tekniska enheten för Industri och anläggningar Ert datum Er referens Per Fällström Joakim Thorn Direktnr: 033-17 77 49 E-post: per.fallstrom@swedac.se Nyli Metrology

Läs mer

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051 Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt 401-051 Michael Försth Jesper Axelsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Brandteknik 2 Sammanfattning Projektets start

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Betongbyggnadsdagen AnnMargret Kindlund Boverket

Betongbyggnadsdagen AnnMargret Kindlund Boverket Vad betyder byggproduktförordningen CPR - för Sverige? Betongbyggnadsdagen 2011-09-29 AnnMargret Kindlund Boverket am.kindlund@boverket.se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande

Läs mer

BRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. www.abcvent.se PRODUKTER BRAND

BRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. www.abcvent.se PRODUKTER BRAND För att förhindra att brand och rök sprids i ventilationssystemet i en byggnad används brand/brandgasspjäll för att spärra av individuella brandceller om brand skulle bryta ut. Brandspjällets blad är öppna

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Brandsäkerhet i flerbostadshus

Brandsäkerhet i flerbostadshus Brandsäkerhet i flerbostadshus Lite om regler Vid ny- och ombyggnation är det plan och bygglagen och lagen om tekniska egenskaper som reglerar hur brandskyddet skall vara utformat. När byggnaden tas i

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 2. Regelverk för CE-märkning 3 2.1 Byggproduktdirektivet 3 2.2 Harmoniserade standarder 3 3. CE-märkning av stålkonstruktioner

Läs mer

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 Dags att CE-märka bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 1 Ett verktyg för CE-märkning Den här broschyren är ett verktyg för dig som arbetar med lastbärande konstruktioner i stål och aluminium.

Läs mer

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving Marknadskontroll 2014-03-13 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

P-märket är SPs kvalitetsmärke

P-märket är SPs kvalitetsmärke KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar

Läs mer

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel 070-6655013 Varför www.1090.se? Nya regler som påverkar inköp, projektering, tillverkning, utförande

Läs mer

EN Ytbehandling CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential

EN Ytbehandling CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential EN 12271 Ytbehandling 2014-12-02 CPR Anmält organ Standarder Certifieringsprocessen Typprov och TAIT Besiktningsprocessen Förbättringspotential Förkortningar CPR Construction Product Regulation, Byggproduktförordningen,

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4

arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 arverbusssommar 2010 15 välutbildade experter Sid 4 Sommar 2010 Vi kallar oss bussexperter nu genomför vi en nysatsning på Arver i Katrineholm och startar upp något vi valt att kalla Arver Buss. I företaget

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr Handläggare Åke Larsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och infrastruktur Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet

Läs mer

Uppföljning och analys av brandskydd i samhället - behovsanalys & metodutveckling

Uppföljning och analys av brandskydd i samhället - behovsanalys & metodutveckling Michael Strömgren 2013-09-05 Brandteknik 010-516 58 92 Michael.Stromgren@sp.se Uppföljning och analys av brandskydd i samhället - behovsanalys & metodutveckling Syfte och mål Detta projekt syftar till

Läs mer

VI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD

VI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD VI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD Bra att veta om CPR och den nya standarden för brandklassning av kablar En ny standard för kabel Under 2015 publicerades en ny samordnad EU-standard som blir obligatorisk

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm

Nybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm Barents Center Nybyggnad Övergripande brandskyddsbeskrivning Bygglovshandling Magnus Lindström Brandingenjör Handläggare Kjell Fallqvist Brandingenjör Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Europeisk brandklassning av träprodukter D-s2,d0

Europeisk brandklassning av träprodukter D-s2,d0 0311043 RESULTAT I SAMMANDRAG FRÅN INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING Europeisk brandklassning av träprodukter D-s2,d0 Träprodukters brandklass är D-s2, d0 Ytterligare provning behövs oftast inte Nya

Läs mer

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3 &RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Ansökan om forskningsmedel inom forskningssatsningen Anlagd Brand Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen

Läs mer

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken. BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

Datum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21. Carl Johan Herbst Brandingenjör LTH/Civilingenjör riskhantering ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: 010-505 38 89 carljohan.herbst@afconsult.com Internkontroll: Tobias Karlsson Brandingenjör LTU Brandskyddsbeskrivning

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden Hittar du fel i handboken som bör korrigeras, skicka ett meddelande till nils.olsson@bengtdahlgren.se 5.2.3 Utrymning genom fönster

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer